Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till universiteten oell den medicinska undervisningen jämte i ämnet, väckta motioner.

1945-06-19 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:239, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till universiteten oell den medicinska undervisningen jämte i ämnet, väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239.

1

Nr 239.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1915 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

vissa anslag för budgetåret 1945/46 till universiteten

oell den medicinska undervisningen jämte i ämnet,

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

81, 84 och 92) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1945/46

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4 196 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 893 000 kronor;

dels ock till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa assistenter

och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet

ett anslag av 240 800 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 302, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27 april

1945, föreslagit riksdagen att

1. till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa assistenter

och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 609 000 kronor;

2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 4 350 000 kronor;

5. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. G sami. Nr 339.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 239.

6. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 935 000 kronor;

8. till Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 26 000 kronor;

9. till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 600 000 kronor;

10. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning av administrations-

och biblioteksbyggnaden m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 275 000 kronor;

11. till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

12. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning av den

dermato-venereologiska kliniken för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor;

13. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa byggnadsarbeten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor;

14. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1944/45 befintlig reservation

å det senast för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget till Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten för anordnande

av en neurokirurgisk klinik m. m. må disponeras intill utgången av

budgetåret 1945/46.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr G. Johansson i Stockholm väckt

motion (11:609), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att antalet

arvoden till tredje amanuenser borde utgöra lägst 80, motsvarande en sammanlagd

lönesumma av 96 000 kronor;

dels en inom första kammaren av herr E. Englund väckt motion (I: 279),

vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa om utredning

rörande de ändringar i de svenska universitetens och högskolornas organisation

och arbetssätt, som kunna finnas erforderliga för att göra dessa mera

skickade att fylla sin betydelsefulla uppgift i det svenska samhällets tjänst;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Håstad m. fl. väckt motion

(11:228), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte

begära utredning och förslag om åtgärder till förbättring av de yngre forskarnas

ställning.

Beträffande motiveringarna till de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas,

i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen, till

motionerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239.

3

Arbetstids- och arvodesreglering för vissa assistenter

och amanuenser vid universiteten och karolinska

mediko-kirurgiska institutet m. m.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår för universiteten och

karolinska mediko-kirurgiska institutet gjorde kanslern för rikets universitet

framställning om en höjning med 10 procent av de arvoden, som utgingo

till assistenter och amanuenser vid universitetens och karolinska institutets

teoretiska institutioner. Såsom framgår av 1944 års åttonde huvudtitel,

punkten 61, ansåg sig föredragande departementschefen för det dåvarande

icke kunna tillstyrka förslaget örn en allmän höjning av arvodena till nämnda

befattningshavare. Departementschefen uttalade emellertid tillika, att

ytterligare utredning i lämpligt sammanhang borde komma till stånd rörande

eventuellt ändrade grunder för arvodessättningen, varvid en detaljerad

undersökning borde verkställas rörande tjänstgöringens omfattning och

karaktär i de särskilda fallen.

Riksdagen, som fann förhållandena påkalla, att åtgärder redan för budgetåret

1944/45 vidtoges för att i någon mån förbättra ställningen för

ifrågavarande befattningshavare, beviljade medel till en provisorisk höjning

av arvodesbeloppen med 5 procent. Tillika förklarade riksdagen, att

den funne för sin del önskvärt, att den av departementschefen i utsikt

ställda utredningen snarast komme till stånd, så att förslag i ämnet kunde

underställas 1945 års riksdag.

Genom beslut den 9 juni 1944 anbefallde Kungl. Majit universitetskanslern

att, med beaktande av nyssnämnda, av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

gjorda uttalande, föranstalta örn utredning beträffande

arvodessättningen för assistenter och amanuenser vid universitetens och karolinska

institutets teoretiska institutioner samt att till Kungl. Majit inkomma

med nämnda utredning och eget yttrande i ämnet i samband med anslagsäskanden,

avsedda att föreläggas 1945 års riksdag.

Med skrivelse den 9 februari 1945 har kanslern för rikets universitet inkommit

med utredning och förslag angående arbetstids- och arvodesreglering

för de vid universitetens och karolinska institutets teoretiska institutioner

anställda assistenterna och amanuenserna. Utredningen och förslaget

avse amanuenser och assistenter samt med dem jämförliga funktionärer vid

teoretiska institutioner och vissa andra vetenskapliga inrättningar vid de

medicinska läroanstalterna samt inom humanistiska och naturvetenskapliga

sektionerna, vilka befattningshavare biträda vid undervisning, forskning

och skötseln av institutionerna och inrättningarna i fråga. Däremot

omfattar undersökningen icke underläkare och amanuenser vid kliniker

och polikliniker, ej heller biblioteksamanuenser eller befattningshavare, a.n
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 239.

ställda vid de akademiska läroanstalternas förvaltning. Över kanslerns utredning

och förslag ha yttranden avgivits av statskontoret och allmänna

lönenämnden. Därjämte har Sveriges universitets- och högskoleamanuensers

förbund inkommit med en skrift i ämnet.

Universitetskanslerns utredning och förslag.

Nuvarande förhållanden.

Kanslern har lämnat en redogörelse för ifrågavarande befattningshavares

nuvarande avlönings- och tjänstgöringsförhållanden.

Arvoden. Samtliga assistenter utom en uppbära ett arvode av 5 040

kronor. Det till assistenten vid fysiska institutionen i Uppsala utgående

arvodet utgör endast 3 360 kronor.

Amanuenserna äro i avlöningshänseende att hänföra till 5 olika grupper

med här efteråt angivna arvoden: 4 200 kronor, 2 520 kronor, 1 680 kronor,

1 050 kronor och 840 kronor.

Amanuenser med ett arvode av 4 200 kronor (1925: 3 000 kronor) aro

endast några få, samtliga vid medicinska institutioner. De synas till hela

sin typ snarast vara ett slags lägre assistenter, visserligen med något

mindre kompetens och icke fullt lika kvalificerat arbete men med ungefär

samma tjänstgöringsskyldighet som de egentliga assistenterna.

Nästa grupp, där arvodet är 2 520 kronor (1925: 1 800 kronor), omfattar

det stora flertalet amanuenser.

3 amanuenser (vid konstmuseerna i Uppsala och Lund samt historiska

museet i Lund) uppbära ett arvode av 1 680 kronor (1925: 1 200 kronor)

var. Dessa amanuenser ha numera ungefär samma kvalifikationer och

tjänstgöringsskyldighet som de till närmast föregående grupp hörande befattningshavarna.

. tt 1

Arvöden å 1 050 kronor (1925: 750 kronor) förekomma endast i Uppsala

och utgå dels till de s. k. kursamanuensema vid histologiska och fysiologiska

institutionerna, dels ock till amanuenserna vid myntkabinettet och

Victoriamuseet för egyptiska fornsaker.

Den sista gruppen med ett arvode av 840 kronor, omfattar endast *

befattningshavare, biträden vid kurser i allmän kemi vid de medicinskkemiska

institutionerna i Uppsala och Lund. Ehuru dessa befattningshavare

icke benämnas amanuenser, uppges de numera ha ungefär lika stor

tjänstgöringsskyldighet och även i övrigt i stort sett samma ställning som

amanuenserna vid nämnda institutioner. ...

Utom avlönade amanuenser äro vid de flesta institutionerna även anställda

oavlönade s. k. extra ordinarie amanuenser, på vissa håll i ganska

stort antal. De uttagas bland de bästa och mest intresserade studerandena

och åtnjuta i några fall fri bostad å institutionen. De utföra sådant arbete

av mindre kvalificerad beskaffenhet, som annars skulle åvila de vanliga

amanuenserna. På många institutioner utgöra de ett oumbärligt led i per

sonalorganisationen, och befattningarna i fråga äro av stor betydelse som

utbildningsplatser för blivande amanuenser. .

Fri bostad. Såsom förut meddelats, åtnjuta vissa extra ordinarie

amanuenser fri bostad. Detsamma är förhållandet beträffande några av

lönade befattningshavare i amanuensgraden. Möjligheterna att bereda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr <239.

5

amanuenserna fri bostad i någon institutionen tillhörande byggnad minskas

dock snart sagt med varje år, emedan rummen behöva tagas i anspråk för

själva arbetet på institutionen.

Semester och sjukledighet. Några föreskrifter angående

rätt för här ifrågavarande befattningshavare till semester eller kostnadsfri

ledighet under sjukdom ha icke meddelats i samband med 1925 års arvodesreglering

eller senare. Ej heller har några nya allmänna bestämmelser

angående tjänstgöringsskyldigheten utfärdats.

Vid flertalet institutioner äro dessa befattningshavare icke alls eller endast

i mycket begränsad utsträckning tjänstgöringsskyldiga under ferierna.

Där arbetet i större eller mindre utsträckning pågår året runt (t. ex. vid

de patologiska, astronomiska och meteorologiska institutionerna) synes det

ha varit möjligt att bereda assistenter och amanuenser semester under skälig

tid, därigenom att befattningshavarna vikarierat för varandra.

Under tjänstledighet för sjukdom får vederbörande befattningshavare avstå

hela arvodet.

T j änstgöringsskyldighet. Vad beträffar omfattningen av

tjänstgöringsskyldigheten varierar denna inom mycket vida gränser. Först

och främst växlar den avsevärt under olika delar av terminen, beroende på

de kurser och övningar, som för tillfället pågå. Men även den sammanlagda

tjänstgöringstiden under ett år — uttryckt i.tjänstgöringstimmar — varierar

i hög grad vid olika läroanstalter och institutioner. Uppgifterna vid

olika tillfällen rörande samma tjänst uppvisa i vissa fall betydande olikheter,

möjligen till en del beroende på svårigheten att beräkna den tid, som

belöper på befattningshavarens å institutionen utförda arbete för egen räkning.

För assistenterna varierar antalet tjänstgöringstimmar per år mellan 600

och 2 300; i flertalet fall utgör antalet 1 000—1 200. Tjänstgöringsskyldigheten

för amanuenserna med högre arvode (4 200 kronor) växlar mellan

700 och 2 000 timmar. För amanuenserna av den vanligaste typen (arvode

2 520 kronor) varierar timantalet med något enstaka undantag mellan 400

och 1 300 timmar, i ett stort antal fall utgör antalet 500—700 timmar.

Befattningshavarnas arbete är av mångskiftande art: undervisning och

förhör av studerande, handledning av studerande under deras arbete på

institutionerna, särskilt vid laborationer av olika slag, vård av instrument,

samlingar och bibliotek, biträde åt institutionsföreståndaren vid. det vetenskapliga

arbetet etc. Vissa befattningshavare ha speciella uppgifter, t. ex.

förrättande av obduktioner, utförande av bakteriologiska undersökningar

samt av astronomiska och meteorologiska observationer, redigering av meteorologiska

rapporter etc.

Befattningshavarnas kvalifikationer. I fråga örn

befattningshavarnas kvalifikationer är att märka, att assistenterna i regel

äro licentiater, ej sällan docenter. Även amanuenserna med högre arvode

äro oftast licentiater. De vanliga amanuenserna äro med få undantag minst

kandidater eller magistrar. Även de extra ordinarie amanuenserna ha ej

sällan avlagt akademisk examen.

Universitetskanslerns förslag.

De göromål, som skola utföras av hiir ifrågavarande befattningshavare,

äro, anför kanslern, av mycket växlande beskaffenhet och ställa olika krav

på vederbörande funktionärer. Kanslern anser det därför nödvändigt att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 339.

uppdela befattningshavarna i särskilda kategorier med olika vidsträckt tjänstgöringsskyldighet

och arvoden av varierande storlek. Befattningshavarna böra,

anför kanslern vidare, vara av fem olika typer, nämligen

1) förste assistenter, motsvarande de nuvarande assistenterna;

2) andre assistenter, motsvarande de nuvarande amanuenserna med

högre arvode (4 200 kronor);

3) förste amanuenser, motsvarande de nuvarande amanuenserna med

vanligt amanuensarvode (2 520 kronor);

4) andre amanuenser, en nybildad grupp, där befattningshavarna skola

ha ungefär samma kvalifikationer som förste amanuenserna men något

mindre tjänstgöringsskyldighet och lägre arvode;

5) tredje amanuenser, motsvarande de nuvarande »extra ordinarie» amanuenser,

vilka anses böra ifrågakomma till erhållande av arvode.

Kanslerns förslag beträffande ifrågavarande befattningshavares tjänstgöringsskyldighet

och arvoden innebär sammanfattningsvis

följande.

Benämning

Tjänstgörings-

skyldighet

Arvode per

å r

Timmar

Grundarvode

Kronor

Dyrtids- och

kristillägg1

Kronor

Totalarvode

Kronor

förste assistent..........

c:a 1 000 per år

5 000

2180

7 180

andre . . » ..........

» 1000 » »

4 200

1 830

6 030

förste amanuens..........

» 600 » »

2 500

1090

3 590

andre » ..........

» 400 » »

1 700

740

2 440

tredje » ..........

2

12005

—

1200 2

1 Dyrtids- ock kristillägget beräknat enligt för professorer ock lärare m. fl. vid universiteten

gällande grunder, alltså för närvarande sammanlagt 43,6 %.

2 I medeltal cirka 2 timmar per dag under den tid, tjänstgöringen varar.

3 Arvodet beräknat efter 150 kronor per månad under högst 8 månader per år.

Kanslern, som icke ifrågasatt någon dyrortsgradering av arvodena, har vid

beräkningen av arvodesbeloppen här ovan utgått från ortsgrupp F såsom

varande den mellersta av de ortsgrupper, som här kunna ifrågakomma.

Beträffande avlöning under semester och sjukledighet

för ifrågavarande befattningshavare anför kanslern bland annat följande.

För egen del anser jag, att samtliga assistenter samt förste och andre

amanuenser böra, därest de icke redan äro befriade från tjänstgöring under

längre tid än en månad varje år, beredas ledighet under en sammanhängande

tid av 30 dagar årligen. Om arbetet å institutionen i fråga pågår

året runt, bör semesterledighet kunna beredas därigenom att befattningshavarna

—■ som vid dessa institutioner alltid torde vara flera än en —

under den tid, då undervisning icke pågår, vikariera för varandra. Några

ökade utgifter för statsverket torde icke behöva orsakas därigenom att den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239. 7

redan nu i praxis förefintliga rätten till minst en månads ledighet uttryckligen

fastställes.

Det synes likaledes skäligt, att de vid institutionerna anställda assistenterna

samt förste och andre amanuenserna få sig tillerkänd rätten att vid

tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten m. m. eller till följd av sjukdom

behålla hela eller viss del av arvodet i samma utsträckning som för närvarande

gäller för vissa klinikamanuenser i Uppsala och Stockholm. Därest ett

förordnande, som normalt skulle avse en tid av ett år, av någon särskild anledning

icke omfattar fullt ett år, synes detta icke böra utgöra hinder för

att befattningshavaren får komma i åtnjutande av de här ovan omförmälda

rättigheterna.

Beträffande sättet för förordnande av assistenter

och amanuenser anför kanslern följande.

Med hänsyn till den ställning som förste och andre assistenterna intaga

i den akademiska organisationen och de jämförelsevis höga krav, som

måste ställas på deras kompetens, synas de böra förordnas av kanslern

efter förslag av vederbörande fakultet eller sektion, respektive karolinska

institutets lärarkollegium.

Däremot torde knappast tillräckliga skäl föreligga för att amanuensförordnandena

vid universiteten skola meddelas av kanslern. Dylika förordnanden

— såväl beträffande förste och andre som i fråga örn tredje amanuenser

— synas vid samtliga läroanstalter kunna meddelas av lokal akademisk

myndighet, mindre akademiska konsistoriet, respektive kollegienämnden.

Anses det önskvärt att anställa oavlönade amanuenser, böra även

dessa förordnas av sistnämnda myndigheter.

Kanslern går vidare in på frågan örn en förstärkning av assistent-

och amanuens kårerna och anför därvid följande.

Utom den förstärkning av assistent- och amanuenskårerna, som är en

ofrånkomlig konsekvens av arbetstidens normering, synes emellertid av i

viss mån likartade skäl en ytterligare förstärkning av organisationen vara

påkallad i detta sammanhang. För att icke undervisningen och det löpande

arbetet å institutionerna skall alltför mycket försvåras på grund av

knappheten på kvalificerad arbetskraft, har det, såsom förut framhållits,

blivit nödvändigt att i betydande utsträckning i det ordinarie, mera rutinmässiga

arbetet lita till oavlönade medhjälpare (»extra ordinarie» amanuenser).

Detta är en nödfallsutväg, som måst anlitas i en bekymmersam

situation men som i längden är oframkomlig. Redan nu äro svårigheterna

att erhålla lämpliga dylika arbetskrafter betydande, och enligt samstämmiga

uppgifter ökas de för varje år. Det är därför uppenbarligen nödvändigt

att söka trygga en lämplig rekrytering av det erforderliga minimiantalet

av dylika tjänster genom att ställa ett antal arvoden till förfogande

för beredande av någon ersättning åt vederbörande befattningshavare. Jag

vill betona, att dessa tredje amanuensbefattningar äro erforderliga för att

uppehålla undervisningen på dess nuvarande nivå samt för att arbetet på

institutionerna skall kunna bedrivas i hittillsvarande omfattning.

Med ledning av innehållet i inkomna yttranden samt den erfarenhet jag inhämtat

under handläggningen av tidigare ärenden rörande förstärkning av

institutionernas arbetskrafter har jag kommit till den uppfattningen, att 11

arvoden böra beräknas för vardera medicinska fakulteten och 14 för karolinska

institutet samt 5 för vardera humanistiska sektionen och 17 för vardera ina
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 239.

tematisk-naturvetenskapliga sektionen, tillhopa således 80 dylika arvoden.

Jag vill understryka, att detta antal säkerligen endast motsvarar det nuvarande

minimibehovet. Vad beträffar de medicinska fakulteterna och de

matematisk-naturvetenskapliga sektionerna skulle enligt mitt förslag på

varje professor i medeltal komma icke fullt 1% tredje amanuens.

Jag vill, för undvikande av missförstånd, särskilt understryka, att den

av mig föreslagna ökningen av assistent- och amanuenskårema i stort sett

endast hänför sig till dessa kårers nuvarande uppgifter och avser att trygga

hittillsvarande standard i fråga örn undervisning och vetenskapligt arbete

Mitt förslag avser att reglera arbetstiden för de nuvarande befattningshavarna

och förbättra deras arvoden samt att inrätta nya befattningar, som

nödvändiggöras av begränsningen i arbetstid.

Av omstående sammanställning framgår dels det nuvarande antalet assistenter

och amanuenser av olika slag vid universitetens och karolinska institutets

teoretiska institutioner m. m., till vilka befattningshavares avlönande

medel utgå från respektive avlöningsanslag, dels ock antalet förste

och andre assistenter samt förste och andre amanuenser enligt kanslerns

nu framlagda förslag.

Till andre amanuensen vid myntkabinettet i Uppsala, för vilken antalet

tjänstgöringstimmar för år uppgår till allenast 40, skall enligt kanslerns

förslag utgå ett grundarvode av 1 000 kronor jämte dyrtids- och kristillägg

därå. Kanslern framhåller, att denne befattningshavare måste ha mycket

högre kvalifikationer än en vanlig amanuens, och hans undantagsställning

borde egentligen markeras genom en annan tjänstebenämning än amanuens.

De föreslagna bestämmelserna rörande omfånget av amanuensernas

tjänstgöringsskyldighet böra enligt kanslerns mening icke äga tillämpning

beträffande ifrågavarande befattningshavare.

En av de två av kanslern föreslagna förste assistentbefattningarna vid

anatomisk-histologiska institutionen i Lund är avsedd för den histologiska

avdelningen. Därest denna befattning inrättas bör enligt kanslerns förslag

det nuvarande arvodet, 2 000 kronor, till en biträdande lärare i histologi

indragas. Vid bifall till förslaget örn inrättande av en förste assistentbefattning

vid farmakologiska institutionen i Lund, bör likaledes det nuvarande

arvodet, 2 000 kronor, till en biträdande lärare i farmakologi indragas.

Vid institutionen för folklivsforskning i Lund äro två amanuenser anställda,

vilka avlönas från institutionens anslagsmedel till materiel m. m.

med 2 400 kronor vardera. Dessa amanuenser synas, anför kanslern, böra

jämställas med förste amanuenser och kostnaden för deras avlönande överföras

till avlöningsanslaget från materielanslaget.

Medelsbehovet till grundarvoden åt förste och andre assistenter samt

förste och andre amanuenser beräknar kanslern till 142 000 kronor vid universitetet

i Uppsala, till 164 400 kronor vid universitetet i Lund och till

50 000 kronor vid karolinska institutet eller sålunda till sammanlagt

356 400 kronor. För dyrtidstillägg beräknar kanslern i runt tal 92 700 kronor

och för kristillägg i avrundat tal 62 800 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239.

9

Universitet, institutioner m. m.

Nuvarande förhållanden

Kanslerns

förslag

Assi-

stenter

Amanuenser

Assi-

stenter

Ama-

nuenser

Antal med

arvode

av kronor

Antal med arvode av kronor

Antal

Antal

5 040

3 360

4 200

3 150

2 520

1 680

1 050

840

lie

2:e

lie

2:e

Uppsala universitet:

Anatomiska............

1

1

Histologiska...........

1

1

2

Patologiska............

1

1

i

1

Fysiologiska...........

1

1

2

Medicinsk-kemiska........

1

1

2

Farmakologiska.........

1

1

Hygienisk-bakteriologiska ....

1

1

Statistiska............

1

1

Konstmuseet...........

1

1

Myntkabinettet.........

1

1

Museet för nordiska fornsaker .

1

1

Victoriamuseet för egyptiska forn-

saker . .............

1

1

Nationalekonomiska.......

1

Psykologiska laboratoriet ....

1

Seminariet för statskunskap . .

1

Astronomiska...........

1

1

i

1

Meteorologiska..........

1

1

i

1

2

Fysiska..............

1

3

i

3

Kemiska.............

1

4

2

4

Fysikalisk-kemiska........

1

1

i

1

Mineralogisk-geologiska.....

1

1

Paleontologiska.........

1

1

Botaniska.............

2

i

3

Växtbiologiska..........

1

1

1

Zoologiska............

2

2

Geografiska............

1

i

Summa

4

1

1

1

26

1

4

1

8

3

34

3

Lunds universitet:

Anatomisk-histologiska.....

1

1

1

2

1

1

Patologisk-anatomiska......

1

o

2

1

2

Fysiologiska...........

1

1

1

1

1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr £39.

Universitet, institutioner m. m.

Nuvarande

förhållanden

Kanslerns

förslag

Assi-

stenter

Amanuenser

Assi-

stenter

Ama-

nuenser

Antal med

arvode

av kronor

Antal med arvode av kronor

Antal

Antal

O

T*

O

»o

3 360

4 200

3 150

2 520

1 680

1 050

840

l:e

2:e

l:e

2:e

Medicinsk-kemiska........

1

1

1

i

2

Farmakologiska.........

1

i

1

Psykologiska...........

1

1

Statistiska............

1

1

1

Konstsamlingarna........

1

1

1

Historiska museet........

1

1

i

2

Geografiska............

1

1

1

Folklivsforskning.........

2

Nationalekonomiska.......

1

Astronomiska...........

2

3

Fysiska..............

1

2

i

3

Kemiska.............

4

2

‘2

Geologisk-mineralogiska.....

2

1

2

Botaniska.............

1

2

1

2

Zoologiska............

3

3

Limnologiska...........

1

1

Ärftlighetsforskning.......

1

1

Summa

6

3

25

2

1

12

4

33

3

Karolinska institutet:

Anatomiska............

1

2

Histologiska...........

1

2

Patologisk-anatomiska......

3

5

Fysiologiska...........

1

2

Kemiska .............

2

4

Farmakologiska.........

1

1

1

Rättsmedicinska.........

1

1

Hygieniska............

1

1

Summa

|

11

1

18

Totalsumma j

10

1

4

1 1

62

3

4 1

2

21

7

85

6

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr %39.

11

Allmänna lönenämnden, som förordat en ändring av de av kanslern föreslagna

benämningarna andre assistent och andre amanuens till assistent

respektive amanuens, har beträffande frågan örn dyrtidskompensation föreslagit,

att å ifrågavarande arvoden må utgå rörligt tillägg och kristillägg enligt

de grunder, som efter den 1 juli 1939 fastställts beträffande statliga befattningshavare

i allmänhet, alltså med för närvarande (15 -f- 16 =) 31 procent.

Under förutsättning att tilläggsprocenten bestämmes på detta sätt, har lönenämnden

icke haft något att erinra mot de av kanslern förordade grundarvodena.

Lönenämndens förslag skulle alltså innebära följande.

Rörligt tillägg

Grundarvode och kristillägg Summa

(31 %)

förste assistent..................... 5 000 1 547 6 547

assistent......................... 4 200 1 302 5 502

förste amanuens..................... 2 500 773 3 273

amanuens........................ 1 700 524 2 224

I fråga om rätt att åtnjuta arvode under tjänstledighet för sjukdom finner

sig lönenämnden icke kunna tillstyrka förmånligare villkor, än att halvt arvode

medgives utgå under dylik ledighet. Vid ledighet på grund av olycksfall i

tjänsten synes lönenämnden, att oavkortat arvode bör medgivas under förslagsvis

högst sex månader.

Statskontoret har beträffande grundarvodenas och tilläggsersättningens beräknande

uttalat samma uppfattning som lönenämnden. Statskontoret har

vidare förutsatt, att i varje fall förste assistenterna skola ha avlagt licentiatexamen.

Statskontoret har, enär den ställning, som assistenterna intaga i den

akademiska organisationen, och de jämförelsevis höga krav, som måste ställas

på deras kompetens, ansetts motivera, att de förordnas av kanslern, medan

däremot amanuenserna funnits kunna antagas av de lokala akademiska myndigheterna,

icke funnit tillfredsställande, att amanuensernas löneförmåner för

timme räknat skola uppgå till samma belopp som assistenternas timersättning.

Ämbetsverket har därför föreslagit, att grundarvodet till förste amanuenserna

bestämmes till 2 300 kronor för år. Beträffande den föreslagna förstärkningen

av assistent- och amanuenspersonalen har statskontoret uppmärksammat,

att en betydande förskjutning skett från amanuens- till assistenttjänster.

Åtminstone vid anatomiska institutionen i Uppsala, anatomiskhistologiska

och geologisk-mineralogiska institutionerna samt historiska museet

i Lund ville det synas, som om assistentbefattningarna borde kunna ersättas

med amanuenstjänster.

I skrivelse den 28 november 1944 har universitetskanslern, efter framställning

av det större akademiska konsistoriet i Lund, gjort framställning

örn avlåtande av proposition till innevarande års riksdag om inrättande vid

institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds universitet av en personlig

forskningsassistentbefattning ä övergångsstat i lönegraden A 22 för docen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 339.

ten K. A. H. Håkansson. Av handlingarna i ärendet framgår, att docenten

Håkansson, som tidigare innehaft ordinarie forskarstipendium, för närvarande

innehar ett extra forskarstipendium, för vilket tiden emellertid utgår med utgången

av april månad innevarande år.

Allmänna lönenämnden anser, att det stöd, som statsverket anses böra

lämna för främjande av Håkanssons fortsatta verksamhet såsom forskare,

snarare bör givas i form av ett lämpligt avpassat arvode, förslagsvis till belopp

motsvarande det till Håkansson nu utgående forskarstipendiet (7 000

kronor) jämte därå belöpande dyrtids- och kristillägg (för närvarande 43,6

procent).

Statskontoret har föreslagit ett arvode å 6 000 kronor jämte dyrtids- och

kristillägg enligt samma grunder, som gälla för docentstipendiat.

Departementschefen har i hithörande frågor anfört följande.

Det av universitetskanslern framlagda förslaget till arbetstids- och arvodesreglering

förvissa befattningshavare vid universiteten och karolinska

institutet avser, såsom av den lämnade redogörelsen framgått, amanuenser

och assistenter samt med dem jämförliga funktionärer vid teoretiska

institutioner och vissa andra vetenskapliga inrättningar vid de medicinska

läroanstalterna samt inom humanistiska och naturvetenskapliga sektionerna,

Såsom kanslern framhållit fylla dessa vetenskapligt utbildade medarbetare

en viktig uppgift i den akademiska organisationen. De biträda vid

undervisningen såsom föreläsare, handledare åt studerande m. m., de medverka

vid det administrativa arbetet på institutioner, seminarier och museer

och de bistå i mån av tid institutionsföreståndaren i det vetenskapliga

arbetet. Det mest kvalificerade arbetet utföres av assistenterna och amanuenserna

med högre arvode. De enklare och mera rutinmässiga uppgifterna

falla på de nu oavlönade s. k. extra ordinarie amanuenserna. De vanliga

amanuenserna få, åtminstone på de mindre institutionerna, fullgöra uppgifter

av alla slag från mycket kvalificerade sådana till relativt enkla sysslor.

Assistenterna äro i regel licentiater, ej sällan docenter, och även amanuenserna

med högre arvode äro oftast licentiater. De vanliga amanuenserna

äro med få undantag kandidater eller magistrar. Även de extra ordinarie

amanuenserna ha ej sällan avlagt akademisk examen.

Med hänsyn till att göromålen äro av mycket växlande beskaffenhet och

ställa olika krav på vederbörande funktionärer böra befattningshavarna,

såsom kanslern föreslagit, uppdelas i kategorier med olika vidsträckt tjänstgöringsskyldighet

och arvoden av varierande storlek.

Enligt kanslerns förslag skulle de avlönade assistenterna och amanuenserna

utgöras av dels förste assistenter, motsvarande de nuvarande assistenterna

(arvode 5 040 kronor), dels andre assistenter, motsvarande de nuvarande

amanuenserna med högre amanuensarvode (4 200 kronor), dels

förste amanuenser, motsvarande de nuvarande amanuenserna med vanligt

amanuensarvode (2 520 kronor), dels andre amanuenser, vilka skulle ha

ungefär samma kvalifikationer som förste amanuenserna men mindre tjänstgöringsskyldighet

och lägre arvode, dels ock tredje amanuenser. Sistnämnda

tjänstebenämning skulle tillkomma de nu oavlönade extra ordinarie amanuenser,

som enligt kanslerns förslag skulle komma i åtnjutande av arvode.

Statskontoret har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att ett fast

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239.

13

arvode tillerkännes nu oavlönade amanuenser, medan allmänna lönenämnden

icke ansett sig böra taga ställning till denna fråga. För egen del finner

jag de skäl bärande, som från universitetskanslerns sida åberopats till stöd

för förslaget att utsträcka arvodesregleringen att omfatta även vissa nu oavlönade

amanuenser. Vad tjänstebenämningarna beträffar bär statskontoret

och lönenämnden förordat, att beteckningen »andre» i tjänstebenämningarna

andre assistent och andre amanuens skulle slopas, varvid lönenämnden

tillika föreslagit benämningen extra amanuens för de befattningshavare, som

enligt kanslerns förslag skulle benämnas tredje amanuenser. Övervägande

skäl synas mig tala för de av kanslern föreslagna tjänstebenämningarna.

Tjänstgöringsskyldighetens omfattning för de nuvarande assistenterna

och amanuenserna varierar, såsom av den lämnade redogörelsen framgått,

inom mycket vida gränser. Behovet av en arbetstidsreglermg är därför

framträdande. Enligt kanslerns förslag i detta avseende skulle tjänstgöringsskyldigheten

utgöra i medeltal cirka 5 timmar per dag eller 1 000 timmar

per arbetsår för förste och andre assistenter, 3 timmar per dag eller 600 timmar

per arbetsår för förste amanuenser, 2 timmar per dag eller 400 timmar per arbetsår

för andre amanuenser och 2 timmar per dag för tredje amanuenser under

den tid, de tjänstgöra. Statskontoret, som ifrågasatt, örn icke arbetstiden för

andre amanuenser borde bestämmas till hälften av den för förste amanuenserna

föreslagna, har ansett, att de av kanslern föreslagna timtalen borde

med den av ämbetsverket ifrågasatta jämkningen fastställas såsom minimitjänstgöringstider,

medan Sveriges universitets- och högskoleamanuensers

förbund, som avstyrkt statskontorets förslag i fråga örn tjänstgöringstiden

för andre amanuenserna, funnit de av kanslern föreslagna timtalen lämpliga,

om desamma fastställdes såsom minimitider. För egen del biträder jag

lönenämndens uppfattning, att den av kanslern föreslagna tjänstgöringsskyldigheten

för assistenter och amanuenser är lämplig såsom allmän norm.

Av skäl, som kanslern anfört, torde man emellertid ha att räkna med att den

årliga tjänstgöringsskyldigheten även i framtiden kommer att i praktiken

variera inom jämförelsevis vida gränser.

I enlighet med vad kanslern föreslagit torde assistenterna böra förordnas

av kanslern efter förslag av vederbörande fakultet eller sektion, respektive

karolinska institutets lärarkollegium, och amanuenserna av lokal akademisk

myndighet, mindre konsistoriet, respektive lärarkollegiet.

Vad beträffar spörsmålet, huruvida arvodena till ifrågavarande befattningshavare

böra vara dyrortsgraderade eller icke, finner jag i likhet med

myndigheterna övervägande skäl tala för universitetskanslerns förslag, att

enhetliga arvoden bestämmas, oavsett befattningshavarens stationering a

D-ort, F-ort eller I-ort. Vad härefter angår frågan, huruvida automatisk

dvrtidskompensation skall utgå å arvodena eller örn dessa skola bestämmas

till belopp, som inbegripa sådan kompensation, lia lönenämnden och statskontoret

anslutit sig till kanslerns förslag örn dylik kompensation å arvoden

åt assistenter samt förste och andre amanuenser. Medan kanslern föreslagit,

att kompensationen skall utgå i form av dyrtidstilhigg och kristillägg, lia

lönenämnden och statskontoret i stället förordat, att rörligt tillägg och kristillägg

skola utgå å arvodena. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

finner jag mig böra förorda, alt samtliga arvoden bestämmas till

fasta belopp, som inbegripa dyrtidskompensation.

Mot de av kanslern för tredje amanuenser föreslagna ersät tningsgrunderna,

enligt vilka arvode till dem skulle utgå nied 150 kronor per manad under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 239.

högst åtta månader av året, har jag i likhet med lönenämnden icke funnit

anledning till erinran.

Vad beträffar storleken av den ersättning, som bör utgå till assistenter

samt förste och andre amanuenser, föreligga såsom-av den lämnade redogörelsen

framgått skiljaktiga meningar. För egen del vill jag understryka vikten

av att ifrågavarande befattningar — vid vilka arvodena på sätt och vis ha

karaktär av stipendier — besättas med personer, som ådagalagt vetenskaplig

begåvning och visat håg för forskning och vetenskapligt arbete. Arvodessättningen

bör ske under beaktande av att det här gäller att från grunden bygga

UPP en god rekrytering för forskningen och det vetenskapliga arbetet. Jag finner

mig därför böra förorda, att arvodena bestämmas till belopp, som med

lämplig afrundning motsvara de av kanslern föreslagna grundarvodena jämte

därå belöpande dyrtids- och kristillägg. I enlighet med vad jag sålunda förordat

torde årsarvodet böra utgöra 7 200 kronor för förste och 6 000 kronor

för andre assistent samt 3 600 kronor för förste och 2 400 kronor för andre

amanuens. Därest bostad ställes till förfogande för assistent eller amanuens

med fast arvode torde, såsom lönenämnden och statskontoret föreslagit, skälig

ersättning böra erläggas.

Mot kanslerns förslag att de assistenter och amanuenser, som icke åtnjuta

ferier, skola erhålla 30 dagars semester per år har jag i likhet med myndigheterna

icke funnit anledning till erinran. Vad beträffar frågan örn rätt för

assistenter samt förste och andre amanuenser att vid tjänstledighet för

sjukdom åtnjuta arvode biträder jag lönenämndens förslag att halvt arvode

må utgå. Detta torde böra gälla för en tid av högst sex månader av ett och

samma kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över årsskifte, för en tid

av högst sex månader i en följd. Under tjänstledighet till följd av olycksfall

i tjänsten torde i enlighet med lönenämndens förslag oavkortat arvode böra

utgå under högst sex månader. Detsamma torde böra gälla, därest vederbörande

åtnjuter tjänstledighet eller förbjudits tjänstgöra av anledning som

i 13 § 2 mom. civila icke-ordinariereglementet sägs. Den som vid befattningshavares

tjänstledighet på grund av sjukdom eller till följd av olycksfall

i tjänsten m. m. förordnas att uppehålla befattning såsom förste eller andre

assistent eller såsom förste eller andre amanuens torde böra äga åtnjuta ersättning,

motsvarande det med befattningen förenade arvodet. Därest befattningshavaren

åtnjuter semester, torde vikarie icke böra förordnas.

Enär den tjänstgöring, som för närvarande utkräves av assistenterna och

amanuenserna, i ett flertal fall är avsevärt större än den tjänstgöring, som

enligt vad jag förordat normalt bör fullgöras av förste och andre assistenter

samt förste och andre amanuenser, förutsätter den av mig föreslagna arbetstidsreglermgen

inrättandet av ett antal nya tjänster samt uppfattning av

vissa amanuenstjänster till assistenttjänster. En förskjutning från amanuens-

till assistentbefattningar är jämväl motiverad på grund av arbetets

alltmer krävande art på vissa institutioner. Oavsett arbetstidsregleringen

föreligger vid vissa institutioner behov av nya tjänster.

Av den i det föregående intagna sammanställningen framgår dels det nuvarande

antalet assistenter och amanuenser av olika slag vid universitetens

och karolinska institutets teoretiska institutioner m. m., till vilka befattningshavare

medel nu utgå från respektive avlöningsanslag, dels ock antalet

förste och andre assistenter samt förste och andre amanuenser enligt kanslerns

den 9 februari 1945 framlagda förslag. Jag finner mig kunna biträda

detta förslag med följande ändringar och tillägg. I enlighet nied vad kans
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr £39.

15

lern efter nämnda förslags avgivande tillstyrkt torde dels i stället för den

föreslagna förste amanuensbefattningen vid karolinska institutets rättsmedicinska

institution böra inrättas en befattning såsom förste assistent, dels

ock vid institutets avdelning för cellforskning böra inrättas en förste och

en andre assistentbefattning. Då jag i likhet med lönenämnden och statskontoret

icke anser mig kunna tillstyrka, att arvodesregleringen kommer

att inbegripa amanuensen vid myntkabinettet i Uppsala, torde i stället för

den av kanslern föreslagna befattningen såsom andre amanuens böra inrättas

en befattning såsom vetenskapligt biträde vid vården av myntkabinettets

samlingar. Till befattningshavaren torde böra utgå ett arvode av 1 050

kronor per år eller samma belopp, som utgår till den nuvarande befattningshavaren.

Vid bifall till vad jag nyss förordat skulle antalet förste assistenter komma

att uppgå till 8 vid universitetet i Uppsala, 12 vid universitetet i Lund

och 3 vid karolinska institutet eller till sammanlagt 23, antalet andre assistenter

till respektive 3, 4, 1 och 8, antalet förste amanuenser till respektive

34, 33, 17 och 84 samt antalet andre amanuenser till respektive 2, 3, 0 och

5. Då jag biträtt kanslerns förslag örn inrättande dels av en föiste assistentbefattning,

avsedd för den histologiska avdelningen av den anatomisk-histologiska

institutionen vid Lunds universitet, dels ock av en sådan befattning

vid universitetets farmakologiska institution, torde, såsom kanslern

föreslagit, de under universitetets avlöningsanslag för nästa budgetår beräknade

medlen till arvoden åt biträdande lärare i histologi och farmakologi

icke böra tagas i anspråk.

Till arvoden åt förste och andre assistenter samt förste och andre amanuenser

erfordras vid bifall till vad jag förordat ett belopp av (23 X 7 200 -j-f

8 X 6 000 + 84 X 3 600 + 5 X 2 400 =) 528 000 kronor. Medelsbehovet

till ersättning åt vikarier för nämnda befattningshavare vid tjänstledighet

på grund av sjukdom eller till följd av olycksfall i tjänsten m. m.

torde i enlighet med kanslerns förslag böra uppskattas till 10 000 kronor.

Antalet arvoden till tredje amanuenser har kanslern funnit böra utgöra

lägst 80, varvid 11 arvoden beräknats för vardera medicinska fakulteten,

14 för karolinska institutet, 5 för vardera humanistiska sektionen och 17

för vardera matematisk-naturvetenskapliga sektionen. I lämpligt sammanhang

torde en undersökning böra företagas rörande möjligheterna att avlasta

vissa göromål från assistent- och amanuenspersonalen till tekniska och

andra kvinnliga biträden. I avvaktan på resultatet av denna undersökning

finner jag mig endast kunna förorda, att medel anvisas till ersättning at 50

tredje amanuenser. Medelsbehovet för detta ändamål utgör (50 X 150 X

X 8 =) 60 000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter

förslag av kanslern fördela dessa anslagsmedel mellan de medicinska fakulteterna

samt de humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga sektionerna

ävensom karolinska institutet. Kanslern torde därefter, efter förslag

av vederbörande fakultet eller sektion, respektive lärarkollegiet vid karolinska

institutet, böra fördela de beviljade beloppen mellan de olika institutionerna.

De resultat, som docenten Håkansson under sin hittillsvarande^ forskningsverksamhet

uppnått, synas, såsom kanslern framhållit, vara så betydande,

att fullgod anledning föreligger att bereda honom möjlighet att fortsatta

sina undersökningar inom den botaniska cellforskningens (cytologiens) område.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr %39.

Utskottet.

Jag kan därför ansluta mig till kanslerns förslag om inrättande för honom av en

personlig forskningsassistentbefattning vid institutionen för ärftlighetsforskning

vid Lunds universitet. Jag finner emellertid i likhet med lönenämnden

betänkligheter möta mot att, såsom kanslern föreslagit, befattningen inrättas

såsom ordinarie. Jag förordar därför, att densamma förenas med arvode.

Jag utgår härvid från att frågan örn pension åt docenten Håkansson efter

särskild framställning i ämnet i sinom tid kommer att föreläggas riksdagen.

Arvodet torde i anslutning till lönenämndens förslag böra bestämmas till

10 000 kronor, vilket belopp ungefär motsvarar ett forskarstipendium jämte

därå belöpande dyrtids- och kristillägg. Befattningen torde böra inrättas

från och med nästa budgetår. Närmare föreskrifter om befattningshavarens

tjänstgöringsskyldighet torde böra meddelas av kanslern.

Under anslaget till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa

assistenter och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska

institutet torde i enlighet med vad förut angivits böra beräknas dels

528 000 kronor till arvoden åt förste och andre assistenter samt förste och

andre amanuenser, dels 10 000 kronor till vikariatsersättningar, dels ock

60 000 kronor till arvoden åt tredje amanuenser. Under detta anslag torde

vidare böra beräknas 1 050 kronor till arvode åt vetenskapligt biträde vid

vården av myntkabinettets i Uppsala samlingar och 10 000 kronor till arvode

vid den för docenten Håkansson avsedda personliga befattningen såsom

forskningsassistent. Totala anslagsbehovet skulle sålunda uppgå till

(528 000 + 10 000 + 60 000 + 1 050 + 10 000 =) i avrundat tal 609 000

kronor. Med hänsyn till ovissheten beträffande det verkliga medelsbehovet

till vikariatsersättningar torde anslaget böra givas karaktären av förslagsanslag.

Utskottet har funnit sig böra biträda det av departementschefen framlagda

förslaget till arbetstids- och arvodesreglering för här ifrågavarande befattningshavare

vid universiteten och karolinska institutet. Såsom av den lämnade

redogörelsen framgår, har kanslern för rikets universitet föreslagit, att antalet

arvoden till tredje amanuenser skulle utgöra 80, vilket förslag även framförts

i motionen II: 609. Departementschefen har ansett, att en undersökning i

lämpligt sammanhang borde företagas rörande möjligheterna att avlasta vissa

göromål från assistent- och amanuenspersonalen till tekniska och andra kvinnliga

biträden. I avvaktan på resultatet av denna undersökning har departementschefen

funnit sig endast kunna förorda, att medel nu anvisades till ersättning

åt 50 tredje amanuenser. Utskottet finner den av departementschefen

anförda motiveringen för en begränsning tills vidare till 50 av antalet

arvoden till tredje amanuenser bärande och anser sig på grund härav icke

böra tillstyrka bifall till det i motionen II: 609 framställda yrkandet.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

föranleder icke någon erinran eller något uttalande från utskottets sida.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr %39.

17

Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Avlöningar.

Departementschefen har beräknat ifrågavarande anslag till 4 350 000 kronor,

vilket innebär en höjning nied 154 000 kronor. Höjningen beror dels på

vissa av departementschefen tillstyrkta ändringar beträffande personalorganisationen

och löneställningen för vissa befattningshavare, dels på uppräkning

av vissa anslagsposter med hänsyn till belastningen, dels på den i årets statsverksproposition

förordade uppräkningen av s. k. huvudsyssloarvoden, dels

ock på vissa av Kungl. Majit gjorda medgivanden i avseende å vikarierande

personals avlönande till följd av svårigheterna att erhålla personal av ifrågavarande

slag. Förändringarna framgå av följande sammanställning:

Ökning eller

minskning

kronor

+

10 200

+

9 300

+

2 000

+

21 500

+

6 000

+

100

+

6100

—

12 100

+

7 600

+

1500

—

3 000

+

3 400

_

3 800

+

1 600

+

12 500

+

19 700

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

1 laborator, tillika avdelningsföreståndare, i A 28 tillkommer...........

1 förste strålskyddsinspektör i A 26 tillkommer...................

Höjning med hänsyn till belastningen........................ .

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Arvode åt 1 assistent tillkommer........................... .

Vikariatsersättningar...................................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Löner åt 2 byråingenjörer (Ex 22 och Ex 18) bortgå...............

1 strålskyddsinspektör i Eo 23 tillkommer......................

Vikariatsersättningar...................................

Rörligt tillägg.

Tillkommer på grund av personalförändringar....................

II. Sjukhuset i övrigt.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

1 sjuksköterskebefattning i A 7 återbesattes ej....................

Uppflyttning av maskinmästartjansten från A 16 till A 17, av 3 maskinisttjänster

från A 8 till A 9 och av 4 reparatörstjänster från A 7 till A 8.....

Ordinariesättning av 4 eldartjänster i 5 lönegraden.................

Höjning med hänsyn till belastningen.........................

+ 30 000

Bihang Ull riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr 339.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 239.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Arvode till 1 biträdande överläkare (narkosöverläkare) bortgår.........

Vikariatsersättningar ...................................

Uppräkning av huvudsyssloarvoden ..........................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

1 befattning såsom narkosöverläkare i Eo 26 tillkommer..............

1 befattning såsom andre underläkare i Ex 22 vid radiumhemmets gynekologiska

avdelning tillkommer.................................

1 assistentsköterskebefattning i Eo 5 tillkommer såsom ersättning för sköterske
befattning

i A 7, som ej må återbesättas.....................

1 assistentsköterska i Eo 5 anställes vid medicinska kliniken............

1 halvtidstjänstgörande laboratoriebiträde anställes vid kirurgiska kliniken . . . .

1 elev på ögonkliniken ersättes med ett sköterskebiträde iUl..........

Arvodet åt sjukgymnasten vid garnisonssjukhuset höjes...............

Tjänsten såsom tandtekniker i Ex 7 förändras till extra ordinarie i 7 lönegraden

2 tandsköterskebefattningar i U 2 placeras i Eo 4 och 1 befattning såsom fotografiskt

biträde förändras till tandsköterskebefattning i Eo 4..........

2 sjukhusbiträden (städerskor) i U 1 anställas....................

1 sjuksköterska i Eo 7, 1 sjuksköterskebiträde i U 1 och 1 skrivbiträde i Ex 2

vid röntgendiagnostiska avdelningen.........................

2 reparatörstjänster i Eo 7 uppflyttas till Eo 8, 1 reparatörstjänst i Ex 7 för
ändras

till extra ordinarie tjänst i 8 lönegraden och 1 tjänst såsom hjälpmontör

förändras till tjänst som hantverkare i Eo 6.................

4 tjänster såsom andre eldare i Eo 5 bortgå och 1 tjänst såsom eldare (kollämpare)

i Ex 5 förändras till extra ordinarie i 5 lönegraden............

Lönetillägg, motsvarande kristillägg, och annan löneförbättring för vikarierande

och annan tillfälligt anställd personal........................

Löneklassuppflyttningar och vikariekostnader på grund av personalutökningen . .

Ökning eller

minskning

kronor

9 900

—

700

+

9 600

—

1000

+

8 900

+

6 800

+

3 000

+

3 000

+

1800

+

1500

+

600

+

200

+

2100

+

4 000

+

7 700

T"

1200

—

11600

+ 54 800

+ 13 000

+ 97 000

Departementschefen har vidare förordat, dels att klassbeteckningarna för

befattningarna såsom maskinmästare och maskinist borttagas, dels att benämningen

på tjänsterna såsom eldare av lia klass ändras till hantverkare,

dels ock att tjänstebenämningen syssloman ersättes med benämningen sjukhusintendent.

I fråga örn löneställningen för assistentsköterskorn

a har departementschefen anfört följande.

I enlighet med direktionens av besparingsskäl framlagda förslag förordades

i 1944 års åttonde huvudtitel, att åtta vid karolinska sjukhuset och tre

vid serafimerlasarettet vakanta ordinarie sjuksköterskebefattningar i lönegraden

A 7, vilka innehafts av assistentsköterskor, skulle utbytas mot

extra ordinarie assistentsköterskebefattningar i lönegraden Eo 5. Riksdagen

framhöll, att skillnaden i löneställningen mellan lönegraden A 7 och löne
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239.

19

graden Eo 5, i vilken vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag samtliga assi

stentsköterskor successivt skulle placeras, syntes riksdagen väl stor. Riksdagen

ansåg sig böra ifrågasätta, huruvida icke ett visst antal ordinarie befattningar

alltjämt borde finnas för assistentsköterskoma, avsedda i första

hand för de assistentsköterskor, som hade en mera ansvarsbetonad tjänstgöring.

Under erinran, att sjuksköterskorna vid dövstumskolorna vore placerade

i lönegraden A 6, framhöll riksdagen vidare, att ifrågavarande lönespörsmål

borde genom Kungl. Maj:ts försorg bliva föremål för närmare utredning.

Den av direktionen med anledning härav verkställda utredningen

har, såsom av den lämnade redogörelsen framgått, utmynnat i förslag att

20 av de 33 sjukskö terskebefattningama i lönegraden A 7 vid karolinska

sjukhuset, vilka vore förenade med assistentskö tersketjänstgöring, och samtliga

15 med sådan tjänstgöring förenade sjuksköterskebefattningar i lönegraden

A 7 vid serafimerlasarettet skulle successivt utbytas mot ordinarie

assistentsköterskebefattningar i 5 lönegraden. Återstående 13 med assistentskö

tersketjänstgöring förenade ordinarie befattningar i 7 lönegraden vid

karolinska sjukhuset skulle utbytas mot assistentsköterskebefattningar i lönegraden

Eo 5. Då nio av ifrågavarande sjuksköterskebefattningar vid karolinska

sjukhuset vore vakanta, borde dessa omedelbart ersättas med assistentsköterskebefattningar

i lönegraden Eo 5. Under erinran örn att löneställningen

och därmed sammanhängande anställningsförhållanden för statsanställda

sjuksköterskor m. fl. äro föremål för utredning genom särskilda

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1944 inom finansdepartementet

tillkallade sakkunniga, anser jag mig icke böra tillstyrka förslaget

örn inrättande vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet av

ordinarie assistentsköterskebefattningar i lönegraden A 5. Jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 9 juni 1944 må vid ifrågavarande sjukhus nu lediga eller

ledigblivande ordinarie sjuksköterskebefattningar, vilka innehafts eller innehavas

av assistentsköterskor, tills vidare icke återbesättas eller uppehållas

med vikarie. I avvaktan på resultatet av nämnda utredning torde ifrågavarande

ordinarie befattningar i mån av inträffad eller inträffande ledighet

icke böra återbesättas. Såsom ersättning för de vid innevarande budgetårs

ingång vakanta ordinarie sjukskö terskebefattningama i lönegraden A 7 —

åtta vid karolinska sjukhuset och tre vid serafimerlasarettet — har medgivande

lämnats att inrätta motsvarande antal extra ordinarie assistentsköterskebefattningar

i 5 lönegraden. Vid karolinska sjukhuset äro nu ytterligare

en och vid serafimerlasarettet ytterligare två ordinarie sjuksköterskebefattningar

i lönegraden A 7 vakanta. Till ersättande av dessa befattningar

torde medel böra beräknas för anstiillande av motsvarande antal extra ordinarie

assistentsköterskor i 5 lönegraden. Då emellertid vissa svårigheter att

tillsätta de extra ordinarie assistentsköterskebefattningarna visat sig föreligga

— i synnerhet vid serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik — anser

jag mig tillika böra förorda, att vikarie må, efter Kungl. Majlis medgivande

i varje särskilt fall, förordnas på vakanta, med assistcntskötersket jänstgöring

förenade sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7, varvid jag förutsätter,

att sålunda förordnad vikarie skall äga uppbära vikariatslön.

Utskottet Ilar icke funnit något ali erinra mot departementschefens ifrågavarande

förslag. I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att förevarande anslag

för nästa budgetår höjcs med 154 ()()() kronor lill 4 350 000 kronor.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 239.

V tskottet.

Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Avlöningar.

Departementschefen har beräknat anslaget till 1 935 000 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning med 42 000 kronor. Höjningen redovisas i följande

uppställning, som anger av departementschefen förordade ändringar i avlöningsstaten

för serafimerlasarettet:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

1 sjuksköterskebefattning i A 7 pä övergångsstat bortgår...........

2 sjuksköterskebefattningar i A 7 återbesättas ej ...............

Uppfattning av 2 reparatörstjänster från A 7 till A 8............

Ordinariesättning av 4 eldartjänster i 5 lönegraden..............

Befattningen såsom överläkare vid röntgenavdelningen i A 29 vakanssättes

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Uppräkning av huvudsyssloarvoden .......................

Arvode åt överläkare vid röntgenavdelningen tillkommer...........

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

kontorsbiträdesbefattning i Eo 4 tillkommer....................

assistentsköterskebefattningar i Eo 5 såsom ersättning för 2 sjuksköterskebefattningar

i A 7, vilka ej må återbesättas.......................

assistentsköterskebefattning i Eo 5 har tillkommit vid neurokirurgiska kliniken

sköterskebiträdesbefattningar i U 1, varav 5 vid neurokirurgiska kliniken och

1 vid röntgendiagnostiska avdelningen, ha tillkommit eller tillkomma; antalet

provsköterskor minskas med 3 och antalet elever med 1.............

3 sjukhusbiträden (städerskor) i U 1 anställas....................

Ökat arvode åt en fotograf...............................

5 köksbiträdesbefattningar i U 1 uppehållas ej; 1 kökselev har anställts.....

1 befattning såsom tekniskt biträde i Ex 7, 1 befattning såsom telefonist i Ex 2

och 1 befattning såsom kameralt biträde i Ex 8 förändras till extra ordinarie

befattningar .......................................

1 sjuksköterska i Ex 7 har anställts vid neurologiska kliniken...........

6 sköterskeelever ersättas med provsköterskor....................

lönetillägg, motsvarande kristillägg, och annan löneförbättring för vikarierande

och annan tillfälligt anställd personal........................

4 andre eldare i Eo 5 bortgå..............................

Rörligt tillägg.

Med hänsyn till belastningen och för avrundning av avlöningsanslagets slutsumma

minskas denna anslagspost med...........................

Ökning eller

minskning

kronor

3

500

—

7

000

+

400

+

12

500

—

10

700

—

8

300

+

7

100

+

1

500

+

8

600

+

2

800

+

6

000

+

3

000

+

9

400

+

6

000

+

1

500

—

9

700

+

400

+

3

100

+

2

300

+

30

000

—

11

800

+

43

000

_

1

300

De av departementschefen beträffande karolinska sjukhuset förordade ändringarna

av vissa tjänstebenämningar äga jämväl tillämpning å serafimerlasarettet.

Utskottet biträder departementschefens ifrågavarande förslag och tillstyrker

alltså, att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med 42 000 kronor

till 1 935 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239.

21

Anslag till fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare.

En medicinsk fortsättningskurs hölls för första gången i Stockholm år 1909.

Ändamålet med kursen, som tillkommit på initiativ av yngre läkare vid karolinska

institutet, var att bereda praktiserande läkare tillfälle till repetition eller

att studera någon specialgren av medicinen. Dylika kurser höllos jämväl åren

1911 och 1913. Några statsanslag till nämnda kurser utgingo icke. Så var

däremot fallet med en rad dylika kurser, som anordnades under åren 1915—

1931. Statens bidrag lämnades i form av stipendier till kursdeltagarna. De

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938 av chefen för ecklesiastikdepartementet

tillkallade sakkunniga för utredning angående läkarutbildningens

reformering (läkarutbildningssakkunniga) ha den 29 september

1943 avlämnat ett betänkande med utredning och förslag angående fortsättnings-

och repetitionskurser för läkare (stat. off. utr. 1943: 41). De sakkunniga

ha hemställt, att proposition måtte föreläggas riksdagen om beviljande av anslag

till dylika kurser.

De sakkunnigas förslag innebär, att den ifrågasatta efterutbildningen skall

vara obligatorisk för vissa grupper av läkare, nämligen provinsialläkarkåren,

militärläkarkåren och läkarna vid de statliga sinnessjukhusen. Efterutbildningen

anordnas i form av kurser på tre veckor. Tills vidare givas årligen en kurs

med 50 deltagare i Stockholm och en kurs med 30 deltagare i Göteborg. Läkare

med allmän medicinsk verksamhet fullgöra lämpligen efterutbildning 2

gånger, förslagsvis vid 40—45 års ålder och 50—55 års ålder.

Kostnaderna för kurserna ha beräknats sålunda:

Kurs med 30 deltagare.

Administrationskostnader ................... kronor 800

45 föreläsningar ä 50 kronor................ » 2 250

72 demonstrationer ä 50 kronor....... » 3 600

Summa kronor 6 650.

Kurs med 50 deltagare.

Administrationskostnader ...................kronor 1 000

45 föreläsningar å 50 kronor................. » 2 250

126 demonstrationer ä 50 kronor............. » 6 300

Summa kronor 9 550.

Införes i anslutning till den egentliga undervisningen en kurs i socialmedicin,

omfattande en vecka, stiger undervisningskostnaden med enahanda beräkning

till 21 600 kronor.

De sakkunniga ha vidare föreslagit anvisande av ett belopp av 10 000 kronor

till stipendier för i fortsättningskurser deltagande ej statsanställda läkare,

varvid stipendierna förutsatts maximerade till 500 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 239.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Delade meningar torde icke råda därom att stora grupper av läkare i vårt

land ha behov av att genom efterutbildning tillägna sig de ständigt nya

rönen inom den medicinska forskningen. Denna efterutbildning torde, såsom

de sakkunniga föreslagit, lämpligen böra ske genom deltagande i genom det

allmännas försorg anordnade fortsättnings- och repetitionskurser. Jag är emellertid

icke beredd att för närvarande biträda de sakkunnigas förslag, att efterutbildningen

skall göras obligatorisk för vissa grupper av tjänsteläkare, utan

anser, att deltagandet tills vidare bör vara frivilligt. Denna min ståndpunkt

utesluter givetvis icke, att vissa läkare, som på grund av nu gällande bestämmelser

ha skyldighet att deltaga i kurser för medicinalpersonal, kunna komma

att beordras att deltaga i ifrågavarande kurser.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle tills vidare årligen anordnas dels en

fortsättnings- och repetitionskurs i Stockholm, avsedd för 50 deltagare, dels

ock en sådan kurs i Göteborg, avsedd för 30 deltagare. Varje kurs skulle omfatta

tre veckor. I anslutning till den i Stockholm anordnade kursen skulle

eventuellt givas en kurs i socialmedicin, omfattande en vecka. Med hänsyn

till att det ankommer på statens institut för folkhälsan att meddela undervisning

i socialhygien och socialmedicin åt tjänsteläkare och andra, som äro

verksamma å det socialhygieniska arbetsfältet, torde ifrågavarande kursverksamhet

kunna begränsas till att omfatta de föreslagna repetitions- och fortsättningskurserna

om tre veckors tid. Kursernas förläggning torde icke böra

fastlåsas till nämnda städer, utan det bör ankomma på medicinalstyrelsen att

årligen besluta örn desammas förläggning. I övrigt har vad de sakkunniga sålunda

föreslagit icke givit mig anledning till erinran eller uttalande.

Kursverksamheten bör i enlighet med de sakkunnigas förslag stå under central

ledning av medicinalstyrelsen, som bör ha att fastställa program för kurserna

och antaga kursdeltagare.

Såsom de sakkunniga föreslagit torde kostnaderna för kursernas anordnande

böra bestridas av statsmedel och desamma sålunda vara avgiftsfria för deltagarna.

De årliga kostnaderna för kursernas anordnande beräknar jag i

huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag till 16 000 kronor.

Jag förutsätter, att i statens tjänst anställda ordinarie och extra ordinarie

läkare skola under tjänstledighet för deltagande i ifrågavarande kurser äga

uppbära oavkortad lön.

Under erinran att riksdagen tidigare vid flera tillfällen beviljat anslag till

stipendier åt deltagare i fortsättningskurser för läkare förordar jag, att medel

anvisas för detta ändamål. Stipendium torde i enlighet med de sakkunnigas

förslag icke böra utgå till statsanställd läkare, som åtnjuter oavkortad lön

under kursdeltagandet. Såsom fallet varit vid de tidigare anordnade medicinska

fortsättningskurserna bör dock sådan läkare med lång resväg kunna komma

i åtnjutande av bidrag till bestridande av resekostnaderna. Enligt de sakkunnigas

mening böra stipendierna maximeras till 500 kronor, medan medicinalstyrelsen

föreslagit, att maximum skall fastställas till 750 kronor. Jag

finner mig böra biträda de sakkunnigas mening. Jag vill emellertid samtidigt

uttala den förhoppningen, att vederbörande läkarorganisationer skola vid behov

genom ekonomiskt stöd underlätta för läkare att deltaga i här avsedd

kurs. Såsom de sakkunniga förutsatt böra stipendierna utdelas av medicinalstyrelsen.

De synpunkter, som de sakkunniga anfört rörande stipendiebeloppens

avvägning i de särskilda fallen, böra därvid beaktas. Till stipendier samt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239. 23

till resekostnadsbidrag åt statsanställda läkare torde i enlighet med de sakkunnigas

förslag böra anvisas 10 000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört förordar jag, att för nästa

budgetår anvisas ett reservationsanslag av (16 000 -j- 10 000 =) 26 000 kronor

till ifrågavarande kursverksamhet.

Utskottet är ense med departementschefen örn behovet av de föreslagna

fortsättnings- och repetitionskurserna och ansluter sig till vad departementschefen

föreslagit i fråga örn kursverksamhetens anordnande och vad i övrigt

i förevarande sammanhang av departementschefen förordats. Emot storleken

av det till ifrågavarande kursverksamhet föreslagna anslaget — 26 000 kronor

— har utskottet icke funnit något att invända.

Vissa byggnadsfrågor m. m.

1. Investeringsanslag till Nybyggnad för karolinska

mediko-kirurgiska institutet m. m.

I propositionen 1944:236 hemställde Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte

till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor. Riksdagen

(skrivelsen nr 366) biföll Kungl. Maj:ts hemställan.

Genom beslut den 14 juli 1944 anbefalldes byggnadsstyrelsen, bland annat,

dels att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i nyssnämnda

proposition förordat byggnadsprogram uppgöra ritningar och entreprenadhandlingar

samt utföra andra förberedande arbeten beträffande nybyggnad

för anatomiska och histologiska institutionerna vid institutet, dels

ock att verkställa av departementschefen i samma proposition förordad utredning

rörande uppförande av ytterligare nybyggnader för karolinska institutet.

Vidare föreskrevs, att av det av riksdagen anvisade investeringsanslaget

av 2 200 000 kronor ett belopp av 1 410 000 kronor skulle användas till påbörjande

av nybyggnaden för anatomiska och histologiska institutionerna.

Totalkostnaden för detta byggnadsföretag hade av departementschefen beräknats

till 1 625 000 kronor.

Med skrivelse den 22 februari 1945 har byggnadsstyrelsen inkommit med

huvudritningar rörande sistnämnda byggnadsföretag. Enligt dessa ha kostnaderna

beräknats till 1 710 000 kronor, vartill komma yttre arbeten, kostnadsberäknade

till 100 000 kronor. Vidare har byggnadsstyrelsen med samma

skrivelse överlämnat förslag till uppförande av särskilda byggnader för en var

av fysiologiska och farmakologiska institutionerna. Byggnadsstyrelsen har

vidare beträffande dessa frågor anfört följande.

Av de av departementschefen för Nybyggnad för anatomiska

och histologiska institutionerna beräknade kostnaderna,

Utskott

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 239.

1 625 000 kronor, utgjorde cirka 130 000 kronor tillägg för prisstegring,

motsvarande en beräknad fördyring av 9 procent. Då emellertid denna

kostnadsökning numera utgör 16 procent eller cirka 235 000 kronor, måste

de av departementschefen tidigare beräknade kostnaderna 1 605 000 kronor

(vilket belopp för att lämna utrymme för eventuella smärre modifikationer

avrundats till 1 625 000 kronor) ökas med 105 000 kronor till

1 710 000 kronor eller det belopp, vartill byggnaden efter nu föreliggande

entreprenadritningar enligt ovan intagna uppställning kostnadsberäknats av

byggnadsstyrelsen. Härtill kommer för yttre arbeten 100 000 kronor eller

samma belopp, som för sådant ändamål (enligt Kungl. Maj:ts beslut) den

14 juli 1944 anvisades för det första byggnadsskedet (uppförandet av byggnad

för administration och bibliotek). Sammanlagt uppgå således kostnaderna

för anatomiska och histologiska institutionernas nybyggnad till

1 810 000 kronor. Utöver tidigare anvisat belopp, 1 410 000 kronor, skulle

sålunda erfordras (1 810 000 — 1 410 000 —) 400 000 kronor.

Fysiologiska och farmakologiska institutionerna.

Byggnadernas utfdrande. Byggnadsstyrelsen föreslår att särskilda byggnader

uppföras för en var av dessa institutioner. Vederbörliga ritningar ha utarbetats

av arkitekten Ryberg. Dessa ansluta sig i huvudsak till byggnadsstyrelsens

förslag av den 8 september 1943.

Förslaget till fysiologisk institution åskådliggöres å ritningar, dagteclcnade

den 10 november 1944. Enligt detta förslag består den fysiologiska institutionsbyggnaden

av tre till en enhet sammanförda byggnadskroppar.

Den norra flygeln är planerad att utföras i en våning och avsedd att innehålla

undervjsningsavdelningen; av de bägge södra flyglarna är den större

uppförd i två våningar och källare samt inrymmer forskningsavdelningen,

medan den mindre innehåller hörsalen jämte demonstrationsrum. Denna institutionsbyggnad

har enligt nu föreliggande förslag utökats något. Sålunda

har föreläsningssalen utökats från 120 till 125 platser och flygeln för forsknings-

och administrationslokaler förlängts cirka 5 meter, varigenom institutionsföreståndarens

krav på vissa utökade lokaler kunnat beaktas. Den

fysiologiska institutionen är så planerad, att den framdeles kan tillbyggas

med en flygmedicinsk avdelning.

Förslaget till farmakologisk institution framgår av ritningar, dagtecknade

den 16 november 1944. I likhet med den fysiologiska är byggnaden utbildad

i tre till en enhet sammanförda byggnadskroppar. Den norra flygeln

uppföres i en våning och innehåller undervisningsavdelning. Av de bägge

södra är den större planerad i två våningar jämte källare och inrymmer

forskningsavdelningen, medan den mindre innehåller hörsalen. Även den

farmakologiska institutionsbyggnaden har ökats något i förhållande till

tidigare förslag. Sålunda har hörsalen erhållit 64 platser i stället för 55.

Därjämte har hela källaren under forskningsavdelningen utnyttjats, varvid

verkstad och särskilt skyddsrum kunnat inläggas därstädes.

Kostnaderna ha beräknats till 1 670 000 kronor, varav 900 000 kronor för

fysiologiska och 770 000 kronor för farmakologiska institutionen, vartill komma

yttre arbeten, kostnadsberäknade till 65 000 kronor, eller sammanlagt

1 735 000 kronor.

Civila byggnadsutredningen har upptagit kostnaderna för en gemensam

institutionsbyggnad för fysiologiska och farmakologiska institutionerna till

1 200 000 kronor enligt beräkning i februari 1942. Merkostnaden för skilda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 339.

25

institutioner beräknades i september 1943 av byggnadsstyrelsen utgöra

90 000 kronor. Enligt nuvarande prisläge skulle den totala byggnadskostnaden

uppgå till 1 200 000 kronor ökat med 16 procent -f- 90 000 kronor

ökat med 2 procent eller (1 200 000 -f- 192 000 -j- 90 000 + 2 000 =)

1 484 000 kronor. Den nu beräknade byggnadskostnaden 1 670 000 kronor

är alltså 186 000 kronor högre, av vilket belopp 105 000 kronor utgör kostnaderna

för vidtagna förändringar i byggnadsprogrammet. Återstoden

81 000 kronor beror på att den av civila byggnadsutredningen uppskattade

kostnaden 1 200 000 kronor är approximativt uppskattad, såsom framgår av

utredningens skrivelse i ämnet den 25 februari 1942.

Av ovannämnda belopp, 1 735 000 kronor, erfordras 1 200 000 kronor för

budgetåret 1945/46.

Kanslern för rikets universitet har, i anledning av framställning i ämnet

av lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, hemställt, att

ett reservationsanslag av 275 000 kronor måtte anvisas för inredning och

utrustning av institutets nya administrations- och biblioteksbyggnad för

anläggande av en för institutet och statens institut för folkhälsan gemensam

automatisk telefonväxel samt för flyttning av vissa inventarier m. m.

från de nuvarande institutionslokalerna till den nya administrationsbyggnaden.

Det äskade beloppet fördelar sig sålunda å de angivna ändamålen:

inredning och utrustning av administrations- och biblio
teksbyggnaden

................................... kronor 196 655

telefonväxel ....................................... * 70 000

flyttningskostnader ................................. >_8 500

kronor 275 155

eller i runt tal 275 000 kronor.

Beträffande telefonväxeln har inom lärarkollegiet verkställts utredning angående

tre olika alternativ till frågans lösning. Utgifterna enligt de olika alternativen

framgå av följande sammanställning.

Engångskostnader. Driftkostnader.

Alt. I.............. 65 000 å 70 000 28 950

II..................... 85 000 23 050

lil .................... 80 000 24 350.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, förordade min företrädare

i ämbetet vid anmälan i propositionen 1944:236 av frågan örn nybyggnad

av de anatomiska och histologiska institutionerna vid karolinska institutet,

att dessa institutioner skulle sammanföras i ett byggnadskomplex i anslutning

till ett av 1940 års civila byggnadsordning i ämnet framlagt förslag,

vilket år 1942 kostnadsberäknats till 1 400 000 kronor. Departementschefen

förordade dock vissa ändringar i detta förslag, avseende en utökning

av byggnadskroppen med i runt tal 750 kubikmeter. Med hänsyn

till dessa modifikationer i förslaget, kostnadsberäknade till sammanlagt

95 000 kronor, och merkostnader på grund av inträdd prisstegring, 130 000

kronor, beräknade departementschefen totalkostnaden för byggnadsföretaget

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 239.

till (1 400 000 + 95 000 + 130 000 =) 1 625 000 kronor. Vad departementschefen

sålunda föreslagit vann riksdagens bifall.

Byggnadsstyrelsen har nu inkommit med huvudritningar till byggnadsföretaget,

upprättade i enlighet med de av statsmakterna godtagna riktlinjerna.

I anslutning till en av professorn G. Häggqvist gjord erinran har

emellertid en mindre jämkning i byggnadsprogrammet vidtagits._ Kungl.

Majit har tidigare denna dag fastställt de överlämnade huvudritningarna,

att lända till huvudsaklig efterrättelse vid byggnadsföretagets utförande.

Anläggningskostnaderna för institutionsbyggnaden ha av byggnadsstyrelsen

numera angivits till 1 710 000 kronor. Kostnadsökningen i förhållande

till tidigare beräknade kostnadsbelopp (1 710 000 — 1 625 000 = )

85 000 kronor, hänför sig helt till sedan föregående år inträdd prisstegring.

Inklusive kostnaderna för yttre arbeten, av byggnadsstyrelsen beräknade

till 100 000 kronor, skulle totalkostnaden för byggnadsföretaget enligt nu

föreliggande kostnadsberäkningar uppgå till (1 710 000 + 100 000 =)

1 810 000 kronor. Mot dessa kostnadsberäkningar har jag icke funnit anledning

till erinran. Då Kungl. Maj:t för innevarande budgetår ställt ett

belopp av 1 410 000 kronor till förfogande för ändamålet, skulle sålunda anslagsbehovet

för nästa budgetår utgöra (1 625 000 + 85 000 -j- 100 000 —

— 1410 000 =) 400 000 kronor.

Beträffande de fysiologiska och farmakologiska institutionerna har byggnadsstyrelsen

föreslagit, att de skola inrymmas i två byggnader, en för vardera

institutionen. För byggnadsföretagen har byggnadsstyrelsen låtit utarbeta

ritningar, vilka med vissa modifikationer ansluta sig till byggnadsstyrelsens

förslag i ämnet av den 8 september 1943. Med hänsyn till vad

riksdagen anfört i skrivelsen 1944: 366 anser jag mig böra tillstyrka, att

byggnaderna utföras i enlighet med dessa ritningar.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår skulle kostnaderna för dessa

båda byggnader komma att uppgå till 1 735 000 kronor. Av dessa kostnader

belöpa 1 670 000 kronor å de egentliga byggnaderna och 65 000 kronor

å yttre arbeten. För nästa budgetår skulle enligt byggnadsstyrelsens förslag

erfordras ett anslag av 1 200 000 kronor. Jag har intet att erinra mot

dessa kostnadsberäkningar.

Vad åter beträffar rättsmedicinska och kemiska institutionerna har byggnadsstyrelsen

icke ännu inkommit med vederbörliga nybyggnadsförslag.

Jag förutsätter, att byggnadsstyrelsen bedriver utredningen av dessa byggnadsfrågor

med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet kan föreläggas

1946 års riksdag.

I anslutning till vad sålunda anförts torde för nästa budgetår böra anvisas

ett belopp av (400 000 + 1 200 000 =) 1 600 000 kronor.

I anledning av framställningen om anvisande av ett reservationsanslag

av 275 000 kronor till inredning och utrustning av institutets administrations-

och biblioteksbyggnad m. m. vill jag framhålla, att jag lika med lärarkollegiet

anser, att telefonförbindelserna vid institutet böra ordnas enligt

»alternativ I». Såsom lärarkollegiet framhållit bör byggnadsstyrelsen vid

den fortsatta utredningen örn nybyggnader för de teoretiska institutionerna

uppmärksamma frågan om telefonväxelns placering. Mot de i ärendet verkställda

kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra. Anslaget bör emellertid

uppdelas på olika anslagsposter, en å 196 500 kronor för utrustning

av administrations- och biblioteksbyggnaden, en å 70 000 kronor för anordnande

av telefonväxel och en å 8 500 kronor för transporter.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239.

27

I enlighet med vad departementschefen föreslagit tillstyrker utskottet, att

för nästa budgetår anvisas dels sammanlagt 1 600 000 kronor för uppförande

av nybyggnader för de anatomiska och histologiska samt de fysiologiska och

farmakologiska institutionerna vid karolinska institutet, dels ock 275 000 kronor

till inredning och utrustning av institutets administrations- och biblioteksbyggnad

m. m.

2. Investeringsanslag till Utbyggande av karolinska

sjukhuset.

Departementschefen har anfört följande.

Vid 1943 års riksdag fattades principbeslut om att till karolinska sjukhuset

skulle överflyttas karolinska institutets för närvarande till S:t Görans sjukhus

förlagda dermato-venereologiska klinik samt den av institutets pediatriska kliniker,

som nu är inrymd i Norrtulls sjukhus. De nya kliniker, som sålunda

skulle komma att tillföras karolinska sjukhuset, skola enligt statsmakternas

beslut omfatta 166 respektive 219 vårdplatser, varför sjukhuset, vilket för

närvarande inrymmer 1 056 platser, efter ifrågavarande klinikers tillkomst

skulle komma att innefatta ett sammanlagt vårdplatsantal av (1 056 +

+ 166 -f 219 =) 1 441. Kostnaderna för de nya klinikernas uppförande, utrustning

och drift skola bestridas av staten, Stockholms stad och Stockholms

län enligt vissa grunder, som angivits i mellan dessa parter träffade avtal.

Sedan den av Kungl. Majit år 1943 tillsatta kommittén för karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande i fjol framlagt förslag till sjukhusets utvidgning

med en dermatologisk klinik, vilket förslag efter anmälan i propositionen

1944: 235 i allt väsentligt vann riksdagens bifall, har kommittén

i enlighet med sitt uppdrag nu inkommit med ritningar och byggnadsprogram

för en ny pediatrisk klinik vid sjukhuset. Det framlagda byggnadsförslaget,

som avser uppförande av en friliggande klinikbyggnad omedelbart norr

örn huvudkomplexets C-flygel, synes mig i stort sett innebära en lycklig lösning

av samtliga de spörsmål, som kommittén enligt de meddelade direktiven

haft att överväga. Sålunda ha anläggnings-, utrustnings- och driftkostnaderna

kunnat i avsevärd omfattning begränsas, varjämte kostnadsreduktioner

vunnits även därigenom att två personalbostadsbyggnader, vilkas uppförande

samtidigt med kliniken i annat sammanhang förordats av vederbörande myndigheter,

numera icke ansetts böra komma till utförande. Flertalet av de i

ärendet hörda myndigheterna lia ej heller haft annan erinran mot förslaget än

att de anslutit sig till ett inom kommittén reservationsvis framfört yrkande

om en utökning av korridorbredden i vårdavdelningarna från 2,2 meter till 2,3

meter. Vidare fia medicinalstyrelsen och lärarkollegiet vid karolinska institutet

funnit sig böra förorda det av reservanter inom kommittén framlagda förslaget

om att kliniken tillföres ytterligare en vårdavdelning, avsedd för behandlingen

av medfödda missbildningar. För egen del har jag funnit vad från de på

det medicinska fackområdet sakkunnigas sida anförts utgöra starka sakliga skäl

för behovet av en större korridorbredd i klinikens vårdavdelningar, varför jag

i anslutning härtill förordar, att ifrågavarande korridorer erhålla en bredd av

2,3 meter. Den härav föranledda ökningen av anläggningskostnaderna torde enligt

uttalande av civila byggnadsutredningen icke komma att överstiga 10 000

kronor. Vad åter beträffar förslaget örn att kliniken tillföres en vårdavdelning

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 239.

för behandling av medfödda missbildningar så pågår för närvarande, såsom av

kommittén framhållits, inom medicinalstyrelsen en utredning angående centralisering

till något av rikssjukhusen av behandlingen av dylika missbildningar. I

avvaktan på resultatet av denna utredning har jag icke ansett mig böra för

närvarande framlägga förslag i angivna hänseende, detta i ali synnerhet som

hinder ur byggnadsteknisk synpunkt icke torde möta för att ställning vid en

senare tidpunkt, eventuellt redan vid nästa års riksdag, tages till detta spörsmål.

Anläggningskostnaderna för klinikbyggnaden ha av kommittén uppskattats

till 3 850 000 kronor. Mot beräkningen av dessa kostnader har jag icke funnit

anledning till erinran. Då jag emellertid givit min anslutning till förslaget örn

en korridorbredd i vårdavdelningarna av 2,3 meter, vars genomförande beräknats

draga en merkostnad av 10 000 kronor, skulle anläggningskostnaderna

för klinikbyggnaden komma att uppgå till (3 850 000 -j- 10 000 =) 3 860 000

kronor. Av detta belopp belöpa jämlikt det mellan staten och dess medparter

träffade avtalet omkring 1 814 000 kronor å statsverket.

Genom tillkomsten av den pediatriska kliniken aktualiseras emellertid även,

såsom av kommittén framhållits, frågan om den begränsade kapaciteten hos

karolinska sjukhusets centrala köks-, tvätt- och maskinanläggningar, i det att

ett genomförande av byggnadsprogrammet för denna klinik ovillkorligen förutsätter

en utvidgning av dessa anläggningar. Jag får i detta sammanhang erinra,

att frågan om de centrala ekonomianläggningarnas utbyggande redan tidigare

preliminärt anmälts för riksdagen. Vid anmälan av propositionen 1944: 235

sade sig sålunda min företrädare i ämbetet hava funnit ett bedömande av

nämnda fråga förutsätta tillgång till en detaljerad plan på lång sikt för täckande

av lokalbehovet för de undervisningskliniker, beträffande vilkas förläggande

till karolinska sjukhuset beslut ännu icke fattats av statsmakterna. Departementschefen

uttalade såsom sin förhoppning, att en sådan plan skulle

kunna föreläggas innevarande års riksdag. I avseende å förevarande spörsmål

får jag för egen del erinra, att de förhandlingar, som å statens vägnar bedrivas

av den år 1939 tillsatta kommissionen för förhandlingar med Stockholms stad

och län samt övriga ifrågavarande parter rörande frågor, sammanhängande

med karolinska sjukhusets utbyggande, ännu icke blivit slutförda. För att icke

föregripa dessa förhandlingar, som närmast avse sjukhusets utbyggande med

kliniker för medicinsk tuberkulos och thoraxkirurgi, har jag icke ansett det

lämpligt att för närvarande ingå på ett ställningstagande till alla de vittutseende

spörsmål, som stå i samband med upprättandet av en dylik generalplan,

helst som den av byggnadskommittén framlagda utredningen ger vid handen,

att ett utbyggande av sjukhusets samtliga centrala ekonomianläggningar

kan ske i två etapper utan att därigenom någon mera väsentlig kostnadsökning

torde kunna väntas uppkomma. Med utgångspunkt från ett antaget slutligt

vårdplatsantal vid sjukhuset av i ena fallet 1 700 och i andra 2 000 har nämligen

kommittén upprättat alternativa förslag till de ifrågavarande centrala

anläggningarnas utbyggande. De angivna utgångspunkterna för planläggningen

av utbyggnaden ha av kommittén valts med hänsyn till å ena sidan

önskvärdheten av att kostnaderna för utbyggnaden såvitt möjligt begränsas

och å den andra från lärarkollegiets vid karolinska institutet sida framförda

önskemål för sjukhusets utbyggande med ytterligare kliniker. I fråga om

köksanläggningen förordar kommittén en lösning, som går ut på att genom

ombyggnad av den nuvarande anläggningen åvägabringa en kapacitet hos

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239. 29

densamma, motsvarande ett vårdplatsantal vid sjukhuset av 1 700. Kostnaderna

härför ha av kommittén angivits till 500 000 kronor. Därest i en framtid

sjukhusets utbyggande till att omfatta 2 000 vårdplatser skulle befinnas

påkallat, föreligger enligt den förebragta utredningen olika möjligheter att erna

den höjning av anläggningskapaciteten, som därvid kommer att bliva erforderlig.

Enligt den beträffande tvättanläggningen framlagda utredningen skulle

kostnaderna för åvägabringande av en kapacitetshöjning, motsvarande 1 700

vårdplatser, utgöra 350 000 kronor samt för en höjning, motsvarande 2 000

vårdplatser, 500 000 kronor. Kommittén förordar för sin del en utbyggnad i

enlighet med sistnämnda alternativ. Vad slutligen angår maskinanläggningen

har kommittén inskränkt sig till att framlägga förslag, utvisande att en utbyggnad

i två etapper för ernående av en kapacitetshöjning, motsvarande

1 700 och 2 000 platser, skulle draga en kostnad av 1 235 000 kronor respektive

1 710 000 kronor.

Vad beträffar omfattningen av de utbyggnadsåtgärder, som i samband med

uppförandet av den pediatriska kliniken böra vidtagas beträffande de centrala

anläggningarna, finner jag mig böra förorda, att såsom en första utbyggnadsetapp

åtgärder vidtagas för åvägabringande av en kapacitetshöjning, motsvarande

1 700 vårdplatser. Kostnaderna för ett genomförande av de av mig

sålunda förordade utbyggnadsåtgärderna lia uppskattats till (500 000 +

350 000 + 1 235 000 =) 2 085 000 kronor. Mot de framlagda kostnadsberäkningarna

har jag icke funnit anledning till erinran. Av. kostnadsbeloppet,

2 085 000 kronor, hänföra sig omkring 703 000 kronor till den pediatriska

kliniken och återstoden, omkring 1 382 000 kronor, till kliniker, beträffande

vilkas förläggande till sjukhuset beslut ännu icke fattats av statsmakterna.

Jämlikt det mellan de intresserade parterna träffade avtalet belöpa av det

på den pediatriska kliniken fallande kostnadsbeloppet omkring 327 000 kronor

å statsverket. Ett ställningstagande åter till frågan, huru stor del av ovannämnda

kostnadsbelopp, 1 382 000 kronor, som kan komma att stanna, a

statsverket, lärer icke bliva möjligt, förrän en slutlig fixering skett av det

vårdplatsantal, som å de ifrågasatta klinikerna för medicinsk tuberkulos

och thoraxkirurgi avses skola upplåtas till begagnande av Stockholms stad

och län. Med hänsyn härtill torde i avvaktan på resultatet av de förhandlingar,

som enligt vad tidigare framhållits för närvarande pågå mellan staten

och dess medparter beträffande förevarande spörsmål, kostnadsbeloppet

böra i sin helhet förskotteras av statsverket.

För ett fullföljande av det angivna byggnadsprogrammet skulle sålunda

med hänsyn till det anförda erfordras en medelsanvisning av (1 814 000 +

4- 327 000 + 1 382 000 =) 3 523 000 kronor. För nästa budgetår torde det

vara tillräckligt, att ett belopp av 1 000 000 kronor anvisas till byggnadsföretaget.

Dettas genomförande torde böra anförtros åt byggnadskommittén.

Frågan om tillstånd att igångsätta byggnadsarbetena bör i föreskriven ordning

prövas av Kungl. Maj:t.

Utskottet har funnit sig böra biträda vad departementschefen här föreslagit

med avseende å karolinska sjukhusets utbyggande och tillstyrker i enlighet

med departementschefens förslag, att för ifrågavarande ändamål för nästa

budgetår anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 239.

Utskottet.

3. Reservationsanslag till Utrustning av den dermato-venereologiska

kliniken vid karolinska sjukhuset.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

. Uppförandet av den nya dermato-venereologiska kliniken vid karolinska

sjukhuset torde inom den närmaste tiden komma att påbörjas. Ehuru byggnadsarbetena

med största sannolikhet icke hinna slutföras till utgången av

budgetåret 1945/46, synes det mig dock välbetänkt, att medel redan nu

äskas för utrustning av densamma, detta särskilt med hänsyn därtill, att

beställningar skola kunna göras och leveranser ske i god tid, innan bvsenaden

tages i bruk.

Det av direktionen äskade beloppet för klinikens utrustning utgör

790 000 kronor. Örn härtill lägges värdet av de inventarier, som komma att

överlämnas till kliniken från sjukhuset Eira, 89 000 kronor, uppgår den sammanlagda,

på kliniken belöpande utrustningskostnaden till 879 000 kronor,

motsvarande 5 295 kronor för vårdplats. Då denna kostnad torde kunna betecknas

såsom relativt låg i jämförelse med utrustningskostnaden för sjukhuset

i övrigt, har jag icke funnit anledning till erinran mot kostnadsberäkningarna

i och för sig men förutsätter likväl, att direktionen — med anlitande

jämväl av den sakkunskap, som finnes företrädd inom byggnadskommittén

— vinnlägger sig örn att begränsa utgifterna, så långt detta är

möjligt.

Anvisningen av de erforderliga medlen torde lämpligen kunna fördelas på

två år. För nästkommande budgetår synes ett anslag av 400 000 kronor vara

tillfyllest. Jag förordar sålunda, att under åttondelhuvudtiteln för budgetåret

1945/46 uppföres ett reservationsanslag av 400 000 kronor till utrustning

av den dermato-venereologiska kliniken vid karolinska sjukhuset. Det

bör emellertid vara direktionen obetaget att under nämnda budgetår för nu

ifrågavarande ändamål träffa avtal örn beställningar intill ett belopp av

700 000 kronor.

Vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga örn anslag till förevarande

ändamål har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

4. Reservationsanslag till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Vissa byggnadsarbeten.

Direktionen för karolinska sjukhuset har hemställt örn anvisande av ett

särskilt anslag för utförande av vissa jämförelsevis mera betydande reparations-

och kompletteringsarbeten, vilkas bekostande icke ansåges kunna ske

inom ramen för det årliga underhållsanslaget. Av det äskade beloppet,

20 000 kronor, avses 13 000 kronor för ändring av evakueringsanordningarna

i lasarettets ekonomibyggnad och 7 000 kronor för komplettering av

ventilationsanordningar i medicinska klinikbyggnaden.

Departementschefen har härom anfört följande.

. De ifrågasatta byggnadsåtgärderna synas vara behövliga. Särskilt vill

jag framhålla de vådor ur brandsynpunkt, som de föreliggande bristerna i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239.

31

fråga om im- och gasavloppen inom lasarettets köksbyggnad innebära. I

och för sig äro visserligen de nu föreslagna åtgärderna av den natur, att

kostnaderna för deras genomförande borde bestridas av det under allmänna

fastighetsfondens stat anvisade reparations- och underhållsanslaget. Direktionen

för karolinska sjukhuset har emellertid sett sig ur stånd att utföra

nu ifrågavarande större reparationsarbeten med anlitande av nämnda anslagsmedel.

Det synes mig med hänsyn till i ärendet upplysta förhållanden

nödvändigt att tillmötesgå direktionens hemställan örn anvisande av ett

särskilt anslag av 20 000 kronor för utförande av berörda arbeten. Anslaget

torde böra uppföras såsom reservationsanslag under åttonde huvudtiteln

för nästa budgetår.

I detta sammanhang har departementschefen anmält uppkommen fråga om

dispositionen av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisade

reservationsanslaget av 273 000 kronor till Serafimerlasarettet: Vissa omoch

tillbyggnadsarbeten för anordnande av en neurokirurgisk klinik m. m. Av

nämnda anslag har ett belopp av 220 000 kronor ställts till direktionens för

karolinska sjukhuset förfogande för att disponeras för utrustning av kliniken.

Genom beslut den 19 maj 1944 har Kungl. Majit medgivit, att ifrågavarande

anslag må disponeras även under innevarande budgetar. Da den för

neurokirurgiska kliniken avsedda utrustningen på grund av tidsförhållandena

icke beräknas kunna i sin helhet anskaffas före utgången av detta

budgetår har direktionen anhållit att få disponera vid budgetårets utgång

befintlig behållning å de till utrustning anslagna medlen jämväl under budgetåret

1945/46. Då innevarande budgetår är det tredje efter det, varunder

ifrågavarande reservationsanslag senast uppfördes i riksstaten, får anslaget

enligt antagna grunder icke disponeras även under nästa budgetår. I likhet

med vad som skett i andra dylika fall har departementschefen föreslagit, att

riksdagens medgivande att disponera anslaget även under budgetåret 1945/46

inhämtas.

Utskottet tillstyrker, att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas

ett belopp av 20 000 kronor. Utskottet har icke heller funnit något att

erinra mot att vid utgången av budgetåret 1944/1945 förefintlig behållning

å det för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget till vissa örn- och tillbyggnadsarbeten

för anordnande vid serafimerlasarettet av en neurokirurgisk klinik

m. m. må disponeras intill utgången av budgetåret 1945/46.

Motionerna 1:279 och 11:228.

Till stöd för yrkandet i motionen 1:279, att riksdagen måtte hos Kungl.

Majit hemställa örn utredning rörande de ändringar i de svenska universitetens

och högskolornas organisation och arbetssätt, som kunna finnas erforderliga

för att göra dessa mera skickade att fylla sin betydelsefulla uppgift,

Ilar anförts bland annat följande.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 239.

Universitet och högskolor utöva ett stort inflytande på ett folks liv. De

värderingar och intresseriktningar, som komma till uttryck i universitetens

forskning och undervisning, utgöra mäktiga om också ingalunda ensamma orsaksfaktorer

bakom utformningen av de folkliga värderingarna och intresseriktningarna.

Endast till en mindre del är detta inflytande direkt. Vidd och

styrka får det först genom förmedling av de lägre undervisningsanstalternas

lärare och de stora tidningarnas medarbetare.

Med hänsyn härtill hade det varit naturligt, om statsmakterna hade ägnat

stor uppmärksamhet åt principiella spörsmål örn universitetens målsättning,

organisation och arbetssätt. Det har emellertid knappast varit fallet. Under

det att de lägre undervisningsanstalterna under innevarande sekel upprepade

gånger varit föremål för ingående granskning, ägnade sig universitetsberedningen

år 1937 väsentligen åt justeringar av detaljer.

Denna återhållsamhet är till en del förklarlig. Vidsträckta delar av nutida

vetenskap, exempelvis matematik, modern fysik och fysiologi, äro endast

tillgängliga för ett fåtal specialister, av vilka det övervägande flertalet befinner

sig inom universitetslärarnas egen krets. Personer utanför denna krets

sakna på det hela taget möjlighet att bedöma inriktningen av forskning och

undervisning inom dessa discipliner. Avgörandet måste i sådana fall överlämnas

åt universitetsmännen själva. På de områden, där specialiseringen är

mindre eller obetydlig — och dit höra de flesta humanistiska eller samhällsvetenskapliga

discipliner — är läget emellertid ett annat. Kunskapsstoffet är

där relativt lätt tillgängligt för en tämligen vid krets av medborgare, och forskning,

likvärdig med universitetens, drives i vissa fall ay ämbetsverk, statliga

utredningar eller från staten fristående företag eller sammanslutningar. Det

finns därför inom dessa discipliner utrymme för en tämligen bred och i viss

mån sakkunnig medborgaropinion utanför universitetslärarnas egen krets.

En opinion av detta slag, som på senare tid blivit allt bestämdare, förmenar,

att universiteten icke visat erforderlig förmåga att av eget initiativ vidtaga

erforderliga reformer inom denna del av sitt arbetsfält. Den grundläggande

anmärkningen är därvid, att universiteten icke ge tillräckligt utrymme

åt studiet av det nutida samhället. De nutida svenska folkrörelserna började

med sin bristfälliga insikt örn den sociala lagbundenheten med enkla paroller,

som erfarenheten ofta underkände. Denna lagbundenhet var för komplicerad

för att medge sådana enkla lösningar; de i olika fall effektiva greppen kunde

fastställas först efter ett ingående socialt forskningsarbete. Hittills har man

emellertid i detta hänseende endast kunnat räkna på ringa bistånd av universiteten.

Den forskning, som varit erforderlig, har fått utföras av tillfälliga

offentliga utredningar eller av folkrörelserna själva. Ett resultat, som tillkommer

i denna ordning, har emellertid, även i det fall att det är vetenskapligt

jämbördigt, icke samma opinionsbildande värde. Det beaktas sällan i universitetsundervisningen

och har därför icke förmånen av den fortsatta spridning

över läroverk och stora tidningar, som kommer det i universitetsundervisningen

meddelade stoffet till del.

Detta krav på en förskjutning av forsknings- och undervisningsobjekt har

vunnit stöd av framsynta män inom universitetsmännens egen krets och av

en bred studentopinion.

Under senare år har emellertid kritiken riktats icke endast mot ämnesvalet

utan i växande omfattning också mot undervisningsformerna.

Det synes därför finnas fog för riksdagen att inrikta en del av sitt pedagogiska

reformintresse på universitet och högskolor. En särskild utredning om

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239. 33

universitetens arbetsuppgifter, organisation och arbetsformer torde sålunda

vara påkallad.

I motionen II: 228, vari hemställts om utredning och förslag till åtgärder

för förbättring av de yngre forskarnas ställning, har anförts i huvudsak följande.

Det är tyvärr ett allmänt känt och under de senaste åren alltmera diskuterat

förhållande, att de svenska statsmakterna gjort vida mindre för den

vetenskapliga forskningen än flera jämförliga stater. Särskilt har det trängda

statsfinansiella läget under krigsåren medfört en återhållsamhet, som betytt

inte endast ett hejdande av utvecklingen utan även en försämring av situationen.

I ingressen till fjolårets åttonde huvudtitel uttalade den dåvarande chefen

för ecklesiastikdepartementet starka betänkligheter mot ett bibehållande

under en längre tid av de på grund av krigsförhållandena vidtagna begränsningarna

av särskilt de vetenskapliga och kulturella institutionernas anslag. Åtgärder

vidtogos även för att avhjälpa vissa i sådant hänseende påtalade brister,

och i årets huvudtitel kunna på flera punkter noteras inte oväsentliga förbättringar.

Det torde emellertid med fog kunna hävdas, att forskningen även

med beaktande härav befinner sig i ett beträngt läge. En central ställning intar

härvid de yngre vetenskapliga forskarnas situation.

En tryggad ställning för de yngre forskarna är nödvändig för att bevara

den svenska forskningens kontinuitet, för att ge universitet och högskolor möjlighet

att besätta sina lärarplatser med kompetenta krafter liksom att, då så

erfordras, erhålla kvalificerade vikarier för dessa lärare. En betydande del av

universitetens undervisning är vidare anförtrodd åt yngre forskare, i främsta

rummet docenterna. Den oavlåtligt fortskridande specialiseringen inom flertalet

vetenskaper gör det även oundgängligt, att det vid sidan av det begränsade

antalet fast anställda universitets- och högskolelärare finnes ett avsevärt

antal andra forskare verksamma, något som förutsätter att dessa beredas ekonomiska

existensmöjligheter.

Särskild vikt måste tillmätas docentproblemet, eftersom det här gäller just

den kår, ur vilken professorer och professorsvikarier i allmänhet rekryteras.

1938 års docentutredning avlämnade i slutet av 1939 utredning och förslag

(stat. off. utr. 1939:41), men krigsförhållandena ha hittills medfört, att av dessa

förslag förverkligats endast sådana av rent organisatorisk art, som ej inneburit

några ökade kostnader för statsverket. Det är därför nödvändigt, att utredningens

förslag åter upptagas till behandling, varvid givetvis hänsyn måste

tågås till det förändrade penningvärdet. Bland förslagen synas följande särskilt

förtjäna beaktande.

En avsevärd ökning av antalet stipendier är av behovet påkallad. Men det

erfordras även en höjning av stipendiebeloppen.

I proposition till 1926 års riksdag äskade Kungl. Majit anslag till tolv forskarstipendier,

att utgå till docenter vid universiteten och karolinska institutet,

vilka ådagalagt »verkligt framstående vetenskaplig skicklighet». Riksdagen

beviljade emellertid endast fem sådana stipendier, och detta antal har sedermera

inte ökats. 1938 års docentutredning föreslog en utökning med fem

nya stipendier. Årets huvudtitel upptar två nya. stipendier, vilket endast kan

betecknas som ett provisorium. Då forskarstipendierna till sina belopp äro avsedda

att överstiga docentstipendiernas, medför den påyrkade höjningen av de

senares belopp, att även frågan om forskarstipendiernas storlek aktualiseras.

Bihang till riksdagens protokoll 10''i5. fl sami. Nr 2;1D.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 239.

Ersättningar till vikarierande akademiska lärare utgå i form av arvoden,

vilkas belopp stå i en relation till den ordinarie tjänsteinnehavarens löneförmåner,

som överhuvudtaget torde sakna motsvarighet inom statsförvaltningen.

Detta förhållande har inte varit utan sina verkningar, då det. gällt att till

vikarier erhålla de härför lämpligaste krafterna. En avsevärd justering är erforderlig.

Befordringsutsikterna på den akademiska banan äro både oberäkneliga och

starkt begränsade, och då ett docentstipendium får innehavas under högst sju

år, måste det övervägande antalet av docenterna räkna med att från universiteten

söka sig till andra banor. Om universiteten i längden skola kunna till

sig knyta de mest lovande krafterna såsom docenter, är det därför av vikt att

möjligheterna till en sådan övergång inte äro alltför begränsade, vilket nu

synes vara fallet. Det lämpligaste sättet för en utvidgning torde vara fastställande

av särskild tjänsteårsberäkning med avseende på befordran och lön

vid övergång till annan tjänst. Viktigast är härvid lärarbanan. 1939 års riksdag

uttalade sig (skrivelse nr 320) i samband med löneregleringen för ordinarie

tjänstemän vid bland annat läroverken för bibehållande av den hävdvunna

särskilda lönetursrätten för docenter vid utnämning till ämneslärartjänster vid

läroverk och seminarier. Uttalandet har emellertid inte lett till något resultat.

Vi vilja vidare fästa uppmärksamheten på ett annat problem av stor betydelse

såväl för universitetens egen undervisning som för de yngre forskarna,

nämligen den propedeutiska undervisningen. Därest denna ordnades på ett

med hänsyn till universitetens behov erforderligt sätt genom inrättandet av

fasta tjänster, skulle samtidigt ett betydelsefullt bidrag ha givits till lösningen

av de yngre vetenskapsmännens problem.

Viktigt för såväl vår vetenskapliga produktion som för de yngre forskarna

själva är att författandet och framläggandet av akademiska avhandlingar

göras mindre ekonomiskt betungande för doktoranderna än fallet för närvarande

är. Det rör sig här både örn en viktig gren av vårt lands vetenskapliga

produktion och örn ett av statsmakterna föreskrivet kompetensprov av stor

betydelse för vår allmänna kulturella standard. Inom de juridiska fakulteterna

ha redan inrättats statliga stipendier för underlättande av dylik författar- och

forskarverksamhet; samma system borde efter de sålunda vunna erfarenheterna

kunna utsträckas till de övriga fakulteterna och högskolorna. För närvarande

äro bidragen så små att de sakna varje betydelse med hänsyn till de

nuvarande tryckningskostnaderna och utgå endast för tryckning av pliktexemplaren.

Även med beaktande av synpunkten, att man ej understödjer den

tendens till onödig utförlighet, som framträtt inom avhandlingslitteraturen,

synes här finnas utrymme för ett verkligt effektivt stöd.

Efter dessa mera generella uttalanden vilja vi här nedan peka på några

av de aktuellaste och viktigaste önskemålen inom olika vetenskapsgrenar.

Då den medicinska och naturvetenskapliga forskningens problem nyligen behandlats

av statsmakterna eller tidigare aktualiserats, skola vi inskränka oss

till att blott beröra den humanistiska, teologiska och juridiska forskningen.

Det framlagda förslaget om ett samhällsvetenskapligt forskningsråd har naturligt

nog betydelse för den filosofiska fakultetens humanistiska sektion.

Det bör dock observeras, att förslaget blott är av intresse för vissa av sektionens

discipliner. Ämnen med stor betydelse för vårt kulturliv som historia

och filosofi beröras endast i mindre utsträckning, medan litteratur- och konsthistoria,

arkeologi och samtliga filologiska vetenskaper helt lämnas utanför.

Det är dessutom givet, att tillfälliga forskningsanslag icke kunna ersätta fasta

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239. 35

tjänster, som ge forskaren en mera tryggad ekonomisk ställning och möjlighet

till familjebildning.

Det ovannämnda docentproblemet är därför utomordentligt viktigt för den

humanistiska sektionen. Brännande är också frågan om hur man skall ordna

den propedeutiska undervisningen och till en rimlig nivå minska de betungande

utgifter, som en forskare nu måste taga på sig, då han trycker sin doktorsavhandling.

Humanistisk forskning skulle underlättas, om vetenskapliga institutioner

kunde bildas för sektionens olika ämnen. Sådana institutioner, som

för övrigt redan finnas inom vissa discipliner, skulle omfatta arbets- och sammanträdeslokaler,

bibliotek, särskilt anställda amanuenser etc. Det är givet,

att institutioner av detta slag både i uppförande och drift skulle kosta mindre

än de naturvetenskapliga med deras dyrbara apparater och stora personalbehov.

Humanistiska sektionen har i vissa ämnen ofta stor tillgång på högt kvalificerade

forskare. Erfarenheten visar, att det därför är svårt att placera ett

tillräckligt stort antal av dem på poster, som ge dem möjlighet till fortsatt

vetenskapligt arbete. Därför är det önskvärt att ge den alltför stela universitetsorganisationen

ökad smidighet genom ett system med personliga, rörliga

eller extra ordinarie professurer. Även andra metoder att fast anställa dugliga

docenter borde närmare undersökas.

Liknande problem äro aktuella även inom den teologiska fakulteten.

En hög procent teologer studerar helt på skuld. Fakulteten är emellertid

relativt väl gynnad i fråga om stipendier. Levnadskostnadernas stegring

jämte stipendiebeloppens sjunkande storlek genom fondernas lägre förräntningsprocent

ha dock på senare år förringat den hjälp, magnatstipendierna utgjort.

Dessa tillfalla dessutom i det stora flertalet fall dem, som studera på

lägre akademiskt stadium. Det ligger därför nära till hands att främja de

högre studierna genom särskilda statsstipendier av det slag, som redan finnas

inom den juridiska fakulteten.

Teologisk forskning skulle starkt främjas, om man anställde seminarieamanuenser

eller assistenter för vart och ett av fakultetens sju ämnen. I detta

sammanhang finns det skäl att erinra om fakultetens gamla önskemål, att

bibliotekarien vid teologiska seminariet må erhålla ställning som biblioteksamanuens

för att vid sidan av sin verksamhet med boklånerörelsen kunna

gå de studerande till handa med råd om den växande litteraturen och litteraturstudiet.

Utgifterna för tryckning av doktorsavhandlingarna äro utomordentligt

betungande också för teologerna. En höjning av det nuvarande statliga anslaget

för detta ändamål bör övervägas eller andra utvägar prövas.

Teologiska fakulteten har för närvarande endast fyra fasta docentstipendier.

Detta inskränker i hög grad dess möjligheter att engagera yngre vetenskapsidkare,

som nu i växande antal framlägga docentmässiga avhandlingar. Därför

vore det önskvärt, örn docentstipendier funnos för samtliga sju ämnesgrupper.

Örn detta önskemål av statsfinansiella skäl inte kan förverkligas i

nuvarande läge, vore mycket vunnet örn man inrättade ett eller två rörliga

docentstipendier. Ett forskarstipendium med företräde för kvalificerad teologie

docent vore dessutom önskvärt. Frågan örn inrättande av en rörlig professur

inom teologiska fakulteten och av en särskild professur i religionshistoria inom

den humanistiska borde dessutom närmare övervägas.

Då det gäller de juridiska disciplinerna har man sedan länge talat örn »en

rättsvetenskap i nöd». Flertalet docentstipendier äro lediga, eftersom rekryteringen

av yngre forskare varit ringa.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 239.

En tillfällig förbättring av den juridiska forskningens läge kan emellertid

förutses. Statsmakterna tillförde år 1941 de juridiska fakulteterna vid universiteten

i Uppsala och Lund två stipendier vardera om sammanlagt 10 000

kronor örn året. Dessa stipendier och de nuvarande goda möjligheterna att

erhålla docentur ha stimulerat forskningen. Ett för svenska förhållanden osedvanligt

stort antal yngre jurister ägnar sig för närvarande åt högre studier.

Inom två eller tre år torde bristen på docenter vara avhjälpt.

Därmed inträda emellertid vissa svårigheter. Man kan förutse, att flera

forskare måste övergå till annan verksamhet än den akademiska, då docentstipendierna.

icke räcka till för alla. Detta aktualiserar på nytt frågan om juris

doktorsgradens meritvärde i statlig tjänst. Med hänsyn till de ovan skildrade

framtidsperspektiven är det dock uppenbart, att en utredning är omedelbart

önskvärd.

Både ur forskningens och undervisningens synpunkt är det angeläget att

genom särskilda åtgärder öka intresset för högre studier. I detta sammanhang

blir med andra ord docentproblemet av stor betydelse även inom den juridiska

fakulteten. Högre docenstipendier behövas, örn de skola locka de mest begåvade

bland de studerande. Rörliga extra docent stipendier och rörliga forskarstipendier

äro önskvärda. Vidare böra docenterna få en bättre ställning under

de perioder, de tjänstgöra som vikarierande professorer. För att stimulera de

studerande till högre studier kunde det vidare vara motiverat att öka antalet

statliga stipendier och — med tanke på penningvärdets försämring — eventuellt

också öka deras belopp. Amanuensbefattningar för lovande licentiander

äro aktuella även inom de juridiska disciplinerna. Olika forskare skulle genom

sådana befattningar inte bara få bättre ekonomi utan också verksamt bidraga

till att minska de akademiska lärarnas arbetsbörda och effektivisera studierna

på ett grundläggande stadium. Det är möjligt, att en avsevärd förkortning

av studietiden för juris kandidatexamen på detta sätt skulle kunna äga rum.

Med anledning av vad i motionerna I: 279 och H: 228 anförts och hemställts

vill utskottet framhålla, att enligt vad utskottet har sig bekant Kungl.

Majit inom kort torde komma att tillsätta en utredning med uppgift att till

omprövning upptaga hela det komplex av frågor, som berör universitetens nuvarande

organisation och arbetsbetingelser m. m. Med hänsyn härtill och då

utskottet utgår ifrån, att de i nu förevarande motioner angivna spörsmålen

komma att bliva föremål för den i utsikt ställda utredningens bedömande, saknas

enligt utskottets mening anledning för riksdagen att såsom i motionerna

påyrkats i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning om verkställande av

utredning rörande de i motionerna avhandlade frågorna. Motionerna torde därför

icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

A att riksdagen må

1. till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt

vissa assistenter och amanuenser vid universiteten och karolinska

mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1945/46

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239. 37

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

609 000 kronor;

2. godkänna följande personalförteckning för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

I. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna.

Tjänstemän å ordinarie stat.

3 laboratorer, tillika avdelningsföreståndare.....A 28

1 laborator, tillika kemist...................A 26

1 förste strålskyddsinspektör.................A 26

1 assistent............................... A 14

1 instrumentmakare........................A10

2 kanslibiträden...........................A 7

1 förste vaktmästare....................... A 7

2 tekniska biträden........................A 7

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e.

1 strålskyddsinspektör

Eo 23

II. Sjukhuset i övrigt.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Läkarpersonal.

1 överläkare vid gynekologiska avdelningen av

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik........A 26

Övrig sjukvårdspersonal.

1 första föreståndarinna...................A 12

2 sociala kuratorer.......................All

3 sjukgymnaster.........................A 9

4 andra föreståndarinnor..................A 8

Anin.: Två av dessa befattningar må tillsättas endast i mån

av inträffande ledighet å de å övergångsstat uppförda föreståndarinnebefattningarna.

155 sjuksköterskor.........................A 7

3 barnmorskor..........................A 7

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 339.

Befattning. Lönegrad.

2 tekniska biträden......................A 7

7 röntgenbiträden........................ A 6

6 fotografer............................A 5

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare......................... A 17

1 maskinist ............................ A12

1 första köksföreståndarinna...............A 12

1 trädgårdsmästare....................... A 10

3 maskinister........................... A 9

4 reparatörer...........................A 8

1 tvättföreståndarinna....................A 7

3 andra köksföreståndarinnor...............A 7

4 förste vaktmästare.....................A 7

1 arbetsföreståndarinna...................A 6

4 hantverkare........................... A 6

4 eldare...............................A 5

2 vaktmästare..........................A 5

1 maskintvättare .......................A 5

5 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt

gårdskarlar........................... A 5

2 kokerskor...........................A 2

1 kallskänka............................A 1

Administrations- och kontorspersonal.

1 överdirektör.........................CIO

1 sjukhusintendent.......................A 24

1 förste bokhållare.......................A 18

1 bokhållare............................ A 15

1 kassör...............................All

1 kansliskrivare.........................All

1 kontorist............................. A 9

4 kontrollbiträden ....................... A 7

4 kanslibiträden.........................A 7

14 kontorsbiträden.......................A 4

Anm.: Fyra av befattningarna må tillsättas endast i mån av

inträffande ledighet på följande, på övergångsstat uppförda

befattningar, nämligen två kanslibiträdes- och två sjuksköterske - befattningar.

3 skrivbiträden.........................A 2

Anm.: En av dessa befattningar må ej tillsättas, förrän en

å övergångsstat uppförd ordinarie kanslibiträdestjänst kan indragas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 239. 39

Befattning. Lönegrad.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

1 personalläkare........................Eo 26

1 narkosöverläkare......................Eo 26

2 biträdande läkare vid Konung Gustaf V:s jubi
leumsklinik.

.........................Eo 23

Tjänstemän å övergångsstat.

Övrig sjukvårdspersonal.

2 föreståndarinnor ......... A 11

6 sjuksköterskor ............ A 7

Administrations- och kontorspersonal.

1 kontrollbiträde..........................A 7

3 kanslibiträden...........................A 7

1 kontorsbiträde..........................A 4

3. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................kronor 80 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........ » 9 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 27 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ >__14 400

Summa kronor 132 000

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 850 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 213 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 2 754 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 401000

Summa kronor 4 218 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 839.

III. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna

..................kronor 132 000

II. Sjukhuset i övrigt.............. » 4218 000

Summa kronor 4 350 000;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Av
löningar

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av............ 4 350 000 kronor;

5. godkänna följande personalförteckning för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Läkarpersonal.

1 överläkare vid röntgenavdelningen...........A 29

Övrig sjukvårdspersonal.

1 föreståndarinna..........................All

1 sjukgymnast............................A 9

60 sjuksköterskor..........................A 7

1 fotograf...............................A 5

1 handräckningsbiträde.....................A 2

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare..........................A13

Anm.: Denna befattning skall hållas obesatt, så länge den å

övergångsstat uppförde maskinmästaren kvarstår i sin tjänst.

1 första köksföreståndarinna.................All

1 maskinist..............................A 9

Anm.: Denna befattning skall hållas obesatt, så länge den å

övergångsstat uppförde maskinisten kvarstår i sin tjänst.

2 reparatörer.............................A 8

1 husmoder..............................A 7

1 andra köksföreståndarinna.................A 7

2 förste vaktmästare....................... A 7

1 trädgårdsmästare........................A 7

1 snickare...............................A 7

3 hantverkare............................A 6

4 eldare.................................A 5

1 tvättföreståndarinna......................A 5

4 vaktmästare............................A 5

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 839.

41

Befattning. Lönegrad.

3 sjukbärare, transport- och förrådsman samt gårdskarlar

.................................A 5

1 dietkokerska............................A 2

Administrations- och kontorspersonal.

1 sjukhusintendent........................

1 bokhållare.............................

1 kassör................................

1 kanslibiträde...........................

2 kontorsbiträden ........................

A 24

A 15

A 11

A 7

A 4

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e.

1 överläkare i plastisk kirurgi

Eo 26

Tjänstemän å övergångsstat.

Övrig sjukvårdspersonal.

1 sjuksköterska........................... A 7

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare..........................A 14

1 maskinist.............................. A 10

6. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 367 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 147 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. 1 1 220 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 199 900

Summa kronor 1 935 000;

7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 935 000 kronor;

8. till Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare för

budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 26 000 leonor;

9. till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 1 600 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr 289.

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 239.

10. till Karolinska mediko-kirur giska institutet: Utrustning

av administrations- och hiblioteksbyggnaden m. m. för

budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 275 000 kronor;

11. till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetaret

1945/46 under statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

12. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning

av den dermato-venereologiska kliniken för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor;

13. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa

byggnadsarbeten för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor;

14. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1944/45 befintlig

reservation å det senast för budgetåret 1941/42 anvisade

reservationsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten för anordnande

av en neurokirurgisk klinik m. m. må disponeras intill

utgången av budgetåret 1945/46;

B att motionen II: 609 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

C att motionen I: 279 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

D att motionen II: 228 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 19 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Sven

Larsson, Bäcklund, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gustav

Emil Andersson, Albertsson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla, Andersson i Malmö,

A orup, Wallentheim, Malmborg i Skövde, Lindholm, Onsjö, Hoppe, Thäpper och Birke,

Stockholm 1945 Ivar Hjeggströms Boktryckeri A. B.

452359

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:484 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till universiteten och den medicinska undervisni s. 1 i texten