Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 281

1945-11-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:281, Statsutskottets utlåtande nr 281

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 281.

1

Nr 281.

Ankom till riksdagens kansli den 23 november 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

ditgivningen till utlandet m. m.

angående kreft

:e avd.)

I propositionen nr 366 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 19 oktober 1945,

föreslagit riksdagen att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa dels, under huvudtiteln för Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster,

ett anslag till Avskrivning av vissa krediter till Danmark och Norge

av 200 000 000 kronor, dels ock, under Fonden för kreditgivning till utlandet,

ett investeringsanslag till Kredit till Danmark för inköp av baracker

m. m. av 10 000 000 kronor.

I propositionen nr 295 till innevarande riksdag framhöll chefen för finansdepartementet,

att det under rådande extraordinära förhållanden kunde vara

förbundet med ekonomiska olägenheter av stundom betydande mått att

göra överenskommelser rörande handelsutbytet och betalningsförhållandena

med utlandet beroende av riksdagens godkännande. Olägenheterna betingades

främst av att en omedelbar uppgörelse med vederbörande land kunde utgöra

förutsättningen för att varuhandeln skulle komma i gång utan dröjsmål.

Med hänsyn till de särskilda omständigheterna borde därför överenskommelser

med främmande makter fa sättas i kraft utan att godkännande

från riksdagens sida vid en höstsession avvaktades. Redogörelse för de träffade

avtalen borde därefter snarast möjligt i lämplig form lämnas riksdagen.

Vad departementschefen sålunda föreslagit lämnade riksdagen utan erinran.

Sedan nämnda proposition avläts till riksdagen, har ett flertal handelsoch

betalningsöverenskommelser slutits med olika länder. I förevarande

proposition lämnas en kort översikt för avtalens huvudsakliga innebörd.

I propositionen erinras, att tidigare till Norges förfogande ställts en ränteri

kredit å 100 miljoner kronor för bestridande av kostnaderna för flyktingverksamheten

och polisutbildningen. Vidare meddelas, att enligt avtal den

14 juni 1945 bland annat en kredit å 50 miljoner kronor ställts till Norges

förfogande för bestridande av kostnader för de norska flyktingarna i Sverige

samt för inköp här i landet av vissa partier livsmedel m. m. Icke heller för

denna kredit erlägges ränta.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. (i sami. Nr 281.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 281.

Beträffande kreditgivningen till Danmark meddelas bland annat, att detta

land enligt två avtal erhållit krediter å 50 respektive 70 miljoner kronor för

reglering av främst vissa utgifter för flyktinghjälpen och för polisstyrkornas

utbildning och utrustning samt vapeninköp i Sverige. Krediten å 70 miljoner

kronor skall löpa med 1 procents ränta medan däremot krediten å 50 miljoner

kronor, som helt disponerats före Danmarks befrielse, är ränteri.

Efter en därom av danska regeringen gjord hemställan har sedermera utfästelse

lämnats om ytterligare en kredit å 10 miljoner kronor. Krediten skall

ställas till Danmarks förfogande på samma villkor som de för krediten å

70 miljoner kronor gällande. Den nya krediten är helt avsedd att disponeras

för inköp av ett antal baracker, tillhöriga svenska myndigheter, jämte viss

utrustning m. m. Samtliga dessa inköp sammanhänga med omhändertagandet

av det stora antal civila tyska flyktingar, som finnes i Danmark.

Vidkommande den redogörelse, som i övrigt lämnas rörande finansavtal

med Norge, Danmark, Nederländerna och Abessinien samt handels- och

betalningsöverenskommelser med Belgien, Frankrike och Polen, får utskottet

hänvisa till propositionen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Av den föregående redogörelsen framgår, att riksdagen anvisat sammanlagt

(950 + 180 ==) 1 130 miljoner kronor för återuppbyggnadskrediter till

utlandet. För krediter, avsedda för finansiering av vissa löpande utgifter

som andra länder lia att täcka i Sverige i samband med flyktinghjälp,

repatriering etc., har riksdagen vidare anvisat ett allmänt anslag å 100

miljoner kronor. Slutligen ha för den egentliga hjälpverksamheten anvisats

sammanlagt 90 miljoner kronor. Här angivna medelsanvisningar motsvara

som bekant endast en del av den svenska stödverksamheten, eftersom

tidigare betydande belopp anvisats för reglering av särskilda krediter och

därjämte krediter lämnats genom valutaköp och i andra former, som icke

påkallat budgetmässig reglering. Jag torde få hänvisa till den fullständiga

översikt över anslagsanvisningama etc., som lämnats i propositionerna 139

och 295 vid riksdagens vårsession.

De anvisade anslagen ha numera i betydande utsträckning disponerats genom

olika kredit- och handelsöverenskommelser samt genom beslut om hjälpåtgärder.

Genom återuppbyggnadskrediter till utlandet, som skola belasta

därför avsedda anslag å sammanlagt 1 130 miljoner kronor, ha sålunda bundits

sammanlagt i runt 860 miljoner kronor. Återstoden måste anses reserverad

för vissa redan kända kreditbehov. Anslaget till kreditgivning för

löpande utgifter i Sverige, vilket som nyss nämnts uppgår till 100 miljoner

kronor, har disponerats till sammanlagt 90 miljoner kronor. Och av de 90

miljoner kronor, som stå till förfogande å driftbudgeten för den egentliga

hjälpverksamheten, torde inemot 70 miljoner nu vara förbrukade; ansenliga

ytterligare hjälpbehov, som Sverige lämpligen bör i sin mån bidraga till att

möta, föreligga emellertid.

Bland de krediter, som lämnats utlandet, intaga de räntefria krediterna

till Norge och Danmark å 150 respektive 50 miljoner kronor en särställning.

Krediterna ha avsett ändamål, som enligt den svenska regeringens uppfattning

borde föranleda, att de lades vid sidan av de övriga finansiella uppgörelserna.

Detta har föranlett icke endast att de lämnats utan ränta, utan även att från

svensk sida förklarats, att de komme att göras till föremål för framställning

till riksdagen om avskrivning. Någon anledning att uppskjuta den sålunda i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 281.

3

utsikt ställda regleringen av ifrågavarande krediter i avvaktan på att det allmänna

kreditläget kan fullständigare överblickas synes icke föreligga. Jag

får därför föreslå, att framställning göres till riksdagen örn att under huvudtiteln

för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å tilläggsstat I till

riksstaten för innevarande budgetår för ändamålet anvisas 200 miljoner

kronor.

De i det föregående omnämnda kreditutfästelserna behöva endast i ett fall

föranleda framställning till riksdagen, emedan övriga utfästelser i vad avser

såväl belopp som ändamål rymmas inom ramen av redan lämnade fullmakter

och medelsanvisningar. Som nämnts har utfästelse lämnats Danmark om en

särskild kredit för inköp av baracker m. m. för omhändertagande av tyska

flyktingar. Krediten, som skulle uppgå till 10 miljoner kronor, torde böra

underställas riksdagen och bli föremål för särskild medelsanvisning.

Under riksdagssessionen eventuellt tillkommande kreditbehov från utlandets

sida torde, där icke förhandlingsläget förhindrar detta, få i varje särskilt

fall underställas riksdagens prövning. Av svenska kommittén för internationell

hjälpverksamhet framlagda beräkningar ge vid handen, att det belopp,

som återstår på driftbudgetsanslaget för internationell hjälpverksamhet kan

komma att inom en snar framtid visa sig otillräckligt. Skulle så bli fallet,

torde frågan örn anslagsförstärkning få upptagas till närmare prövning och

den framställning göras till riksdagen, som därav kan föranledas.

Utskottet har tagit del av én närmare redogörelse för de handels- och betalningsöverenskommelser,

vilka omnämnas i propositionen, liksom för utvecklingen

av den utländska kreditgivningen och hjälpverksamheten överhuvud.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Avskrivning av vissa krediter till Danmark och

Norge under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

ett anslag av 200 000 000 kronor,

b) till Kredit till Danmark för inköp av baracker m. m.

under fonden för kreditgivning till utlandet ett investeringsanslag

av 10 000 000 kronor.

Stockholm den 23 november 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Sven

Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Johan Eric Ericson,

Gustav Emil Andersson, Bosenberg, Gunnar Andersson och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Viklund och

Holmström.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:571 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kreditgivningen till utlandet m. m. a1 i texten