Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1945-06-21 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:252, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 252.
1
Nr 252.
Ankom till riksdagens kansli den 21 juni 1945 kl. 11 fm.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till de tekniska högskolorna m. m. jämte i
ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten
117) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret
1945/46 beräkna
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 301 500 kronor;
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag
av 449 700 kronor;
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 575 000 kronor;
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 40 000 kronor;
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier ett anslag av 11 000
kronor;
dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av
nya lokaler ett reservationsanslag av 250 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av
491 200 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader ett förslagsanslag av
153 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 215 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek ett reservationsanslag av 25 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier ett anslag av 5 000
kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya
lokaler ett reservationsanslag av 190 000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr 252.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr £52.
dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier ett reservationsanslag av 45 000
kronor;
dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
främjande av teknisk forskning ett reservationsanslag av 150 000 kronor;
dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
tryckning av doktorsavhandlingar ett anslag av 3 000 kronor;
dels ock till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 326, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27
april 1945, föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
tekniska högskolan i Stockholm, som föranledas av vad chefen för ecklesiastikdepartementet
anfört;
2. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för tekniska
högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;
3. till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 1 435 000 kronor;
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad av departementschefen
anförts under budgetåret 1945/46 medgiva överskridande av den i avlöningsstaten
för tekniska högskolan i Stockholm upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;
5. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor;
6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor;
7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 76 000 kronor;
8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 18 000 kronor;
9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya
lokaler för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 325 000
kronor;
10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 kronor;
11. till Tekniska högskolan i Stockholm: Extra undervisningskurser för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor;
12. dels medgiva, att för docenten Edmund Schjånberg må från och med
Statsutskottets utlåtande nr 25%. 3
den 1 juli 1945 inrättas en personlig professur i oljekemi vid Chalmers tekniska
högskola;
dels besluta, att Schjånberg skall såsom innehavare av nämnda befattning
i avlönings- och pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor
vid nämnda högskola;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för högskolan, som föranledas av professurens inrättande;
allt under förutsättning att Svenska skifferoljeaktiebolaget bestrider kostnaderna
för Schjånbergs avlöningsförmåner och övriga med professurens tillkomst
förenade kostnader på sätt av departementschefen angivits;
13. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar jämväl i övrigt i personalförteckningen
för Chalmers tekniska högskola, som föranledas av vad departementschefen
anfört;
14. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för Chalmers
tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;
15. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 515 000 kronor;
16. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad av departementschefen
anförts under budgetåret 1945/46 medgiva överskridande av den i
avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola upptagna anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;
17. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor;
18. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor;
19. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
49 000 kronor;
20. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 6 000 kronor;
21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 45 000 kronor;
22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
främjande av teknisk forskning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 190 000 kronor;
23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 kronor;
24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
4
Statsutskottets utlåtande nr 252.
åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor;
25. till Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 5 500 kronor;
26. till Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 116 500 kronor;
27. till Anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor m. m. för
utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa
ett investeringsanslag av 77 000 kronor;
28. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 230 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion
(I: 401), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att den vid tekniska
högskolan förefintliga befattningen som snickare skall förändras till en
befattning som modellsnickare i lönegrad A 7, samt att riksdagen ville
företaga härav betingad ändring i förslaget till avlöningsstat för tekniska
högskolan;
dels en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion (I: 404),
vari hemställts, att riksdagen måtte i den i proposition nr 326 föreslagna
personalstaten för de tekniska högskolornas bibliotek upptaga andre bibliotekarier
och amanuenser med heltidstjänstgöring med en lönegradsplacering
lika den för motsvarande tjänstemän vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken
och därvid tillika uttala, att för anställning som amanuens
och för befordran till andre bibliotekarie bör fordras avlagd filosofie
licentiatexamen;
dels ock en inom andra kammaren av herrar G. Ljungqvist och P. H.
Fagerholm väckt motion (II: 618), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att laboratorsbefattningarna i fysik och kemi vid kungl, tekniska högskolan
måtte placeras i lönegraden A 27.
Inledning.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade chefen
för ecklesiastikdepartementet den 13 september 1940 f. d. generaldirektören
C. G. O. Malm, tillika ordförande, myntdirektören A. G. Grabe, dåvarande
rektorn vid Chalmers tekniska högskola, professorn S. Hultin, dåvarande
rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn H. Kreuger,
nuvarande överdirektören i överstyrelsen för yrkesutbildning O. R. Lundquist
och direktören, filosofie doktorn S. A. G:son Nauckhoff, att såsom
sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och avgiva
förslag rörande den högre tekniska undervisningen och därmed sammanhängande
frågor.
Statsutskottets utlåtande nr £52.
5
Genom beslut den 17 september 1943 uppdrog Kungl. Majit åt de sakkunniga
att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning och avgiva
förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i
fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.
Med skrivelse den 9 oktober 1943 ha de sakkunniga (1940 års sakkunniga
för den högre tekniska undervisningen) överlämnat betänkande med utredning
och förslag angående den högre tekniska undervisningen.
Vidare ha de sakkunniga i skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars 1944
avgivit förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och
i fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.
Sakkunnigförslaget innebär i huvuddrag följande.
De sakkunniga ha ansett en genomgripande omorganisation av de tekniska
högskolorna ofrånkomlig. Omorganisationen skulle dels giva högskolorna
möjlighet att mottaga ökat antal studerande, dels syfta till en förbättring
av undervisningens kvalitet, särskilt vid Chalmers tekniska högskola.
Utbyggnaden, som skulle ske successivt under en åttaårsperiod, skulle
skapa förutsättningar för en antagning av sammanlagt 700 nya ordinarie
studerande årligen, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250
vid Chalmers tekniska högskola, vilket antal beräknats motsvara landets
behov av civilingenjörer och därmed jämförliga tekniker år 1970. Enligt
de sakkunnigas uppfattning kunna vid de båda högskolorna för närvarande
utan överbelastning och därmed följande olägenheter för undervisningens
ändamålsenliga bedrivande antagas sammanlagt 450 nya ordinarie studerande
årligen eller vid tekniska högskolan i Stockholm 280 och vid Chalmers
tekniska högskola 170 studerande. Det av de sakkunniga angivna maximiantalet
studerande vid nuvarande organisation har redan överskridits med
några tiotal vid vardera högskolan. Sålunda utgjorde antalet höstterminen
1944 nyantagna ordinarie studerande 529, varav 317 vid tekniska högskolan
i Stockholm och 212 vid Chalmers tekniska högskola.
I anslutning till ökningen av studerandeantalet föreslå de sakkunniga nyoch
ombyggnadsåtgärder samt förbättring av utrustningen vid högskolornas
institutioner till en sammanlagd kostnad av 39 000 000 kronor, varav
24 500 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 14 500 000 kronor
för Chalmers tekniska högskola. De sakkunniga föreslå vidare en avsevärd
successiv utökning av lärarpersonalen och förorda i samband därmed
införande av en ny typ av lärartjänster, nämligen befattningar som s. k.
adjungerad lärare.
De sakkunniga föreslå även en avsevärd ökning av antalet assistenter
och laboratorievaktmästare. Betänkandet innefattar vidare förslag till lönereglering
för ett stort antal befattningar av skilda slag vid högskolorna. Sålunda
föreslås, att professorsbefattningarna omvandlas till förordnandetjänster
med inplacering i lönegrad C 7, medan laboratorsbefattningarna
anses böra få karaktär av fullmaktstjänster i lönegrad A 27. För speciallärarna
föreslå de sakkunniga en väsentlig arvodesförbiittring.
Beträffande inträdesfordringama föreslå de sakkunniga endast den förändringen,
att av dem som söka inträde som ordinarie studerande skall
fordras fullgjord första militärtjänstgöring. Anledningen härtill är, att man
vill söka undvika kollision mellan militärtjänstgöring och högskolestudier.
6 Statsutskottets utlåtande nr 252.
Någon ändrad metod för urvalet bland de inträdessökande föreslås däremot
icke.
Den nuvarande indelningen i avdelningar skulle i huvudsak bibehållas oförändrad.
De studerande skulle i stort sett fördelas på de olika avdelningarna
i samma proportioner som för närvarande. Som en huvudregel vid studieplanernas
uppgörande skulle alltjämt gälla, att den planenliga studietiden
skall vara fyra år. Trots att teknikens snabba utveckling ställer ökade krav
på undervisningen kan detta enligt de sakkunnigas åsikt bli möjligt genom
en omfattande rationalisering av undervisningen, och de sakkunniga föreslå
också åtgärder, som syfta till en sådan rationalisering.
Med avseende å den administrativa organisationen innebär sakkunnigförslaget,
att lärarkollegiet skall befrias från rent administrativa göromål
och handläggningen därav koncentreras till kollegienämnden och rektor,
vilken enligt förslaget icke längre skall behöva utses bland vederbörande
högskolors professorer och — därest han bekläder professur vid sin utnämning
till rektor — skall vara skyldig att frånträda densamma. Vidare har i
syfte att skapa kontakt mellan högskolan och näringslivet föreslagits inrättandet
av s. k. avdelningsråd, bestående av 3—6 ledamöter. Ledamöterna
lia avsetts som regel skola utses, för tekniska högskolan i Stockholm
av styrelsen för svenska teknologföreningen och för Chalmers tekniska
högskola av styrelsen för tekniska samfundet i Göteborg. Ledningen av
högskolorna skall enligt förslaget anförtros åt en gemensam överstyrelse,
varvid de särskilda högskolestyrelserna förutsatts skola indragas. Överstyrelsen
har avsetts skola bestå av en preses och åtta andra ledamöter, utsedda
av Kungl..Majit, de senare efter förslag en av vetenskapsakademien,
en av lantmäteristyrelsen, en av vardera högskolans lärarkollegium samt
övriga fyra av avdelningsråden vid de båda högskolorna. Slutligen förorda
de sakkunniga en överflyttning av de tekniska högskolorna från ecklesiastikdepartementets
till handelsdepartementets förvaltningsområde.
De årliga utgifterna för de tekniska högskolornas drift samt för vissa
gemensamma ändamål vid högskolorna ha efter ett genomförande av de
sakkunnigas förslag i dess helhet av dem beräknats komma att uppgå till
i runt tal 6 650 000 kronor, vilket i förhållande till motsvarande kostnader
innevarande budgetår innebär en ökning med i runt tal 2 720 000 kronor.
.1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen samt utredningen
rörande den tekniskt vetenskapliga forskningens ordnande — i det
följande benämnda biblioteksutredningen — ha den 5 april 1944 gemensamt
framlagt ett betänkande med förslag till åtgärder för främjandet av
litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena (stat. off. utr. 1944: 17).
Detta förslag avser en utbyggnad av de båda högskolornas bibliotek, vilken
proportionsvis, skulle bli väsentligt större än utvidgningen av högskolornas
övriga institutioner. Bibliotekens sammanlagda driftkostnader, som för budgetåret
1943/44 beräknats till 198 000 kronor, skulle efter genomförd omorganisation
komma att stiga till 490 000 kronor.
Departementschefen anför för egen del inledningsvis följande.
Det föreliggande sakkunnigförslaget till omorganisation av den högre tekniska
undervisningen är i åtskilliga hänseenden av genomgripande natur och
till omfånget en av de största offentliga utredningar, som under senare år
framlagts. De allmänna omdömen, som i inhämtade remissyttranden uttalats
över de sakkunnigas betänkande, lia i flertalet fall varit välvilliga och uttryckt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr *252.
1
uppskattning av de sakkunnigas arbete. En genomgående kritisk inställning
till förslaget har väsentligen intagits av två remissinstanser, nämligen statskontoret
och statsverkens ingenjörsförbund.
Beträffande särskilda i förslaget behandlade frågor — däribland flera av
central betydelse — ha åter vid remissbehandlingen starka meningsskiljaktigheter
gjort sig gällande. Dessa ha framträtt redan i det grundläggande
spörsmålet örn beräkningen av landets ingenjör sbehov och den därmed nära
sammanhängande frågan örn det antal studerande, för vilket de tekniska
högskolorna böra utbyggas. Flertalet remissinstanser har funnit det av de
sakkunniga beräknade antalet nya ordinarie studerande vid de tekniska
högskolorna av 700, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250
vid Chalmers tekniska högskola, utgöra en önskvärd eller i allt fall försvarlig
ökning av elevantalet. I en del yttranden har emellertid -— särskilt så
vitt gäller vissa fackavdelningar — den av de sakkunniga ifrågasatta ökningen
icke ansetts tillräcklig för täckande av ingenjörsbehovet, under det
att i några fall en mindre ökning befunnits vara till fyllest. Den ståndpunkt
man kommer till i denna fråga blir av betydelse bland annat för utformningen
av byggnadsprogrammen för de båda högskolorna; de sakkunniga
ha även uppgjort dylika och uppskattat medelsbehovet för utrustning
och möblering med utgångspunkt från det av dem beräknade elevantalet.
Enligt från de tekniska högskolorna inhämtade uppgifter utgjorde antalet
höstterminen 1944 nyantagna ordinarie studerande sammanlagt 529, varav
317 vid tekniska högskolan i Stockholm och 212 vid Chalmers tekniska
högskola. Såvitt gäller den senare högskolan är den. av de sakkunniga
föreslagna ökningen i förhållande till nuvarande intagningssiffra enligt min
mening ej större än att den synes utgöra en lämplig grundval vid utformningen
av byggnadsprogrammet för denna högskola. Vad åter angår den
förra högskolan så erinrar jag, att Kungl. Majit den 12 augusti 1944 tillsatt
en kommitté för fortsatt beredning av byggnadsfrågor vid denna högskola.
Denna kommitté har bland annat erhållit i uppdrag att verkställa en
överarbetning av de sakkunnigas byggnadsplan med hänsyn till den kritik,
som vid remissbehandlingen framförts gentemot förslaget i denna del, därvid
kommittén även haft att pröva utbyggnadsfrågan från den alternativa
förutsättningen av ett årligt antal av 350 nyintagna ordinarie studerande.
Byggnadskommittén torde i dagarna komma att slutföra sitt uppdrag i detta
hänseende. Starka skäl tala givetvis för att riksdagen får tillfälle att i ett
sammanhang pröva detta omfattande utbyggnadsprograin och det förelig:
gande organisationsförslaget i övrigt, så vitt gäller tekniska högskolan i
Stockholm.
Vid remissbehandlingen lia vidare betydande meningsskiljaktigheter gjort
sig gällande beträffande spörsmålet om högskolornas inre organisation. Ehuru
de sakkunnigas förslag att befria lärarkollegiet från rent administrativa göromål
och koncentrera handläggningen därav till kollegienämnden och rektor i
princip därvid vunnit anslutning, Ilar lämpligheten av en så långt gående begränsning
av lärarkollegiets befogenheter i skilda hänseenden, som de sakkunniga
förordat, ifrågasatts. Olika synpunkter och. önskemål ha vidare framförts
beträffande avdelningsrådens sammansättning och sättet för utseende
av ledamöter i dessa råd. Behovet av en förstärkning av den administrativtkamerala
sakkunskapen vid högskolorna har ävenledes vitsordats men olika
förslag ha framkommit för tillgodoseende av detta önskemål.
Förslaget om en gemensam administrativ ledning flir högskolorna har genomgående
tillstyrkts. I åtskilliga yttranden har emellertid ett kanslersäm
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 252.
bete ansetts vara att föredraga framför en överstyrelse i enlighet med de
sakkunnigas förslag. I den mån förslaget örn inrättande av en överstyrelse
vunnit anslutning ha åsikterna gått isär i fråga örn dess närmare organisation
och sammansättning. I ett par yttranden har vidare förordats, att den
särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola skulle bibehållas även
örn en gemensam administrativ ledning för högskolorna inrättades. Härmed
sammanhänger bland annat även spörsmålet örn organisationen av ledningen
för statens skeppsprovningsanstalt, vilken för närvarande utövas av styrelsen
för sistnämnda högskola. Olika åsikter örn den lämpligaste lösningen av
denna fråga ha vid remissbehandlingen uttalats.
Gentemot sakkunnigförslaget, i vad det avser inrättande av nya professurer
och andra lärarbefattningar, lia vidare i remissyttrandena erinringar
framställts i huvudsak åsyftande en förstärkning av lärarpersonalen utöver
vad de sakkunniga förutsatt men även inrättande av nya befattningar
i snabbare takt och i annan tidsföljd än vad som i betänkandet
föreslagits. Uttalanden i denna riktning ha särskilt framförts från tekniska
högskolan i Stockholm.
Såvitt gäller av de sakkunniga framförda förslag till löne- och arvodesregleringar
ha, särskilt i vad dessa avse ändrad löneställning för professorerna,
meningsmotsättningarna i remissyttrandena varit starkt framträdande.
. I detta sammanhang vill jag framhålla, att de sakkunniga icke ansett
sig kunna framlägga något slutgiltigt förslag till omorganisationen av avdelningen
för lantmäteri med hänsyn till att enligt de sakkunnigas mening
lantmätarnas uppgifter ej kunde bestämmas utan att resultatet av de s. k.
fastighetsbildningssakkunnigas arbete först avvaktades ävensom att frågan
örn lantmäteriundervisningen jämväl borde lösas i samband med frågan
örn lantbruksingenjörernas utbildning, vilken vid tiden för betänkandets
avgivande var föremål för utredning av 1942 års torrläggningssakkunniga.
Sistnämnda sakkunniga, som numera slutfört sitt uppdrag (stat. off. utr.
1944: 56), ha i sitt betänkande uttalat det önskemålet, att lantbruksingenjörernas
utbildning skulle förläggas till lantbrukshögskolan under förutsättning
att även lantmätarnas utbildning förlädes till denna högskola. Vid
remissbehandlingen av det föreliggande sakkunnigförslaget rörande den
högre tekniska undervisningen, därvid förenämnda fastighetsbildningssakkunniga
förklarat frågan om lantmäteriundervisningens organisation icke
böra anstå i avbidan på slutförandet av deras uppdrag, har genomgående
framhållits önskvärdheten av en fortsatt utredning rörande lantmäteriundervisningens
organisation. Olika åsikter ha därvid gjort sig gällande beträffande
frågan, huruvida denna undervisning lämpligen borde förläggas
till lantbrukshögskolan _ eller bibehållas vid tekniska högskolan i Stockholm.
Jag har för avsikt att framdeles för Kungl. Majit anmäla detta
spörsmål. Emellertid vill jag här framhålla, att den lösning, denna fråga
erhåller, kommer att beröra frågan om utbyggnaden av tekniska högskolan
i Stockholm ävensom i viss utsträckning organisationen av undervisningen
jämväl mom andra fackavdelningar vid nämnda högskola.
Vidare har det av den s. k. biblioteksutredningen framlagda förslaget, som
syftar till en väsentlig förstärkning av bibliotekspersonalen ävensom ökade
anslag till högskolornas bibliotek, vid beredningen inom departementet befunnits
tarva en överarbetning, innan detsamma i sin helhet kan läggas till grund
för en proposition i ämnet.
Med hänsyn till de meningsskiljaktigheter, vilka — såsom av det anförda
Statsutskottets utlåtande nr 252.
9
framgår — i skilda hänseenden gjort sig gällande vid remissbehandlingen
av det av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen framlagda
organisationsförslaget, bör detta enligt min mening göras till föremål
för viss översyn, innan det i sin helhet förelägges riksdagen. Även åtskilliga
av de av de sakkunniga framlagda förslagen till löne- och arvodesreglering
tarva en omprövning; detta gäller främst förslagen till reglering av professorernas
och laboratorernas löner samt speciallärarnas arvoden. Vad jag nu
anfört utesluter icke, att sakkunnigförslaget erbjuder utgångspunkter för
genomförande av en förbättring av högskolornas organisation och en omläggning
av den därstädes bedrivna undervisningen till närmare överensstämmelse
med den moderna tidens krav. Under ärendets hittillsvarande beredning
inom ecklesiastikdepartementet har sakkunnigförslaget underkastats
en ingående överarbetning, varför jag räknar med att den av mig förordade
ytterligare översynen skall kunna slutföras .utan tidsutdräkt. Vissa avgränsade
delar av förslaget avse åtgärder, som icke lämpligen kunna uppskjutas
och vilka icke ha en sådan principiell innebörd, att en översyn kan anses
erforderlig beträffande dem. Jag kommer att i det följande förorda, att dylika
åtgärder redan nu vidtagas i den mån organisationsfrågans fortsatta beredning
icke därigenom föregripes.
Såsom departementschefen inledningsvis framhållit har det icke befunnits
möjligt för Kungl. Majit att utan ytterligare överarbetning av de föreliggande
sakkunnigförslagen taga definitiv ståndpunkt i den aktuella frågan
rörande omorganisation av den högre tekniska undervisningen i så god tid
att riksdagen kunnat föreläggas förslag till en mera väsentlig omorganisation
redan från och med ingången av budgetåret 1945/46. I stället föreslår
departementschefen nu vissa partiella förändringar, som icke ansetts
vara ägnade att föregripa det slutliga ställningstagandet till huvudförslagen.
Bland de spörsmål av principiell räckvidd, som sålunda för närvarande
skjutas åt sidan, nämner departementschefen särskilt det grundläggande
spörsmålet om den årliga elevintagningens storlek vid de tekniska högskolorna.
I detta hänseende ha de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
utgått från en intagning av 700 elever årligen såsom lämplig,
därav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska
högskola. Liksom departementschefen får utskottet erinra, att den
ståndpunkt man kommer till i denna fråga blir av betydelse bland annat
för utformningen av byggnadsprogrammen för de båda högskolorna. Utan
att vilja föregripa den slutliga omprövningen av spörsmålet om den årliga
elevintagningens storlek får utskottet likväl såsom sin mening uttala, att
de angivna elevantalen i stort sett synas lämpliga och ägnade att läggas till
grund för utformningen av utbyggnadsprogrammen.
Jämväl det förslag till den tekniska bibliotekstjänstens ordnande, som
framlagts av särskilda sakkunniga, har departementschefen ansett kräva en
överarbetning. I anslutning till detta uttalande av departementschefen vill
utskottet framhålla angelägenheten av att den ifrågasatta överarbetningen
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 252.
äger rum utan dröjsmål, enär spörsmålet om de tekniska högskolebibliotekens
omorganisation enligt utskottets mening kräver en snar lösning.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört har icke
givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Avlöningar.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 301 500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 133 500 kronor till
1 435 000 kronor. I fråga om personalorganisationen innebär förslaget i
huvudsak följande förändringar.
a) Lärarpersonal:
2 nya professorer inrättas, den ena i elektronik och den andra i
stadsbyggnad; i samband med inrättande av förstnämnda professur
begränsas ämnesområdet för den nuvarande professuren i teoretisk elektroteknik
med mätteknik till att avse endast teoretisk elektroteknik; inrättandet
av professuren i stadsbyggnad medför, att arvodet å 6 000 kronor till
en speciallärare i samma ämne bortfaller. — Departementschefen har beträffande
ifrågavarande förslag anfört följande.
Ett av de områden inom tekniken, där utvecklingen gått snabbast under de
gångna krigsåren, är elektrofysiken eller — som denna vetenskapsgren numera
allmänt benämnes — elektroniken. Trots elektricitetens betydelse för
det moderna samhället har undervisningen och forskningen inom elektricitetsläran
hittills varit i beklaglig grad eftersatt i vårt land. Vid universiteten tillhör
elektricitetsläran ämnet fysik. Detta ämne har emellertid vid universiteten
mer och mer kommit att identifieras med en av sina underavdelningar, spektroskopien,
varför universitetens fysikinstitutioner icke kunna sägas fylla det
förefintliga behovet av högre undervisning och forskningsverksamhet inom
elektricitetsläran. Vid de tekniska högskolorna bedrives forskning inom elektricitetsläran
men i tämligen blygsam omfattning. Bristen på högre studier
och forskning inom detta ämnesområde har utan tvivel varit och är fortfarande
till nackdel för vårt land. Visserligen ha våra elektriska industrier under
de senaste årtiondena gjort avsevärda framsteg, varvid de kunnat stödja sig
på egen forskning inom sina specialområden. Men de nya grenar inom tekniken,
som under de senaste decennierna vuxit fram utomlands, ha ej utvecklats
här hemma. Den viktigaste nya utvecklingslinjen kan karakteriseras som
ett omsättande av atom- och elektronfysikens rön till elektroteknik. På detta
område har utvecklingen i vårt land i betänklig grad sackat efter. Blott
med några exempel må detta förhållande belysas. För radioindustriens genombrott
har elektronrörstillverkningen varit av utslagsgivande betydelse. I
de länder, där fysiken — särskilt elektricitetsläran — var väl utvecklad, funnos
de tekniskt-vetenskapliga förutsättningarna för en radiorörsindustri. Så
var däremot icke fallet i vårt land, där under de senaste decennierna har rått
och fortfarande råder stor brist på fackmän inom detta område. Häri kan
man se en starkt bidragande orsak till att Sverige först under de senaste åren
fått en radiorörfabrikation, vilken dock endast inriktats på vissa standard
-
Statsutskottets utlåtande nr 253.
11
typer. Den nya utvecklingen inom ultrakortvågstekniken Ilar vidare endast
delvis kunnat följas i vårt land av brist på elektronrör av de konstruktioner,
som användas utomlands. Många andra områden inom elektroniken äro
stadda i snabb utveckling. Framsteg inom televisionen är i hög grad beroende
på elektronikens utveckling för framställningen av de olika bildsändar- och
bildmottagarrören. Vad bär sagts om elektronikens betydelse för svagströmstekniken
gäller även för starkströmstekniken. Slutligen kan nämnas, att elektroniken
har och sannolikt i än högre grad kommer att få medicinsk betydelse.
Med hjälp av en ny apparat, den s. k. betatronen, är det sålunda numera
möjligt att framställa en strålning, som är fullkomligt likvärdig med
radiums medicinskt verksamma strålning. Av det sagda torde till fullo framgå,
att fri grundforskning på elektronikens område är mycket betydelsefull för
utvecklingen av den tillämpade elektroniken både inom stark- och svagströmsområdet.
Lika angeläget är att en stab av yngre tekniker får en grundlig utbildning
i elektronik. Från dessa utgångspunkter har jag ansett det vara av
vikt, att redan från och med nästa budgetår en professur i elektronik inrättas
vid högskolan. I samband härmed bör benämningen å professuren i teoretisk
elektroteknik med mätteknik ändras till »teoretisk elektroteknik».
Behovet av en professur i stadsbyggnad har vitsordats sedan mer
än ett årtionde. Redan vid tillsättandet den 20 juni 1930 av sakkunniga för
avgivande av förslag i fråga om förbättrad utbildning i stadsplanekonst uttalade
dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet, att ett bättre
ordnande av utbildningen för stadsplanetekniker allmänt ansåges vara en
angelägenhet av stor vikt. I anslutning härtill framhölls, att det vid varje
stadsmässig planering och bebyggelse gäller att tillvarataga betydande värden,
bland annat i ekonomiskt, socialt och estetiskt hänseende, och att det
är av ej ringa betydelse att stadsplanerna såvitt möjligt bliva goda organisationsplaner
för samhällenas byggnadsutveckling. Samtidigt underströks, att
den sakkunskap på området, som härför kräves, icke förefunnes i erforderlig
omfattning, varför det vore önskvärt att åtgärder snarast vidtoges för att
avhjälpa detta missförhållande.
Den utveckling, som sedan dess ägt rum, har varit ägnad ytterligare understryka
önskvärdheten av att en förbättrad undervisning i stadsplanebyggnad
snarast kommer till stånd. Bostadsbyggandet liksom den offentliga byggnadsverksamheten
har under krigsåren måst begränsas, varför stora eftersatta
behov nu vänta på att bliva tillgodosedda. Man har anledning räkna med
att, då förhållandena åter bliva mera normala, byggnadsverksamheten kommer
att intensifieras. En sådan verksamhet kan komma att ingå såsom ett
led i såväl sysselsättningspolitiken som en allmän socialpolitik. Det gäller
då för våra städer och samhällen att vara beredda på att tillhandahålla tomtmark
i erforderlig omfattning och att för bebyggelsen upprätta stadsplaner,
som motsvara nutida anspråk. I alltför mångå fall föreligga emellertid brister
i dessa hänseenden, stundom beroende på att de fastställda stadsplanerna
äro i hög grad föråldrade, i andra fall åter beroende på att några stadsplanelagda
områden icke alls föreligga färdiga för bebyggelse. Orsaken till dessa förhållanden
är i stor utsträckning att söka i den omständigheten, att på de flesta
orter icke finnas personer, som äro kompetenta att uppgöra förslag till stadsplaner.
Behovet av stadsplanetekniker har knappast någonsin tidigare framträtt
nied sådan styrka som nu. Ytterst bottnar den bristande tillgången på
sakkunskap på detta område i en otillräcklig undervisning vid våra tekniska
högskolor. En annan synpunkt, som i detta sammanhang kräver beaktande,
12
Statsutskottets utlåtande nr 252.
är, att föråldrade stadsplaner och en av brist på kompetenta tekniker orsakad
långsam handläggning av stadsplanefrågorna kunna bliva till avsevärt hinder,
när det gäller att efter kriget på ett rationellt sätt ordna trafikfrågorna i våra
städer och större samhällen.
De framställningar som gjorts att tidigare än de sakkunniga föreslagit få
till stånd en professur i stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm
synas mig med hänsyn till det anförda starkt grundade. Visserligen är det
möjligt, att detaljanmärkningar kunna göras mot den av de sakkunniga uppgjorda
undervisningsplanen. Dylika anmärkningar framstå emellertid enligt
min mening såsom mindre betydande, då rättelse lätt torde kunna vinnas
efter någon tids erfarenhet. Av särskilt värde synes mig en ny professur bliva
genom de möjligheter den skulle öppna till ordnade, avancerade föreläsningar,
övningar och tilläggskurser i stadsbyggnad. Denna form för utbyggnad av
undervisningen —- vilken även föreslagits av de sakkunniga — synes i särskild
grad lämpa sig för att nå de omedelbara resultat, som nu böra eftersträvas.
Efter^samråd med cheferna för social- och kommunikationsdepartementen har
jag på nu angivna grunder funnit mig böra förorda inrättande av en professur
i stadsbyggnad redan från och med budgetåret 1945/46. Vid bifall härtill
bortfaller det nuvarande arvodet å 6 000 kronor till specialläraren i stadsbyggnad.
Vidare förordar departementschefen en omreglering av den för lan tmäteriundervisningen
inrättade, sedan i fjol vakanta professuren
i geodesi och fotogrammetri till en professur i enbart fotogrammetri.
I fråga om den andra, likaledes vakanta geodesiprofessuren med ämnesområdet
»geodesi med utjämningsräkning» förordar departementschefen, att
densamma alltjämt uppehälles med vikarie i avbidan på utredning rörande
lantmäteriundervisningens ordnande.
I sitt den 4 mars 1944 avlämnade förslag beträffande organisationen av
undervisningen i geodesi och fotogrammetri hade de sakkunniga för den
högre tekniska undervisningen förordat utbrytandet av fotogrammetrin ur
den förstnämnda professurens ämnesområde till en särskild professur samt
föreslagit att professuren i geodesi med utjämningsräkning skulle förändras
till en. professur i enbart geodesi med tyngdpunkten förlagd på den högre
geodetiska undervisningen och forskningen, medan undervisningen inom
vissa av geodesiens tillämpningsområden skulle anförtros åt en eller två
adjungerade lärare. Geodesiundervisningen har hittills varit fördelad mellan
de båda professurerna på så sätt att »högre geodesi» hänförts till professuren
i geodesi med fotogrammetri medan »tillämpad geodesi» hänförts till den
andra professuren.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Vad till en början beträffar förslaget att, med upplösande av den nuvarande
kombinationen av undervisningen i ämnena fotogrammetri och högre
geodesi, inrätta en särskild professur i fotogrammetri ha de sakkunniga enligt
min mening förebragt en övertygande motivering för sin ståndpunkt.
Tyngdpunkten i den nuvarande kombinerade professuren har successivt
förskjutits till ämnet fotogrammetri, till vilket undervisningen och forsk
-
Statsutskottets utlåtande nr 253.
13
ningen under senare år i själva verket huvudsakligen varit koncentrerade.
Mot denna utveckling synes mig, i betraktande av fotogrammetriens växande
betydelse, någon vägande invändning icke kunnat riktas. Genom de
insatser, som den förre innehavaren av professuren nedlagt på fotogrammetriens
vetenskapliga och praktiska utveckling, har denna gren av tekniken,
vilken är av stor betydelse bland annat för det ekonomiska kartarbetet,
kraftigt främjats. Nya forskningsuppgifter vänta emellertid inom
denna vetenskapsgren. Dessa erbjuda sig icke endast inom det löpande
praktiska kartläggningsarbetet i landet utan hänföra sig även till nya användningsområden,
som ännu äro föga utforskade, exempelvis mikrofotogrammetri,
röntgenfotogrammetri samt närbildsfotogrammetri. Forskningsverksamheten
skulle kraftigt främjas genom en särskild professur i ämnet
fotogrammetri. De sakkunnigas förslag i denna del har också tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av de myndigheter och sammanslutningar, som
uttalat sig i denna fråga.
Den enda anledning till tvekan, som enligt min mening kan förefinnas
ifråga om inrättandet av den föreslagna fotogrammetriprofessuren, hänför
sig till det förhållandet, att frågan örn lantmäteriundervisningens organisation
och förläggning, såsom jag i annat sammanhang anfört, kommer att
göras till föremål för särskild utredning. Bortsett från att en motsvarande professur
fanns vid tekniska högskolan redan innan lantmäteriundervisningen
överflyttades till högskolan, är det enligt min uppfattning varken önskvärt
eller nödvändigt att avgörandet av denna fråga uppskjutes. Ett uppskov
är icke önskvärt med tanke på det praktiska kartarbetets och den teoretiska
forskningens behov av det stöd en ordinarie professor och institutionsföreståndare
kan skänka den fotogrammetriska verksamheten. Men
uppskovet är ej heller nödvändigt, enär en blivande innehavare av en lärostol
i fotogrammetri vid tekniska högskolan givetvis skulle förpliktas att
finna sig i de förändringar i professurens omfattning eller förläggning, som
kunna bli följden av en eventuell omorganisation av lantmäteriundervisningen.
Jag förordar följaktligen, att den nuvarande professuren i geodesi
och fotogrammetri från och med den 1 juli 1945 förändras till en professur
i fotogrammetri.
Komplicerad och föremål för starka meningsmotsättningar är frågan,
hur undervisningen i geodesi lämpligen bör ordnas. De sakkunnigas ställningstagande
innebär i första hand, att den högre geodesien skall vara
företrädd av en ordinarie lärare i professors ställning. De anse emellertid
en förening av högre geodesi och tillämpad geodesi under samma professur
möjlig genom en rationalisering av undervisningen; denna rationalisering
skulle bland annat åvägabringas genom att till professuren anknötes
en eller två adjungerade lärarbefattningar. En härifrån avvikande uppfattning
företrädes av lantmäteristyrelsen. Styrelsen hävdar, att den av de
sakkunniga förordade ämnesföreningen icke är praktiskt genomförbar på
grund av ämnenas inbördes skiftande karaktär. Enligt lantmäterislyrelsens
uppfattning bör undervisningen av blivande lantmätare och den vid en läroanstalt
för sådana bedrivna vetenskapliga forskningen väsentligen inriktas
på de inom geodesien föreliggande tekniska tillämpningsproblemen.
Den högre geodesien har däremot, framhåller styrelsen, icke något intimare
sammanhang med övriga delar av geodesien utan står geofysiken närmast.
Den utbildning, som för blivande lantmätare tarvas i högre geodesi, är en
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 252.
ligt styrelsens förmenande icke av större omfattning än att den lämpligen
skulle kunna meddelas av en speciallärare. Lantmäteristyrelsen understryker
därjämte, att den nuvarande professuren i geodesi med utjämningsräkning,
som inrättades så sent som år 1939, i främsta rummet avsåg att tillgodose
behovet ay undervisning och forskning i den mätningsteknik, som
erfordras för fastighetsbildningsändamål. Med hänsyn till de starka meningsmotsättningar,
som framträtt i detta ärende och då spörsmålet om
lantmäteriundervisningens organisation och förläggning kommer att bli
föremål för särskild utredning, har jag icke nu funnit mig kunna eller böra
taga ståndpunkt till frågan, huru undervisningen i högre respektive tilllämpad
geodesi bör fördelas på olika lärarbefattningar, utan anser det lämpligt,
att detta spörsmål hänskjutes till ytterligare övervägande av de blivande
sakkunniga för lantmäteriundervisningens ordnande. I avbidan på
frågans lösning bör den nu vakantsatta professuren i geodesi med utjämningsräkning
alltjämt uppehållas allenast genom vikarie.
I fråga örn speciallärarbefattningar förordar departementschefen
en arvodeshöjning med 2 300 kronor till läraren i kylteknik och med
2 800 kronor till läraren i elektrotekniska mätmetoder samt nyinrättande av
en speciallärarbefattning i vattenlednings- och avloppsteknik. Härjämte föreslås
arvodesförbättring med sammanlagt 5 000 kronor åt speciallärare m. fl.,
vilkas tjänst ha karaktär av huvudsyssla.
Laboratorsbefattningarna i fysik och kemi äro för närvarande
förenade med arvoden av 9 150 kronor. I överensstämmelse med
de sakkunnigas förslag har lärarkollegiet hemställt, att befattningarna skola
göras till ordinarie tjänster i lönegraden A 27. Departementschefen har förklarat
sig icke vara beredd att, innan omorganisationsfrågan i huvudsak behandlats,
upptaga detta förslag till prövning. I motionen II: 618 har yrkats,
att de sakkunnigas och lärarkollegiets förslag på denna punkt nu skall genomföras.
Beträffande skälen härför hänvisas till motionen.
Beträffande förste assistenterna, vilka för närvarande äro
arvodister, föreslås att de inplaceras i lönegraden Ex 21.
b) Bibliotekspersonal:
I fråga om denna personal ha de sakkunniga och lärarkollegiet förordat en
betydande omorganisation, vilket förslag departementschefen emellertid ansett
tarva en överarbetning. Med hänsyn härtill föreslår departementschefen
icke någon annan ändring för nästa budgetår beträffande bibliotekets personalstat
än en anslagshöjning med 6 400 kronor till extra arbetshjälp.
I motionen 1:40£ hemställes, att den personal vid de tekniska högskolornas
bibliotek, som är jämförbar med den personal vid de s. k. »lärda verken»,
måtte komma i åtnjutande av samma löneförbättring som den sistnämnda
personal erhållit genom beslut av fjolårets och innevarande års
riksdag. Till stöd härför har i motionen anförts i huvudsak följande.
Statsutskottets utlåtande nr 252.
15
Vid kungl, tekniska högskolans bibliotek finnas för närvarande två extra
ordinarie andra bibliotekarier, placerade i Eo 21, samt två amanuenser i
respektive Eo 18 och Eo 16. Samtliga dessa befattningshavare ha filosofie
licentiatexamen med undantag för den i tjänsten äldste andre bibliotekarien,
som endast är filosofie kandidat. Denne har emellertid varit i bibliotekets
tjänst ända sedan 1911.
Chalmers tekniska högskolas bibliotek har för närvarande endast en
extra ordinarie andre bibliotekarietjänst, som inrättades 1943 och sedan
dess innehas av en filosofie licentiat. Dessutom har biblioteket en halvtids
amanuenstjänst i Eo 16, inrättad 1942 och sedan dess besatt med en filosofie
magister.
Bortser man från den sistnämnda halvtidsbefattningen, är det tydligt, att
andre bibliotekarierna och amanuenserna vid de tekniska högskolornas bibliotek
i avseende på kompetens äro jämställda med motsvarande tjänstemän
vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken. Någon i reglemente
fastställd fordran på filosofie licentiatexamen för att antagas som amanuens
finnes visserligen icke, men sedan länge ha icke andra än filosofie licentiater
erhållit heltids amanuenstjänster där. Då därtill arbetsuppgifterna äro identiska,
vore det tydligen fullt berättigat, örn tjänstemännen vid de tekniska
högskolornas bibliotek även i lönehänseende vore jämställda med motsvarande
tjänstemän vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken, i den
mån de innehava heltidstjänster.
Detta var i själva verket fallet intill helt nyligen. Vid riksdagen 1944 erhöllo
emellertid amanuenserna vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken
jämte motsvarande tjänstemän vid vissa andra lärda verk en förbättrad
löneställning genom en differentierad lönegradsplacering, innebärande
under det första året Ex 17, under de därpå följande tre åren Eo 18 samt
efter denna tid Eo 20. Slutligen ha vid innevarande riksdag andre bibliotekarierna
jämte motsvarande tjänstemän vid de ovan nämnda verken erhållit
en lönegradsplacering i A 23 i stället för tidigare A 21.
Dessa beslut ha kommit att bestämma lönegradsplaceringen för tjänstemän
även i andra verk med liknande arbetsuppgifter. Sålunda föreslog
Kungl. Majit i statsverkspropositionen 1945, att amanuenserna i krigsarkivet
skulle avlönas enligt de grunder, som av 1944 års riksdag bestämts för
de s. k. lärda verken. Vidare föreslog statsutskottet i utlåtande nr 4, 1945,
att en intendentsbefattning i armémuseum skulle placeras i A 23 i stället
för av Kungl. Majit föreslagna A 22, med hänvisning till den gjorda uppflysningen
av motsvarande tjänstemän i de lärda verken. Slutligen föreslog
statsutskottet med samma motivering i utlåtande nr 90, 1945, att andre
arkivarien i utrikesdepartementet, som av Kungl. Majit placerats i A 22,
skulle placeras i A 23.
Andre bibliotekarierna och amanuenserna vid de tekniska högskolebiblioteken,
som tidigare i lönehänseende varit jämställda med motsvarande tjänstemän
i de lärda verken, ha genom nu angivna beslut kommit i en avsevärt
sämre ställning än dessa.
Någon framställning från andre bibliotekarierna och amanuenserna vid
de tekniska högskolebiblioteken har icke gjorts. Man hyste förhoppning,
att frågan skulle lösas genom att bibliotekens stater skulle upptagas till behandling
innevarande riksdag i samband med förslaget till omorganisation
16
Statsutskottets utlåtande nr <252.
av den tekniska bibliotekstjänsten överhuvud. Själva grundtanken i det
av de sakkunniga framlagda betänkandet beträffande denna omorganisation
(stat. off. utr. 1944: 17) är nämligen, att »båda de tekniska högskolornas
bibliotek böra utvecklas till centralbibliotek för litteraturtjänsten inom
de tekniska fackområdena, i princip jämställda med varandra och med landets
två universitetsbibliotek» (betänkande s. 70). De sakkunniga föreslå
därför, att kvalifikationerna för tjänstemännen vid dessa bibliotek skola
vara lika dem, som gälla för motsvarande tjänstemän vid kungl, biblioteket
och universitetsbiblioteken, varvid man emellertid för att tillgodose bibliotekens
behov även av personal med teknisk utbildning föreslår, att som
kvalifikation för amanuensbefattning jämväl skall gälla fullständig avgångsexamen
vid någon av de tekniska högskolorna, dock med det tillägget
att vederbörande skall lia erhållit kvalificerade betyg i vissa ämnen (betänkande
s. 93—94). För lönegradsplaceringen av andre bibliotekarier och
amanuenser lia vidare de sakkunniga tagit hänsyn till de förslag rörande
lönegradsplaceringen av motsvarande tjänster inom de lärda verken, som
sedermera kommo att föranleda de ovan nämnda höjda placeringarna
(betänkande s. 97—98).
Genom att personalstaten för de tekniska biblioteken nu icke upptages
till behandling, kommer ett likställande i lönehänseende av andre bibliotekarierna
och amanuenserna vid de tekniska högskolornas bibliotek och motsvarande
tjänstemän vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken icke
att kunna ske till nästa budgetår, varigenom dessa tjänstemäns krav på en
förbättrad löneställning kommer att fördröjas ett helt år. Då dessa krav äro
berättigade, synes emellertid frågan böra lösas redan i år. En förutsättning
härför är givetvis, att för anställning som amanuens kräves avlagd filosofie
licentiatexamen. Huruvida denna examen skall kunna ekvivaleras av en
kvalificerad teknisk examen synes böra bli föremål för framtida överväganden.
c) Biträdespersonal.
I fråga om kansli- och kontorspersonalen föreslår departementschefen
inrättande av en s. k. skrivcentral med 4 nya befattningar,
därav 2 i Ex 2 och 2 i Ex 4. För tillfällig förstärkning av den administrativa
personalen på kansliet beräknas ett belopp av 6 000 kronor.
Beträffande laboratorievaktmästarna och därmed jämförbara
befattningar upptages till prövning det av institutionsvaktmästarutredningen
framlagda förslaget, vilket i fråga örn benämningen bland annat innebär, att
laboratorievaktmästarna skola benämnas institutionsvaktmästare. I anslutning
till utredningens förslag förordar departementschefen att dessa skola
fördelas på lönegraderna A 9, A 7, Eo 7 och Ex 7. De nuvarande 28 befattningarna
jämte nu föreslagna 4 nya sådana skulle fördelas sålunda, att 11
placeras i A 9, 13 i A 7, 4 i Eo 7 och 4 i Ex 7. I anslutning härtill har departementschefen
anfört följande.
Såsom jag i det föregående anfört har Kungl. Majit bemyndigat kollegienämnden
vid tekniska högskolan i Stockholm att medgiva, att ordinarie och
Statsutskottets utlåtande nr 252.
17
extra ordinarie befattning såsom laboratorievaktmästare vid inträffad
vakans må överflyttas från en institution till en annan och utbytas, ordinarie
befattning mot vid den senare institutionen inrättad extra ordinarie
eller extra laboratorievaktmästartjänst och extra ordinarie befattning mot
extra laboratorievaktmästartjänst. Vid ett genomförande av nu förordad
uppdelning av befattningarna å 7 och 9 lönegraderna skulle möjligheterna
att utnyttja bemyndigandet starkt begränsas, därest omflyttning av befattningar
blott skulle kunna ske inom institutioner, å vilka voro placerade
institutionsvaktmästare i samma lönegrad. Med hänsyn härtill och då en
viss rörlighet i fråga om befattningarnas fördelning mellan de olika institutionerna
är önskvärd ur rekryteringssynpunkt, får jag förorda, att högskolans
styrelse medgives rätt att omflytta befattningar även inom olika
lönegrader från en institution till en annan. Jag förutsätter härvid, att detta
icke kommer att medföra, att anställning sker i 9 lönegraden, där allenast
utförande av mindre kvalificerade arbetsuppgifter skulle åligga vederbörande.
Enär de relativt fåtaliga befattningarna i 9 lönegraden torde behöva
utnyttjas för erhållande av fullgod arbetskraft å de mera kvalifikationskrävande
institutionerna, torde en dylik utveckling emellertid icke behöva
befaras.
En anordning sådan som den av mig nu föreslagna bör lämpligen kompletteras
med ett allmänt bemyndigande för högskolestyrelsen att ersätta
ordinarie befattning med extra ordinarie eller extra samt extra ordinarie med
extra i samma lönegrad. Vid genomförande av ett dylikt system uppstå
vissa svårigheter av anslagsteknisk natur, i det att anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal i betydande omfattning kan komma att
överskridas, varvid dock å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
skulle uppkomma motsvarande eller något större besparing. Kungl.
Maj:t torde med hänsyn härtill böra inhämta bemyndigande av riksdagen
att medgiva det överskridande av icke-ordinarieposten, som kan påkallas
av att densamma av nu anförda skäl kan komma att belastas med avlöningsutgifter,
för vilka medel beräknats under ordinarieposten.
Förutom de i det föregående angivna institutionsvaktmästarna finnas vid
tekniska högskolan i Stockholm anställda vissa befattningshavare, vilkas löneställning
bör upptagas till prövning i förevarande sammanhang. Dessa befattningshavares
antal samt tjänstebenämning och löneställning enligt nuvarande
förhållanden och enligt föreliggande organisationsförslag framgår
av följande sammanställning.
Antal
Tj änstebenämning
Nuvarande
lönegrad
Föreslagen lönegrad
Institutionsvakt-
mästarutredningen
Anslagsäskanden
i
verkmästare........
A 10
A 101
_
i
maskinist..........
A 8
A 8
—
i
reparatör ..........
A 7
A 9’
A 93
i
maskinist..........
Eo 8
Eo 8
—
i
snickare..........
Eo 7
A 64
Eo 8
1 Föreslagen tjänstebenämning maskinist.
* » institutionsvaktmästare.
8 > » maskintekniker.
4 » » hantverkare.
Bihang till rilcsdagens ''protokoll 19/^5. 6 sami. Nr 252.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr %5%.
Utskottet.
Vad angår löneställning och tjänstebenämning för dessa befattningshavare
får jag ansluta mig till institutionsvaktmästarutredningens förslag.
Beträffande den av institutionsvaktmästarutreaningen och departementschefen
föreslagna förändringen av en befattning som snickare i lönegraden
Eo 7 till tjänst som hantverkare i lönegraden A 6 inhämtas av propositionen
bland annat, att högskolan förordat att befattningen måtte placeras
i lönegraden Eo 8 under beteckningen snickare. Högskolan anför följande.
Benämningen hantverkare är enligt högskolans förmenande helt missvisande,
varför den tidigare benämningen snickare bör bibehållas. Till belysande
av de kompetenskrav, som snickaren i fråga måste uppfylla, må framhållas,
att arbetena på snickarverkstaden till stor omfattning utgöres av tillverkning
av modeller av fartyg, avsedda för motståndsundersökning på institutionen
för hydromekanik, samt av flygplanvingar, avsedda för institutionen för flygteknik.
I dessa fall erfordras mycket stor tillverkningsnoggrannhet. Härjämte
förekommer viss möbeltillverkning o. dyl. på snickeriet, varjämte snickaren
har att själv utföra erforderliga kostnadsberäkningar. Med hänsyn härtill
tillåter högskolan sig fasthålla, att befattningen i fråga måtte placeras i lönegrad
Eo 8.
I motionen 1:401, har, såsom inledningsvis erinrats, hemställts, att snickarbefattningen
måtte förändras till en befattning som modellsnickare i lönegraden
A 7.
Utskottet tillstyrker bifall till departementschefens förslag om inrättande
av en professur i elektronik och örn förändring av speciallärartjänsten i
stadsbyggnad till en professur i samma ämne. Likaså biträder utskottet förslaget
rörande omreglering av professuren i geodesi och fotogrammetri till en
professur enbart i sistnämnda ämne och har icke funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen i övrigt anfört i detta sammanhang. Departementschefens
förslag beträffande övriga lärarbefattningar biträdes jämväl av
utskottet. Härav följer att utskottet anser sig böra avstyrka bifall till motionen
II: 618, vari hemställts, att riksdagen redan nu skulle taga definitiv
ståndpunkt i fråga om laboratorernas löneställning. Såsom departementschefen
framhållit synes nämligen spörsmålet härom böra upptagas till prövning
först i samband med omorganisationsförslaget i övrigt. Utskottet förutsätter,
att Kungl. Maj:t vid prövningen av förslaget örn ifrågavarande befattningshavares
löneställning kommer att taga behörig hänsyn till alla på frågans bedömning
inverkande omständigheter och därvid icke förbise de synpunkter
som i motionen särskilt framhållas, nämligen angelägenheten av att högskolan
skall kunna påräkna väl kvalificerade sökande till de betydelsefulla laboratorstjänsterna.
Vad beträffar biblioteken har departementschefen uppskjutit ställningstagandet
till frågan örn dessas personalorganisation i avvaktan på resultatet
av en överarbetning av det föreliggande utredningsförslaget i ämnet. I motionen
I: 404 har yrkats, att viss bibliotekspersonal, som betecknas såsom järn
-
Statsutskottets utlåtande nr 25%.
19
ställd med den vetenskapligt utbildade personalen vid de statliga s. k. lärda
verken, skulle från och med nästa budgetår komma i åtnjutande av samma
förbättring i löneställningen som tillerkänts sistnämnda personal. Med anledning
av nämnda motion får utskottet framhålla, att frågan örn den här avsedda
bibliotekspersonalens jämställande i lönehänseende med motsvarande
personal vid de lärda verken och därmed jämförbara institutioner givetvis
måste anses beroende såväl av de kompetenskrav, som anses böra uppställas,
som av de arbetsuppgifter, som komma att fastställas. Båda dessa frågor ha
samband med det föreliggande omorganisationsförslaget, vilket befunnits
kräva ytterligare beredning inom ecklesiastikdepartementet. Utskottet förutsätter,
att den i motionen berörda frågan upptages till prövning i samband
med nämnda omorganisationsföfslag och att därvid de i motionen angivna
synpunkterna vinna beaktande. Med vad sålunda anförts torde motionen
I: 404 få anses besvarad.
Kungl. Majis förslag i övrigt beträffande personalen vid tekniska högskolan
i Stockholm har icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att
den i motionen I: 401 angivna befattningen som snickare i lönegraden Eo 7
med hänsyn till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna synes utskottet
böra förändras till en ordinarie befattning i lönegraden A 7 med tjänstebenämningen
snickare. Utskottet kan alltså icke biträda departementschefens
förslag, att befattningen skulle under tjänstebenämningen hantverkare hänföras
till lönegraden A 6.
Utskottet — som icke ansett uppflyttningen av sistnämnda befattning med
en lönegrad i jämförelse med departementschefens förslag böra föranleda någon
förändring i fråga om anslagsberäkningen — tillstyrker, att nu ifrågavarande
anslag för nästa budgetår uppföres med det av departementschefen angivna
beloppet, 1 435 000 kronor.
2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader.
Detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 449 700 kronor,
skall enligt Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår höjas med 35 300 kronor
till 485 000 kronor.
Förutom vissa förändringar av automatisk natur innebär Kungl. Maj:ts
förslag i huvudsak följande:
a) höjning av anslagsposten till reseersättningar åt lärare med 4 000 kronor;
b) höjning av anslagsmedlen till övriga expenser med 9 500 kronor;
c) anvisande av 15 000 kronor för utgivande av en vetenskaplig publikationsserie;
d)
anvisande av 24 000 kronor såsom engångsanslag för inredande av vissa
lokaler m. m.
20
Statsutskottets utlåtande nr £52.
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande förslagsanslag i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 485 000 kronor.
3. Reservationsanslaget tili Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel ni. ni.
Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 575 000 kronor, disponeras
jämlikt av Kungl. Majit genom brev den 9 juni 1944 meddelade föreskrifter
(statsliggaren sid. 531) sålunda:
Samlingar och laborationer............................ kronor 325 000
Nyanskaffning av apparater m. m.....................• » 200 000
Fotogrammetrisk utrustning........................... » 50 000
Summa kronor 575 000.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår
höjes till 800 000 kronor, att fördelas sålunda:
Samlingar och laborationer ........................... kronor 445 000
Nyanskaffning av apparater m. m..................... » 316 000
Fotogrammetrisk utrustning ......................... » 39 000
Summa kronor 800 000.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag tillstyrkes av utskottet.
4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
Detta anslag har under de senaste åren utgått med följande belopp:
1935/36 ......................... kronor 33 000
1936/37 ......................... » 33 500
1937/42 ......................... » 35 000
1942/45 ......................... » 40 000.
Högskolans lärarkollegium har — under åberopande av ett av biblioteksutredningen
därom framlagt förslag — för nästa budgetår äskat en medelsanvisning
av 50 000 kronor till bestridande av löpande utgifter ävensom ett
engångsbelopp av 36 000 kronor till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur.
Biblioteksutredningen har föreslagit en successiv höjning av ifrågavarande
anslag från 50 000 kronor budgetåret 1945/46 till 90 000 kronor budgetåret
1951/52 samt därjämte ett engångsanslag av 36 000 kronor för möjliggörande
av inköp av engelskspråkig teknisk litteratur, örn icke förr så efter
krigets slut, som bidrag till täckande av de stora brister, vilka under avspärrningstiden
uppkommit i bibliotekets litteraturbestånd på detta område.
Statsutskottets utlåtande nr 252.
21
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Jag delar högskolans och biblioteksutredningens åsikt, att det är av synnerlig
vikt, att tekniska högskolans bibliotek blir satt i tillfälle att så snart
avspärrningen upphäves komplettera bokbeståndet nied aktuell engelskspråkig
teknisk litteratur samt har ingen erinran mot det för detta ändamål äskade
beloppet. Jag förordar därför, att ett engångsanslag för nästa budgetår
å 36 000 kronor ställes till högskolans förfogande för möjliggörande av denna
litteraturanskaffning. Någon ytterligare höjning av anslaget till bokinköp är
jag emellertid icke för närvarande beredd att förorda. Anslaget torde sålunda
för nästa budgetår böra uppföras med (40 000 + 36 000 =) 76 000 kronor.
I likhet med departementschefen tillstyrker utskottet, att ett engångsbelopp
av 36 000 kronor anvisas för komplettering av högskolans bestånd av aktuell
engelskspråkig teknisk litteratur. I fråga om anslagsmedlen i övrigt har departementschefen
förordat anvisande av oförändrat belopp. Utskottet har
för egen del övervägt att föreslå en höjning av sistnämnda anslagsmedel för
nästa budgetår men har likväl stannat vid att biträda departementschefens
förslag om oförändrad medelsanvisning. Utskottet vill emellertid uttala såsom
sin åsikt, att de löpande anslagsmedlen till bokinköp och bokbindning för närvarande
synas väl knappt utmätta, och förutsätter därför att under de närmaste
åren i enlighet med biblioteksutredningens förslag anslaget i fråga blir
föremål för en successiv förhöjning. Vad utskottet sålunda anfört har avseende
jämväl å motsvarande anslag för Chalmers tekniska högskolas vidkommande.
5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier.
Departementschefen har föreslagit en höjning av förevarande anslag från
11 000 kronor till 18 000 kronor, varav 13 000 kronor för studiestipendier och
5 000 kronor för resebidrag åt studerande för deltagande i exkursioner och
fältövningar.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.
6. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Inredning och utrustning av nya lokaler.
Under budgetåren 1942/45 ha för ifrågavarande ändamål anvisats tillhopa
700 000 kronor, varav 250 000 kronor för budgetåret 1944/45.
Kungl. Majit har föreslagit att under detta anslag för nästa budgetår anvisas
325 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av
325 000 kronor för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål.
V tskottet.
Utskottet.
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr ''252.
Utskottet.
Utskottet.
7. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Fortsättningskurs i stadsbyggnad.
I enlighet med departementschefens förslag, vilket innebär anvisande av
medel till fortbildningskurser i stadsbyggnad för inom stadsplaneväsendet
redan verksamma yrkesmän, tillstyrker utskottet, att till ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 11 000 kronor.
8. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Extra undervisningskurser.
Kungl. Maj:ts förslag avser att — i likhet med vad som skett under de
senare åren — bereda medel för anordnande av särskild undervisning åt
studerande, som på grund av militärtjänstgöring nödgats göra avbrott i sina
studier.
Utskottet tillstyrker i likhet med departementschefen anvisande av ett reservationsanslag
av 6 000 kronor till förevarande ändamål. Vad departementschefen
i detta Sammanhang anfört har icke givit utskottet anledning till
erinran.
9. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Avlöningar.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 491 200 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn professorsbefattningarna
innebär följande.
1) En ny professur i radioteknik inrättas från och nied budgetåret 1945/46;
2) Dén nuvarande professuren i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi
ändras till en professur i oorganisk kemi;
3) En personlig professur i oljekemi inrättas från och med den 1 juli 1945
för docenten Edmund Schjånberg; svenska skifferoljeaktiebolaget åtager sig
att svara för samtliga de löneförmåner — såväl kontanta som andra — vilka
skulle ha utgått till Schjånberg, därest han varit innehavare av en ordinarie
professur vid högskolan; Schjånberg tillförsäkras rätt att såsom innehavare
av professuren i pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor vid
högskolan.
Beträffande speciallärarbefattningarna innebär Kungl. Maj :ts
förslag följande.
1) En speciallärarbefattning i allmän geologi inrättas med arvode av 1 500
kronor;
2) En speciallärarbefattning i mineralogi (inrättas med arvode av 900
kronor);
Statsutskottets utlåtande nr %52.
23
3) En speciallärarbefattning i textil- och konfektionsteknologi inrättas nied
arvode av 2 400 kronor;
4) En speciallärarbefattning i kemisk apparatteknik inrättas med arvode
av 3 300 kronor;
5) Speciallärartjänsterna i frihandsteckning och modellering sammanslås
till en befattning med arvode av 4 700 kronor;
6) Speciallärartjänsten i teleteknik omvandlas till en dylik befattning med
undervisningsskyldighet i telefoni och telegrafi med oförändrat arvode av
1 200 kronor;
7) Speciallärare, vilkas tjänst ha karaktär av huvudsyssla, erhålla arvodesförbättring
med sammanlagt 1 500 kronor.
Kungl. Majit har föreslagit inrättande av ett nytt docentstipendium
vid högskolan.
Heltidsassistenterna böra enligt Kungl. Majits förslag under benämningen
förste assistenter från och med nästa budgetår placeras i lönegraden
Ex 21.
För undervisning örn arbetsledningens problem
avses samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 500 kronor.
Beträffande bibliotekspersonalen bör — framhåller departementschefen
— biblioteksutredningens förslag bli föremål för överarbetning.
Vid sådant förhållande och med beaktande av den icke obetydliga anslagsförstärkning,
som under senare år kommit biblioteket till del, har departementschefen
funnit sig icke nu kunna förorda någon ökad medelsanvisning
till avlöningar vid denna institution.
I fråga örn kansli- och kontorspersonalen innebär Kungl.
Maj :ts förslag nyinrättande av en skrivbiträdesbefattning i lönegraden Ex 2
och en dylik befattning i lönegraden Ex 4 samt anvisande av ett belopp av
1 500 kronor till extra arbetshjälp.
Kungl. Majits förslag angående laboratorievaktmästare m. fl.
innebär följande.
1) Den nuvarande maskinistbefattningen i lönegraden A 8 placeras i lönegraden
A 9;
2) Benämningen laboratorievaktmästare ändras till institutionsvaktmästare;
3) För högskolan avses 13 institutionsvaktmästarbefattningar (2 nya), varav
2 placeras i 9 lönegraden och de övriga i 7 lönegraden, därav 6 såsom ordinarie,
3 såsom extra ordinarie samt 2 såsom extra;
4) Högskolans styrelse erhåller bemyndigande att verkställa omflyttningar
av institutionsvaktmästarbefattningarna mellan olika lönegrader.
Kungl. Majit har beträffande viss biträ desperson al i övrigt föreslagit
1)
att den nu i lönegraden A 5 uppförda befattningen som eldare, tillika
gårdskarl uppflyttas till lönegraden A 6;
2) att en ny eldarebefattning i lönegraden Eo 6 inrättas;
3) att 1 500 kronor anvisas till vaktmästarhjälp.
Utskottet.
Utskottet.
24 Statsutskottets utlåtande nr 252.
I fråga om anslagsberäkningarna innebär ett bifall till Kungl.
Maj:ts förslag följande.
1) anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med sammanlagt
21 500 kronor till 258 000 kronor;
2) anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, höjes med sammanlagt 16 700 kronor till 107 400 kronor;
3) anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal ökas med 20 100 kronor
till 302 100 kronor;
4) anslagsposten till rörligt tillägg uppräknas med 15 500 kronor till 57 500
kronor;
5) den under särskilda uppbördsmedel uppförda posten på 160 000 kronor,
utgörande elevavgifter, beräknas — under benämningen avgifter från de
studerande — till 210 000 kronor;
6) avlöningsanslagets slutsumma höjes med 23 800 kronor till 515 000
kronor.
Utskottet har ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
i fråga örn personalorganisationen vid Chalmers tekniska högskola och tillstyrker
alltså, att högskolans avlöningsanslag för nästa budgetår uppföres
med ett belopp av 515 000 kronor.
Med anledning av vad departementschefen anfört beträffande bibliotekspersonalen
vill utskottet här erinra örn vad utskottet i det föregående anfört
i motsvarande fråga rörande tekniska högskolan i Stockholm.
10. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Omkostnader.
Detta anslag är för innevarande budgetår upptaget till 153 000 kronor.
Kungl. Majit har föreslagit, att omkostnadsanslaget för nästa budgetår uppföres
med ett belopp av 170 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
17 000 kronor, därav 3 000 kronor såsom ett särskilt belopp för bibliotekets
expenser, 4 000 kronor till övriga expenser samt 10 000 kronor för utgivande
av en publikationsserie vid högskolan.
Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Majits
förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 170 000 kronor.
11.. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Materiel m. m.
Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 215 000 kronor, disponeras
jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 meddelade
föreskrifter sålunda:
Samlingar och laborationer .......................... kronor 165 000
Nyanskaffningar av apparater m. m................... » 50 000
Summa kronor 215 000.
Statsutskottets utlåtande nr 85%.
25
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förstnämnda delpost ökas med 35 000
kronor till 200 000 kronor och sistnämnda delpost med 50 000 kronor till
100 000 kronor samt anslaget i dess helhet alltså med 85 000 kronor till
300 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag — innebärande en medelsanvisning för nästa budgetår
av 300 000 kronor — har icke givit utskottet anledning till erinran.
12. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
Detta anslag har för budgetåren 1939/45 uppförts med 25 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget med 24 000 kronor
till 49 000 kronor.
Departementschefen har med hänvisning till den ståndpunkt han intagit
vid behandlingen av motsvarande anslag till tekniska högskolan i Stockholm
förordat, att Chalmers tekniska högskola tilldelas ett engångsbelopp av 24 000
kronor för inköp av modern engelskspråkig teknisk litteratur. Någon ytterligare
höjning av nu ifrågavarande anslag har departementschefen däremot
icke funnit sig beredd att förorda.
Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört i fråga örn anvisande
av ett engångsbelopp för inköp för tekniska högskolan i Stockholm
av modem engelskspråkig teknisk litteratur tillstyrker utskottet, att jämväl
Chalmers tekniska högskola tilldelas ett engångsbelopp för motsvarande ändamål.
Beloppet torde i enlighet med vad departementschefen förordat böra
bestämmas till 24 000 kronor. I övrigt torde förevarande anslag böra för nästa
budgetår uppföras med oförändrat belopp och alltså upptagas med (25 000 -f+
24 000 =) 49 000 kronor.
13. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förevarande anslag — nu 5 000 kronor —
höjes till 6 000 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår uppföres med 6 000 kronor.
14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av
högre tekniska studier.
Kungl. Majit har föreslagit, att anslaget uppförs med oförändrat belopp,
45 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 252.
Utskottet.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag.
15. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av
teknisk forskning.
Detta anslag beviljades första gången för budgetåret 1942/43 med 150 000
kronor. Anslaget är även för innevarande budgetår uppfört med detta belopp.
Anslaget är avsett att fördelas med 100 000 kronor vid tekniska högskolan i
Stockholm och med 50 000 leonor vid Chalmers tekniska högskola.
Departementschefen har anfört följande.
Under vart och ett av budgetåren 1942/43—1944/45 har såsom bidrag till
främjande av teknisk forskning anvisats ett för de båda tekniska högskolorna
gemensamt anslag av 150 000 kronor. Av dessa medel ha årligen
100 000 kronor avsetts för stockholmshögskolan och 50 000 kronor för göteborgshögskolan.
De båda läroanstalterna ha för nästkommande budgetår
hemställt om en mycket väsentlig höjning av anslaget. Tekniska högskolan
i Stockholm har sålunda äskat ett belopp av 350 000 kronor, under det att
Chalmers tekniska högskola ansett ett anslag av 300 000 kronor böra anvisas
gemensamt för de båda högskolorna.
Av det belopp, som äskats av stockholmshögskolan, har 50 000 kronor
ansetts böra utgå till särskilt ändamål, nämligen understödjande av den
forskning på elektrofysikens (elektronikens) område, som sedan några år
tillbaka bedrives vid högskolan av professorn H. Alfvén. Till stöd för detta
anslagsäskande ha enligt min mening tungt vägande skäl förebragts.
Beträffande arten av här ifrågavarande forskning och dess betydelse
för tekniken och medicinen tillåter jag mig hänvisa till vad jag i annat
sammanhang anfört vid framläggande av förslag om inrättande av en
forskningsprofessur i elektronik vid tekniska högskolan i Stockholm. Då
det här rör sig _ väsentligen om grundläggande forskning, torde större bidrag
från särskilda industrier, vilka av naturliga skäl i första hand äro
intresserade av den tekniska tillämpningsforskningen, enligt vad jag inhämtat
icke kunna påräknas för detta ändamål. Enär det vidare icke här
är fråga om en konkret avgränsad forskningsuppgift utan om ett komplex av
undersökningar över ett ■vidsträckt fält är det ovisst, huruvida och i vilken utsträckning
anslag kan påräknas från statens tekniska forskningsråd. Det synes
mig vid angivna förhållanden skäligt, att en väsentlig del av kostnaderna bestrides
från nu ifrågavarande bidragsanslag till främjande av teknisk forskning
vid de tekniska högskolorna. I avbidan på närmare erfarenheter av medelsbehovet
synes mig beloppet för nästa budgetår dock böra begränsas till 40 000
kronor.
Någon ändring av grunderna för användningen av ifrågavarande anslagsmedel
kan jag icke nu förorda.
_ Da jag av skäl som 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
anfört icke är beredd att förorda någon höjning i övrigt
av anslaget, torde detta för nästa budgetår böra uppföras med (150 000 4- -f- 40 000 =) 190 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 252. 27
På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att förevarande
anslag för nästa budgetår för angivna ändamål höjes med 40 000
kronor till 190 000 kronor.
16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar.
Detta anslag, som för budgetåret 1943/44 var uppfört med 2 000 kronor,
höjdes för innevarande budgetår till 3 000 kronor. Anslaget fördelas mellan
de tekniska högskolorna efter överenskommelse mellan dessas styrelser.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.
Departementschefen har anfört följande.
Enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter gäller för statens bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar vid de tekniska högskolorna motsvarande
bestämmelser, som meddelats angående bidrag till tryckning av akademiska
avhandlingar vid statsuniversiteten och karolinska institutet. I
årets åttonde huvudtitel, punkten 95, har jag ^ förordat viss ändring av
grunderna för sistnämnda statsbidrag. Jag har salunda ansett, att den nu
varande maximeringen av ersättningen för kostnaden för tryckning av det
antal exemplar av doktorsavhandlingar, som jämlikt de för varje lärosäte
gällande bestämmelserna skall utdelas eller avlämnas (de s. k. pliKtexemplaren),
borde upphävas och full ersättning utgå för tryckningskostnaden tor
dessa exemplar. Riksdagen har numera bifallit detta förslag. Jag lorordar,
att bestämmelserna rörande här ifrågavarande statsbidrag underkastas motsvarande
jämkning från och med nästa budgetår. Till följd härav bor anslaget
i fortsättningen uppföras såsom förslagsanslag. I avbidan pa ytterligare
erfarenhet rörande medelsbehovet anser jag emellertid någon höjning
av anslagsbeloppet icke erforderlig. Anslaget torde följaktligen för nästa budgetår
böra uppföras med ett oförändrat belopp av 3 000 kronor.
Utskottet biträder vad Kungl. Majit under ifrågavarande punkt föreslagit
och har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i förevarande
sammanhang anfört.
17. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i
befordringsärenden.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle anslaget uppföras med oförändrat
belopp, 10 000 kronor.
Kungl. Majits under förevarande punkt framställda förslag anser utskottet
sig böra biträda.
Utslcottet.
Utslcottet.
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 252.
Utskottet.
18. Byggnadsfrågor.
A. Tekniska högskolan i Stockholm.
Kungl. Maj:ts förslag innebär verkställande av nedannämnda byggnadsarbeten,
vilka enligt vad departementschefen framhållit synas kunna utföras
utan ett föregripande av resultatet av det arbete, som åvilar den för
beredning av högskolans byggnadsfrågor tillsatta kommittén.
Byggnadsförslag. Kostnad.
1. Anordnande av vissa lokaler för institutionen för ångtek
.
.....;......................................... kronor 17 500
2. Inredning av vissa vindslokaler för institutionen för radioteknik
.............................................. » 34 000
3. Ombyggnad av vinden till biblioteksbyggnaden samt vissa
inredningsarbeten inom denna byggnad.............. » 50 000
4. Merkostnad för ombyggnad av institutionens för anrikning
förutvarande lokaler .......................... » 15 000
5. Uppförande av en byggnad för provisoriskt arkitekt-,
ingenjörs- och kontrollantkontor .................... » 77 000
Summa kronor 193 500
För de under 1—4 upptagna ändamålen har äskats ett gemensamt anslag
å 116 500 kronor, medan för det under 5 angivna ändamålet föreslagits ett
särskilt investeringsanslag.
Utskottet, som funnit det befogat, att de under förevarande punkt angivna
byggnadsföretagen komma till utförande, tillstyrker, att anslag å respektive
116 500 kronor och 77 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.
B. Chalmers tekniska högskola.
Nuvarande förhållanden.
Lndervisningen vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg bedrives för
närvarande dels inom äldre lokaler mellan Vasagatan och Storgatan, dels
inom nya byggnader förlagda till ett område vid Gibraltargatan. I de äldre
byggnaderna äro inrymda lokaler för l:a och 2:a årskurserna av samtliga
avdelningar ävensom 3:e och 4:e årskurserna av avdelningarna för maskinteknik
och elektroteknik samt högskolans bibliotek och kansli. Inom samma
kvarter som de äldre byggnaderna äro även lokaler för tekniska gymnasiet
i Göteborg belägna. Å området vid Gibraltargatan äro uppförda en
byggnad, inrymmande avdelningen för kemi och institutionen för fysik, en
byggnad för avdelningen för skeppsbyggnad ävensom en byggnad för avdel
-
Statsutskottets utlåtande nr 252.
29
ningama för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur. Avståndet mellan de
äldre byggnaderna och området vid Gibraltargatan är l* 1/? km, motsvarande
15 minuters gångväg.
Sakkunnigförslaget.
De sakkunniga ha — liksom för tekniska högskolan i Stockholm — i
anslutning till sitt förslag om ökad elevintagning vid nu ifrågavarande högskola
till ett antal av 250 ordinarie nya studerande årligen och i syfte att
åstadkomma en kvalitativ förbättring av vissa laboratorier och andra lokaler
framlagt en plan till utbyggnad av högskolan för en beräknad kostnad
av i runt tal 14 500 000 kronor, varav byggnadskostnader omkring 11200000
kronor och kostnader för utrustning och möblering omkring 3 300 000 kronor.
Byggnadsprogrammet och kostnadsberäkningarna, vilka äro grundade på
1942 års priser, ha uppgjorts av en av de sakkunniga, högskolans förutvarande
rektor, professorn S. Hultin.
Med avseende å utbyggnaden av denna högskola ha de sakkunniga bland
annat anfört:
Under det att det för en ökning av antalet studerande vid tekniska högskolan
i Stockholm är nödvändigt, att i första hand uppföra nybyggnader
för de båda lägre årskurserna är förhållandet vid Chalmers tekniska högskola
ett annat. Där kan ett ökat antal beredas plats i byggnaderna vid
Storgatan, så snart urymme för de i dessa byggnader inrymda högre årskurserna
beretts i byggnader vid Gibraltargatan. På grund härav bör för
denna högskola i första hand utbyggnad ske vid Gibraltargatan för de båda
högre årskurserna. Sedan detta skett kan ett större antal studerande intagas
i de gamla byggnaderna. Först vid lämplig tidpunkt därefter bör den
slutliga utbyggnaden för de lägre årskurserna vid Gibraltarområdet komma
till stånd.
Bibliotekets lokaler äro i hög grad otillräckliga och behovet av en ny
byggnad är trängande. Då nu 4 av högskolans 6 avdelningar flyttats till
området vid Gibraltargatan, är det även för bibliotekets utnyttjande nödvändigt,
att detsamma så snart som möjligt flyttas till det nya området.
En ny byggnad för högskolans bibliotek ävensom för dess kansli föreslås
därför först till uppförande.1
Avdelningarna för elektroteknik samt för maskinteknik äro i behov av
nya byggnader. Båda avdelningarna hava trånga och omoderna laboratorielokaler,
och utrymme kan ej åstadkommas för de nya institutioner, som erfordras.
Det föreslås därför, att dessa avdelningars byggnader komma till
utförande närmast efter biblioteksbyggnaden. De böra omedelbart givas en
storlek, svarande mot det i det föregående angivna ökade antalet studerande.
Uppförandet av nya byggnader för avdelningarna för elektroteknik och för
maskinteknik skulle möjliggöra en viss ökning av antalet intagna studerande.
Denna ökade intagning hindras dock därigenom att fysikinstitutionen såväl
1 För detta ändamål har å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppförts ett belopp av
1 000 000 kronor.
30
Statsutskottets utlåtande nr 252.
beträffande föreläsningssal som laboratorier har för små utrymmen. För
ett fyllt utnyttjande av de nya institutionsbyggnaderna föreslås därför, att
samtidigt fysikinstitutionen utvidgas.
Nuvarande lokaler för fysiska institutionen äro belägna i samma byggnad
som kemiavdelningens lokaler och togos i bruk för 17 år sedan. Institutionen
är utbyggd för ett studerandeantal av 120 stycken per årskurs.
Vid den av de sakkunniga föreslagna ökningen av antalet studerande komma
i de nämnda fem avdelningarna omkring 250 studerande årligen att deltaga
i laborationerna. På grund härav erfordras en betydande utvidgning av övningslaboratorierna.
I och med utförandet av de angivna byggnaderna skulle högskolan få de
kvalitativa bristerna i fråga örn sina lokaler avhjälpta. Härefter bör följa
en utvidgning av de redan nu uppförda nya byggnaderna med hänsyn till
ökat studerandeantal och tillkomsten av nya institutioner. I första rummet
bör därvid kemiavdelningens byggnad utvidgas för mottagande av ett med
50 procent ökat antal studerande, i andra rummet böra utvidgningar göras
för avdelningarna för skeppsbyggeri, väg- och vattenbyggnad samt arkitektur.
Sedan ovanstående byggnader utförts, bör byggnad uppföras för lia och
2:a årskurserna, vilka dittills haft sina lokaler inom högskolans äldre byggnader.
Vid tidpunkten för denna byggnads uppförande bör frågan om den
framtida användningen av de nuvarande äldre byggnaderna vara löst.
Här må vidare anmärkas, att enligt de sakkunnigas byggnadsplan, samtliga
högskolans byggnader skola uppvärmas från en gemensam värmecentral,
förlagd till den för avdelningen för maskinteknik avsedda byggnaden. De sakkunniga
lia därvid emellertid ifrågasatt en framtida undersökning, huruvida
det ej skulle kunna vara ekonomiskt fördelaktigt att utföra en kombinerad
värme- och kraftcentral.
Anslagsäskandena m. m.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har högskolans styrelse
— med överlämnande av ett antal av professorn M. Wernstedt uppgjorda
ritningar ävensom en av denne upprättad situationsplan (se sid. 174) — hemställt
om ett anslag av 2 300 000 kronor för påbörjande av ifrågavarande
byggnadsarbeten, varav 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen
för elektroteknik, 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik
och 300 000 kronor för tillbyggnaden av fysikinstitutionen.
Högskolestyrelsen har beräknat totalkostnaderna på följande sätt:
Avdelningen för elektroteknik
» » maskinteknik
Fysikinstitutionen .........
Byggnadskostn. Utrustningskostn.
kronor kronor
3 390 000
3 336 000
532 000
1 000 000
900 000
200 000
Högskolans styrelse har vidare inkommit med en utredning rörande byggande
av en värmecentral inom den för avdelningen för maskinteknik
Statsutskottets utlåtande nr 852.
31
avsedda byggnaden, därvid tre olika alternativ för uppvärmning av högskolans
byggnader övervägts, nämligen alternativ I (centraliserad värmealstring),
för vilket anläggningskostnaderna uppskattats till 1 240 000 kronor
och årskostnaderna till 281 000 kronor, alternativ II (decentraliserad värmealstring)
, för vilket anläggningskostnaderna beräknats till 1 000 000 kronor
och årskostnaderna till 273 000 kronor, samt alternativ III (centraliserad
värme- och kraftalstring), för vilket anläggningskostnaderna beräknats till
1 470 000 kronor och årskostnaderna till 263 000 kronor.
Högskolans styrelse har, främst ur undervisningssynpunkt, förordat en
anläggning enligt alternativ III. Ett utförande av hela byggnaden för avdelningen
för maskinteknik med värme- och kraftcentral i enlighet med
alternativ lil har beräknats medföra en ökning av de i anslagsäskandena för
nämnda byggnad beräknade kostnaderna med 210 000 kronor till (3 336 000
+ 210 000 =) 3 546 000 kronor. För nästa budgetår skulle därvid erfordras
den i anslagsäskandena begärda medelsanvisningen av 1 000 000 kronor
jämte ett utrustningsanslag av 255 000 kronor.
Beträffande den ifrågasatta värme- och kraftcentralen inhämtas av propositionen
bland annat.
Sedan styrelsen anmodat Norra och Mellersta Sveriges Ångpanneförening
att verkställa en utredning om en värme- och kraftcentral vid högskolan, inkom
föreningen med en preliminär utredning i ämnet, varefter styrelsen uppdrog
åt specialläraren i byggnadshygien K. A. Bålström att företaga en
ny utredning. De i ärendet sålunda föreliggande utredningarna ha granskats
på sammanträde, varvid utom rektor närvarit professorn S. Hultin, professorn
Wernstedt, Bålström och samtliga professorer inom den maskintekniska
avdelningen.
Den framlagda utredningen behandlar tre olika möjligheter att lösa frågan
om värme- och kraftcentral vid högskolan enligt följande:
Alternativ I. Centraliserad värmealstring.
Värmecentral, utrustad nied varmvattenpannor för tillgodoseende av lokaluppvärmningsbehovet,
installeras. Centralen sammanbygges med ångtekniskt
laboratorium. Erforderlig elektrisk kraft inköpes från Göteborgs stads elektricitetsverk.
Alternativ II. Decentraliserad värmealstring.
Samtliga planerade nybyggnader förses var för sig med värmecentraler, varjämte
vissa kompletteringar av nu befintliga värmecentraler genomföras. Separat
ångtekniskt laboratorium uppföres i byggnaden för maskinteknik. Erforderlig
elektrisk kraft inköpes från Göteborgs stads elektricitetsverk.
Alternativ III. Centraliserad värme- och kraftalstring.
En central värme- och kraftanläggning utrustas med högtrycksångpannor
samt en kondenserings- och en mottrycksturbin för alstring av kraft. Avloppsvattnet
respektive avloppsångan från turbinerna utnyttjas för lokaluppvärmning.
Kraftcentralen utnyttjas såsom ångtekniskt laboratorium. Den alstrarade
elektriska kraften användes dels för högskolans eget behov, dels för försäljning.
32
Statsutskottets utlåtande nr 252.
Enligt de i utredningen anförda kostnadskalkylerna uppgå anläggnings- och
årskostnaderna i de tre olika alternativen till följande belopp:
Anläggningskostnader Årskostnader
Alt. I. Centraliserad värmealstring . . kronor 1 240 000 kronor 281 000
Alt. II. Decentraliserad värmealstring » 1 000 000 » 273 000
Alt. III. Centraliserad värme-och kraftalstring
............... » 1 555 000 » 263 000.
Årskostnaderna för de skilda alternativen ha uppskattats sålunda:
Alt. I
Alt. II
Alt. III
kronor/år
kronor/år
kronor/år
Kapitalkostnad..............
112 000
90 000
140 000
Ärliga drift- och underhållskostnader .
151 000
158 000
198 000
Kostnad för inköpt kraft.........
25 000
25 000
7 000
Summa 288 000
273 000
345 000
Avgår intäkter för försåld kraft ....
Avgår intäkter för värme till elevkårs-
—
—
75 000
byggnad ......................
7 000
—
7 000
Total årskostnad
281 000
273 000
263 000.
Anmärkas må att vid uppskattningen av driftkostnaderna har beräknats
ett_ personalbehov för äng-, och värmecentralen av 1 maskinist och 3 eldare
enligt alternativ I, 1 maskinist och 4 eldare enligt alternativ II samt 4 maskinister
och 4 eldare enligt alternativ III. Då vid kostnadsberäkningarna lön
för maskinist upptagits till 6 000 kronor och för eldare till 4 000 kronor, ha
sålunda de årliga personalkostnaderna uppskattats till 18 000 kronor i alternativ
I, 22 000 kronor i alternativ II och 40 000 kronor i alternativ III.
Högskolans styrelse, som förordat en lösning i enlighet med alternativ lil,
har i huvudsak anfört:
, Vid ett bedömande av de olilia alternativen bör det i byggnaden för avdelningen
för maskinteknik planerade laboratoriet för ångteknik samtidigt diskuteras.
De sakkunniga ha (bihang 2, sid. 127) utgått från, att maskinerna i det
nuvarande maskinlaboratoriet flyttas till den nya byggnaden. Detta föreslås
ej i fråga örn den befintliga ångpannan, som i övrigt är avsedd för handeldning
och är omodern. Då synes — enligt styrelsens mening — ej heller den
gamla kolvångmaskinen (en ångturbin, tillhörig navigationsskolan finnes
även), som är byggd för användning tillsammans med denna panna, böra
flyttas till det nya ma^kinlaboratoriet utan i stället torde hela den befintliga
anganläggningen böra överlåtas till tekniska gymnasiet i Göteborg, därest
gymnasiet, som sannolikt är, kommer att övertaga maskinlaboratoriets
byggnad.
På grund härav har i utredningen även ingått utredning vid alternativen I
och II av kostnaden för ett ångtekniskt laboratorium, försett med en modern
vattenrörsångpanna med stokereldning samt två olika slags ångturbiner att
användas tillsammans med denna panna förutom annan nödig apparatur. Däremot
har icke upptagits sådana kostnader för detta laboratorium, t. ex. verkstadsutrustning,
som äro väsentligen lika enligt de olika alternativen.
Statsutskottets utlåtande nr 252.
33
Vid alternativ III kan kraftcentralen användas för laborationer i ångteknik,
varför vid detta alternativ de ovannämnda kostnaderna för ångtekniska laboratoriet
bortfalla. För högskolans undervisning är denna anordning värdefullare
än övriga alternativ.
Beräkningen av alternativen är gjord med hänsyn till fredstidens bränslepriser
och särskilt torde beaktas, att vid alla alternativen räknas med det billigaste
bränslet, kol. Vid alternativ II har då räknats med anskaffande av
stokeraggregat, som möjliggöra användning av kol vid befintliga anläggningar.
Med användning av köks som bränsle torde alternativ II ställa sig väsentligt
dyrare än här räknats med.
Vid jämförelse mellan de tre alternativen framgår, att alternativ II ger
de lägsta, alternativ III de högsta kapitalkostnaderna.
Tågås även kostnaderna för personal och för driften i övrigt samt de beräknade
inkomsterna från den kombinerade värme- och kraftcentralen enligt
alternativ III med i räkningen, framstår detta alternativ lil trots de högre
kapitalkostnaderna som det för staten gynnsammaste.
Årskostnaderna för den av högskolan inköpta elektriska energin har — med
utgångspunkt från nu gällande pris av 6 öre kilowattimme för växelström
sedan högskolan helt förlagts till Gibraltarområdet — beräknats till 25 000
kronor vid en anläggning enligt alternativ I eller II; med egen värme- och
krafteentral enligt alternativ lil behöver högskolan endast köpa kraft under
sommarmånaderna och koätnaderna härför ha beräknats till 7 000 kronor.
Försäljningspriset, 1,5 öre per kilowattimme, är ett pris, som enligt vid
förfrågan hos chefen för elverket i Göteborg erhållen uppgift torde vara möjligt
att uppnå efter förhandlingar med Göteborgs stad. Styrelsen har emellertid
ansett det för tidigt att nu inleda förhandlingar med staden om försäljningen
av elektrisk energi. Sådana förhandlingar böra dock inledas och slutföras
innan byggnadsarbetena påbörjas.
I detta sammanhang bör framhållas, att Göteborgs stad genom ett kontrakt
från år 1907 har rätt att inköpa elektrisk energi från vattenfallsstyrelsen till
ett påfallande lågt pris. Detta kontrakt upphör emellertid att gälla år 1950.
Därefter kan inköpspriset väntas bli högre, varvid samtidigt priset för den
energi, högskolan kan sälja till staden, kommer att stiga. Utsikt finnes att
högskolan skall få sälja till samma pris, som Göteborgs stad får betala till
vattenfallsstyrelsen. Samtidigt kommer det nuvarande inköpspriset av 6 öre
att höjas, sannolikt till 8 öre per kilowattimme.
Då högskolan borde ha utsikt att få leverera elektrisk energi till statens
skeppsprovningsansta.lt,
konservforskningsinstitutet till det högre priset av 6 öre (senare 8 öre) per
kilowattimme, synes inkomstberäkningen vara försiktigt gjord och alternativ
lil kommer sannolikt att ställa sig gynnsammare än de anförda, på nuvarande
priser grundade siffrorna, ange.
Alternativ II fordrar mindre omedelbara kapitalutlägg, men är, sedan högskolan
blivit fullt utbyggd, i ekonomiskt avseende ogynnsammare än alternativ
III. Valet mellan dessa alternativ bör träffas genast, innan flera nya
byggnader med egna värmecentraler blivit byggda.
Över de med högskolestyrelsens förberörda skrivelse framlagda förslagen
lia yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen den G februari 1945 och av vattenfallsstyrelsen
den 23 mars 1945.
Bihang till riksdagens protokoll ldia. G sami. Nr 352.
3
34
Statsutskottets utlåtande nr 252.
Byggnadsstyrelsen har i huvudsak anfört:
Det kan ifrågasättas, dels huruvida ej den i alternativ II beräknade personalen
skulle kunna minskas med en eldare och dels huruvida i alternativ
III det till 1,5 öre kWh angivna försäljningspriset för den nattetid av Göteborgs
stads elektricitetsverk levererade elektriska energien kan uppnås. Vid
ett sådant förhållande skulle skillnaden i årskostnaden mellan alternativ II
och III bli mindre än tablån utvisar. Den omständigheten att alternativ III
enligt högskolestyrelsens mening ger de rikaste möjligheterna för undervisningen,
synes emellertid vara av väsentlig betydelse.
Under förutsättning att det ångtekniska laboratoriet, som ingår i alternativ
I och II, skulle erhålla en maskinutrustning av den storlek som förslagen
angiva och som innebär höga anläggningskostnader, har byggnadsstyrelsen
för sin del intet att erinra mot kraft- och värmecentralens utförande
enligt alternativ III.
Beträffande byggnadskostnaderna, 565 000 kronor, är från byggnadsstyrelsens
sida intet att erinra. I fråga örn maskinutrustningen har tiden icke
medgivit någon närmare granskning.
Vattenfallsstyrelsen har avstyrkt det av högskolestyrelsen framlagda förslaget
att inrätta en central för värme- och kraftalstring enligt alternativ
III och i stället förordat en lösning av frågan enligt något av de övriga
alternativen. Ämbetsverket har därvid anfört följande.
Utan att taga ställning till de i kalkylerna framlagda anläggningskostnaderna
eller årliga drift- och underhållskostnaderna anser vattenfallsstyrelsen
de förutsättningar, vilka ligga till grund för bedömandet av högskolans
möjligheter att från annat håll inköpa kraft och till utomstående avsätta
överskottskraft, böra bli föremål för en närmare granskning.
I alternativen I och II räknas med att erforderlig elektrisk kraft inköpes
från Göteborgs stads elektricitetsverk. Effektbehovet beräknas till cirka
350 kilowatt och energiförbrukningen till cirka 400 000 kilowattimmar per
år. Även i alternativ III beräknas ett mindre kraftinköp bliva nödvändigt
under icke eldningssäsong, men kraftuttagningen blir i detta fall av mindre
storleksordning eller i runt tal 100 000 kilowattimmar per år. I utredningen
räknas i samtliga alternativ med en kraftkostnad av 1 000 kronor per år +
-f- 6 öre per kilowattimme, d. v. s. samma pris som högskolan nu åtnjuter.
Det nuvarande kraftbehovet vid högskolan uppgår till ungefär 75 kilowatt
och 135 000 kilowattimmar per år och fördelar sig på ett flertal olika
mätpunkter. Hittills har Göteborgs stads elektricitetsverk ansett det lämpligt
att debitera densamma efter ovannämnda rena energipris, varigenom
komplicerade mätapparater undvikas.
Örn högskolans kraftuttagning, som sker vid 10 000 volt, centraliseras
till en enda punkt och kraftleveranser samtidigt ökas till det ovan för alternativen
I och II angivna värdet, bör man räkna med att det blir möjligt
för Göteborgs stads elektricitetsverk att frångå den nuvarande taxeformen
och i stället tillämpa en sådan taxa, att genomsnittspriset blir lägre än det
nuvarande. Såsom en jämförelse kan nämnas, att tekniska högskolan i Stockholm
för närvarande täcker sitt kraftbehov om cirka 400 kilowatt och
375 000 kilowattimmar per år från Stockholms elektricitetsverk efter en så
kallad subtraktionstaxa, vilken resulterar i ett genomsnittspris av cirka
4,6 öre per kilowattimme räknat vid fredsprisnivå.
Statsutskottets utlåtande nr 252.
35
Med utgångspunkt från ovanstående anser vattenfallsstyrelsen den i
alternativen I och II angivna kraftkostnaden med all sannolikhet vara
högre än vad som i verkligheten kan ernås, om högskolans kraftuttagning
ökas på beräknat sätt.
Vad härefter angår högskolans möjlighet att försälja överskottskraft så
skall enligt de framlagda kalkylerna den i alternativ III planerade mottrycksanläggningen
normalt kunna producera cirka 1 300 kilowatt och 5,3
miljoner kilowattimmar per eldningssäsong. Det förefaller, som om vid beräkningen
av detta energibelopp ingen hänsyn tagits till de tillfälliga driftinskränkningar,
vilka torde bli nödvändiga, örn anläggningen skall utnyttjas
för undervisningsändamål. Med hänsyn härtill kommer den tillgängliga
energimängden möjligen att reduceras något.
I den framlagda utredningen räknas med att all överskottskraft kan avsättas
till Göteborgs stads elektricitetsverk mot ett pris av 1,5 öre per kilowattimme.
Härtill må anföras, att elektricitetsverket under sådan tid, då uttagningen
från vattenfallsstyrelsen icke försiggår i kraftabonnemangets
högsta kraftskikt, har kraft tillgänglig till ett fortsättningspris, som icke
obetydligt understiger detta pris. Även om staden under kortare högbelastningsperioder
skulle kunna ha intresse av att betala ett högre pris än
det antagna medelpriset om 1,5 öre per kilowattimme, förefaller detta dock
vara högre än vad som i verkligheten i genomsnitt kan erhållas. Med hänsyn
till svårigheterna att samköra med en anläggning, som i viss grad utnyttjas
för undervisningsändamål, torde stadens intresse för kraftinköp
dessutom ur rent teknisk synpunkt icke vara allt för stort.
Högskolans möjlighet att för framtiden till ett pris av 6 öre per kilowatttimme
avsätta viss del av överskottskraften till inom högskolans område
belägna statliga institutioner, torde kunna ifrågasättas. Man får utgå ifrån
att Göteborgs stads elektricitetsverk endast har ringa intresse av att till
dessa institutioner leverera erforderlig kompletteringskraft till ett sådant
pris, att det totala kraftinköpet för institutionerna ställer sig billigare vid
kombinerat kraftinköp än vid enbart leverans från elektricitetsverket. Det
mest rationella torde för övrigt vara, att kraftleveransen till dessa institutioner
sammanslås med kraftleveransen till högskolan från stadens elektricitetsverk,
varigenom ett gemensamt lågt kraftpris kan erhållas.
Såsom av det ovanstående framgår, anser vattenfallsstyrelsen, att man i
den framlagda utredningen för alternativ III räknat väl optimistiskt vid
bedömandet av de inkomster, vilka böra kunna ernås genom avsättning av
överskottskraft.
En närmare genomgång av de ovan framförda förhållandena kommer
enligt vattenfallsstyrelsens mening att visa, att den i utredningen framlagda
kalkylen över årskostnaderna i de olika alternativen i varje fall är osäker.
Den marginal till förmån för alternativ III, som kalkylen utvisar, är så pass
ringa, att den kan förbytas i en förlust av ett eller annat 10 000-tal kronor
per år gentemot de båda övriga alternativen.
Utöver ovanstående bör framhållas, att den av högskolan framlagda kalkylen
grundar sig helt på ett kolpris örn 30 kronor per ton räknat vid eldstaden.
Huruvida ett sådant pris för framtiden kan uppnås är givetvis
osäkert, men risken för att kalkylen helt kullkastas till förmån för alternativen
I och II synes vattenfallsstyrelsen ej oväsentlig. Vidare torde man
kunna utgå ifrån att den i utredningen angivna specifika kolförbrukningen
36
Statsutskottets utlåtande nr 253.
om 0,2 kilogram per kilowattimme vid en anläggning av denna relativt
ringa storlek kan uppnås endast under gynnsamma förutsättningar.
Slutligen önskar vattenfallsstyrelsen framhålla det oriktiga i att, så länge
vattenkraft står till förfogande i tillräcklig mängd, göra sig beroende av utländskt
bränsle för kraftalstring. Enligt vattenfallsstyrelsens mening böra
landets egna tillgångar utnyttjas i första hand, då möjlighet härför föreligger.
Med hänsyn till det ovan anförda får vattenfallsstyrelsen avstyrka det
av styrelsen lör Chalmers tekniska högskola framlagda förslaget att vid högskolans
nybyggnader inrätta en central värme- och kraftalstringsanläggning
och i stället förorda, att något av de övriga alternativen väljes.
Departementschefen.
Departementschefen har för egen del yttrat följande.
Det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet för ifrågavarande
högskola utgör enligt min uppfattning en lämplig generalplan för högskolans
fortsatta utbyggnad. Såsom jag tidigare erinrat uppgick sammanlagda
antalet nyintagna ordinarie studerande vid högskolan höstterminen 1944
till 212. Med hänsyn härtill torde det antal av sammanlagt 250 nya ordinarie
studerande årligen, från vilket de sakkunniga utgått, icke kunna anses
utgöra en för vid ram för bestämmande av de olika lokalernas storlek. Vid
den närmare utformningen av byggnadsplanerna bör emellertid enligt min
mening — på sätt i ärendet framhållits — beaktas, att utrymmena inom
skilda lokaler icke bli så begränsade att möjlighet saknas till intagning av
ett större antal studerande inom dessa, i den mån detta kan komma att
befinnas erforderligt. Den tekniska utvecklingen och i övrigt inträdande
särskilda oniständigheter torde vidare kunna antagas leda till att vissa
avvikelser från den föreliggande generalplanen kunna komma att visa sig
påkallade utöver de jämkningar däri, som redan innefattas i högskolestyrelsens
anslagsäskanden.
Bestämmande för tidpunkten för de föreslagna byggnadernas utförande
blir icke blott önskemålet, att utan större tidsutdrägt möjliggöra en ökad
elevintagning, utan även behovet av nya byggnader med hänsyn till de nuvarande
lokalernas mindre tillfredsställande beskaffenhet. Med avseende
å de nya byggnaderna för bibliotek och kansli, för avdelningen för elektroteknik
och för avdelningen för maskinteknik gäller sålunda, att dessa äro
i hög grad erforderliga nied hänsyn till de nuvarande lokalernas otillfredsställande
beskaffenhet och alltså behövas oavsett antalet studerande vid högskolan.
Då det enligt min mening icke torde kunna ifrågakomma att påbörja
uppförandet av alla dessa byggnader samtidigt, har jag vid övervägande
av frågan om den lämpligaste ordningsföljden för min del funnit
nybyggnaderna för avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik böra
givas företräde framför den tidigare beslutade nybyggnaden för bibliotek
och kansli. Såsom i ärendet framhållits torde de lokaler, som för närvarande
stå dessa avdelningar till buds, vara så otidsenliga, att vanskligheter på
grund härav möta att hålla undervisningen på en högskolemässig nivå.
Vad till en början angår nybyggnaden för avdelningen
för maskinteknik så bli kostnaderna för denna till väsentlig del
beroende på vilken anordning, som väljes för uppvärmning av de olika byggnaderna
å Gibraltarområdet, enär centraliserad värmealstring enligt alter
-
Statsutskottets utlåtande nr 252.
37
nativ I eller centraliserad värme- och kraftalstring enligt alternativ III i
den föreliggande utredningen förutsätter värmecentralens, respektive värmeoch
kraftcentralens förläggning till denna byggnad. Vid decentraliserad
värmealstring i enlighet med alternativ II komma åter kostnaderna för
värmealstringen att fördelas å de olika byggnaderna.
_ Såsom av den i ärendet förebragta utredningen framgår kräver en anläggning
enligt alternativ III, som högskolestyrelsen förordat, avsevärt högre
anläggningskostnader än en anläggning i enlighet med något av de båda
andra alternativen. Det torde vidare — på sätt vid remissbehandlingen
framhållits — icke med någon säkerhet kunna antagas, att den besparing
i fråga om årskostnaderna i förhållande till övriga alternativ, med vilken
högskolestyrelsen här räknat, i verkligheten kan vinnas. Med hänsyn härtill
och då det värde ur undervisningssynpunkt, som en anläggning enligt
alternativ III skulle erbjuda, icke synes mig uppväga de därmed förenade
utgifterna, kan jag icke biträda högskolestyrelsens förslag härutinnan.
En anläggning enligt alternativ II skulle i förhållande till alternativ I
medföra en besparing i anläggningskostnader av (1 240 000 — 1 000 000 =)
240 000 kronor och i årskostnader av (281 000 — 273 000 =) 8 000 kronor.
Härtill kommer, att det — såsom byggnadsstyrelsen framhållit — torde kunna
ifrågasättas, huruvida den i alternativ II beräknade personalen icke skulle
kunna minskas med en eldare, varigenom en ytterligare minskning av årskostnaderna
enligt detta alternativ i förhållande till alternativ I skulle vinnas.
Då sålunda alternativ II måste anses ur ekonomisk synpunkt avsevärt
gynnsammare än alternativ I, vill jag för min del förorda, att frågan om uppvärmningen
av högskolans byggnader löses i enlighet med alternativ II.
I anslagsäskandena har nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik
planerats med värmecentral i enlighet med alternativ I och de sammanlagda
byggnadskostnadema uppskattas till ett belopp av 3 336 000 kronor.
Vid av mig förordad decentraliserad värmealstring bortfalla kostnaderna
för värmecentral, värmeledningskulvertar och ångpanneskorsten, vilka upptagits
till ett sammanlagt belopp av (180 000 + 85 000 + 15 000 =) 280 000
kronor. Å andra sidan tillkomma de i alternativ II beräknade kostnaderna
för pannanläggning m. m. med ett belopp av sammanlagt 85 000 kronor.
Kostnaderna för ifrågavarande byggnad skulle sålunda komma att uppgå
till (3 336 000 — 280 000 + 85 000 =) 3 141 000 kronor. Av byggnadskostnaderna
har vidare ett belopp av 70 000 kronor beräknats belöpa å lokaler
för en bilprovningsanstalt. Då jag ej är beredd att nu förorda inrättande av
en dylik anstalt, föranleder detta en ytterligare minskning av byggnadskostnaderna
till (3 141 000 — 70 000 =) 3 071 000 eller i runt tal 3 070 000
kronor. I övrigt har jag ingen erinran mot de framlagda kostnadsberäkningarna
eller mot de föreliggande ritningarna. Den i anslagsäskandena
föreslagna förläggningen av byggnaden finner jag även lämplig. För nästa
budgetår torde för ändamålet böra beräknas en medelsanvisning av 930 000
kronor.
Frågan örn utrustning av det till denna byggnad förlagda ångtekniska
laboratoriet torde framdeles få upptagas till prövning.
Jämväl medel till en nyby g g n a d f ii r a v (leinin g en f ö r
elektroteknik böra enligt min mening anvisas redan för nästa budgetär.
Jag har ingen erinran mot ali denna byggnad kommer till utförande
i enlighet med de av högskolestyrelsen framlagda ritningarna samt alt byggnaden
förliigges till den av styrelsen föreslagna platsen å Gibralta™mrådet.
Mot de beräknade kostnaderna, 3 390 000 kronor, har jag ingen annan
38
Statsutskottets utlåtande nr 25?..
erinran än att — vid bifall till mitt i det föregående framlagda förslag örn
decentraliserad värmealstring i enlighet med alternativ II — den till värmeledningskulvertar
upptagna posten av 25 000 kronor bör utgå. I stället tillkomma
de i nämnda alternativ för pannanläggning m. m. till nämnda byggnad
beräknade kostnaderna av sammanlagt 80 000 kronor. Kostnaderna
för byggnaden för avdelningen för elektroteknik komma i enlighet härmed att
uppgå till (3 390 000 — 25 000 + 80 000 =) 3 445 000 kronor. För nästa
budgetår torde för ändamålet böra beräknas en medelsanvisning av
1 000 000 kronor.
Vad slutligen angår tillbyggnaden av fysikinstitutionen
så ha de nuvarande lokalerna visat sig otillräckliga redan med nuvarande
studerandeantal. Jag tillstyrker därför en utvidgning av institutionsbyggnaden
i huvudsaklig överensstämmelse med högskolestyrelsens i anslagsäskandena
därom framställda förslag. Mot de föreliggande kostnadsberäkningarna
och ritningarna har jag ingen erinran i vidare mån än att —
i likhet med vad som gäller i fråga om nybyggnaden för avdelningen för
elektroteknik — vid bifall till mitt förslag om decentraliserad värme- och
kraftalstring för högskolans nya byggnader den till värmeledningskulvertar
upptagna posten 15 000 kronor bör utgå, varvid totalkostnaderna komma
att stanna vid ett belopp av (532 000 — 15 000 =) 517 000 kronor.
Härav torde för nästa budgetår böra anvisas ett belopp av 300 000 kronor.
I enlighet med vad jag sålunda anfört torde å riksstaten för nästa budgetår
till nybyggnader för Chalmers tekniska högskola böra uppföras ett investeringsanslag
av (930 000 + 1 000 000 + 300 000 =) 2 230 000 kronor.
Utskottet. Liksom departementschefen har även utskottet funnit det av de sakkunniga
framlagda byggnadsprogrammet för Chalmers tekniska högskola utgöra
en lämplig generalplan för högskolans fortsatta utbyggnad. Utskottet
har genom besök på ort och ställe bibringats den bestämda uppfattningen,
att högskolans äldre byggnadskomplex icke kan anses fylla de anspråk,
man torde ha rätt att kräva av en teknisk högskolas lokaler. En fortsatt
utbyggnad av det s. k. Gibraltarområdet, där högskolans nyare institutionsbyggnader
äro belägna, ter sig därför såsom en angelägen uppgift. Enligt utskottets
mening synes denna utbyggnad böra ske utan onödiga dröjsmål;
härigenom skulle bland annat vinnas den fördelen, att några mera väsentliga
kostnader icke skulle behöva nedläggas av staten för vidmakthållande
av det äldre byggnadskomplexet.
Beträffande det nu närmast aktuella nybyggnadsprogrammet tillstyrker
utskottet, att nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik samt tillbyggnaden
av fysikinstitutionen utföras i huvudsaklig överensstämmelse med de
av departementschefen förordade förslagen med de förändringar, som betingas
av utskottets i det följande tillkännagivna ståndpunkt beträffande
uppvärmningsanordningarna.
I fråga om nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik föreligga så
till vida delade meningar, att högskolans förslag att till denna byggnad
skulle förläggas en för högskolans byggnader å Gibraltarområdet gemensam
värme- och kraftcentral tillstyrkts av byggnadsstyrelsen men avstyrkts av
Statsutskottets utlåtande nr 25%.
39
vattenfallsstyrelsen och departementschefen. Dessa ha i stället förordat ett
decentraliserat uppvärmningssystem i förening med kraftinköp utifrån. Såsom
av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår uppgå de av
högskolan beräknade kostnaderna för högskolans förslag i jämförelse med
det av departementschefen förordade förslaget till belopp, som framgå av
följande sammanställning, upptagande jämväl det såsom alternativ I betecknade,
av båda parterna avstyrkta förslaget:
Engångskostnad Årlig kostnad
kronor kronor
Högskolans förslag (alt. III)............... 1 470 000 263 000
Departementschefens förslag (alt. II)........ 1 000 000 273 000
Alternativ I.......................... 1 240 000 281 000
Tvekan synes icke kunna råda om att högskolans förslag (alt. III) är att
föredraga ur undervisningens synpunkt. Även om de ekonomiska beräkningarna,
på sätt vattenfallsstyrelsen framhållit, äro i viss mån osäkra,
torde dock skillnaden ur ekonomisk synpunkt mellan högskolans och departementschefens
förslag icke vara av den beskaffenhet, att den bör fälla utslag
till förmån för någotdera av dessa två alternativ. Utskottet har därför
ansett, att undervisningens intresse bör bliva den utslagsgivande faktorn
och har fördenskull funnit sig för sin del böra förorda, att en kombinerad
värme- och kraftcentral utbygges i huvudsaklig överensstämmelse med det
av högskolan framlagda förslaget. I detta sammanhang får utskottet framhålla,
att, enligt vad utskottet har sig bekant, dylika värme- och kraftcentraler
med gott resultat redan prövats av flera olika offentliga anläggningar
av med ifrågavarande högskola jämförlig storleksordning.
Vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande punkt har
icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
Utskottets ståndpunktstagande till förslaget om högskolans kraft- och
bränsleförsörjning synes icke behöva inverka på storleken av de för ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppen. Till nybyggnader
för Chalmers tekniska högskola torde alltså för nästa budgetår
böra anvisas ett investeringsanslag av 2 230 000 kronor.
19. Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening
till lokalhyra ni. m.
Stockholms studenters idrottsförening har hemställt om ett anslag av
11 000 kronor till föreningens verksamhet under budgetåret 1945/46. Föreningen
har erinrat, att den vid skilda tillfällen sedan år 1938 erhållit medel
ur fonden för idrottens främjande. Senast hade år 1944 anvisats ett belopp
av 5 500 kronor. Föreningen framhåller, att dess verksamhet med hänsyn
till det ständigt ökade medlemsantalet och det under senare år avsevärt
40
Statsutskottets utlåtande nr 252.
Utskottet.
höjda kostnadsläget nu mer än någonsin vore i behov av stöd. Antalet högskolestuderande
i Stockholm vore för närvarande över 5 000, och föreningen
vore den enda institution, som bland dessa verkade för fysisk fostran.
Följande sammanställning utvisar den avsedda användningen av det be
-
gärda beloppet.
Lokaler ............................................ kronor 5 734
Redskap och materiel samt transporter.................. » 2 286
Instruktörer......................................... » 2 980
Summa kronor 11 000.
Departementschefen har anfört följande.
Stockholms studenters idrottsförening har avsevärda kostnader för lokalhyra,
materiel m. m. Dessa ha hittills delvis täckts genom bidrag ur fonden
för idrottens främjande. I fortsättningen kan, enligt vad jag inhämtat, anslag
ur denna fond icke påräknas för detta ändamål.
Då jag emellertid anser, att den av föreningen bedrivna verksamheten i
hög grad förtjänar stöd från det allmännas sida, vill jag förorda att ett belopp
av 5 500 kronor, motsvarande det hittillsvarande anslaget av tipsmedel,
anvisas å riksstaten för nästa budgetår.
I enlighet med vad departementschefen förordat har Kungl. Maj:t för
detta ändamål äskat ett anslag av 5 500 kronor.
I likhet med departementschefen finner utskottet det motiverat, att ifrågavarande
förening för sin verksamhet erhåller stöd från det allmännas sida.
Utskottet tillstyrker därför bifall till Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande
för ändamålet av ett anslag av 5 500 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen 1:401 samt med avslag å motionen
II: 618,
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm,
som föranledas av vad utskottet anfört;
2. godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Statsutskottets utlåtande nr 252. 41
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 696 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 256 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 688 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........... » 143 600
Summa kronor 1 785 000
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande............ kronor 350 000
Nettoutgift kronor 1 435 000;
3. till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 435 000 kronor;
4. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad av
departementschefen anförts under budgetåret 1945/46 medgiva
överskridande av den i avlöningsstaten för tekniska
högskolan i Stockholm upptagna anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal;
5. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 485 000 kronor;
6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m.
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 800 000 kronor;
7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1945/46
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
76 000 kronor;
8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för
budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
anslag av 18 000 kronor;
9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler för budgetåret 1945/46 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 325 000
kronor;
Bihang titt riksdagens protokoll Wilh. 6 sami. Nr 26%.
4
42
Statsutskottets utlåtande nr 252.
10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs
i stadsbyggnad för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 11 000 kronor;
11. till Tekniska högskolan i Stockholm: Extra undervisningskurser
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor;
12. dels medgiva, att för docenten Edmund Schjånberg
må från och med den 1 juli 1945 inrättas en personlig professur
i oljekemi vid Chalmers tekniska högskola;
dels besluta, att Schjånberg skall såsom innehavare av
nämnda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara
likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för högskolan, som föranledas
av professurens inrättande;
allt under förutsättning att Svenska skifferoljeaktiebolaget
bestrider kostnaderna för Schjånbergs avlöningsförmåner
och övriga med professurens tillkomst förenade kostnader
på sätt av departementschefen angivits;
13. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar
jämväl i övrigt i personalförteckningen för Chalmers
tekniska högskola, som föranledas av vad departementschefen
anfört;
14. godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/461
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 258 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............. » 107 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 302 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 57 500
Summa kronor 725 000
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande . ............. kronor 210 000
Nettoutgift kronor 515 000;
Statsutskottets utlåtande nr 252.
43
15. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 515 000 kronor;
16. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad av
departementschefen anförts under budgetåret 1945/46 medgiva
överskridande av den i avlöningsstaten för Chalmers
tekniska högskola upptagna anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal;
17. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 170 000 kronor;
18. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för
budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kronor;
19. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1945/46
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
49 000 kronor;
20. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag
av 6 000 kronor;
21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Stipendier för främjande av högre tekniska studier för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 45 000 kronor;
22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 190 000 kronor;
23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3000 kronor;
24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor;
25. till Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening
till lokalhyra m. m. för budgetåret 1945/46 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 5 500 kronor;
44
Statsutskottets utlåtande nr 252.
26. till Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i
Stockholm för budgetåret 1945/46 under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 116 500
kronor;
27. till Anordnande av ''provisoriska lokaler för arkitektkontor
m. m. för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
för budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 77 000 kronor;
28. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för
budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 2 230 000 kronor.
II: att motionen I: 404 må anses besvarad med vad utskottet
i det föregående anfört.
Stockholm den 21 juni 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Bäcklund,
Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Emil Petersson,
Johan Eric Ericson och Gustav Emil Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Svensson i Grönvik, Persson i Tidaholm, Bergström,
Andersson i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Hall, Malmborg i Skövde, Onsjö, Sefve, Hoppe och
Petterson i Degerfors.
Reservation
av herr Svensson i Grönvik.
Stockholm 1945 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
452410
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:485 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 9 i texten