Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm m. m.

1945-12-07 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:289, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm m. m.

Dokumentets text

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 289.

Nr 289.

Ankom till riksdagens kansli den 7 december 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad

av tekniska högskolan i Stockholm m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 374 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 26 oktober 1945,

föreslagit riksdagen

dels besluta, att tekniska högskolan i Stockholm skall utbyggas för möjliggörande

av en årlig intagning av 450 nya ordinarie studerande,

dels ock medgiva, att den av högskolans byggnadskommitté framlagda generalplanen

i huvudsak må på sätt chefen för ecklesiastikdepartementet i nämnda

statsrådsprotokoll förordat läggas till grund för det fortsatta arbetet med

utbyggnadens detaljplanering.

Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet den 13 september 1940 f. d.

generaldirektören C. G. O. Malm, tillika ordförande, dåvarande myntdirektören

A. G. Grabe, dåvarande rektorn vid Chalmers tekniska högskola, professorn

S. Hultin, dåvarande rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn

H. Kreuger, nuvarande överdirektören i överstyrelsen för yrkesutbildning

O. R. Lundquist och direktören, filosofie doktorn S. A. G:son Nauckhoff,

att såsom sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning

och avgiva förslag rörande den högre tekniska undervisningen och därmed

sammanhängande frågor.

Genom beslut den 17 september 1943 uppdrog Kungl. Maj:t åt de sakkunniga

att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning och avgiva

förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i fotogrammetri

vid tekniska högskolan i Stockholm.

Med skrivelse den 9 oktober 1943 ha de sakkunniga (1940 års sakkunniga

för den högre tekniska undervisningen) överlämnat betänkande med utredning

och förslag angående den högre tekniska undervisningen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 289.

31

Vidare ha de sakkunniga i skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars 1944 avgivit

förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i

fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

De sakkunniga ha ansett en genomgripande omorganisation av de tekniska

högskolorna ofrånkomlig. Omorganisationen skulle dels giva högskolorna möjlighet

att mottaga ökat antal studerande, dels syfta till en förbättring av

undervisningens kvalitet, särskilt vid Chalmers tekniska högskola.

Utbyggnaden, som skulle ske successivt under en åttaårsperiod, skulle skapa

förutsättningar för en antagning av sammanlagt 700 nya ordinarie studerande

årligen, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers

tekniska högskola, vilket antal beräknats motsvara landets behov av civilingenjörer

och därmed jämförliga tekniker år 1970. Enligt de sakkunnigas uppfattning

kunna vid de båda högskolorna för närvarande utan överbelastning

och därmed följande olägenheter för undervisningens ändamålsenliga bedrivande

antagas sammanlagt 450 nya ordinarie studerande årligen eller vid tekniska

högskolan i Stockholm 280 och vid Chalmers tekniska högskola 170 studerande.

Det av de sakkunniga angivna maximiantalet studerande vid nuvarande

organisation har redan överskridits med några tiotal vid vardera högskolan.

Antalet höstterminen 1945 nyantagna ordinarie studerande vid tekniska

högskolan i Stockholm utgör sålunda 319 och vid Chalmers tekniska

högskola 211, vilket innebär en intagning av sammanlagt 530 nya ordinarie

studerande.

I anslutning till ökningen av studerandeantalet ha de sakkunniga föreslagit

ny- och ombyggnadsåtgärder samt förbättring av utrustningen vid högskolorna

till en sammanlagd kostnad av i runt tal 39 000 000 kronor, varav

24 500 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 14 500 000 kronor

för Chalmers tekniska högskola. Av nämnda belopp 24 500 000 kronor för den

förra högskolans utbyggnad ha omkring 16 800 000 kronor beräknats för byggnadskostnader

och omkring 7 700 000 kronor för utrustning och möblering. Av

beloppet 14 500 000 kronor för den senare högskolans utbyggnad ha omkring

11 200 000 kronor beräknats belöpa å byggnadskostnader och 3 300 000 kronor

å kostnader för utrustning och möblering.

Den nuvarande indelningen i avdelningar skulle i huvudsak bibehållas oförändrad

och de studerande skulle i stort sett fördelas på de olika avdelningarna

i samma proportioner som för närvarande.

Vad i övrigt angår de sakkunnigas förslag i olika avseenden må här hänvisas

till propositionen.

I detta sammanhang må likväl framhållas, att de sakkunniga icke ansett sig

kunna framlägga något slutgiltigt förslag till omorganisationen av avdelningen

för lantmäteri med hänsyn till att enligt de sakkunnigas mening lantmätarnas

uppgifter ej kunde bestämmas utan att resultatet av de s. k. fastighetsbildningssakkunnigas

arbete först avvaktades ävensom att frågan om lantmiiteriundervisningen

jämväl borde lösas i samband med frågan örn lant
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 889.

bruksingenjörernas utbildning, vilken vid tiden för betänkandets avgivande

var föremål för utredning av 1942 års torrläggningssakkunniga. Sistnämnda Ä

sakkunniga, som numera slutfört sitt uppdrag, ha i sitt betänkande uttalat

det önskemålet, att lantbruksingenjörernas utbildning skulle förläggas till lantbrukshögskolan

under förutsättning att även lantmätarnas utbildning förlädes

till denna högskola. Vid remissbehandlingen av det föreliggande sakkunnigförslaget

rörande den högre tekniska undervisningen, därvid förenämnda

fastighetsbildningssakkunniga förklarat frågan om lantmäteriundervisningens

organisation icke böra anstå i avbidan på slutförandet av deras uppdrag, har

genomgående framhållits önskvärdheten av en fortsatt utredning rörande lantmäteriundervisningens

organisation. Olika åsikter ha därvid gjort sig gällande

beträffande frågan, huruvida denna undervisning lämpligen borde förläggas

till lantbrukshögskolan eller bibehållas vid tekniska högskolan i Stockholm.

På grund av den kritik, som vid remissbehandlingen framfördes gentemot

de sakkunnigas förslag med avseende å byggnadsplanerna för tekniska högskolan

i Stockholm tillsatte Kungl. Majit den 12 augusti 1944 en särskild

kommitté för fortsatt beredning av byggnadsfrågor vid denna högskola (tekniska

högskolans i Stockholm byggnadskommitté). Till ledamöter av kommittén

utsågos därvid professor emeritus H. Kreuger, tillika ordförande, professorn

N. O. Ahrbom, byggnadsrådet D. Dahl, professorn P. E. Sundahl och

rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn R. Woxén. Jämlikt

Kungl. Marits beslut den 20 oktober 1944 förordnades till ytterligare ledamot

av kommittén professorn B. M. Hellström. Sedan dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

den 7 december 1944 uppdragit åt ledamoten av kommittén

professorn N. O. Ahrbom och arkitekten H. Zimdahl att tjänstgöra

såsom arkitekter hos kommittén, entledigade Kungl. Majit genom beslut den

26 januari 1945 Ahrbom från förordnandet såsom kommittéledamot samt förordnade

ledamoten av riksdagens I kammare S. B. Larsson att vara ledamot

av kommittén.

För byggnadskommitténs arbete har i huvudsak följande riktlinjer uppdragits.

I Kungl. Majits förenämnda beslut den 12 augusti 1944 har byggnadskommitténs

uppgift i första hand angivits vara att — med utgångspunkt från

det antal studerande, den fördelning av studerande på högskolans avdelningar

och den ökning av antalet lärarbefattningar, som föreslagits i de sakkunnigas

betänkande — verkställa en överarbetning av det byggnadsprogram, som

framlagts i bihang 2 till nämnda betänkande, med beaktande av vad vid

remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag anförts av beskaffenhet att

påverka byggnadsprogrammets utformning, ävensom att ställa sig till efterrättelse

de direktiv för uppdragets fullgörande, som av chefen för ecklesiastikdepartementet

kunde komma att meddelas.

I anslutning härtill har den 2 december 1944 av dåvarande departementschefen

meddelats vissa direktiv för det fortsatta bedrivandet av kommitténs arbete.

Enligt dessa borde kommittén, som i första hand hade att på grundval av

det av förenämnda sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet uppgöra en

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr 289.

generalplan för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm, vid byggnadsplanernas

utformning utgå ifrån ett lokalbehov, beräknat alternativt — under

förutsättning av att avdelningen för lantmäteri komme att bibehållas vid

högskolan — dels för ett antal nya ordinarie elever av 450, dels för ett antal

nya ordinarie elever av 350 årligen. Vid bedömande av lokalbehovet borde

kommittén vidare uppmärksamma möjligheterna till dubblering i lämplig

utsträckning av kurser och övningar. Vid generalplanens upprättande skulle

kommittén iakttaga, att för avdelningen för lantmäteri avsedd byggnad

bleve förlagd på sådant sätt, att — därest en förflyttning av lantmäteriundervisningen

till annan undervisningsanstalt än tekniska högskolan i Stockholm

framdeles komme till stånd — detta icke behövde föranleda någon rubbning

med avseende å generalplanen i övrigt. I samband därmed borde kommittén

beakta, att lantmäteriundervisningens förläggning jämväl bleve av betydelse

för frågan, hur de lokaler, som innehölle de geodetiska och fotogrammetriska

institutionerna, lämpligen borde utnyttjas.

Såvitt gällde den närmare planläggningen av de olika byggnaderna skulle

kommittén bedriva sitt arbete med sikte på önskvärdheten avsatt byggnadsprogrammet

i första hand kunde genomföras, i vad det avsåge byggnader

å området å norra Djurgården dels för de båda lägre årskurserna av avdelningarna

för maskinteknik, flygteknik och skeppsteknik, elektroteknik, vägoch

vattenbyggnad, arkitektur, kemi och kemisk teknologi, bergsvetenskap

samt teknisk fysik, dels för olika institutioner inom avdelningen för elektroteknik.

Kommittén hade att verkställa en så noggrann uppskattning som möjligt

av byggnadskostnaderna, med särskilt angivande av huru dessa komme

att ställa sig för olika lokaliteters (föreläsnings- och ritsalars, laboratoriers

etc.) vidkommande enligt de i det föregående omförmälda båda alternativen

för beräkning av elevantalet.

Upprättande av generalplanen skulle ske efter samråd med riksmarskalksämbetet.

Med utlåtande den 15 april 1945 har byggnadskommittén — med överlämnande

av ritningar m. m. — efter samråd med riksmarskalksämbetet

framlagt förslag till generalplan för ny- och ombyggnader av högskolan ävensom

förslag till närmare planläggning av de byggnader och övriga arbeten,

som i enlighet med meddelade direktiv i första hand borde komma till utförande.

De av byggnadskommittén beräknade sammanlagda kostnaderna för en utbyggnad

av högskolan, 2G 100 000 kronor, lia avsetts skola fördelas å åtta

budgetår, nämligen budgetåren 1945/46—1952/53, med huvudparten av

kostnaderna förlagd till de fyra första budgetåren. Till en första byggnadsetapp

hänförliga ny- och ombyggnader ha jämte utrustning och möblering

beräknats draga en kostnad av i runt tal 15 300 000 kronor, varav byggnadskostnader

cirka 10 400 000 kronor samt kostnader för utrustning och möblering

cirka 4 900 000 kronor. Dessa byggnader ha av kommittén avsetts skola

vara färdigställda inom sådan tid, att ett ökat antal elever skulle kunna intagas

från och med höstterminen 1948.

I sitt förenämnda förslag har byggnadskommittén jämlikt meddelade di
llihang

till rilcsdagcns jrrotokoll 19^5. G sami. Nr 288 -200. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr £89.

rektiv alternativt även uppskattat kostnaderna för en utbyggnad av högskolan

vid ett beräknat årligt antal nya ordinarie elever av 350. Enligt

kommittén skulle en dylik begränsning av elevantalet medföra en sammanlagd

kostnadsminskning av 490 000 kronor, varav 390 000 kronor å byggnadskostnader

och 100 000 kronor å kostnader för utrustning och möblering. Av

byggnadskostnaderna ha därvid 290 000 kronor beräknats belöpa å första utbyggnadsetappen.

Den egentliga besparing, som skulle stå att vinna vid ett

lägre antal studerande, ernås enligt kommittén genom en minskning av ritsals-

och hörsalsutrymmena, under det att övriga lokaler (laboratorier, lärarrum

m. m.) bli i allt väsentligt oförändrade.

Över byggnadskommitténs förslag lia yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, riksmarskalksämbetet, intendenten

för Kungl. Djurgården, överstyrelsen för Svenska röda korset, styrelsen för

stiftelsen Rödakorshemmet och styrelsen för Sophiahemmet. I samband med

framläggande av sina anslagsäskanden för högskolan för nästa budgetår ha

jämväl högskolans styrelse och lärarkollegium tagit ställning till byggnadskommitténs

förslag.

Departementschefen har anfört följande.

Det av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen framlagda

förslaget, vilket är av synnerligen omfattande och genomgripande natur,

har hittills endast i begränsad utsträckning genomförts. Vid ärendets beredning

inom ecklesiastikdepartementet har nämligen en ingående överarbetning av

sakkunnigförslaget i skilda hänseenden befunnits erforderlig, innan hela det

frågekomplex, detsamma omfattar, förelägges riksdagen. Denna överarbetning

har ännu icke till alla delar slutförts. Ett spörsmål, som synes böra göras till

föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, är frågan om lantmäteriundervisningens

organisation och förläggning, i samband varmed även geodesiundervisningens

anordnande vid tekniska högskolan i Stockholm torde böra

upptagas till övervägande. Jag har för avsikt att framdeles för Kungl. Majit

anmäla detta ärende.

Till en av 1940 års sakkunniga behandlad fråga av central betydelse torde

emellertid numera slutlig ställning kunna tagas. Jag avser här frågan om landets

behov av civilingenjörer och det därmed sammanhängande spörsmålet

om de tekniska högskolornas utbyggnad. Statsmakterna ha detta år i princip

godtagit en för Chalmers tekniska högskolas utbyggnad framlagd generalplan,

som avser att giva denna högskola en normal antagningskapacitet av 250 nya

ordinarie elever årligen. Såvitt gäller tekniska högskolan i Stockholm har däremot

ansetts nödvändigt att avvakta resultatet av den översyn av de sakkunnigas

generalplan, som uppdragits åt den förut omförmälda byggnadskommittén,

innan slutligt ståndpunktstagande kunde ske till frågan om omfattningen

av högskolans utbyggnad. I detta sammanhang vill jag emellertid erinra, att

riksdagen i sin skrivelse 1945:485 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

1945: 326 uttalat, att riksdagen, utan att därvid vilja föregripa den slutliga

omprövningen av spörsmålet om den årliga elevintagningens storlek, funnit det

av de sakkunniga beräknade sammanlagda studerandeantalet av 700, varav

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 889.

35

450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska högskola,

i stort sett lämpligt och ägnat att läggas till grund för utformningen av

utbyggnadsprogrammen. Kommittén för utbyggnad av tekniska högskolan i

Stockholm har numera framlagt resultatet av sin överarbetning av de sakkunnigas

förslag till generalplan, därvid kommittén även verkställt approximativa

kostnadsberäkningar för högskolans utbyggnad vid ett alternativt antal av

350 nya ordinarie studerande årligen. Med hänsyn härtill och angelägenheten

av att förevarande spörsmål snarast bringas till en lösning synes frågan böra

upptagas vid innevarande års riksdag.

Vad departementschefen sålunda inledningsvis anfört föranleder icke annat

uttalande från utskottets sida, än att utskottet vill framhålla angelägenheten

av att den i utsikt ställda utredningen rörande lantmäteriundervisningéns organisation

och förläggning igångsättes, så att på densamma grundat förslag

snarast möjligt kan föreläggas riksdagen.

Ingenjörsbeliovet och antalet studerande.

Efter att hava lämnat en redogörelse för de sakkunnigas uppskattning av det

framtida behovet av civilingenjörer samt för deras förslag i fråga om det antal

studerande, som årligen borde intagas vid de tekniska högskolorna, ävensom för

i ärendet avgivna yttranden har departementschefen för egen del anfört följande.

Frågan om Sveriges behov av högskoleutbildade ingenjörer har vid olika

tillfällen gjorts till föremål för undersökning. Såväl 1906 års tekniska högskolekommitté

som 1934 års Chalmerssakkunniga ha sålunda behandlat detta

spörsmål, dock utan att nå fram till någon objektiv bedömningsgrund. Mot

bakgrunden av dessa erfarenheter framstår frågan örn det framtida ingenjörsbehovet

som ett av de vanskligaste spörsmål, som 1940 års sakkunniga enligt

de för utredningen meddelade direktiven haft att taga ställning till. Det har

emellertid ansetts önskvärt att om möjligt finna ett svar på denna fråga, vilken

är av grundläggande betydelse när det gäller att planera intagningen av studerande

vid de tekniska högskolorna. De sakkunniga ha med anlitande av statistisk

expertis verkställt en omfattande utredning härutinnan, för vars uppläggning

och huvudresultat en redogörelse lämnats i det föregående. Av utredningen

ha de sakkunniga ansett sig kunna draga vissa allmänna slutsatser beträffande

ingenjörs bebo vet och därmed också om den erforderliga examinationskapaciteten

hos de tekniska högskolorna. De lia sålunda funnit, att antalet

år 1939 verksamma civilingenjörer ungefär motsvarar det behov, som

förelåg omkring mitten av 1930-talet, men att det däremot icke är tillräckligt

för att tillgodose den starka efterfrågan, som gjort sig gällande under åren

därefter. De sakkunniga ha vidare funnit uppenbart, att det framtida behovet

av ingenjörer starkt kommer att påverkas av att det svenska näringslivet torde

komma att i väsentligt ökad omfattning bygga på egna insatser i den tekniskt-vetenskapliga

forskningen. Vidare kommer enligt de sakkunnigas uppfattning

framstegen inom den vetenskapliga forskningen att medföra en högre

grad av förädling inom produktionen, vilket kan förväntas vidga de befintliga

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

:56 Statsutskottets utlåtande nr 289.

verksamhetsfälten och öppna nya arbetsområden för högskoleutbildade tekniker.

Sedan de sakkunniga sökt utröna behovet av högskoleutbildade ingenjörer,

har det för dem gällt att bedöma det antal studerande, som årligen borde intagas

vid de tekniska högskolorna för att detta behov skall bli täckt. Härvid

ha de sakkunniga, som funnit den av dem verkställda statistiska utredningen

icke utgöra någon tillförlitlig grundval för ett bedömande på längre sikt av

civilingenjörsbehovet och det erforderliga antalet studerande vid de tekniska

högskolorna, utgått från kurvorna för intagna studerande och nu examinerade

civilingenjörer vid de båda tekniska högskolorna under en längre period och

den beräknade medellinjen fram till år 1970. De sakkunniga ha därvid kommit

fram till att det sammanlagda antalet nyintagna studerande vid tekniska högskolan

i Stockholm och Chalmers tekniska högskola år 1970 borde kunna bestämmas

till 700. Med denna utredning ha de sakkunniga velat ange den kapacitet,

de båda tekniska högskolorna bör erhålla för att med någorlunda stor

säkerhet kunna motsvara "landets behov under den tid, som nu kan överblickas.

Enligt de sakkunniga, som icke funnit det lämpligt att nu föreslå någon

ökning av antalet tekniska högskolor, skulle de studerande uppdelas mellan

högskolorna så, att tekniska högskolan i Stockholm kunde taga emot 450

och Chalmers tekniska högskola 250 nyinskrivna studerande årligen, sedan

de båda högskolornas utbyggnad blivit genomförd. Någon förändring av antalet

avdelningar har heller icke ansetts påkallad, men däremot en viss differentiering

dels högskolorna emellan, dels inom de olika avdelningarna. De

studerandes fördelning mellan avdelningarna bör enligt de sakkunniga ske i

ungefär samma proportion som för närvarande.

Dessa allmänna slutsatser ha i stort sett understrukits i de yttranden, som

avgivits av myndigheter och sammanslutningar, vilka äga särskild förtrogenhet

med näringslivets förhållanden och överblick över den tekniska utvecklingen.

Såsom särskilt representativa i detta hänseende framstå svenska

teknologföreningens, vattenfallsstyrelsens och Sveriges industriförbunds yttranden,

vari understrykes sannolikheten av att nya tekniska områden och

nya industrier komma att kräva högt kvalificerade tekniker och forskare,

liksom det även framhålles, att möjligheterna till en ytterligare industriell

expansion och därmed följande välståndsökning inom hela samhället i viss

män äro beroende av att en tillräckligt stor och välskolad ingenjörskår finnes

att tillgå inom landet. Å andra sidan har i några yttranden, särskilt i de som

avgivits av statskontoret och statsverkens ingenjörsförbund, hävdats, att de

sakkunnigas uppskattning av ingenjörsbehovet alltför starkt påverkats av de

senaste årens krisförhållanden, då ersättningsindustriernas anspråk på tekniker

liksom även militärinkallelserna varit ägnade att framkalla en viss men

övergående knapphet på högskolebildade ingenjörer. Båda dessa remissinstanser

framhålla sålunda, att det nu är alltför vanskligt att ställa någon konjunkturprognos

för efterkrigstiden. Statsverkens ingenjörsförbund gör därjämte

gällande, att lönenivån för civilingenjörer i stort sett är så låg, att den

icke ger belägg för antagandet, att en underproduktion av kvalificerade tekniker

för närvarande är för handen. Emot sistnämnda kritiska uttalanden

kan enligt min mening invändas, att vad de sakkunnigas undersökning åsyftar

icke är att ernå en konjunkturprognos för ingenjörsbehovet för de närmaste

efterkrigsåren utan att vinna en uppfattning av utvecklingstendensen på

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr :i89.

längre sikt. De sakkunniga lia eftersträvat att finna en medellinje för dien

sannolika utvecklingen fram till en så relativt avlägsen tidpunkt som ar 1970.

Det ligger i sakens natur att avsteg från denna medellinje kunna under olika

år förekomma än i ena, än i andra riktningen. För min del är jag också klart

medveten örn den osäkerhet, som måste komma att vidlåda varje uppskattning

av det slag, varom här är fråga. Jag kan dock, i likhet med flertalet av

remissinstanserna, icke finna annat än att de sakkunniga givit goda skal för

sin uppfattning och är därför beredd att godtaga deras allmänna, slutsatsei.

De revolutionerande tekniska landvinningar, som gjorts under krigsåren och

som de två senaste åren givits publicitet, synas ge en ytterligare bekräftelse

på de sakkunnigas antagande, att samhällsutvecklingen leder hän mot en alltmer

tilltagande industrialisering och produktionsförädling. I belysning harav

är ja» närmast benägen att i likhet med vissa remissinstanser halla före, att

de tekniska högskolornas till omkring 700 civilingenjörer årligen beräknade

framtida examinationskapacitet kan komma att behöva tagas i anspråk långt

innan den antagna tidpunkten, omkring år 1970. I varje fall synas goda skal

föreligga att vid uppgörande av planer för de tekniska högskolornas fortsatta

utbyggnad icke sätta målet lägre än en examinationskapacitet av omkring

700 civilingenjörer per år.

I likhet med flertalet remissinstanser har jag sålunda icke funnit de siffror,

de sakkunniga kommit till beträffande intagningen av studerande, överdrivet

höga. Jag kan dock väl förstå dem, som i likhet med statskontoret och statsverkens

ingenjör sförbund finna språnget mellan den

givna siffran för den nuvarande intagningskapaciteten vid de bada högskoforna

eller 450 per år och den av dem föreslagna, 700 per år, väl stort.

Ökningen till 700 årligen intagna kommer emellertid givetvis att ske endast

successivt, i mån av behov. Att märka är även, att redan nu den taktiska

intagningen är väsentligt högre än som svarar mot högskolornas normala

kapacitet, nämligen sammanlagt omkring 530. Det må i detta sammanhang

erinras, att antalet avvisade kompetenta inträdessökande trots detta är betydande.

Enligt vad jag inhämtat från vederbörande rektorsämbeten uppgick

detta innevarande hösttermin, dubbelansökningar franräknade, till sammanlagt

omkring 340.

Såsom inledningsvis erinrats ha statsmakterna detta. år redan i princip

godkänt en generalplan för utbyggande av Chalmers tekniska högskola till en

normal årlig intagningskapacitet av 250 nya ordinarie studerande. I samband

därmed har riksdagen uttalat, att den — utan att likväl vilja föregripa den

slutliga omprövningen av spörsmålet örn den arliga elevrekryteringens storlek

_ funnit de av de sakkunniga beräknade studerandeantalen av 450

vid tekniska högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska högskola

i stort sett lämpliga och ägnade att läggas till grund för utformningen av utbyggnadsprogrammen.

För den senare högskolans vidkommande innebär en

utbyggnad av högskolan till en kapacitet av 250 nya ordinarie studerande

årligen, vid det förhållandet att antalet nya studerande därstädes redan nu

uppgår till 211, en så relativt obetydlig ökning att en mindre ram vid högskolans

utbyggande icke gärna kan ifrågasättas. Vad ater angar den förra

högskolan sä skulle enligt min mening möjligen tvekan kunna råda örn lämpligheten

att redan nu höja dess kapacitet till att motsvara en årlig ny ant agni^

g av 450 ordinarie studerande. Den av denna högskolas byggnadskommitté

verkställda utredningen ger emellertid vid handen att den besparing i kostnader

för byggnader och utrustning, som vunnes vid en utbyggnad av hög
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 289.

skolan för ett mindre antal nya ordinarie studerande årligen, skulle bli relativt

ringa. En begränsning av den årliga intagningen av ordinarie studerande

från 450 till 350, som — då motsvarande antal för närvarande uppgår till

319 — skulle utgöra en tämligen obetydlig ökning av högskolans kapacitet,

beräknas sålunda enligt kommittén endast medföra minskning av 490 000

kronor av de till i ruut tal 26 100 000 kronor uppskattade sammanlagda kostnaderna

för högskolans utbyggande. Å andra sidan skulle enligt vad jag inhämtat

från byggnadskommittén, om högskolans utbyggande nu planlades

för en årlig intagning av 350 studerande, en framtida utbyggnad till det

av de sakkunniga föreslagna antalet av 450 föranleda en avsevärd kostnadsökning.

Vid en senare utvidgning av ritsalar och hörsalar allteftersom studerandeantalet

ökas kan nämligen ej en rationell planlösning erhållas med

mindre att en omfattande omdisposition verkställes av lokalutrymmena inom

ifrågakommande byggnader.

I detta sammanhang vill jag inskjuta, att i det föregående vid beräknande

av studerandeantalet vid tekniska högskolan i Stockholm förutsatts, att lantmäteriundervisningen

även framdeles skulle vara förlagd till denna högskola.

Därest en särskild utredning rörande lantmäteriundervisningens organisation

och förläggning m. m. — en sådan utredning torde, enligt vad jag förut framhållit,

, böra komma till- stånd — skulle komma att föranleda till att denna

undervisning förlägges till en annan plats, skulle detta medföra en något

ökad kapacitet för högskolan med avseende å den årliga elevintagningen för de

övriga avdelningarnas vidkommande. Då antalet studerande inom avdelningen

för lantmäteri i första årskursen vid en utbyggnad av högskolan för en

sammanlagd årlig antagning av 450 studerande kan uppskattas till allenast

ett 30-tal, skulle emellertid en fördelning därav på högskolans övriga åtta

avdelningar icke komma att nämnvärt öka deras intagningskapacitet. Frågan

om lantmäteriundervisningens förläggning blir sålunda utan större betydelse

för bestämmandet av studerandeantalet vid högskolan.

Med hänsyn till vad sålunda anförts är jag för egen del beredd att förorda,

att en utbyggnad av de tekniska högskolorna redan nu planeras för en årlig

intagning av sammanlagt 700 ordinarie studerande i enlighet med de sakkunnigas

beräkningar, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och

250 vid Chalmers tekniska högskola.

Beträffande intagningsförhållandena vid de tekniska högskolorna vill jag slutligen

här uttala, att det kommer att bli en viktig uppgift för en för högskolorna

gemensam administrativ ledning — till frågan om inrättande därav är

det min förhoppning, att riksdagen snart skall få tillfälle att taga ståndpunkt

— att med uppmärksamhet följa näringslivets och arbetsmarknadens utveckling

år från år och att med ledning därav bestämma den för varje särskilt

år önskvärda intagningen inom den nu angivna ramen. Skulle under något

eller några år intagningen med hänsyn till en ekonomisk krissituation eller av

annan anledning böra begränsas för svenska studerande, synes mig tanken att

bereda utländska medborgare tillfälle att vinna utbildning vid de svenska tekniska

högskolorna icke böra avvisas. Att studerande från andra länder vinna

förtrogenhet med svensk teknik och svenskt näringsliv synes mig nämligen

icke kunna annat än gagna vårt lands intressen på världsmarknaden. Jag vill

härvid framhålla, att erfarenheterna från Ziirichs tekniska högskola, vari

årligen ett mycket stort antal utländska studerande vinna sin utbildning, tala

till förmån för ett sådant tillmötesgående vid våra egna högre tekniska läroanstalter.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 289.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava de sakkunniga vid sitt

bedömande på längre sikt av civilingenjörsbehovet och det erforderliga antalet

studerande vid de tekniska högskolorna kommit till den slutsatsen, att antalet

nyintagna studerande år 1970 borde kunna bestämmas till 700. De sakkunniga

hava härvid eftersträvat att finna en medellinje för den sannolika utvecklingen

fram till en så relativt avlägsen tidpunkt som den nyss angivna. Departementschefen

har framhållit, att det läge i sakens natur, att avsteg från denna medellinje

kunde under olika år förekomma än i den ena, än i den andra riktningen.

I likhet med departementschefen är även utskottet klart medvetet om den

osäkerhet, som måste komma att vidlåda varje uppskattning av det slag,

varom här är fråga. Utskottet finnér dock liksom departementschefen, att de

sakkunniga givit goda skäl för sin uppfattning och anser, att vid uppgörande

av planer för de tekniska högskolornas fortsatta utbyggnad målet icke bör

sättas lägre än en examinationskapacitet av omkring 700 civilingenjörer per ar.

Såsom departementschefen framhållit kommer emellertid ökningen till 700

årligen intagna studerande givetvis att ske successivt i mån av behov.

Vad beträffar Chalmers tekniska högskola hava statsmakterna — såsom

departementschefen erinrat — innevarande år godkänt en generalplan för högskolans

utbyggnad till en normal årlig intagningskapacitet av 250 nya ordinarie

studerande. På av departementschefen anförda skäl är utskottet berett

att tillstyrka, att utbyggnadsprogrammet i vad avser tekniska högskolan i

Stockholm avpassas efter en årlig intagning av 450 ordinarie studerande.

Departementschefen har framhållit, att därest under något eller några år

intagningen skulle med hänsyn till en ekonomisk krissituation eller av annan

anledning böra begränsas för svenska studerande, tanken att bereda utländska

medborgare tillfälle att vinna utbildning vid de svenska tekniska högskolorna

icke borde avvisas. Utskottet anser sig böra instämma i detta departementschefens

uttalande.

Utbyggnaden av tekniska högskolan i Stockholm.

Tekniska högskolan i Stockholm har för närvarande sina lokaler förlagda

dels inom en byggnad vid Drottninggatan dels inom byggnader å ett för

högskolan upplåtet område å Norra Djurgården vid Valhallavägen. Inom

byggnaden vid Drottninggatan äro förlagda 1 :a och 2:a årskurserna för

samtliga nio avdelningar samt 3:e och 4:e årskurserna av avdelningen för

lantmäteri. På grund av det stora antalet samtidigt deltagande studerande

inom vissa läroämnen har det dock varit nödvändigt att förlägga en del

föreläsningar till de större hörsalarna vid Valhallavägen samt till en större

föreläsningssal vid Stockholms högskola. Laborationer i fysik, i oorganisk

kemi och i organisk kemi äro även för l:a och 2:a årskurserna helt förlagda

till byggnaderna vid Valhallavägen, där även lokaler för administrationen och

biblioteket äro inrymda.

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 289.

I anslutning till sitt förslag om en utbyggnad av högskolan för ett antal

av 450 nya ordinarie studerande årligen ha 1940 års sakkunniga för den

högre tekniska undervisningen bland annat anfört:

Förläggningen av högskolans byggnader till två platser på 15—20 minuters

gångtidsavstånd från varandra innebär så stora olägenheter, att ett sammanförande

till en plats framstår som i hög grad angeläget. När byggnaderna vid

Valhallavägen på sin tid utfördes (19i4—1917), var avsikten att mycket

snart helt förlägga högskolan till denna plats. På grund av depressionen

efter förra världskriget blev emellertid den tanken skrinlagd och man har

således alltsedan 1917 fått pröva på olägenheterna av förläggningen på två

platser. En sådan medför förlust av tid för förflyttning från den ena platsen

till den andra, vilket ökar svårigheterna att uppgöra rationella tidtabeller

för undervisningen. Användningen av biblioteket, som är förlagt till Valhallavägen,

försvåras för de lärare och studerande, vilka ha sitt arbete inom

byggnaden vid Drottninggatan. För dessa innebär även administrationsbyggnadens

läge vid Valhallavägen en avsevärd olägenhet. De studerande

i de båda lägre årskurserna få ej den önskvärda kontakten med dem i de

båda högre och även mellan lärarna på de olika platserna blir kontakten

bristfällig.. Dessutom bör observeras, att de nuvarande anläggningarna för

uppvärmning och ventilation samt hygieniska anordningar över huvud taget

inom Drottninggatsbyggnaden äro otillfredsställande. En modernisering av

densamma annat än i sammanhang med dess totala upprustning vore mycket

kostsam och svår att genomföra, då den måste ske under de relativt korta

ferierna.

Frågan örn uppförande av nya byggnader för högskolans vid Drottninggatan

förlagda årskurser blir brännande i samband med att behovet av

plats för ökat antal nyintagna aktualiseras, ty byggnaden vid Drottninggatan

medger ingen ökning av antalet studerande i de båda lägre årskurserna.

En lösning med bibehållande av lokalerna vid Drottninggatan samt förläggning

av undervisningen för de studerande, som efter ökning av antalet

nyintagna ej skulle få rum vid Drottninggatan, till nya lokaler vid Valhallavägen,

skulle bli synnerligen irrationell, då de förutnämnda olägenheterna

skulle skärpas och det dessutom skulle bli omedelbart nödvändigt att dubblera

åtskilliga lärartjänster.

De sakkunniga ha därför kommit till den slutsatsen, att i första rummet

måste nybyggnader uppföras vid Valhallavägen för alla de kategorier studerande,

som nu äro inrymda vid Drottninggatan. Härigenom skulle också

den nu av högskolan disponerade byggnaden vid Drottninggatan bli ledig

för annat ändamål. Tomt och byggnad ha stort värde och torde med säkerhet

kunna utnyttjas på fördelaktigt sätt.

Förutom de ovannämnda nybyggnaderna för de första årskurserna, som

måste vara färdigställda, innan ett ökat antal studerande kan antagas, böra

i främsta rummet örn- och nybyggnader syftande till en kvalitativ förbättring

av lokalförhållandena särskilt för avdelningarna för elektroteknik och

bergsvetenskap komma till utförande.

Enligt det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet skulle kostnaderna

för högskolans utbyggnad, som beräknats på grundval av 1942 års

priser, komma att uppgå till i runt tal 24 500 000 kronor, varav byggnadskostnader

cirka 16 800 000 kronor och kostnader för utrustning och möble
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 289.

ring cirka 7 700 000 kronor, därvid kostnaderna avsetts skola fördelas på

åtta budgetår i enlighet med vad följande sammanställning närmare utvisar.

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Total- kostnad

i 1 000- tal kr.

Byggnadskostna- der.......

5 013

4 372

3 949

1897

715

572

145

150

16 813

Kostnader för

utrustning och

möblering . . .

1-267

1976

2 267

1428

593

85

73

30

7 719

Totalkostnad . .

6 280

6 348

6 216

3 325

1308

657

218

180

24 532

Den närmare utformningen av 1940 års sakkunnigas byggnadsprogram

framgår av bihang 2 till det av dem avgivna betänkandet (stat. off. utr.

1943:37, sid. 5 ff).

Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté har numera med skrivelser

den 15 april och den 16 augusti 1945 — med överlämnande av tillhörande

ritningar m. m. ävensom en av kommittén upprättad situationsplan, vilken

torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll — framlagt en generalplan för

högskolans utbyggnad, vilken i åtskilliga hänseenden avviker från de sakkunnigas

förslag.

Enligt kommitténs generalplan skola högskolans olika byggnader disponeras

på sätt nedan angivits, varvid byggnaderna upptagas under av kommittén

åsätta romerska sifferbeteckningar (jfr vid propositionen 1945: 374 fogad bilaga)

och med angivande av det ändamål, för vilket de enligt generalplanen äro

avsedda.

I. Administrationsbyggnad. Befintlig byggnad, föreslås delvis ändrad.

II. Biblioteksbyggnad. Befintlig byggnad, föreslås delvis ändrad och tillbyggd.

lil a. Byggnad för avdelningen för bergsvetenskap (B). Befintlig byggnad,

föreslås delvis ändrad.

lil b. Byggnad för avdelningen för elektroteknik (E, svagström). Befintlig

byggnad, föreslås delvis ändrad.

lil c. Byggnad för avdelningen för lantmäteri (L). Befintlig byggnad, föreslås

delvis ändrad.

lil d. Byggnad för avdelningarna för maskinteknik (M) samt flygteknik

och skeppsteknik (S). Befintlig byggnad, föreslås delvis ändrad.

IV a och b. Laboratoriebyggnad för institutionerna för anrikning och

mekanisk teknologi m. m. Befintlig byggnad, endast en mindre förändring

föreslås.

V. Byggnad för värme- och kraftcentral. Ny- och ombyggnad.

VI a. Laboratoriebyggnad för institutionerna för vattenbyggnad, teknisk

hydromekanik, ångteknik, kylteknik m. m. Befintlig byggnad, föreslås delvis

ändrad och tillbyggd.

VII. Byggnad för verkstäder och institutionen för läran om verktygsmaskiner.

Nybyggnad.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 289.

Vill a. Byggnad för de båda lägre årskurserna av avdelningarna för

maskinteknik (M), flygteknik och skeppsteknik (S), elektroteknik (E), vägöch

vattenbyggnad (V), kemi och kemisk teknologi (K), bergsvetenskap (É)

samt teknisk fysik (F). Nybyggnad.

VIII b. Byggnad för hörsalar. Nybyggnad.

IX a. Byggnad för institutionerna för fysik I—IV, teknisk fysik, geofysikalisk

malmletning och fotografi m. m. Nybyggnad.

IX b. Byggnad för hörsal. Nybyggnad.

X. Byggnad, för avdelningen för väg- och vattenbyggnad (V). Nybyggnad.

XI. Byggnad för avdelningen för arkitektur (A). Nybyggnad.

XII. Laboratoriebyggnad för institutionerna för byggnadsstatik och brobyggnad.

Nybyggnad.

XIII. Laboratoriebyggnad för institutionen för byggnadsteknik. Nybyggnad.

XIV. Laboratoriebyggnad för institutionen för flygteknik. Befintlig byggnad,

föreslås om- och tillbyggd.

XV a. Byggnad för i huvudsak de grundläggande ämnena inom avdelningen

för kemi och kemisk teknologi (K). Befintlig byggnad, föreslås ombyggd.

XV b. Byggnad för institutionerna för teknisk biokemi och livsmedelskemi.

Befintlig byggnad, föreslås om- och påbyggd.

XV c. Byggnad för apparathall för teknisk oorganisk och teknisk organisk

kemi, för kemisk apparatteknik samt för värmeteknik och maskinlära. Tillbyggnad

till byggnad XV a.

XV d. Byggnad för institutionerna för teknisk oorganisk och teknisk organisk

kemi. Nybyggnad.

XVI. Byggnad för avdelningen för elektroteknik (E, starkström). Nybyggnad.

XVII. Byggnader för personalbostäder. Nybyggnader.

XVIII. Laboratoriebyggnad för institutionerna för förbränningsmotorteknik,

flygmotorteknik och fordonsteknik. Nybyggnad.

I sin generalplan har kommittén i likhet med de sakkunniga förutsatt,

att antalet olika avdelningar vid högskolan även framdeles skulle vara detsamma

som för närvarande är fallet eller nio. Därest lantmäteriundervisningen

skulle komma att förläggas till annan plats än högskolan, bör enligt

kommitténs mening i stället hela avdelningen för arkitektur inrymmas i

den redan befintliga byggnad (Ille), dit avdelningen för lantmäteri annars

avsetts skola förläggas jämte institutionerna för geodesi och fotogrammetri.

I sådant fall måste dock nya lokaler anordnas för de nämnda institutionerna,

under det att den i planen upptagna nybyggnaden för avdelningen för arkitektur

skulle komma att utgå ur byggnadsprogrammet. Generalplanen i övrigt

påverkades emellertid ej härav. I anslutning härtill har kommittén framhållit,

att hela avdelningen för lantmäteri samt de båda lägre årskurserna

av avdelningen för arkitektur, som för närvarande vore förlagda till hörnbyggnaden

Drottninggatan—Rådmansgatan, kunde kvarstanna i en av
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande nr %89.

gränsad del av Drottninggatskomplexet, tills frågan om lantmäteriavdelningens

förläggning blivit avgjord. Antalet nyintagna studerande i dessa avdelningar

kunde emellertid icke ökas, så länge de vore hänvisade till de

gamla lokalerna, varjämte de olägenheter, som alltid visat sig vara förenade

med en splittring av högskolans lokaler, kvarstode.

Kommitténs generalplan förutsätter i huvudsaklig överensstämmelse med

den av 1940 års sakkunniga framlagda en utvidgning av högskolans

område å Norra Djurgården från nuvarande areal av cirka

7,75 hektar till cirka 14 hektar. Den ifrågasatta arealökningen avser i huvudsak

för närvarande odisponerad mark söder, öster och norr om Röda korsets

sjukhem, vilken befunnits erforderlig dels för att bereda plats för vissa nu

föreslagna nybyggnader (X, XI, XII, XIII, XIV, XV b, c och d, XVT,

XVII och XVIII), dels för att tillgodose behovet av mark för en framtida

utbyggnad av högskolan (XIX—XXIII). För att bereda utrymme för nybyggnad

för elektrisk starkströmslaboratorium (XVI) har kommittén vidare

föreslagit en mindre förflyttning (2 meter) av ett staket, som Röda korsets

sjukhem för närvarande enligt särskilt medgivande har placerat å odisponerad

mark, varvid en däremot svarande markkompensation å annat håll

förutsatts. Härjämte har kommittén föreslagit ett markbyte mellan högskolan

och Sophiahemmet med anledning av den planerade tillbyggnaden av

högskolans bibliotek (II).

De olika ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som omfattas

av det av kommittén framlagda byggnadsprogrammet, ha fördelats å två

huvudetapper, vilka särskilt markerats å plankartan (se bilagan). Till den

första etappen ha hänförts följande byggnadsföretag:

1. Nybyggnader för första och andra årskurserna av avdelningarna M S E

V K B och F (VIII a och_b);_

2. Nybyggnader för institutionerna för fysik m. m. (IX a och b);

3. Ombyggnad av befintlig kemibyggnad för i huvudsak de grundläggande

kemiska ämnena (XV a);

4. Örn- och påbyggnad av nuvarande cellulosalaboratoriet för teknisk biokemi

och livsmedelskemi m. m. (XVb);

5. Nybyggnad av apparathall för teknisk organisk och teknisk oorganisk

kemi, kemisk apparatteknik samt värmeteknik och maskinlära (XVc);

6. Nybyggnad för institutionerna för teknisk organisk och teknisk oorganisk

kemi (XV d);

7. Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik (starkström) (XVI);

8. Nybyggnader för bostadslägenheter (XVII);

9. Komplettering av nuvarande pannanläggning för nämnda nybyggnaders

värmebehov;

10. Avloppsledning och ledningar för ånga och varmvatten;

11. Bortsprängning av berget på platsen för blivande nybyggnader för

byggnadstekniska laboratorier m. m. (X, XI, XII, XIII).

Kommittén har förutsatt en viss konstnärlig utsmyckning

för i det föregående omförmälda nybyggnader. Denna bör enligt kommittén

koncentreras till »Tcknologgården» och de däromkring förlagda byggnader
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 889.

na VIII a och b samt IX a och b. Sålunda föreslås här en större friskulptur

på gården, keramiska reliefer i kapprum till hörsalsbyggnad VIII b, en dekorativ

karta, visande industriens lokalisering i Sverige, i ljushallen i byggnaden

för första och andra årskurserna och stuckreliefer i kapprum till hörsalsbyggnad

IX b.

De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som sålunda av

byggnadskommittén i huvudsaklig överensstämmelse med 1940 års sakkunnigas

förslag hänförts till den första utbyggnadsetappen för högskolan, ha av

kommittén förutsatts skola slutföras inom sådan tid, att ett ökat antal studerande

första gången kan intagas höstterminen 1948. Såvitt gäller tidsföljden

för de olika byggnadernas färdigställande avviker emellertid byggnadskommitténs

förslag från de sakkunnigas därutinnan, att nybyggnaderna för

avdelningarna för arkitektur och för lantmäteri på sätt förut berörts med

hänsyn till den svävande frågan om lantmäteriundervisningens förläggning

av kommittén hänförts till den andra utbyggnadsetappen. Till sistnämnda

etapp har kommittén härjämte — i motsats till de sakkunniga — förlagt

iordningställande av lokaler för avdelningen för bergsvetenskap och för institutionen

för radioteknik, ett dröjsmål, som av kommittén befunnits icke

medföra några avsevärda olägenheter.

I den andra utbyggnadsetappen för högskolan skola enligt

kommitténs förslag ingå följande byggnader:

1. Ombyggnad av den nuvarande administrationsbyggnaden (I).

2. Till- och ombyggnad av den nuvarande biblioteksbyggnaden (II).

3. Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningen för bergsvetenskap

(Illa).

4. Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningen för elektroteknik,

svagström (III b).

5. Ombyggnad av befintlig byggnad till byggnad för avdelningen för lantmäteri

(III c).

6. Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningarna för maskinteknik

samt flygteknik och skeppsteknik (III b).

7. Viss ändring av nuvarande laboratoriebyggnad för institutionerna för

anrikning, mekanisk teknologi m. m. (IV a och b).

8. Ny- och ombyggnad för värme- och kraftcentral (V).

9. Om- och tillbyggnad av nuvarande byggnad för institutionerna för vattenbyggnad,

teknisk hydromekanik, ångteknik, kylteknik m. m. (Via).

10. Nybyggnad för verkstäder och institutionen för läran örn verktygsmaskiner

(VII).

11. Nybyggnad för avdelningen för väg- och vattenbyggnad (X).

12. Nybyggnad för avdelningen för arkitektur (XI).

13. Nybyggnad för institutionerna för byggnadsstatik och brobyggnad

(XH).

14. Nybyggnad för institutionen för byggnadsteknik (XIII).

15. Om- och tillbyggnad av befintlig byggnad för institutionen för flygteknik

(XIV).

16. Nybyggnad för institutionerna för förbränningsmotorteknik, flygmotorteknik

och fordonsteknik (XVIII).

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 289.

Den av kommittén verkställda uppskattningen av kostnaderna

för byggnadsprogrammet har utförts som volymberäkning

med tillämpande av i huvudsak samma priser per m3 som 1940 års sakkunniga.

I likhet med nämnda sakkunniga har kommittén därvid utgått från

i januari 1942 gällande prisnivå.

Byggnadernas volym har räknats från ytterväggarnas utsidor och från

nedersta bjälklagets undersida till 40 cm över innertak i översta våningen.

Vid golv på mark har höjden räknats från 10 cm under golvplanet. Oinredda

vinds- och källarutrymmen ha icke inräknats i volymen liksom icke

heller luftvolymen i ljushallen mellan balkongernas framkanter i byggnad

Vffl a.

Våningshöjderna lia beräknats efter måttet från golv till golv.

För utrustning och möblering har i huvudsak räknats med av de sakkunniga

föreslagna kostnader.

Från nu angivna utgångspunkter har kommittén approximativt uppskattat

kostnaderna för den första etappen av högskolans

utbyggnad till ett sammanlagt belopp av 15287900 kronor, varav

10 424 400 kronor för ny- och ombyggnader m. m. samt 4 863 500 kronor för

utrustning och möblering, därvid kostnaderna fördelats å de olika byggnaderna

och med utbyggnaden i övrigt förenade arbeten i enlighet med vad följande

sammanställning närmare utvisar.

Byggnad

Byggnads- kostnader

m. m.

kronor

Kostnader

för utrust- ning och

möblering

kronor

Summa

kronor

VIII a Byggnad för lägre årskurser...........

1 448 000

135 000

1 583 000

VIII b Hörsalsbyggnad för 150 och 300 platser . . .

254 000

40 000

294 000

IX a Byggnad för fysik m. m., huvudbyggnad.....

1 376 000

600 000

1 976 000

> » » , kapprum, hall, preparationsrum

108 000

7 500

115 500

IX b Hörsalsbyggnad för 500 platser.........

240 000

30 000

270 000

Byggnader för skyddsrum, parkering, maskin-

element I....................

474 000

23 000

497 000

XV a Byggnad för kemiska avdelningen.......

436 000

300 000

736 000

XV b » » livsmedelskemi m. m........

282 000

325 000

607 000

XV c Apparathall....................

350 000

600 000

950 000

XV d Byggnad för kemiskt-tekniska ämnen.....

1 100 000

550 000

1 650 000

XVI Byggnad för elektroteknik (starkström) ....

2 667 000

2 253 000

4 920 000

XVII Bostadsbyggnader ................

510 000

-

510 000

Värmecentral (utökning med en ångpanna) . .

35 000

—

35 000

Utvändiga ledningar...............

589 400

—

589 400

Bergsprängning..................

266 000

—

266 000

Planering och terrassering m. m.........

289 000

—

289 000

Summa kronor

10 424 400

| 4 863 500

| 15 287 900

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 289.

Den andra etappen av utbyggnadsprogrammet har

av kommittén från samma utgångspunkter, ehuru mera överslagsvis, beräknats

draga en sammanlagd kostnad av 10 791 600 kronor, varav byggnadskostnader

m. m. 7 430 600 kronor samt kostnader för utrustning och möblering

3 361 000 kronor, enligt vad följande sammanställning närmare utvisar.

Byggnad

Byggnads-

kostnader

m. m.

kronor

Kostnader

för utrust- ning och

möblering

kronor

Summa

kronor

I Administrationsbyggnad.............

210 000

84 000

294 000

II Bibliotek......................

725 000

160 000

885 000

III a Bergsskolan....................

220 000

210 000

430 000

lil b Avdelning för elektroteknik...........

465 000

1 307 000

1 772 000

lil c » » lantmäteri.............

400 000

75 000

475 000

lil d > » maskinteknik m. m........

320 000

15 000

335 000

IV a, b Lab. för anrikning, maskinteknik m. m.....

—

—

—

V Värme- och kraftcentral*............

—

—

—

VI a Maskinlaboratorium, hållfasthetslära m. m. . .

611 000

195 000

806 000

VII Verkstadsbyggnad.................

220 000

90 000

310 000

X Avdelning för väg- och vattenbyggnad ....

800 000

75 000

875 000

XI » » arkitektur.............

850 000

75 000

925 000

XII Lab. för brobyggnad och byggnadsstatik . . .

795 000

200 000

995 000

XIII » > byggnadsteknik.............

480 000

65 000

545 000

XIV » » flygteknik m. m.............

231 000

50 000

281 000

XVIII Byggnad för förbränningsmotorteknik m. m. .

807 000

760 000

1 567 000

Utvändiga ledningar...............

160 600

—

160 600

Planering och terrassering............

136 000

—

136 000

Summa kronor

7 430 600

3 361000

10 791 600

* Då byggnadskommittén ännu icke framlagt definitivt förslag beträffande högskolans värmeoch

kraftförsörjning ha kostnaderna för uppförande och utrustning av byggnad V icke upptagits

i denna sammanställning.

De sammanlagda kostnaderna för högskolans utbyggnad enligt den av

kommittén framlagda generalplanen skulle alltså komma att uppgå till

(15 287 900 -j- 10 791 600 =) 26 079 500 kronor, varav byggnadskostnader

m. m. 17 855 000 kronor samt kostnader för utrustning och möblering

8 224 500 kronor. Kostnaderna lia av kommittén beräknats fördelade å budgetåren

1945/46—1952/53 sålunda:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 289. 47

1945/

46

1946/

47

1947/

48

1948/

49

1949/

50

1950/

51

1951/

52

1952/

53

Totalkost- nad i

1 000-tal

kronor

Byggnadskost- nader m. m. . .

3 747

4 951

4 256

2 935

1266

700

17 855

Kostnader för

utrustning och

möblering . . .

509

998,5

1494

2 034

2 051

803

305

30

8 224,6

Totalkostnad . .

4 256

5 949,5

5 750

4 969

3 317

1503

305

30

26 079,5

De totala kostnaderna för högskolans utbyggnad enligt kommitténs generalplan

överstiga de av de sakkunniga därför beräknade kostnaderna med i

runt tal (26 100 000 — 24 500 000 =) 1 600 000 kronor, varav omkring

1 100 000 kronor hänföra sig till byggnadskostnader m. m. samt omkring

500 000 kronor till kostnader för utrustning och möblering. Vid denna jämförelse

bör uppmärksammas, att i de sakkunnigas beräkningar ingår ett belopp

av 1 200 000 kronor för anläggning och utrustning av en värme- och kraftcentral

för högskolan, under det att några kostnader härför icke medtagits

vid den förut återgivna uppskattningen av kostnaderna enligt kommitténs

generalplan. Enligt den särskilda utredning, som kommittén låtit verkställa

rörande lämplig anläggning för högskolans värme- och kraftförsörjning, till

vilken fråga kommittén ännu ej tagit slutlig ställning, skulle emellertid anläggningskostnaderna

därför komma att avsevärt överstiga det belopp, varmed

de sakkunniga räknat. I gengäld skulle en besparing i driftkostnader

vinnas. Den ifrågavarande utredningen utmynnar i tre olika alternativ, varav

två, avseende en värmecentral för högskolan jämte närliggande statliga byggnader

och med möjlighet att utvidga värmecentralen till att omfatta jämväl

närliggande sjukhus, betecknas som ekonomiskt fördelaktiga, medan det tredje

alternativet, avseende en central endast för högskolans byggnader, anses vara

ur ekonomisk synpunkt mindre tillfredsställande.

Med avseende å kostnadsökningarna enligt kommitténs generalplan i förhållande

till de sakkunnigas har kommittén anfört, att om hänsyn toges till

den utvidgning av byggnadsprogrammet, som i en del hänseenden befunnits

påkallad, sedan de sakkunniga framlade sitt betänkande, ävensom till att de

sakkunniga jämväl i övrigt icke räknat med vissa utgifter, vilka beaktats av

byggnadskommittén, den kvarstående ökningen kunde sägas vara så obetydlig,

att den läge inom ramen för en normal felberäkning vid en uppskattning

av här ifrågavarande slag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1945 förklarat

sig livligt förorda, att den av byggnadskommittén föreslagna tillbyggnaden

av högskolans vattenbyggnadslaboratorium snarast möjligt bringades

till utförande. Med hänsyn till behovet av att vid komplicerade fall genom

modellförsök kunna utforska den lämpliga utformningen av hamn- och far
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 389.

ledsbyggnader vöre det nämligen av vikt, att ifrågavarande laboratorium erhölle

ökad kapacitet och så tidsenlig utrustning som möjligt.

Med skrivelse den 23 maj 1945 har vidare byggnadskommittén överlämnat

ett av kommittén från riksmarskalksämbetet inhämtat yttrande rörande

de av kommittén för högskolan föreslagna tomtgränserna, med undantag för

den ifrågasatta gränsregleringen i förhållande till Sophiahemmet, därvid riksmarskalksämbetet

i sin tur inhämtat yttranden från styrelsen för stiftelsen

Rödakorshemmet, överstyrelsen för Svenska röda korset och intendenten för

Kungl. Djurgården. Härvid har i huvudsak anförts följande.

Styrelsen för stiftelsen Rödakorshemmet. Högskolan har under senare år

utvidgats högst avsevärt, varjämte vissa byggnader avsedda för forskning

m. m. inom ingenjörsvetenskapen uppförts, alla i grannskapet av Röda korsets

sjukhem. Bortsett från de störningar, som oundgängligen äro förhanden med

nybyggen såsom sprängning m. m. (i hög grad besvärande för patienter) har

Röda korsets sjukhems vackra läge omgivet av skogsdungar alltmer förfulats

och förflackats varjämte den tystnad och den frid, som bör råda inom ett sjukhusområde,

är på väg att alltmer försvinna.

I högskolans nu framlagda generalplan är bland annat en byggnad avsedd

för elektroteknik (skall uppföras före 1947) planerad öster om Röda korset,

inkräktande 2 meter, hela östra gränsen, på ett av Konungen personligen upplåtet

kantområde vid den av sjukhuset i övrigt disponerade marken. Röda

korsets sjukhem kommer enligt generalplanen i framtiden att i söder, öster

och norr kringbyggas av högskolan och av andra, ingenjörsvetenskapen tillhöriga

byggnader, varför det ligger stor vikt däruppå, att det skiljande området

är så pass brett, som omständigheterna medgiva.

Något absolut hinder för att draga ifrågavarande nybyggnad tillbaka

2 meter synes knappast föreligga. Därigenom skulle Röda korsets nuvarande

område lämnas okränkt. Stiftelsens styrelse vill därför avgiva sin bestämda

protest mot det planerade läget för högskolans nybyggnad för elektroteknik.

Överstyrelsen för Svenska röda korset. Överstyrelsen har med stigande

bekymmer och oro konstaterat hurusom för tekniska högskolans räkning ständigt

nya byggnader uppföras runt omkring och i omedelbar närhet av det

område, som genom ett regeringsbeslut för närvarande står till Svenska röda

korsets förfogande för dess sjukhem, och varigenom den tystnad och frid,

som bör råda inom ett sjukhusområde, är på väg att alltmera försvinna. Överstyrelsen

hoppas därför att även det tillägg till sjukhemmets område, som

Konungen personligen därutöver tillerkänt Svenska röda korset, även efter

Konungens bortgång icke måtte tagas i anspråk varken för den redan bestämda

nya byggnaden för elektroteknik eller för andra ändamål, som ingå i

högskolans generalplan.

Nästan varje meter, varmed avståndet kommer att ökas mellan högskolans

nya byggnader och Röda korsets sjukhemsområde, är nämligen värdefull för

sjukhemmet och dess patienter. Och med hänsyn till en ifrågasatt tillbyggnad

av sjukhuset, kommer frågan om en utökning av Röda korsets område å dess

norrsida antagligen att snart bli aktuell. I så fall kommer detta att föranleda

en utredning, i vad mån denna nybyggnad kommer att föranleda behovet av

förflyttning norrut av sjukhemmets gräns, d. v. s. emot de i generalplanen

såsom först för »framtida uppförande» angivna byggnader.

Överstyrelsen vill med anledning därav betona, att den är synnerligen angelägen

örn att dess förhoppningar och synpunkter vinna förståelse vid ärendets

fortsatta behandling.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Statsutskottets utlåtande nr 289.

Den i hög grad genomgripande om- och tillbyggnaden av biblioteket torde

vara erforderlig, för att byggnaden skall motsvara de krav, som numera

ställas på ett tekniskt bibliotek. Styrelsen kan dock icke underlåta att framhålla,

hurusom enligt styrelsens mening administrationslokalerna givits en i

proportion till de egentliga bibliotekslokalerna betydande omfattning, något

som särskilt framträder vid en jämförelse med motsvarande förhållande i det

nu föreliggande förslaget till bibliotek vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Under hand har byggnadsstyrelsen erfarit, att biblioteket är avsett att

fungera som ett tekniskt centralbibliotek, men finner styrelsen likväl administrationslokalerna

förhållandevis stora.

Vad huvudbyggnaden beträffar äro de nu ifrågasätta ändringsarbetena

mera omfattande än i högskolans tidigare förslag av år 1942.

Såväl byggnaden för avdelningen för väg- och vattenbyggnad som byggnaden

för avdelningen för arkitektur ha givits en annan utformning med

de olika utrymmena inom institutionerna grupperade kring en genom samtliga

våningar gående öppen hall. Möjligheter för en framtida tillbyggnad äro beträffande

dessa byggnader mycket små.

Till frågan om värmecentralens utformning vill byggnadsstyrelsen ej taga

ställning, förrän byggnadskommittén inkommit med ett definitivt förslag.

De synpunkter, som byggnadskommittén framlagt rörande högskolans gränser,

biträder byggnadsstyrelsen.

R iksm a eskol ksäm betet. Beträffande spörsmålet om Rödakorshemmets

ställning till högskolans utbyggnadsplan finner sig ämbetet böra framhålla

såsom synnerligen angeläget, att de av överstyrelsen för Röda korset anförda

synpunkterna i möjligaste mån vinna beaktande. Det torde sålunda icke

vara tillfyllest, att området mellan den blivande anslutningsvägen till Riksmarskalkens

väg och sjukhemmets norra gräns undantages från upplåtelse

för högskolans ändamål. Då det är ovisst, huru stort område, som kan bliva

erforderligt för tillbyggnad av sjukhemmet, finner sig ämbetet icke för närvarande

kunna taga ståndpunkt till förslaget om markupplåtelse till högskolan

norr och nordväst om sjukhemmets område. Frågan om en gränsdragning

för högskolans område norr om sjukhemmet synes icke heller nu behöva

slutligt avgöras, enär enligt vad djurgårdsintendenten meddelat, anläggning

av utfartsvägen till Riksmarskalkens väg från nybyggnaden för motorteknik

lii. m. kan uppskjutas. Vägen till denna byggnad skulle i stället tills vidare

avslutas med en slinga.

Byggnadslcommittén. Kommittén kan för sin del förstå de bekymmer, som

uttalats av överstyrelsen för Svenska röda korset och styrelsen för Rödakorshemmet,

men anser sig böra hänvisa till de kraftiga varningar, som på

sin tid avgåvos, då sjukhemmet föreslogs erhålla den plats det olyckligtvis

såväl för hemmet självt som för tekniska högskolan erhöll. Sjukhemmets område

utgör platsen för en naturlig utveckling för tekniska högskolan. I och

med sjukhemmets förläggning på nuvarande plats måste det ha stått klart

för sjukhemmet, att byggnader måste komma att uppföras för högskolan i

dess omedelbara närhet.

Byggnadskommittén måste därför på det kraftigaste motsätta sig planer

på en utvidgning av sjukhemmet norr örn den i riksmarskalksämbetets skrivelse

nämnda anslutningsvägen till Riksmarskalkens väg, ehuru byggnadskommittén

för att tillmötesgå sjukhemmets önskningar föreslagit ett dröjsmål

med bebyggandet av detta område (mellan byggnaderna XIX och XIII).

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. G sand. Nr 2SS ''21)0. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 289.

Beslut om dispositionen därav bör dock meddelas i samband med beslut om

vilket område, som i övrigt skall tilldelas högskolan för framtida bebyggelse.

Sjukhemmets norra gräns må emellertid, om så av någon anledning anses

önskvärt, framflyttas till södra kanten av den föreslagna anslutningsvägen

till Riksmarskalkens väg.

I skrivelse den 8 oktober 1945 har byggnadskommittén ifrågasatt viss jämkning

— i enlighet med vad en vid skrivelsen fogad skiss närmare utvisade —

med avseende å den av kommittén tidigare föreslagna gränsregleringen mellan

högskolan och Sophiahemmet för tillbyggnaden av högskolans bibliotek.

Häröver har riksmarskalks ämbetet — med överlämnande tillika av yttranden

från intendenten för Kungl. Djurgården och styrelsen för Sophiahemmet,

vilka förklarat sig biträda förslaget på vissa villkor — den 15 oktober 1945

avgivit utlåtande, därvid ämbetet i huvudsak anfört:

Jämlikt bestämmelse i det beträffande Sophiahemmets område mellan

djurgårdsförvaltningen och Sophiahemmets styrelse den 2 februari och den

10 april 1911 upprättade kontraktet föreligger för Sophiahemmet skyldighet

att vara underkastat sådana mindre regleringar av gränserna för nämnda

område, som kunna föranledas av det ordnande av vägarna och trafiklederna

i områdets närhet, vartill andra i omgivningen medgivna eller ifrågasatta

upplåtelser kunna giva anledning.

Riksmarskalksämbetet får anföra, att såvitt på ämbetet beror, intet synes

vara att erinra mot ifrågavarande förslag, under villkor

att högskolan verkställer och bekostar flyttning och komplettering av staketet

mellan de av högskolan och Sophiahemmet disponerade områdena,

att högskolan ersätter Sophiahemmet de kostnader, Sophiahemmet får vidkännas

för plantering av nya träd och buskar samt lämplig häck utefter den

nya gränsen mot högskolans område eller invid den väg, som inom Sophiahemmets

område ligger strax innanför den nya gränsen,

att Sophiahemmet får disponera även det markområde, som ligger öster

örn Märtavägen från en punkt strax nordost om Solhemmets grindparti till

korsningen mellan Märtavägen och nuvarande ridvägen,

att högskolan ersätter Sophiahemmet de kostnader, som i övrigt förorsakas

Sophiahemmet av markbytet och de arbeten, som erfordras för iordningställande

av det område, som överlämnas till högskolans disposition,

att de träd m. m., som måste fällas, efter djurgårdsförvaltningens anvisningar,

apteras och transporteras till anvisad upplagsplats,

att den nya vägen iordningställes i likhet med den nu befintliga, varvid

sprängningsarbetena skola företagas så att skada icke uppkommer å Sophiahemmets

byggnader och minsta möjliga buller uppstår, samt

att karta i fyra exemplar över de gränsreglerade områdena med angivande

av areal upprättas och ingivas till riksmarskalksämbetet för godkännande.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

De lokaler, inom vilka undervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm

bedrives, äro för närvarande inrymda dels i en byggnad vid Drottninggatan,

dels i byggnader på ett till högskolan upplåtet område å norra Djurgården

invid Valhallavägen.

Den ökning av högskolans examinationskapacitet, som jag i det föregående

förordat, kräver helt naturligt avsevärda ny- och ombyggnader för att

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Statsutskottets utlåtande nr l289.

bereda utrymme åt ett ökat antal studerande. Oberoende härav aktualiseras

i samband härmed vissa utbyggnadsbehov, som sedan åtskilliga år tillbaka

förelegat för högskolans vidkommande. Redan år 1911, då principbeslut

fattades om förflyttning av högskolan till förutnämnda område å norra

Djurgården, planerades sålunda en framtida förläggning av högskolan i dess

helhet till detta område, ehuru frågan därom tillsvidare fått anstå. Det ligger

i sakens natur, att — såsom ock 1940 års sakkunniga för den högre tekniska

undervisningen framhållit — den nuvarande splittringen av högskolans lokaler

till två skilda platser med relativt stort avstånd från varandra mäste

vara förenad med avsevärda olägenheter för såväl lärare som studerande

och försvåra en rationell anordning av undervisningen. Därtill kommer att

högskolans lokaler vid Drottninggatan äro i hög grad otidsenliga. Ett starkt

behov av modernare lokaler och mera tidsenlig utrustning har även sedan en

längre tid tillbaka gjort sig gällande beträffande vissa till området vid Valhallavägen

förlagda institutioner, främst inom avdelningen för elektroteknik.

.

Den av högskolans byggnadskommitté framlagda generalplanen för högskolans

utbyggnad åsyftar att giva högskolan en antagningskapacitet av

450 nya ordinarie studerande årligen. Därjämte innefattar den en förläggning

av högskolans samtliga byggnader till området å norra Djurgården;

härutinnan innebär den ett fullföljande av en tidigare plan. Generalplanen

tillgodoser därutöver det behov av modernisering av högskolans till norra

Djurgården förlagda lokaler, som icke längre torde kunna lämnas obeaktat,

därest förutsättningarna för en fullt tillfredsställande undervisning skola

kunna vidmakthållas.

I generalplanen har byggnadsprogrammet uppdelats på två huvudetapper

på sätt den i det föregående lämnade redogörelsen närmare utvisar. Till en

första etapp ha därvid jämlikt meddelade direktiv först oell främst

hänförts de ny- och ombyggnader m. m., som oundgängligen erfordras för

en ökning av högskolans examina tionskapacitet, och därutöver vissa andra

byggnadsföretag, som stå i samband med kapacitetsökningen eller eljest befunnits

särskilt angelägna. Beträffande de olika byggnadsföretag som inga l

denna bvggnadsetapp hänvisar jag till den förut lämnade redogörelsen. Ifrågavarande

byggnadsarbeten avse i stort sett att genom nybyggnad bereda

lokaler inom högskolans område å norra Djurgården för de båda lägre årskurserna

samt genom ny- och ombyggnad större och förbättrade lokaler för

de kemiska och fysiska institutionerna. Därjämte ingår i första byggnadsetappen

nybyggnad av ett starkströmslaboratorium och vissa personalbostäder.

En andra etapp av byggnadsprogrammet avses skola omfatta övriga

vid ett genomförande av den planerade utbyggnaden av högskolan erforderliga

nv- och ombyggnader. Bland större byggnadsföretag inom denna

etapp märkas tillbyggnad av biblioteksflygeln, ombyggnad av det nuvarande

huvudbyggnadskomplexet (byggnaderna III a—d) avseende bland annat

inredande av ett svagströmslaboratorium och lokaler för lantmäteriavdel

ni ligell, ävensom uppförande av nybyggnader för avdelningarna för vägoch

vattenbyggnad och arkitektur samt för institutionerna för brobyggnad

och byggnadsstatik, byggnadsteknik och förbränningsmotorteknik ni. in. Den

eventuella värme- och kraftcentralen skulle även ingå i denna byggnadsetapp.

De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som av byggnadskommittén

hänförts till den första utbyggnadset appell, lia av kommittén

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 289.

förutsatts skola vara i huvudsak slutförda vid utgången av budgetåret

1947/48, varigenom ett ökat antal studerande höstterminen 1948 första

gången skulle kunna intagas vid högskolan.

Den andra utbyggnadsetappen har av kommittén beräknats skola vara

avslutad med utgången av budgetåret 1952/53. Med avseende å tidsföljden

för de olika byggnadsarbetenas utförande överensstämmer det av kommittén

framlagda byggnadsprogrammet i huvudsak med 1940 års sakkunnigas förslag.

Vissa avvikelser föreligga emellertid i detta hänseende. I motsats till de

sakkunniga har kommittén sålunda förlagt nybyggnaderna för avdelningarna

för arkitektur och för lantmäteri till den andra utbyggnadsetappen med

hänsyn till den svävande frågan örn lantmäteriundervisningens förläggning.

I anslutning härtill har kommittén uttalat, att — därest lantmäteriundervisn

ingen bleve förlagd till annan plats än högskolan — den planerade nybyggnaden

för avdelningen för arkitektur skulle komma att utgå ur byggnadsprogrammet.

I sådant fall borde nämligen enligt kommitténs mening denna avdelning

förläggas till den byggnad (III c), där eljest avdelningen för lantmäteri

avsetts skola inrymmas. I övrigt påverkades generalplanens utformning

icke av den lösning, frågan örn lantmäteriundervisningens förläggningkunde

komma att erhålla.

Kostnaderna för en utbyggnad av högskolan i enlighet med den av kommittén

framlagda generalplanen, har på grundval av 1942 års priser, vilka

även tagits till utgångspunkt för de sakkunnigas beräkningar, approximativt

uppskattats till sammanlagt i runt tal 26 100 000 kronor, varav byggnadskostnader

omkring 17 900 000 kronor och kostnader för utrustning och möblering

omkring 8 200 000 kronor. Av nu angivna kostnader ha omkring

15 300 000 kronor beräknats belöpa å den första utbyggnadsetappen, varav

omkring 10 400 000 kronor för ny- och ombyggnader lii. m., samt 4 900 000

kronor för utrustning och möblering. Kostnaderna för den andra utbyggnadsetappen

lia uppskattats till i runt tal 10 800 000 kronor, varav ungefär

7 400 000 kronor i byggnadskostnader m. lii. och 3 400 000 kronor för utrustning

och möblering. Kostnaderna för högskolans utbyggnad lia av kommittén

föreslagits fördelade å budgetåren 1945/46—1952/53 med den huvudsakliga

medelsanvisningen förlagd till de fyra första budgetåren.

o Kommitténs byggnadsprogram innebär en sammanlagd merkostnad i förhållande

till 1940 års sakkunnigas förslag nied i runt tal 1 600 000 kronor,

vartill skulle komma kostnaderna för eventuell anläggning av en värme- och

kraftcentral vid högskolan, vilka icke medtagits i kommitténs kalkyler. Till

frågan om. den lämpligaste utformningen av en dylik anläggning, vilken kommittén

låtit utreda genom särskilda experter, har kommittén nämligen ännu

icke hunnit taga slutlig ställning. Den härutinnan verkställda utredningen ger

emellertid vid handen, att kostnaderna för en dylik anläggning torde komma

att avsevärt överstiga det belopp, 1 200 000 kronor, varmed de sakkunniga

räknat. Merkostnaderna — frånsett värme- och kraftcentralen — enligt byggnadskommitténs

förslag äro huvudsakligen betingade av dels att kommittén

funnit sig böra vidtaga vissa utvidgningar av lokalprogrammen med hänsyn

till önskemål och behov, som vid tidpunkten för de sakkunnigas utredning

ännu ej framkommit, dels att kommitténs generalplan i övrigt omfattar vissa

anläggningar och andra arbeten, med vilka de sakkunniga ej räknat.

Kommitténs generalplan förutsätter en utvidgning av högskolans område

å norra Djurgården från nuvarande areal örn cirka 7,75 hektar till cirka 14

hektar. Den arealökning, som härvid ifrågakommer, avser främst för när
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr £89.

53

varande odisponerad djurgårdsmark söder, öster, norr och nordväst om

Röda korsets intill högskolan förlagda sjukhem. Marken norr och nordväst

om sjukhemmet har emellertid huvudsakligen föreslagits reserverad för tillgodoseende

av framtida utbyggnadsbehov. Härjämte har kommittén föreslagit

ett markbyte mellan Sophiahemmet och högskolan för möjliggörande

av en tillbyggnad av högskolans bibliotek, ävensom en mindre förflyttning

av ett staket, som Röda korsets sjukhem enligt särskilt tillstånd uppsatt å

den tills vidare odisponerade marken å norra Djurgården, varvid sjukhemmet

samtidigt förutsatts skola tilldelas annan mark vid gränsen för sjukhemmets

område åt söder.

Vid remissbehandlingen av byggnadskommitténs förslag har byggnadsstyrelsen

förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot generalplanens utformning.

Med avseende å planläggningen av biblioteksbyggnaden har byggnadsstyrelsen

framhållit, att administrationslokalerna enligt dess mening givits

en alltför stor omfattning i förhållande till de egentliga bibliotekslokalerna,

och beträffande utformningen av såväl nybyggnaden för avdelningen

för väg- och vattenbyggnad som nybyggnaden för avdelningen för arkitektur

har ämbetsverket anmärkt, att möjligheterna för en framtida tillbyggnad

av dessa byggnader syntes ringa.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt remissyttrande livligt förordat

den av byggnadskommittén ifrågasatta utvidgningen av högskolans vattenbyggnadslaboratorium.

Högskolans styrelse och lärarkollegium ha vidare

vid framläggande av anslagsäskanden för högskolans utbyggnad anslutit sig

till byggnadskommitténs förslag, därvid dock den planerade utvidgningen av

lokalerna för institutionen för livsmedelskemi föreslagits skola genomföras

tidigare än vad kommittén avsett.

Mot den utvidgning av högskolans område å norra Djurgården, som erfordras

för generalplanens genomförande, ha betänkligheter anförts av styrelsen

för stiftelsen Röda korsets sjukhem och överstyrelsen för Svenska

röda korset med hänsyn till önskvärdheten av att sjukhemmets omgivningar

ej bleve föremål för störande ingrepp och att möjligheterna för en framtida

utbyggnad av sjukhemmet norrut ej äventyrades. Styrelsen för Sophiahemmet

har förklarat sig under vissa villkor ej lia något att erinra mot den

mindre gränsreglering mellan Sophiahemmet och högskolan, som byggnadskommittén

i ett efter generalplanens framläggande avgivet förslag alternativt

förordat. Av intendenten för Kungl. Djurgården Ilar anförts, att det

område norr och nordväst om Rödakorshemmet, vilket av kommittén avsetts

skola reserveras för högskolans räkning för tillgodoseende av framtida

utbyggnadsbehov, tills vidare icke borde upplåtas för detta ändamål. Särskilt

vore det önskvärt, att området nordväst örn sjukhemmet mellan Drottning

Kristinas väg och Riksmarskalkens väg icke bleve föremål för bebyggelse,

förrän detta visade sig alldeles ofrånkomligt. Den i kommitténs generalplan

upptagna utfartsvägen till Riksmarskalkens väg borde tills vidare

avslutas med en slinga kring den planerade nybyggnaden för förbränningsmotorteknik

m. rn., en anordning, varemot kommittén förklarat sig ej lia något

att erinra. Riksmarskalksämbetet har uttalat sig i huvudsaklig överensstämmelse

med djurgårdsintendenten, diirvid ämbetet framhållit att det för närvarande

icke kunde taga ståndpunkt till kommitténs förslag om upplåtelse

av mark för högskolans räkning norr och nordväst om Rödakorshemmet.

Därjämte har ämbetet, understrukit angelägenheten av att de från Hiida

korsets sida framförda synpunkterna sä långt möjligt vunne beaktande. I öv
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 2S9.

rigt har kommitténs förslag i förevarande avseende i allt väsentligt lämnats

utan erinran. Den ifrågasatta gränsregleringen mellan Sophiahemmet och

högskolan i enlighet med byggnadskommitténs därom framlagda kompromissförslag

har sålunda under vissa villkor tillstyrkts av riksmarskalksämbetet

och djurgårdsintendenten.

Den av byggnadskommittén efter överarbetning ay 1940 års sakkunnigas

förslag framlagda generalplanen är enligt min mening ur saväl arkitektoniska

som tekniska synpunkter väl lämpad att läggas till grund för en utbyggnad

av högskolan. Vid de olika byggnadernas utformning bär sålunda

erforderlig hänsyn tagits till högskolans nuvarande byggnader å området å

norra Djurgården, vilka delvis äro av monumental karaktär, ävensom till

kringliggande bebyggelse och omgivande natur. En strävan att så långt .möjligt

gruppera med varandra sammanhörande avdelningar och institutioner

till samlade områden har också vid generalplanens utformning kommit till

klart uttryck. Möjligheterna till utvidgningar och förändringar av olika

byggnader för tillgodoseende av framtida utbyggnadsbehov ha vidare i erforderlig

utsträckning beaktats. Med hänsyn härtill och då generalplanen

jämväl i övrigt enligt min uppfattning erhållit en tillfredsställande utformning

i skilda hänseenden finner jag mig — i likhet med byggnadsstyrelsen

och högskolemyndigheterna — beredd att i princip godtaga densamma.^

Vad angår den närmare utformningen av vissa i generalplanen ingående

byggnader så torde den av byggnadsstyrelsen vid förslagets remissbehandling

framförda anmärkningen mot nybyggnaderna för avdelningarna för väg- och

vattenbyggnad samt för arkitektur för bristande utvidgningsmöjligheter icke

vara befogad. Enligt vad jag inhämtat från kommittén medgiver sålunda

planläggningen av dessa byggnader såväl en tillbyggnad som en påbyggnad,

därest en utökning av lokalerna i en framtid skulle komma att befinnas

önskvärd. Beträffande den planerade nybyggnaden för sistnämnda avdelning

vill jag för övrigt i detta sammanhang erinra, att — i händelse den ay

mig i det föregående förordade utredningen rörande frågan om. lantmäteriundervisningens

organisation m. m. skulle komma att resultera i en förläggning

av nämnda undervisning till annan plats än högskolan — denna byggnad

på sätt förut anförts kommer att utgå ur byggnadsprogrammet. Vad

åter angår den av byggnadsstyrelsen i fråga om biblioteksbyggna.den påtalade

disproportionen mellan administrationslokalerna och de egentliga bibliotekslokalerna,

så torde berörda förhållande böra av kommittén, beaktas vid

uppgörandet av de definitiva ritningarna för denna byggnad. Vid min prövning

av byggnadskommitténs förslag har jsag vidare funnit de planerade

personalbostäderna väl snävt tillmätta, såvitt gäller storleken av de. enskilda

lägenheterna. Framhållas må sålunda, att byggnadslånebyrån som minimivillkor

för meddelande av statliga tertiärlån vid uppförande av hus, avsedda att

inrymma bostäder av ifrågavarande slag, kräver, att lägenheterna skola omfatta

3 rum och kök med en yta av 60 nr. Enligt vad jag inhämtat från

byggnadskommittén kan en utökning av personalbostäderna till 3 rum och

hök med en yta av sammanlagt förslagsvis 63 m2 väl låta sig genomföra

utan att generalplanen därigenom behöver rubbas. Merkostnaden skulle

komma att uppgå till omkring 60 000 kronor. Med hänsyn härtill torde

kommittén vid den närmare planläggningen av bostadsbyggnaderna böra

beräkna storleken av de däri inrymda lägenheterna i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag här angivit.

Till den närmare utformningen av lokalprogrammen är jag icke för när
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 289.

varande beredd att taga ställning. I stort sett synes mig dock kommitténs

förslag härutinnan väl avvägda. Jag förutsätter emellertid att den snabbhet,

som nu karakteriserar utvecklingen på de tekniska områdena ävensom i övrigt

tillstötande omständigheter, kunna komma att föranleda avvikelser i

skilda hänseenden från kommitténs program. Belysande härför är icke minst

det förhållandet, att nya behov redan yppats, sedan 1940 års sakkunniga

framlade sitt betänkande. De utvidgningar av lokalprogrammen, som kommittén

föreslagit, synas mig i stort sett väl motiverade. Beträffande vissa

institutioner har också angelägenheten av en utökning av lokalerna i enlighet

med kommitténs förslag särskilt understrukits i de avgivna yttrandena.

Den av kommittén föreslagna etappindelningen för högskolans utbyggnad

synes mig i huvudsak lämpligt avvägd. Även härutinnan förutskickar jag

dock, att vissa jämkningar kunna komma att visa sig erforderliga. Med

hänsyn till angelägenheten av att snarast öka högskolans kapacitet med avseende

å antalet studerande torde det vara ändamålsenligt, att — såsom

kommittén föreslagit — förlägga tyngdpunkten av utbyggnaden till den

första huvudetappen.

Vad angår kostnaderna för generalplanens genomförande, vilka av kommittén

approximativt beräknats till sammanlagt omkring 26 100 000 kronor

— frånsett kostnaderna för anläggningen av en värme- och kraftcentral

— så har jag i likhet med byggnadsstyrelsen i princip intet att erinra mot

kommitténs uppskattning härav. Med hänsyn till att kommittén vid sina

kostnadskalkyler utgått från 1942 års prisnivå, vill jag erinra, att — såvitt

gäller byggnadskostnader — den sedan dess inträffade prisstegringen enligt

vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen torde böra uppskattas till omkring

15 procent. Byggnadskostnaderna kunna alltså vid ett genomförande av

kommittéförslaget för närvarande uppskattas till i runt tal omkring

(17 900 000 -f- 2 700 000 —) 20 600 000 kronor. Jämväl i fråga om kostnaderna

för utrustning och möblering har man att räkna med ökade priser. Den

därav föranledda kostnadsökningen är emellertid mera svårbestämbar.

Den kapitalinvestering, som erfordras för en utbyggnad av högskolan enligt

den föreliggande generalplanen, blir sålunda av betydande omfattning.

Sett mot bakgrunden av att det här ytterst gäller en grundval för vårt lands

näringsliv och materiella odling överhuvud, te sig emellertid enligt min mening

dessa kostnader icke för höga. Självfallet böra för ändamålet erforderliga

anslag fördelas å ett flertal budgetår, såsom ock byggnadskommittén

förutsatt. Anslagsfrågan torde få upptagas till närmare behandling, sedan

byggnadsprogrammet blivit föremål för ytterligare överväganden.

Ett genomförande av generalplanen kräver en utvidgning av det område

å norra Djurgården, som för närvarade iir ställt till högskolans disposition.

Med hänsyn till vad i yttrandena anförts gentemot den av kommittén

ifrågasatta utökningen av högskolans område med mark nord och nordväst

örn Röda korsets sjukhem bör enligt min mening någon upplåtelse till högskolan

av denna mark icke nu äga rum. Då densamma icke beröres av det

nu föreliggande byggnadsprogrammet utan avsetts som reservat för en

framtida utbyggnad av högskolan, svnes ett slutligt ståndpunktstagande

till frågan örn upplåtelsen därav tills vidare kunna anstå. Den av kommittén

planerade anslutningsviigen till Riksmarskalkens viig torde i avvaktan härå

böra avslutas med en slinga på sätt i ärendet föreslagits. I övrigt synes ling

högskolans område böra utökas i huvudsaklig överensstämmelse med vad

kommittén förordat. Därvid torde gränsen mellan högskolan och Sophia
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

56 Statsutskottets utlåtande nr £89.

hemmet böra regieras i enlighet med kommitténs av Sophiahenimets sty

reise godtagna kompromissförslag, med iakttagande av de särskilda, villkor sorn

därför uppställts. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklior

överensstämmelse med vad jag här anfört närmare bestämma gränserna

för det till upplåtelse åt högskolan ifrågakommande området ävensom de

villkor i övrigt, som i samband därmed finnas böra föreskrivas.

Liksom departementschefen har även utskottet funnit den av byggnadskommittén

efter överarbetning av 1940 års sakkunnigas förslag framlagda

generalplanen ur såväl arkitektoniska som tekniska synpunkter väl lämpad att

läggas till grund för högskolans utbyggnad. Utskottet är därför berett att för

sin del tillstyrka, att ifrågavarande generalplan i princip godtages.

Beträffande planläggningen av bostadsbyggnaderna anser utskottet, att storleken

av de däri inrymda lägenheterna torde av kommittén böra beräknas i

huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen angivit.

Utskottet anser i likhet med departementschefen den av kommittén föreslagna

etappindelningen för högskolans utbyggnad i stort sett lämpligt avvägd.

Med hänsyn till angelägenheten av att snarast öka högskolans kapacitet

med avseende å antalet studerande torde det — såsom departementschefen

framhållit — vara ändamålsenligt att förlägga tyngdpunkten av utbyggnaden

till den första huvudetappen.

I övrigt föranleder vad departementschefen i detta sammanhang anfört icke

någon erinran eller något uttalande från utskottets sida.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att tekniska högskolan i Stockholm skall utbyggas

för möjliggörande av en årlig intagning av 450 nya

ordinarie studerande;

b) medgiva, att den av högskolans byggnadskommitté

framlagda generalplanen i huvudsak må på sätt chefen för

ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 26 oktober 1945 förordat läggas till

grund för det fortsatta arbetet med utbyggnadens detaljplanering.

Stockholm den 7 december 1945.

På statsutskottets vägnar:

ALGOT TÖRNKVIST.

Närvarande: se under utlåtandet nr 288.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:586 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm. m. m. a1 i texten