Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1945-06-19 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:240, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 240.
1
Nr 240.
Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1945 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1945/46 till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln (punkterna
17—19) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1945/46 beräkna dels under rubriken Statens arbetsmarknadskommission
m. m. till Avlöningar ett förslagsanslag av 7 500 000 kronor och
till Omkostnader ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor, dels ock till Åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag av 30 000 000
kronor.
Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 309, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 maj 1945,
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa
till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 2 700 000 kronor, till Statens arbetsmarknadskommission m. m.:
Omkostnader ett förslagsanslag av 900 000 kronor, till Länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingsanstaltema: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 800 000
kronor, till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema: Om
kostnader
ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor, till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. ett reservationsanslag av 47 500 000 kronor och
till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett reservationsanslag av
50 000 000 kronor.
Med skrivelse den 3 maj 1945 har statens arbetsmarknadskommission överlämnat
sedvanlig verksamhetsberättelse för år 1944, vilken såsom bilaga
fogats vid propositionen.
Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden. I skrivelse den 5 april
1945 har kommissionen härefter lämnat en redogörelse för den sannolika
utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste tiden. I anslutning
härtill har föredragande statsrådet Erlander anfört följande.
Av arbetsmarknadskommissionens redogörelse framgår, att läget på arbetsmarknaden
under år 1944 icke genomgått några mera anmärkningsvärda
förändringar i förhållande till närmast föregående år. Sysselsättningen inom
flertalet verksamhetsområden har varit utomordentligt god. Procentsiffran
för arbetslösheten inom fackförbunden sjönk under året ytterligare ned till
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 240—211. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr d-JO.
ett medeltal av 5 procent mot 5,7 procent för år 1943. I synnerhet för sisla
hälften av år 1944 redovisas siffror, som avsevärt understiga motsvarande
siffror för år 1943. Ben gynnsamma utvecklingen har i väsentlig mån föranletts
av de höga sysselsättningssiffrorna för byggnadsindustrien, vilka i
synnerhet under årets sista månader avsevärt överstigit siffrorna under motsvarande
lid 1943.
Den goda sysselsättning, som sålunda varit rådande, har medfört, att arbetslösheten
varit av ringa omfattning, bortsett från ett par lokalt begränsade
områden, framför allt i Västernorrlands län, där exportsvårigheter för
massaindustrien i förening med minskade skogsavverkningar medförde en
betydande ökning i antalet hjälpsökande arbetslösa under årets första månader.
I nämnda län utvisade sålunda hjälpsökandesiffrorna i början av år
1944 en oroväckande stegring för att i april nå kulmen med 5 478 anmälda
arbetslösa. Emellertid har sedermera en förbättring inträtt, bland annat till
följd av statliga åtgärder, så att vid årets slut de arbetslösas antal nedgått till
2 571. Den av de svåra väderleksförhållandena under höstmånaderna förorsakade
nedgången i skogsavverkningarna hade till följd att även inom Norrbottens
län uppstod en ej obetydlig arbetslöshet med 1 925 anmälda arbetslösa
vid årets slut. För riket i övrigt redovisades vid nyssnämnda tidpunkt
6 548 hjälpsökande arbetslösa, innebärande en ganska avsevärd minskning i
förhållande till motsvarande tidpunkt år 1943, då antalet arbetslösa utgjorde
8 290. De nu nämnda lokala störningarna medförde emellertid, att årsmedellalet
för antalet hjälpsökande arbetslösa under år 1944, 11 255, kom att
ganska avsevärt överstiga 1943 års siffra, vilken var 7 081.
Som framgår av nyssnämnda siffror finnes, trots den mycket goda sysselsättningen
och bristen på arbetskraft på viktiga produktionsområden, ganska
manga hjälpsökande arbetslösa, vilka ej kunnat placeras på den öppna marknaden
utan måst anvisas hjälp i en eller annan form. Förklaringen härtill
torde framför allt ligga i det förhållandet, att man även under goda konjunkturer
måste räkna med att en viss, ehuru mindre procent av de arbetssökande
utgöres av personer, som av olika anledningar äro svårplacerade på
arbetsmarknaden. Framför allt torde åldersskäl bidraga härtill. Bland andra
anledningar kan nämnas, att det ofta befinnes olämpligt att vid kortvarig
arbetslöshet overt öra den hjälpsökande till annat verksamhetsområde eller
hänvisa honom till arbete på annan ort än hemorten. Självfallet är det angeläget
att åt de personer, som av dessa anledningar måste bistås av det allmänna,
i största möjliga utsträckning beredes lämpligt arbete.
Jag anser mig emellertid ej behöva vidare uppehålla mig vid förhållandena
pa arbetsmarknaden under det gångna året, för vilka arbetsmarknadskommissionen
ingående redogjort i sin härvid fogade berättelse för nämnda
år. Jag vill i stället komplettera kommissionens redogörelse med en kortfattad
översikt över utvecklingen på arbetsmarknaden under innevarande
år. Sorn allmänt omdöme kan sägas att sysselsättningen med vissa undantag
alltjämt är mycket god. Vid månadsskiftet februari/mars 1945 utgjorde medeltalet
för arbetslösheten inom fackförbunden 6 procent, vilken siffra är
lägre än motsvarande siffror för de två närmast föregående åren. Liksom
under senare hälften av ar 1944 torde den livliga byggnadsverksamheten ha
i avsevärd grad bidragit lill alt sysselsättningen kunnat hållas uppe på en
sa hög nivå. De under året rådande export- och importsvårigheterna ha
emellertid medfört en del svårigheter att upprätthålla produktionen inom
vissa verksamhetsområden. De begränsade exportmöjlighetema samt bristen
pa vissa ravaror, främst kemikalier, ha salunda medfört avsevärda produktionsinskränkningar
vid sågverk, pappersmassefabrikör och pappersbruk.
Inom malmbrytningen har, oaktat betydande permitteringar, korttidsarbete
Statsutskottets utlåtande nr 240.
3
måst införas. Arbetet vid de mekaniska verkstäderna, skeppsvarven och metallindustrien
i övrigt har vidare alltifrån början av februari månad legat
nere på grund av verkstadskonflikten. Den sålunda friställda arbetskraften
synes dock i icke obetydlig utsträckning lia erhållit sysselsättning på annat
håll, bland annat inom skogbruket.
Antalet hos abetslöshetsnämnderna anmälda hjälpsökande arbetslösa är
fortfarande lågt. Kontantunderstöd utbetalas endast i undantagsfall och de
vid beredskapsarbeten sysselsatta, förutom flyktingar och specialarbetare,
uppgingo vid månadsskiftet april/maj till endast cirka 4 500 man vid statliga
och 1 400 man vid statskommunala beredskapsarbeten. Dessa voro
främst koncentrerade till Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och Norrbottens
län. Beträffande åldersfördelningen bland dem, som vid ifrågavarande
tidpunkt sysselsattes i hjälparbete, kan nämnas, att alla i statskommunala
beredskapsarbeten sysselsatta samt närmare hälften av dem som
hänvisats till statliga beredskapsarbeten voro över 50 år.
Den arbetsmarknadsfråga, som emellertid påkallat den största uppmärksamheten
under innevarande år, är frågan om möjligheterna att anskaffa erforderlig
arbetskraft för lösningen av vår bränsleförsörjning. Jag vill därför
något närmare uppehålla mig vid denna fråga. Då utsikterna för bränsleförsörjningen
i början av år 1944 bedömdes såsom relativt gynnsamma, ansågos
vissa tidigare vidtagna åtgärder för att öka avverkningarna kunna slopas.
Produktionsplikten upphörde sålunda helt från och med den 1 juli 1944 (i de
fyra nordligaste länen redan från och med den 1 januari samma år). Vidare
upphörde tjänsteplikten för vissa män i vämpliktsåldern med utgången av
januari månad. Antalet under året genom arbetsförmedlingarna tillsatta platser
inom skogsbruket sjönk kraftigt och utgjorde år 1944 endast 65 000 mot
inemot det dubbla närmast föregående år.
Under årets senare hälft inträdde emellertid en avsevärd försämring i läget.
I september månad upphörde all import av stenkol och koks. Vidare visade
det sig vid slutet av året, att avverkningsresultaten i skogarna voro exceptionellt
låga, bland annat beroende på de ogynnsamma väderleksförhållanden,
som rådde under höstmånaderna. Det befanns därför nödvändigt att vidtaga
särskilda åtgärder för att återigen söka stimulera avverkningarna. Jag får
sålunda erinra om att, sedan riksdagen (skr. 107) anmält sina beslut i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 128/1945 samt väckta motioner, har
Kungl. Maj:t genom beslut den 23 mars 1945 fastställt vissa grunder för arbetspremier
åt skogsarbetare ävensom i vissa fall åt skogsägare m. fl. Sådana
premier må tills vidare utgå till och med den 30 juni 1945. Vidare har Kungl.
Majit nyssnämnda dag utfärdat kungörelse angående hyresbidrag till ovana
skogsarbetare, varigenom sådana bidrag kunna utgå även till arbetare, som
äro indragna i arbetskonflild. Slutligen må nämnas, att produktionsplikten
återinförts i början av februari månad, varvid dock Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län tills vidare undantagits.
Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka, att tillgången på arbetskraft
för skogsavverkningarna i stort sett motsvarat efterfrågan, sådan denna
framgår av rekvisitionerna till arbetsförmedlingarna. Det på arbetsförmedlingarna
anmälda otillfredsställda behovet har under den hittills gångna delen
av avverkningssäsongen icke någon vecka för hela landet överskridit
4 000 man. Vid de inventeringar, som verkställts, lia skogsägarna anmält, att
de för produktionspliktcns fullgörande för mars månad endast hade behov av
ytterligare ca 13 000 man, för april 12 000 och för maj 11 000 man. Det anmälda
behovet har relativt viii kunnat fyllas, och på det hela taget ha endast
de skogsägare, som oundgängligen behövt van arbetskraft, och de, som saknat
bostad för den beställda arbetskraften, icke kunnat få sitt behov av
4
Statsutskottets utlåtande nr 240.
arbetskraft fyllt. Antalet ovana skogsarbetare utgjorde den 25 april i år
22 300, varav 9 700 tillhörde s. k. skogshuggarkurser. Av de ovana skogsarbetarna
voro ca 4 800 utlänningar och omkring 8 000 strejkande metallarbetare.
Den aktuella efterfrågan hos arbetsförmedlingarna på arbetskraft
för skogsbruket var av någon större omfattning endast i Östergötlands, Älvsborgs,
Värmlands, Örebro, Kopparbergs och Jämtlands län, inom vilka län
nyssnämnda dag funnes anmält ett behov av ca 2 500 man. Emellertid måste
man räkna med att så snart som efter snösmältningens upphörande mera
gynnsamma betingelser uppkomma för skogsavverkningarna i Norrland ett
mycket stort behov av arbetskraft kommer att föreligga. Såvitt nu kan bedömas
torde det bliva förenat med åtskilliga svårigheter att hell tillgodose
denna efterfrågan, vilken kommer att sammanfalla med den säsongmässiga
ökning av arbetstillgången, som normalt inträder under sommarmånaderna,
främst inom jordbruket men även inom vissa industrier, exempelvis
byggnadsindustrien. Beträffande sistnämnda industri torde dock den nu tilllämpade
statliga regleringen komma att medföra, att stegringen blir mindre
framträdande än som eljest skulle ha varit fallet. De befarade svårigheterna
att tillgodose arbetskraftsbehovet under de närmaste månaderna torde
i viss grad komma att öka därigenom att ett avsevärt antal av de flyktingar,
som för närvarande vistas i vårt land och som utgöra ett fortfarande
välbehövligt arbetskraftstillskott, återvända hem. Uppskattningsvis och
lågt räknat torde för närvarande ca 5 000 danskar och 11 000 norrmän
vara direkt sysselsatta i den svenska produktionen, därav ca 2 000 i skogsbruket,
1 500 i jordbruket och 12 500 inom industrien. Av det anförda torde
få anses framgå, att situationen på arbetsmarknaden under de närmaste
månaderna kan utveckla sig i sådan riktning, att det visar sig erforderligt att
vidtaga relativt långtgående åtgärder för att tillgodose skogsbrukets arbetskraftsbehov.
En bedömning av den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden, sett på
något längre sikt, erbjuder självfallet stora vanskligheter. Därest bränsleförsörjningsfrågan
kan tillfredsställande lösas, synes man emellertid ha grundad
anledning räkna med att sysselsättningen under nästa budgetår skall bliva
god och att våra produktionsresurser komma att bliva helt utnyttjade, bland
annat för Sveriges medverkan i det internationella återuppbyggnadsarbetet
efter kriget.
Särskilda frågor. Under rubriken komplettering av ofullständiga jordbruk
föreslås att för bedrivande under budgetåret 1945/46 av inventering av
dylika jordbruk avses ett belopp av 10 000 kronor, vilket, liksom motsvarande
belopp för föregående budgetår, borde bestridas av de särskilda medlen
till främjande av företagsverksamhet.
I fråga örn företagarföreningar inom vissa län anför föredragande
statsrådet följande.
För utgivande av bidrag till företagarföreningarnas administrationskostnader
har under en följd av år anvisats medel från ett under tionde huvudtiteln
uppfört anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga
örn hantverk och småindustri. På framställning av norrlandskommittén förordades
i propositionen nr 273 år 1944, s. 37, att utöver det belopp som för
budgetåret 1944/45 för ändamålet äskats under nyssnämnda anslag ytterligare
bidrag med högst 70 000 kronor finge utgå från anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. för en effektivisering av de norrländska
företagarföreningarnas verksamhet. I samband härmed framhölls,
Statsutskottets utlåtande nr 240.
5
att frågan om denna anordnings fortsatta bestånd liksom överhuvud om sättet
att budgettekniskt tillgodose behovet av medel för lån och bidrag till företagarföreningarna
borde upptagas till omprövning.
Norrlandskommittén har sedermera med skrivelse den 4 december 1944
överlämnat utlåtande med förslag till vissa åtgärder till främjande av småföretagarverksamheten
i Norrland. För kommitténs förslag har redogjorts
i en den 27 april 1945 avlämnad proposition, nr 290. I det vid nämnda proposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden erinrade
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin, örn att riksdagen
hemställt om utredning rörande möjligheterna att främja hantverket och
småindustriens utveckling i hela landet, samt framhöll, att han hade för avsikt
att inom den närmaste tiden föreslå Kungl. Majit alt låta igångsätta en
dylik utredning. Med hänsyn härtill förutsattes, att den statliga finansieringen
av företagarföreningarnas utlåning tills vidare skulle fortgå i oförändrade
former och att medel härför fortfarande i mån av behov anvisas från anslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Som bidrag till företagarföreningarnas
administrationskostnader beräknades ett belopp av 175 000
kronor för nästa budgetår, att helt utgå från förenämnda anslag under tionde
huvudtiteln. För detta ändamål torde icke därutöver behöva beräknas några
medel från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för
nästa budgetår. Däremot bör under ifrågavarande anslag beräknas erforderliga
medel för lån och subventioner åt föreningarna. Efter avlåtande av
proposition örn åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. till 1944 års
riksdag har Kungl. Majit beviljat lån och subventioner till företagarföreningarna
med tillhopa 1 298 000 kronor. Det för ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår erforderliga medelsbehovet torde kunna uppskattas till i runt tal
1 500 000 kronor, att utgå från de medel, som i enlighet med vad jag i det
följande förordar, böra få disponeras av Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet.
Under rubriken semesterrätt för reservarbetare anför föredragande
statsrådet följande.
Som arbetsmarknadskommissionen framhållit kan den som är sysselsatt
med arkivarbete, vilket är att betrakta som en form av reservarbete, ej enligt
gällande semesterlag grunda någon rätt lill semester. Sådan rätt tillkommer
enligt lagen endast arbetstagare, vilket begrepp i dess nuvarande innebörd
ej anses omfatta reservarbetare, enär dessa av samhället bereus arbete såsom
en hjälpform. 1942 års semesterkommitté ansåg sig ej böra föreslå några
ändringar härutinnan. Kommittén framhöll emellertid, att även reservarbetare
enligt kommitténs uppfattning kunde vara i behov av betald ledighet
från arbetet, men uttalade samtidigt att, i den mån dessa arbetare ansåges
böra få tillfälle till sådan ledighet från arbetet, delta ej borde ske genom att
semesterlagen gjordes tillämplig å dem utan genom särskilda bestämmelser.
Vid anmälan av kommitténs förslag anförde .jag för egen del, i det vid
propositionen nr 273/1945 med förslag till lag örn semester fogade utdraget
ur statsrådsprotokollet för socialärenden, att spörsmålet örn betald ledighet
för reservarbetare (arkivarbetare) syntes få prövas i samband med framläggande
av förslag örn åtgärder för arbetsmarknadens reglering.
Den omständigheten alt reservarbetare, vilken utför ett honom av samhället
såsom en hjälpåtgärd erbjudet arbete, ej kan betraktas som arbetstagare
i semesterlagens bemärkelse, synes mig ej böra medföra att han på
grond härav uteslutes från semesterrätt. Avgörande synes vara, huruvida han
kan anses vara i behov av betald ledighet från det arbete, som samhället
tillhandahållit honom. Jag delar i denna fråga den av semesterkommittén
6
Statsutskottets utlåtande nr 240.
uttalade uppfattningen att så torde vara fallet. Beträffande reservarbetare
är behovet måhända större än för vissa andra personer med regelbundet
dagligt arbete, med hänsyn till att medelåldern för sådana arbetare är förhållandevis
hög. Av anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka, att reservarbetare
i enlighet med vad arbetsmarknadskommissionen föreslagit tillerkännes
semesterrätt. Vid bifall till förenämnda proposition synas semesterreglerna
böra utformas i anslutning till semesterlagen i dess i propositionen
föreslagna lydelse. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare
föreskrifter i ämnet.
I detta sammanhang synes jämväl frågan örn viss ändring i den s. k. skiftningiregeln
för arkivarbetare böra upptagas till prövning.
Skiftningsregeln sådan den nu tillämpas innebär, att arkivarbetare efter
en sammanhängande arbetsperiod av 6 månader under viss tid (1 månad för
familjeförsörjare och 2 månader för icke familjeförsörjare) avstänges från
arkivarbete. Förfarandet har motiverats med att man i möjligaste mån vill
söka förmå arkivarbetare att taga den anställning på den öppna marknaden,
som står till buds. Emellertid är arbetare, som uppnått 60-årsåldern, undantagen
från skiftningsregeln, då man ansett möjligheterna för en person i
denna ålder att erhålla sysselsättning på den öppna marknaden vara så gott
som obefintliga. Från arkivarbetarhåll har gjorts framställning om att
nämnda åldersgräns måtte sänkas till 55 år. Då jag finner vägande skäl tala
för en sådan sänkning, vill jag tillstyrka bifall härtill.
Innan Kungl. Majit fattar beslut i här nämnda båda spörsmål anser jag
emellertid, att riksdagen bör beredas tillfälle att yttra sig över desamma.
Medelsbehovet för budgetåret 1945/46. I förutnämnda skrivelse den 5
april 1945 har statens arbetsmarknadskommission framlagt förslag rörande
beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1945/46.
Å gällande riksstat har anslag till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. uppförts med 68 000000 kronor.
Vid sin beräkning av medelsbehovet till detta ändamål för nästa budgetår
säger sig kommissionen ha funnit sig böra upptaga till prövning tre alternativa
möjligheter till lösning av hithörande finansieringsfrågor.
Enligt det första alternativet skulle arbetslöshetsanslagen på riksstaten begränsas
till vad som motsvarade det vid en mera normal arbetsmarknadsutveckling
motsedda medelsbehovet. Eventuellt skulle nämnda anslag kunna
begränsas därigenom att sådana statliga beredskapsarbeten, som utföras i
annan myndighets regi, såväl i fråga örn påbörjade som nya arbeten finansierades
med anslag å allmän beredskapsstat. Om en mera omfattande arbetslöshetskris
skulle inträffa under budgetåret, borde därutöver igångsättas
arbeten, finansierade från å allmän beredskapsstat uppförda anslag.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar kommissionen enligt detta
alternativ på följande sätt.
Statliga beredskapsarbeten ................ kronor 45 000 000
Statskommunala beredskapsarbeten ........ » 12 500 000 57 500 000
Statskommunala reservarbeten ............ » 100 000
Kontantunderstödsverksamhet ............ » 2 500 000
Arkivarbeten och musikerhjälp ............ » 6 000 000
Statliga stenbeställningar.................. » 3 000 000
Resebidrag till arbetssökande.............. » 400 000
Statsutskottets utlåtande nr 240.
7
Övrig hjälpverksamhet .................... kronor 500 000
Till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande
av företagsverksamhet m. m........... » 2 500 000 15 OOO 000
Summa kronor 72 500 000.
Enligt det andra alternativet skulle på riksstaten beträffande beredskapsarbeten
endast upptagas ett till 15 mil joner kronor beräknat anslag för tillgodoseende
av medelsbehov för fortsatt bedrivande efter den 1 juli 1945 av dessförinnan
påbörjade eller principbeslutade dylika arbeten, för vilka kostnaderna
under innevarande budgetår bestredes av medel från anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. Kostnaderna för nya arbetsföretag
skulle bestridas från å allmän beredskapsstat uppförda anslag.
Slutligen kunde enligt ett tredje alternativ anslag till medel för beredskapsarbeten
uteslutande upptagas å allmän beredskapsstat.
Till Kostnader för överflyttning av arbetskraft har å
allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppförts ett anslag av
20 000 000 kronor. För nästa budgetår beräknar kommissionen ett anslag av
50 000 000 kronor erforderligt för nämnda ändamål.
För innevarande budgetår har till Statens arbetsmarknadskommission
m. m.: Avlöningar anvisats ett förslagsanslag av 7,5 miljoner
kronor. Kungl. Majit har för samma tid ställt till kommissionens förfogande
sammanlagt 12,3 miljoner kronor att disponeras på följande sätt.
Statens arbetsmarknadskommission, högst ............ kronor 2 700 000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema,
högst .......................................... » 9 500 000
Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstaltema,
förslagsvis ................ » 100 000
Summa kronor 12 300 000.
Vad angår anslaget till Statens arbetsmarknadskommission
m. m.: Omkostnader, vilket för innevarande budgetår är upptaget till 4
miljoner kronor, har Kungl. Majit för samma tid ställt till kommissionens
förfogande sammanlagt 5,45 miljoner kronor att disponeras på följande sätt:
Statens arbetsmarknadskommission, högst.............. kronor 1 580 000
Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema,
högst ............................................ » 3 850 000
Värnpliktslånenämnderna, högst ...................... » 20 000
Summa kronor 5 450 000.
Beträffande nämnda såväl avlöningsanslag som omkostnadsanslag föreslår
kommissionen en uppdelning från och med nästa budgetår så, att olika anslag
anvisas för den centrala förvaltningen å ena sidan och de underlydande
organen å andra sidan. Kommissionen föreslår att för nästa budgetär anvisas
dels till Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 2 400 000 kronor, dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Avlöningar ett förslagsanslag av 9 100 000 kronor, dels till
8
Statsutskottets utlåtande nr 240.
Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor, dels ock till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Omkostnader ett förslagsanslag av 3 800 000 kronor.
Slutligen beräknar kommissionen ett anslag av 500 000 kronor bliva erforderligt
under nästa budgetår till familjebidragsnämndernas revisorer.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
Vid sin uppskattning av medelsbehovet under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. under nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen
utgått från att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder
skulle komma att bliva av ungefär samma omfattning som under innevarande
budgetår. Med utgångspunkt härifrån och med betonande av att kommissionens
beräkningar endast vore approximativa har kommissionen uppskattat
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 72,5 miljoner kronor,
varvid kommissionen antagit, att samma belopp som för nu löpande budgetår,
2,5 miljoner kronor, skulle befinnas tillräckligt för främjandet av företagsverksamhet
m. m. För tillgodoseende ur budgetteknisk synpunkt av
detta medelsbehov har kommissionen diskuterat olika utvägar, utan att dock
själv fatta någon ståndpunkt till de av kommissionen angivna alternativen.
För egen del anser jag de med 2 och 3 betecknade alternativen icke böra
komma i fråga. Enligt dessa alternativ skulle medelsbehovet för statliga och
statskommunala beredskapsarbeten — dock med undantag enligt alternativ 2
för vad som erfordras för slutförande av före den 1 juli 1945 påbörjade
eller principbeslutade arbeten — även vid fortsatt gynnsamt sysselsättningsläge
å arbetsmarknaden, i sin helhet upptagas å beredskapsstat. Enligt min
mening föreligga icke tillräckliga skäl för ett frångående av hittillsvarande
ordning, enligt vilken å riksstaten upptagits anslag till arbetsmarknadsreglerande
åtgärder till belopp, motsvarande vad som beräknats bliva erforderligt
vid en arbetslöshet av mera normal omfattning. Jag förordar alltså ett
fasthållande vid nuvarande praxis vid avgörandet av i vilken omfattning de
arbetsmarknadsreglerande åtgärderna böra finansieras med anslag å riksstaten.
Även för nästa budgetår bör således anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. avses för de åtgärder, som kunna bliva erforderliga
för bekämpande av en arbetslöshet av i stort sett samma karaktär
och omfattning som under innevarande budgetår. De kostnader som kunna
uppkomma för de ytterligare åtgärder, som kunna föranledas av en mera
omfattande arbetslöshetskris, torde böra bestridas från anslag å beredskapsstat.
Med dessa förutsättningar, vilka motsvara kommissionens alternativ 1,
har kommissionen, som räknat med att vid utgången av innevarande budgetår
skulle finnas en reservation av 25 miljoner kronor å anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m., beräknat anslagsbehovet under
ifrågavarande anslag till (72,5—25) 47,5 miljoner kronor. Mot nämnda
beräkning synes intet vara att erinra. Av anslaget torde i likhet med vad som
varit fallet under innevarande budgetår ett belopp om i runt tal 2,5 miljoner
kronor få disponeras av Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet.
Vidare har kommissionen, som utgått från att erforderliga arbetsmarknad» - reglerande åtgärder under år 1945 till väsentlig del skulle komma att bestå i
omflyttning av arbetskraft, föreslagit, att för detta ändamål skulle beräknas
ett belopp av 50 miljoner kronor. Nämnda beräkningar synas mig kunna
godtagas. Då enligt vad chefen för finansdepartementet anfört i propositionen
nr 265 till årets riksdag förslag örn fastställande av allmän beredskapsstat
för budgetåret 1945/46 ej är avsett att nu föreläggas riksdagen, torde anslaget
Statsutskottets utlåtande nr 240.
9
till kostnader för överflyttning av arbetskraft för nästkommande budgetår
böra upptagas å riksstaten.
Icke heller mot arbetsmarknadskommissionens beräkning av kostnaderna
för kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna
synes någon mera väsentlig erinran vara att göra. Såsom
av kommissionens redogörelse framgår, har såväl avlönings- som omkostnadsanslaget
för innevarande budgetår måst överskridas högst väsentligt.
Delta överskridande har huvudsakligen förorsakats av det alltjämt pågående
och med hänsyn till arbetsmarknadens behov nödvändiga utbyggandet
av kommissionens verksamhet. Den därav föranledda ökningen av antalet
befattningshavare såväl i kommissionens centrala kansli som hos länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingarna torde i den mån personalen sysselsättes
med arbetsuppgifter, som icke direkt sammanhänga med det under
senare år rådande krisläget, vara att i huvudsak anse som ofrånkomlig.
Emellertid torde man kunna räkna med att den återgång till mera normala
förhållanden, som så småningom kan förväntas inträda, bör medföra viss
minskning i kommissionens arbetsuppgifter av mera krisartad karaktär.
Bland annat bör arbetet med arbetsanskaffningen för flyktingar kunna nedbringas.
De arbetsuppgifter för kommissionens centrala kansli och för länsarbetsnämnderna,
som sammanhänga med de omfattande militärinkallelserna
under senare år, torde vidare under nästa budgetår till stora delar komma
att bortfalla. Med hänsyn härtill anser jag en viss sänkning av de av
kommissionen föreslagna anslagsbeloppen vara möjlig. Jag förutsätter härvid,
att kommissionen ägnar ingående uppmärksamhet åt de möjligheter att
begränsa personalbehovet, som kunna uppstå därigenom att av kriget föranledda
arbetsuppgifter inskränkas eller bortfalla.
Kommissionen har för nästa budgetår förordat en uppdelning av de för
innevarande budgetår anvisade anslagen till statens arbetsmarknadskommission:
avlöningar samt statens arbetsmarknadskommission: omkostnader.
Från nyssnämnda avlöningsanslag bestridas för närvarande ej endast avlöningar
till kommissionens egna befattningshavare utan även lönerna till personalen
vid länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna. Motsvarande
gäller beträffande omkostnadsanslaget, från vilket nu bestridas omkostnaderna
för samtliga nämnda organ. Från sistnämnda anslag ha härjämte
bestritts ersättningarna till familjebidragsnämndernas revisorer. Enligt
den av kommissionen föreslagna uppdelningen skulle särskilda avlöningsrespektive
omkostnadsanslag anvisas dels för kommissionens centrala förvaltning
dels för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna. Då
en sådan uppdelning synes lämplig, vill jag förorda att densamma kommer
till stånd från och med nästa budgetår. Emellertid har kommissionen ansett
ett särskilt anslag böra anvisas för avlönande av famiijebidragsnämndemas
revisorer. Det torde kunna ifrågasättas huruvida icke medel för ändamålet i
stället borde anvisas från anslag under fjärde huvudtiteln. En sådan överflyttning
synes böra tagas under övervägande under höstens budgetarbete. I
avbidan härpå vill jag ej motsätta mig att medel även för nästa budgetår
anvisas under femte huvudtiteln. Emellertid anser jag ej, alf detta bör ske
under ett särskilt anslag, utan vill i stället förorda att medel för ändamålet
anvisas under det anslag, från vilket avlöningar till kommissionens befattningshavare
sirö avsedda att utgå.
I detta samband har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr R. Lindström (1:396)
och den andra inom andra kammaren av herr V. Karlsson i Grängesberg (ID
10
Statsutskottets utlåtande nr 240.
Utskottet.
606), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att inom ramen för de av
Kungl. Maj:t i förevarande proposition äskade medlen till Åtgärder för arbetsmarknadens
l-eglering m. m. anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor
för undersöknings- och tillredningsarbeten för utvinning av mineral för legeringsmetaller.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för nämnda yrkanden, får
utskottet, i den mån de ej framgå av vad utskottet här nedan yttrar, hänvisa
till motionen I: 396.
Föredragande statsrådet har framhållit, att medeltalet för arbetslösheten
inom fackförbunden vid månadsskiftet februari/mars 1945 utgjorde 6 procent,
vilken siffra är lägre än motsvarande siffror för de två närmast föregående
åren. Det mest framträdande problemet på arbetsmarknaden för närvarande
är icke heller en arbetslöshetsfråga, utan svårigheten att i full utsträckning
tillgodose behovet av arbetskraft i skogarna. Hur god sysselsättningen
kommer att bliva, sedan skogsavverkningarna upphört denna sommar,
beror i största utsträckning på om bränslefrågan kan tillfredsställande
lösas.
Kungl. Maj:ts förslag i de särskilda frågorna om komplettering av ofullständiga
jordbruk, företagarföreningar inom vissa län samt semesterrätt för
reservarbetare och, i anslutning därtill, om den s. k. skiftningsregeln för
arkivarbetare, föranleder ej erinran från utskottets sida.
Detsamma är förhållandet med Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar. I detta
ämne vill utskottet understryka vad föredragande statsrådet anfört därom, att
arbetsmarknadskommissionen bör ägna ingående uppmärksamhet åt de möjligheter
att begränsa personalbehovet, som kunna uppstå därigenom att av
kriget föranledda uppgifter inskränkas eller bortfalla.
I den budgettekniska frågan om finansieringen av arbetsmarknadsreglerande
åtgärder ansluter sig utskottet till den ståndpunkt, som föredragande
statsrådet intagit. Det anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m., som uppföres å riksstaten för nästa budgetår, bör således avses för
de åtgärder, vilka kunna bliva erforderliga för bekämpande av en arbetslöshet
av i stort sett samma karaktär och omfattning som under innevarande
budgetår, medan de kostnader, som kunna uppkomma för de ytterligare åtgärder,
som må föranledas av en mera omfattande arbetslöshetskris, böra
bestridas från anslag å beredskapsstat.
Till stöd för yrkandet i motionerna 1:396 och 11:606 har bland annat
framhållits, att de ekonomiska omvälvningar, som komma att följa på det
andra världskriget, i särskilt hög grad kan förväntas inverka på gruvdriften
i Bergslagen och på försörjningsmöjligheterna för dess arbetarstam under
några år framåt. Det vore slöseri med dessa arbetares skicklighet i yrket,
om de ej bereddes arbete i gruvor. Det förefölle då lämpligt, att de
sysselsattes med undersökningsarbeten vid till exempel volfram- och liknande
fyndigheter i Bergslagen, varigenom underlag för bedömande av vilka
tillgångar av dylika legeringsmetaller som finnas i landet skulle framkomma
11
Statsutskottets utlåtande nr 240.
och utvecklingsmöjligheterna för den framtida gruvdriften inom området
bliva belysta.
I anledning av motionerna vill utskottet uttala, att Kungl. Maj:t bör vara
oförhindrad att under den förutsättning, som angives i motionerna, inom
ramen av de medel, riksdagen ställer till förfogande för arbetslöshetens bekämpande,
låta ifrågavarande arbeten komma till utförande utan särskilt bemyndigande
från riksdagens sida. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit uppmärksammar
den i motionerna berörda frågan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag,
för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln anvisa
a) till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor,
b) till Statens arbetsmarknadskommissionen m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av 900 000 kronor,
c) till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Avlöningar ett förslagsanslag av 8 800 000 kronor,
d) till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Omkostnader ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor,
e) till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett
reservationsanslag av 47 500 000 kronor,
f) till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett reservationsanslag
av 50 000 000 kronor;
II. att motionerna I: 396 och II: 606 ej må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 19 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herr Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,
Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gustav
Emil Andersson, Bosenberg, Albertsson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla, Andersson i Malmö,
Norup, Lindholm, Onsjö, fru Alvén, herrar Åkerström, Boman i Kieryd, Thäpper och
Birkö.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:480 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 19 i texten