Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m.

1945-06-19 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:235, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

1

Nr 235.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten

225) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag

av 171 500 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 296, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27 april

1945, föreslagit riksdagen att

1. besluta att tekniska skolan i Stockholm skall under benämningen konstfackskolan

omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

2. godkänna av departementschefen förordade grunder för fördelning av

kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms stad;

3. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

4. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas under budgetåret 1945/46;

5. till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 248 000 kronor;

6. till Konstfackskolan: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 57 000 kronor;

7. till Konstfackskolan: Utrustning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 23 800 kronor.

Inledning.

Tekniska skolan i Stockholm omfattar för närvarande dels en konstindustriell

aftonskola med 1-årig kurs och avsedd att åt manlig och kvinnlig ungdom,

som redan inträtt i de konstindustriella yrkena, lämna för dessa yrken

erforderlig undervisning, dels en konstindustriell dagskola med likaledes 1-årig

Bihang till rilcsdagms protolcoU 10!)B. 6 sami. Nr 835—836.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 235.

kurs och främst avsedd att åt ungdom, som avser att ägna sig åt de konstindustriella

yrkena, lämna härför erforderlig undervisning, dels ock en högre

konstindustriell skola. Den senare avser att utbilda mönsterritare samt meddela

konstindustriell yrkesfärdighet åt dekorationsmålare, modellörer, träskulptörer,

ciselörer och gravörer, varvid fullständig lärokurs skall kunna medhinnas

på tre år, ävensom att i en särskild avdelning utbilda lärare i teckning

och välskrivning för rikets allmänna läroverk, folk- och småskoleseminarier

samt tekniska skolor m. m.; i denna avdelning är undervisningen delad i en

lägre tvåårig kurs, som medför kompetens till teckningslärare’änst vid realskola

och därmed jämförlig undervisningsanstalt, och en högre 3-årig kurs, som medför

kompetens till sådan tjänst jämväl vid högre allmänt läroverk samt folkoch

småskoleseminarium.

Styrelsen för tekniska skolan framlade år 1943 ett inom styrelsen utarbetat

förslag till vissa ändringar i skolans undervisning och organisation och hemställde,

att förslaget måtte läggas till grund för skolans uppehållande framdeles.

I propositionen 1944: 239 uttalade föredragande departementschefen, att,

innan slutlig ställning toges till det av styrelsen framlagda omorganisationsförslaget,

frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna

för skolans uppehållande borde bliva föremål för särskild utredning.

Icke minst med hänsyn till önskvärdheten att för det fortsatta utrednings- och

omorganisationsarbetet förstärka den administrativa ledningen vid skolan ansåg

departementschefen det dock befogat att redan för det dåvarande föreslå

en omreglering av rektorstjänsten. Detta förslag, som innebar en höjning av

rektorsarvodet, så att de sammanlagda avlöningsförmånerna, under förutsättning

att samma person förordnades att uppehålla såväl rektorstjänsten som

avdelningsföreståndarebefattningen för den högre konstindustriella skolan,

skulle komma att uppgå till omkring 14 450 kronor, godkändes av riksdagen

(skrivelsen nr 232).

I riksstaten för innevarande budgetår är såsom bidrag till tekniska skolan

uppfört ett förslagsanslag av 171 500 kronor, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 9 juni 1944 skall disponeras på sätt närmare framgår av statsliggaren

s. 628.

Jämlikt den 12 augusti 1944 erhållet bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet

tillkallat byråchefen i överstyrelsen för yrkesutbildning C.

G. B. Arvas samt direktören och rektorn vid Stockholms stads skolor för yrkesundervisning

G. K. K. Andersson för att i samråd med styrelsen för tekniska

skolan avgiva förslag rörande den i propositionen 1944: 239 berörda frågan

örn fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för skolans

uppehållande.

Därefter remitterades den 3 oktober 1944 förenämnda förslag med därtill

hörande handlingar till styrelsen för tekniska skolan; därvid anmodades styrelsen

att i samråd med nämnda sakkunniga taga de i förslaget berörda frå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr £35.

3

gonia om löneställning m. m. för skolans lärarpersonal — med undantag för

rektor — under förnyat övervägande och till Kungl. Maj:t inkomma med

yttrande och förslag i ämnet.

Med särskilda skrivelser den 16 december 1944 har därefter dels skolans

styrelse, efter samråd med förenämnda sakkunniga, inkommit med förslag i

sistnämnda hänseende, dels ock de sakkunniga och skolstyrelsen gemensamt

framlagt förslag angående fördelning av kostnaderna för skolan mellan staten

och Stockholms stad.

Över de sålunda år 1943 och år 1944 framlagda förslagen ha yttranden

avgivits av styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

svenska slöjdföreningen och teckningsläramas riksförbund ävensom av statskontoret,

skolöverstyrelsen, allmänna lönenämnden, överstyrelsen för yrkesutbildning,

byggnadsstyrelsen samt Överståthållarämbetet, som hört stadsfullmäktige

i Stockholm.

Undervisningens allmänna anordning m. m.

A. Allmänna riktlinjer.

Skolstyrelsens förslag innebär i huvudsak följande.

Beträffande skolans organisation:

1. Aftonskolan och dagskolan ombildas till en konstindustriell skola med

en lärotid av två år i dagskolan eller tre år i aftonskolan. Vid den senare

utsträckes läsåret från 28 till 36 veckor. Läsåret får härigenom samma

längd inom tekniska skolans samtliga avdelningar.

2. Högre konstindustriella skolan förkortas till två år och omorganiseras för

meddelande av yrkesutbildning inom sju olika fack. I spetsen för varje fackavdelning

ställes en huvudlärare.

3. Undervisningen göres mera differentierad. Föreläsningar anordnas i

vidgad omfattning. Nya ämnen införas.

4. Utbildning av teckningslärare sker vid ett med skolan förenat teckningslärarinstitut.

Studietiden vid detta blir tre år och föregås av en förberedande

kurs på ett år i dagskolan eller två år i aftonskolan. Frivillig utbildning

för undervisning i manlig slöjd anordnas för teckningslärarkandidater.

Större vikt än hittills lägges vid den pedagogiska utbildningen av de blivande

teckningslärarna. Fordringarna för tillträde till teckningslärarutbildningen

skärpas betydligt.

Frågan örn frivillig utbildning för undervisning i kvinnlig slöjd för blivande

teckningslärare anses böra ytterligare utredas.

I fråga om inträdesfordringarna:

Med hänsyn till svårigheterna att erhålla lämplig elevpraktik vill styrelsen

icke fordra någon dylik praktik före inträdet men föreslår i stället, att för erhållande

av avgångsbetyg skulle erfordras tre månaders praktik vid den lägre skolan

samt ytterligare tre månader vid avgång från den högre skolan, med rätt för

styrelsen att i vissa fall bevilja dispens. I fråga örn teoretiska förkunskaper vid

inträde i skolan anser visserligen styrelsen en god allmänbildning synnerligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 235.

önskvärd men vill dock ej uppställa fordringar på realexamen, då härigenom

vissa för skolan önskvärda elever skulle bli utestängda. Styrelsen föreslår därför

icke någon ändring i nu gällande förhållanden för eleverna i de konstindustriella

yrkesgrenarna. Däremot torde för teckningsläraraspiranterna, utöver

nu stadgad realexamen eller normalskolekompetens, kunskaper motsvarande

studentexamen i vissa ämnen böra fordras för inträde i den högre avdelningen.

För tillträde till den fortsatta utbildningen till teckningslärare bör sålunda

krävas — förutom godkända betyg från konstindustriella skolans kurs för

teckningslärare samt lämplighet som teckningslärare — antingen avlagd realexamen

eller motsvarande kunskaper samt därutöver kunskaper i ämnena modersmålet,

ett främmande levande språk, historia med samhällslära samt

matematik, i den omfattning, som vitsordas genom godkända betyg över

undergången studentexamen på endera linjen, eller ock att ha avlagt studentexamen

samt i denna examen eller sedermera undergången fyllnadsprövning

ha erhållit minst betyget godkänd i matematik på endera linjen. Därjämte

bör fordras, att sökanden har en vårdad handstil.

Beträffande utbildningens inriktning:

Enligt styrelsens mening bör den konstindustriella och konsthantverkliga

utbildningen vid skolan inriktas på olika fack. Följande fackavdelningar föreslås

vid skolan:

1. Avdelning för textilarbete.

2. » » dekorativ målning.

3. » » skulptur.

4. » » keramik.

5. » » möbler och inredningar.

6. » » metallarbete.

7. » » reklam och bokhantverk.

8. Teckningslärarinstitut.

Avdelningen för textilarbete bör delas på en linje för sömnad och en linje

för vävning. Likaså bör avdelningen för reklam och bokhantverk uppdelas

i två linjer, en för reklam och en för bokhantverk.

I fråga örn elevavgifterna:

För närvarande utgå elevavgifter vid skolan för läsår räknat med 60 kronor

för teckningsläraraspirant, 50 kronor för elev, som inträtt i yrke, och 70

kronor för annan elev. Dessutom betalas 5 kronor per ämne för deltagande

i extra undervisningsämne.

Någon större höjning av terminsavgifterna anser styrelsen icke lämplig, då

eleverna i allmänhet ej kunna bära allt för höga avgifter. Styrelsen föreslår

emellertid, dels att en inskrivningsavgift å 10 kronor skall införas, vilken dock

ej bör gälla elever i aftonskolan, som deltaga endast i högst två ämnen samtidigt,

dels ock att avgiften för samtliga elever skall utgå med 70 kronor per

år eller med det högre belopp, som skolöverstyrelsen efter framställning från

skolans styrelse kan komma att bestämma. I stället bör nuvarande avgift för

extra läroämnen bortfalla.

Statskontoret har varnat för en skärpning av villkoren för tillträde till teckningslärarutbildningen,

enär en dylik skärpning kunde föranleda krav på högre

löner från övningslärarnas sida, vartill komme, att — statskontoret veterligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S35. 5

— de nuvarande inträdesvillkoren icke haft till följd en mindre god rekrytering

av dessa lärare.

Departementscliejen har beträffande ovan berörda frågor för egen del anfört

i huvudsak följande.

Svenskt konsthantverk och svensk konstindustri ha vunnit stort anseende

icke endast inom landets gränser utan också på världsmarknaden. Detta

förpliktar till ökat arbete för att bibehålla och höja den redan uppnådda

standarden. En viktig förutsättning härför är, att utbildningsmöjligheterna

för dem, som önska ägna sig åt arbete inom konsthantverkets och konstindustriens

olika områden, bli väl tillgodosedda. Icke minst gäller det därvid

att tillse, att tekniska skolan i Stockholm, som från en ringa början för omkring

hundra år sedan utvecklat sig till landets centrala utbildningsanstalt

inom dessa områden, blir satt i stånd att fylla de berättigade krav, som

kunna ställas på en sådan anstalt.

För att uppnå detta syfte ha under senare år vid olika tillfällen framlagts

förslag angående läroanstaltens omorganisation. Detta reformarbete ledde år

1938 till att byggnads- och maskinyrkesskolorna nedlades, samtidigt jsom

ett statligt tekniskt läroverk inrättades i Stockholm. Beträffande återstående

delar av skolan har däremot någon definitiv lösning ännu icke

åstadkommits. Förslag till omorganisation av dessa delar har emellertid framlagts

av 1936 års yrkesskolsakkunniga. Detta förslag, enligt vilket de årliga

kostnaderna för skolan beräknades till omkring 577 000 kronor, ansågs emellertid

av statsfinansiella skäl icke kunna bilda underlag för skolans omorganisation.

Ett av skolans styrelse år 1943 framlagt förslag föranledde icke heller

någon förändring av organisationen, vilket dock huvudsakligen berodde på att

någon tillfredsställande utredning angående lärarpersonalens anställningsoch

avlöningsförhållanden icke förelåg samt att principerna för fördelningen

av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad ej voro klart fixerade.

Utredningar i förevarande hänseenden ha emellertid numera förebragts.

1943 års sålunda fullständigade förslag har i huvudsak vunnit anslutning

från de hörda organisationerna och myndigheterna, med undantag dock för

statskontoret. Särskilt beaktansvärt anser jag det vara, att skolöverstyrelsen,

som tidigare godtagit yrkesskolsakkunnigas förslag till ordnande av den lägre

undervisningen, numera frångått denna ståndpunkt och upptagit skolstyrelsens

organisationsförslag som sitt med endast några detaljändringar. Med hänsyn

till den så gott som enhälliga mening, som i denna fråga kommit till uttryck,

och då jag anser det önskvärt, att skolans undervisning så snart som möjligt

blir ordnad på ett mera tillfredsställande sätt än vad för närvarande är fallet,

förordar jag, att förslag i ämnet avlåtes till 1945 års riksdag.

Jag kan i huvudsak biträda skolstyrelsens förslag till omorganisation av tekniska

skolan. En väsentlig förbättring synes mig vara, att den lägre undervisningen

utökas, så att avgångsbetyg från de lä,gro skolorna får karaktär av verkligt

kompetensbevis. I detta sammanhang vill jag nämna, att kravet på praktik

för erhållande av avgångsbetyg synes mig böra /beaktas, varvid jag

ansluter mig till svenska slöjdföreningens och skolöverstyrelsens förslag

örn två månaders praktik för erhållande av avgångsbetyg från den konstindustriella

skolans dagavdelning och tolv månaders praktik från dess aftonavdelning

samt ytterligare fyra månaders praktik för avgångsbetyg från den

högre konstindustriella skolan. I denna fråga torde det emellertid böra ankomma

på Kungl. Majit att efter närmare övervägande meddela erfor
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 235.

Utskottet.

derliga bestämmelser, liksom också beträffande inträdesfordringarna för de

olika kurserna samt fastställande av elevavgifter. I sistnämnda fråga vill jag

endast uttala, att styrelsens förslag till beräkning av elevavgifterna synes mig

väl avvägt.

Uppdelningen av den högre konstindustriella skolan i sju fackavdelningar

har förordats av skolöverstyrelsen, som emellertid ansett den av skolstyrelsen

ifrågasatta ytterligare delningen av avdelningen för textilarbete i

särskilda linjer för sömnad och vävning och av avdelningen för bokhantverk

i särskilda linjer för reklam och bokhantverk icke vara av behovet

påkallad, då eleverna kunna specialisera sig i endera riktningen även utan

någon egentlig linjeuppdelning. Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens mening

i denna fråga.

För tillträde till teckningslärarutbildningen skulle enligt skolstyrelsens förslag

utöver nu stadgad realexamen eller normalskolekompetens krävas kunskaper

enligt fordringarna för studentexamen i vissa ämnen. Sålunda skulle

för tillträde till den treåriga utbildningen vid teckningslärarinstitutet uppställas

krav på — förutom godkända betyg från konstindustriella skolans förberedande

kurs för teckningslärare samt lämplighet som teckningslärare —

antingen avlagd realexamen eller motsvarande kunskaper samt därutöver insikter

i modersmålet, ett främmande levande språk, historia med samhällslära

samt matematik i den omfattning, som vitsordas genom godkända betyg

över undergången studentexamen på endera linjen, eller ock studentexamen

med minst betyget godkänd i matematik på endera linjen. I likhet med statskontoret

hyser jag betänkligheter mot att uppställa krav på studentbetyg i

vissa ämnen för tillträde till teckningslärarutbildningen. Jag har icke blivit

övertygad om behovet av en så långt gående skärpning av villkoren, som den

av skolstyrelsen föreslagna, utan anser, att de nuvarande fordringarna på teoretiska

förkunskaper kunna bibehållas utom i matematik. I detta ämne torde

med hänsyn till dess särskilda betydelse för teckningsundervisningen böra uppställas

krav på kunskaper, motsvarande dem, som fordras för godkänt betyg

i studentexamen på latinlinjen.

Departementschefen har, enär benämningen »tekniska skolan» knappast

svarade mot läroanstaltens art, förordat, att anstalten i stället benämnes

»konstfackskolan».

Till det av styrelsen för tekniska skolan nu framlagda förslaget till skolans

omorganisation, vilket i huvudsak biträtts av departementschefen, kan även

utskottet giva sin anslutning. Såsom departementschefen framhållit måste det

betecknas såsom en väsentlig förbättring, att den lägre undervisningen utökas,

så att avgångsbetyg från de lägre skolorna får karaktär av verkligt kompetensbevis.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter närmare övervägande

meddela erforderliga bestämmelser i fråga om kravet på praktik för erhållande

av avgångsbetyg, liksom också beträffande inträdesfordringarna för

de olika kurserna samt fastställande av elevavgifter.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen i likhet

med statskontoret hyst betänkligheter mot att krav på studentbetyg i vissa

ämnen skulle uppställas för tillträde till teckningslärarutbildningen. Departementschefen

har ansett, att de nuvarande fordringarna på teoretiska förminska
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

7

per kunde bibehållas utom för matematik, där kunskaper motsvarande dem

som fordrades för godkänt betyg i studentexamen på latinlinjen borde krävas.

Ehuru skäl kunna anföras för krav på högre allmänbildning i vissa ämnen för

tillträde till teekningslärarutbildningen har utskottet likväl ansett sig böra

tillstyrka bifall till vad departementschefen i förevarande avseende föreslagit.

I likhet med departementschefen anser utskottet att tekniska skolan bör benämnas

konstfackskolan.

B. Specialfrågor.

Skolstyrelsen har beträffande teekningslärarutbildningen

föreslagit följande.

Undervisningsövningarna förläggas, vad beträffar de, som upptagits för

de två första åren, till övningsskola (seminarium) samt vad beträffar det

tredje året till huvudstadens provårsläroverk i form av provårskurs. Provårskursen

skulle omfatta hospitering, provlektioner samt deltagande i för

kursen anordnade allmänna föreläsningar. Styrelsens avsikt är, att denna

provårskurs skulle i stället för av respektive rektorer vid provårsläroverken

handledas av teckningslärarinstitutets föreståndare, i vilkens åliggande

alltså skall ingå att övervaka undervisningsserierna samt avgiva betyg.

För provårskursen föreslås åtgå i genomsnitt 3 timmar per vecka. Antalet

elever i en årskurs uppgår för närvarande till cirka 20, vilket antal

emellertid i en framtid beräknas reducerat till cirka 15.

Kostnaderna för provårskursen beräknas till 300 kronor för varje ordinarie

teckningslärare vid Stockholms 5 provårsläroverk samt 10 kronor

per undervisningstimme för extra ordinarie teckningslärare, varvid som

maximum beräknas 30 timmar per år. Ersättning till handledare skall författningsenligt

utgå med 200 kronor per provårskandidat och läsår men

torde, då det här endast gäller ett ämne, kunna fastställas till 100 kronor.

Departementschefen har beträffande denna fråga samt i fråga om sko 1- styrelsens sammansättning anfört i huvudsak följande.

Mot den av skolstyrelsen föreslagna ersättningen till ordinarie och extra

ordinarie teckningslärare vid de läroverk, till vilka provårskursen anknytes,

samt, till handledare finner jag icke anledning till erinran. Vad skolöverstyrelsen

anfört rörande provårskursens anordnande torde böra vinna beaktande.

Såsom skolöverstyrelen framhållit, torde det vara lämpligt, att de blivande

teckningslärarna under de två första årskurserna beredas tillfälle följa undervisningen

i teckning och välskrivning vid olika läroanstalter i Stockholm.

Skolans styrelse utgöres förutom av skolans rektor av dels en ordförande,

som förordnas av Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning,

dels fem för tre år valda ledamöter, av vilka en efter förslag av överstyrelsen

utses av Kungl. Majit, en av Stockholms stadsfullmäktige, en av lärarkollegiet

vid tekniska högskolan i Stockholm, en av konstakademien och en

av svenska slöjdföreningens styrelse, dels och tre för ett år valda ledamöter,

vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

Sveriges industriförbund samt landsorganisationen i Sverige.

Enligt skolstyrelsens förslag skulle Kungl. Majit förordna en ledamot i styrelsen

efter förslag av teckningslärarnas riksförbund och Stockholms stads
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 335.

Utskottet.

>

fullmäktige erhålla rätt att utse ytterligare en ledamot, varvid lärarkollegiets

vid tekniska högskolan rätt att föreslå en ledamot skulle upphöra att gälla.

Styrelsen har vidare ansett svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds önskemål

att bli representerat i styrelsen väl motiverat. Stadsfullmäktige ha funnit

förslaget om ökning av antalet ledamöter i styrelsen mindre lämpligt, men ha

å andra sidan ansett det rimligt, att staden finge rätt att utse tre av styrelsens

ledamöter. För egen del finner jag mig böra förorda, att styrelsen skall bestå

av elva ledamöter, nämligen, förutom skolans rektor, dels en ordförande, som

förordnas av Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning,

dels sex för tre år valda ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av

Sveriges hantverks - och småindustriorganisation, Sveriges industriförbund,

landsorganisationen i Sverige, konstakademien, svenska slöjdföreningens styrelse

och skolöverstyrelsen, dels ock tre för tre år valda ledamöter, utsedda

av Stockholms stadsfullmäktige. Skolöverstyrelsens förslag bör avse att tillföra

styrelsen en person med förutsättningar att bedöma frågor rörande teckningslärarutbildningen.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen föreslagit

i fråga örn ersättning till ordinarie teckningslärare vid de läroverk, till

vilka den av skolöverstyrelsen ifrågasatta provårskursen anknytes, samt till

handledare. Utskottet biträder även departementschefens förslag beträffande

skolstyrelsens sammansättning.

På given anledning vill utskottet framhålla, att enligt utskottets mening

Kungl. Majit synes böra ägna uppmärksamhet åt frågan om prövningen av

teckningslärarkandidaternas lämplighet för teckningslärarbanan i syfte att

ernå största möjliga objektivitet vid prövningsförfarandet.

Anställnings- och avlöningsförhållanden

för skolans personal.

Beträffande nuvarande förhållanden inhämtas av propositionen

följande.

Lärarpersonal. De vid skolan nu anställda lärarna äro av två slag nämligen

Överlärare och underlärare. De förra tillsättas efter ansökan och tills vidare.

Praktiskt taget äro tjänsterna ordinarie, och erhålla överlärarna enligt särskild

förordning ersättning vid sjukdom. Överlärarna avlönas med årslön, vilken

i de flesta fall motsvarar 5 kronor per timme, men i vissa specialämnen,

huvudsakligen av föreläsningsnatur, utgår avlöningen med avsevärt högre

belopp, allt exklusive dyrtids- och kristillägg som för oreglerat verk. Underlärarna

tillsättas tillsvidare, och utgår lön vanligen efter 4 kronor per

timme exklusive dyrtids- och kristillägg. Underlärare innehar i stort sett

samma ställning som timlärare vid statens läroverk. I många fall är skillnaden

i kompetens och tjänstgöringsförhållanden mellan över- och underlärare

ringa, och en och samma lärare kan vara Överlärare i ett ämne och

underlärare i ett annat.

Såväl över- som underlärare ha efter framställning i varje särskilt fall

från skolans styrelse beviljats pension av statsmedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

9

Övrig personal. Vid skolan finnes för närvarande, förutom rektor, anställd

följande personal mot nedan angivna löneförmåner.

1 styrelsens sekreterare.......................kronor 1 440

1 kassaförvaltare............................ » 1080

1 kanslist och rektors sekreterare............... » 4 200

1 bibliotekarie.............................. » 2 040

1 föreståndare för Martinska bildsamlingen....... » 750

1 maskinist................................ » 2 025

+ fri bostad

1 extra maskinist under eldningssäsongen......... » 1 905

1 portvakt.................. x 340

+ fri bostad

1 portvakt................................. * 340

+ fri bostad

1 vaktmästare, helårsanställd................... » 2 225

1 vaktmästare, » * 2 225

1 vaktmästare, delårsanställd.................. »_1 670

kronor 20 240

Enligt föreliggande förslag skall lärarpersonalen bestå av huvudlärare,

facklärare, biträdande facklärare, föreläsare, speciallärare och timlärare.

I övrigt skulle, förutom rektor, finnas, till styrelsens förfogande, sekreterare

och kassaförvaltare samt å kansliet anställda en registrator och ett kanslibiträde.

För bibliotekets skötsel skulle anställas en bibliotekarie jämte biblioteksbiträden.

Vidare borde finnas en maskinist och ett biträde till denne (eldare),

en portvakt samt 3 vaktmästare, varav en i lönegraden A 7 och de övriga i

lönegraden A 5. Slutligen har föreslagits anställande av en skolläkare.

Huvudlärarna, facklärarna och de biträdande facklärarna, ävensom rektor

och vissa av de övriga tjänstemännen samt maskinisten och vaktmästarna

skulle inplaceras under de statliga avlöningsreglementena och därmed komma

i åtnjutande av statlig pension.

Departementschejen har tillstyrkt den föreslagna sammansättningen av lärarpersonalen.

Beträffande vissa lärarkategoriers inplacering under de statliga

avlöningsreglementena har departementschefen anfört följande.

Beträffande de lärare, som äro anställda i dagskolan och de högre skolorna,

torde icke vara något att erinra mot detta förslag. Det kan däremot vara tveksamt,

huruvida lärarna i aftonskolan böra inplaceras i det statliga lönesystemet.

Stockholms stad skall enligt det framlagda förslaget till fördelningen av

kostnaderna mellan staten och staden svara för den lärarna i aftonskolan tillkommande

bruttolönen. Då staden sålunda skall till statskassan inleverera,

bland annat, ett belopp motsvarande de pensionsavdrag, lärarna äro skyldiga

att vidkännas, kommer staden att i motsats till vad för närvarande gäller bidraga

till lärarnas pensionering. Med hänsyn härtill vill jag, under erinran om

de stora svårigheter som varit förenade med att finna en lämplig form för omorganisation

av denna läroanstalt, förorda, att jämväl lärarna vid aftonskolan

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr %35.

inplaceras i det statliga lönesystemet. Detta bör även gälla rektor och vissa

tjänstemän samt maskinisten och vaktmästarna ävensom teckningslärarinstitutets

föreståndare.

Med avseende å de olika befattningshavarnas löneställning m. m.

inhämtas av propositionen i huvudsak följande.

Rektor. Beträffande frågan örn den lönegrupp, vartill rektorsbefattningen

skulle hänföras, ha meningarna varit delade. Skolstyrelsen har för sin del

föreslagit, att rektor i avlöningshänseende skulle jämställas med rektor vid

tekniskt läroverk och därvid hänföras till lönegrupp I, och till denna uppfattning

ha skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning anslutit sig.

Statskontoret har däremot förordat inplacering i lönegrupp IV. Allmänna lönenämnden

har tillstyrkt en inplacering tills vidare i grupp II.

Departementschefen har förordat den av lönenämnden anvisade lösningen

och tillstyrker sålunda, att skolans rektor erhåller avlöning som rektor vid tekniskt

läroverk i lönegrupp II (= lönegraden E 12). Beträffande rektors undervisningsskyldighet

har departementschefen tillstyrkt, att densamma bestämmes

till minst 8 veckotimmar, med rätt för överstyrelsen för yrkesutbildning

att under övergångsåren medge nedsättning av antalet veckotimmar.

Huvudlärare. Enligt förslaget skulle vid läroanstalten anställas sju

huvudlärare, vilka skulle uppehålla undervisning i vederbörande fackavdelnings

huvudämne samt i övrigt samordna undervisningen inom övriga

till avdelningen hörande ämnen. De skulle rekryteras bland framstående

yrkesmän och anställas medelst förordnande på 10 år, med möjlighet till förlängning

under ytterligare 5 år. Lönen skulle i enlighet med vad som gäller

beträffande vissa professorer vid konsthögskolan utgå med ett grundbelopp av

10 500 kronor, ungefärligen motsvarande lönen i 24 lönegraden, 27 löneklassen

av A-planen i civila avlöningsreglementet. Dessutom skulle de i tillämpliga

delar åtnjuta de förmåner, som tillkomma en tjänsteman i nämnda lönegrad. Å

grundbeloppet skulle alltså utgå rörligt tillägg och kristillägg. Full lön skulle

utgå vid en tjänstgöring av 16 veckotimmar, varav 1 skulle vara föreläsningstimme.

Av grundbeloppet skulle 1 500 kronor anses utgöra ersättning för hållande

av en föreläsning i veckan. Å den återstående delen av grundlönen (9 000

kronor) skulle avdrag respektive tillägg ske med 6 procent för varje veckotimme,

tjänstgöringen understege respektive överstege 15 veckotimmar. Allmänna

lönenämnden har ansett, att grundbeloppet borde minskas med 500

kronor till 10 000 kronor. Överstyrelsen för yrkesutbildning åter har uttalat,

att man, innan huvudlärartjänster inrättades på av skolstyrelsen föreslaget

sätt, först borde undersöka, om ej huvudlärarnas arbetsuppgifter kunde fullgöras

av därför lämpade facklärare. Dessa skulle härför åtnjuta ett särskilt arvode,

vars storlek bestämdes av skolstyrelsen. Härvid skulle iakttagas, att för

sagda ändamål ej finge disponeras mer än i medeltal 1 000 kronor per avdelning

eller sålunda tillhopa högst 7 000 kronor för år. Förordnande borde meddelas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

11

av skolstyrelsen och avse en tid av till en början högst tre år. Statskontoret har

uttalat, att förordnande för huvudlärare ej borde förlängas utöver tio år. Och

vidare borde lärarna enligt statskontorets förmenande ej äga rätt åtaga sig

tjänstgöring utöver 16 veckotimmar under mer än 2 eller högst 4 veckotimmar.

För dessa överskjutande veckotimmar borde utgå timlärararvode.

Departementschefen anför för egen del följande.

Den i ärendet verkställda utredningen har övertygat mig om att det är

av synnerlig vikt för skolan, att de föreslagna huvudlärartjänsterna inrättas.

För en läroanstalt, som har till uppgift att giva ungdom utbildning i de konsthantverkliga

och konstindustriella yrkena, måste det vara av största värde att

ha tillgång till högt kvalificerade yrkesmän, som i sin dagliga gärning ha kontakt

med det praktiska livet. Jag förordar därför, att huvudlärartjänster inrättas

i enlighet med skolstyrelsens förslag. För att ej syftet med tjänsterna

skall förfelas böra lärarna ej äga rätt att åtaga sig tjänstgöring utöver 16

veckotimmar. Den dessa lärare åvilande minimitjänstgöringen bör utgöra 9

veckotimmar. Förordnande för huvudlärare bör meddelas för en tid av tio år.

Kungl. Maj:t bör kunna medgiva förnyelse av förordnandet för en tid av högst

fem år, dock allenast under förutsättning att dylik förlängning finnes vara av

synnerlig vikt för skolans verksamhet. I fråga om huvudlärarnas löneställning

ansluter jag mig till lönenämndens förslag, att den oreducerade lönen

vid en undervisningsskyldighet av 16 veckotimmar, varav 1 obligatorisk

föreläsningstimme per vecka, skall utgöra 10 000 kronor. Vad beträffar grunderna

för lönens beräknande, därest tjänstgöringen icke uppgår till 16 veckotimmar,

vill jag framhålla, att det för utformningen av de bestämmelser angående

avdrag vid tjänstledigheter samt pensionsbestämmelser, som böra

bringas i tillämpning å ifrågavarande befattningshavare, synes vara erforderligt,

att minskningsfaktorn bestämmes i direkt relation till lönen vid 16 veckotimmars

undervisningsskyldighet. För egen del vill jag föreslå, att minskningen

bestämmes till Vig av den oreducerade lönen, som enligt vad jag nyss

förordat skulle utgöra 10 000 kronor.

Rörande de krav, som böra ställas på innehavarna av ifrågavarande befattningar

samt i fråga om sättet för tjänsternas tillsättande, vill jag framhålla

följande. Det är av avgörande betydelse, att befattningarna tillsättas

med verldigt kvalificerade krafter. Att härutinnan uppställa några bestämda

kompetenskrav är knappast görligt. Jag måste därför inskränka mig till

att understryka, att höga krav böra ställas på befattningshavarna. Jag vill

härvid framhålla, att en förutsättning för att de skola kunna fylla sin uppgift

synes mig vara, att de äro i sina bästa år och representera konstriktningar,

som intaga en ledande och inspirerande ställning i vårt konsthantverk. Tili

innehavare av befattningarna böra icke, såvida ej synnerliga skäl till annat

föranleda, utses personer, som fyllt 50 år. Befattningarna böra tillsättas

av Kungl. Majit, sedan förslag uppgjorts av särskilt tillkallade sakkunniga och

sedan överstyrelsen för yrkesutbildning avgivit yttrande i ärendet. De sakkunniga,

som böra vara tre till antalet, böra lämpligen utses, en av styrelsen

för konstfackskolan, en av styrelsen för svenska slöjdföreningen och en av

konstakademien. Finnes ingen kompetent sökande till ledig befattning bör

den tills vidare uppehållas genom vikarie.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 235.

Teckningslärarinstitutets föreståndare. Denne skulle enligt skolstyrelsens

förslag i avlöningshänseende jämställas med huvudlärarna, dock med den

skillnaden att rätt till full lön skulle inträda redan vid en tjänstgöring av

lägst 10 veckotimmar. Allmänna lönenämnden har tillstyrkt en grundlön

för föreståndaren av 10 000 kronor örn året och därvid förutsatt, att avlöningen

icke skulle undergå förändring vid varierande undervisningsskyldighet

utan utgå med ett fast belopp, utgörande gottgörelse för dels bestridande

av undervisning under lägst 10 veckotimmar, dels övervakning

av elevernas museistudier, dels ock handledning vid elevernas undervisningsövningar.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har ej funnit anledning att jämställa

denne föreståndare med professorerna vid konsthögskolan. Föreståndaren

borde enligt överstyrelsens mening erhålla en lön, ungefär motsvarande

den av skolstyrelsen föreslagna. Befattningen borde därför placeras i

lönegraden A 24, löneklassen 27. Föreståndaren borde förordnas för en tid av

fem år och förordnandet borde kunna förnyas. Teckningslärarnas riksförbund

har som sin åsikt uttalat, att föreståndaren borde förordnas i likhet med läroverkens

rektorer. De sakkunniga ha uttalat, att föreståndaren borde lia förvärvat

kompetens för befattning som teckningslärare vid högre allmänt läroverk

och därutöver ha särskilda kvalifikationer för ifrågavarande uppgift. Att

uppställa klart avgränsade formella krav, utöver teekningslärareexamen, vore

dock vanskligt. Men man borde av innehavaren av tjänsten fordra, att han

besutte den erfarenhet och vidsyn samt de pedagogiska insikter, som måste anses

vara en nödvändig förutsättning för att kunna på ett tillfredsställande sätt

leda verksamheten vid institutet.

Departementschefen anför följande.

Jag ansluter mig till de av de sakkunniga framlagda synpunkterna och vill

särskilt understryka, att jag anser det vara av stor vikt att till ifrågavarande

befattning förvärva en person med höga konstnärliga och pedagogiska kvalifikationer.

Med hänsyn till den ställning, som föreståndaren för teckningslärarinstitutet

kommer att intaga, föreslår jag, att befattningen inplaceras

under E-planen i civila avlöningsreglementet. Den torde därvid böra placeras

i lönegraden E 1. Förordnande torde böra meddelas för viss tid, högst sex

år. Då de administrativa uppgifter, som komma att åvila föreståndaren,

komma att vara jämförelsevis begränsade, bör dennes undervisningsskyldighet

i gengäld vara relativt omfattande. Jag förordar därför, att den bestämmes

till 12—14 veckotimmar.

Konstindustriella dagskolans föreståndare. Skolstyrelsen har funnit det önskvärt,

att det nuvarande arvodet å 1 200 kronor till föreståndaren för den konstindustriella

dagskolan bibehålies, medan skolöverstyrelsen och överstyrelsen

för yrkesutbildning ansett ett arvode på 360 kronor för en tillsynslärare tillräckligt.

Departementschefen har anslutit sig till skolöverstyrelsens och överstyrel
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 235.

sens för yrkesutbildning förslag. Tillsynslärarbefattningen bör, framhåller departementschefen,

i allmänhet innehavas av kvinnlig lärare, då rektor är man,

respektive tvärtom.

Facklärare. Enligt skolstyrelsens förslag skulle facklärartjänster inrättas till

ett antal av 26. Dessa lärare skulle erhålla adjunktslön och sålunda placeras

i lönegraden A 23. Full lön skulle utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring.

Minimi tjänstgöringen skulle utgöra 9 veckotimmar. Å lönen skulle

tilläggas eller avdragas 4 procent för varje timme, tjänstgöringen komme

att överstiga eller understiga 24 veckotimmar. Formella kompetensfordringar

skulle på grund av de speciella förhållandena ej uppställas för tjänsterna. Enligt

förslaget skulle av de 26 facklärarna 7 undervisa vid högre konstindustriella

skolan och teckningslärarinstitutet, 7 vid dagskolan och 12 vid

aftonskolan, av vilka sistnämnda 4 skulle meddela undervisning jämväl vid

dagskolan. Statskontoret har ansett, att lärarna på det högre stadiet borde

placeras i lönegraden A 22 och de övriga erhålla lägre löneställning. Statskontoret

har därvid särskilt understrukit, att ämbetsverket ej kunde acceptera

en placering i 23 lönegraden, örn ej i huvudsak samma kompetens som för adjunktsbefattning

fordrades. Allmänna lönenämnden, som förordat placering av

tjänsterna i lönegraden A 22, har därvid ifrågasatt, om icke antalet facklärartjänster

kunde något minskas och ersättas med biträdande facklärartjänster.

Enligt lönenämndens förmenande borde vidare minimitjänstgöringen fastställas

till 12 veckotimmar. De sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning

ha hemställt, att facklärartjänsterna tills vidare måtte inrättas som extra ordinarie

och därvid placeras i lönegraden Eo 23. Stockholms stadsfullmäktige

ha förutsatt, att tjänsterna uppfördes på extra ordinarie stat.

Departementschefen har i denna fråga för egen del anfört i huvudsak följande.

Jag anser mig icke kunna förorda, att ifrågavarande lärarbefattningar placeras

högre än i 22 lönegraden. Härvid bör en differentiering företagas, så

att vissa tjänster placeras på ordinarie stat och vissa på extra ordinarie. Därvid

böra samtliga lärartjänster i aftonskolan i enlighet med stadens förslag

inrättas såsom extra ordinarie. Vidare bör tillses, att vid tekniska skolan åtminstone

tills vidare icke finnes mer än en ordinarie lärartjänst i varje undervisningsämne.

Och slutligen böra facklärartjänster i ämnen av mindre centralt

intresse placeras såsom extra ordinarie. Med inrättande av den för högre

konstindustriella skolan upptagna facklärartjänsten i verkstadsarbete för

möbelritare anser jag böra tills vidare anstå. Undervisningen i detta ämne

torde nämligen, örn sådan överhuvud blir aktuell under nästa budgetår,

kunna bestridas av timlärare. I enlighet med vad jag salunda anfört förordar

jag inrättande av 25 facklärartjänster. Den av mig förordade lönegradsplaceringen

och undervisningens beräknade omfattning vid tjänsterna framgå

av följande sammanställning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr £35.

Aftonskolan

Eo 22

Siffrorna inom parentes

angiva de timmar, som

vederbörande därutöver

undervisar i dagskolan

Dagskolan

Högre skolan

A 22

Eo 22

A 22

Eo 22

Linearritning

Frihandsteck- ning ....

Figurteckning

Skrift och

heraldik . .

Fackstudier 1

allmänt. . 8

visst fack. 8)

Möbelritning

Målning . . .

Modellering .

Dekorativ

målning . .

Konstsöm- nad .... 6

Fackteck- ning ... 3

Vävning . . 8

Fackteck- ning ... 2

Keramik . . .

v.t.

18

16

8(12)

8 (8)

16

8(10)

14

12

11

9

10

4(11)

Linearritning

Frihands- teckning . .

Fackstudier 8]

» visst fack |

min. . . 8j

Konstsöm- )

nåd . . . 8(

Fackteck- ning ... 8]

Vävning . lil

Fackteck- !

ning ... 8)

v.t.

24

24

16

16

19

Målning. . .

Modellering

v.t.

24

13

Figurteck- ning ....

Målning . . .

Fackteck- ning VII . .

v.t.

18

12

20

Dräktstudier

Skrift och

heraldik . .

Konstsömnad

eller vävning

(Huvudlärare

inom textilfac

skall handha

dera ämnet, v

för facklärare

ämnesområde

stämmes dära

v.t.

12

10

12

n

tet

stt-

ar-

ns

be-

v.)

S:a veckot.

134 (41)

99

37

50

34

Jag förordar alltså inrättande av 8 facklärartjänster i lönegraden A 22

och 17 facklärartjänster i lönegraden Eo22. Var och en av tjänsterna bör

omfatta det eller de ämnen, som för tjänsten angivits i nyssnämnda sammanställning.

Hinder synes dock icke böra möta mot att tjänstinnehavaren, därest

han därtill äger kompetens, påtager sig undervisning jämväl i fackämne, som

icke är förenat med tjänsten. Beträffande lönens beräkning ansluter jag mig

till skolstyrelsens förslag, att full lön skall utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring.

Undervisningsskyldigheten torde böra utgöra lägst 9 veckotimmar

och högst 24 veckotimmar. Minskning av det för vederbörande löneklass och

ortsgrupp gällande lönebeloppet bör i huvudsaklig överensstämmelse med skolstyrelsens

förslag ske med 1 / 24 för varje veckotimme, varmed undervisningsskyldigheten

understiger 24 veckotimmar. Meddelar tjänstinnehavaren undervisning

i fackämne, som icke är förenat med tjänsten, torde undervisningen,

i den mån den faller inom sistnämnda veckotimtal, i lönehänseende böra likställas

med undervisning, som fullgöres i ämne, som ingår i tjänsten. Därest

läraren bestrider mer än 24 veckotimmars undervisning vid läroanstalten, bör

ersättning för överskjutande veckotimtal utgå enligt för timlärare gällande

grunder och det överskjutande veckotimtalet icke tillgodoräknas honom i pensionshänseende.

Formella kompetensvillkor för tjänsterna torde icke böra uppställas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

15

Biträdande facklärare. Enligt förslaget skulle 7 sådana tjänster inrättas,

placerade i lönegraden A 20. Även för dessa lärare skulle full lön utgå vid

24 timmars tjänstgöring och minimitjänstgöringen utgöra 9 veckotimmar.

Tillägg och avdrag å lönen skulle ske i enlighet med de för facklärarna angivna

grunderna. Ifrågavarande lärare skulle bestrida undervisning under

82 veckotimmar, därav 16 veckotimmar i aftonskolan och 66 veckotimmar

i dagskolan. Allmänna lönenämnden har hävdat, att de biträdande facklärartjänsterna

borde vara arvodestjänster eller möjligen i något fall inrättas

som extra ordinarie. De sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning

ha även beträffande dessa tjänster föreslagit, att de tills vidare skulle inrättas

som extra ordinarie och därvid placeras i lönegraden Eo 20.

Devart em entz elie] en har anfört följande.

Efter övervägande av vad sålunda förekommit vill jag förorda, att dessa

tjänster uppföras på extra ordinarie stat och därvid i likhet med de extra

ordinarie teckningslärare''änsterna vid läroverken placeras i lönegraden

Eo 18. Överstyrelsen för yrkesutbildning torde böra äga bestämma, vilket eller

vilka fackämnen en var av tjänsterna skall omfatta. Vad jag nyss i fråga om

facklärartjänsterna anfört rörande grunderna för lönens beräknande och undervisningsskyldighetens

omfattning m. m. torde böra gälla jämväl beträffande

de biträdande facklärartjänsterna.

Föreläsare. Enligt förslaget skulle arvode till föreläsare utgå med 30 kronor

för timme beträffande föreläsningar av återkommande karaktär, till antalet

425, och med 40 kronor för timme beträffande föreläsningar av tillfällig karaktär,

108 stycken. Antalet föreläsningstimmar har sålunda beräknats till

533 för år, därav 194 gemensamma för afton- och dagskolorna samt de övriga

avsedda för de högre skolorna.

Departementschefen anför följande.

Mot vad sålunda föreslagits har jag intet annat att erinra än att arvodet

för föreläsningar av tillfällig karaktär ej torde böra sättas högre än till 35

kronor för timme. Då det emellertid undantagsvis torde kunna förekomma,

att kompetent föreläsare ej finnes tillgänglig inom Stockholm eller i dess omedelbara

närhet, förordar jag, att skolstyrelsen skall äga för sådant fall medgiva

en något högre ersättning. För ändamålet beräknar jag ett belopp av

200 kronor.

Speciallärare skulle enligt skolstyrelsens förslag åtnjuta arvode med 20 kronor

för timme. Antalet timmar för speciallärare har beräknats till 600, därav

72 i aftonskolan. Mot det föreslagna timarvodet har departementschefen ej

funnit anledning till erinran.

Timlärare. Till timlärare i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken utgår

ersättning med högst 349 kronor per veckotimme. Med utgångspunkt härifrån

och med beaktande av att läsåret vid ifrågavarande skola endast omfattar 36

veckor har skolstyrelsen föreslagit en ersättning av högst 326 kronor per veckotimme

för timlärare vid skolan. Mot detta förslag har departementschefen icke

annat att erinra iin att ersättningen till timlärare i vanliga skolämnen torde

böra utgöra högst 273 kronor per veckotimme till lärare, som äger behörighet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 235.

att vinna anställning som extra ordinarie adjunkt eller genomgå provår, och

högst 240 kronor till annan lärare.

Kansliskrivare. Vid skolan finnes för närvarande anställd en kanslist och

rektors sekreterare med ett arvode av 4 200 kronor jämte tillägg samt en

kassaförvaltare med ett arvode av 1 080 kronor jämte tillägg. Skolstyrelsen

har föreslagit, att befattningen som kanslist och rektors sekreterare skall

utbytas mot en registratorsbefattning i lönegraden A 14. För att ej den nuvarande

befattningshavarens löneförmåner skulle minskas, har skolstyrelsen föreslagit,

att denne skulle placeras i 17 löneklassen. Därvid synes skolstyrelsen, enligt

vad jag under hand inhämtat, ha tagit hänsyn till att befattningshavaren

på grund av överenskommelse med rektor och skolstyrelsens sekreterare utför

vissa dem åliggande arbetsuppgifter och härför uppbär ersättning av dem med

tillhopa 800 kronor för år. Vidare skulle enligt styrelsens förslag befattningen

som kassaförvaltare bibehållas och innehavaren åtnjuta ett arvode av 1 800

kronor i ett för allt. Statskontoret har föreslagit, att registratorsbefattingen

skulle placeras i lönegraden Eo 11 och den nuvarande befattningshavaren tillerkännas

personligt lönetillägg för mistade löneförmåner. Allmänna lönenämnden

har ansett, att registrators- och kassagöromålen borde sammanföras hos

en befattningshavare, förslagsvis benämnd kansliskrivare och avlönad enligt

lönegraden A 11.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vid övervägande av de olika alternativen har jag ansett mig böra

ansluta mig till lönenämndens förslag och förordar således, att i stället

för befattningarna som kanslist och rektors sekreterare samt kassaförvaltare

inrättas en befattning som kansliskrivare i lönegraden All. Därest innehavaren

av befattningen som kanslist och rektors sekreterare övergår till tjänsten

som kansliskrivare, bör han emellertid placeras i 15 löneklassen, varigenom

han erhåller ungefär samma lön som för närvarande. Till den nyss nämnda

uppgörelsen mellan honom samt rektor och styrelsens sekreterare anser jag

mig ej kunna taga någon hänsyn vid bestämmande av löneställningen. Den

hittillsvarande kassaförvaltarens viktigaste arbetsuppgift synes vara att tjänstgöra

som ekonomisk rådgivare vid placering av skolans stipendiefonder, vilka

för närvarande lia ett nominellt aktie- och obligationsvärde av cirka 820 000

kronor. Genom indragning av denna befattning har styrelsen ej längre tillgång

till en ekonomisk sakkunskap, som får anses nödvändig med hänsyn till de

stora stipendiefonderna, Förvaltningen av dessa synes emellertid kunna uppdragas

åt statskontoret. Enligt vad jag inhämtat lära i de olika donationsbreven

ej finnas några villkor, som hindra en dylik anordning. Närmare föreskrifter

i ämnet torde få meddelas av Kungl. Maj:t.

Kanslibiträde. Skolstyrelsens förslag örn inrättande av en kanslibiträdesbefattning

i lönegraden A 7 kan departementschefen endast såtillvida biträda,

att han förordar inrättande av en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden Eo 4.

Maskinist, tillika reparatör. Departementschefen biträder förslaget om inrättande

av en befattning av förevarande slag, placerad i lönegraden A 8.

Vaktmästare. I fråga örn vaktmästarnas löneställning förordar departementschefen,

att en av dem placeras i lönegraden A 7, en i A 5 och en i Eo 5.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

17

Bibliotekarie och biblioteksbiträden. För närvarande utgå arvoden till en

bibliotekarie och en föreståndare för Martinska bildsamlingen med respektive

3 355 och 1 230 kronor per år inklusive dyrtids- och kristillägg. Skolstyrelsen

har föreslagit, att en tjänst som bibliotekarie skulle inrättas som halvtidstjänst

och vara förenad med ett arvode av 5 900 kronor för år, beräknat efter

lönegraden A 24 jämte tillägg. Statskontoret har föreslagit, att arvodet skulle

utgå med 4 500 ä 5 000 kronor för år. Allmänna lönenämnden har med hänsyn

till bibliotekets relativt begränsade storlek ansett, att arvodet icke för närvarande

borde sättas högre än till 4 000 kronor för år.

Departementschefen har anfört följande.

Då det förutsättes, att bibliotekarien även skall handhava vården av Martinska

bildsamlingen, ansluter jag mig till statskontorets förslag och förordar,

att en halvtidstjänst som bibliotekarie inrättas med ett arvode av 5 000 kronor

för år. Styrelsen har hemställt om anvisande av 2 000 kronor för år för anställande

av biblioteksbiträden under pågående läsår. Medelsanvisningen härför

torde tills vidare kunna begränsas till 1 000 kronor för år.

Styrelsens sekreterare. Allmänna lönenämnden har ansett det tveksamt,

huruvida befattningen som sekreterare borde bibehållas. Då det torde böra ankomma

på rektor att fungera som styrelsens sekreterare, anser sig departementschefen

icke kunna biträda skolstyrelsens förslag i denna del.

Portvakt, maskinistbiträde, skoUäkare. Enligt förslaget skulle inrättas en

deltidstjänst som maskinistbiträde (arvode 2 600 kronor). Portvakten skulle

erhålla ett arvode av 800 kronor och skolläkaren ett arvode av 1 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker vad sålunda föreslagits.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka bifall till vad Kungl. Majit föreslagit

beträffande skolans personalorganisation samt i fråga om anställningsoch

avlöningsförhållanden för skolans befattningshavare.

Omkostnader m. m.

Departementschefen har tillstyrkt anvisande av ett belopp av 34 500 kronor

till vissa engångskostnader, nämligen 20 000 kronor till verkstadsutrustning

för möbelverkstad och slöjdlokaler, 3 000 kronor till utrustning för avdelningen

reklam och bokhantverk, 1 500 kronor till uppsättning av filmtrycksateljé

samt 10 000 kronor för nyanskaffning av möbler. Departementschefen

har vidare icke funnit anledning till erinran mot skolstyrelsens beräkning av

de årliga kostnaderna vid fullt genomförd omorganisation, i runt tal 88 000

kronor, liksom ej heller mot de beräknade årliga inkomsterna, omkring 35 000

kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad Kungl. Majit i nu

ifrågavarande avseenden föreslagit.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. G sami. Nr 235—236.

Utskottet.

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 235.

Utskottet.

Fördelning av kostnaderna för skolan mellan

staten och Stockholms stad.

Skolstyrelsens och de sakkunnigas förslag innebär i huvudsak följande.

Kostnaderna för aftonskolan, vilken kunde jämföras med lärlings- och yrkesskola,

borde bäras av staden, som dock borde äga tillgodoräkna sig ett belopp,

motsvarande det statsbidrag, som enligt de för kommunala lärlings- och yrkesskolor

gällande statsbidragsgrundema skulle utgå till bestridande av kostnaderna

för avlönande av lärare och för undervisningsmateriel. Beträffande

dagskolan, som närmast vore att jämställa med ett högre allmänt läroverk,

borde staden svara för kostnaderna för lokaler, möbler och inredning samt

bränsle, lyse, vatten och renhållning. Övriga kostnader för dagskolan borde

bäras av staten, som jämväl borde svara för samtliga kostnader för högre

konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet, vilka vore av intresse för

hela riket.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har närmare angivit de riktlinjer, enligt

vilka staten borde bidraga till avlöning av lärare i aftonskolan. Enligt dessa

riktlinjer skulle staten beträffande aftonskolans första klass bidraga enligt

de för lärlingsskola gällande grunderna samt för aftonskolans andra och tredje

klasser enligt de för yrkesskola gällande bidragsgrunderna. Statskontoret har

ansett, att staden för dagskolan borde utgiva ersättning jämväl för bostad

åt rektor och vaktmästare, liksom fallet vore vid de allmänna läroverken.

Byggnadsstyrelsen, som efter det att uppgifter i ärendet tillställts de sakkunniga,

varit i tillfälle att verkställa noggrannare beräkningar av statsverkets

kostnader för skolbyggnaden, har beräknat den hyresersättning, staden borde

utgiva för dag- och aftonskolorna, till 38 000 kronor i stället för det av de

sakkunniga angivna beloppet 33 444 kronor. Stockholms stadsfullmäktige ha

ej framställt annan erinran mot förslaget, än att staden ej vore villig att för

dagskolan bidraga enligt andra grunder än för de allmänna läroverken. Staden

borde därför ej för denna skola svara för kostnaderna för bränsle, lyse, vatten

och renhållning.

Departementschefen tillstyrker de föreslagna grunderna för fördelningen

av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad med de av byggnadsstyrelsen

och staden föreslagna jämkningarna. Ifrågavarande grunder torde lämpligen,

framhåller departementschefen, böra sammanfattas och preciseras i det

avtal rörande fördelningen av kostnaderna för skolans verksamhet, som torde

böra ingås mellan staten och staden.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen förordat i fråga örn fördelningen

av kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms stad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

19

Anslagsberäkningar.

Departementschefen har beräknat avlönings- och omkostnadsstatema

efter omorganisationens genomförande sålunda.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . . kronor 156 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... » 239 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 38 600

Summa kronor 446 500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter....................kronor 18 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden... » 2 880

3. Diverse inkomster............... » 1 000

4. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

........................... » 89 620 kronor lil 500

Nettoutgift kronor 335 000.

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....................kronor 1 000

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 30 500

b. Övriga expenser................ > 27 000 » 57 500

3. Undervisningsmateriel m. m.................... » 28 500

4. Stipendier (belöningar)........................ *_2 500

Summa kronor 89 500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis . . ..........kronor 27 500

Nettoutgift kronor 62 000.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1945/46 har departementschefen

anfört följande.

Såsom skolans styrelse framhållit torde den nya organisationen i vissa avseenden

icke kunna genomföras redan från och med nästa budgetår. Sålunda

torde huvudlärarbefattningarna icke redan från början kunna besättas med

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 235.

ordinarie innehavare. Vid anslagsberäkningen finner jag mig böra utgå från att

detta kan ske först från och med budgetåret 1946/47. Under nästa budgetår

torde befattningarna i fråga böra uppehållas med vikarier. Kostnaderna för

vakansvikariernas avlönande torde böra bestridas från anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal. Denna anslagspost torde med hänsyn härtill

böra övergångsvis upptagas med förslagsvis betecknat belopp, vilket icke bör

få överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Jag förutsätter, att Kungl.

Majt skall äga meddela erforderliga bestämmelser örn de jämkningar i organisationen,

som kunna bli nödvändiga under en övergångstid. Vid skolan anställd

Överlärare, som icke erhåller någon av de ordinarie eller extra ordinarie

lärartjänsterna men dock kommer att kvarstå såsom lärare vid skolan, torde

alltjämt under sjukdom böra äga uppbära viss del av den honom eljest tillkommande

ersättningen.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet till avlöningar och omkostnader

på sätt framgår av efterföljande avlönings- och omkostnadsstat.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... kronor 67 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, förslagsvis...................... » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 252 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... » 22 800

Summa kronor 355 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter....................kronor 18 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden ... > 2 880

3. Diverse inkomster............... » 1 000

4. Bidrag från Stockholms stad, förslags
v^s.

........................... > 85 120 kronor 107 000

Nettoutgift kronor 248 000.

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård, m. m., förslagsvis....................kronor 1 000

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 30 500

b. Övriga expenser................ > 27 000 » 57 500

3. Undervisningsmateriel m. m..................... » 23 500

4. Stipendier (belöningar)........................ » 2 500

Summa kronor 84 500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis . . ..........kronor 27 500

Nettoutgift kronor 57 000.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 235.

21

Skolstyrelsens förslag att styrelsen skall äga disponera elevavgifterna, i

den män de överstiga i avlöningsstaten upptaget belopp, finner jag mig icke

kunna biträda.

Till verkstadsutrustning, möbler och stadigvarande undervisningsmateriel

erfordras ett engångsanslag av 34 500 kronor, av vilket belopp

dock på Stockholms stad falla 10 750 kronor, varför statens utgift blir

23 750 kronor eller avrundat 23 800 kronor. För nästa budgetår torde

böra anvisas ett reservationsanslag till utrustning med sistnämnda belopp.

Emot de av departementschefen verkställda kostnadsberäkningarna har

utskottet icke funnit något att erinra.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. besluta att tekniska skolan i Stockholm skall under

benämningen konstfackskolan omorganiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen förordat;

2. godkänna av departementschefen förordade grunder för

fördelning av kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms

stad;

3. godkänna följande personalförteckning för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 rektor................................E12

1 föreståndare för teckningslärarinstitutet ...... E 1

7 huvudlärare, lön enligt särskilda bestämmelser. —

8 facklärare.............................A 22

1 kansliskrivare..........................All

1 maskinist, tillika reparatör................A 8

1 förste vaktmästare......................A 7

1 vaktmästare...........................A 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

17 facklärare............................Eo22;

4. godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Uttkottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 235.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 67 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 252 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . . ..... > 22 800

Summa kronor 355 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter........kronor 18 000

2. Avkastning ur Sjöstedt
ska

fonden........ . » 2 880

3. Diverse inkomster.... » 1000

4. Bidrag från Stockholms

stad, förslagsvis..... » 85 120 kronor 107 000

Nettoutgift kronor 248 000;

5. till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1945/46

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

248 000 kronor;

6. till Konstfackskolan: Omkostnader för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 57 000 kronor;

7. till Konstfackskolan: Utrustning för budgetåret 1945/46

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

23 800 kronor.

Stockholm den 19 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 236.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:500 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m. s. 2 i texten