Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående bränsleförsörj - ningen i riket.

1945-12-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:295, Utlåtande i anledning av väckt motion angående bränsleförsörj - ningen i riket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 295.

1

Nr 295.

Ankom lill riksdagens kansli den 14 december 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående bränsleförsörj
-

ningen i riket.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren av herr E. von Heland m. fl. väckt motion

(1:406), dagtecknad den 22 oktober 1945, har hemställts, att riksdagen i

.skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville vidtaga i motionen

föreslagna åtgärder.

I motionen anföres följande.

Bränsleförsörjningen befinner sig alltjämt i ett synnerligen kritiskt läge.

Situationen har försämrats genom att kolleveranserna från Polen hittills bli

vit långt mindre än vad som överenskommits. Avtalsförhandlingarna med

nämnda land gåvo anledning till en optimism, som senare visade sig vara

oberättigad. Utsikterna till någon mera betydande ökning av importen av

fossilt bränsle under de närmaste månaderna måste bedömas som mindre

gynnsamma. Därav följer att bränsleförsörjningen alltjämt är synnerligen

beroende av den ved som kan framskaffas ur skogarna.

Vad vedanskaffningen beträffar, ha avverkningarna varit tillfredsställande

under senare delen av avverkningsåret 1944/45. Eftersläpningen var emellertid

alltjämt betydande den 1 juli, då avverkningsåret utgick. Man beräknade

att det uppgjorda avverkningsprogrammet endast kunnat fullföljas till 70

procent. Därtill kom att inte mer än 60 procent av den ved, som avverkats,

kunnat forslas fram utan står kvar i skogarna. Under månaderna juli och

augusti ha avverkningarna fortsatt att visa gynnsamma resultat.

Det är tydligt att de premier, som statsmakterna så småningom beslöto införa

till den vana arbetskraften i skogarna, ha haft avsedd verkan. Detta

framgår av att antalet arbetare i skogarna efter den egentliga avverkningssäsongens

slut varit avsevärt större i år än under motsvarande tid i fjol. Som

en följd härav lia rätt betydande kvantiteter ved avverkats under sommarmånaderna.

Giltighetstiden för premierna till de vana skogsarbetarna, som

fastställdes till den 1 juli 1945, förlängdes sedermera till den 1 oktober. Från

och med denna dag upphörde premierna till huggare att utgå, under det att

utbetalandet av premier till körare förlängdes ytterligare två månader. Samtidigt

höjdes körarpremierna till det dubbla av vad de varit tidigare.

Med hänsyn till det prekära läget på bränslemarknaden kan det ifrågasättas

huruvida det var en riktig åtgärd att slopa premierna till de vana huggarna.

Häremot talar även den omständigheten att bränslekommissionen för

avverkningsåret 1945/46 kalkylerat med lika omfattande avverkningar som

för 1944/45 eller 50 miljoner kinn. Om detta avverkningsprogram skall kunna

Bihang till riksdagens protokoll 7.945. 6 sami. Nr 295.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 295.

genomföras är det nödvändigt att stimulera skogsägare och skogsarbetare till

största möjliga insatser i bränsleförsörjningens tjänst. Enligt motionärernas

mening hade det därför varit befogat att huggarpremierna fortsatt att utgå

till den 1 mars 1946. Om premiesystemet avskaffas kan man befara ogynnsamma

återverkningar beträffande tillgången på van arbetskraft i skogarna.

Dessa svårigheter komma att öka i den mån tillägg och bidrag fortfarande

tilldelas den ovana arbetskraften under det att premierna för de vana hug

garna slopas. Man kan inte bortse från den effekt i psykologiskt avseende

som ett sådant missgrepp skulle utöva på de vana skogsarbetarna.

Körarpremierna utgå alltjämt, i det giltighetstiden såsom ovan framhållits

förlängdes till den 1 december 1945. Med hänsyn till att 40 procent av den

avverkade veden inte blivit framkörd utan ligger kvar i skogarna var detta en

riktig åtgärd från myndigheternas sida. Åtgärden torde emellertid endast få

begränsad räckvidd, eftersom den egentliga körsäsongen inträffar först sedan

marken frusit och snön kommit. Enligt vår mening borde därför giltighetstiden

för körarpremierna framflyttas till den 1 mars 1946. Därigenom skulle

garantier skapas för att den ved, som verkligen huggits, kommer fram och

tillgodogöres i de bränslebristens tider som stunda.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande av statens bränslekommission

över ifrågavarande motion. Bränslekommissionen har i sitt utlåtande

anfört i huvudsak följande.

1 motionen behandlas de av statsmakterna beslutade arbetspremierna för

huggning och körning av vissa vedsortiment. Giltighetstiden för dessa premier

fastställdes ursprungligen till den 1 juli 1945 men förlängdes sedermera

till den 1 oktober. Från och med denna dag upphörde premierna till huggare

att utgå, under det att giltighetstiden för premierna till körare vad be

träffar kastved och långved (med undantag av kolved avsedd för skogskolning)

förlängdes ytterligare två månader (oktober—november), varvid samtidigt

premiens storlek fördubblades. Motionärerna anse dels att det varit

befogat att arbetspremie för huggning fortsatt att utgå till den 1 mars 1946,

dels att giltighetstiden för arbetspremie för körning borde framflyttas till sistnämnda

dag.

Anordnande av arbetspremier av här ifrågavarande slag bör enligt kommissionens

mening ifrågakomma i sådana situationer, då det gäller att genom

extraordinära åtgärder forcera upphuggning och framkörning av ved. En

premiering är således endast påkallad, om försörjningsläget oundgängligen

kräver en så djupt ingripande åtgärd. Detta var fallet i mars 1945, då det var

alldeles uppenbart, att avverkningarna av ved och massaved — utan vidtagande

av särskilda åtgärder — ej skulle komma att uppgå till sådan storlek,

att bränslebehovet under bränsleåret 1945/46 kunde anses tryggat.

Med hänsyn till det i våras uppnådda mindre goda avverkningsresultatet

ansågs det sålunda nödvändigt att för bränslebehovet under innevarande

bränsleår även taga i anspråk den ved som avverkades under sommaren och

hösten 1945. Införandet av arbetspremie för huggning föranleddes av angelägenheten

av att forcera denna sommar- och höstavverkning, varvid det

ansågs erforderligt att stimulera de vana skogsarbetarna att kvarstanna i

skogen aven sedan den egentliga avverkningssäsongen upphört. Med hänsyn

dels till det goda avverkningsresultatet som uppnåddes under sommaren och

hösten, dels att ved- och massavedhuggningar fr. o. m. oktober månad är en

normal företeelse, dels ock att endast den ved, som avverkats före nyss
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 295.

3

nämnda månad ansetts kunna komma till användning under innevarande

bränsleår, anser kommissionen det icke nödvändigt att nu låta den extraordinära

anordningen med statliga arbetspremier fortgå. Enligt de underhandsrapporter

kommissionen erhållit från kristidsstyrelserna synas huggningarna

i regel fortsätta i nöjaktig omfattning även sedan arbetspremierna

upphört. Något definitivt uttalande om sistnämnda förhållande kan dock

icke göras förrän resultatet av de lämnade avverkningsdeklarationerna per

den 1 november erhållits.

Vad beträffar arbetspremie för körning får kommissionen anföra följande.

Effekten av sistnämnda premie under sommaren och de tidigare höstmånaderna

har av olika orsaker ej blivit så stor. Framkörningarna utvisa i

september alltjämt ett dåligt resultat och mycket stora kvantiteter ved lågo

kvar i skogen. Förslaget örn utgående arbetspremie för körning jämväl under

oktober och november månader föranleddes av angelägenheten av att

forcera framkörningarna. Härigenom skulle så stora kvantiteter som möjligt

av den huggna veden kunna framköras och komma till användning under

innevarande kalenderår, under vilken tid svårigheterna att trygga bränsleförsörjningen

te sig störst. Då framkörningar av ved normalt icke bruka ske

i någon större utsträckning under oktober och november månader, ansågs

det erforderligt att stimulera framkörningarna under denna tid. Sedan

den egentliga körningssäsongen inträtt, vilket i regel brukar inträffa

i december månad, anser kommissionen däremot att motiv icke längre föreligger

för utbetalande av statlig arbetspremie för körningsarbete. Då det kan

förväntas att skogsägarna så snart som möjligt önska erhålla betalning för

sin ved torde det också ligga i skogsägarnas eget intresse alt framkörningarna

i möjligaste mån forceras. I underdånig skrivelse den 5 november 1945 har

kommissionen föreslagit, att nu gällande bestämmelser örn erhållande av

framkörningspremie om 1 krona per m3 t. för skogsägare och innehavare av

avverkningsrätt ändras så, att de avse kastved och långved för bränsleändamål,

som avverkas för avsalu och som framkörts och försålts eller inmätts

eller anmälts för inmätning före den 1 april 1946. Därest förslaget godkännes

av Kungl. Majit torde också denna premie komma att medverka till att

framkörningarna forceras. Såvitt nu kan bedömas anser kommissionen för

sin del att ytterligare förlängning av giltighetstiden för arbetspremien för

körningsarbete ej bör ske.

Kungl. Majit har numera genom beslut den 9 november 1945 bemyndigat

bränslekommissionen att utfärda bestämmelser i enlighet med dess i omförmälda

skrivelse den 5 november 1945 gjorda framställning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har statens bränslekom- Utskottet.

mission, vilken myndighet har det närmaste ansvaret för bränsleförsörjningen,

förklarat sig hysa den uppfattningen, all en förlängning av giltighetstiden

för de s. k. huggarpremierna icke är erforderlig. Med hänsyn

härtill anser utskottet sig icke böra tillstyrka bifall till motionen i denna del.

1 fråga örn framkörningspremierna framgår av den lämnade redogörelsen,

att syftet med motionen redan i viss utsträckning tillgodosetts.

Utskottet förutsätter, alt vederbörande myndigheter med uppmärksamhet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 295.

följa utvecklingen beträffande bränsleförsörjningen och i god tid vidtaga

de åtgärder, som kunna befinnas påkallade för att motverka eventuella tendenser

till en försämring av läget på detta område.

På grund av vad sålunda anförts synes någon särskild framställning från

riksdagens sida icke erforderlig. Utskottet får alltså hemställa,

att motionen 1:406 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 14 december 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Bernhard

Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, von Heland, Gillström,

Emil Petersson, Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson och Rosenberg; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Danielsson, Pettersson i

Dahl, Mårtensson, Staxäng, Wallentheim, Viklund, Lindholm, Onsjö, Åkerström, Petterson

i Degerfors och Birke.

Reservation

av herr von Heland, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»Bränsleförsörjningen torde alltjämt vara ägnad att inge bekymmer, även

om genom importen av rätt betydande kvantiteter eldningsolja någon förbättring

inträtt. Importen av kol och koks har däremot blivit väsentligt

mindre än som tidigare ställdes i utsikt. Enligt hittills vunna erfarenheter

kan den för närmast överskådlig framtid befaras bli av begränsad omfattning.

Sannolikheten talar alltså för att bränsleförsörjningen även under

nästa eldningssäsong måste till huvudsaklig del byggas på den inhemska

hränm edsproduktionen.

Enligt bränslemyndigheternas beräkningar måste under innevarande avverkningssäsong

mellan 25 och 30 miljoner kbm ved avverkas. Svårigheterna

att få fram sådana kvantiteter växla med hänsyn till successivt starkt reducerade

tillgångar på vedskog i många landsdelar. Ej heller böra svårigheterna

att under den kommande avverkningssäsongen erhålla erforderlig tillgång

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 295.

5

på lämplig arbetskraft underskattas. Dyrköpta erfarenheter tala för behovet

av verksamma åtgärder från det allmännas sida till främjande av bränsleförsörjningen.

Bränslekommissionens uppfattning att de statliga premierna böra utgå

endast örn de för varje tidsmoment äro oundgängligen nödvändiga, medför

vid ett bedömande på längre sikt påtagliga risker. Kommissionen uttalar

beträffande behovet av arbetspremier för huggare, att läget för närvarande

förbättrats så att dylika premier icke äro nödvändiga, men tillägger att kommissionen

ansett sig icke nu kunna göra något definitivt uttalande angående

fortskridandet av huggningarna. Ej heller i fråga om arbetspremier för körningarna

är kommissionens uttalande definitivt.

Utskottet vill bringa i erinran, att erfarenheten talar för att all försiktighet

bör iakttagas i fråga örn avveckling av åtgärder för bränsleproduktionens

främjande. Genom beslut av Kungl. Majit den 5 november 1945 har den

föreliggande motionens syfte i viss utsträckning tillgodosetts, men utskottet

anser sig böra uttala angelägenheten av att de statliga åtgärderna, särskilt

arbetspremierna, även framgent så handhavas, att bränsleförsörjningen icke

äventyras.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av motionen I: 406 i skrivelse

till Kungl. Majit giva tillkänna vad utskottet här ovan

anfört.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.