Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1945/ 46, i vad propositionen avser folkhushållning sdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion. Driftbudgeten." I^EIfte huvudtiteln. gratio) Ersättning för förfogande över vissa fartyg.

1945-11-23 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:272, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1945/ 46, i vad propositionen avser folkhushållning sdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion. Driftbudgeten." I^EIfte huvudtiteln. gratio) Ersättning för förfogande över vissa fartyg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 272.

1

Nr m.

Ankom till riksdagens kansli den 23 november 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1945/

46, i vad propositionen avser folkhushållning sdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt

motion.

Driftbudgeten."

I^EIfte huvudtiteln.

gratio)

Ersättning för förfogande över vissa fartyg. I propositionen nr 334

(bilaga 10, punkt 1, s. 65—67 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

folkhushållningsärenden för den 19 oktober 1945) har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till Ersättning för förfogande över vissa fartyg å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 250 000

kronor.

Genom beslut den 18 oktober 1940 förordnade Kungl. Majit med stöd av

4 § allmänna förfogandelagen, att nio närmare angivna norska ångfartyg,

liggande i Göteborgs och Malmö hamnar, skulle tills vidare, intill dess Kungl.

Majit annorlunda förordnade, upplåtas till kronan. Tillika föreskrev Kungl

Majit, att fartygen under tiden för förfogandet skulle behandlas Såsom svenska

fartyg, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt statens trafikkommission att

under samma tid omhänderhava fartygen samt meddela närmare föreskrifter

angående användningen av desamma.

Sedan överenskommelser träffats med norska vederbörande angående ersättning

i anledning av förfogandet i vad avsåg åtta av de nio rekvirerade

fartygen har riksdagen till bestridande av de å tiden intill den 31 december

1944 belöpande ersättningarna anvisat tillhopa 14 565 000 kronor. Av de åtta

fartygen har sedermera ett förlist.

Genom beslut den 14 september 1944 förklarade Kungl. Majit, att Kungl.

Majlis genom beslutet den 18 oktober 1940 meddelade förordnande örn upplåtelse

till kronan av däri angivna norska fartyg skulle upphöra att gälla

den 15 oktober 1944, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt trafikkommissionen

alt a kronans vägnar till sistnämnda dag uppsäga överenskommelserna örn

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. G sami. Nr 272.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande m 272.

ersättning för förfogandet över de sju fartyg, i fråga om vilka överenskommelser

då förelågo.

Sedermera har Kungl. Majit den 6 oktober 1944 bemyndigat trafikkommissionen

att dels beträffande det fartyg, varom överenskommelse örn ersättning

tidigare icke träffats, underteckna sådan överenskommelse, dels i anslutning

därtill till den 21 oktober 1944 eller så snart därefter, som förhållandena

det medgåve, uppsäga överenskommelsen, dels ock av medel,

som tidigare ställts till förfogande för bestridande av kostnaderna för de

övriga norska fartygen i anledning av förfogandet, utbetala ersättning enligt

överenskommelsen för tiden intill dess fartyget återlämnades.

Kungl. Maj :t har därefter — sedan trafikkommissionen anmält, att ifrågavarande

fartyg måst undergå vissa reparationer och besiktningar innan desamma

kunnat återlämnas i det skick, som angivits i de rörande fartygen

träffade överenskommelserna om ersättning för förfogandet, samt att kostnaderna

härför beräknades uppgå till omkring 615 000 kronor -—- genom beslut

den 1 juni 1945 bemyndigat kommissionen att för bestridande av dessa

kostnader få disponera förefintliga behållningar av å tilläggsstat för budgetåren

1943/45 anvisade anslag till Särskilda omkostnader för vissa fartyg och

till Ersättning för förfogande över vissa fartyg.

I skrivelse den 27 september 1945 har trafikkommissionen anfört, att det

numera visat sig, att kostnaderna i samband med återställandet av fartygen

uppginge till större belopp än vad kommissionen tidigare haft anledning att

räkna med samt att de å anslagen kvarstående medlen icke helt täckte kostnaderna

i fråga. Sålunda funnos å anslagen den 1 juli 1945 disponibla 188 355

kronor 28 öre. Under innevarande budgetår hade anslagen genom verkställda

inbetalningar ökat till 246 245 kronor 7 öre. Härav hade emellertid under

budgetåret utbetalats sammanlagt 221 045 kronor 73 öre, varför behållningen

uppginge till 25 199 kronor 34 öre. För likvidering av ytterligare kostnader

beräknades åtgå i runt tal 275 000 kronor. På grund härav har kommissionen

hemställt, att ytterligare 250 000 kronor måtte anvisas för bestridande av

kommissionens utgifter för ifrågavarande ändamål.

Av en av trafikkommissionen därefter ingiven promemoria framgår, att de

ytterligare kostnader, varmed kommissionen räknat, avse vissa utgifter för

fartygens drift och reparationer om i runt tal 114 000 kronor samt i övrigt en

ej reglerad ersättning till norska legationen på grund av sämre positioner för

vissa fartyg, vilket medfört ökade kostnader för återställandet, ävensom ytterligare

kostnader för felande inventarier och förnödenheter vid fartygens

återlämnande.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De medel som hittills anvisats för att bestrida kostnaderna för förfogandet

över ifrågavarande fartyg hava visat sig icke förslå för ändamålet. På sätt

trafikkommissionen hemställt synes ytterligare medel därför böra anvisas.

Enligt vad jag inhämtat komma några utgifter i anledning av förfogandet

utöver dem, för vilkas täckande medel nu begärts, icke att uppstå. Då etet

sålunda nu gäller att slutligen reglera statens utgifter i anledning av förfogandet,

synes det lämpligt att medel anvisas under endast ett anslag, oaktat

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 272.

3

kostnaderna enligt tidigare gjord uppdelning bort nied hänsyn till sin natur

bestridas från skilda anslag. Jag förordar alltså anvisande av endast ett anslag,

vilket lämpligen bör benämnas Ersättning för förfogande över vissa fartyg.

Storleken av anslaget torde i enlighet med trafikkommissionens hemställan

bestämmas till 250 000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för förfogande över vissa

fartyg å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 250 000 kronor.

2:o) Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel. Kungl. Majit

har (punkt 2, s. 67—69) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för utökning

av vinterproduktionen av tegel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr S. ./. Vigelsbo m. fl. väckt motion (11:647), vari hemställts,

att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Majit att vid fördelningen av

det ifrågavarande reservationsanslaget föreskriva sådana villkor, att syftet

med motionen kan uppfyllas.

I syfte att under vintern 1942/43 åstadkomma en för den avsedda bostadsbyggnadsverksamheten

under angivna tid erforderlig ökning av tegelproduktionen

i landet ställde Kungl. Majit genom beslut den 13 november

1942 ett belopp av 125 000 kronor till förfogande för statens byggnadslånebyrå

att av byrån användas till ersättningar åt sådana tegelbruk, som i normala

fall bedreve tillverkning endast under den varmare årstiden men som

förklarade sig villiga bedriva produktion även under vintern. Ersättningen

avsågs skola utgå för ökade bränslekostnader, förluster på sönderfruset

tegel m. m. med sammanlagt 10 kronor för 1 000 tegel. Angivna belopp å

125 000 kronor har sedermera täckts genom ett av riksdagen beviljat anslag

å motsvarande belopp.

I skrivelse den 4 oktober 1944 anmälde statens industrikommission, att en

ökning av den beräknade produktionen av tegel under vintern 1944/45 vore

erforderlig för att tillgodose behovet av tegel för byggnadsarbeten under angivna

tid men alt en ökad produktion under vintern vore förenad med vissa

merkostnader. Kommissionen hemställde i anledning härav, att ett belopp av

400 000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande för att enligt

grunder, som tillämpades för stödet åt tegeltillverkningen under vintern 1942/

43, användas för en utökning av tegelproduktionen under vintern 1944/45.

Genom beslut den 13 oktober 1944 ställde Kungl. Majit det av industrikommissionen

begärda beloppet till kommissionens förfogande att användas för

ifrågavarande ändamål. Beloppet har sedermera täckts genom ett av riksdagen

beviljat anslag.

lits kottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 272.

I skrivelse den 26 september 1945 har industrikommissionen anfört, att

stödet åt tegeltillverkningen under vintern 1944/45 medfört, att omkring 32

miljoner tegel tillverkats utöver den normala produktionen och att därigenom

byggnadsverksamheten under samma vinter i stort sett kunnat upprätthållas.

Under år 1945 hade till den 1 september levererats över 260 miljoner

murtegel och det kunde förväntas att tillverkningen, som år 1944 uppgått till

omkring 400 miljoner sten, komme att öka under 1945. Trots detta kunde

man dock befara betydande svårigheter i början av 1946, enär tegelbruken

icke beräknats lia några större kvantiteter i lager vid 1945 års slut och flertalet

bruk komme att återupptaga driften först under våren 1946.

För undvikande av ett betydligt försämrat försörjningsläge syntes det därför

nödvändigt, har kommissionen vidare framhållit, alt söka åstadkomma

en ökning i produktionen av tegel ävensom av därmed jämförlig byggnadssten

utöver normal tillverkning jämväl under kommande vinter. En undersökning

av möjligheterna härutinnan hade givit vid handen, att tegelfabrikanterna

vore villiga till en dylik produktionsökning under samma förutsättningar

som tidigare gällt, d. v. s. att särskild gottgörelse lämnades enligt tidigare

grunder och att erforderligt bränsle ställdes till förfogande. En dylik

merproduktion kunde bräknas komma att uppgå till omkring 30 miljoner

tegel. Bränslekommissionen hade efter samråd medgivit, att det bränsle som

ansetts erforderligt för merproduktionen skulle kunna tillhandahållas.

På grund av vad sålunda anförts har industrikommissionen hemställt, att

ett belopp av 400 000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande för

att enligt i huvudsak samma grunder som tillämpats för stödet åt tegeltillverkningen

under vintern 1944/45 användas för en ökning av produktionen

av tegel och därmed jämförlig byggnadssten under vintern 1945/46.

Departementschefen har anfört följande.

Av den av industrikommissionen lämnade redgörelsen för försörjningsläget

i fråga örn murtegel framgår, att en brist på sådant tegel kan befaras

uppstå under den stundande vintern örn ej särskilda åtgärder vidtagas för

en ökning av produktionen. Med hänsyn till vikten av att byggnadsproduktionen

icke på grund av brist på tegel minskas, synes det nödvändigt att söka

befrämja en ökad produktion av murtegel. Jag är därför beredd att biträda

kommissionens förslag, att viss ersättning för ökade bränslekostnader och för

förluster på sönderfruset tegel lii. m. lämnas sådana tegelbruk, som i normala

fall bedriva tillverkning endast under sommaren men som förklara sig

villiga att uppehålla produktionen även under vintern. Ersättning synes böra

utgå enligt i huvudsak de grunder som tillämpades under vintern 1944/45.

Industrikommissionen har angivit medelsbehovet till samma belopp som

anvisades föregående år eller 400 000 kronor. Då merproduktionen av tegel

i vinter beräknades bliva av ungefär samma storlek som under vintern

1944/45 synes anledning icke föreligga att frångå kommissionens kostnadsberäkning.

Jag förordar sålunda, att 400 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

Till stöd för det i motionen 11: 647 framställda yrkandet har anförts huvudsakligen

följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 272.

5

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag motiveras med farhågor för att tillgången

på tegel för byggnadsändamål i annat fall skulle bli otillräcklig. Av

erhållna uppgifter framgår, att flera tegelbruk under det senaste året icke

kunnat fullgöra nämnvärda leveranser av tegelrör för täckdikning och dränering.

Orsaken härtill har uppgetts vara att denna tillverkning icke varit

lönande gentemot produktionen av tegel för byggnadsändamål. Även om pn

tillfredsställande produktion av mur- och taktegel är så önskvärd, att åtgärder

för att stimulera densamma böra vidtagas, är dock täckdikningen så

pass viktig ur hela samhällets synpunkt, att tillverkningen av tegelrör icke

bör eftersättas.

Med hänsyn till de ovan lämnade uppgifterna synes det lämpligt, att

sådana villkor fästas vid ifrågavarande anslag, alt tegelbruk, som komma i

åtnjutande av bidrag, böra åläggas att producera tegelrör för täckdikning

och dränering i viss relation till tidigare tillverkning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av motionen II: 647 har utskottet under hand inhämtat

upplysningar i ärendet från lantbruksstyrelsen, industrikommissionen, bränslekommissionen

och priskontrollnämnden. Frågan om en ökning av tillverkningen

av tegelrör synes enligt vad härvid framgått icke blott vara beroende

av att erforderliga kvantiteter bränsle kunna ställas till förfogande

utan även sammanhänga med att tegelbrukens behov av arbetskraft kan tillgodoses.

Från olika håll har starkt understrukits, att en ökning av tegelrörsproduktionen

icke finge medföra en minskning av murtegelproduktionen.

Priskontrollnämnden har upplyst, att i vissa fall framställningar inkommit

till nämnden örn höjning av prisen å tegelrör vid utökad tillverkning, under

förutsättning likväl att någon minskning av vederbörade företags produktion

av murtegel icke härigenom skulle uppkomma. I dessa fall har priskontrollnämnden

enligt vad utskottet inhämtat ställt sig tillmötesgående till de gjorda

framställningarna. Från bränslekommissionen har utskottet erhållit den

upplysningen, att utsikter finnas att erforderligt bränsle kan för ändamålet

ställas till förfogande under nästa år. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla, att en rationellt organiserad samverkan mellan producenter och

konsumenter av tegelrör för jordbrukets behov måhända skulle vara ägnad

alt befordra en ökad produktion på området, enär producenterna härigenom

skulle få en bättre överblick över avsättningsmöjligheterna.

Då det är av största betydelse såväl för byggnadsverksamheten som för

jordbruksnäringen att produktionen av mur- och taktegel samt tegelrör hålles

på en sådan nivå, att efterfrågan i största möjliga mån kan tillgodoses,

utgår utskottet från att Kungl. Majit ägnar denna fråga och vad därmed

står i samband allvarlig uppmärksamhet samt vidtager de åtgärder, som

kunna för ändamålets tillgodoseende befinnas erforderliga. Med vad sålunda

anförts torde motionen II: 647 få anses besvarad.

U tskotlet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 272.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen

av tegel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kronor;

b) att motionen 11:647 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

Stockholm den 23 november 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Sven

Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Emil Petersson, Johan

Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Rosenberg och Gunnar Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Viklund och

Holmström.

458911. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:566 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad propositionen a1 i texten