Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.
1945-02-02 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:25, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 25.
1
Kr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret
1944/45, i vad propositionen avser folkhushållningsdepartementets
verksamhetsområde.
(2:a avd.)
Driftbudgeten.
Elfte huvudtiteln.
1 :o) Odling av gummiförande växter. I propositionen nr 2 har Kungl.
Majit (bilaga 10, punkt 1, s. 77—83 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för den 4 januari 1945) föreslagit riksdagen att
till Odling av gummiförande växter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 107 500 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition den 7 maj 1943, nr 258, framlagda
förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag
av 70 000 kronor till försöksodling av den gummiförande maskrosväxten
Taraxacum koksagys. Odlingarna avsågos skola anförtros därav intresserade
enskilda odlare, som förklarade sig villiga att med Svenska spannmålsaktiebolaget
sluta kontrakt härom. För att stimulera till odling av här avsett slag
förutsattes odlarna skola erhålla bestämda priser för levererat frö lill blivande
utsäde och för levererad rot, varur gummi utvanns. Vidare skulle odlarna
garanteras viss ersättning för det fall, att beräknad rotskörd icke uppnåddes,
dock endast under förutsättning att odlingen skett med iakttagande av för
densamma givna anvisningar.
Flertalet av de odlingar, som i anledning härav kommo till stånd under
sommarhalvåret 1943, misslyckades mer eller mindre. Till det dåliga skörderesultatet
bidrogo bland annat dels den osedvanligt torra våren och försommaren
— koksagysfröet fordrar nämligen särskilt goda fuktighetsförhållanden
för ett gynnsamt groningsförlopp — dels att odlingarna icke alltid
kunnat förläggas till tillräckligt ogräsfria skiften, dels ock att fröet haft
svag växtkraft.
Odlingsförsöken förnyades emellertid sommaren 1944. I skrivelse den 23
augusti 1944 redogjorde industrikommissionen för denna odlingsverksamhet.
Av redogörelsen framgår, att de odlingar, som skett med frösådd, omfattat
sammanlagt omkring 10 hektar och bedrivits dels i skogsbygder över större
delen av Sverige, dels i betodlingsområden i södra Sverige. På båda hållen
hade allt frö grott — fröet hade före sådden jaroviserats, d. v. s. vattenbe
Bihang
till riksdagens protokoll 1955. 6 sami. Nr 25. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 2ö.
handlats och kylts linder viss tid — men på odlingarna i skogsbygden hade
den fortsatta utvecklingen starkt försenats framförallt beroende på bristande
ogräsbekämpning. I betområdena däremot, där odlingarnas skötsel varit
bättre, hade resultatet i allmänhet blivit utmärkt. I samband med odlingsförsöken
hade prov anställts med djupregleringsanordningar för maskinsådd
och med maskiner för fröskörd och rotskörd. Försök med maskiner för utplantering
av i drivbänk uppdragna småplantor och med ogräsbekämpning
genom besprutning hade vidare påbörjats.
I anslutning härtill anförde kommissionen, att 1944 års försök i enlighet
med den av Kungl. Hajd godkända planen huvudsakligen varit av odlingsteknisk
art, och att på detta område vissa bestämda resultat uppnåtts. Hithörande
frågor kunde emellertid ännu icke anses tillfredsställande utredda,
och ytterligare odlingsförsök vore därför angelägna. I fråga om förädlingsverksamheten
hade arbetet allenast hunnit påbörjas, och även på detta område
vore därför fortsatta arbeten önskvärda. I samarbete mellan representanter
för kommissionen och Sveriges utsädesförening hade utarbetats ett för
tiden september 1944—augusti 1945 avseende arbetsprogram för den verksamhet,
som sålunda i fortsättningen syntes böra bedrivas. Kostnaderna för
genomförandet av detta program hade beräknats till 60 000 kronor.
Med anledning av kommissionens skrivelse ställde Kungl. Majit genom beslut
den 25 augusti 1944 till kommissionens förfogande från anslaget till
Vissa utredningar och undersökningar ett belopp av 30 000 kronor.
I skrivelse den 13 september 1944 framlade industrikommissionen en plan
för odling av koksagys i större skala. Enligt planen skulle med användande
av omkring 3 500 kg koksagysfrö en areal av omkring 1 350 hektar besås.
Utbytet härav beräknades komma att uppgå till cirka 100 ton koksagysgummi,
varjämte skulle erhållas en kvantitet av 5 000—8 000 kg frö. Kostnaden
för en odling av denna omfattning uppskattades till omkring 3 500 000 kronor,
däri inräknade kostnaderna för utvinning av gummit ur rotmaterialet.
Planen förutsatte, att angivna frömängd kunde importeras från utlandet.
Då sedermera verkställda undersökningar rörande möjligheterna att från
utlandet erhålla den förutnämnda frökvantiteten av 3 500 kg visade, att någon
dylik import icke vore att räkna med, framlade industrikommissionen i
skrivelse den 11 oktober 1944 en ny plan för genomförande av den tidigare
föreslagna odlingsverksamheten. Enligt den nya planen skulle den erforderliga
frökvantiteten kunna nedbringas till 350 kg frö genom sådd av fröna i
drivbänkar, varefter de i dessa uppdragna småplantorna skulle utplanteras
å fälten. Denna plan förutsatte emellertid på grund av den stora kvantitet
småplantor, varom här vöre fråga, tillgång till särskilda planteringsmaskiner.
Kommissionen upplyste, att arbeten med konstruktion av för ändamålet
lämpliga maskiner påginge. Kostnaderna för genomförande av denna plan
beräknade kommissionen till 4 217 500 kronor.
Då det visade sig föga troligt att från utlandet erhålla även en till 350 kg
begränsad kvantitet frö har industrikommissionen slutligen i en den 2 december
1944 dagtecknad promemoria föreslagit, att odlingarna under år
1945 inskränktes till att omfatta de arealer, som kunde ifrågakomma med
användande av inom landet befintligt frö. Denna kvantitet uppgår till omkring
35 kg. I promemorian förutsättes en uppdragning av småplantor i
drivbänkar. Med olika utgångspunkter i fråga om bland annat dels antalet
småplantor, som beräknas kunna erhållas ur frömaterialet, dels ock antalet
per hektar erforderliga plantor har i promemorian framlagts olika alternativ
för odlingsverksamheten. Kostnaderna för dessa ha beräknats till respektive
422 000 kronor, 491 000 kronor och 838 000 kronor och de utvunna
gummikvantiteterna till respektive 11, 13 och 24 ton.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr :!■>.
Departementschefen bär för egen del anfört följande.
På grund av det kritiska läge, vari vårt lands gummiförsörjning sedan
lång tid befunnit sig, ha under de senaste två åren odlingstörök skett med
den gummiförande maskrosen Taraxacum koksagys. Såsom av den lämnade
redogörelsen framgår lia olika metoder för odling av denna maskrosart prövats.
Vissa metoder lia därvid visat sig vara mer eller mindre värdelösa. De
frösåddsförsök, som nästlidna sommar skett med vatten- oell köldbehandlat
frö, lia däremot lämnat resultat, som ingiva vissa förhoppningar för framtiden.
De olika av industrikommissionen framlagda förslagen till odling i större
skala av koksagysväxten draga samtliga relativt stora kostnader. Intetdera
av förslagen kan emellertid även för det fall, att odlingarna skulle lyckas i den
omfattning, som kommissionen förutsatt, lämna ett resultat, som i påtaglig
grad skulle få betydelse för lösande av nu rådande svårigheter på gummiförsörjningens
område. Härtill komma de ovissa utsikterna att överhuvud
erhålla frö från utlandet. På grund härav och då erfarenheterna på området
ännu måste anses otillräckliga för igångsättande av odlingar i större skala
anser jag mig icke böra för närvarande biträda kommissionens förslag
härom.
Då det icke synes mig uteslutet, att på längre sikt odling av gummiförande
maskrosor kan få betydelse för vårt lands beredskap, hör emellertid klarhet
bringas i de grundläggande förutsättningarna för framtida odling av koksagysväxten.
Jag anser det därför vara av vikt, att det av Sveriges utsädesförening
i Svalöv vetenskapligt bedrivna arbetet med odlingsförsök och förädlingsverksamhet
fullföljes. Genom odlingsförsöken bör sålunda erfarenhet
kunna vinnas rörande bland annat klimatets, jordmånens och såningssättets
inverkan på odlingsresultatet. Vidare kan man få utrett en del odlingstekniska
frågor, såsom rörande lämpligaste såningstid, gödsling samt radoch
plantavstånd. Det för närvarande pågående förädlingsarbetet tar sikte på
att verkställa urval i det nu växande befintliga materialet av koksagys med
hänsyn till bland annat rötternas storlek och form samt deras kautschukhalt.
Kostnaderna för dessa arbeten under tiden september 1944—augusti
1945 ha beräknats till 60 000 kronor. Av detta belopp har Kungl. Majit ställt
hälften till förfogande genom anvisande av medel från det under elfte huvudtiteln
anvisade anslaget till Vissa utredningar och undersökningar. Det
för arbetenas fullföljande återstående beloppet å 30 000 kronor synes böra
anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Såsom förut nämnts finnas inom landet 35 kg koksagysfrö. Av denna
kvantitet behöver utsädesföreningen för sin verksamhet endast en obetydlighet.
I likhet med industrikommissionen anser jag, att den återstående kvantiteten
bör användas för odlingar under nästkommande sommar. Härigenom
vinnes en ökad erfarenhet av odlingsbetingelserna för koksagys i vårt land,
varjämte ett antal odlare få tillfälle att lära sig den för koksagysväxten speciella
odlingstekniken. Industrikommissionen har i syfte att erhålla största
möjliga odlingsareal förutsatt, att lrösådd först skall ske i drivbänkar och att
de däri uppdragna småplantorna sedermera skola utplanteras. För att denna
odlingsmetod skall kunna tillämpas, erfordras tillgång till särskilda för
ändamålet konstruerade planteringsmaskincr. På grund av det stora antal
plantor, varom här är fråga, kan nämligen av såväl ekonomiska sorn praktiska
skäl en plantering för hand knappast ifrågakomma. Arbetet med
konstruktion av dylika planteringsmaskincr pågår för närvarande. Men
■iven med tillgång till dylika maskiner måste man räkna med avsevärda kostnader
för odlingen. Enligt industrikommissionens beräkning skulle kostnaderna
för odling med användande av den tillgängliga kvantiteten av 35
Statsutskottets utlåtande nr 25.
4
kg frö uppgå till lägst 422 000 kronor och högst 838 000 kronor beroende
på vilket av tre odlingsalternativ som valdes. För min del finner jag kostnader
av denna storleksordning alltför stora för en odlingsverksamhet, som i
allt väsentligt får anses såsom försöksverksamhet. En ytterligare anledning
till tvekan i fråga om kommissionens förslag finner jag i den omständigheten,
att man ännu icke praktiskt kunnat pröva de för odlingarna nödvändiga
planteringsmaskinerna. På grund av dessa skäl anser jag, att odlingarna
nästa sommar böra ske medelst användande av den betydligt billigare och
enklare frösåddsmetoden.
Enligt upplysningar, inhämtade från industrikommissionen, räcka 35 kg
frö till besåning av omkring 15 hektar. Den beräknade rotskörden uppgår till
60 ton och den därav utvunna kautschukkvantiteten till omkring 1,2 ton.
Därjämte skulle vid gummiextraktionen erhållas omkring 4 200 liter 100- procentig sprit. Kostnaderna för en odling av här ifrågasatt slag har kommissionen
uppskattat till 37 400 kronor enligt följande uppställning.
Ersättning till odlare å 50 kr/dt rötter.................... kronor 30 000
Service .............................................. » 6 000
Extraktionskostnad för kautschuk ...................... » i 200
Diverse och oförutsett .................................. » 2 600
kronor 39 800
Avgår inkomst för sprit å 4 kr/dt rötter.................. » 2 400
Nettoutgift kronor 37 400
Kostnaden per kg gummi skulle enligt dessa beräkningar uppgå till omkring
31 kronor.
Industrikommissionens kostnadsberäkningar giva mig icke anledning till
erinran. Jämväl detta belopp å 37 400 kronor bör anvisas å tilläggsstat.
.. Enligt vad utsädesföreningen upplyst i ärendet ha av föreningen gjorda
försök pekat pa att den säkraste metoden för odling av koksagys synes vara
plantering av i drivbänkar uppdraget material. Denna metod förutsätter
emellertid såsom förut nämnts tillgång på lämpliga planteringsmaskiner.
Jag anser det därför vara av intresse, att de påbörjade arbetena med att åstadkomma
en lämplig planteringsmaskin fullföljas och att tillfälle beredes att
under nästkommande sommar praktiskt pröva en dylik maskin. Enligt vad
jag inhämtat av industrikommissionen kunna kostnaderna för konstruktion
och framställning av provexemplar av maskinen samt för de praktiska
försöken beräknas uppgå till omkring 40 000 kronor. Jag förordar, att detta
belopp äskas av riksdagen. Det bör i detta sammanhang framhållas, att en
planteringsmaskin av här avsett slag kan tänkas få betydelse för odlingar,
som äro likartade med koksagysodlingen, t. ex. betodlingen. Därest denna
kunde ske genom plantsättning i stället för såsom för närvarande genom
sådd skulle det arbetskrävande gallringsarbetet i stort sett bortfalla.
I enlighet nied vad jag sålunda förordat skulle det för här ifrågavarande
ändamål erforderliga beloppet uppgå till i avrundat tal sammanlagt (30 000
+ 37 400 + 40 000 =) 107 500 kronor.
Utskottet. Utskottet har funnit det befogat att begränsa ifrågavarande odling av gummiförande
växter på sätt departementschefen förordat. Då Kungl. Maj :ts förevarande
förslag icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ödline) au gummiförande växter å tillläggsstat
II till riksstalen för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 107 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 25.
5
2:o) Vissa utredningar och undersökningar. I enlighet nied Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 83), vilket avser en förstärkning av det för innevarande
budgetår till förevarande ändamål anvisade reservationsanslaget av 75 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa utredningar och undersökningar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Kapitalbudgeten.
Fonden för förlag till statsverket.
3:o) Uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverkning av syntetiskt
gummi. Kungl. Maj:t har (bilaga 19, punkt 1, s. 131-—433 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 4 januari
1945) föreslagit riksdagen att till Uppförande och drift av fabriksanläggningar
för tillverkning av syntetiskt gummi å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
Till uppförande och drift av två gummifabriker för syntetiskt gummi i
Ljungaverk och Stockvik ha anvisats tillhopa 9 900 000 kronor.
Ljungaverksfabriken blev färdig att tagas i bruk på försommaren 1944,
och vid midsommartiden framkom det första vid fabriken tillverkade syntetiska
gummit. Försökstillverkning pågick därefter lill den 5 oktober 1944,
då en explosionsolycka inträffade vid anläggningen och förorsakade driftstopp.
Sammanlagt tillverkades under sagda period något över 15 ton neoprengummi.
Explosionen har nödvändiggjort tämligen omfattande reparationer
och omändringar vid fabriken, vilka arbeten förutsättas vara avslutade
i början av februari 1945, då driften således beräknas kunna återupptagas.
Fabriken i Stockvik är under byggnad. Arbetet här är —- liksom även
fallet var med Ljungaverksfabriken — något försenat och beräknas vara
avslutat i mars—april 1945.
I skrivelse den 30 december 1944 har statens industrikommission meddelat,
att av de medel, som anvisats för de båda fabriksanläggningarna i
Ljungaverk och Stockvik, hittills förbrukats ett belopp av omkring 7 500 000
kronor. Detta innebure i själva verket, att kostnaderna icke kunnat hållas
på den nivå, som från början beräknats, utan alt överskridanden ägt rum.
Anledning härtill vore delvis att söka i den vid Ljungaverk timade explosionsolyckan
och därav föranledda reparationer och omändringsarbeten, men
även andra omständigheter hade bidragit till kostnadsökningen. Industrikom
-
Utskottet.
6 Statsutskottets utlåtande nr 25.
missionen beräknade preliminärt ett behov av ytterligare 2 000 000 kronor
såsom tilläggsanslag.
Departementschefen har tillstyrkt bifall till kommissionens framställning.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Uppförande och drift av fabriksanläggningar
för tillverkning av syntetiskt gummi å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
Stockholm den 2 februari 1945.
På statsutskottets vägnar:
ALGOT TÖRNKVIST.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Oscar Olsson, Pauli, Lindström, Gränebo, Sven Larsson,
Bäcklund, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Ekströmer, Gunnar Andersson, Albertsson
och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Svensson i Grönvik, Ward, Danielsson, Pettersson i Dahl. Bergström, Hall, Wallentheim,
fru Alvén och herr Birke.
457172. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:24 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen a1 i texten