Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1945-06-19 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:240, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

1

Nr 240.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1945/46 till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln (punkterna

17—19) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1945/46 beräkna dels under rubriken Statens arbetsmarknadskommission

m. m. till Avlöningar ett förslagsanslag av 7 500 000 kronor och

till Omkostnader ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor, dels ock till Åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag av 30 000 000

kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 309, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 maj 1945,

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa

till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 2 700 000 kronor, till Statens arbetsmarknadskommission m. m.:

Omkostnader ett förslagsanslag av 900 000 kronor, till Länsarbetsnämnderna

och arbetsförmedlingsanstaltema: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 800 000

kronor, till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema: Om
kostnader

ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor, till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. ett reservationsanslag av 47 500 000 kronor och

till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett reservationsanslag av

50 000 000 kronor.

Med skrivelse den 3 maj 1945 har statens arbetsmarknadskommission överlämnat

sedvanlig verksamhetsberättelse för år 1944, vilken såsom bilaga

fogats vid propositionen.

Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden. I skrivelse den 5 april

1945 har kommissionen härefter lämnat en redogörelse för den sannolika

utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste tiden. I anslutning

härtill har föredragande statsrådet Erlander anfört följande.

Av arbetsmarknadskommissionens redogörelse framgår, att läget på arbetsmarknaden

under år 1944 icke genomgått några mera anmärkningsvärda

förändringar i förhållande till närmast föregående år. Sysselsättningen inom

flertalet verksamhetsområden har varit utomordentligt god. Procentsiffran

för arbetslösheten inom fackförbunden sjönk under året ytterligare ned till

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 240—211. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr d-JO.

ett medeltal av 5 procent mot 5,7 procent för år 1943. I synnerhet för sisla

hälften av år 1944 redovisas siffror, som avsevärt understiga motsvarande

siffror för år 1943. Ben gynnsamma utvecklingen har i väsentlig mån föranletts

av de höga sysselsättningssiffrorna för byggnadsindustrien, vilka i

synnerhet under årets sista månader avsevärt överstigit siffrorna under motsvarande

lid 1943.

Den goda sysselsättning, som sålunda varit rådande, har medfört, att arbetslösheten

varit av ringa omfattning, bortsett från ett par lokalt begränsade

områden, framför allt i Västernorrlands län, där exportsvårigheter för

massaindustrien i förening med minskade skogsavverkningar medförde en

betydande ökning i antalet hjälpsökande arbetslösa under årets första månader.

I nämnda län utvisade sålunda hjälpsökandesiffrorna i början av år

1944 en oroväckande stegring för att i april nå kulmen med 5 478 anmälda

arbetslösa. Emellertid har sedermera en förbättring inträtt, bland annat till

följd av statliga åtgärder, så att vid årets slut de arbetslösas antal nedgått till

2 571. Den av de svåra väderleksförhållandena under höstmånaderna förorsakade

nedgången i skogsavverkningarna hade till följd att även inom Norrbottens

län uppstod en ej obetydlig arbetslöshet med 1 925 anmälda arbetslösa

vid årets slut. För riket i övrigt redovisades vid nyssnämnda tidpunkt

6 548 hjälpsökande arbetslösa, innebärande en ganska avsevärd minskning i

förhållande till motsvarande tidpunkt år 1943, då antalet arbetslösa utgjorde

8 290. De nu nämnda lokala störningarna medförde emellertid, att årsmedellalet

för antalet hjälpsökande arbetslösa under år 1944, 11 255, kom att

ganska avsevärt överstiga 1943 års siffra, vilken var 7 081.

Som framgår av nyssnämnda siffror finnes, trots den mycket goda sysselsättningen

och bristen på arbetskraft på viktiga produktionsområden, ganska

manga hjälpsökande arbetslösa, vilka ej kunnat placeras på den öppna marknaden

utan måst anvisas hjälp i en eller annan form. Förklaringen härtill

torde framför allt ligga i det förhållandet, att man även under goda konjunkturer

måste räkna med att en viss, ehuru mindre procent av de arbetssökande

utgöres av personer, som av olika anledningar äro svårplacerade på

arbetsmarknaden. Framför allt torde åldersskäl bidraga härtill. Bland andra

anledningar kan nämnas, att det ofta befinnes olämpligt att vid kortvarig

arbetslöshet overt öra den hjälpsökande till annat verksamhetsområde eller

hänvisa honom till arbete på annan ort än hemorten. Självfallet är det angeläget

att åt de personer, som av dessa anledningar måste bistås av det allmänna,

i största möjliga utsträckning beredes lämpligt arbete.

Jag anser mig emellertid ej behöva vidare uppehålla mig vid förhållandena

pa arbetsmarknaden under det gångna året, för vilka arbetsmarknadskommissionen

ingående redogjort i sin härvid fogade berättelse för nämnda

år. Jag vill i stället komplettera kommissionens redogörelse med en kortfattad

översikt över utvecklingen på arbetsmarknaden under innevarande

år. Sorn allmänt omdöme kan sägas att sysselsättningen med vissa undantag

alltjämt är mycket god. Vid månadsskiftet februari/mars 1945 utgjorde medeltalet

för arbetslösheten inom fackförbunden 6 procent, vilken siffra är

lägre än motsvarande siffror för de två närmast föregående åren. Liksom

under senare hälften av ar 1944 torde den livliga byggnadsverksamheten ha

i avsevärd grad bidragit lill alt sysselsättningen kunnat hållas uppe på en

sa hög nivå. De under året rådande export- och importsvårigheterna ha

emellertid medfört en del svårigheter att upprätthålla produktionen inom

vissa verksamhetsområden. De begränsade exportmöjlighetema samt bristen

pa vissa ravaror, främst kemikalier, ha salunda medfört avsevärda produktionsinskränkningar

vid sågverk, pappersmassefabrikör och pappersbruk.

Inom malmbrytningen har, oaktat betydande permitteringar, korttidsarbete

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

3

måst införas. Arbetet vid de mekaniska verkstäderna, skeppsvarven och metallindustrien

i övrigt har vidare alltifrån början av februari månad legat

nere på grund av verkstadskonflikten. Den sålunda friställda arbetskraften

synes dock i icke obetydlig utsträckning lia erhållit sysselsättning på annat

håll, bland annat inom skogbruket.

Antalet hos abetslöshetsnämnderna anmälda hjälpsökande arbetslösa är

fortfarande lågt. Kontantunderstöd utbetalas endast i undantagsfall och de

vid beredskapsarbeten sysselsatta, förutom flyktingar och specialarbetare,

uppgingo vid månadsskiftet april/maj till endast cirka 4 500 man vid statliga

och 1 400 man vid statskommunala beredskapsarbeten. Dessa voro

främst koncentrerade till Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och Norrbottens

län. Beträffande åldersfördelningen bland dem, som vid ifrågavarande

tidpunkt sysselsattes i hjälparbete, kan nämnas, att alla i statskommunala

beredskapsarbeten sysselsatta samt närmare hälften av dem som

hänvisats till statliga beredskapsarbeten voro över 50 år.

Den arbetsmarknadsfråga, som emellertid påkallat den största uppmärksamheten

under innevarande år, är frågan om möjligheterna att anskaffa erforderlig

arbetskraft för lösningen av vår bränsleförsörjning. Jag vill därför

något närmare uppehålla mig vid denna fråga. Då utsikterna för bränsleförsörjningen

i början av år 1944 bedömdes såsom relativt gynnsamma, ansågos

vissa tidigare vidtagna åtgärder för att öka avverkningarna kunna slopas.

Produktionsplikten upphörde sålunda helt från och med den 1 juli 1944 (i de

fyra nordligaste länen redan från och med den 1 januari samma år). Vidare

upphörde tjänsteplikten för vissa män i vämpliktsåldern med utgången av

januari månad. Antalet under året genom arbetsförmedlingarna tillsatta platser

inom skogsbruket sjönk kraftigt och utgjorde år 1944 endast 65 000 mot

inemot det dubbla närmast föregående år.

Under årets senare hälft inträdde emellertid en avsevärd försämring i läget.

I september månad upphörde all import av stenkol och koks. Vidare visade

det sig vid slutet av året, att avverkningsresultaten i skogarna voro exceptionellt

låga, bland annat beroende på de ogynnsamma väderleksförhållanden,

som rådde under höstmånaderna. Det befanns därför nödvändigt att vidtaga

särskilda åtgärder för att återigen söka stimulera avverkningarna. Jag får

sålunda erinra om att, sedan riksdagen (skr. 107) anmält sina beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 128/1945 samt väckta motioner, har

Kungl. Maj:t genom beslut den 23 mars 1945 fastställt vissa grunder för arbetspremier

åt skogsarbetare ävensom i vissa fall åt skogsägare m. fl. Sådana

premier må tills vidare utgå till och med den 30 juni 1945. Vidare har Kungl.

Majit nyssnämnda dag utfärdat kungörelse angående hyresbidrag till ovana

skogsarbetare, varigenom sådana bidrag kunna utgå även till arbetare, som

äro indragna i arbetskonflild. Slutligen må nämnas, att produktionsplikten

återinförts i början av februari månad, varvid dock Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län tills vidare undantagits.

Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka, att tillgången på arbetskraft

för skogsavverkningarna i stort sett motsvarat efterfrågan, sådan denna

framgår av rekvisitionerna till arbetsförmedlingarna. Det på arbetsförmedlingarna

anmälda otillfredsställda behovet har under den hittills gångna delen

av avverkningssäsongen icke någon vecka för hela landet överskridit

4 000 man. Vid de inventeringar, som verkställts, lia skogsägarna anmält, att

de för produktionspliktcns fullgörande för mars månad endast hade behov av

ytterligare ca 13 000 man, för april 12 000 och för maj 11 000 man. Det anmälda

behovet har relativt viii kunnat fyllas, och på det hela taget ha endast

de skogsägare, som oundgängligen behövt van arbetskraft, och de, som saknat

bostad för den beställda arbetskraften, icke kunnat få sitt behov av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 240.

arbetskraft fyllt. Antalet ovana skogsarbetare utgjorde den 25 april i år

22 300, varav 9 700 tillhörde s. k. skogshuggarkurser. Av de ovana skogsarbetarna

voro ca 4 800 utlänningar och omkring 8 000 strejkande metallarbetare.

Den aktuella efterfrågan hos arbetsförmedlingarna på arbetskraft

för skogsbruket var av någon större omfattning endast i Östergötlands, Älvsborgs,

Värmlands, Örebro, Kopparbergs och Jämtlands län, inom vilka län

nyssnämnda dag funnes anmält ett behov av ca 2 500 man. Emellertid måste

man räkna med att så snart som efter snösmältningens upphörande mera

gynnsamma betingelser uppkomma för skogsavverkningarna i Norrland ett

mycket stort behov av arbetskraft kommer att föreligga. Såvitt nu kan bedömas

torde det bliva förenat med åtskilliga svårigheter att hell tillgodose

denna efterfrågan, vilken kommer att sammanfalla med den säsongmässiga

ökning av arbetstillgången, som normalt inträder under sommarmånaderna,

främst inom jordbruket men även inom vissa industrier, exempelvis

byggnadsindustrien. Beträffande sistnämnda industri torde dock den nu tilllämpade

statliga regleringen komma att medföra, att stegringen blir mindre

framträdande än som eljest skulle ha varit fallet. De befarade svårigheterna

att tillgodose arbetskraftsbehovet under de närmaste månaderna torde

i viss grad komma att öka därigenom att ett avsevärt antal av de flyktingar,

som för närvarande vistas i vårt land och som utgöra ett fortfarande

välbehövligt arbetskraftstillskott, återvända hem. Uppskattningsvis och

lågt räknat torde för närvarande ca 5 000 danskar och 11 000 norrmän

vara direkt sysselsatta i den svenska produktionen, därav ca 2 000 i skogsbruket,

1 500 i jordbruket och 12 500 inom industrien. Av det anförda torde

få anses framgå, att situationen på arbetsmarknaden under de närmaste

månaderna kan utveckla sig i sådan riktning, att det visar sig erforderligt att

vidtaga relativt långtgående åtgärder för att tillgodose skogsbrukets arbetskraftsbehov.

En bedömning av den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden, sett på

något längre sikt, erbjuder självfallet stora vanskligheter. Därest bränsleförsörjningsfrågan

kan tillfredsställande lösas, synes man emellertid ha grundad

anledning räkna med att sysselsättningen under nästa budgetår skall bliva

god och att våra produktionsresurser komma att bliva helt utnyttjade, bland

annat för Sveriges medverkan i det internationella återuppbyggnadsarbetet

efter kriget.

Särskilda frågor. Under rubriken komplettering av ofullständiga jordbruk

föreslås att för bedrivande under budgetåret 1945/46 av inventering av

dylika jordbruk avses ett belopp av 10 000 kronor, vilket, liksom motsvarande

belopp för föregående budgetår, borde bestridas av de särskilda medlen

till främjande av företagsverksamhet.

I fråga örn företagarföreningar inom vissa län anför föredragande

statsrådet följande.

För utgivande av bidrag till företagarföreningarnas administrationskostnader

har under en följd av år anvisats medel från ett under tionde huvudtiteln

uppfört anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga

örn hantverk och småindustri. På framställning av norrlandskommittén förordades

i propositionen nr 273 år 1944, s. 37, att utöver det belopp som för

budgetåret 1944/45 för ändamålet äskats under nyssnämnda anslag ytterligare

bidrag med högst 70 000 kronor finge utgå från anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. för en effektivisering av de norrländska

företagarföreningarnas verksamhet. I samband härmed framhölls,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

5

att frågan om denna anordnings fortsatta bestånd liksom överhuvud om sättet

att budgettekniskt tillgodose behovet av medel för lån och bidrag till företagarföreningarna

borde upptagas till omprövning.

Norrlandskommittén har sedermera med skrivelse den 4 december 1944

överlämnat utlåtande med förslag till vissa åtgärder till främjande av småföretagarverksamheten

i Norrland. För kommitténs förslag har redogjorts

i en den 27 april 1945 avlämnad proposition, nr 290. I det vid nämnda proposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden erinrade

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin, örn att riksdagen

hemställt om utredning rörande möjligheterna att främja hantverket och

småindustriens utveckling i hela landet, samt framhöll, att han hade för avsikt

att inom den närmaste tiden föreslå Kungl. Majit alt låta igångsätta en

dylik utredning. Med hänsyn härtill förutsattes, att den statliga finansieringen

av företagarföreningarnas utlåning tills vidare skulle fortgå i oförändrade

former och att medel härför fortfarande i mån av behov anvisas från anslaget

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Som bidrag till företagarföreningarnas

administrationskostnader beräknades ett belopp av 175 000

kronor för nästa budgetår, att helt utgå från förenämnda anslag under tionde

huvudtiteln. För detta ändamål torde icke därutöver behöva beräknas några

medel från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för

nästa budgetår. Däremot bör under ifrågavarande anslag beräknas erforderliga

medel för lån och subventioner åt föreningarna. Efter avlåtande av

proposition örn åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. till 1944 års

riksdag har Kungl. Majit beviljat lån och subventioner till företagarföreningarna

med tillhopa 1 298 000 kronor. Det för ifrågavarande ändamål för nästa

budgetår erforderliga medelsbehovet torde kunna uppskattas till i runt tal

1 500 000 kronor, att utgå från de medel, som i enlighet med vad jag i det

följande förordar, böra få disponeras av Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet.

Under rubriken semesterrätt för reservarbetare anför föredragande

statsrådet följande.

Som arbetsmarknadskommissionen framhållit kan den som är sysselsatt

med arkivarbete, vilket är att betrakta som en form av reservarbete, ej enligt

gällande semesterlag grunda någon rätt lill semester. Sådan rätt tillkommer

enligt lagen endast arbetstagare, vilket begrepp i dess nuvarande innebörd

ej anses omfatta reservarbetare, enär dessa av samhället bereus arbete såsom

en hjälpform. 1942 års semesterkommitté ansåg sig ej böra föreslå några

ändringar härutinnan. Kommittén framhöll emellertid, att även reservarbetare

enligt kommitténs uppfattning kunde vara i behov av betald ledighet

från arbetet, men uttalade samtidigt att, i den mån dessa arbetare ansåges

böra få tillfälle till sådan ledighet från arbetet, delta ej borde ske genom att

semesterlagen gjordes tillämplig å dem utan genom särskilda bestämmelser.

Vid anmälan av kommitténs förslag anförde .jag för egen del, i det vid

propositionen nr 273/1945 med förslag till lag örn semester fogade utdraget

ur statsrådsprotokollet för socialärenden, att spörsmålet örn betald ledighet

för reservarbetare (arkivarbetare) syntes få prövas i samband med framläggande

av förslag örn åtgärder för arbetsmarknadens reglering.

Den omständigheten alt reservarbetare, vilken utför ett honom av samhället

såsom en hjälpåtgärd erbjudet arbete, ej kan betraktas som arbetstagare

i semesterlagens bemärkelse, synes mig ej böra medföra att han på

grond härav uteslutes från semesterrätt. Avgörande synes vara, huruvida han

kan anses vara i behov av betald ledighet från det arbete, som samhället

tillhandahållit honom. Jag delar i denna fråga den av semesterkommittén

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 240.

uttalade uppfattningen att så torde vara fallet. Beträffande reservarbetare

är behovet måhända större än för vissa andra personer med regelbundet

dagligt arbete, med hänsyn till att medelåldern för sådana arbetare är förhållandevis

hög. Av anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka, att reservarbetare

i enlighet med vad arbetsmarknadskommissionen föreslagit tillerkännes

semesterrätt. Vid bifall till förenämnda proposition synas semesterreglerna

böra utformas i anslutning till semesterlagen i dess i propositionen

föreslagna lydelse. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare

föreskrifter i ämnet.

I detta sammanhang synes jämväl frågan örn viss ändring i den s. k. skiftningiregeln

för arkivarbetare böra upptagas till prövning.

Skiftningsregeln sådan den nu tillämpas innebär, att arkivarbetare efter

en sammanhängande arbetsperiod av 6 månader under viss tid (1 månad för

familjeförsörjare och 2 månader för icke familjeförsörjare) avstänges från

arkivarbete. Förfarandet har motiverats med att man i möjligaste mån vill

söka förmå arkivarbetare att taga den anställning på den öppna marknaden,

som står till buds. Emellertid är arbetare, som uppnått 60-årsåldern, undantagen

från skiftningsregeln, då man ansett möjligheterna för en person i

denna ålder att erhålla sysselsättning på den öppna marknaden vara så gott

som obefintliga. Från arkivarbetarhåll har gjorts framställning om att

nämnda åldersgräns måtte sänkas till 55 år. Då jag finner vägande skäl tala

för en sådan sänkning, vill jag tillstyrka bifall härtill.

Innan Kungl. Majit fattar beslut i här nämnda båda spörsmål anser jag

emellertid, att riksdagen bör beredas tillfälle att yttra sig över desamma.

Medelsbehovet för budgetåret 1945/46. I förutnämnda skrivelse den 5

april 1945 har statens arbetsmarknadskommission framlagt förslag rörande

beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1945/46.

Å gällande riksstat har anslag till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. uppförts med 68 000000 kronor.

Vid sin beräkning av medelsbehovet till detta ändamål för nästa budgetår

säger sig kommissionen ha funnit sig böra upptaga till prövning tre alternativa

möjligheter till lösning av hithörande finansieringsfrågor.

Enligt det första alternativet skulle arbetslöshetsanslagen på riksstaten begränsas

till vad som motsvarade det vid en mera normal arbetsmarknadsutveckling

motsedda medelsbehovet. Eventuellt skulle nämnda anslag kunna

begränsas därigenom att sådana statliga beredskapsarbeten, som utföras i

annan myndighets regi, såväl i fråga örn påbörjade som nya arbeten finansierades

med anslag å allmän beredskapsstat. Om en mera omfattande arbetslöshetskris

skulle inträffa under budgetåret, borde därutöver igångsättas

arbeten, finansierade från å allmän beredskapsstat uppförda anslag.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar kommissionen enligt detta

alternativ på följande sätt.

Statliga beredskapsarbeten ................ kronor 45 000 000

Statskommunala beredskapsarbeten ........ » 12 500 000 57 500 000

Statskommunala reservarbeten ............ » 100 000

Kontantunderstödsverksamhet ............ » 2 500 000

Arkivarbeten och musikerhjälp ............ » 6 000 000

Statliga stenbeställningar.................. » 3 000 000

Resebidrag till arbetssökande.............. » 400 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

7

Övrig hjälpverksamhet .................... kronor 500 000

Till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande

av företagsverksamhet m. m........... » 2 500 000 15 OOO 000

Summa kronor 72 500 000.

Enligt det andra alternativet skulle på riksstaten beträffande beredskapsarbeten

endast upptagas ett till 15 mil joner kronor beräknat anslag för tillgodoseende

av medelsbehov för fortsatt bedrivande efter den 1 juli 1945 av dessförinnan

påbörjade eller principbeslutade dylika arbeten, för vilka kostnaderna

under innevarande budgetår bestredes av medel från anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. Kostnaderna för nya arbetsföretag

skulle bestridas från å allmän beredskapsstat uppförda anslag.

Slutligen kunde enligt ett tredje alternativ anslag till medel för beredskapsarbeten

uteslutande upptagas å allmän beredskapsstat.

Till Kostnader för överflyttning av arbetskraft har å

allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppförts ett anslag av

20 000 000 kronor. För nästa budgetår beräknar kommissionen ett anslag av

50 000 000 kronor erforderligt för nämnda ändamål.

För innevarande budgetår har till Statens arbetsmarknadskommission

m. m.: Avlöningar anvisats ett förslagsanslag av 7,5 miljoner

kronor. Kungl. Majit har för samma tid ställt till kommissionens förfogande

sammanlagt 12,3 miljoner kronor att disponeras på följande sätt.

Statens arbetsmarknadskommission, högst ............ kronor 2 700 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema,

högst .......................................... » 9 500 000

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstaltema,

förslagsvis ................ » 100 000

Summa kronor 12 300 000.

Vad angår anslaget till Statens arbetsmarknadskommission

m. m.: Omkostnader, vilket för innevarande budgetår är upptaget till 4

miljoner kronor, har Kungl. Majit för samma tid ställt till kommissionens

förfogande sammanlagt 5,45 miljoner kronor att disponeras på följande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst.............. kronor 1 580 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema,

högst ............................................ » 3 850 000

Värnpliktslånenämnderna, högst ...................... » 20 000

Summa kronor 5 450 000.

Beträffande nämnda såväl avlöningsanslag som omkostnadsanslag föreslår

kommissionen en uppdelning från och med nästa budgetår så, att olika anslag

anvisas för den centrala förvaltningen å ena sidan och de underlydande

organen å andra sidan. Kommissionen föreslår att för nästa budgetär anvisas

dels till Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av 2 400 000 kronor, dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:

Avlöningar ett förslagsanslag av 9 100 000 kronor, dels till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 240.

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor, dels ock till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:

Omkostnader ett förslagsanslag av 3 800 000 kronor.

Slutligen beräknar kommissionen ett anslag av 500 000 kronor bliva erforderligt

under nästa budgetår till familjebidragsnämndernas revisorer.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. under nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen

utgått från att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder

skulle komma att bliva av ungefär samma omfattning som under innevarande

budgetår. Med utgångspunkt härifrån och med betonande av att kommissionens

beräkningar endast vore approximativa har kommissionen uppskattat

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 72,5 miljoner kronor,

varvid kommissionen antagit, att samma belopp som för nu löpande budgetår,

2,5 miljoner kronor, skulle befinnas tillräckligt för främjandet av företagsverksamhet

m. m. För tillgodoseende ur budgetteknisk synpunkt av

detta medelsbehov har kommissionen diskuterat olika utvägar, utan att dock

själv fatta någon ståndpunkt till de av kommissionen angivna alternativen.

För egen del anser jag de med 2 och 3 betecknade alternativen icke böra

komma i fråga. Enligt dessa alternativ skulle medelsbehovet för statliga och

statskommunala beredskapsarbeten — dock med undantag enligt alternativ 2

för vad som erfordras för slutförande av före den 1 juli 1945 påbörjade

eller principbeslutade arbeten — även vid fortsatt gynnsamt sysselsättningsläge

å arbetsmarknaden, i sin helhet upptagas å beredskapsstat. Enligt min

mening föreligga icke tillräckliga skäl för ett frångående av hittillsvarande

ordning, enligt vilken å riksstaten upptagits anslag till arbetsmarknadsreglerande

åtgärder till belopp, motsvarande vad som beräknats bliva erforderligt

vid en arbetslöshet av mera normal omfattning. Jag förordar alltså ett

fasthållande vid nuvarande praxis vid avgörandet av i vilken omfattning de

arbetsmarknadsreglerande åtgärderna böra finansieras med anslag å riksstaten.

Även för nästa budgetår bör således anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. avses för de åtgärder, som kunna bliva erforderliga

för bekämpande av en arbetslöshet av i stort sett samma karaktär

och omfattning som under innevarande budgetår. De kostnader som kunna

uppkomma för de ytterligare åtgärder, som kunna föranledas av en mera

omfattande arbetslöshetskris, torde böra bestridas från anslag å beredskapsstat.

Med dessa förutsättningar, vilka motsvara kommissionens alternativ 1,

har kommissionen, som räknat med att vid utgången av innevarande budgetår

skulle finnas en reservation av 25 miljoner kronor å anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m., beräknat anslagsbehovet under

ifrågavarande anslag till (72,5—25) 47,5 miljoner kronor. Mot nämnda

beräkning synes intet vara att erinra. Av anslaget torde i likhet med vad som

varit fallet under innevarande budgetår ett belopp om i runt tal 2,5 miljoner

kronor få disponeras av Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet.

Vidare har kommissionen, som utgått från att erforderliga arbetsmarknad» - reglerande åtgärder under år 1945 till väsentlig del skulle komma att bestå i

omflyttning av arbetskraft, föreslagit, att för detta ändamål skulle beräknas

ett belopp av 50 miljoner kronor. Nämnda beräkningar synas mig kunna

godtagas. Då enligt vad chefen för finansdepartementet anfört i propositionen

nr 265 till årets riksdag förslag örn fastställande av allmän beredskapsstat

för budgetåret 1945/46 ej är avsett att nu föreläggas riksdagen, torde anslaget

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 240.

9

till kostnader för överflyttning av arbetskraft för nästkommande budgetår

böra upptagas å riksstaten.

Icke heller mot arbetsmarknadskommissionens beräkning av kostnaderna

för kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna

synes någon mera väsentlig erinran vara att göra. Såsom

av kommissionens redogörelse framgår, har såväl avlönings- som omkostnadsanslaget

för innevarande budgetår måst överskridas högst väsentligt.

Delta överskridande har huvudsakligen förorsakats av det alltjämt pågående

och med hänsyn till arbetsmarknadens behov nödvändiga utbyggandet

av kommissionens verksamhet. Den därav föranledda ökningen av antalet

befattningshavare såväl i kommissionens centrala kansli som hos länsarbetsnämnderna

och arbetsförmedlingarna torde i den mån personalen sysselsättes

med arbetsuppgifter, som icke direkt sammanhänga med det under

senare år rådande krisläget, vara att i huvudsak anse som ofrånkomlig.

Emellertid torde man kunna räkna med att den återgång till mera normala

förhållanden, som så småningom kan förväntas inträda, bör medföra viss

minskning i kommissionens arbetsuppgifter av mera krisartad karaktär.

Bland annat bör arbetet med arbetsanskaffningen för flyktingar kunna nedbringas.

De arbetsuppgifter för kommissionens centrala kansli och för länsarbetsnämnderna,

som sammanhänga med de omfattande militärinkallelserna

under senare år, torde vidare under nästa budgetår till stora delar komma

att bortfalla. Med hänsyn härtill anser jag en viss sänkning av de av

kommissionen föreslagna anslagsbeloppen vara möjlig. Jag förutsätter härvid,

att kommissionen ägnar ingående uppmärksamhet åt de möjligheter att

begränsa personalbehovet, som kunna uppstå därigenom att av kriget föranledda

arbetsuppgifter inskränkas eller bortfalla.

Kommissionen har för nästa budgetår förordat en uppdelning av de för

innevarande budgetår anvisade anslagen till statens arbetsmarknadskommission:

avlöningar samt statens arbetsmarknadskommission: omkostnader.

Från nyssnämnda avlöningsanslag bestridas för närvarande ej endast avlöningar

till kommissionens egna befattningshavare utan även lönerna till personalen

vid länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna. Motsvarande

gäller beträffande omkostnadsanslaget, från vilket nu bestridas omkostnaderna

för samtliga nämnda organ. Från sistnämnda anslag ha härjämte

bestritts ersättningarna till familjebidragsnämndernas revisorer. Enligt

den av kommissionen föreslagna uppdelningen skulle särskilda avlöningsrespektive

omkostnadsanslag anvisas dels för kommissionens centrala förvaltning

dels för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna. Då

en sådan uppdelning synes lämplig, vill jag förorda att densamma kommer

till stånd från och med nästa budgetår. Emellertid har kommissionen ansett

ett särskilt anslag böra anvisas för avlönande av famiijebidragsnämndemas

revisorer. Det torde kunna ifrågasättas huruvida icke medel för ändamålet i

stället borde anvisas från anslag under fjärde huvudtiteln. En sådan överflyttning

synes böra tagas under övervägande under höstens budgetarbete. I

avbidan härpå vill jag ej motsätta mig att medel även för nästa budgetår

anvisas under femte huvudtiteln. Emellertid anser jag ej, alf detta bör ske

under ett särskilt anslag, utan vill i stället förorda att medel för ändamålet

anvisas under det anslag, från vilket avlöningar till kommissionens befattningshavare

sirö avsedda att utgå.

I detta samband har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr R. Lindström (1:396)

och den andra inom andra kammaren av herr V. Karlsson i Grängesberg (ID

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 240.

Utskottet.

606), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att inom ramen för de av

Kungl. Maj:t i förevarande proposition äskade medlen till Åtgärder för arbetsmarknadens

l-eglering m. m. anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor

för undersöknings- och tillredningsarbeten för utvinning av mineral för legeringsmetaller.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för nämnda yrkanden, får

utskottet, i den mån de ej framgå av vad utskottet här nedan yttrar, hänvisa

till motionen I: 396.

Föredragande statsrådet har framhållit, att medeltalet för arbetslösheten

inom fackförbunden vid månadsskiftet februari/mars 1945 utgjorde 6 procent,

vilken siffra är lägre än motsvarande siffror för de två närmast föregående

åren. Det mest framträdande problemet på arbetsmarknaden för närvarande

är icke heller en arbetslöshetsfråga, utan svårigheten att i full utsträckning

tillgodose behovet av arbetskraft i skogarna. Hur god sysselsättningen

kommer att bliva, sedan skogsavverkningarna upphört denna sommar,

beror i största utsträckning på om bränslefrågan kan tillfredsställande

lösas.

Kungl. Maj:ts förslag i de särskilda frågorna om komplettering av ofullständiga

jordbruk, företagarföreningar inom vissa län samt semesterrätt för

reservarbetare och, i anslutning därtill, om den s. k. skiftningsregeln för

arkivarbetare, föranleder ej erinran från utskottets sida.

Detsamma är förhållandet med Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar. I detta

ämne vill utskottet understryka vad föredragande statsrådet anfört därom, att

arbetsmarknadskommissionen bör ägna ingående uppmärksamhet åt de möjligheter

att begränsa personalbehovet, som kunna uppstå därigenom att av

kriget föranledda uppgifter inskränkas eller bortfalla.

I den budgettekniska frågan om finansieringen av arbetsmarknadsreglerande

åtgärder ansluter sig utskottet till den ståndpunkt, som föredragande

statsrådet intagit. Det anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m., som uppföres å riksstaten för nästa budgetår, bör således avses för

de åtgärder, vilka kunna bliva erforderliga för bekämpande av en arbetslöshet

av i stort sett samma karaktär och omfattning som under innevarande

budgetår, medan de kostnader, som kunna uppkomma för de ytterligare åtgärder,

som må föranledas av en mera omfattande arbetslöshetskris, böra

bestridas från anslag å beredskapsstat.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:396 och 11:606 har bland annat

framhållits, att de ekonomiska omvälvningar, som komma att följa på det

andra världskriget, i särskilt hög grad kan förväntas inverka på gruvdriften

i Bergslagen och på försörjningsmöjligheterna för dess arbetarstam under

några år framåt. Det vore slöseri med dessa arbetares skicklighet i yrket,

om de ej bereddes arbete i gruvor. Det förefölle då lämpligt, att de

sysselsattes med undersökningsarbeten vid till exempel volfram- och liknande

fyndigheter i Bergslagen, varigenom underlag för bedömande av vilka

tillgångar av dylika legeringsmetaller som finnas i landet skulle framkomma

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 240.

och utvecklingsmöjligheterna för den framtida gruvdriften inom området

bliva belysta.

I anledning av motionerna vill utskottet uttala, att Kungl. Maj:t bör vara

oförhindrad att under den förutsättning, som angives i motionerna, inom

ramen av de medel, riksdagen ställer till förfogande för arbetslöshetens bekämpande,

låta ifrågavarande arbeten komma till utförande utan särskilt bemyndigande

från riksdagens sida. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit uppmärksammar

den i motionerna berörda frågan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag,

för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa

a) till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor,

b) till Statens arbetsmarknadskommissionen m. m.: Omkostnader

ett förslagsanslag av 900 000 kronor,

c) till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:

Avlöningar ett förslagsanslag av 8 800 000 kronor,

d) till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:

Omkostnader ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor,

e) till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett

reservationsanslag av 47 500 000 kronor,

f) till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett reservationsanslag

av 50 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 396 och II: 606 ej må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 19 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herr Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gustav

Emil Andersson, Bosenberg, Albertsson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla, Andersson i Malmö,

Norup, Lindholm, Onsjö, fru Alvén, herrar Åkerström, Boman i Kieryd, Thäpper och

Birkö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:480 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 19 i texten