Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m.
1945-06-19 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:235, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 235.
1
Nr 235.
Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1945 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten
225) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag
av 171 500 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 296, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27 april
1945, föreslagit riksdagen att
1. besluta att tekniska skolan i Stockholm skall under benämningen konstfackskolan
omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;
2. godkänna av departementschefen förordade grunder för fördelning av
kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms stad;
3. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
4. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas under budgetåret 1945/46;
5. till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 248 000 kronor;
6. till Konstfackskolan: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 57 000 kronor;
7. till Konstfackskolan: Utrustning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 23 800 kronor.
Inledning.
Tekniska skolan i Stockholm omfattar för närvarande dels en konstindustriell
aftonskola med 1-årig kurs och avsedd att åt manlig och kvinnlig ungdom,
som redan inträtt i de konstindustriella yrkena, lämna för dessa yrken
erforderlig undervisning, dels en konstindustriell dagskola med likaledes 1-årig
Bihang till rilcsdagms protolcoU 10!)B. 6 sami. Nr 835—836.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 235.
kurs och främst avsedd att åt ungdom, som avser att ägna sig åt de konstindustriella
yrkena, lämna härför erforderlig undervisning, dels ock en högre
konstindustriell skola. Den senare avser att utbilda mönsterritare samt meddela
konstindustriell yrkesfärdighet åt dekorationsmålare, modellörer, träskulptörer,
ciselörer och gravörer, varvid fullständig lärokurs skall kunna medhinnas
på tre år, ävensom att i en särskild avdelning utbilda lärare i teckning
och välskrivning för rikets allmänna läroverk, folk- och småskoleseminarier
samt tekniska skolor m. m.; i denna avdelning är undervisningen delad i en
lägre tvåårig kurs, som medför kompetens till teckningslärare’änst vid realskola
och därmed jämförlig undervisningsanstalt, och en högre 3-årig kurs, som medför
kompetens till sådan tjänst jämväl vid högre allmänt läroverk samt folkoch
småskoleseminarium.
Styrelsen för tekniska skolan framlade år 1943 ett inom styrelsen utarbetat
förslag till vissa ändringar i skolans undervisning och organisation och hemställde,
att förslaget måtte läggas till grund för skolans uppehållande framdeles.
I propositionen 1944: 239 uttalade föredragande departementschefen, att,
innan slutlig ställning toges till det av styrelsen framlagda omorganisationsförslaget,
frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna
för skolans uppehållande borde bliva föremål för särskild utredning.
Icke minst med hänsyn till önskvärdheten att för det fortsatta utrednings- och
omorganisationsarbetet förstärka den administrativa ledningen vid skolan ansåg
departementschefen det dock befogat att redan för det dåvarande föreslå
en omreglering av rektorstjänsten. Detta förslag, som innebar en höjning av
rektorsarvodet, så att de sammanlagda avlöningsförmånerna, under förutsättning
att samma person förordnades att uppehålla såväl rektorstjänsten som
avdelningsföreståndarebefattningen för den högre konstindustriella skolan,
skulle komma att uppgå till omkring 14 450 kronor, godkändes av riksdagen
(skrivelsen nr 232).
I riksstaten för innevarande budgetår är såsom bidrag till tekniska skolan
uppfört ett förslagsanslag av 171 500 kronor, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut den 9 juni 1944 skall disponeras på sätt närmare framgår av statsliggaren
s. 628.
Jämlikt den 12 augusti 1944 erhållet bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
tillkallat byråchefen i överstyrelsen för yrkesutbildning C.
G. B. Arvas samt direktören och rektorn vid Stockholms stads skolor för yrkesundervisning
G. K. K. Andersson för att i samråd med styrelsen för tekniska
skolan avgiva förslag rörande den i propositionen 1944: 239 berörda frågan
örn fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för skolans
uppehållande.
Därefter remitterades den 3 oktober 1944 förenämnda förslag med därtill
hörande handlingar till styrelsen för tekniska skolan; därvid anmodades styrelsen
att i samråd med nämnda sakkunniga taga de i förslaget berörda frå
-
Statsutskottets utlåtande nr £35.
3
gonia om löneställning m. m. för skolans lärarpersonal — med undantag för
rektor — under förnyat övervägande och till Kungl. Maj:t inkomma med
yttrande och förslag i ämnet.
Med särskilda skrivelser den 16 december 1944 har därefter dels skolans
styrelse, efter samråd med förenämnda sakkunniga, inkommit med förslag i
sistnämnda hänseende, dels ock de sakkunniga och skolstyrelsen gemensamt
framlagt förslag angående fördelning av kostnaderna för skolan mellan staten
och Stockholms stad.
Över de sålunda år 1943 och år 1944 framlagda förslagen ha yttranden
avgivits av styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
svenska slöjdföreningen och teckningsläramas riksförbund ävensom av statskontoret,
skolöverstyrelsen, allmänna lönenämnden, överstyrelsen för yrkesutbildning,
byggnadsstyrelsen samt Överståthållarämbetet, som hört stadsfullmäktige
i Stockholm.
Undervisningens allmänna anordning m. m.
A. Allmänna riktlinjer.
Skolstyrelsens förslag innebär i huvudsak följande.
Beträffande skolans organisation:
1. Aftonskolan och dagskolan ombildas till en konstindustriell skola med
en lärotid av två år i dagskolan eller tre år i aftonskolan. Vid den senare
utsträckes läsåret från 28 till 36 veckor. Läsåret får härigenom samma
längd inom tekniska skolans samtliga avdelningar.
2. Högre konstindustriella skolan förkortas till två år och omorganiseras för
meddelande av yrkesutbildning inom sju olika fack. I spetsen för varje fackavdelning
ställes en huvudlärare.
3. Undervisningen göres mera differentierad. Föreläsningar anordnas i
vidgad omfattning. Nya ämnen införas.
4. Utbildning av teckningslärare sker vid ett med skolan förenat teckningslärarinstitut.
Studietiden vid detta blir tre år och föregås av en förberedande
kurs på ett år i dagskolan eller två år i aftonskolan. Frivillig utbildning
för undervisning i manlig slöjd anordnas för teckningslärarkandidater.
Större vikt än hittills lägges vid den pedagogiska utbildningen av de blivande
teckningslärarna. Fordringarna för tillträde till teckningslärarutbildningen
skärpas betydligt.
Frågan örn frivillig utbildning för undervisning i kvinnlig slöjd för blivande
teckningslärare anses böra ytterligare utredas.
I fråga om inträdesfordringarna:
Med hänsyn till svårigheterna att erhålla lämplig elevpraktik vill styrelsen
icke fordra någon dylik praktik före inträdet men föreslår i stället, att för erhållande
av avgångsbetyg skulle erfordras tre månaders praktik vid den lägre skolan
samt ytterligare tre månader vid avgång från den högre skolan, med rätt för
styrelsen att i vissa fall bevilja dispens. I fråga örn teoretiska förkunskaper vid
inträde i skolan anser visserligen styrelsen en god allmänbildning synnerligen
4
Statsutskottets utlåtande nr 235.
önskvärd men vill dock ej uppställa fordringar på realexamen, då härigenom
vissa för skolan önskvärda elever skulle bli utestängda. Styrelsen föreslår därför
icke någon ändring i nu gällande förhållanden för eleverna i de konstindustriella
yrkesgrenarna. Däremot torde för teckningsläraraspiranterna, utöver
nu stadgad realexamen eller normalskolekompetens, kunskaper motsvarande
studentexamen i vissa ämnen böra fordras för inträde i den högre avdelningen.
För tillträde till den fortsatta utbildningen till teckningslärare bör sålunda
krävas — förutom godkända betyg från konstindustriella skolans kurs för
teckningslärare samt lämplighet som teckningslärare — antingen avlagd realexamen
eller motsvarande kunskaper samt därutöver kunskaper i ämnena modersmålet,
ett främmande levande språk, historia med samhällslära samt
matematik, i den omfattning, som vitsordas genom godkända betyg över
undergången studentexamen på endera linjen, eller ock att ha avlagt studentexamen
samt i denna examen eller sedermera undergången fyllnadsprövning
ha erhållit minst betyget godkänd i matematik på endera linjen. Därjämte
bör fordras, att sökanden har en vårdad handstil.
Beträffande utbildningens inriktning:
Enligt styrelsens mening bör den konstindustriella och konsthantverkliga
utbildningen vid skolan inriktas på olika fack. Följande fackavdelningar föreslås
vid skolan:
1. Avdelning för textilarbete.
2. » » dekorativ målning.
3. » » skulptur.
4. » » keramik.
5. » » möbler och inredningar.
6. » » metallarbete.
7. » » reklam och bokhantverk.
8. Teckningslärarinstitut.
Avdelningen för textilarbete bör delas på en linje för sömnad och en linje
för vävning. Likaså bör avdelningen för reklam och bokhantverk uppdelas
i två linjer, en för reklam och en för bokhantverk.
I fråga örn elevavgifterna:
För närvarande utgå elevavgifter vid skolan för läsår räknat med 60 kronor
för teckningsläraraspirant, 50 kronor för elev, som inträtt i yrke, och 70
kronor för annan elev. Dessutom betalas 5 kronor per ämne för deltagande
i extra undervisningsämne.
Någon större höjning av terminsavgifterna anser styrelsen icke lämplig, då
eleverna i allmänhet ej kunna bära allt för höga avgifter. Styrelsen föreslår
emellertid, dels att en inskrivningsavgift å 10 kronor skall införas, vilken dock
ej bör gälla elever i aftonskolan, som deltaga endast i högst två ämnen samtidigt,
dels ock att avgiften för samtliga elever skall utgå med 70 kronor per
år eller med det högre belopp, som skolöverstyrelsen efter framställning från
skolans styrelse kan komma att bestämma. I stället bör nuvarande avgift för
extra läroämnen bortfalla.
Statskontoret har varnat för en skärpning av villkoren för tillträde till teckningslärarutbildningen,
enär en dylik skärpning kunde föranleda krav på högre
löner från övningslärarnas sida, vartill komme, att — statskontoret veterligt
Statsutskottets utlåtande nr S35. 5
— de nuvarande inträdesvillkoren icke haft till följd en mindre god rekrytering
av dessa lärare.
Departementscliejen har beträffande ovan berörda frågor för egen del anfört
i huvudsak följande.
Svenskt konsthantverk och svensk konstindustri ha vunnit stort anseende
icke endast inom landets gränser utan också på världsmarknaden. Detta
förpliktar till ökat arbete för att bibehålla och höja den redan uppnådda
standarden. En viktig förutsättning härför är, att utbildningsmöjligheterna
för dem, som önska ägna sig åt arbete inom konsthantverkets och konstindustriens
olika områden, bli väl tillgodosedda. Icke minst gäller det därvid
att tillse, att tekniska skolan i Stockholm, som från en ringa början för omkring
hundra år sedan utvecklat sig till landets centrala utbildningsanstalt
inom dessa områden, blir satt i stånd att fylla de berättigade krav, som
kunna ställas på en sådan anstalt.
För att uppnå detta syfte ha under senare år vid olika tillfällen framlagts
förslag angående läroanstaltens omorganisation. Detta reformarbete ledde år
1938 till att byggnads- och maskinyrkesskolorna nedlades, samtidigt jsom
ett statligt tekniskt läroverk inrättades i Stockholm. Beträffande återstående
delar av skolan har däremot någon definitiv lösning ännu icke
åstadkommits. Förslag till omorganisation av dessa delar har emellertid framlagts
av 1936 års yrkesskolsakkunniga. Detta förslag, enligt vilket de årliga
kostnaderna för skolan beräknades till omkring 577 000 kronor, ansågs emellertid
av statsfinansiella skäl icke kunna bilda underlag för skolans omorganisation.
Ett av skolans styrelse år 1943 framlagt förslag föranledde icke heller
någon förändring av organisationen, vilket dock huvudsakligen berodde på att
någon tillfredsställande utredning angående lärarpersonalens anställningsoch
avlöningsförhållanden icke förelåg samt att principerna för fördelningen
av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad ej voro klart fixerade.
Utredningar i förevarande hänseenden ha emellertid numera förebragts.
1943 års sålunda fullständigade förslag har i huvudsak vunnit anslutning
från de hörda organisationerna och myndigheterna, med undantag dock för
statskontoret. Särskilt beaktansvärt anser jag det vara, att skolöverstyrelsen,
som tidigare godtagit yrkesskolsakkunnigas förslag till ordnande av den lägre
undervisningen, numera frångått denna ståndpunkt och upptagit skolstyrelsens
organisationsförslag som sitt med endast några detaljändringar. Med hänsyn
till den så gott som enhälliga mening, som i denna fråga kommit till uttryck,
och då jag anser det önskvärt, att skolans undervisning så snart som möjligt
blir ordnad på ett mera tillfredsställande sätt än vad för närvarande är fallet,
förordar jag, att förslag i ämnet avlåtes till 1945 års riksdag.
Jag kan i huvudsak biträda skolstyrelsens förslag till omorganisation av tekniska
skolan. En väsentlig förbättring synes mig vara, att den lägre undervisningen
utökas, så att avgångsbetyg från de lä,gro skolorna får karaktär av verkligt
kompetensbevis. I detta sammanhang vill jag nämna, att kravet på praktik
för erhållande av avgångsbetyg synes mig böra /beaktas, varvid jag
ansluter mig till svenska slöjdföreningens och skolöverstyrelsens förslag
örn två månaders praktik för erhållande av avgångsbetyg från den konstindustriella
skolans dagavdelning och tolv månaders praktik från dess aftonavdelning
samt ytterligare fyra månaders praktik för avgångsbetyg från den
högre konstindustriella skolan. I denna fråga torde det emellertid böra ankomma
på Kungl. Majit att efter närmare övervägande meddela erfor
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 235.
Utskottet.
derliga bestämmelser, liksom också beträffande inträdesfordringarna för de
olika kurserna samt fastställande av elevavgifter. I sistnämnda fråga vill jag
endast uttala, att styrelsens förslag till beräkning av elevavgifterna synes mig
väl avvägt.
Uppdelningen av den högre konstindustriella skolan i sju fackavdelningar
har förordats av skolöverstyrelsen, som emellertid ansett den av skolstyrelsen
ifrågasatta ytterligare delningen av avdelningen för textilarbete i
särskilda linjer för sömnad och vävning och av avdelningen för bokhantverk
i särskilda linjer för reklam och bokhantverk icke vara av behovet
påkallad, då eleverna kunna specialisera sig i endera riktningen även utan
någon egentlig linjeuppdelning. Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens mening
i denna fråga.
För tillträde till teckningslärarutbildningen skulle enligt skolstyrelsens förslag
utöver nu stadgad realexamen eller normalskolekompetens krävas kunskaper
enligt fordringarna för studentexamen i vissa ämnen. Sålunda skulle
för tillträde till den treåriga utbildningen vid teckningslärarinstitutet uppställas
krav på — förutom godkända betyg från konstindustriella skolans förberedande
kurs för teckningslärare samt lämplighet som teckningslärare —
antingen avlagd realexamen eller motsvarande kunskaper samt därutöver insikter
i modersmålet, ett främmande levande språk, historia med samhällslära
samt matematik i den omfattning, som vitsordas genom godkända betyg
över undergången studentexamen på endera linjen, eller ock studentexamen
med minst betyget godkänd i matematik på endera linjen. I likhet med statskontoret
hyser jag betänkligheter mot att uppställa krav på studentbetyg i
vissa ämnen för tillträde till teckningslärarutbildningen. Jag har icke blivit
övertygad om behovet av en så långt gående skärpning av villkoren, som den
av skolstyrelsen föreslagna, utan anser, att de nuvarande fordringarna på teoretiska
förkunskaper kunna bibehållas utom i matematik. I detta ämne torde
med hänsyn till dess särskilda betydelse för teckningsundervisningen böra uppställas
krav på kunskaper, motsvarande dem, som fordras för godkänt betyg
i studentexamen på latinlinjen.
Departementschefen har, enär benämningen »tekniska skolan» knappast
svarade mot läroanstaltens art, förordat, att anstalten i stället benämnes
»konstfackskolan».
Till det av styrelsen för tekniska skolan nu framlagda förslaget till skolans
omorganisation, vilket i huvudsak biträtts av departementschefen, kan även
utskottet giva sin anslutning. Såsom departementschefen framhållit måste det
betecknas såsom en väsentlig förbättring, att den lägre undervisningen utökas,
så att avgångsbetyg från de lägre skolorna får karaktär av verkligt kompetensbevis.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter närmare övervägande
meddela erforderliga bestämmelser i fråga om kravet på praktik för erhållande
av avgångsbetyg, liksom också beträffande inträdesfordringarna för
de olika kurserna samt fastställande av elevavgifter.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen i likhet
med statskontoret hyst betänkligheter mot att krav på studentbetyg i vissa
ämnen skulle uppställas för tillträde till teckningslärarutbildningen. Departementschefen
har ansett, att de nuvarande fordringarna på teoretiska förminska
-
Statsutskottets utlåtande nr 235.
7
per kunde bibehållas utom för matematik, där kunskaper motsvarande dem
som fordrades för godkänt betyg i studentexamen på latinlinjen borde krävas.
Ehuru skäl kunna anföras för krav på högre allmänbildning i vissa ämnen för
tillträde till teekningslärarutbildningen har utskottet likväl ansett sig böra
tillstyrka bifall till vad departementschefen i förevarande avseende föreslagit.
I likhet med departementschefen anser utskottet att tekniska skolan bör benämnas
konstfackskolan.
B. Specialfrågor.
Skolstyrelsen har beträffande teekningslärarutbildningen
föreslagit följande.
Undervisningsövningarna förläggas, vad beträffar de, som upptagits för
de två första åren, till övningsskola (seminarium) samt vad beträffar det
tredje året till huvudstadens provårsläroverk i form av provårskurs. Provårskursen
skulle omfatta hospitering, provlektioner samt deltagande i för
kursen anordnade allmänna föreläsningar. Styrelsens avsikt är, att denna
provårskurs skulle i stället för av respektive rektorer vid provårsläroverken
handledas av teckningslärarinstitutets föreståndare, i vilkens åliggande
alltså skall ingå att övervaka undervisningsserierna samt avgiva betyg.
För provårskursen föreslås åtgå i genomsnitt 3 timmar per vecka. Antalet
elever i en årskurs uppgår för närvarande till cirka 20, vilket antal
emellertid i en framtid beräknas reducerat till cirka 15.
Kostnaderna för provårskursen beräknas till 300 kronor för varje ordinarie
teckningslärare vid Stockholms 5 provårsläroverk samt 10 kronor
per undervisningstimme för extra ordinarie teckningslärare, varvid som
maximum beräknas 30 timmar per år. Ersättning till handledare skall författningsenligt
utgå med 200 kronor per provårskandidat och läsår men
torde, då det här endast gäller ett ämne, kunna fastställas till 100 kronor.
Departementschefen har beträffande denna fråga samt i fråga om sko 1- styrelsens sammansättning anfört i huvudsak följande.
Mot den av skolstyrelsen föreslagna ersättningen till ordinarie och extra
ordinarie teckningslärare vid de läroverk, till vilka provårskursen anknytes,
samt, till handledare finner jag icke anledning till erinran. Vad skolöverstyrelsen
anfört rörande provårskursens anordnande torde böra vinna beaktande.
Såsom skolöverstyrelen framhållit, torde det vara lämpligt, att de blivande
teckningslärarna under de två första årskurserna beredas tillfälle följa undervisningen
i teckning och välskrivning vid olika läroanstalter i Stockholm.
Skolans styrelse utgöres förutom av skolans rektor av dels en ordförande,
som förordnas av Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning,
dels fem för tre år valda ledamöter, av vilka en efter förslag av överstyrelsen
utses av Kungl. Majit, en av Stockholms stadsfullmäktige, en av lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm, en av konstakademien och en
av svenska slöjdföreningens styrelse, dels och tre för ett år valda ledamöter,
vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
Sveriges industriförbund samt landsorganisationen i Sverige.
Enligt skolstyrelsens förslag skulle Kungl. Majit förordna en ledamot i styrelsen
efter förslag av teckningslärarnas riksförbund och Stockholms stads
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 335.
Utskottet.
>
fullmäktige erhålla rätt att utse ytterligare en ledamot, varvid lärarkollegiets
vid tekniska högskolan rätt att föreslå en ledamot skulle upphöra att gälla.
Styrelsen har vidare ansett svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds önskemål
att bli representerat i styrelsen väl motiverat. Stadsfullmäktige ha funnit
förslaget om ökning av antalet ledamöter i styrelsen mindre lämpligt, men ha
å andra sidan ansett det rimligt, att staden finge rätt att utse tre av styrelsens
ledamöter. För egen del finner jag mig böra förorda, att styrelsen skall bestå
av elva ledamöter, nämligen, förutom skolans rektor, dels en ordförande, som
förordnas av Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning,
dels sex för tre år valda ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av
Sveriges hantverks - och småindustriorganisation, Sveriges industriförbund,
landsorganisationen i Sverige, konstakademien, svenska slöjdföreningens styrelse
och skolöverstyrelsen, dels ock tre för tre år valda ledamöter, utsedda
av Stockholms stadsfullmäktige. Skolöverstyrelsens förslag bör avse att tillföra
styrelsen en person med förutsättningar att bedöma frågor rörande teckningslärarutbildningen.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen föreslagit
i fråga örn ersättning till ordinarie teckningslärare vid de läroverk, till
vilka den av skolöverstyrelsen ifrågasatta provårskursen anknytes, samt till
handledare. Utskottet biträder även departementschefens förslag beträffande
skolstyrelsens sammansättning.
På given anledning vill utskottet framhålla, att enligt utskottets mening
Kungl. Majit synes böra ägna uppmärksamhet åt frågan om prövningen av
teckningslärarkandidaternas lämplighet för teckningslärarbanan i syfte att
ernå största möjliga objektivitet vid prövningsförfarandet.
Anställnings- och avlöningsförhållanden
för skolans personal.
Beträffande nuvarande förhållanden inhämtas av propositionen
följande.
Lärarpersonal. De vid skolan nu anställda lärarna äro av två slag nämligen
Överlärare och underlärare. De förra tillsättas efter ansökan och tills vidare.
Praktiskt taget äro tjänsterna ordinarie, och erhålla överlärarna enligt särskild
förordning ersättning vid sjukdom. Överlärarna avlönas med årslön, vilken
i de flesta fall motsvarar 5 kronor per timme, men i vissa specialämnen,
huvudsakligen av föreläsningsnatur, utgår avlöningen med avsevärt högre
belopp, allt exklusive dyrtids- och kristillägg som för oreglerat verk. Underlärarna
tillsättas tillsvidare, och utgår lön vanligen efter 4 kronor per
timme exklusive dyrtids- och kristillägg. Underlärare innehar i stort sett
samma ställning som timlärare vid statens läroverk. I många fall är skillnaden
i kompetens och tjänstgöringsförhållanden mellan över- och underlärare
ringa, och en och samma lärare kan vara Överlärare i ett ämne och
underlärare i ett annat.
Såväl över- som underlärare ha efter framställning i varje särskilt fall
från skolans styrelse beviljats pension av statsmedel.
Statsutskottets utlåtande nr 235.
9
Övrig personal. Vid skolan finnes för närvarande, förutom rektor, anställd
följande personal mot nedan angivna löneförmåner.
1 styrelsens sekreterare.......................kronor 1 440
1 kassaförvaltare............................ » 1080
1 kanslist och rektors sekreterare............... » 4 200
1 bibliotekarie.............................. » 2 040
1 föreståndare för Martinska bildsamlingen....... » 750
1 maskinist................................ » 2 025
+ fri bostad
1 extra maskinist under eldningssäsongen......... » 1 905
1 portvakt.................. x 340
+ fri bostad
1 portvakt................................. * 340
+ fri bostad
1 vaktmästare, helårsanställd................... » 2 225
1 vaktmästare, » * 2 225
1 vaktmästare, delårsanställd.................. »_1 670
kronor 20 240
Enligt föreliggande förslag skall lärarpersonalen bestå av huvudlärare,
facklärare, biträdande facklärare, föreläsare, speciallärare och timlärare.
I övrigt skulle, förutom rektor, finnas, till styrelsens förfogande, sekreterare
och kassaförvaltare samt å kansliet anställda en registrator och ett kanslibiträde.
För bibliotekets skötsel skulle anställas en bibliotekarie jämte biblioteksbiträden.
Vidare borde finnas en maskinist och ett biträde till denne (eldare),
en portvakt samt 3 vaktmästare, varav en i lönegraden A 7 och de övriga i
lönegraden A 5. Slutligen har föreslagits anställande av en skolläkare.
Huvudlärarna, facklärarna och de biträdande facklärarna, ävensom rektor
och vissa av de övriga tjänstemännen samt maskinisten och vaktmästarna
skulle inplaceras under de statliga avlöningsreglementena och därmed komma
i åtnjutande av statlig pension.
Departementschejen har tillstyrkt den föreslagna sammansättningen av lärarpersonalen.
Beträffande vissa lärarkategoriers inplacering under de statliga
avlöningsreglementena har departementschefen anfört följande.
Beträffande de lärare, som äro anställda i dagskolan och de högre skolorna,
torde icke vara något att erinra mot detta förslag. Det kan däremot vara tveksamt,
huruvida lärarna i aftonskolan böra inplaceras i det statliga lönesystemet.
Stockholms stad skall enligt det framlagda förslaget till fördelningen av
kostnaderna mellan staten och staden svara för den lärarna i aftonskolan tillkommande
bruttolönen. Då staden sålunda skall till statskassan inleverera,
bland annat, ett belopp motsvarande de pensionsavdrag, lärarna äro skyldiga
att vidkännas, kommer staden att i motsats till vad för närvarande gäller bidraga
till lärarnas pensionering. Med hänsyn härtill vill jag, under erinran om
de stora svårigheter som varit förenade med att finna en lämplig form för omorganisation
av denna läroanstalt, förorda, att jämväl lärarna vid aftonskolan
10
Statsutskottets utlåtande nr %35.
inplaceras i det statliga lönesystemet. Detta bör även gälla rektor och vissa
tjänstemän samt maskinisten och vaktmästarna ävensom teckningslärarinstitutets
föreståndare.
Med avseende å de olika befattningshavarnas löneställning m. m.
inhämtas av propositionen i huvudsak följande.
Rektor. Beträffande frågan örn den lönegrupp, vartill rektorsbefattningen
skulle hänföras, ha meningarna varit delade. Skolstyrelsen har för sin del
föreslagit, att rektor i avlöningshänseende skulle jämställas med rektor vid
tekniskt läroverk och därvid hänföras till lönegrupp I, och till denna uppfattning
ha skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning anslutit sig.
Statskontoret har däremot förordat inplacering i lönegrupp IV. Allmänna lönenämnden
har tillstyrkt en inplacering tills vidare i grupp II.
Departementschefen har förordat den av lönenämnden anvisade lösningen
och tillstyrker sålunda, att skolans rektor erhåller avlöning som rektor vid tekniskt
läroverk i lönegrupp II (= lönegraden E 12). Beträffande rektors undervisningsskyldighet
har departementschefen tillstyrkt, att densamma bestämmes
till minst 8 veckotimmar, med rätt för överstyrelsen för yrkesutbildning
att under övergångsåren medge nedsättning av antalet veckotimmar.
Huvudlärare. Enligt förslaget skulle vid läroanstalten anställas sju
huvudlärare, vilka skulle uppehålla undervisning i vederbörande fackavdelnings
huvudämne samt i övrigt samordna undervisningen inom övriga
till avdelningen hörande ämnen. De skulle rekryteras bland framstående
yrkesmän och anställas medelst förordnande på 10 år, med möjlighet till förlängning
under ytterligare 5 år. Lönen skulle i enlighet med vad som gäller
beträffande vissa professorer vid konsthögskolan utgå med ett grundbelopp av
10 500 kronor, ungefärligen motsvarande lönen i 24 lönegraden, 27 löneklassen
av A-planen i civila avlöningsreglementet. Dessutom skulle de i tillämpliga
delar åtnjuta de förmåner, som tillkomma en tjänsteman i nämnda lönegrad. Å
grundbeloppet skulle alltså utgå rörligt tillägg och kristillägg. Full lön skulle
utgå vid en tjänstgöring av 16 veckotimmar, varav 1 skulle vara föreläsningstimme.
Av grundbeloppet skulle 1 500 kronor anses utgöra ersättning för hållande
av en föreläsning i veckan. Å den återstående delen av grundlönen (9 000
kronor) skulle avdrag respektive tillägg ske med 6 procent för varje veckotimme,
tjänstgöringen understege respektive överstege 15 veckotimmar. Allmänna
lönenämnden har ansett, att grundbeloppet borde minskas med 500
kronor till 10 000 kronor. Överstyrelsen för yrkesutbildning åter har uttalat,
att man, innan huvudlärartjänster inrättades på av skolstyrelsen föreslaget
sätt, först borde undersöka, om ej huvudlärarnas arbetsuppgifter kunde fullgöras
av därför lämpade facklärare. Dessa skulle härför åtnjuta ett särskilt arvode,
vars storlek bestämdes av skolstyrelsen. Härvid skulle iakttagas, att för
sagda ändamål ej finge disponeras mer än i medeltal 1 000 kronor per avdelning
eller sålunda tillhopa högst 7 000 kronor för år. Förordnande borde meddelas
Statsutskottets utlåtande nr 235.
11
av skolstyrelsen och avse en tid av till en början högst tre år. Statskontoret har
uttalat, att förordnande för huvudlärare ej borde förlängas utöver tio år. Och
vidare borde lärarna enligt statskontorets förmenande ej äga rätt åtaga sig
tjänstgöring utöver 16 veckotimmar under mer än 2 eller högst 4 veckotimmar.
För dessa överskjutande veckotimmar borde utgå timlärararvode.
Departementschefen anför för egen del följande.
Den i ärendet verkställda utredningen har övertygat mig om att det är
av synnerlig vikt för skolan, att de föreslagna huvudlärartjänsterna inrättas.
För en läroanstalt, som har till uppgift att giva ungdom utbildning i de konsthantverkliga
och konstindustriella yrkena, måste det vara av största värde att
ha tillgång till högt kvalificerade yrkesmän, som i sin dagliga gärning ha kontakt
med det praktiska livet. Jag förordar därför, att huvudlärartjänster inrättas
i enlighet med skolstyrelsens förslag. För att ej syftet med tjänsterna
skall förfelas böra lärarna ej äga rätt att åtaga sig tjänstgöring utöver 16
veckotimmar. Den dessa lärare åvilande minimitjänstgöringen bör utgöra 9
veckotimmar. Förordnande för huvudlärare bör meddelas för en tid av tio år.
Kungl. Maj:t bör kunna medgiva förnyelse av förordnandet för en tid av högst
fem år, dock allenast under förutsättning att dylik förlängning finnes vara av
synnerlig vikt för skolans verksamhet. I fråga om huvudlärarnas löneställning
ansluter jag mig till lönenämndens förslag, att den oreducerade lönen
vid en undervisningsskyldighet av 16 veckotimmar, varav 1 obligatorisk
föreläsningstimme per vecka, skall utgöra 10 000 kronor. Vad beträffar grunderna
för lönens beräknande, därest tjänstgöringen icke uppgår till 16 veckotimmar,
vill jag framhålla, att det för utformningen av de bestämmelser angående
avdrag vid tjänstledigheter samt pensionsbestämmelser, som böra
bringas i tillämpning å ifrågavarande befattningshavare, synes vara erforderligt,
att minskningsfaktorn bestämmes i direkt relation till lönen vid 16 veckotimmars
undervisningsskyldighet. För egen del vill jag föreslå, att minskningen
bestämmes till Vig av den oreducerade lönen, som enligt vad jag nyss
förordat skulle utgöra 10 000 kronor.
Rörande de krav, som böra ställas på innehavarna av ifrågavarande befattningar
samt i fråga om sättet för tjänsternas tillsättande, vill jag framhålla
följande. Det är av avgörande betydelse, att befattningarna tillsättas
med verldigt kvalificerade krafter. Att härutinnan uppställa några bestämda
kompetenskrav är knappast görligt. Jag måste därför inskränka mig till
att understryka, att höga krav böra ställas på befattningshavarna. Jag vill
härvid framhålla, att en förutsättning för att de skola kunna fylla sin uppgift
synes mig vara, att de äro i sina bästa år och representera konstriktningar,
som intaga en ledande och inspirerande ställning i vårt konsthantverk. Tili
innehavare av befattningarna böra icke, såvida ej synnerliga skäl till annat
föranleda, utses personer, som fyllt 50 år. Befattningarna böra tillsättas
av Kungl. Majit, sedan förslag uppgjorts av särskilt tillkallade sakkunniga och
sedan överstyrelsen för yrkesutbildning avgivit yttrande i ärendet. De sakkunniga,
som böra vara tre till antalet, böra lämpligen utses, en av styrelsen
för konstfackskolan, en av styrelsen för svenska slöjdföreningen och en av
konstakademien. Finnes ingen kompetent sökande till ledig befattning bör
den tills vidare uppehållas genom vikarie.
12
Statsutskottets utlåtande nr 235.
Teckningslärarinstitutets föreståndare. Denne skulle enligt skolstyrelsens
förslag i avlöningshänseende jämställas med huvudlärarna, dock med den
skillnaden att rätt till full lön skulle inträda redan vid en tjänstgöring av
lägst 10 veckotimmar. Allmänna lönenämnden har tillstyrkt en grundlön
för föreståndaren av 10 000 kronor örn året och därvid förutsatt, att avlöningen
icke skulle undergå förändring vid varierande undervisningsskyldighet
utan utgå med ett fast belopp, utgörande gottgörelse för dels bestridande
av undervisning under lägst 10 veckotimmar, dels övervakning
av elevernas museistudier, dels ock handledning vid elevernas undervisningsövningar.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har ej funnit anledning att jämställa
denne föreståndare med professorerna vid konsthögskolan. Föreståndaren
borde enligt överstyrelsens mening erhålla en lön, ungefär motsvarande
den av skolstyrelsen föreslagna. Befattningen borde därför placeras i
lönegraden A 24, löneklassen 27. Föreståndaren borde förordnas för en tid av
fem år och förordnandet borde kunna förnyas. Teckningslärarnas riksförbund
har som sin åsikt uttalat, att föreståndaren borde förordnas i likhet med läroverkens
rektorer. De sakkunniga ha uttalat, att föreståndaren borde lia förvärvat
kompetens för befattning som teckningslärare vid högre allmänt läroverk
och därutöver ha särskilda kvalifikationer för ifrågavarande uppgift. Att
uppställa klart avgränsade formella krav, utöver teekningslärareexamen, vore
dock vanskligt. Men man borde av innehavaren av tjänsten fordra, att han
besutte den erfarenhet och vidsyn samt de pedagogiska insikter, som måste anses
vara en nödvändig förutsättning för att kunna på ett tillfredsställande sätt
leda verksamheten vid institutet.
Departementschefen anför följande.
Jag ansluter mig till de av de sakkunniga framlagda synpunkterna och vill
särskilt understryka, att jag anser det vara av stor vikt att till ifrågavarande
befattning förvärva en person med höga konstnärliga och pedagogiska kvalifikationer.
Med hänsyn till den ställning, som föreståndaren för teckningslärarinstitutet
kommer att intaga, föreslår jag, att befattningen inplaceras
under E-planen i civila avlöningsreglementet. Den torde därvid böra placeras
i lönegraden E 1. Förordnande torde böra meddelas för viss tid, högst sex
år. Då de administrativa uppgifter, som komma att åvila föreståndaren,
komma att vara jämförelsevis begränsade, bör dennes undervisningsskyldighet
i gengäld vara relativt omfattande. Jag förordar därför, att den bestämmes
till 12—14 veckotimmar.
Konstindustriella dagskolans föreståndare. Skolstyrelsen har funnit det önskvärt,
att det nuvarande arvodet å 1 200 kronor till föreståndaren för den konstindustriella
dagskolan bibehålies, medan skolöverstyrelsen och överstyrelsen
för yrkesutbildning ansett ett arvode på 360 kronor för en tillsynslärare tillräckligt.
Departementschefen har anslutit sig till skolöverstyrelsens och överstyrel
-
13
Statsutskottets utlåtande nr 235.
sens för yrkesutbildning förslag. Tillsynslärarbefattningen bör, framhåller departementschefen,
i allmänhet innehavas av kvinnlig lärare, då rektor är man,
respektive tvärtom.
Facklärare. Enligt skolstyrelsens förslag skulle facklärartjänster inrättas till
ett antal av 26. Dessa lärare skulle erhålla adjunktslön och sålunda placeras
i lönegraden A 23. Full lön skulle utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring.
Minimi tjänstgöringen skulle utgöra 9 veckotimmar. Å lönen skulle
tilläggas eller avdragas 4 procent för varje timme, tjänstgöringen komme
att överstiga eller understiga 24 veckotimmar. Formella kompetensfordringar
skulle på grund av de speciella förhållandena ej uppställas för tjänsterna. Enligt
förslaget skulle av de 26 facklärarna 7 undervisa vid högre konstindustriella
skolan och teckningslärarinstitutet, 7 vid dagskolan och 12 vid
aftonskolan, av vilka sistnämnda 4 skulle meddela undervisning jämväl vid
dagskolan. Statskontoret har ansett, att lärarna på det högre stadiet borde
placeras i lönegraden A 22 och de övriga erhålla lägre löneställning. Statskontoret
har därvid särskilt understrukit, att ämbetsverket ej kunde acceptera
en placering i 23 lönegraden, örn ej i huvudsak samma kompetens som för adjunktsbefattning
fordrades. Allmänna lönenämnden, som förordat placering av
tjänsterna i lönegraden A 22, har därvid ifrågasatt, om icke antalet facklärartjänster
kunde något minskas och ersättas med biträdande facklärartjänster.
Enligt lönenämndens förmenande borde vidare minimitjänstgöringen fastställas
till 12 veckotimmar. De sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning
ha hemställt, att facklärartjänsterna tills vidare måtte inrättas som extra ordinarie
och därvid placeras i lönegraden Eo 23. Stockholms stadsfullmäktige
ha förutsatt, att tjänsterna uppfördes på extra ordinarie stat.
Departementschefen har i denna fråga för egen del anfört i huvudsak följande.
Jag anser mig icke kunna förorda, att ifrågavarande lärarbefattningar placeras
högre än i 22 lönegraden. Härvid bör en differentiering företagas, så
att vissa tjänster placeras på ordinarie stat och vissa på extra ordinarie. Därvid
böra samtliga lärartjänster i aftonskolan i enlighet med stadens förslag
inrättas såsom extra ordinarie. Vidare bör tillses, att vid tekniska skolan åtminstone
tills vidare icke finnes mer än en ordinarie lärartjänst i varje undervisningsämne.
Och slutligen böra facklärartjänster i ämnen av mindre centralt
intresse placeras såsom extra ordinarie. Med inrättande av den för högre
konstindustriella skolan upptagna facklärartjänsten i verkstadsarbete för
möbelritare anser jag böra tills vidare anstå. Undervisningen i detta ämne
torde nämligen, örn sådan överhuvud blir aktuell under nästa budgetår,
kunna bestridas av timlärare. I enlighet med vad jag salunda anfört förordar
jag inrättande av 25 facklärartjänster. Den av mig förordade lönegradsplaceringen
och undervisningens beräknade omfattning vid tjänsterna framgå
av följande sammanställning.
14
Statsutskottets utlåtande nr £35.
Aftonskolan
Eo 22
Siffrorna inom parentes
angiva de timmar, som
vederbörande därutöver
undervisar i dagskolan
Dagskolan
Högre skolan
A 22
Eo 22
A 22
Eo 22
Linearritning
Frihandsteck- ning ....
Figurteckning
Skrift och
heraldik . .
Fackstudier 1
allmänt. . 8
visst fack. 8)
Möbelritning
Målning . . .
Modellering .
Dekorativ
målning . .
Konstsöm- nad .... 6
Fackteck- ning ... 3
Vävning . . 8
Fackteck- ning ... 2
Keramik . . .
v.t.
18
16
8(12)
8 (8)
16
8(10)
14
12
11
9
10
4(11)
Linearritning
Frihands- teckning . .
Fackstudier 8]
» visst fack |
min. . . 8j
Konstsöm- )
nåd . . . 8(
Fackteck- ning ... 8]
Vävning . lil
Fackteck- !
ning ... 8)
v.t.
24
24
16
16
19
Målning. . .
Modellering
v.t.
24
13
Figurteck- ning ....
Målning . . .
Fackteck- ning VII . .
v.t.
18
12
20
Dräktstudier
Skrift och
heraldik . .
Konstsömnad
eller vävning
(Huvudlärare
inom textilfac
skall handha
dera ämnet, v
för facklärare
ämnesområde
stämmes dära
v.t.
12
10
12
n
tet
stt-
ar-
ns
be-
v.)
S:a veckot.
134 (41)
99
37
50
34
Jag förordar alltså inrättande av 8 facklärartjänster i lönegraden A 22
och 17 facklärartjänster i lönegraden Eo22. Var och en av tjänsterna bör
omfatta det eller de ämnen, som för tjänsten angivits i nyssnämnda sammanställning.
Hinder synes dock icke böra möta mot att tjänstinnehavaren, därest
han därtill äger kompetens, påtager sig undervisning jämväl i fackämne, som
icke är förenat med tjänsten. Beträffande lönens beräkning ansluter jag mig
till skolstyrelsens förslag, att full lön skall utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring.
Undervisningsskyldigheten torde böra utgöra lägst 9 veckotimmar
och högst 24 veckotimmar. Minskning av det för vederbörande löneklass och
ortsgrupp gällande lönebeloppet bör i huvudsaklig överensstämmelse med skolstyrelsens
förslag ske med 1 / 24 för varje veckotimme, varmed undervisningsskyldigheten
understiger 24 veckotimmar. Meddelar tjänstinnehavaren undervisning
i fackämne, som icke är förenat med tjänsten, torde undervisningen,
i den mån den faller inom sistnämnda veckotimtal, i lönehänseende böra likställas
med undervisning, som fullgöres i ämne, som ingår i tjänsten. Därest
läraren bestrider mer än 24 veckotimmars undervisning vid läroanstalten, bör
ersättning för överskjutande veckotimtal utgå enligt för timlärare gällande
grunder och det överskjutande veckotimtalet icke tillgodoräknas honom i pensionshänseende.
Formella kompetensvillkor för tjänsterna torde icke böra uppställas.
Statsutskottets utlåtande nr 235.
15
Biträdande facklärare. Enligt förslaget skulle 7 sådana tjänster inrättas,
placerade i lönegraden A 20. Även för dessa lärare skulle full lön utgå vid
24 timmars tjänstgöring och minimitjänstgöringen utgöra 9 veckotimmar.
Tillägg och avdrag å lönen skulle ske i enlighet med de för facklärarna angivna
grunderna. Ifrågavarande lärare skulle bestrida undervisning under
82 veckotimmar, därav 16 veckotimmar i aftonskolan och 66 veckotimmar
i dagskolan. Allmänna lönenämnden har hävdat, att de biträdande facklärartjänsterna
borde vara arvodestjänster eller möjligen i något fall inrättas
som extra ordinarie. De sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning
ha även beträffande dessa tjänster föreslagit, att de tills vidare skulle inrättas
som extra ordinarie och därvid placeras i lönegraden Eo 20.
Devart em entz elie] en har anfört följande.
Efter övervägande av vad sålunda förekommit vill jag förorda, att dessa
tjänster uppföras på extra ordinarie stat och därvid i likhet med de extra
ordinarie teckningslärare''änsterna vid läroverken placeras i lönegraden
Eo 18. Överstyrelsen för yrkesutbildning torde böra äga bestämma, vilket eller
vilka fackämnen en var av tjänsterna skall omfatta. Vad jag nyss i fråga om
facklärartjänsterna anfört rörande grunderna för lönens beräknande och undervisningsskyldighetens
omfattning m. m. torde böra gälla jämväl beträffande
de biträdande facklärartjänsterna.
Föreläsare. Enligt förslaget skulle arvode till föreläsare utgå med 30 kronor
för timme beträffande föreläsningar av återkommande karaktär, till antalet
425, och med 40 kronor för timme beträffande föreläsningar av tillfällig karaktär,
108 stycken. Antalet föreläsningstimmar har sålunda beräknats till
533 för år, därav 194 gemensamma för afton- och dagskolorna samt de övriga
avsedda för de högre skolorna.
Departementschefen anför följande.
Mot vad sålunda föreslagits har jag intet annat att erinra än att arvodet
för föreläsningar av tillfällig karaktär ej torde böra sättas högre än till 35
kronor för timme. Då det emellertid undantagsvis torde kunna förekomma,
att kompetent föreläsare ej finnes tillgänglig inom Stockholm eller i dess omedelbara
närhet, förordar jag, att skolstyrelsen skall äga för sådant fall medgiva
en något högre ersättning. För ändamålet beräknar jag ett belopp av
200 kronor.
Speciallärare skulle enligt skolstyrelsens förslag åtnjuta arvode med 20 kronor
för timme. Antalet timmar för speciallärare har beräknats till 600, därav
72 i aftonskolan. Mot det föreslagna timarvodet har departementschefen ej
funnit anledning till erinran.
Timlärare. Till timlärare i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken utgår
ersättning med högst 349 kronor per veckotimme. Med utgångspunkt härifrån
och med beaktande av att läsåret vid ifrågavarande skola endast omfattar 36
veckor har skolstyrelsen föreslagit en ersättning av högst 326 kronor per veckotimme
för timlärare vid skolan. Mot detta förslag har departementschefen icke
annat att erinra iin att ersättningen till timlärare i vanliga skolämnen torde
böra utgöra högst 273 kronor per veckotimme till lärare, som äger behörighet
16
Statsutskottets utlåtande nr 235.
att vinna anställning som extra ordinarie adjunkt eller genomgå provår, och
högst 240 kronor till annan lärare.
Kansliskrivare. Vid skolan finnes för närvarande anställd en kanslist och
rektors sekreterare med ett arvode av 4 200 kronor jämte tillägg samt en
kassaförvaltare med ett arvode av 1 080 kronor jämte tillägg. Skolstyrelsen
har föreslagit, att befattningen som kanslist och rektors sekreterare skall
utbytas mot en registratorsbefattning i lönegraden A 14. För att ej den nuvarande
befattningshavarens löneförmåner skulle minskas, har skolstyrelsen föreslagit,
att denne skulle placeras i 17 löneklassen. Därvid synes skolstyrelsen, enligt
vad jag under hand inhämtat, ha tagit hänsyn till att befattningshavaren
på grund av överenskommelse med rektor och skolstyrelsens sekreterare utför
vissa dem åliggande arbetsuppgifter och härför uppbär ersättning av dem med
tillhopa 800 kronor för år. Vidare skulle enligt styrelsens förslag befattningen
som kassaförvaltare bibehållas och innehavaren åtnjuta ett arvode av 1 800
kronor i ett för allt. Statskontoret har föreslagit, att registratorsbefattingen
skulle placeras i lönegraden Eo 11 och den nuvarande befattningshavaren tillerkännas
personligt lönetillägg för mistade löneförmåner. Allmänna lönenämnden
har ansett, att registrators- och kassagöromålen borde sammanföras hos
en befattningshavare, förslagsvis benämnd kansliskrivare och avlönad enligt
lönegraden A 11.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Vid övervägande av de olika alternativen har jag ansett mig böra
ansluta mig till lönenämndens förslag och förordar således, att i stället
för befattningarna som kanslist och rektors sekreterare samt kassaförvaltare
inrättas en befattning som kansliskrivare i lönegraden All. Därest innehavaren
av befattningen som kanslist och rektors sekreterare övergår till tjänsten
som kansliskrivare, bör han emellertid placeras i 15 löneklassen, varigenom
han erhåller ungefär samma lön som för närvarande. Till den nyss nämnda
uppgörelsen mellan honom samt rektor och styrelsens sekreterare anser jag
mig ej kunna taga någon hänsyn vid bestämmande av löneställningen. Den
hittillsvarande kassaförvaltarens viktigaste arbetsuppgift synes vara att tjänstgöra
som ekonomisk rådgivare vid placering av skolans stipendiefonder, vilka
för närvarande lia ett nominellt aktie- och obligationsvärde av cirka 820 000
kronor. Genom indragning av denna befattning har styrelsen ej längre tillgång
till en ekonomisk sakkunskap, som får anses nödvändig med hänsyn till de
stora stipendiefonderna, Förvaltningen av dessa synes emellertid kunna uppdragas
åt statskontoret. Enligt vad jag inhämtat lära i de olika donationsbreven
ej finnas några villkor, som hindra en dylik anordning. Närmare föreskrifter
i ämnet torde få meddelas av Kungl. Maj:t.
Kanslibiträde. Skolstyrelsens förslag örn inrättande av en kanslibiträdesbefattning
i lönegraden A 7 kan departementschefen endast såtillvida biträda,
att han förordar inrättande av en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden Eo 4.
Maskinist, tillika reparatör. Departementschefen biträder förslaget om inrättande
av en befattning av förevarande slag, placerad i lönegraden A 8.
Vaktmästare. I fråga örn vaktmästarnas löneställning förordar departementschefen,
att en av dem placeras i lönegraden A 7, en i A 5 och en i Eo 5.
Statsutskottets utlåtande nr 235.
17
Bibliotekarie och biblioteksbiträden. För närvarande utgå arvoden till en
bibliotekarie och en föreståndare för Martinska bildsamlingen med respektive
3 355 och 1 230 kronor per år inklusive dyrtids- och kristillägg. Skolstyrelsen
har föreslagit, att en tjänst som bibliotekarie skulle inrättas som halvtidstjänst
och vara förenad med ett arvode av 5 900 kronor för år, beräknat efter
lönegraden A 24 jämte tillägg. Statskontoret har föreslagit, att arvodet skulle
utgå med 4 500 ä 5 000 kronor för år. Allmänna lönenämnden har med hänsyn
till bibliotekets relativt begränsade storlek ansett, att arvodet icke för närvarande
borde sättas högre än till 4 000 kronor för år.
Departementschefen har anfört följande.
Då det förutsättes, att bibliotekarien även skall handhava vården av Martinska
bildsamlingen, ansluter jag mig till statskontorets förslag och förordar,
att en halvtidstjänst som bibliotekarie inrättas med ett arvode av 5 000 kronor
för år. Styrelsen har hemställt om anvisande av 2 000 kronor för år för anställande
av biblioteksbiträden under pågående läsår. Medelsanvisningen härför
torde tills vidare kunna begränsas till 1 000 kronor för år.
Styrelsens sekreterare. Allmänna lönenämnden har ansett det tveksamt,
huruvida befattningen som sekreterare borde bibehållas. Då det torde böra ankomma
på rektor att fungera som styrelsens sekreterare, anser sig departementschefen
icke kunna biträda skolstyrelsens förslag i denna del.
Portvakt, maskinistbiträde, skoUäkare. Enligt förslaget skulle inrättas en
deltidstjänst som maskinistbiträde (arvode 2 600 kronor). Portvakten skulle
erhålla ett arvode av 800 kronor och skolläkaren ett arvode av 1 000 kronor.
Departementschefen tillstyrker vad sålunda föreslagits.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka bifall till vad Kungl. Majit föreslagit
beträffande skolans personalorganisation samt i fråga om anställningsoch
avlöningsförhållanden för skolans befattningshavare.
Omkostnader m. m.
Departementschefen har tillstyrkt anvisande av ett belopp av 34 500 kronor
till vissa engångskostnader, nämligen 20 000 kronor till verkstadsutrustning
för möbelverkstad och slöjdlokaler, 3 000 kronor till utrustning för avdelningen
reklam och bokhantverk, 1 500 kronor till uppsättning av filmtrycksateljé
samt 10 000 kronor för nyanskaffning av möbler. Departementschefen
har vidare icke funnit anledning till erinran mot skolstyrelsens beräkning av
de årliga kostnaderna vid fullt genomförd omorganisation, i runt tal 88 000
kronor, liksom ej heller mot de beräknade årliga inkomsterna, omkring 35 000
kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad Kungl. Majit i nu
ifrågavarande avseenden föreslagit.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. G sami. Nr 235—236.
Utskottet.
Utskottet.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 235.
Utskottet.
Fördelning av kostnaderna för skolan mellan
staten och Stockholms stad.
Skolstyrelsens och de sakkunnigas förslag innebär i huvudsak följande.
Kostnaderna för aftonskolan, vilken kunde jämföras med lärlings- och yrkesskola,
borde bäras av staden, som dock borde äga tillgodoräkna sig ett belopp,
motsvarande det statsbidrag, som enligt de för kommunala lärlings- och yrkesskolor
gällande statsbidragsgrundema skulle utgå till bestridande av kostnaderna
för avlönande av lärare och för undervisningsmateriel. Beträffande
dagskolan, som närmast vore att jämställa med ett högre allmänt läroverk,
borde staden svara för kostnaderna för lokaler, möbler och inredning samt
bränsle, lyse, vatten och renhållning. Övriga kostnader för dagskolan borde
bäras av staten, som jämväl borde svara för samtliga kostnader för högre
konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet, vilka vore av intresse för
hela riket.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har närmare angivit de riktlinjer, enligt
vilka staten borde bidraga till avlöning av lärare i aftonskolan. Enligt dessa
riktlinjer skulle staten beträffande aftonskolans första klass bidraga enligt
de för lärlingsskola gällande grunderna samt för aftonskolans andra och tredje
klasser enligt de för yrkesskola gällande bidragsgrunderna. Statskontoret har
ansett, att staden för dagskolan borde utgiva ersättning jämväl för bostad
åt rektor och vaktmästare, liksom fallet vore vid de allmänna läroverken.
Byggnadsstyrelsen, som efter det att uppgifter i ärendet tillställts de sakkunniga,
varit i tillfälle att verkställa noggrannare beräkningar av statsverkets
kostnader för skolbyggnaden, har beräknat den hyresersättning, staden borde
utgiva för dag- och aftonskolorna, till 38 000 kronor i stället för det av de
sakkunniga angivna beloppet 33 444 kronor. Stockholms stadsfullmäktige ha
ej framställt annan erinran mot förslaget, än att staden ej vore villig att för
dagskolan bidraga enligt andra grunder än för de allmänna läroverken. Staden
borde därför ej för denna skola svara för kostnaderna för bränsle, lyse, vatten
och renhållning.
Departementschefen tillstyrker de föreslagna grunderna för fördelningen
av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad med de av byggnadsstyrelsen
och staden föreslagna jämkningarna. Ifrågavarande grunder torde lämpligen,
framhåller departementschefen, böra sammanfattas och preciseras i det
avtal rörande fördelningen av kostnaderna för skolans verksamhet, som torde
böra ingås mellan staten och staden.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen förordat i fråga örn fördelningen
av kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms stad.
Statsutskottets utlåtande nr 235.
19
Anslagsberäkningar.
Departementschefen har beräknat avlönings- och omkostnadsstatema
efter omorganisationens genomförande sålunda.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . . kronor 156 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... » 12 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... » 239 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 38 600
Summa kronor 446 500
Särskilda uppbördsmedel:
1. Elevavgifter....................kronor 18 000
2. Avkastning av Sjöstedtska fonden... » 2 880
3. Diverse inkomster............... » 1 000
4. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
........................... » 89 620 kronor lil 500
Nettoutgift kronor 335 000.
Omkostnadsstat.
Utgifter:
1. Sjukvård m. m., förslagsvis....................kronor 1 000
2. Expenser:
a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 30 500
b. Övriga expenser................ > 27 000 » 57 500
3. Undervisningsmateriel m. m.................... » 28 500
4. Stipendier (belöningar)........................ *_2 500
Summa kronor 89 500
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis . . ..........kronor 27 500
Nettoutgift kronor 62 000.
Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1945/46 har departementschefen
anfört följande.
Såsom skolans styrelse framhållit torde den nya organisationen i vissa avseenden
icke kunna genomföras redan från och med nästa budgetår. Sålunda
torde huvudlärarbefattningarna icke redan från början kunna besättas med
20
Statsutskottets utlåtande nr 235.
ordinarie innehavare. Vid anslagsberäkningen finner jag mig böra utgå från att
detta kan ske först från och med budgetåret 1946/47. Under nästa budgetår
torde befattningarna i fråga böra uppehållas med vikarier. Kostnaderna för
vakansvikariernas avlönande torde böra bestridas från anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal. Denna anslagspost torde med hänsyn härtill
böra övergångsvis upptagas med förslagsvis betecknat belopp, vilket icke bör
få överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Jag förutsätter, att Kungl.
Majt skall äga meddela erforderliga bestämmelser örn de jämkningar i organisationen,
som kunna bli nödvändiga under en övergångstid. Vid skolan anställd
Överlärare, som icke erhåller någon av de ordinarie eller extra ordinarie
lärartjänsterna men dock kommer att kvarstå såsom lärare vid skolan, torde
alltjämt under sjukdom böra äga uppbära viss del av den honom eljest tillkommande
ersättningen.
För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet till avlöningar och omkostnader
på sätt framgår av efterföljande avlönings- och omkostnadsstat.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... kronor 67 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, förslagsvis...................... » 12 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 252 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... » 22 800
Summa kronor 355 000
Särskilda uppbördsmedel:
1. Elevavgifter....................kronor 18 000
2. Avkastning av Sjöstedtska fonden ... > 2 880
3. Diverse inkomster............... » 1 000
4. Bidrag från Stockholms stad, förslags
v^s.
........................... > 85 120 kronor 107 000
Nettoutgift kronor 248 000.
Omkostnadsstat.
Utgifter:
1. Sjukvård, m. m., förslagsvis....................kronor 1 000
2. Expenser:
a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 30 500
b. Övriga expenser................ > 27 000 » 57 500
3. Undervisningsmateriel m. m..................... » 23 500
4. Stipendier (belöningar)........................ » 2 500
Summa kronor 84 500
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis . . ..........kronor 27 500
Nettoutgift kronor 57 000.
Statsutskottets utlåtande nr 235.
21
Skolstyrelsens förslag att styrelsen skall äga disponera elevavgifterna, i
den män de överstiga i avlöningsstaten upptaget belopp, finner jag mig icke
kunna biträda.
Till verkstadsutrustning, möbler och stadigvarande undervisningsmateriel
erfordras ett engångsanslag av 34 500 kronor, av vilket belopp
dock på Stockholms stad falla 10 750 kronor, varför statens utgift blir
23 750 kronor eller avrundat 23 800 kronor. För nästa budgetår torde
böra anvisas ett reservationsanslag till utrustning med sistnämnda belopp.
Emot de av departementschefen verkställda kostnadsberäkningarna har
utskottet icke funnit något att erinra.
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
1. besluta att tekniska skolan i Stockholm skall under
benämningen konstfackskolan omorganiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen förordat;
2. godkänna av departementschefen förordade grunder för
fördelning av kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms
stad;
3. godkänna följande personalförteckning för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning. Lönegrad.
1 rektor................................E12
1 föreståndare för teckningslärarinstitutet ...... E 1
7 huvudlärare, lön enligt särskilda bestämmelser. —
8 facklärare.............................A 22
1 kansliskrivare..........................All
1 maskinist, tillika reparatör................A 8
1 förste vaktmästare......................A 7
1 vaktmästare...........................A 5
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.
17 facklärare............................Eo22;
4. godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas under budgetåret 1945/46:
Uttkottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 235.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 67 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 12 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 252 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . . ..... > 22 800
Summa kronor 355 000
Särskilda uppbördsmedel:
1. Elevavgifter........kronor 18 000
2. Avkastning ur Sjöstedt
ska
fonden........ . » 2 880
3. Diverse inkomster.... » 1000
4. Bidrag från Stockholms
stad, förslagsvis..... » 85 120 kronor 107 000
Nettoutgift kronor 248 000;
5. till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1945/46
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
248 000 kronor;
6. till Konstfackskolan: Omkostnader för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 57 000 kronor;
7. till Konstfackskolan: Utrustning för budgetåret 1945/46
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
23 800 kronor.
Stockholm den 19 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 236.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:500 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m. s. 2 i texten