Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående fredsplanering för försvarets arbetsplatser.

1945-06-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:259, Utlåtande i anledning av väckt motion angående fredsplanering för försvarets arbetsplatser.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 259.

1

Nr 259.

Ankom till riksdagens kansli den 21 juni 1945 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående fredsplanering

för försvarets arbetsplatser.

(lia avd.)

I en inom andra kammaren av herr G. Johansson i Stockholm m. fl. väckt

motion (II: 187) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa om en fredsplanering för försvarets arbetsplatser

i avsikt att tillföra dem arbete i sådan omfattning, att deras produktionskapacitet

blir fullt utnyttjad och arbetskraften hålles samlad och

fullt sysselsatt, varvid de anställda genom produktionsnämnder beredas

medinflytande i företagens skötsel.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande.

Under kriget ha försvarets egna fabriker, verkstäder och varv i hög grad

utbyggts. Väldiga summor av statsmedel ha investerats i statliga företag,

som tillverka krigsmateriel av skilda slag och andra förnödenheter för försvaret.

De företag som bedriva nytillverkning ha försetts med en dyrbar och

modern maskin- och verktygsutrustning och samlats under försvarets fabriksstyrelses

administration. Därutöver finns en råd verkstäder, vilka huvudsakligen

syssla med reparationsarbeten.

De nytillverkande fabrikernas produktionskapacitet torde icke utan särskilda

åtgärder komma till full användning vid en återgång till fredsförhållanden.

Arbetarna vid dessa företag ha hänvisat till att företagens maskinella

utrustning är av sådan art att de mycket väl kunna utnyttjas till standardtillverkning

av massartiklar och andra produkter för andra statsföretag och för

den öppna marknaden. I dessa företag har under kriget samlats en högt

kvalificerad arbetarstam. Det borde vara ett statsintresse att icke dessa yrkesskickliga

arbetare skingras för alla vindar och att icke byggnaderna och

maskinerna få stå oräntabla.

Försvarsverkens civila personals förbund har därför i skrivelse till Kungl.

Majit föreslagit, att fabrikerna förutom arbetet för försvarets normala behov

och lagerhållning »tillföras andra tillverkningar, varigenom fabrikationen

kan hållas på toppen av utvecklingen och yrkesskicklig personal ständigt kan

hållas samlad». Vad som gäller de nytillverkande fabrikerna gäller i stort

sett även reparationsverkstäderna.

De företag, som sortera under försvarets fabriksstyrelse, ha från början

organiserats affärsmässigt och redan bevisat sin konkurrenskraft gentemot

den privata industrien. De företag, som sortera under marinförvaltningen,

arméförvaltningen o. s. v., torde i många fall lia en byråkratisk och tungrodd

Bi hany till riksdagens protokoll 1945. G sami. Nr 259.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 250.

ledning. Försvarsverkens civila personals förbund har i sin hemställan föreslagit

att de anställda vid fabrikerna skola utse produktionsnämnder eller

driftsråd, vilka säkert kunna ge värdefulla impulser till nya tillverkningar

och beträffande företagens drift. Förbundet understryker särskilt, att konkurrenskraften

icke får upprätthållas på bekostnad av de anställdas arbetsvillkor

utan genom utnyttjande av de anställdas erfarenheter beträffande

produktionen.

I sitt svar på förbundets hemställan har regeringen i allt väsentligt anslutit

sig till synpunkterna i det remissyttrande, som avgivits av försvarets

fabriksstyrelse. I detta yttrande heter det bland annat.

»Ur beredskapssynpunkt måste ledningen för försvarets fabriker tillse att

under fredstid driften upprätthålles i sådan omfattning, att inrättningarna

i fråga hastigt kunna igångsättas för krigsdrift.---Utöver den personal

som erfordras för att minimidriften skall kunna hållas måste ytterligare

yrkeskunniga arbetsledare och arbetspersonal med nödvändighet finnas, vilken

tillsammans med den för fredsdriften nödvändiga personalen skall utgöra

kärnan av personalbeståndet i krigstid.

Vad härefter angår frågan, huruvida utöver den sålunda angivna minimidriften

ytterligare tillverkningsuppgifter böra anförtros de statliga krigsmaterielfabrikerna,

må framhållas, att omställningen till krigsdrift underlättas

i den mån den fast anställda yrkesskickliga personalen ökas och under

fredsförhållanden sysselsättes med kvalificerade tillverkningsuppgifter. Det

är även ur ekonomisk synpunkt ett önskemål, att de kapitaltillgångar, vilka

äro nedlagda i dessa företag, i möjligaste mån utnyttjas liksom ock att den

vid företagen ur beredskapssynpunkt anställda personalen i största möjliga

utsträckning användes i produktiv drift. Härigenom minskas statens beredskapskostnader.

»

Försvarets fabriksstyrelse har enligt sitt remissyttrande verkställt en undersökning

i vad mån förutsättningar finnas att vid styrelsen underställda

fabriker bedriva annan tillverkning än den för vilken fabrikerna avsetts. Det

har därvid visat sig att vid »Karl Gustafs stads gevärsfaktori, centrala torpedverkstaden

och den till Åkers krutbruk hörande gasmaskfabriken ävensom

vid vissa delar av de mekaniska avdelningarna vid ammunitionsfabrikerna

tillverkningen utan mera betydande nyinvesteringar skall kunna inriktas

på andra tillverkningsobjekt än dem, som för närvarande förekomma.

---Den för beklädnadsverkstäderna tillgängliga utrustningen torde

utan större svårigheter kunna utnyttjas för andra ändamål än uniformstillverkning

för försvaret.»

Vid ammunitionsfabrikerna och Åkers krutbruk anser fabriksstyrelsen att

betydande nyinvesteringar behövas, om dessa företag skola ägna sig åt nya

tillverkningsobjekt. Försvarsstyrelsen anser, att det vore naturligt, om de

.statliga fabrikerna »finge tjäna som underleverantörer åt sådana privata

industrier, vilka tidigare anlitats för stora statliga beställningar, i den mån

dessa industriers egen tillverkningskapacitet icke förslår.» De kunna vidare

utnyttjas för statliga och kommunala behov, exempelvis uniformstillverkning

och viss verktygstillverkning.

Försvarets fabriksstyrelse konstaterar således, att vissa nya tillverkningsobjekt

kunna upptagas utan mera genomgripande omdispositioner. Större

omläggningar och nyinvesteringar anser styrelsen i första hand böra förekomma

beträffande »upptagande av tillverkningar, vilka icke förekomma

inom landet eller där den inom landet tillgängliga kapaciteten icke är tillräcklig

eller där statsmakterna av andra skäl finna en investering lämplig».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 259.

3

Till dessa försvarets fabriksstyrelses synpunkter, till vilka Kungl. Majit

anslutit sig, torde åtskilligt kunna tilläggas. De anställda vid försvarets företag

anse det icke nog med detta begränsade arbetsprogram. De anse, att

statsintresset bäst tillgodoses, örn de anställda vid företagen beredas full sysselsättning

genom upptagande av nytillverkningar. Försvarets varv kunna

utföra nybyggnader och reparationer lika bra som de privata. Chefen för

örlogsvarvet har i skrivelse till regeringen understrukit, att arbetstillgången

efter kriget kan väntas bli så stor, att de privata varven icke kunna fylla dem

under rimlig tid, och tillägger:

»Det synes oss då lämpligt, att även örlogsvarven få hjälpa till med den

allmänna uppbyggnaden och ej utestängas därifrån av några fiktiva principskäl,

så att beställningarna kanske hellre få gå till utlandet än placeras på

örlogsvarven och att örlogsvarvens personal i onödan tvingas ut att i marknaden

öka de arbetslösas skara.»

Det betonas vidare i denna skrivelse, att det är dålig ekonomi att lära upp

den yrkeskunniga personal, som behövs för marinens fartygsmaterial och

komplicerade maskineri, för att sedan avskeda den under sommarmånaderna.

Vidare betonas, att nytillverkningar avsevärt skulle förbilliga marinens reparationsarbete

och göra hela driften mera ekonomisk. Örn verkstäderna

icke tillräckligt utnyttjas löpa de fara att bli föråldrade. Det heter vidare:

»Att få verkstäder ned på den nivån, att de äro för stora för att billigt

kunna utföra de vanliga reparationsarbetena och personalen för fåtalig för

att kunna åtaga sig ett plötsligt större reparationsarbete (bottenreparation å

ett fartyg) är synnerligen dålig ekonomi och verkligt dålig beredskap.»

Det synes oss därför vara ett statsintresse att marinens örlogsvarvs produktionskapacitet

till fullo utnyttjas genom att de tillåtas konkurrera om

beställningar för handelssjöfartens behov.

Liknande synpunkter kunna anföras beträffande försvarets bil- och rnotorverkstäder

och flygplansverkstäder.

Vad nytillverkningar beträffar kunna ingenjörerna och arbetarna vid försvarets

företag ge synnerligen värdefulla anvisningar. Så kunna exempelvis

krutbruken, som äro moderna kemisk-tekniska fabriker, utnyttjas till exempelvis

medicintillverkning, varigenom en betydande del av den stora läkemedelsimporten

från Tyskland kan bli onödig. Arméns konfektionsfabriker,

tvättinrättningar o. s. v. kunna i största utsträckning arbeta även för civila

ändamål. Det svåraste är fredstillverkningen för ammunitionsfabrikerna. De

borde dock kunna svara för tillgodoseendet av det svenska behovet av jaktammunition.

Motståndet till arbetarnas förslag kommer uteslutande från de privata industrier

som under hela kriget tjänat jätteprofiter på de statliga beställningarna

men som nu vilja förhindra, att försvarets egna företag uppträda

.sorn konkurrenter på den civila marknaden. Det finns ingen anledning att

falla undan för dessa privata intressen.

När kommunistiska riksdagsgruppen stödjer detta förslag från försvarsverkens

arbetare utgå vi inte från någon principiell ståndpunkt, att kapitalistisk

statsdrift under alla förhållanden skulle vara att föredraga framför privatkapitalistisk

drift. Statens lönepolitik mot de anställda i de olika statsföretagen

och den byråkrati, som ofta råder i dessa företags ledning, ha gjort det

nödvändigt för oss all gång på gång understryka skillnaden mellan förstatligande

under monopolkapitalismens stat och den socialisering vi eftersträva.

I detta speciella fall anse vi, att del är ett stort intresse för Sveriges försvar,

för vår beredskap och för vårt folk, alt de dyrbara maskiner som anskaffats

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 259.

Utskottet.

icke få rosta ner och att den skickliga arbetarstam som samlats kvarhålles

i försvarets tjänst och beredes full sysselsättning.

Kungl. Majit har, som vi tidigare påpekat, i princip anslutit sig till försvarets

fabriksstyrelses remissyttrande om fredsproduktion i viss begränsad

omfattning. Enligt vår mening bör detta vidgas dithän, att de anställda vid

företagen även under fredstid beredas full sysselsättning. Som vi hittills

kunnat utröna ha hittills inga åtgärder vidtagits från Kungl. Majits sida för

att planlägga en sådan omställning av företagen. Initiativet måste komma

från Kungl. Majit. Dröjsmål kommer att medföra arbetslöshet och stora

ekonomiska förluster för staten. En planläggning av de slag som de anställda

begärt torde stå i bästa samklang med arbetarrörelsens efterkrigsprogram,

till vilket väljarnas majoritet anslutit sig.

Den i motionerna berörda frågan om utnyttjandet under fredsförhållanden

av försvarets industriella företag för tillverkning m. m. för civila behov

synes utskottet böra tillmätas stor betydelse. Med hänsyn såväl till kraven

på industriell krigsberedskap som till arbetsmarknadspolitiska synpunkter

är det angeläget, att från statsmakternas sida snara åtgärder vidtagas på

området. Framhållas må emellertid, att detta problem, bland annat, på

grund av framställningar från försvarsverkens civila personals förbund

redan är föremål för Kungl. Majits särskilda uppmärksamhet. Sålunda må

nämnas, att Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1944 angivit vissa

riktlinjer att läggas till grund vid planeringen av verksamheten efter återgång

till fredsförhållanden vid dels försvarets fabriksstyrelse underställda

fabriker och anstalter, dels ock signalverkstäderna i Sundbyberg och andra

till försvarsväsendet hörande verkstäder med för nytillverkning lämpad

reservkapacitet. Utskottet vill vidare erinra, att Kungl. Majit den 9 februari

1945 uppdragit åt krigsmaterielverket att efter samråd med vederbörande

centrala förvaltningsmyndigheter inom försvarsväsendet samt övriga berörda

myndigheter ävensom kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering

verkställa och till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande sysselsättningen

vid försvarets fabriker och större verkstäder efter återgång

till fredsförhållanden under beaktande av kraven på erforderlig beredskap.

Med anledning av vad i motionerna anförts rörande inrättande av produktionsnämnder

vill utskottet framhålla, att Kungl. Majit genom beslut

den 16 mars 1945 till försvarets avtalsnämnd överlämnat en av försvarsverkens

civila personals förbund gjord framställning rörande formerna för

samarbetet mellan arbetsledning och arbetare vid vissa arbetsplatser inom

försvaret. Detta resulterade i att vid sidan av kollektivavtalsförhandlingarna

mellan försvarsverkens civila personals förbund och försvarets avtalsnämnd

överenskommelse träffats örn inrättande av produktionsnämnder.

Under hänvisning till vad ovan anförts vill utskottet nu begränsa sig till

att uttala en förväntan, att förenämnda utredning bedrives med all skyndsamhet.

Utskottet vill därjämte framhålla, att utskottet förutsätter, att under tiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 259.

5

utredningsarbetet pågår vederbörande myndigheter, därest arbetstillgången

nedgår, iakttaga varsamhet vid entledigande av arbetare- och tjänstemannapersonal

genom att i god tid även undersöka möjligheterna för personals

överförande till andra arbetsområden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 187, i skrivelse

till Kungl. Majit giva tillkänna vad utskottet ovan

anfört.

Stockholm den 21 juni 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Bäcklund, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf

Iwar Anderson, Gillström, Gustav Emil Andersson och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Ward,

Persson i Tidaholm, Bergström, Andersson i Malmö, Mårtensson, Hall, Norup, Holmström,

Boman i Kieryd och Petterson i Degerfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:523 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående fredsplanering för försvarets arbetsplatser. s. 10 i texten