Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1945-06-21 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:252, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

1

Nr 252.

Ankom till riksdagens kansli den 21 juni 1945 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till de tekniska högskolorna m. m. jämte i

ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten

117) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret

1945/46 beräkna

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 301 500 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag

av 449 700 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 575 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 40 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier ett anslag av 11 000

kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av

nya lokaler ett reservationsanslag av 250 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av

491 200 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader ett förslagsanslag av

153 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 215 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek ett reservationsanslag av 25 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier ett anslag av 5 000

kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler ett reservationsanslag av 190 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr 252.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr £52.

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier ett reservationsanslag av 45 000

kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

främjande av teknisk forskning ett reservationsanslag av 150 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar ett anslag av 3 000 kronor;

dels ock till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 326, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27

april 1945, föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

tekniska högskolan i Stockholm, som föranledas av vad chefen för ecklesiastikdepartementet

anfört;

2. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för tekniska

högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

3. till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 1 435 000 kronor;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad av departementschefen

anförts under budgetåret 1945/46 medgiva överskridande av den i avlöningsstaten

för tekniska högskolan i Stockholm upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

5. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor;

6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor;

7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 76 000 kronor;

8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 18 000 kronor;

9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya

lokaler för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 325 000

kronor;

10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 kronor;

11. till Tekniska högskolan i Stockholm: Extra undervisningskurser för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor;

12. dels medgiva, att för docenten Edmund Schjånberg må från och med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 25%. 3

den 1 juli 1945 inrättas en personlig professur i oljekemi vid Chalmers tekniska

högskola;

dels besluta, att Schjånberg skall såsom innehavare av nämnda befattning

i avlönings- och pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor

vid nämnda högskola;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för högskolan, som föranledas av professurens inrättande;

allt under förutsättning att Svenska skifferoljeaktiebolaget bestrider kostnaderna

för Schjånbergs avlöningsförmåner och övriga med professurens tillkomst

förenade kostnader på sätt av departementschefen angivits;

13. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar jämväl i övrigt i personalförteckningen

för Chalmers tekniska högskola, som föranledas av vad departementschefen

anfört;

14. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för Chalmers

tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

15. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 515 000 kronor;

16. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad av departementschefen

anförts under budgetåret 1945/46 medgiva överskridande av den i

avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola upptagna anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

17. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor;

18. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor;

19. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

49 000 kronor;

20. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 6 000 kronor;

21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 45 000 kronor;

22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

främjande av teknisk forskning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 190 000 kronor;

23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 kronor;

24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 252.

åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor;

25. till Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 5 500 kronor;

26. till Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 116 500 kronor;

27. till Anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor m. m. för

utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av 77 000 kronor;

28. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 230 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion

(I: 401), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att den vid tekniska

högskolan förefintliga befattningen som snickare skall förändras till en

befattning som modellsnickare i lönegrad A 7, samt att riksdagen ville

företaga härav betingad ändring i förslaget till avlöningsstat för tekniska

högskolan;

dels en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion (I: 404),

vari hemställts, att riksdagen måtte i den i proposition nr 326 föreslagna

personalstaten för de tekniska högskolornas bibliotek upptaga andre bibliotekarier

och amanuenser med heltidstjänstgöring med en lönegradsplacering

lika den för motsvarande tjänstemän vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken

och därvid tillika uttala, att för anställning som amanuens

och för befordran till andre bibliotekarie bör fordras avlagd filosofie

licentiatexamen;

dels ock en inom andra kammaren av herrar G. Ljungqvist och P. H.

Fagerholm väckt motion (II: 618), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att laboratorsbefattningarna i fysik och kemi vid kungl, tekniska högskolan

måtte placeras i lönegraden A 27.

Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade chefen

för ecklesiastikdepartementet den 13 september 1940 f. d. generaldirektören

C. G. O. Malm, tillika ordförande, myntdirektören A. G. Grabe, dåvarande

rektorn vid Chalmers tekniska högskola, professorn S. Hultin, dåvarande

rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn H. Kreuger,

nuvarande överdirektören i överstyrelsen för yrkesutbildning O. R. Lundquist

och direktören, filosofie doktorn S. A. G:son Nauckhoff, att såsom

sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och avgiva

förslag rörande den högre tekniska undervisningen och därmed sammanhängande

frågor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr £52.

5

Genom beslut den 17 september 1943 uppdrog Kungl. Majit åt de sakkunniga

att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning och avgiva

förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i

fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

Med skrivelse den 9 oktober 1943 ha de sakkunniga (1940 års sakkunniga

för den högre tekniska undervisningen) överlämnat betänkande med utredning

och förslag angående den högre tekniska undervisningen.

Vidare ha de sakkunniga i skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars 1944

avgivit förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och

i fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

Sakkunnigförslaget innebär i huvuddrag följande.

De sakkunniga ha ansett en genomgripande omorganisation av de tekniska

högskolorna ofrånkomlig. Omorganisationen skulle dels giva högskolorna

möjlighet att mottaga ökat antal studerande, dels syfta till en förbättring

av undervisningens kvalitet, särskilt vid Chalmers tekniska högskola.

Utbyggnaden, som skulle ske successivt under en åttaårsperiod, skulle

skapa förutsättningar för en antagning av sammanlagt 700 nya ordinarie

studerande årligen, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250

vid Chalmers tekniska högskola, vilket antal beräknats motsvara landets

behov av civilingenjörer och därmed jämförliga tekniker år 1970. Enligt

de sakkunnigas uppfattning kunna vid de båda högskolorna för närvarande

utan överbelastning och därmed följande olägenheter för undervisningens

ändamålsenliga bedrivande antagas sammanlagt 450 nya ordinarie studerande

årligen eller vid tekniska högskolan i Stockholm 280 och vid Chalmers

tekniska högskola 170 studerande. Det av de sakkunniga angivna maximiantalet

studerande vid nuvarande organisation har redan överskridits med

några tiotal vid vardera högskolan. Sålunda utgjorde antalet höstterminen

1944 nyantagna ordinarie studerande 529, varav 317 vid tekniska högskolan

i Stockholm och 212 vid Chalmers tekniska högskola.

I anslutning till ökningen av studerandeantalet föreslå de sakkunniga nyoch

ombyggnadsåtgärder samt förbättring av utrustningen vid högskolornas

institutioner till en sammanlagd kostnad av 39 000 000 kronor, varav

24 500 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 14 500 000 kronor

för Chalmers tekniska högskola. De sakkunniga föreslå vidare en avsevärd

successiv utökning av lärarpersonalen och förorda i samband därmed

införande av en ny typ av lärartjänster, nämligen befattningar som s. k.

adjungerad lärare.

De sakkunniga föreslå även en avsevärd ökning av antalet assistenter

och laboratorievaktmästare. Betänkandet innefattar vidare förslag till lönereglering

för ett stort antal befattningar av skilda slag vid högskolorna. Sålunda

föreslås, att professorsbefattningarna omvandlas till förordnandetjänster

med inplacering i lönegrad C 7, medan laboratorsbefattningarna

anses böra få karaktär av fullmaktstjänster i lönegrad A 27. För speciallärarna

föreslå de sakkunniga en väsentlig arvodesförbiittring.

Beträffande inträdesfordringama föreslå de sakkunniga endast den förändringen,

att av dem som söka inträde som ordinarie studerande skall

fordras fullgjord första militärtjänstgöring. Anledningen härtill är, att man

vill söka undvika kollision mellan militärtjänstgöring och högskolestudier.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 252.

Någon ändrad metod för urvalet bland de inträdessökande föreslås däremot

icke.

Den nuvarande indelningen i avdelningar skulle i huvudsak bibehållas oförändrad.

De studerande skulle i stort sett fördelas på de olika avdelningarna

i samma proportioner som för närvarande. Som en huvudregel vid studieplanernas

uppgörande skulle alltjämt gälla, att den planenliga studietiden

skall vara fyra år. Trots att teknikens snabba utveckling ställer ökade krav

på undervisningen kan detta enligt de sakkunnigas åsikt bli möjligt genom

en omfattande rationalisering av undervisningen, och de sakkunniga föreslå

också åtgärder, som syfta till en sådan rationalisering.

Med avseende å den administrativa organisationen innebär sakkunnigförslaget,

att lärarkollegiet skall befrias från rent administrativa göromål

och handläggningen därav koncentreras till kollegienämnden och rektor,

vilken enligt förslaget icke längre skall behöva utses bland vederbörande

högskolors professorer och — därest han bekläder professur vid sin utnämning

till rektor — skall vara skyldig att frånträda densamma. Vidare har i

syfte att skapa kontakt mellan högskolan och näringslivet föreslagits inrättandet

av s. k. avdelningsråd, bestående av 3—6 ledamöter. Ledamöterna

lia avsetts som regel skola utses, för tekniska högskolan i Stockholm

av styrelsen för svenska teknologföreningen och för Chalmers tekniska

högskola av styrelsen för tekniska samfundet i Göteborg. Ledningen av

högskolorna skall enligt förslaget anförtros åt en gemensam överstyrelse,

varvid de särskilda högskolestyrelserna förutsatts skola indragas. Överstyrelsen

har avsetts skola bestå av en preses och åtta andra ledamöter, utsedda

av Kungl..Majit, de senare efter förslag en av vetenskapsakademien,

en av lantmäteristyrelsen, en av vardera högskolans lärarkollegium samt

övriga fyra av avdelningsråden vid de båda högskolorna. Slutligen förorda

de sakkunniga en överflyttning av de tekniska högskolorna från ecklesiastikdepartementets

till handelsdepartementets förvaltningsområde.

De årliga utgifterna för de tekniska högskolornas drift samt för vissa

gemensamma ändamål vid högskolorna ha efter ett genomförande av de

sakkunnigas förslag i dess helhet av dem beräknats komma att uppgå till

i runt tal 6 650 000 kronor, vilket i förhållande till motsvarande kostnader

innevarande budgetår innebär en ökning med i runt tal 2 720 000 kronor.

.1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen samt utredningen

rörande den tekniskt vetenskapliga forskningens ordnande — i det

följande benämnda biblioteksutredningen — ha den 5 april 1944 gemensamt

framlagt ett betänkande med förslag till åtgärder för främjandet av

litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena (stat. off. utr. 1944: 17).

Detta förslag avser en utbyggnad av de båda högskolornas bibliotek, vilken

proportionsvis, skulle bli väsentligt större än utvidgningen av högskolornas

övriga institutioner. Bibliotekens sammanlagda driftkostnader, som för budgetåret

1943/44 beräknats till 198 000 kronor, skulle efter genomförd omorganisation

komma att stiga till 490 000 kronor.

Departementschefen anför för egen del inledningsvis följande.

Det föreliggande sakkunnigförslaget till omorganisation av den högre tekniska

undervisningen är i åtskilliga hänseenden av genomgripande natur och

till omfånget en av de största offentliga utredningar, som under senare år

framlagts. De allmänna omdömen, som i inhämtade remissyttranden uttalats

över de sakkunnigas betänkande, lia i flertalet fall varit välvilliga och uttryckt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr *252.

1

uppskattning av de sakkunnigas arbete. En genomgående kritisk inställning

till förslaget har väsentligen intagits av två remissinstanser, nämligen statskontoret

och statsverkens ingenjörsförbund.

Beträffande särskilda i förslaget behandlade frågor — däribland flera av

central betydelse — ha åter vid remissbehandlingen starka meningsskiljaktigheter

gjort sig gällande. Dessa ha framträtt redan i det grundläggande

spörsmålet örn beräkningen av landets ingenjör sbehov och den därmed nära

sammanhängande frågan örn det antal studerande, för vilket de tekniska

högskolorna böra utbyggas. Flertalet remissinstanser har funnit det av de

sakkunniga beräknade antalet nya ordinarie studerande vid de tekniska

högskolorna av 700, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250

vid Chalmers tekniska högskola, utgöra en önskvärd eller i allt fall försvarlig

ökning av elevantalet. I en del yttranden har emellertid -— särskilt så

vitt gäller vissa fackavdelningar — den av de sakkunniga ifrågasatta ökningen

icke ansetts tillräcklig för täckande av ingenjörsbehovet, under det

att i några fall en mindre ökning befunnits vara till fyllest. Den ståndpunkt

man kommer till i denna fråga blir av betydelse bland annat för utformningen

av byggnadsprogrammen för de båda högskolorna; de sakkunniga

ha även uppgjort dylika och uppskattat medelsbehovet för utrustning

och möblering med utgångspunkt från det av dem beräknade elevantalet.

Enligt från de tekniska högskolorna inhämtade uppgifter utgjorde antalet

höstterminen 1944 nyantagna ordinarie studerande sammanlagt 529, varav

317 vid tekniska högskolan i Stockholm och 212 vid Chalmers tekniska

högskola. Såvitt gäller den senare högskolan är den. av de sakkunniga

föreslagna ökningen i förhållande till nuvarande intagningssiffra enligt min

mening ej större än att den synes utgöra en lämplig grundval vid utformningen

av byggnadsprogrammet för denna högskola. Vad åter angår den

förra högskolan så erinrar jag, att Kungl. Majit den 12 augusti 1944 tillsatt

en kommitté för fortsatt beredning av byggnadsfrågor vid denna högskola.

Denna kommitté har bland annat erhållit i uppdrag att verkställa en

överarbetning av de sakkunnigas byggnadsplan med hänsyn till den kritik,

som vid remissbehandlingen framförts gentemot förslaget i denna del, därvid

kommittén även haft att pröva utbyggnadsfrågan från den alternativa

förutsättningen av ett årligt antal av 350 nyintagna ordinarie studerande.

Byggnadskommittén torde i dagarna komma att slutföra sitt uppdrag i detta

hänseende. Starka skäl tala givetvis för att riksdagen får tillfälle att i ett

sammanhang pröva detta omfattande utbyggnadsprograin och det förelig:

gande organisationsförslaget i övrigt, så vitt gäller tekniska högskolan i

Stockholm.

Vid remissbehandlingen lia vidare betydande meningsskiljaktigheter gjort

sig gällande beträffande spörsmålet om högskolornas inre organisation. Ehuru

de sakkunnigas förslag att befria lärarkollegiet från rent administrativa göromål

och koncentrera handläggningen därav till kollegienämnden och rektor i

princip därvid vunnit anslutning, Ilar lämpligheten av en så långt gående begränsning

av lärarkollegiets befogenheter i skilda hänseenden, som de sakkunniga

förordat, ifrågasatts. Olika synpunkter och. önskemål ha vidare framförts

beträffande avdelningsrådens sammansättning och sättet för utseende

av ledamöter i dessa råd. Behovet av en förstärkning av den administrativtkamerala

sakkunskapen vid högskolorna har ävenledes vitsordats men olika

förslag ha framkommit för tillgodoseende av detta önskemål.

Förslaget om en gemensam administrativ ledning flir högskolorna har genomgående

tillstyrkts. I åtskilliga yttranden har emellertid ett kanslersäm
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 252.

bete ansetts vara att föredraga framför en överstyrelse i enlighet med de

sakkunnigas förslag. I den mån förslaget örn inrättande av en överstyrelse

vunnit anslutning ha åsikterna gått isär i fråga örn dess närmare organisation

och sammansättning. I ett par yttranden har vidare förordats, att den

särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola skulle bibehållas även

örn en gemensam administrativ ledning för högskolorna inrättades. Härmed

sammanhänger bland annat även spörsmålet örn organisationen av ledningen

för statens skeppsprovningsanstalt, vilken för närvarande utövas av styrelsen

för sistnämnda högskola. Olika åsikter örn den lämpligaste lösningen av

denna fråga ha vid remissbehandlingen uttalats.

Gentemot sakkunnigförslaget, i vad det avser inrättande av nya professurer

och andra lärarbefattningar, lia vidare i remissyttrandena erinringar

framställts i huvudsak åsyftande en förstärkning av lärarpersonalen utöver

vad de sakkunniga förutsatt men även inrättande av nya befattningar

i snabbare takt och i annan tidsföljd än vad som i betänkandet

föreslagits. Uttalanden i denna riktning ha särskilt framförts från tekniska

högskolan i Stockholm.

Såvitt gäller av de sakkunniga framförda förslag till löne- och arvodesregleringar

ha, särskilt i vad dessa avse ändrad löneställning för professorerna,

meningsmotsättningarna i remissyttrandena varit starkt framträdande.

. I detta sammanhang vill jag framhålla, att de sakkunniga icke ansett

sig kunna framlägga något slutgiltigt förslag till omorganisationen av avdelningen

för lantmäteri med hänsyn till att enligt de sakkunnigas mening

lantmätarnas uppgifter ej kunde bestämmas utan att resultatet av de s. k.

fastighetsbildningssakkunnigas arbete först avvaktades ävensom att frågan

örn lantmäteriundervisningen jämväl borde lösas i samband med frågan

örn lantbruksingenjörernas utbildning, vilken vid tiden för betänkandets

avgivande var föremål för utredning av 1942 års torrläggningssakkunniga.

Sistnämnda sakkunniga, som numera slutfört sitt uppdrag (stat. off. utr.

1944: 56), ha i sitt betänkande uttalat det önskemålet, att lantbruksingenjörernas

utbildning skulle förläggas till lantbrukshögskolan under förutsättning

att även lantmätarnas utbildning förlädes till denna högskola. Vid

remissbehandlingen av det föreliggande sakkunnigförslaget rörande den

högre tekniska undervisningen, därvid förenämnda fastighetsbildningssakkunniga

förklarat frågan om lantmäteriundervisningens organisation icke

böra anstå i avbidan på slutförandet av deras uppdrag, har genomgående

framhållits önskvärdheten av en fortsatt utredning rörande lantmäteriundervisningens

organisation. Olika åsikter ha därvid gjort sig gällande beträffande

frågan, huruvida denna undervisning lämpligen borde förläggas

till lantbrukshögskolan _ eller bibehållas vid tekniska högskolan i Stockholm.

Jag har för avsikt att framdeles för Kungl. Majit anmäla detta

spörsmål. Emellertid vill jag här framhålla, att den lösning, denna fråga

erhåller, kommer att beröra frågan om utbyggnaden av tekniska högskolan

i Stockholm ävensom i viss utsträckning organisationen av undervisningen

jämväl mom andra fackavdelningar vid nämnda högskola.

Vidare har det av den s. k. biblioteksutredningen framlagda förslaget, som

syftar till en väsentlig förstärkning av bibliotekspersonalen ävensom ökade

anslag till högskolornas bibliotek, vid beredningen inom departementet befunnits

tarva en överarbetning, innan detsamma i sin helhet kan läggas till grund

för en proposition i ämnet.

Med hänsyn till de meningsskiljaktigheter, vilka — såsom av det anförda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

9

framgår — i skilda hänseenden gjort sig gällande vid remissbehandlingen

av det av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen framlagda

organisationsförslaget, bör detta enligt min mening göras till föremål

för viss översyn, innan det i sin helhet förelägges riksdagen. Även åtskilliga

av de av de sakkunniga framlagda förslagen till löne- och arvodesreglering

tarva en omprövning; detta gäller främst förslagen till reglering av professorernas

och laboratorernas löner samt speciallärarnas arvoden. Vad jag nu

anfört utesluter icke, att sakkunnigförslaget erbjuder utgångspunkter för

genomförande av en förbättring av högskolornas organisation och en omläggning

av den därstädes bedrivna undervisningen till närmare överensstämmelse

med den moderna tidens krav. Under ärendets hittillsvarande beredning

inom ecklesiastikdepartementet har sakkunnigförslaget underkastats

en ingående överarbetning, varför jag räknar med att den av mig förordade

ytterligare översynen skall kunna slutföras .utan tidsutdräkt. Vissa avgränsade

delar av förslaget avse åtgärder, som icke lämpligen kunna uppskjutas

och vilka icke ha en sådan principiell innebörd, att en översyn kan anses

erforderlig beträffande dem. Jag kommer att i det följande förorda, att dylika

åtgärder redan nu vidtagas i den mån organisationsfrågans fortsatta beredning

icke därigenom föregripes.

Såsom departementschefen inledningsvis framhållit har det icke befunnits

möjligt för Kungl. Majit att utan ytterligare överarbetning av de föreliggande

sakkunnigförslagen taga definitiv ståndpunkt i den aktuella frågan

rörande omorganisation av den högre tekniska undervisningen i så god tid

att riksdagen kunnat föreläggas förslag till en mera väsentlig omorganisation

redan från och med ingången av budgetåret 1945/46. I stället föreslår

departementschefen nu vissa partiella förändringar, som icke ansetts

vara ägnade att föregripa det slutliga ställningstagandet till huvudförslagen.

Bland de spörsmål av principiell räckvidd, som sålunda för närvarande

skjutas åt sidan, nämner departementschefen särskilt det grundläggande

spörsmålet om den årliga elevintagningens storlek vid de tekniska högskolorna.

I detta hänseende ha de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

utgått från en intagning av 700 elever årligen såsom lämplig,

därav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska

högskola. Liksom departementschefen får utskottet erinra, att den

ståndpunkt man kommer till i denna fråga blir av betydelse bland annat

för utformningen av byggnadsprogrammen för de båda högskolorna. Utan

att vilja föregripa den slutliga omprövningen av spörsmålet om den årliga

elevintagningens storlek får utskottet likväl såsom sin mening uttala, att

de angivna elevantalen i stort sett synas lämpliga och ägnade att läggas till

grund för utformningen av utbyggnadsprogrammen.

Jämväl det förslag till den tekniska bibliotekstjänstens ordnande, som

framlagts av särskilda sakkunniga, har departementschefen ansett kräva en

överarbetning. I anslutning till detta uttalande av departementschefen vill

utskottet framhålla angelägenheten av att den ifrågasatta överarbetningen

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 252.

äger rum utan dröjsmål, enär spörsmålet om de tekniska högskolebibliotekens

omorganisation enligt utskottets mening kräver en snar lösning.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört har icke

givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 301 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 133 500 kronor till

1 435 000 kronor. I fråga om personalorganisationen innebär förslaget i

huvudsak följande förändringar.

a) Lärarpersonal:

2 nya professorer inrättas, den ena i elektronik och den andra i

stadsbyggnad; i samband med inrättande av förstnämnda professur

begränsas ämnesområdet för den nuvarande professuren i teoretisk elektroteknik

med mätteknik till att avse endast teoretisk elektroteknik; inrättandet

av professuren i stadsbyggnad medför, att arvodet å 6 000 kronor till

en speciallärare i samma ämne bortfaller. — Departementschefen har beträffande

ifrågavarande förslag anfört följande.

Ett av de områden inom tekniken, där utvecklingen gått snabbast under de

gångna krigsåren, är elektrofysiken eller — som denna vetenskapsgren numera

allmänt benämnes — elektroniken. Trots elektricitetens betydelse för

det moderna samhället har undervisningen och forskningen inom elektricitetsläran

hittills varit i beklaglig grad eftersatt i vårt land. Vid universiteten tillhör

elektricitetsläran ämnet fysik. Detta ämne har emellertid vid universiteten

mer och mer kommit att identifieras med en av sina underavdelningar, spektroskopien,

varför universitetens fysikinstitutioner icke kunna sägas fylla det

förefintliga behovet av högre undervisning och forskningsverksamhet inom

elektricitetsläran. Vid de tekniska högskolorna bedrives forskning inom elektricitetsläran

men i tämligen blygsam omfattning. Bristen på högre studier

och forskning inom detta ämnesområde har utan tvivel varit och är fortfarande

till nackdel för vårt land. Visserligen ha våra elektriska industrier under

de senaste årtiondena gjort avsevärda framsteg, varvid de kunnat stödja sig

på egen forskning inom sina specialområden. Men de nya grenar inom tekniken,

som under de senaste decennierna vuxit fram utomlands, ha ej utvecklats

här hemma. Den viktigaste nya utvecklingslinjen kan karakteriseras som

ett omsättande av atom- och elektronfysikens rön till elektroteknik. På detta

område har utvecklingen i vårt land i betänklig grad sackat efter. Blott

med några exempel må detta förhållande belysas. För radioindustriens genombrott

har elektronrörstillverkningen varit av utslagsgivande betydelse. I

de länder, där fysiken — särskilt elektricitetsläran — var väl utvecklad, funnos

de tekniskt-vetenskapliga förutsättningarna för en radiorörsindustri. Så

var däremot icke fallet i vårt land, där under de senaste decennierna har rått

och fortfarande råder stor brist på fackmän inom detta område. Häri kan

man se en starkt bidragande orsak till att Sverige först under de senaste åren

fått en radiorörfabrikation, vilken dock endast inriktats på vissa standard
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 253.

11

typer. Den nya utvecklingen inom ultrakortvågstekniken Ilar vidare endast

delvis kunnat följas i vårt land av brist på elektronrör av de konstruktioner,

som användas utomlands. Många andra områden inom elektroniken äro

stadda i snabb utveckling. Framsteg inom televisionen är i hög grad beroende

på elektronikens utveckling för framställningen av de olika bildsändar- och

bildmottagarrören. Vad bär sagts om elektronikens betydelse för svagströmstekniken

gäller även för starkströmstekniken. Slutligen kan nämnas, att elektroniken

har och sannolikt i än högre grad kommer att få medicinsk betydelse.

Med hjälp av en ny apparat, den s. k. betatronen, är det sålunda numera

möjligt att framställa en strålning, som är fullkomligt likvärdig med

radiums medicinskt verksamma strålning. Av det sagda torde till fullo framgå,

att fri grundforskning på elektronikens område är mycket betydelsefull för

utvecklingen av den tillämpade elektroniken både inom stark- och svagströmsområdet.

Lika angeläget är att en stab av yngre tekniker får en grundlig utbildning

i elektronik. Från dessa utgångspunkter har jag ansett det vara av

vikt, att redan från och med nästa budgetår en professur i elektronik inrättas

vid högskolan. I samband härmed bör benämningen å professuren i teoretisk

elektroteknik med mätteknik ändras till »teoretisk elektroteknik».

Behovet av en professur i stadsbyggnad har vitsordats sedan mer

än ett årtionde. Redan vid tillsättandet den 20 juni 1930 av sakkunniga för

avgivande av förslag i fråga om förbättrad utbildning i stadsplanekonst uttalade

dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet, att ett bättre

ordnande av utbildningen för stadsplanetekniker allmänt ansåges vara en

angelägenhet av stor vikt. I anslutning härtill framhölls, att det vid varje

stadsmässig planering och bebyggelse gäller att tillvarataga betydande värden,

bland annat i ekonomiskt, socialt och estetiskt hänseende, och att det

är av ej ringa betydelse att stadsplanerna såvitt möjligt bliva goda organisationsplaner

för samhällenas byggnadsutveckling. Samtidigt underströks, att

den sakkunskap på området, som härför kräves, icke förefunnes i erforderlig

omfattning, varför det vore önskvärt att åtgärder snarast vidtoges för att

avhjälpa detta missförhållande.

Den utveckling, som sedan dess ägt rum, har varit ägnad ytterligare understryka

önskvärdheten av att en förbättrad undervisning i stadsplanebyggnad

snarast kommer till stånd. Bostadsbyggandet liksom den offentliga byggnadsverksamheten

har under krigsåren måst begränsas, varför stora eftersatta

behov nu vänta på att bliva tillgodosedda. Man har anledning räkna med

att, då förhållandena åter bliva mera normala, byggnadsverksamheten kommer

att intensifieras. En sådan verksamhet kan komma att ingå såsom ett

led i såväl sysselsättningspolitiken som en allmän socialpolitik. Det gäller

då för våra städer och samhällen att vara beredda på att tillhandahålla tomtmark

i erforderlig omfattning och att för bebyggelsen upprätta stadsplaner,

som motsvara nutida anspråk. I alltför mångå fall föreligga emellertid brister

i dessa hänseenden, stundom beroende på att de fastställda stadsplanerna

äro i hög grad föråldrade, i andra fall åter beroende på att några stadsplanelagda

områden icke alls föreligga färdiga för bebyggelse. Orsaken till dessa förhållanden

är i stor utsträckning att söka i den omständigheten, att på de flesta

orter icke finnas personer, som äro kompetenta att uppgöra förslag till stadsplaner.

Behovet av stadsplanetekniker har knappast någonsin tidigare framträtt

nied sådan styrka som nu. Ytterst bottnar den bristande tillgången på

sakkunskap på detta område i en otillräcklig undervisning vid våra tekniska

högskolor. En annan synpunkt, som i detta sammanhang kräver beaktande,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 252.

är, att föråldrade stadsplaner och en av brist på kompetenta tekniker orsakad

långsam handläggning av stadsplanefrågorna kunna bliva till avsevärt hinder,

när det gäller att efter kriget på ett rationellt sätt ordna trafikfrågorna i våra

städer och större samhällen.

De framställningar som gjorts att tidigare än de sakkunniga föreslagit få

till stånd en professur i stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm

synas mig med hänsyn till det anförda starkt grundade. Visserligen är det

möjligt, att detaljanmärkningar kunna göras mot den av de sakkunniga uppgjorda

undervisningsplanen. Dylika anmärkningar framstå emellertid enligt

min mening såsom mindre betydande, då rättelse lätt torde kunna vinnas

efter någon tids erfarenhet. Av särskilt värde synes mig en ny professur bliva

genom de möjligheter den skulle öppna till ordnade, avancerade föreläsningar,

övningar och tilläggskurser i stadsbyggnad. Denna form för utbyggnad av

undervisningen —- vilken även föreslagits av de sakkunniga — synes i särskild

grad lämpa sig för att nå de omedelbara resultat, som nu böra eftersträvas.

Efter^samråd med cheferna för social- och kommunikationsdepartementen har

jag på nu angivna grunder funnit mig böra förorda inrättande av en professur

i stadsbyggnad redan från och med budgetåret 1945/46. Vid bifall härtill

bortfaller det nuvarande arvodet å 6 000 kronor till specialläraren i stadsbyggnad.

Vidare förordar departementschefen en omreglering av den för lan tmäteriundervisningen

inrättade, sedan i fjol vakanta professuren

i geodesi och fotogrammetri till en professur i enbart fotogrammetri.

I fråga om den andra, likaledes vakanta geodesiprofessuren med ämnesområdet

»geodesi med utjämningsräkning» förordar departementschefen, att

densamma alltjämt uppehälles med vikarie i avbidan på utredning rörande

lantmäteriundervisningens ordnande.

I sitt den 4 mars 1944 avlämnade förslag beträffande organisationen av

undervisningen i geodesi och fotogrammetri hade de sakkunniga för den

högre tekniska undervisningen förordat utbrytandet av fotogrammetrin ur

den förstnämnda professurens ämnesområde till en särskild professur samt

föreslagit att professuren i geodesi med utjämningsräkning skulle förändras

till en. professur i enbart geodesi med tyngdpunkten förlagd på den högre

geodetiska undervisningen och forskningen, medan undervisningen inom

vissa av geodesiens tillämpningsområden skulle anförtros åt en eller två

adjungerade lärare. Geodesiundervisningen har hittills varit fördelad mellan

de båda professurerna på så sätt att »högre geodesi» hänförts till professuren

i geodesi med fotogrammetri medan »tillämpad geodesi» hänförts till den

andra professuren.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vad till en början beträffar förslaget att, med upplösande av den nuvarande

kombinationen av undervisningen i ämnena fotogrammetri och högre

geodesi, inrätta en särskild professur i fotogrammetri ha de sakkunniga enligt

min mening förebragt en övertygande motivering för sin ståndpunkt.

Tyngdpunkten i den nuvarande kombinerade professuren har successivt

förskjutits till ämnet fotogrammetri, till vilket undervisningen och forsk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 253.

13

ningen under senare år i själva verket huvudsakligen varit koncentrerade.

Mot denna utveckling synes mig, i betraktande av fotogrammetriens växande

betydelse, någon vägande invändning icke kunnat riktas. Genom de

insatser, som den förre innehavaren av professuren nedlagt på fotogrammetriens

vetenskapliga och praktiska utveckling, har denna gren av tekniken,

vilken är av stor betydelse bland annat för det ekonomiska kartarbetet,

kraftigt främjats. Nya forskningsuppgifter vänta emellertid inom

denna vetenskapsgren. Dessa erbjuda sig icke endast inom det löpande

praktiska kartläggningsarbetet i landet utan hänföra sig även till nya användningsområden,

som ännu äro föga utforskade, exempelvis mikrofotogrammetri,

röntgenfotogrammetri samt närbildsfotogrammetri. Forskningsverksamheten

skulle kraftigt främjas genom en särskild professur i ämnet

fotogrammetri. De sakkunnigas förslag i denna del har också tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av de myndigheter och sammanslutningar, som

uttalat sig i denna fråga.

Den enda anledning till tvekan, som enligt min mening kan förefinnas

ifråga om inrättandet av den föreslagna fotogrammetriprofessuren, hänför

sig till det förhållandet, att frågan örn lantmäteriundervisningens organisation

och förläggning, såsom jag i annat sammanhang anfört, kommer att

göras till föremål för särskild utredning. Bortsett från att en motsvarande professur

fanns vid tekniska högskolan redan innan lantmäteriundervisningen

överflyttades till högskolan, är det enligt min uppfattning varken önskvärt

eller nödvändigt att avgörandet av denna fråga uppskjutes. Ett uppskov

är icke önskvärt med tanke på det praktiska kartarbetets och den teoretiska

forskningens behov av det stöd en ordinarie professor och institutionsföreståndare

kan skänka den fotogrammetriska verksamheten. Men

uppskovet är ej heller nödvändigt, enär en blivande innehavare av en lärostol

i fotogrammetri vid tekniska högskolan givetvis skulle förpliktas att

finna sig i de förändringar i professurens omfattning eller förläggning, som

kunna bli följden av en eventuell omorganisation av lantmäteriundervisningen.

Jag förordar följaktligen, att den nuvarande professuren i geodesi

och fotogrammetri från och med den 1 juli 1945 förändras till en professur

i fotogrammetri.

Komplicerad och föremål för starka meningsmotsättningar är frågan,

hur undervisningen i geodesi lämpligen bör ordnas. De sakkunnigas ställningstagande

innebär i första hand, att den högre geodesien skall vara

företrädd av en ordinarie lärare i professors ställning. De anse emellertid

en förening av högre geodesi och tillämpad geodesi under samma professur

möjlig genom en rationalisering av undervisningen; denna rationalisering

skulle bland annat åvägabringas genom att till professuren anknötes

en eller två adjungerade lärarbefattningar. En härifrån avvikande uppfattning

företrädes av lantmäteristyrelsen. Styrelsen hävdar, att den av de

sakkunniga förordade ämnesföreningen icke är praktiskt genomförbar på

grund av ämnenas inbördes skiftande karaktär. Enligt lantmäterislyrelsens

uppfattning bör undervisningen av blivande lantmätare och den vid en läroanstalt

för sådana bedrivna vetenskapliga forskningen väsentligen inriktas

på de inom geodesien föreliggande tekniska tillämpningsproblemen.

Den högre geodesien har däremot, framhåller styrelsen, icke något intimare

sammanhang med övriga delar av geodesien utan står geofysiken närmast.

Den utbildning, som för blivande lantmätare tarvas i högre geodesi, är en
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 252.

ligt styrelsens förmenande icke av större omfattning än att den lämpligen

skulle kunna meddelas av en speciallärare. Lantmäteristyrelsen understryker

därjämte, att den nuvarande professuren i geodesi med utjämningsräkning,

som inrättades så sent som år 1939, i främsta rummet avsåg att tillgodose

behovet ay undervisning och forskning i den mätningsteknik, som

erfordras för fastighetsbildningsändamål. Med hänsyn till de starka meningsmotsättningar,

som framträtt i detta ärende och då spörsmålet om

lantmäteriundervisningens organisation och förläggning kommer att bli

föremål för särskild utredning, har jag icke nu funnit mig kunna eller böra

taga ståndpunkt till frågan, huru undervisningen i högre respektive tilllämpad

geodesi bör fördelas på olika lärarbefattningar, utan anser det lämpligt,

att detta spörsmål hänskjutes till ytterligare övervägande av de blivande

sakkunniga för lantmäteriundervisningens ordnande. I avbidan på

frågans lösning bör den nu vakantsatta professuren i geodesi med utjämningsräkning

alltjämt uppehållas allenast genom vikarie.

I fråga örn speciallärarbefattningar förordar departementschefen

en arvodeshöjning med 2 300 kronor till läraren i kylteknik och med

2 800 kronor till läraren i elektrotekniska mätmetoder samt nyinrättande av

en speciallärarbefattning i vattenlednings- och avloppsteknik. Härjämte föreslås

arvodesförbättring med sammanlagt 5 000 kronor åt speciallärare m. fl.,

vilkas tjänst ha karaktär av huvudsyssla.

Laboratorsbefattningarna i fysik och kemi äro för närvarande

förenade med arvoden av 9 150 kronor. I överensstämmelse med

de sakkunnigas förslag har lärarkollegiet hemställt, att befattningarna skola

göras till ordinarie tjänster i lönegraden A 27. Departementschefen har förklarat

sig icke vara beredd att, innan omorganisationsfrågan i huvudsak behandlats,

upptaga detta förslag till prövning. I motionen II: 618 har yrkats,

att de sakkunnigas och lärarkollegiets förslag på denna punkt nu skall genomföras.

Beträffande skälen härför hänvisas till motionen.

Beträffande förste assistenterna, vilka för närvarande äro

arvodister, föreslås att de inplaceras i lönegraden Ex 21.

b) Bibliotekspersonal:

I fråga om denna personal ha de sakkunniga och lärarkollegiet förordat en

betydande omorganisation, vilket förslag departementschefen emellertid ansett

tarva en överarbetning. Med hänsyn härtill föreslår departementschefen

icke någon annan ändring för nästa budgetår beträffande bibliotekets personalstat

än en anslagshöjning med 6 400 kronor till extra arbetshjälp.

I motionen 1:40£ hemställes, att den personal vid de tekniska högskolornas

bibliotek, som är jämförbar med den personal vid de s. k. »lärda verken»,

måtte komma i åtnjutande av samma löneförbättring som den sistnämnda

personal erhållit genom beslut av fjolårets och innevarande års

riksdag. Till stöd härför har i motionen anförts i huvudsak följande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

15

Vid kungl, tekniska högskolans bibliotek finnas för närvarande två extra

ordinarie andra bibliotekarier, placerade i Eo 21, samt två amanuenser i

respektive Eo 18 och Eo 16. Samtliga dessa befattningshavare ha filosofie

licentiatexamen med undantag för den i tjänsten äldste andre bibliotekarien,

som endast är filosofie kandidat. Denne har emellertid varit i bibliotekets

tjänst ända sedan 1911.

Chalmers tekniska högskolas bibliotek har för närvarande endast en

extra ordinarie andre bibliotekarietjänst, som inrättades 1943 och sedan

dess innehas av en filosofie licentiat. Dessutom har biblioteket en halvtids

amanuenstjänst i Eo 16, inrättad 1942 och sedan dess besatt med en filosofie

magister.

Bortser man från den sistnämnda halvtidsbefattningen, är det tydligt, att

andre bibliotekarierna och amanuenserna vid de tekniska högskolornas bibliotek

i avseende på kompetens äro jämställda med motsvarande tjänstemän

vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken. Någon i reglemente

fastställd fordran på filosofie licentiatexamen för att antagas som amanuens

finnes visserligen icke, men sedan länge ha icke andra än filosofie licentiater

erhållit heltids amanuenstjänster där. Då därtill arbetsuppgifterna äro identiska,

vore det tydligen fullt berättigat, örn tjänstemännen vid de tekniska

högskolornas bibliotek även i lönehänseende vore jämställda med motsvarande

tjänstemän vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken, i den

mån de innehava heltidstjänster.

Detta var i själva verket fallet intill helt nyligen. Vid riksdagen 1944 erhöllo

emellertid amanuenserna vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken

jämte motsvarande tjänstemän vid vissa andra lärda verk en förbättrad

löneställning genom en differentierad lönegradsplacering, innebärande

under det första året Ex 17, under de därpå följande tre åren Eo 18 samt

efter denna tid Eo 20. Slutligen ha vid innevarande riksdag andre bibliotekarierna

jämte motsvarande tjänstemän vid de ovan nämnda verken erhållit

en lönegradsplacering i A 23 i stället för tidigare A 21.

Dessa beslut ha kommit att bestämma lönegradsplaceringen för tjänstemän

även i andra verk med liknande arbetsuppgifter. Sålunda föreslog

Kungl. Majit i statsverkspropositionen 1945, att amanuenserna i krigsarkivet

skulle avlönas enligt de grunder, som av 1944 års riksdag bestämts för

de s. k. lärda verken. Vidare föreslog statsutskottet i utlåtande nr 4, 1945,

att en intendentsbefattning i armémuseum skulle placeras i A 23 i stället

för av Kungl. Majit föreslagna A 22, med hänvisning till den gjorda uppflysningen

av motsvarande tjänstemän i de lärda verken. Slutligen föreslog

statsutskottet med samma motivering i utlåtande nr 90, 1945, att andre

arkivarien i utrikesdepartementet, som av Kungl. Majit placerats i A 22,

skulle placeras i A 23.

Andre bibliotekarierna och amanuenserna vid de tekniska högskolebiblioteken,

som tidigare i lönehänseende varit jämställda med motsvarande tjänstemän

i de lärda verken, ha genom nu angivna beslut kommit i en avsevärt

sämre ställning än dessa.

Någon framställning från andre bibliotekarierna och amanuenserna vid

de tekniska högskolebiblioteken har icke gjorts. Man hyste förhoppning,

att frågan skulle lösas genom att bibliotekens stater skulle upptagas till behandling

innevarande riksdag i samband med förslaget till omorganisation

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr <252.

av den tekniska bibliotekstjänsten överhuvud. Själva grundtanken i det

av de sakkunniga framlagda betänkandet beträffande denna omorganisation

(stat. off. utr. 1944: 17) är nämligen, att »båda de tekniska högskolornas

bibliotek böra utvecklas till centralbibliotek för litteraturtjänsten inom

de tekniska fackområdena, i princip jämställda med varandra och med landets

två universitetsbibliotek» (betänkande s. 70). De sakkunniga föreslå

därför, att kvalifikationerna för tjänstemännen vid dessa bibliotek skola

vara lika dem, som gälla för motsvarande tjänstemän vid kungl, biblioteket

och universitetsbiblioteken, varvid man emellertid för att tillgodose bibliotekens

behov även av personal med teknisk utbildning föreslår, att som

kvalifikation för amanuensbefattning jämväl skall gälla fullständig avgångsexamen

vid någon av de tekniska högskolorna, dock med det tillägget

att vederbörande skall lia erhållit kvalificerade betyg i vissa ämnen (betänkande

s. 93—94). För lönegradsplaceringen av andre bibliotekarier och

amanuenser lia vidare de sakkunniga tagit hänsyn till de förslag rörande

lönegradsplaceringen av motsvarande tjänster inom de lärda verken, som

sedermera kommo att föranleda de ovan nämnda höjda placeringarna

(betänkande s. 97—98).

Genom att personalstaten för de tekniska biblioteken nu icke upptages

till behandling, kommer ett likställande i lönehänseende av andre bibliotekarierna

och amanuenserna vid de tekniska högskolornas bibliotek och motsvarande

tjänstemän vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken icke

att kunna ske till nästa budgetår, varigenom dessa tjänstemäns krav på en

förbättrad löneställning kommer att fördröjas ett helt år. Då dessa krav äro

berättigade, synes emellertid frågan böra lösas redan i år. En förutsättning

härför är givetvis, att för anställning som amanuens kräves avlagd filosofie

licentiatexamen. Huruvida denna examen skall kunna ekvivaleras av en

kvalificerad teknisk examen synes böra bli föremål för framtida överväganden.

c) Biträdespersonal.

I fråga om kansli- och kontorspersonalen föreslår departementschefen

inrättande av en s. k. skrivcentral med 4 nya befattningar,

därav 2 i Ex 2 och 2 i Ex 4. För tillfällig förstärkning av den administrativa

personalen på kansliet beräknas ett belopp av 6 000 kronor.

Beträffande laboratorievaktmästarna och därmed jämförbara

befattningar upptages till prövning det av institutionsvaktmästarutredningen

framlagda förslaget, vilket i fråga örn benämningen bland annat innebär, att

laboratorievaktmästarna skola benämnas institutionsvaktmästare. I anslutning

till utredningens förslag förordar departementschefen att dessa skola

fördelas på lönegraderna A 9, A 7, Eo 7 och Ex 7. De nuvarande 28 befattningarna

jämte nu föreslagna 4 nya sådana skulle fördelas sålunda, att 11

placeras i A 9, 13 i A 7, 4 i Eo 7 och 4 i Ex 7. I anslutning härtill har departementschefen

anfört följande.

Såsom jag i det föregående anfört har Kungl. Majit bemyndigat kollegienämnden

vid tekniska högskolan i Stockholm att medgiva, att ordinarie och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

17

extra ordinarie befattning såsom laboratorievaktmästare vid inträffad

vakans må överflyttas från en institution till en annan och utbytas, ordinarie

befattning mot vid den senare institutionen inrättad extra ordinarie

eller extra laboratorievaktmästartjänst och extra ordinarie befattning mot

extra laboratorievaktmästartjänst. Vid ett genomförande av nu förordad

uppdelning av befattningarna å 7 och 9 lönegraderna skulle möjligheterna

att utnyttja bemyndigandet starkt begränsas, därest omflyttning av befattningar

blott skulle kunna ske inom institutioner, å vilka voro placerade

institutionsvaktmästare i samma lönegrad. Med hänsyn härtill och då en

viss rörlighet i fråga om befattningarnas fördelning mellan de olika institutionerna

är önskvärd ur rekryteringssynpunkt, får jag förorda, att högskolans

styrelse medgives rätt att omflytta befattningar även inom olika

lönegrader från en institution till en annan. Jag förutsätter härvid, att detta

icke kommer att medföra, att anställning sker i 9 lönegraden, där allenast

utförande av mindre kvalificerade arbetsuppgifter skulle åligga vederbörande.

Enär de relativt fåtaliga befattningarna i 9 lönegraden torde behöva

utnyttjas för erhållande av fullgod arbetskraft å de mera kvalifikationskrävande

institutionerna, torde en dylik utveckling emellertid icke behöva

befaras.

En anordning sådan som den av mig nu föreslagna bör lämpligen kompletteras

med ett allmänt bemyndigande för högskolestyrelsen att ersätta

ordinarie befattning med extra ordinarie eller extra samt extra ordinarie med

extra i samma lönegrad. Vid genomförande av ett dylikt system uppstå

vissa svårigheter av anslagsteknisk natur, i det att anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal i betydande omfattning kan komma att

överskridas, varvid dock å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

skulle uppkomma motsvarande eller något större besparing. Kungl.

Maj:t torde med hänsyn härtill böra inhämta bemyndigande av riksdagen

att medgiva det överskridande av icke-ordinarieposten, som kan påkallas

av att densamma av nu anförda skäl kan komma att belastas med avlöningsutgifter,

för vilka medel beräknats under ordinarieposten.

Förutom de i det föregående angivna institutionsvaktmästarna finnas vid

tekniska högskolan i Stockholm anställda vissa befattningshavare, vilkas löneställning

bör upptagas till prövning i förevarande sammanhang. Dessa befattningshavares

antal samt tjänstebenämning och löneställning enligt nuvarande

förhållanden och enligt föreliggande organisationsförslag framgår

av följande sammanställning.

Antal

Tj änstebenämning

Nuvarande

lönegrad

Föreslagen lönegrad

Institutionsvakt-

mästarutredningen

Anslagsäskanden

i

verkmästare........

A 10

A 101

_

i

maskinist..........

A 8

A 8

—

i

reparatör ..........

A 7

A 9’

A 93

i

maskinist..........

Eo 8

Eo 8

—

i

snickare..........

Eo 7

A 64

Eo 8

1 Föreslagen tjänstebenämning maskinist.

* » institutionsvaktmästare.

8 > » maskintekniker.

4 » » hantverkare.

Bihang till rilcsdagens ''protokoll 19/^5. 6 sami. Nr 252.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr %5%.

Utskottet.

Vad angår löneställning och tjänstebenämning för dessa befattningshavare

får jag ansluta mig till institutionsvaktmästarutredningens förslag.

Beträffande den av institutionsvaktmästarutreaningen och departementschefen

föreslagna förändringen av en befattning som snickare i lönegraden

Eo 7 till tjänst som hantverkare i lönegraden A 6 inhämtas av propositionen

bland annat, att högskolan förordat att befattningen måtte placeras

i lönegraden Eo 8 under beteckningen snickare. Högskolan anför följande.

Benämningen hantverkare är enligt högskolans förmenande helt missvisande,

varför den tidigare benämningen snickare bör bibehållas. Till belysande

av de kompetenskrav, som snickaren i fråga måste uppfylla, må framhållas,

att arbetena på snickarverkstaden till stor omfattning utgöres av tillverkning

av modeller av fartyg, avsedda för motståndsundersökning på institutionen

för hydromekanik, samt av flygplanvingar, avsedda för institutionen för flygteknik.

I dessa fall erfordras mycket stor tillverkningsnoggrannhet. Härjämte

förekommer viss möbeltillverkning o. dyl. på snickeriet, varjämte snickaren

har att själv utföra erforderliga kostnadsberäkningar. Med hänsyn härtill

tillåter högskolan sig fasthålla, att befattningen i fråga måtte placeras i lönegrad

Eo 8.

I motionen 1:401, har, såsom inledningsvis erinrats, hemställts, att snickarbefattningen

måtte förändras till en befattning som modellsnickare i lönegraden

A 7.

Utskottet tillstyrker bifall till departementschefens förslag om inrättande

av en professur i elektronik och örn förändring av speciallärartjänsten i

stadsbyggnad till en professur i samma ämne. Likaså biträder utskottet förslaget

rörande omreglering av professuren i geodesi och fotogrammetri till en

professur enbart i sistnämnda ämne och har icke funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen i övrigt anfört i detta sammanhang. Departementschefens

förslag beträffande övriga lärarbefattningar biträdes jämväl av

utskottet. Härav följer att utskottet anser sig böra avstyrka bifall till motionen

II: 618, vari hemställts, att riksdagen redan nu skulle taga definitiv

ståndpunkt i fråga om laboratorernas löneställning. Såsom departementschefen

framhållit synes nämligen spörsmålet härom böra upptagas till prövning

först i samband med omorganisationsförslaget i övrigt. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj:t vid prövningen av förslaget örn ifrågavarande befattningshavares

löneställning kommer att taga behörig hänsyn till alla på frågans bedömning

inverkande omständigheter och därvid icke förbise de synpunkter

som i motionen särskilt framhållas, nämligen angelägenheten av att högskolan

skall kunna påräkna väl kvalificerade sökande till de betydelsefulla laboratorstjänsterna.

Vad beträffar biblioteken har departementschefen uppskjutit ställningstagandet

till frågan örn dessas personalorganisation i avvaktan på resultatet

av en överarbetning av det föreliggande utredningsförslaget i ämnet. I motionen

I: 404 har yrkats, att viss bibliotekspersonal, som betecknas såsom järn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 25%.

19

ställd med den vetenskapligt utbildade personalen vid de statliga s. k. lärda

verken, skulle från och med nästa budgetår komma i åtnjutande av samma

förbättring i löneställningen som tillerkänts sistnämnda personal. Med anledning

av nämnda motion får utskottet framhålla, att frågan örn den här avsedda

bibliotekspersonalens jämställande i lönehänseende med motsvarande

personal vid de lärda verken och därmed jämförbara institutioner givetvis

måste anses beroende såväl av de kompetenskrav, som anses böra uppställas,

som av de arbetsuppgifter, som komma att fastställas. Båda dessa frågor ha

samband med det föreliggande omorganisationsförslaget, vilket befunnits

kräva ytterligare beredning inom ecklesiastikdepartementet. Utskottet förutsätter,

att den i motionen berörda frågan upptages till prövning i samband

med nämnda omorganisationsföfslag och att därvid de i motionen angivna

synpunkterna vinna beaktande. Med vad sålunda anförts torde motionen

I: 404 få anses besvarad.

Kungl. Majis förslag i övrigt beträffande personalen vid tekniska högskolan

i Stockholm har icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att

den i motionen I: 401 angivna befattningen som snickare i lönegraden Eo 7

med hänsyn till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna synes utskottet

böra förändras till en ordinarie befattning i lönegraden A 7 med tjänstebenämningen

snickare. Utskottet kan alltså icke biträda departementschefens

förslag, att befattningen skulle under tjänstebenämningen hantverkare hänföras

till lönegraden A 6.

Utskottet — som icke ansett uppflyttningen av sistnämnda befattning med

en lönegrad i jämförelse med departementschefens förslag böra föranleda någon

förändring i fråga om anslagsberäkningen — tillstyrker, att nu ifrågavarande

anslag för nästa budgetår uppföres med det av departementschefen angivna

beloppet, 1 435 000 kronor.

2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader.

Detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 449 700 kronor,

skall enligt Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår höjas med 35 300 kronor

till 485 000 kronor.

Förutom vissa förändringar av automatisk natur innebär Kungl. Maj:ts

förslag i huvudsak följande:

a) höjning av anslagsposten till reseersättningar åt lärare med 4 000 kronor;

b) höjning av anslagsmedlen till övriga expenser med 9 500 kronor;

c) anvisande av 15 000 kronor för utgivande av en vetenskaplig publikationsserie;
d)

anvisande av 24 000 kronor såsom engångsanslag för inredande av vissa

lokaler m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr £52.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande förslagsanslag i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 485 000 kronor.

3. Reservationsanslaget tili Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel ni. ni.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 575 000 kronor, disponeras

jämlikt av Kungl. Majit genom brev den 9 juni 1944 meddelade föreskrifter

(statsliggaren sid. 531) sålunda:

Samlingar och laborationer............................ kronor 325 000

Nyanskaffning av apparater m. m.....................• » 200 000

Fotogrammetrisk utrustning........................... » 50 000

Summa kronor 575 000.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår

höjes till 800 000 kronor, att fördelas sålunda:

Samlingar och laborationer ........................... kronor 445 000

Nyanskaffning av apparater m. m..................... » 316 000

Fotogrammetrisk utrustning ......................... » 39 000

Summa kronor 800 000.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag tillstyrkes av utskottet.

4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag har under de senaste åren utgått med följande belopp:

1935/36 ......................... kronor 33 000

1936/37 ......................... » 33 500

1937/42 ......................... » 35 000

1942/45 ......................... » 40 000.

Högskolans lärarkollegium har — under åberopande av ett av biblioteksutredningen

därom framlagt förslag — för nästa budgetår äskat en medelsanvisning

av 50 000 kronor till bestridande av löpande utgifter ävensom ett

engångsbelopp av 36 000 kronor till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur.

Biblioteksutredningen har föreslagit en successiv höjning av ifrågavarande

anslag från 50 000 kronor budgetåret 1945/46 till 90 000 kronor budgetåret

1951/52 samt därjämte ett engångsanslag av 36 000 kronor för möjliggörande

av inköp av engelskspråkig teknisk litteratur, örn icke förr så efter

krigets slut, som bidrag till täckande av de stora brister, vilka under avspärrningstiden

uppkommit i bibliotekets litteraturbestånd på detta område.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

21

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Jag delar högskolans och biblioteksutredningens åsikt, att det är av synnerlig

vikt, att tekniska högskolans bibliotek blir satt i tillfälle att så snart

avspärrningen upphäves komplettera bokbeståndet nied aktuell engelskspråkig

teknisk litteratur samt har ingen erinran mot det för detta ändamål äskade

beloppet. Jag förordar därför, att ett engångsanslag för nästa budgetår

å 36 000 kronor ställes till högskolans förfogande för möjliggörande av denna

litteraturanskaffning. Någon ytterligare höjning av anslaget till bokinköp är

jag emellertid icke för närvarande beredd att förorda. Anslaget torde sålunda

för nästa budgetår böra uppföras med (40 000 + 36 000 =) 76 000 kronor.

I likhet med departementschefen tillstyrker utskottet, att ett engångsbelopp

av 36 000 kronor anvisas för komplettering av högskolans bestånd av aktuell

engelskspråkig teknisk litteratur. I fråga om anslagsmedlen i övrigt har departementschefen

förordat anvisande av oförändrat belopp. Utskottet har

för egen del övervägt att föreslå en höjning av sistnämnda anslagsmedel för

nästa budgetår men har likväl stannat vid att biträda departementschefens

förslag om oförändrad medelsanvisning. Utskottet vill emellertid uttala såsom

sin åsikt, att de löpande anslagsmedlen till bokinköp och bokbindning för närvarande

synas väl knappt utmätta, och förutsätter därför att under de närmaste

åren i enlighet med biblioteksutredningens förslag anslaget i fråga blir

föremål för en successiv förhöjning. Vad utskottet sålunda anfört har avseende

jämväl å motsvarande anslag för Chalmers tekniska högskolas vidkommande.

5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier.

Departementschefen har föreslagit en höjning av förevarande anslag från

11 000 kronor till 18 000 kronor, varav 13 000 kronor för studiestipendier och

5 000 kronor för resebidrag åt studerande för deltagande i exkursioner och

fältövningar.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

6. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler.

Under budgetåren 1942/45 ha för ifrågavarande ändamål anvisats tillhopa

700 000 kronor, varav 250 000 kronor för budgetåret 1944/45.

Kungl. Majit har föreslagit att under detta anslag för nästa budgetår anvisas

325 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av

325 000 kronor för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål.

V tskottet.

Utskottet.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr ''252.

Utskottet.

Utskottet.

7. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Fortsättningskurs i stadsbyggnad.

I enlighet med departementschefens förslag, vilket innebär anvisande av

medel till fortbildningskurser i stadsbyggnad för inom stadsplaneväsendet

redan verksamma yrkesmän, tillstyrker utskottet, att till ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 11 000 kronor.

8. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Extra undervisningskurser.

Kungl. Maj:ts förslag avser att — i likhet med vad som skett under de

senare åren — bereda medel för anordnande av särskild undervisning åt

studerande, som på grund av militärtjänstgöring nödgats göra avbrott i sina

studier.

Utskottet tillstyrker i likhet med departementschefen anvisande av ett reservationsanslag

av 6 000 kronor till förevarande ändamål. Vad departementschefen

i detta Sammanhang anfört har icke givit utskottet anledning till

erinran.

9. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 491 200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn professorsbefattningarna

innebär följande.

1) En ny professur i radioteknik inrättas från och nied budgetåret 1945/46;

2) Dén nuvarande professuren i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi

ändras till en professur i oorganisk kemi;

3) En personlig professur i oljekemi inrättas från och med den 1 juli 1945

för docenten Edmund Schjånberg; svenska skifferoljeaktiebolaget åtager sig

att svara för samtliga de löneförmåner — såväl kontanta som andra — vilka

skulle ha utgått till Schjånberg, därest han varit innehavare av en ordinarie

professur vid högskolan; Schjånberg tillförsäkras rätt att såsom innehavare

av professuren i pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor vid

högskolan.

Beträffande speciallärarbefattningarna innebär Kungl. Maj :ts

förslag följande.

1) En speciallärarbefattning i allmän geologi inrättas med arvode av 1 500

kronor;

2) En speciallärarbefattning i mineralogi (inrättas med arvode av 900

kronor);

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr %52.

23

3) En speciallärarbefattning i textil- och konfektionsteknologi inrättas nied

arvode av 2 400 kronor;

4) En speciallärarbefattning i kemisk apparatteknik inrättas med arvode

av 3 300 kronor;

5) Speciallärartjänsterna i frihandsteckning och modellering sammanslås

till en befattning med arvode av 4 700 kronor;

6) Speciallärartjänsten i teleteknik omvandlas till en dylik befattning med

undervisningsskyldighet i telefoni och telegrafi med oförändrat arvode av

1 200 kronor;

7) Speciallärare, vilkas tjänst ha karaktär av huvudsyssla, erhålla arvodesförbättring

med sammanlagt 1 500 kronor.

Kungl. Majit har föreslagit inrättande av ett nytt docentstipendium

vid högskolan.

Heltidsassistenterna böra enligt Kungl. Majits förslag under benämningen

förste assistenter från och med nästa budgetår placeras i lönegraden

Ex 21.

För undervisning örn arbetsledningens problem

avses samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 500 kronor.

Beträffande bibliotekspersonalen bör — framhåller departementschefen

— biblioteksutredningens förslag bli föremål för överarbetning.

Vid sådant förhållande och med beaktande av den icke obetydliga anslagsförstärkning,

som under senare år kommit biblioteket till del, har departementschefen

funnit sig icke nu kunna förorda någon ökad medelsanvisning

till avlöningar vid denna institution.

I fråga örn kansli- och kontorspersonalen innebär Kungl.

Maj :ts förslag nyinrättande av en skrivbiträdesbefattning i lönegraden Ex 2

och en dylik befattning i lönegraden Ex 4 samt anvisande av ett belopp av

1 500 kronor till extra arbetshjälp.

Kungl. Majits förslag angående laboratorievaktmästare m. fl.

innebär följande.

1) Den nuvarande maskinistbefattningen i lönegraden A 8 placeras i lönegraden

A 9;

2) Benämningen laboratorievaktmästare ändras till institutionsvaktmästare;

3) För högskolan avses 13 institutionsvaktmästarbefattningar (2 nya), varav

2 placeras i 9 lönegraden och de övriga i 7 lönegraden, därav 6 såsom ordinarie,

3 såsom extra ordinarie samt 2 såsom extra;

4) Högskolans styrelse erhåller bemyndigande att verkställa omflyttningar

av institutionsvaktmästarbefattningarna mellan olika lönegrader.

Kungl. Majit har beträffande viss biträ desperson al i övrigt föreslagit
1)

att den nu i lönegraden A 5 uppförda befattningen som eldare, tillika

gårdskarl uppflyttas till lönegraden A 6;

2) att en ny eldarebefattning i lönegraden Eo 6 inrättas;

3) att 1 500 kronor anvisas till vaktmästarhjälp.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

24 Statsutskottets utlåtande nr 252.

I fråga om anslagsberäkningarna innebär ett bifall till Kungl.

Maj:ts förslag följande.

1) anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med sammanlagt

21 500 kronor till 258 000 kronor;

2) anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, höjes med sammanlagt 16 700 kronor till 107 400 kronor;

3) anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal ökas med 20 100 kronor

till 302 100 kronor;

4) anslagsposten till rörligt tillägg uppräknas med 15 500 kronor till 57 500

kronor;

5) den under särskilda uppbördsmedel uppförda posten på 160 000 kronor,

utgörande elevavgifter, beräknas — under benämningen avgifter från de

studerande — till 210 000 kronor;

6) avlöningsanslagets slutsumma höjes med 23 800 kronor till 515 000

kronor.

Utskottet har ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

i fråga örn personalorganisationen vid Chalmers tekniska högskola och tillstyrker

alltså, att högskolans avlöningsanslag för nästa budgetår uppföres

med ett belopp av 515 000 kronor.

Med anledning av vad departementschefen anfört beträffande bibliotekspersonalen

vill utskottet här erinra örn vad utskottet i det föregående anfört

i motsvarande fråga rörande tekniska högskolan i Stockholm.

10. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår upptaget till 153 000 kronor.

Kungl. Majit har föreslagit, att omkostnadsanslaget för nästa budgetår uppföres

med ett belopp av 170 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

17 000 kronor, därav 3 000 kronor såsom ett särskilt belopp för bibliotekets

expenser, 4 000 kronor till övriga expenser samt 10 000 kronor för utgivande

av en publikationsserie vid högskolan.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Majits

förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 170 000 kronor.

11.. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 215 000 kronor, disponeras

jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 meddelade

föreskrifter sålunda:

Samlingar och laborationer .......................... kronor 165 000

Nyanskaffningar av apparater m. m................... » 50 000

Summa kronor 215 000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 85%.

25

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förstnämnda delpost ökas med 35 000

kronor till 200 000 kronor och sistnämnda delpost med 50 000 kronor till

100 000 kronor samt anslaget i dess helhet alltså med 85 000 kronor till

300 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag — innebärande en medelsanvisning för nästa budgetår

av 300 000 kronor — har icke givit utskottet anledning till erinran.

12. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag har för budgetåren 1939/45 uppförts med 25 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget med 24 000 kronor

till 49 000 kronor.

Departementschefen har med hänvisning till den ståndpunkt han intagit

vid behandlingen av motsvarande anslag till tekniska högskolan i Stockholm

förordat, att Chalmers tekniska högskola tilldelas ett engångsbelopp av 24 000

kronor för inköp av modern engelskspråkig teknisk litteratur. Någon ytterligare

höjning av nu ifrågavarande anslag har departementschefen däremot

icke funnit sig beredd att förorda.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört i fråga örn anvisande

av ett engångsbelopp för inköp för tekniska högskolan i Stockholm

av modem engelskspråkig teknisk litteratur tillstyrker utskottet, att jämväl

Chalmers tekniska högskola tilldelas ett engångsbelopp för motsvarande ändamål.

Beloppet torde i enlighet med vad departementschefen förordat böra

bestämmas till 24 000 kronor. I övrigt torde förevarande anslag böra för nästa

budgetår uppföras med oförändrat belopp och alltså upptagas med (25 000 -f+

24 000 =) 49 000 kronor.

13. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förevarande anslag — nu 5 000 kronor —

höjes till 6 000 kronor.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att ifrågavarande

anslag för nästa budgetår uppföres med 6 000 kronor.

14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av

högre tekniska studier.

Kungl. Majit har föreslagit, att anslaget uppförs med oförändrat belopp,

45 000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 252.

Utskottet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag.

15. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av

teknisk forskning.

Detta anslag beviljades första gången för budgetåret 1942/43 med 150 000

kronor. Anslaget är även för innevarande budgetår uppfört med detta belopp.

Anslaget är avsett att fördelas med 100 000 kronor vid tekniska högskolan i

Stockholm och med 50 000 leonor vid Chalmers tekniska högskola.

Departementschefen har anfört följande.

Under vart och ett av budgetåren 1942/43—1944/45 har såsom bidrag till

främjande av teknisk forskning anvisats ett för de båda tekniska högskolorna

gemensamt anslag av 150 000 kronor. Av dessa medel ha årligen

100 000 kronor avsetts för stockholmshögskolan och 50 000 kronor för göteborgshögskolan.

De båda läroanstalterna ha för nästkommande budgetår

hemställt om en mycket väsentlig höjning av anslaget. Tekniska högskolan

i Stockholm har sålunda äskat ett belopp av 350 000 kronor, under det att

Chalmers tekniska högskola ansett ett anslag av 300 000 kronor böra anvisas

gemensamt för de båda högskolorna.

Av det belopp, som äskats av stockholmshögskolan, har 50 000 kronor

ansetts böra utgå till särskilt ändamål, nämligen understödjande av den

forskning på elektrofysikens (elektronikens) område, som sedan några år

tillbaka bedrives vid högskolan av professorn H. Alfvén. Till stöd för detta

anslagsäskande ha enligt min mening tungt vägande skäl förebragts.

Beträffande arten av här ifrågavarande forskning och dess betydelse

för tekniken och medicinen tillåter jag mig hänvisa till vad jag i annat

sammanhang anfört vid framläggande av förslag om inrättande av en

forskningsprofessur i elektronik vid tekniska högskolan i Stockholm. Då

det här rör sig _ väsentligen om grundläggande forskning, torde större bidrag

från särskilda industrier, vilka av naturliga skäl i första hand äro

intresserade av den tekniska tillämpningsforskningen, enligt vad jag inhämtat

icke kunna påräknas för detta ändamål. Enär det vidare icke här

är fråga om en konkret avgränsad forskningsuppgift utan om ett komplex av

undersökningar över ett ■vidsträckt fält är det ovisst, huruvida och i vilken utsträckning

anslag kan påräknas från statens tekniska forskningsråd. Det synes

mig vid angivna förhållanden skäligt, att en väsentlig del av kostnaderna bestrides

från nu ifrågavarande bidragsanslag till främjande av teknisk forskning

vid de tekniska högskolorna. I avbidan på närmare erfarenheter av medelsbehovet

synes mig beloppet för nästa budgetår dock böra begränsas till 40 000

kronor.

Någon ändring av grunderna för användningen av ifrågavarande anslagsmedel

kan jag icke nu förorda.

_ Da jag av skäl som 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

anfört icke är beredd att förorda någon höjning i övrigt

av anslaget, torde detta för nästa budgetår böra uppföras med (150 000 4- -f- 40 000 =) 190 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252. 27

På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att förevarande

anslag för nästa budgetår för angivna ändamål höjes med 40 000

kronor till 190 000 kronor.

16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar.

Detta anslag, som för budgetåret 1943/44 var uppfört med 2 000 kronor,

höjdes för innevarande budgetår till 3 000 kronor. Anslaget fördelas mellan

de tekniska högskolorna efter överenskommelse mellan dessas styrelser.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

Enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter gäller för statens bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar vid de tekniska högskolorna motsvarande

bestämmelser, som meddelats angående bidrag till tryckning av akademiska

avhandlingar vid statsuniversiteten och karolinska institutet. I

årets åttonde huvudtitel, punkten 95, har jag ^ förordat viss ändring av

grunderna för sistnämnda statsbidrag. Jag har salunda ansett, att den nu

varande maximeringen av ersättningen för kostnaden för tryckning av det

antal exemplar av doktorsavhandlingar, som jämlikt de för varje lärosäte

gällande bestämmelserna skall utdelas eller avlämnas (de s. k. pliKtexemplaren),

borde upphävas och full ersättning utgå för tryckningskostnaden tor

dessa exemplar. Riksdagen har numera bifallit detta förslag. Jag lorordar,

att bestämmelserna rörande här ifrågavarande statsbidrag underkastas motsvarande

jämkning från och med nästa budgetår. Till följd härav bor anslaget

i fortsättningen uppföras såsom förslagsanslag. I avbidan pa ytterligare

erfarenhet rörande medelsbehovet anser jag emellertid någon höjning

av anslagsbeloppet icke erforderlig. Anslaget torde följaktligen för nästa budgetår

böra uppföras med ett oförändrat belopp av 3 000 kronor.

Utskottet biträder vad Kungl. Majit under ifrågavarande punkt föreslagit

och har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i förevarande

sammanhang anfört.

17. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i

befordringsärenden.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle anslaget uppföras med oförändrat

belopp, 10 000 kronor.

Kungl. Majits under förevarande punkt framställda förslag anser utskottet

sig böra biträda.

Utslcottet.

Utslcottet.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 252.

Utskottet.

18. Byggnadsfrågor.

A. Tekniska högskolan i Stockholm.

Kungl. Maj:ts förslag innebär verkställande av nedannämnda byggnadsarbeten,

vilka enligt vad departementschefen framhållit synas kunna utföras

utan ett föregripande av resultatet av det arbete, som åvilar den för

beredning av högskolans byggnadsfrågor tillsatta kommittén.

Byggnadsförslag. Kostnad.

1. Anordnande av vissa lokaler för institutionen för ångtek
.

.....;......................................... kronor 17 500

2. Inredning av vissa vindslokaler för institutionen för radioteknik

.............................................. » 34 000

3. Ombyggnad av vinden till biblioteksbyggnaden samt vissa

inredningsarbeten inom denna byggnad.............. » 50 000

4. Merkostnad för ombyggnad av institutionens för anrikning

förutvarande lokaler .......................... » 15 000

5. Uppförande av en byggnad för provisoriskt arkitekt-,

ingenjörs- och kontrollantkontor .................... » 77 000

Summa kronor 193 500

För de under 1—4 upptagna ändamålen har äskats ett gemensamt anslag

å 116 500 kronor, medan för det under 5 angivna ändamålet föreslagits ett

särskilt investeringsanslag.

Utskottet, som funnit det befogat, att de under förevarande punkt angivna

byggnadsföretagen komma till utförande, tillstyrker, att anslag å respektive

116 500 kronor och 77 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

B. Chalmers tekniska högskola.

Nuvarande förhållanden.

Lndervisningen vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg bedrives för

närvarande dels inom äldre lokaler mellan Vasagatan och Storgatan, dels

inom nya byggnader förlagda till ett område vid Gibraltargatan. I de äldre

byggnaderna äro inrymda lokaler för l:a och 2:a årskurserna av samtliga

avdelningar ävensom 3:e och 4:e årskurserna av avdelningarna för maskinteknik

och elektroteknik samt högskolans bibliotek och kansli. Inom samma

kvarter som de äldre byggnaderna äro även lokaler för tekniska gymnasiet

i Göteborg belägna. Å området vid Gibraltargatan äro uppförda en

byggnad, inrymmande avdelningen för kemi och institutionen för fysik, en

byggnad för avdelningen för skeppsbyggnad ävensom en byggnad för avdel
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

29

ningama för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur. Avståndet mellan de

äldre byggnaderna och området vid Gibraltargatan är l* 1/? km, motsvarande

15 minuters gångväg.

Sakkunnigförslaget.

De sakkunniga ha — liksom för tekniska högskolan i Stockholm — i

anslutning till sitt förslag om ökad elevintagning vid nu ifrågavarande högskola

till ett antal av 250 ordinarie nya studerande årligen och i syfte att

åstadkomma en kvalitativ förbättring av vissa laboratorier och andra lokaler

framlagt en plan till utbyggnad av högskolan för en beräknad kostnad

av i runt tal 14 500 000 kronor, varav byggnadskostnader omkring 11200000

kronor och kostnader för utrustning och möblering omkring 3 300 000 kronor.

Byggnadsprogrammet och kostnadsberäkningarna, vilka äro grundade på

1942 års priser, ha uppgjorts av en av de sakkunniga, högskolans förutvarande

rektor, professorn S. Hultin.

Med avseende å utbyggnaden av denna högskola ha de sakkunniga bland

annat anfört:

Under det att det för en ökning av antalet studerande vid tekniska högskolan

i Stockholm är nödvändigt, att i första hand uppföra nybyggnader

för de båda lägre årskurserna är förhållandet vid Chalmers tekniska högskola

ett annat. Där kan ett ökat antal beredas plats i byggnaderna vid

Storgatan, så snart urymme för de i dessa byggnader inrymda högre årskurserna

beretts i byggnader vid Gibraltargatan. På grund härav bör för

denna högskola i första hand utbyggnad ske vid Gibraltargatan för de båda

högre årskurserna. Sedan detta skett kan ett större antal studerande intagas

i de gamla byggnaderna. Först vid lämplig tidpunkt därefter bör den

slutliga utbyggnaden för de lägre årskurserna vid Gibraltarområdet komma

till stånd.

Bibliotekets lokaler äro i hög grad otillräckliga och behovet av en ny

byggnad är trängande. Då nu 4 av högskolans 6 avdelningar flyttats till

området vid Gibraltargatan, är det även för bibliotekets utnyttjande nödvändigt,

att detsamma så snart som möjligt flyttas till det nya området.

En ny byggnad för högskolans bibliotek ävensom för dess kansli föreslås

därför först till uppförande.1

Avdelningarna för elektroteknik samt för maskinteknik äro i behov av

nya byggnader. Båda avdelningarna hava trånga och omoderna laboratorielokaler,

och utrymme kan ej åstadkommas för de nya institutioner, som erfordras.

Det föreslås därför, att dessa avdelningars byggnader komma till

utförande närmast efter biblioteksbyggnaden. De böra omedelbart givas en

storlek, svarande mot det i det föregående angivna ökade antalet studerande.

Uppförandet av nya byggnader för avdelningarna för elektroteknik och för

maskinteknik skulle möjliggöra en viss ökning av antalet intagna studerande.

Denna ökade intagning hindras dock därigenom att fysikinstitutionen såväl

1 För detta ändamål har å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppförts ett belopp av

1 000 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 252.

beträffande föreläsningssal som laboratorier har för små utrymmen. För

ett fyllt utnyttjande av de nya institutionsbyggnaderna föreslås därför, att

samtidigt fysikinstitutionen utvidgas.

Nuvarande lokaler för fysiska institutionen äro belägna i samma byggnad

som kemiavdelningens lokaler och togos i bruk för 17 år sedan. Institutionen

är utbyggd för ett studerandeantal av 120 stycken per årskurs.

Vid den av de sakkunniga föreslagna ökningen av antalet studerande komma

i de nämnda fem avdelningarna omkring 250 studerande årligen att deltaga

i laborationerna. På grund härav erfordras en betydande utvidgning av övningslaboratorierna.

I och med utförandet av de angivna byggnaderna skulle högskolan få de

kvalitativa bristerna i fråga örn sina lokaler avhjälpta. Härefter bör följa

en utvidgning av de redan nu uppförda nya byggnaderna med hänsyn till

ökat studerandeantal och tillkomsten av nya institutioner. I första rummet

bör därvid kemiavdelningens byggnad utvidgas för mottagande av ett med

50 procent ökat antal studerande, i andra rummet böra utvidgningar göras

för avdelningarna för skeppsbyggeri, väg- och vattenbyggnad samt arkitektur.

Sedan ovanstående byggnader utförts, bör byggnad uppföras för lia och

2:a årskurserna, vilka dittills haft sina lokaler inom högskolans äldre byggnader.

Vid tidpunkten för denna byggnads uppförande bör frågan om den

framtida användningen av de nuvarande äldre byggnaderna vara löst.

Här må vidare anmärkas, att enligt de sakkunnigas byggnadsplan, samtliga

högskolans byggnader skola uppvärmas från en gemensam värmecentral,

förlagd till den för avdelningen för maskinteknik avsedda byggnaden. De sakkunniga

lia därvid emellertid ifrågasatt en framtida undersökning, huruvida

det ej skulle kunna vara ekonomiskt fördelaktigt att utföra en kombinerad

värme- och kraftcentral.

Anslagsäskandena m. m.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har högskolans styrelse

— med överlämnande av ett antal av professorn M. Wernstedt uppgjorda

ritningar ävensom en av denne upprättad situationsplan (se sid. 174) — hemställt

om ett anslag av 2 300 000 kronor för påbörjande av ifrågavarande

byggnadsarbeten, varav 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen

för elektroteknik, 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik

och 300 000 kronor för tillbyggnaden av fysikinstitutionen.

Högskolestyrelsen har beräknat totalkostnaderna på följande sätt:

Avdelningen för elektroteknik

» » maskinteknik

Fysikinstitutionen .........

Byggnadskostn. Utrustningskostn.

kronor kronor

3 390 000

3 336 000

532 000

1 000 000

900 000

200 000

Högskolans styrelse har vidare inkommit med en utredning rörande byggande

av en värmecentral inom den för avdelningen för maskinteknik

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 852.

31

avsedda byggnaden, därvid tre olika alternativ för uppvärmning av högskolans

byggnader övervägts, nämligen alternativ I (centraliserad värmealstring),

för vilket anläggningskostnaderna uppskattats till 1 240 000 kronor

och årskostnaderna till 281 000 kronor, alternativ II (decentraliserad värmealstring)

, för vilket anläggningskostnaderna beräknats till 1 000 000 kronor

och årskostnaderna till 273 000 kronor, samt alternativ III (centraliserad

värme- och kraftalstring), för vilket anläggningskostnaderna beräknats till

1 470 000 kronor och årskostnaderna till 263 000 kronor.

Högskolans styrelse har, främst ur undervisningssynpunkt, förordat en

anläggning enligt alternativ III. Ett utförande av hela byggnaden för avdelningen

för maskinteknik med värme- och kraftcentral i enlighet med

alternativ lil har beräknats medföra en ökning av de i anslagsäskandena för

nämnda byggnad beräknade kostnaderna med 210 000 kronor till (3 336 000

+ 210 000 =) 3 546 000 kronor. För nästa budgetår skulle därvid erfordras

den i anslagsäskandena begärda medelsanvisningen av 1 000 000 kronor

jämte ett utrustningsanslag av 255 000 kronor.

Beträffande den ifrågasatta värme- och kraftcentralen inhämtas av propositionen

bland annat.

Sedan styrelsen anmodat Norra och Mellersta Sveriges Ångpanneförening

att verkställa en utredning om en värme- och kraftcentral vid högskolan, inkom

föreningen med en preliminär utredning i ämnet, varefter styrelsen uppdrog

åt specialläraren i byggnadshygien K. A. Bålström att företaga en

ny utredning. De i ärendet sålunda föreliggande utredningarna ha granskats

på sammanträde, varvid utom rektor närvarit professorn S. Hultin, professorn

Wernstedt, Bålström och samtliga professorer inom den maskintekniska

avdelningen.

Den framlagda utredningen behandlar tre olika möjligheter att lösa frågan

om värme- och kraftcentral vid högskolan enligt följande:

Alternativ I. Centraliserad värmealstring.

Värmecentral, utrustad nied varmvattenpannor för tillgodoseende av lokaluppvärmningsbehovet,

installeras. Centralen sammanbygges med ångtekniskt

laboratorium. Erforderlig elektrisk kraft inköpes från Göteborgs stads elektricitetsverk.

Alternativ II. Decentraliserad värmealstring.

Samtliga planerade nybyggnader förses var för sig med värmecentraler, varjämte

vissa kompletteringar av nu befintliga värmecentraler genomföras. Separat

ångtekniskt laboratorium uppföres i byggnaden för maskinteknik. Erforderlig

elektrisk kraft inköpes från Göteborgs stads elektricitetsverk.

Alternativ III. Centraliserad värme- och kraftalstring.

En central värme- och kraftanläggning utrustas med högtrycksångpannor

samt en kondenserings- och en mottrycksturbin för alstring av kraft. Avloppsvattnet

respektive avloppsångan från turbinerna utnyttjas för lokaluppvärmning.

Kraftcentralen utnyttjas såsom ångtekniskt laboratorium. Den alstrarade

elektriska kraften användes dels för högskolans eget behov, dels för försäljning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 252.

Enligt de i utredningen anförda kostnadskalkylerna uppgå anläggnings- och

årskostnaderna i de tre olika alternativen till följande belopp:

Anläggningskostnader Årskostnader

Alt. I. Centraliserad värmealstring . . kronor 1 240 000 kronor 281 000

Alt. II. Decentraliserad värmealstring » 1 000 000 » 273 000

Alt. III. Centraliserad värme-och kraftalstring

............... » 1 555 000 » 263 000.

Årskostnaderna för de skilda alternativen ha uppskattats sålunda:

Alt. I

Alt. II

Alt. III

kronor/år

kronor/år

kronor/år

Kapitalkostnad..............

112 000

90 000

140 000

Ärliga drift- och underhållskostnader .

151 000

158 000

198 000

Kostnad för inköpt kraft.........

25 000

25 000

7 000

Summa 288 000

273 000

345 000

Avgår intäkter för försåld kraft ....

Avgår intäkter för värme till elevkårs-

—

—

75 000

byggnad ......................

7 000

—

7 000

Total årskostnad

281 000

273 000

263 000.

Anmärkas må att vid uppskattningen av driftkostnaderna har beräknats

ett_ personalbehov för äng-, och värmecentralen av 1 maskinist och 3 eldare

enligt alternativ I, 1 maskinist och 4 eldare enligt alternativ II samt 4 maskinister

och 4 eldare enligt alternativ III. Då vid kostnadsberäkningarna lön

för maskinist upptagits till 6 000 kronor och för eldare till 4 000 kronor, ha

sålunda de årliga personalkostnaderna uppskattats till 18 000 kronor i alternativ

I, 22 000 kronor i alternativ II och 40 000 kronor i alternativ III.

Högskolans styrelse, som förordat en lösning i enlighet med alternativ lil,

har i huvudsak anfört:

, Vid ett bedömande av de olilia alternativen bör det i byggnaden för avdelningen

för maskinteknik planerade laboratoriet för ångteknik samtidigt diskuteras.

De sakkunniga ha (bihang 2, sid. 127) utgått från, att maskinerna i det

nuvarande maskinlaboratoriet flyttas till den nya byggnaden. Detta föreslås

ej i fråga örn den befintliga ångpannan, som i övrigt är avsedd för handeldning

och är omodern. Då synes — enligt styrelsens mening — ej heller den

gamla kolvångmaskinen (en ångturbin, tillhörig navigationsskolan finnes

även), som är byggd för användning tillsammans med denna panna, böra

flyttas till det nya ma^kinlaboratoriet utan i stället torde hela den befintliga

anganläggningen böra överlåtas till tekniska gymnasiet i Göteborg, därest

gymnasiet, som sannolikt är, kommer att övertaga maskinlaboratoriets

byggnad.

På grund härav har i utredningen även ingått utredning vid alternativen I

och II av kostnaden för ett ångtekniskt laboratorium, försett med en modern

vattenrörsångpanna med stokereldning samt två olika slags ångturbiner att

användas tillsammans med denna panna förutom annan nödig apparatur. Däremot

har icke upptagits sådana kostnader för detta laboratorium, t. ex. verkstadsutrustning,

som äro väsentligen lika enligt de olika alternativen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

33

Vid alternativ III kan kraftcentralen användas för laborationer i ångteknik,

varför vid detta alternativ de ovannämnda kostnaderna för ångtekniska laboratoriet

bortfalla. För högskolans undervisning är denna anordning värdefullare

än övriga alternativ.

Beräkningen av alternativen är gjord med hänsyn till fredstidens bränslepriser

och särskilt torde beaktas, att vid alla alternativen räknas med det billigaste

bränslet, kol. Vid alternativ II har då räknats med anskaffande av

stokeraggregat, som möjliggöra användning av kol vid befintliga anläggningar.

Med användning av köks som bränsle torde alternativ II ställa sig väsentligt

dyrare än här räknats med.

Vid jämförelse mellan de tre alternativen framgår, att alternativ II ger

de lägsta, alternativ III de högsta kapitalkostnaderna.

Tågås även kostnaderna för personal och för driften i övrigt samt de beräknade

inkomsterna från den kombinerade värme- och kraftcentralen enligt

alternativ III med i räkningen, framstår detta alternativ lil trots de högre

kapitalkostnaderna som det för staten gynnsammaste.

Årskostnaderna för den av högskolan inköpta elektriska energin har — med

utgångspunkt från nu gällande pris av 6 öre kilowattimme för växelström

sedan högskolan helt förlagts till Gibraltarområdet — beräknats till 25 000

kronor vid en anläggning enligt alternativ I eller II; med egen värme- och

krafteentral enligt alternativ lil behöver högskolan endast köpa kraft under

sommarmånaderna och koätnaderna härför ha beräknats till 7 000 kronor.

Försäljningspriset, 1,5 öre per kilowattimme, är ett pris, som enligt vid

förfrågan hos chefen för elverket i Göteborg erhållen uppgift torde vara möjligt

att uppnå efter förhandlingar med Göteborgs stad. Styrelsen har emellertid

ansett det för tidigt att nu inleda förhandlingar med staden om försäljningen

av elektrisk energi. Sådana förhandlingar böra dock inledas och slutföras

innan byggnadsarbetena påbörjas.

I detta sammanhang bör framhållas, att Göteborgs stad genom ett kontrakt

från år 1907 har rätt att inköpa elektrisk energi från vattenfallsstyrelsen till

ett påfallande lågt pris. Detta kontrakt upphör emellertid att gälla år 1950.

Därefter kan inköpspriset väntas bli högre, varvid samtidigt priset för den

energi, högskolan kan sälja till staden, kommer att stiga. Utsikt finnes att

högskolan skall få sälja till samma pris, som Göteborgs stad får betala till

vattenfallsstyrelsen. Samtidigt kommer det nuvarande inköpspriset av 6 öre

att höjas, sannolikt till 8 öre per kilowattimme.

Då högskolan borde ha utsikt att få leverera elektrisk energi till statens

skeppsprovningsansta.lt,

konservforskningsinstitutet till det högre priset av 6 öre (senare 8 öre) per

kilowattimme, synes inkomstberäkningen vara försiktigt gjord och alternativ

lil kommer sannolikt att ställa sig gynnsammare än de anförda, på nuvarande

priser grundade siffrorna, ange.

Alternativ II fordrar mindre omedelbara kapitalutlägg, men är, sedan högskolan

blivit fullt utbyggd, i ekonomiskt avseende ogynnsammare än alternativ

III. Valet mellan dessa alternativ bör träffas genast, innan flera nya

byggnader med egna värmecentraler blivit byggda.

Över de med högskolestyrelsens förberörda skrivelse framlagda förslagen

lia yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen den G februari 1945 och av vattenfallsstyrelsen

den 23 mars 1945.

Bihang till riksdagens protokoll ldia. G sami. Nr 352.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 252.

Byggnadsstyrelsen har i huvudsak anfört:

Det kan ifrågasättas, dels huruvida ej den i alternativ II beräknade personalen

skulle kunna minskas med en eldare och dels huruvida i alternativ

III det till 1,5 öre kWh angivna försäljningspriset för den nattetid av Göteborgs

stads elektricitetsverk levererade elektriska energien kan uppnås. Vid

ett sådant förhållande skulle skillnaden i årskostnaden mellan alternativ II

och III bli mindre än tablån utvisar. Den omständigheten att alternativ III

enligt högskolestyrelsens mening ger de rikaste möjligheterna för undervisningen,

synes emellertid vara av väsentlig betydelse.

Under förutsättning att det ångtekniska laboratoriet, som ingår i alternativ

I och II, skulle erhålla en maskinutrustning av den storlek som förslagen

angiva och som innebär höga anläggningskostnader, har byggnadsstyrelsen

för sin del intet att erinra mot kraft- och värmecentralens utförande

enligt alternativ III.

Beträffande byggnadskostnaderna, 565 000 kronor, är från byggnadsstyrelsens

sida intet att erinra. I fråga örn maskinutrustningen har tiden icke

medgivit någon närmare granskning.

Vattenfallsstyrelsen har avstyrkt det av högskolestyrelsen framlagda förslaget

att inrätta en central för värme- och kraftalstring enligt alternativ

III och i stället förordat en lösning av frågan enligt något av de övriga

alternativen. Ämbetsverket har därvid anfört följande.

Utan att taga ställning till de i kalkylerna framlagda anläggningskostnaderna

eller årliga drift- och underhållskostnaderna anser vattenfallsstyrelsen

de förutsättningar, vilka ligga till grund för bedömandet av högskolans

möjligheter att från annat håll inköpa kraft och till utomstående avsätta

överskottskraft, böra bli föremål för en närmare granskning.

I alternativen I och II räknas med att erforderlig elektrisk kraft inköpes

från Göteborgs stads elektricitetsverk. Effektbehovet beräknas till cirka

350 kilowatt och energiförbrukningen till cirka 400 000 kilowattimmar per

år. Även i alternativ III beräknas ett mindre kraftinköp bliva nödvändigt

under icke eldningssäsong, men kraftuttagningen blir i detta fall av mindre

storleksordning eller i runt tal 100 000 kilowattimmar per år. I utredningen

räknas i samtliga alternativ med en kraftkostnad av 1 000 kronor per år +

-f- 6 öre per kilowattimme, d. v. s. samma pris som högskolan nu åtnjuter.

Det nuvarande kraftbehovet vid högskolan uppgår till ungefär 75 kilowatt

och 135 000 kilowattimmar per år och fördelar sig på ett flertal olika

mätpunkter. Hittills har Göteborgs stads elektricitetsverk ansett det lämpligt

att debitera densamma efter ovannämnda rena energipris, varigenom

komplicerade mätapparater undvikas.

Örn högskolans kraftuttagning, som sker vid 10 000 volt, centraliseras

till en enda punkt och kraftleveranser samtidigt ökas till det ovan för alternativen

I och II angivna värdet, bör man räkna med att det blir möjligt

för Göteborgs stads elektricitetsverk att frångå den nuvarande taxeformen

och i stället tillämpa en sådan taxa, att genomsnittspriset blir lägre än det

nuvarande. Såsom en jämförelse kan nämnas, att tekniska högskolan i Stockholm

för närvarande täcker sitt kraftbehov om cirka 400 kilowatt och

375 000 kilowattimmar per år från Stockholms elektricitetsverk efter en så

kallad subtraktionstaxa, vilken resulterar i ett genomsnittspris av cirka

4,6 öre per kilowattimme räknat vid fredsprisnivå.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

35

Med utgångspunkt från ovanstående anser vattenfallsstyrelsen den i

alternativen I och II angivna kraftkostnaden med all sannolikhet vara

högre än vad som i verkligheten kan ernås, om högskolans kraftuttagning

ökas på beräknat sätt.

Vad härefter angår högskolans möjlighet att försälja överskottskraft så

skall enligt de framlagda kalkylerna den i alternativ III planerade mottrycksanläggningen

normalt kunna producera cirka 1 300 kilowatt och 5,3

miljoner kilowattimmar per eldningssäsong. Det förefaller, som om vid beräkningen

av detta energibelopp ingen hänsyn tagits till de tillfälliga driftinskränkningar,

vilka torde bli nödvändiga, örn anläggningen skall utnyttjas

för undervisningsändamål. Med hänsyn härtill kommer den tillgängliga

energimängden möjligen att reduceras något.

I den framlagda utredningen räknas med att all överskottskraft kan avsättas

till Göteborgs stads elektricitetsverk mot ett pris av 1,5 öre per kilowattimme.

Härtill må anföras, att elektricitetsverket under sådan tid, då uttagningen

från vattenfallsstyrelsen icke försiggår i kraftabonnemangets

högsta kraftskikt, har kraft tillgänglig till ett fortsättningspris, som icke

obetydligt understiger detta pris. Även om staden under kortare högbelastningsperioder

skulle kunna ha intresse av att betala ett högre pris än

det antagna medelpriset om 1,5 öre per kilowattimme, förefaller detta dock

vara högre än vad som i verkligheten i genomsnitt kan erhållas. Med hänsyn

till svårigheterna att samköra med en anläggning, som i viss grad utnyttjas

för undervisningsändamål, torde stadens intresse för kraftinköp

dessutom ur rent teknisk synpunkt icke vara allt för stort.

Högskolans möjlighet att för framtiden till ett pris av 6 öre per kilowatttimme

avsätta viss del av överskottskraften till inom högskolans område

belägna statliga institutioner, torde kunna ifrågasättas. Man får utgå ifrån

att Göteborgs stads elektricitetsverk endast har ringa intresse av att till

dessa institutioner leverera erforderlig kompletteringskraft till ett sådant

pris, att det totala kraftinköpet för institutionerna ställer sig billigare vid

kombinerat kraftinköp än vid enbart leverans från elektricitetsverket. Det

mest rationella torde för övrigt vara, att kraftleveransen till dessa institutioner

sammanslås med kraftleveransen till högskolan från stadens elektricitetsverk,

varigenom ett gemensamt lågt kraftpris kan erhållas.

Såsom av det ovanstående framgår, anser vattenfallsstyrelsen, att man i

den framlagda utredningen för alternativ III räknat väl optimistiskt vid

bedömandet av de inkomster, vilka böra kunna ernås genom avsättning av

överskottskraft.

En närmare genomgång av de ovan framförda förhållandena kommer

enligt vattenfallsstyrelsens mening att visa, att den i utredningen framlagda

kalkylen över årskostnaderna i de olika alternativen i varje fall är osäker.

Den marginal till förmån för alternativ III, som kalkylen utvisar, är så pass

ringa, att den kan förbytas i en förlust av ett eller annat 10 000-tal kronor

per år gentemot de båda övriga alternativen.

Utöver ovanstående bör framhållas, att den av högskolan framlagda kalkylen

grundar sig helt på ett kolpris örn 30 kronor per ton räknat vid eldstaden.

Huruvida ett sådant pris för framtiden kan uppnås är givetvis

osäkert, men risken för att kalkylen helt kullkastas till förmån för alternativen

I och II synes vattenfallsstyrelsen ej oväsentlig. Vidare torde man

kunna utgå ifrån att den i utredningen angivna specifika kolförbrukningen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 253.

om 0,2 kilogram per kilowattimme vid en anläggning av denna relativt

ringa storlek kan uppnås endast under gynnsamma förutsättningar.

Slutligen önskar vattenfallsstyrelsen framhålla det oriktiga i att, så länge

vattenkraft står till förfogande i tillräcklig mängd, göra sig beroende av utländskt

bränsle för kraftalstring. Enligt vattenfallsstyrelsens mening böra

landets egna tillgångar utnyttjas i första hand, då möjlighet härför föreligger.

Med hänsyn till det ovan anförda får vattenfallsstyrelsen avstyrka det

av styrelsen lör Chalmers tekniska högskola framlagda förslaget att vid högskolans

nybyggnader inrätta en central värme- och kraftalstringsanläggning

och i stället förorda, att något av de övriga alternativen väljes.

Departementschefen.

Departementschefen har för egen del yttrat följande.

Det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet för ifrågavarande

högskola utgör enligt min uppfattning en lämplig generalplan för högskolans

fortsatta utbyggnad. Såsom jag tidigare erinrat uppgick sammanlagda

antalet nyintagna ordinarie studerande vid högskolan höstterminen 1944

till 212. Med hänsyn härtill torde det antal av sammanlagt 250 nya ordinarie

studerande årligen, från vilket de sakkunniga utgått, icke kunna anses

utgöra en för vid ram för bestämmande av de olika lokalernas storlek. Vid

den närmare utformningen av byggnadsplanerna bör emellertid enligt min

mening — på sätt i ärendet framhållits — beaktas, att utrymmena inom

skilda lokaler icke bli så begränsade att möjlighet saknas till intagning av

ett större antal studerande inom dessa, i den mån detta kan komma att

befinnas erforderligt. Den tekniska utvecklingen och i övrigt inträdande

särskilda oniständigheter torde vidare kunna antagas leda till att vissa

avvikelser från den föreliggande generalplanen kunna komma att visa sig

påkallade utöver de jämkningar däri, som redan innefattas i högskolestyrelsens

anslagsäskanden.

Bestämmande för tidpunkten för de föreslagna byggnadernas utförande

blir icke blott önskemålet, att utan större tidsutdrägt möjliggöra en ökad

elevintagning, utan även behovet av nya byggnader med hänsyn till de nuvarande

lokalernas mindre tillfredsställande beskaffenhet. Med avseende

å de nya byggnaderna för bibliotek och kansli, för avdelningen för elektroteknik

och för avdelningen för maskinteknik gäller sålunda, att dessa äro

i hög grad erforderliga nied hänsyn till de nuvarande lokalernas otillfredsställande

beskaffenhet och alltså behövas oavsett antalet studerande vid högskolan.

Då det enligt min mening icke torde kunna ifrågakomma att påbörja

uppförandet av alla dessa byggnader samtidigt, har jag vid övervägande

av frågan om den lämpligaste ordningsföljden för min del funnit

nybyggnaderna för avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik böra

givas företräde framför den tidigare beslutade nybyggnaden för bibliotek

och kansli. Såsom i ärendet framhållits torde de lokaler, som för närvarande

stå dessa avdelningar till buds, vara så otidsenliga, att vanskligheter på

grund härav möta att hålla undervisningen på en högskolemässig nivå.

Vad till en början angår nybyggnaden för avdelningen

för maskinteknik så bli kostnaderna för denna till väsentlig del

beroende på vilken anordning, som väljes för uppvärmning av de olika byggnaderna

å Gibraltarområdet, enär centraliserad värmealstring enligt alter
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

37

nativ I eller centraliserad värme- och kraftalstring enligt alternativ III i

den föreliggande utredningen förutsätter värmecentralens, respektive värmeoch

kraftcentralens förläggning till denna byggnad. Vid decentraliserad

värmealstring i enlighet med alternativ II komma åter kostnaderna för

värmealstringen att fördelas å de olika byggnaderna.

_ Såsom av den i ärendet förebragta utredningen framgår kräver en anläggning

enligt alternativ III, som högskolestyrelsen förordat, avsevärt högre

anläggningskostnader än en anläggning i enlighet med något av de båda

andra alternativen. Det torde vidare — på sätt vid remissbehandlingen

framhållits — icke med någon säkerhet kunna antagas, att den besparing

i fråga om årskostnaderna i förhållande till övriga alternativ, med vilken

högskolestyrelsen här räknat, i verkligheten kan vinnas. Med hänsyn härtill

och då det värde ur undervisningssynpunkt, som en anläggning enligt

alternativ III skulle erbjuda, icke synes mig uppväga de därmed förenade

utgifterna, kan jag icke biträda högskolestyrelsens förslag härutinnan.

En anläggning enligt alternativ II skulle i förhållande till alternativ I

medföra en besparing i anläggningskostnader av (1 240 000 — 1 000 000 =)

240 000 kronor och i årskostnader av (281 000 — 273 000 =) 8 000 kronor.

Härtill kommer, att det — såsom byggnadsstyrelsen framhållit — torde kunna

ifrågasättas, huruvida den i alternativ II beräknade personalen icke skulle

kunna minskas med en eldare, varigenom en ytterligare minskning av årskostnaderna

enligt detta alternativ i förhållande till alternativ I skulle vinnas.

Då sålunda alternativ II måste anses ur ekonomisk synpunkt avsevärt

gynnsammare än alternativ I, vill jag för min del förorda, att frågan om uppvärmningen

av högskolans byggnader löses i enlighet med alternativ II.

I anslagsäskandena har nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik

planerats med värmecentral i enlighet med alternativ I och de sammanlagda

byggnadskostnadema uppskattas till ett belopp av 3 336 000 kronor.

Vid av mig förordad decentraliserad värmealstring bortfalla kostnaderna

för värmecentral, värmeledningskulvertar och ångpanneskorsten, vilka upptagits

till ett sammanlagt belopp av (180 000 + 85 000 + 15 000 =) 280 000

kronor. Å andra sidan tillkomma de i alternativ II beräknade kostnaderna

för pannanläggning m. m. med ett belopp av sammanlagt 85 000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnad skulle sålunda komma att uppgå

till (3 336 000 — 280 000 + 85 000 =) 3 141 000 kronor. Av byggnadskostnaderna

har vidare ett belopp av 70 000 kronor beräknats belöpa å lokaler

för en bilprovningsanstalt. Då jag ej är beredd att nu förorda inrättande av

en dylik anstalt, föranleder detta en ytterligare minskning av byggnadskostnaderna

till (3 141 000 — 70 000 =) 3 071 000 eller i runt tal 3 070 000

kronor. I övrigt har jag ingen erinran mot de framlagda kostnadsberäkningarna

eller mot de föreliggande ritningarna. Den i anslagsäskandena

föreslagna förläggningen av byggnaden finner jag även lämplig. För nästa

budgetår torde för ändamålet böra beräknas en medelsanvisning av 930 000

kronor.

Frågan örn utrustning av det till denna byggnad förlagda ångtekniska

laboratoriet torde framdeles få upptagas till prövning.

Jämväl medel till en nyby g g n a d f ii r a v (leinin g en f ö r

elektroteknik böra enligt min mening anvisas redan för nästa budgetär.

Jag har ingen erinran mot ali denna byggnad kommer till utförande

i enlighet med de av högskolestyrelsen framlagda ritningarna samt alt byggnaden

förliigges till den av styrelsen föreslagna platsen å Gibralta™mrådet.

Mot de beräknade kostnaderna, 3 390 000 kronor, har jag ingen annan

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 25?..

erinran än att — vid bifall till mitt i det föregående framlagda förslag örn

decentraliserad värmealstring i enlighet med alternativ II — den till värmeledningskulvertar

upptagna posten av 25 000 kronor bör utgå. I stället tillkomma

de i nämnda alternativ för pannanläggning m. m. till nämnda byggnad

beräknade kostnaderna av sammanlagt 80 000 kronor. Kostnaderna

för byggnaden för avdelningen för elektroteknik komma i enlighet härmed att

uppgå till (3 390 000 — 25 000 + 80 000 =) 3 445 000 kronor. För nästa

budgetår torde för ändamålet böra beräknas en medelsanvisning av

1 000 000 kronor.

Vad slutligen angår tillbyggnaden av fysikinstitutionen

så ha de nuvarande lokalerna visat sig otillräckliga redan med nuvarande

studerandeantal. Jag tillstyrker därför en utvidgning av institutionsbyggnaden

i huvudsaklig överensstämmelse med högskolestyrelsens i anslagsäskandena

därom framställda förslag. Mot de föreliggande kostnadsberäkningarna

och ritningarna har jag ingen erinran i vidare mån än att —

i likhet med vad som gäller i fråga om nybyggnaden för avdelningen för

elektroteknik — vid bifall till mitt förslag om decentraliserad värme- och

kraftalstring för högskolans nya byggnader den till värmeledningskulvertar

upptagna posten 15 000 kronor bör utgå, varvid totalkostnaderna komma

att stanna vid ett belopp av (532 000 — 15 000 =) 517 000 kronor.

Härav torde för nästa budgetår böra anvisas ett belopp av 300 000 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört torde å riksstaten för nästa budgetår

till nybyggnader för Chalmers tekniska högskola böra uppföras ett investeringsanslag

av (930 000 + 1 000 000 + 300 000 =) 2 230 000 kronor.

Utskottet. Liksom departementschefen har även utskottet funnit det av de sakkunniga

framlagda byggnadsprogrammet för Chalmers tekniska högskola utgöra

en lämplig generalplan för högskolans fortsatta utbyggnad. Utskottet

har genom besök på ort och ställe bibringats den bestämda uppfattningen,

att högskolans äldre byggnadskomplex icke kan anses fylla de anspråk,

man torde ha rätt att kräva av en teknisk högskolas lokaler. En fortsatt

utbyggnad av det s. k. Gibraltarområdet, där högskolans nyare institutionsbyggnader

äro belägna, ter sig därför såsom en angelägen uppgift. Enligt utskottets

mening synes denna utbyggnad böra ske utan onödiga dröjsmål;

härigenom skulle bland annat vinnas den fördelen, att några mera väsentliga

kostnader icke skulle behöva nedläggas av staten för vidmakthållande

av det äldre byggnadskomplexet.

Beträffande det nu närmast aktuella nybyggnadsprogrammet tillstyrker

utskottet, att nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik samt tillbyggnaden

av fysikinstitutionen utföras i huvudsaklig överensstämmelse med de

av departementschefen förordade förslagen med de förändringar, som betingas

av utskottets i det följande tillkännagivna ståndpunkt beträffande

uppvärmningsanordningarna.

I fråga om nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik föreligga så

till vida delade meningar, att högskolans förslag att till denna byggnad

skulle förläggas en för högskolans byggnader å Gibraltarområdet gemensam

värme- och kraftcentral tillstyrkts av byggnadsstyrelsen men avstyrkts av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 25%.

39

vattenfallsstyrelsen och departementschefen. Dessa ha i stället förordat ett

decentraliserat uppvärmningssystem i förening med kraftinköp utifrån. Såsom

av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår uppgå de av

högskolan beräknade kostnaderna för högskolans förslag i jämförelse med

det av departementschefen förordade förslaget till belopp, som framgå av

följande sammanställning, upptagande jämväl det såsom alternativ I betecknade,

av båda parterna avstyrkta förslaget:

Engångskostnad Årlig kostnad

kronor kronor

Högskolans förslag (alt. III)............... 1 470 000 263 000

Departementschefens förslag (alt. II)........ 1 000 000 273 000

Alternativ I.......................... 1 240 000 281 000

Tvekan synes icke kunna råda om att högskolans förslag (alt. III) är att

föredraga ur undervisningens synpunkt. Även om de ekonomiska beräkningarna,

på sätt vattenfallsstyrelsen framhållit, äro i viss mån osäkra,

torde dock skillnaden ur ekonomisk synpunkt mellan högskolans och departementschefens

förslag icke vara av den beskaffenhet, att den bör fälla utslag

till förmån för någotdera av dessa två alternativ. Utskottet har därför

ansett, att undervisningens intresse bör bliva den utslagsgivande faktorn

och har fördenskull funnit sig för sin del böra förorda, att en kombinerad

värme- och kraftcentral utbygges i huvudsaklig överensstämmelse med det

av högskolan framlagda förslaget. I detta sammanhang får utskottet framhålla,

att, enligt vad utskottet har sig bekant, dylika värme- och kraftcentraler

med gott resultat redan prövats av flera olika offentliga anläggningar

av med ifrågavarande högskola jämförlig storleksordning.

Vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande punkt har

icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Utskottets ståndpunktstagande till förslaget om högskolans kraft- och

bränsleförsörjning synes icke behöva inverka på storleken av de för ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppen. Till nybyggnader

för Chalmers tekniska högskola torde alltså för nästa budgetår

böra anvisas ett investeringsanslag av 2 230 000 kronor.

19. Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening

till lokalhyra ni. m.

Stockholms studenters idrottsförening har hemställt om ett anslag av

11 000 kronor till föreningens verksamhet under budgetåret 1945/46. Föreningen

har erinrat, att den vid skilda tillfällen sedan år 1938 erhållit medel

ur fonden för idrottens främjande. Senast hade år 1944 anvisats ett belopp

av 5 500 kronor. Föreningen framhåller, att dess verksamhet med hänsyn

till det ständigt ökade medlemsantalet och det under senare år avsevärt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 252.

Utskottet.

höjda kostnadsläget nu mer än någonsin vore i behov av stöd. Antalet högskolestuderande

i Stockholm vore för närvarande över 5 000, och föreningen

vore den enda institution, som bland dessa verkade för fysisk fostran.

Följande sammanställning utvisar den avsedda användningen av det be
-

gärda beloppet.

Lokaler ............................................ kronor 5 734

Redskap och materiel samt transporter.................. » 2 286

Instruktörer......................................... » 2 980

Summa kronor 11 000.

Departementschefen har anfört följande.

Stockholms studenters idrottsförening har avsevärda kostnader för lokalhyra,

materiel m. m. Dessa ha hittills delvis täckts genom bidrag ur fonden

för idrottens främjande. I fortsättningen kan, enligt vad jag inhämtat, anslag

ur denna fond icke påräknas för detta ändamål.

Då jag emellertid anser, att den av föreningen bedrivna verksamheten i

hög grad förtjänar stöd från det allmännas sida, vill jag förorda att ett belopp

av 5 500 kronor, motsvarande det hittillsvarande anslaget av tipsmedel,

anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

I enlighet med vad departementschefen förordat har Kungl. Maj:t för

detta ändamål äskat ett anslag av 5 500 kronor.

I likhet med departementschefen finner utskottet det motiverat, att ifrågavarande

förening för sin verksamhet erhåller stöd från det allmännas sida.

Utskottet tillstyrker därför bifall till Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande

för ändamålet av ett anslag av 5 500 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen 1:401 samt med avslag å motionen

II: 618,

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm,

som föranledas av vad utskottet anfört;

2. godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252. 41

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 696 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 256 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 688 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........... » 143 600

Summa kronor 1 785 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande............ kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 435 000;

3. till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 435 000 kronor;

4. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad av

departementschefen anförts under budgetåret 1945/46 medgiva

överskridande av den i avlöningsstaten för tekniska

högskolan i Stockholm upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal;

5. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 485 000 kronor;

6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m.

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 800 000 kronor;

7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1945/46

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

76 000 kronor;

8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för

budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

anslag av 18 000 kronor;

9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler för budgetåret 1945/46 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 325 000

kronor;

Bihang titt riksdagens protokoll Wilh. 6 sami. Nr 26%.

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 252.

10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs

i stadsbyggnad för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 11 000 kronor;

11. till Tekniska högskolan i Stockholm: Extra undervisningskurser

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor;

12. dels medgiva, att för docenten Edmund Schjånberg

må från och med den 1 juli 1945 inrättas en personlig professur

i oljekemi vid Chalmers tekniska högskola;

dels besluta, att Schjånberg skall såsom innehavare av

nämnda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara

likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för högskolan, som föranledas

av professurens inrättande;

allt under förutsättning att Svenska skifferoljeaktiebolaget

bestrider kostnaderna för Schjånbergs avlöningsförmåner

och övriga med professurens tillkomst förenade kostnader

på sätt av departementschefen angivits;

13. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar

jämväl i övrigt i personalförteckningen för Chalmers

tekniska högskola, som föranledas av vad departementschefen

anfört;

14. godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/461

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 258 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............. » 107 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 302 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 57 500

Summa kronor 725 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande . ............. kronor 210 000

Nettoutgift kronor 515 000;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

43

15. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 515 000 kronor;

16. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad av

departementschefen anförts under budgetåret 1945/46 medgiva

överskridande av den i avlöningsstaten för Chalmers

tekniska högskola upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal;

17. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 170 000 kronor;

18. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för

budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 300 000 kronor;

19. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1945/46

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

49 000 kronor;

20. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 6 000 kronor;

21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Stipendier för främjande av högre tekniska studier för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 45 000 kronor;

22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 190 000 kronor;

23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3000 kronor;

24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor;

25. till Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening

till lokalhyra m. m. för budgetåret 1945/46 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett anslag av 5 500 kronor;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 252.

26. till Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i

Stockholm för budgetåret 1945/46 under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 116 500

kronor;

27. till Anordnande av ''provisoriska lokaler för arkitektkontor

m. m. för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm

för budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 77 000 kronor;

28. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för

budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 2 230 000 kronor.

II: att motionen I: 404 må anses besvarad med vad utskottet

i det föregående anfört.

Stockholm den 21 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Bäcklund,

Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Emil Petersson,

Johan Eric Ericson och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Svensson i Grönvik, Persson i Tidaholm, Bergström,

Andersson i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Hall, Malmborg i Skövde, Onsjö, Sefve, Hoppe och

Petterson i Degerfors.

Reservation

av herr Svensson i Grönvik.

Stockholm 1945 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

452410

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:485 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 9 i texten