Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat 1 till riksstaten för budgetåret 1955f 56, i vad propositionen avser utrikesdepartementets verksamhetsområde.

1945-11-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:265, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat 1 till riksstaten för budgetåret 1955f 56, i vad propositionen avser utrikesdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 265.

1

Nr 265.

Ankom till riksdagens kansli den 9 november 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tillägg sstat 1 till riksstaten för budgetåret 1955f

56, i vad propositionen avser utrikesdepartementets

verksamhetsområde.

(l:a avd.)

Driftbudgeten.

Tredje huvudtiteln.

1 :o) Utrikesdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 334 har Kungl.

Majit (bilaga 2, punkt 1, s. 11—13 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för den 19 oktober 1945) föreslagit riksdagen

bemyndiga Kungl. Majit att i gällande personalförteckning för utrikesdepartementet

under rubriken A. Diplomatisk och konsulär personal från

och med den 1 januari 1946 dels upptaga en befattning såsom sändebud och

finanssakkunnig i lönegraden C 12, dels ock utbyta en befattning såsom utrikesråd

och avdelningschef mot en befattning såsom chef för handelsavdelningen

i lönegraden B 2 eller B 3.

Den utveckling, som de internationella betalningsförhållandena visat under

slutet av Europakriget och tiden efter fientligheternas upphörande, har skapat

en rad nya problem för den ekonomiska politiken. Detta har medfört en

avsevärd ökning av arbetsbelastningen för de tjänstemän, som inom utrikesdepartementet

handha de handelspolitiska uppgifterna. En väsentlig arbetsökning

har även framträtt i finansdepartementet, inom vars statssekreteraravdelning

kredit- och valutafrågorna handlagts i samarbete med riksbanken.

En förstärkning av organisationen har synts påkallad i syfte att möta de nya

arbetsuppgifterna och giva ett ändamålsenligt underlag för deras lösning.

Organisationsförstärkningen har ansetts lämpligen böra ske dels genom att i

utrikesdepartementet inrättas en ny tjänst såsom finanssakkunnig, på vars

innehavare skulle ankomma att centralt handlägga de internationella finansfrågorna

såsom expert åt regeringen, dels genom viss reglering av ställningen

för den nuvarande chefen för handelsavdelningen i utrikesdepartementet.

Genom inrättandet av den föreslagna nya tjänsten skulle statssekreteraravdelningen

i finansdepartementet i huvudsak avlastas befattningen med de

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 265 —266. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 265.

internationella finansfrågorna och liandelsavdelningen i utrikesdepartementet

erhålla en betydelsefull komplettering. Med tjänsten skulle jämväl förenas

uppgiften att förmedla kontakten mellan den internationella finanspolitiken

och den inhemska ekonomiska politiken. Ehuruväl dess placering i utrikesdepartementet

och dess centrala arbetsuppgifter hänförde den till utrikesförvaltningen,

borde dess innehavare därför förutsättas i viss mån komma att vara

finanssakkunnig för regeringen utan sträng bindning vid departement.

Den finanssakkunnige skulle såväl inom utrikesdepartementet som i sina allmännare

uppgifter betraktas såsom en självständig expert med den fristående

ställning, som därav följde.

Innehavaren av befattningen såsom finanssakkunnig skulle erhålla sändebuds

tjänsteställning. Tjänsten skulle dock icke inrättas som fullmaktstjänst

utan som förordnandetjänst, hänförlig till löneplan C i civila avlöningsreglementet.

Förordnande att inneha tjänsten borde meddelas att gälla tills vidare,

varav bland annat följde, att den icke bleve pensionsgrundande.

I fråga örn löneställningen har tjänstens innehavare synts böra betraktas

såsom närmast jämförlig med tjänsteman i den högre sändebudsgraden, lönegraden

B 3 (årslön 18 000 kronor). Med tillämpning av den sedvanliga relationen

i fråga om lönegradsplaceringen mellan fullmaktstjänster i nämnda

lönegrad och motsvarande förordnandetjänster skulle den nya tjänsten under

angivna förutsättningar placeras i lönegraden C 12 (årslön 20 000 kronor).

Härvid bortsåges från att den icke liksom övriga här berörda tjänster bleve

förenad med pensionsrätt.

Såsom förut nämnts borde i detta sammanhang även ske en reglering av

tjänsteställningen för den nuvarande chefen för utrikesdepartementets handelsavdelning.

Chefen för denna avdelning har sedan länge haft att såsom

särskild föredragande i handelsdepartementet biträda handelsministern med

beredningen av handelspolitiska frågor. Den internationella utvecklingen har

ansetts motivera, att denna föredragandeställning i varje fall tills vidare erhåller

en fastare yttre ram. Lämpligen har detta synts kunna ske genom att

uppdraget såsom särskild föredragande i handelsdepartementet fastställes såsom

en skyldighet för den nuvarande innehavaren av ifrågavarande tjänst

att i handelsdepartementet med statssekreterares ställning handlägga ifrågavarande

handelspolitiska ärenden. I syfte att bereda vederbörande sådan ställning,

att hans kvarstannande i befattningen kan påräknas längre tid än eljest

vore möjligt, har i samband därmed tjänsten ansetts böra överföras från lönegraden

B 2 till lönegraden B 3. Enär det i nuvarande läge icke är möjligt att

bedöma, huruvida denna ändring i chefens för handelsavdelningen tjänsteställning

bör framdeles bestå, har frågan ansetts böra omprövas i samband

med ett senare ombyte å befattningen. Det har synts få ankomma på Kungl.

Majit att verkställa denna omprövning och fatta därav föranledda beslut.

Den nya tjänsten har föreslagits skola inrättas respektive förändringen av

tjänsteställningen för chefen för handelsavdelningen genomföras från och

med den 1 januari 1946. Någon medelsanvisning är icke erforderlig, då avid
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 265.

3

ningarna enligt gällande regler utgå av den förslagsvis anvisade posten till

avlöningar till ordinarie tjänstemän.

De betydelsefulla förändringar, som genom kriget inträffat i de internationella

finansförhållandena, med därav föranledd ökning av arbetsbelastningen

för de tjänstemän, som inom utrikes- och finansdepartementen handhava de

handels- och valutapolitiska uppgifterna, synas utskottet motivera den av

departementschefen ifrågasatta organisationsförstärkningen. Utskottet anser

sig därför böra tillstyrka, att i utrikesdepartementet inrättas en ny befattning

såsom sändebud och finanssakkunnig. Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga

om anställningsvillkor och löneställning för befattningen synes böra godtagas.

Ej heller har utskottet något att invända mot det föreslagna sättet för

regleringen av tjänsteställningen för den nuvarande chefen för utrikesdepartementets

handelsavdelning. Det torde såsom departementschefen förutsatt

få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med ett senare ombyte å befattningen

verkställa omprövning, huruvida den föreslagna ändringen bör framdeles

bestå, och fatta därav föranledda beslut.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att i gällande

personalförteckning för utrikesdepartementet under rubriken

A. Diplomatisk och konsulär personal från och med den 1 januari

1946 dels upptaga en befattning såsom sändebud och

finanssakkunnig i lönegraden C 12, dels ock utbyta en befattning

såsom utrikesråd och avdelningschef mot en befattning

såsom chef för handelsavdelningen i lönegraden B 2 eller B 3.

2:o) Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer. I enliglighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 13 och 14) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den å avlöningsstaten för

anslaget till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer

upptagna anslagsposten avlöningar till övrig ickeordinarie

personal må under budgetåret 1945/46 överskridas

nied högst 8 000 kronor.

3:o) Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund under åren

1940—1945. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 14—18) att

till Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund under åren 1940—

1945 å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 2 090 000 kronor.

Såsom medlem av Nationernas förbund åligger det Sverige enligt förbundsakten

att årligen erlägga fastställda bidrag lill förbundet. För gäldande av

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 265.

det för år 1940 i ordinarie ordning fastställda bidraget har riksdagen enligt

förslag av Kungl. Majit på sin tid beviljat erforderliga medel, vilka emellertid

icke utbetalats och nu ej längre stå till förfogande. Bidragen för åren

1941—1945 hava visserligen icke fastställts i den ordning förbundsakten stadgar

utan under extraordinära förhållanden bestämts av förbundets för ändamålet

med särskild fullmakt utrustade organ, generalsekreteraren och kontrollkommissionen.

Någon invändning har icke rests mot de sålunda fastställda

bidragen, och flera länder, vilka under krigsåren innehållit sina bidrag,

hava numera erlagt dessa eller gått i författning om att erlägga dem.

Under föreliggande omständigheter har departementschefen funnit det påkallat

att Sverige snarast gäldar den skuld, i vilken landet häftar till Nationernas

förbund. Den omständigheten att förbundet står inför sin avveckling

gör det enligt departementschefen desto mera angeläget att förbundet kan

slutligt reglera sina ekonomiska förhållanden och att medlemsstaterna därför

utan dröjsmål infria sina finansiella förpliktelser gentemot förbundet. Enligt

verkställda beräkningar utgör det för Sveriges del sammanlagt utestående

beloppet 2 136 747:03 schweiziska francs, motsvarande omkring 2 090 000

kronor.

Utskottet. Utskottet anser självfallet, att Sverige bör gälda den skuld, i vilken landet

häftar till Nationernas förbund, och tillstyrker alltså att för ändamålet anvisas

ett anslag av 2 090 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas

förbund under åren 1940—1945 å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 2 090 000 kronor.

Kapitalbudgeten.

Statens allmänna fastighetslond.

4:o) Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter. I propositionen nr

334 har Kungl. Majit (bilaga 12, punkt 1, s. 87 och 88 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 19 oktober 1945)

föreslagit riksdagen att till Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 150 000 kronor.

Med kriget sammanhängande förhållanden hava medfört, att statens fastigheter

i vissa tidigare krigförande eller ockuperade länder skadats eller att erforderliga

reparationer måst uppskjutas. För deras iståndsättande, i den mån

förhållandena medgiva arbetenas utförande under innevarande budgetår, hava

särskilda medel nu äskats å tilläggsstat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 265.

5

Sålunda har ett belopp av omkring 34 000 kronor beräknats bliva erforderligt

för iståndsättande av beskickningsfastigheten i Bryssel, vilkens normala

underhållsbehov icke kunnat tillgodoses under ockupationstiden. Vidare hava

kostnaderna för iståndsättande av beskickningsfastigheten i Warszawa, vilken

fastighet åsamkats betydande krigsskador, preliminärt uppskattats till 86 000

kronor.

Utöver de nu särskilt nämnda torde av liknande skäl även beträffande

andra statens fastigheter iståndsättningsarbeten komma att visa sig nödvändiga

redan under innevarande budgetår. Ehuru det erforderliga reparationsbehovet

i dessa fall ännu icke kan närmare angivas, har departementschefen

ansett befogat, att ett belopp anslås för mötande av brådskande behov, som

kunna anmäla sig i sådant avseende. I avsaknad av närmare hållpunkter för

beräkningen hava 30 000 kronor föreslagits skola upptagas härför. Beloppet

har beräknats även böra kunna tagas i anspråk för täckande av kostnaderna

för eventuella ytterligare iståndsättningsarbeten å de båda nyssnämnda fastigheterna.

För ändamålet skulle således erfordras sammanlagt (34 000 + 86 000 +

30 000 =) 150 000 kronor.

Då ifrågavarande iståndsättningsarbeten, vilka föranletts av med kriget

sammanhängande förhållanden, synas böra utföras och de därför preliminärt

beräknade kostnaderna icke givit anledning till erinran, tillstyrker utskottet

den för ändamålet äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter

å tilläggsstat I till liksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.

5:o) Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 88 och 89) att till Iståndsättande av beskickningsfastigheten

i Helsingfors å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 90 000 kronor.

Av riksdagen hava å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats

dels till Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors 240 000

kronor, dels till Grundförstärkning av beskickningsfastigheten i Helsingfors

150 000 krono!-.

Sedan de avsedda arbetena å beskickningsfastigheten påbörjats under det

förflutna budgetåret i enlighet med inom utrikesdepartementet verkställd utredning,

har vid besiktning av chefen för byggnadsstyrelsen befunnits, att

ytterligare förbättringsarbeten vore behövliga. Dessa arbeten, som borde

företagas i samband med de tidigare planerade, innefatta i huvudsak dels

omändring av vissa bostadsvåningar i huvudbyggnaden och flyglarna i syfte

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 265.

Utskottet

att göra dem mer ändamålsenliga och öka värmeisoleringen samt viss ändring

av inredningen i kanslilokalerna m. m., dels utbyte och komplettering

av värmeledningssystemet samt sanitetstekniska installationer, dels slutligen

modernisering av vissa delar av den elektriska anläggningen och den elektriska

apparaturen, till en beräknad kostnad av resp. 23 000, 30 000 och

25 000 kronor eller sammanlagt 78 000 kronor. Vissa ytterligare önskvärda

arbeten beräknades draga en kostnad av 7 500 kronor. Det sammanräknade

beloppet, 85 500 kronor, har ansetts böra avrundas till 90 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

framhåller, att de här nämnda förbättringsarbetena, som innebära

en mera genomgripande modernisering av fastigheten än som först avsetts,

uppenbarligen komma att väsentligt höja dennas värde och användbarhet,

och betonar såsom angeläget, att arbetena företagas i anslutning till

de pågående iståndsättningsarbetena. Departementschefen har förordat, att

de av byggnadsstyrelsen föreslagna åtgärderna komma till utförande.

Då de förbättringsarbeten, varom här är fråga, torde vara nödvändiga och

lämpligen böra utföras i samband med pågående iståndsättningsarbeten å

fastigheten, tillstyrker utskottet att medel i enlighet med Kungl. Maurts förslag

nu anvisas för ändamålet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Iståndsättande av beskickningsfastigheten

i Helsingfors å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 90 000 kronor.

Stockholm den 9 november 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Sven Larsson, Bernhard

Nilsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, von Heland, Ekströmer,

Johan Eric Ericson, Albertsson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Persson i Tidaholm,

Bergström, Mårtensson, Malmborg i Skövde, Holmström, Lindholm, Onsjö, Johansson i

Mysinge, Thäpper och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:544 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstat en för budgetåret 1945/46, i vad propositionen s. 4 i texten