Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående län till kolonisation för estland ssvenskarna.

1945-03-02 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:32, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående län till kolonisation för estland ssvenskarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

län till kolonisation för estland ssvenskarna.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit å kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd (bilaga 3, punkt 10) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Lån till kolonisation för estlandssvenskarna

för budgetåret 1945/46 beräkna ett investeringsanslag av 670 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 40, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 26 januari

1945, föreslagit riksdagen att å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,

anvisa dels till Lån till kolonisation för estlandssvenskarna å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag av 500 000 kronor,

dels ock till Lån till kolonisation för estlandssvenskarna å riksstaten

för budgetåret 1945/46 ett investeringsanslag av 670 000 kronor.

Statsmakterna ha vid ett flertal tillfällen antingen genom särskilda anslag

eller från anslaget till oförutsedda utgifter eller det å allmän förskottsstat I

för innevarande budgetår uppförda anslaget till bidrag till flyktingars uppehälle,

yrkesutbildning m. m. ställt medel till kommitténs för estlandssvenskarna

(tidigare kommittén för rågösvenskarna) förfogande för överförande

till Sverige av och för bistånd efter ankomsten hit åt estniska medborgare

av svensk härstamning.

För kolonisation av de dittills till Sverige anlända estlandssvenska familjer

som i sitt tidigare hemland haft sin huvudsakliga utkomst av fiske eller av

jordbruk och fiske i förening anvisade 1944 års riksdag med bifall till Kungl.

Majits förslag (proposition nr 2, bilaga 13, p. 4; skrivelse nr 33, p. 15)

under rubriken lån till den s. k. rågöstiftelsen å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1943/44 ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Den 24 mars 1944 beviljade Kungl. Majit stiftelsen ifrågavarande lån och

föreskrev i samband därmed, att lånet skulle av stiftelsen disponeras med i

huvudsak följande fördelning:

Inköp av fiskebåtar, motorer och fiskredskap åt estlands
-

svenska familjer med belopp, som endast undantagsvis

må överstiga 5 000 kronor per familj ...................... kronor 100 000

iköp av för estlandssvenska familjers bosättning lämpliga

fastigheter jämte tillhörande yttre inventarier ävensom

erforderlig iståndsättning av fastigheterna ................ » 100 000

Summa kronor 200 000.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 32.

600 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 32.

Kommittén för estlandssvenskarna och rågöstiftelsen lia i gemensam skrivelse

elen 4 oktober 1944 gjort framställning i fråga örn dels fortsatt fiskarkolonisation

för estlandssvenskar, dels jordbrukskolonisation för estlandssvenskar

och dels administrationskostnader för rågöstiftelsen för handhavande

av denna kolonisationsverksamhet.

Sökandena ha till en början lämnat en utförlig redogörelse för tidigare

kolonisationsverksamhet beträffande gammalsvenskbybor och estlandssvenskar.

I fråga örn de allmänna förutsättningarna för den nu ifrågasatta

kolonisationens genomförande framhålla sökandena följande.

Yid tiden för framställningen hade av den till omkring 7 500 personer

uppgående estlandssvenska befolkningen cirka 6 500 anlänt till Sverige. Av

sistnämnda antal hade 3 000 tidigare varit sysselsatta i jordbruk. Av denna

jordbruksbefolkning vore 2 500 medlemmar av 720 familjer och övriga 500

ensamstående. 1 200 personer hade tidigare haft sin utkomst av fiske med

jordbruk som stöd. Av fiskarbefolkningen tillhörde över 1 000 personer 280

familjer; de övriga vore ensamstående.

Jordbrukarna hade i sitt tidigare hemland haft självständiga mindre jordbruk,

ofta med fiske eller kustfart som stöd, och endast i undantagsfall

varit anställda, Fiskarna hade likaledes självständigt bedrivit sitt yrke.

Den hittillsvarande erfarenheten av den estlandssvenska bosättningen i

Sverige hade också visat, att jordbrukar- och fiskarbefolkningen snabbt funne

sig tillrätta såsom självständiga yrkesutövare inom jordbruk och fiske, under

det att de tidigare husbönderna hade svårt att finna sig i den anställdes

mera snävt bestämda förhållanden. Efter att under ett års tid såsom

anställda lia deltagit i arbetet inom svenskt jordbruk hade estlandssvenskarna

i allmänhet visat sig lia förutsättningar att självständigt sköta mindre svenska

jordbruk. Ett slutförande med gott resultat av den omfattande omflyttningen

av estlandssvenskarna kunde åvägabringas endast därest den redan påbörjade

fiskar- och jordbrukskolonisationen finge fullföljas.

Ett fullföljande av denna kolonisation vore även ur statsfinansiell synpunkt

att tillråda. Inom den estlandssvenska jordbruks- och fiskarbefolkningen

fortlevde det s. k. storfamiljsystemet. Detta innebure bland annat,

att hushållen oftast omfattade tre generationer och att de gamla som regel

även i de fattiga hemmen kvarbodde hos de vuxna barnen, vilka de vore

behjälpliga med olika göromål. Enligt estlandssvensk folksed vöre det

sålunda ovanligt, att åldringar försörjdes på ålderdomshem. Därest den

estlandssvenska jordbruks- och fiskarbefolkningen icke skulle få möjlighet

grunda egna jordbrukshem och fiskarlägenheter, skulle de däremot i de flesta

fall såsom anställda icke kunna ta hand örn sina gamla, för vilka i sådant

fall måste beredas plats på ålderdomshem.

Det hade i allmänhet berett svårigheter att som anställda utplacera estlandssvenska

jordbrukare i 50—60-årsåldern. Därest möjlighet bereddes dessa

tidigare husbönder att tillsammans med sina söner bedriva självständigt jordbruk,

kunde de antagas komma att försörja sig själva och sina familjer. Skulle

jordbruks- och fiskarkolonisationen däremot icke kunna genomföras, måste

det antagas, att det övervägande antalet av dessa personer över 50-årsåldern

snart måste omhändertagas av det allmänna till full försörjning, vilket komme

att draga stora kostnader.

Beträffande den fortsatta fiskarkolonisationen uttala sökandena att

för att kunna fullfölja och avsluta denna kolonisation ytterligare lånemedel

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32.

3

behövdes på samma villkor som tidigare för inköp av dels fiskebåtar, motorer

och redskap m. m. åt 50 familjer och dels fiskeställen med mindre jordbruk

åt 100 familjer. Kostnaden för fiskeriutrustning beräknades till i genomsnitt

5 000 kronor för familj eller alltså sammanlagt 250 000 kronor. För förvärv

av fiskeställen med småbruk beräknades kostnaderna till 10 000 kronor per

familj, eller till sammanlagt 1 000 000 kronor.

Vad angår jordbrukskolonisationen anföi-a sökandena bland annat

följande.

Eli undersökning hade utvisat, att av de estlandssvenska familjer som för

närvarande vistades i Sverige 400 familjer, omfattande 2 000 personer, vore

lämpliga att här under de närmaste åren börja bedriva självständigt jordbruk.

Deli estlandssvenska jordbrukskolonisationen borde bygga på egnahemslångivningen.

En förutsättning för erhållande av egnahemslån vore emellertid, att vederbörande

icke saknade medel att i någon mån bidraga till företaget. Denna

förutsättning kunde icke uppfyllas beträffande några estlandssvenskar. Dessa

hade nämligen anlänt till Sverige totalt utblottade. Då familjerna i allmänhet

vore barnrika och ofta omfattade en eller flera gamla och arbetsoförmögna,

vilka såvitt möjligt brukade medfölja respektive familj vid dennas

arbetsanställning, funnes i allmänhet inga utsikter för den inom svenskt

jordbruk såsom jordbruksarbetare anställde estlandssvensken att, trots enligt

rikssvensk uppfattning ofta torftig livsföring, spara ihop erforderliga medel

för att själv bidraga till att skapa ett eget jordbruk. För att kunna genomföra

en jordbruksegnahemsverksamhet bland estlandssvenskarna erfordrades

sålunda oundgängligen, utöver de genom vanliga egnahemslån tillgängliga

90 procent av respektive jordbruks uppskattade värde, medel för dels skillnaden

mellan inköpsvärdet och belåningsvärdet, dels ock anskaffande av för

jordbruket erforderliga yttre inventarier och kreatur samt oundgängligen

erforderliga inre inventarier, i den mån sådana icke redan anskaffats. Kostnaden

för inventarie- och kreatursanskaffningen beräknades till i genomsnitt

8 500 kronor för varje jordbruk.

För täckande av skillnaden mellan fastighetens inköpspris och egnahemslånet

borde »premielån» medgivas. För dessa lån skulle gälla samma villkor

som för premielån enligt kungörelsen örn den statliga egnahemsverksamheten.

Lånet skulle sålunda efterskänkas efter hand genom avskrivning

av en tiondel örn året med början det år amorteringsskyldighet för jordbrukslånet

inträdde. Ifrågavarande lån skulle alltså vara helt avskrivet efter

16 år. Härutöver borde även verkligt premielån för mera väsentliga arbeten

för fastighetens iordningställande kunna beviljas på sedvanliga villkor.

För finansiering av inköp av nödiga inventarier och kreatur samt gödningsämnen,

foder och dylikt ävensom andra nödvändiga utgifter för igångsättande

av driften å fastigheten borde s. k. arrendelån utlämnas, enligt bestämmelserna

i nyssnämnda kungörelse. För ifrågavarande ändamål borde

emellertid, med hänsyn till vad tidigare anförts angående kostnaden för

inventarie- och kreatursanskaffning, arrendelån utgå med belopp intill 8 500

kronor och ej som normalt med högst 4 500 kronor. Vidare borde återbetalningstiden

förlängas från 17 till 26 år.

Sökandena hava funnit nödvändigt, att rågöstiftelsen för att kunna verksamt

biträda vid genomförandet av den föreslagna fiskar- och jordbrukskolonisationen

beredes tillfälle anställa viss administrativ personal.

De årliga administrationskostnaderna hava beräknats komma att uppgå till

sammanlagt 29 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 32.

Beträffande takten och det aktuella medelsbeliovet för kolonisationens

genomförande framhålla sökandena, att en kolonisation av ifrågavarande omfattning

med nödvändighet måste taga viss tid. Sannolikt komme härför att

åtgå två till tre år. A andra sidan vore det viktigt att kolonisationsverksamheten

komme i gång snarast möjligt. Med hänsyn härtill syntes anvisandet

av behövliga medel för fiskarkolonisationen kunna uppdelas på tre år, varvid

en tredjedel borde anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Över framställningen lia utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen och

egnahemsstyrelsen. Av egnahemsstyrelsens utlåtande inhämtas, bland annat,

att styrelsen med hänsyn till att kolonisationen av estlandssvenskarna icke

kan få ske i så snabb takt att det vanliga jordsökande klientelets intressen

trädas för nära samt även med hänsyn till att det under nu rådande konjunkturer

icke är särskilt gynnsamt att starta som egen jordbruksföretagare

funnit antalet estlandssvenska familjer, som kunna tänkas bliva utplacerade

såsom egna företagare i jordbruket, böra uppskattas till förslagsvis för innevarande

budgetår högst 15 och för nästa budgetår högst 40. Yad angår

formerna för stödverksamheten beträffande jordbrukskolonisationen har styrelsen

funnit de av kommittén och stiftelsen föreslagna två lijälpformerna

utöver egnahemslån i enkelhetens intresse böra sammanföras till en. För

såväl täckancje av skillnaden mellan fastighetens inköpspris och egnahemslånet

som för inköp av inventarier m. m. böra utgå ett av egnahemsstyrelsen

beviljat räntefritt amorteringslån enligt samma grunder som gälla för arrendelån

(kung. nr 589/1940. 7:e kap.) endast med den skillnaden, att lånet bör

kunna utgå intill ett belopp av högst 10 000 kronor och amorteringstiden

bör kunna utsträckas till 30 år. Egnahemsstyrelsen har beräknat medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål till för innevarande budgetår 100 000

kronor och för budgetåret 1945/46 270 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Av den tidigare till ett antal av 7 500 personer beräknade svenska folkstammen

i Estland har numera, med väsentligt stöd från svenska statens sida,

6 500 personer överförts till Sverige. Dessa estlandssvenskar böra snarast

möjligt inordnas i det svenska samhället. En undersökning har visat, att

av de i Sverige befintliga estlandssvenskarna 1 200 tidigare haft sin utkomst

av fiske med småbruk som stöd och 3 000 varit sysselsatta i jordbruk. I

regel hava dessa fiskar- och jordbrukarfamiljer i sitt förra hemland självständigt

bedrivit sitt yrke.

På de skäl kommittén för estlandssvenskarna och rågöstiftelsen anfört

finner jag angeläget, att förutsättningar skapas för att lämpliga estlandssvenska

fiskare och jordbrukare, sedan de genom någon tids anställning i

Sverige lärt känna de nya förhållandena, såsom självständiga yrkesmän

kunna fortsätta den näring de tidigare utövat. Denna kolonisationsverksamhet

bör i erforderlig mån stödjas av staten. Emellertid må framhållas,

att kolonisationen icke får givas sådan omfattning eller inriktning att den

träder rikssvenska intressen för nära.

Den påbörjade fiskarkolonisationen bör enligt min mening fullföljas.

Yad angår fiskarnas förseende med utrustning i form av båtar, motorer och

fiskredskap synes ifrågavarande förmedlingsverksamhet allt fortfarande böra

anförtros åt rågöstiftelsen. Yidkommande härefter anskaffningen av fiskar
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32.

5

lägenheter finner jag välbetänkt att låta dessa innehålla en mindre jordbruksareal.

Med hänsyn till den svaga ekonomiska ställning, vari de estlandssvenska

fiskarna för närvarande befinna sig, synes lämpligt, att lägenheterna,

i likhet med vad som hittills gällt viel fiskarkolonisation för estlandssvenskar,

till en början upplåtas endast på arrende. Verksamheten med inköp och

utarrendering av fiskarlägenheter bör liksom hittills handhavas av rågöstiftelsen.

Emellertid bör stiftelsen verka för att arrendatorerna, så snart

de ekonomiska förutsättningarna föreligga härför, med anlitande av den

vanliga egnahemslångivningen förvärva äganderätt till de av dem arrenderade

lägenheterna. Detsamma bör gälla jämväl de tidigare upplåtelserna

av fiskarlägenheter. Jag förutsätter alltså att rågöstiftelsens jordförmedlande

verksamhet skall kunna avvecklas inom en nära framtid. — Såsom

framgår av det sagda finnér jag, att den fortsatta fiskarkolonisationen

bör bedrivas efter i huvudsak de riktlinjer som angivas i kommitténs och

stiftelsens framställning. Varken mot den föreslagna omfattningen av fiskarkolonisationen

eller mot beräkningen av kostnaderna härför har jag något

att erinra. Jag förordar sålunda, att för ändamålet anvisas dels ett belopp

av 400 000 kronor på tilläggsstat för innevarande budgetår och dels ett belopp

av samma storlek på riksstaten för budgetåret 1945/46.

Vad härefter angår jordbrukskolonisationen för estlandssvenskarna

torde denna med hänsyn till de betänkligheter egnahemsstyrelsen anfört

mot kommitténs och stiftelsens kolonisationsprogram böra tills vidare

genomföras endast i begränsad omfattning. I likhet med egnahemsstyrelsen

beräknar jag antalet kolonat under återstoden av innevarande budgetår till

15 och under nästa budgetår till 40. Denna kolonisation synes lämpligen

böra bygga på egnahemslångivningen. Då emellertid de estlandssvenska

jordbrukare, vilka i första hand böra omfattas av kolonisationen, nämligen

familjeföreståndare med stor försörjningsbörda, för närvarande sakna och

jämväl framgent måste beräknas komma att sakna medel att i nämnvärd utsträckning

bidraga till företaget, torde egnahemslånet böra kompletteras med

en särskild långivning för bestridande av återstående kostnader för fastighetsförvärvet

ävensom åtgärder för fastighetens iordningställande samt inköp

av inventarier och kreatur. Denna långivning synes böra utformas i enlighet

med egnahemsstyrelsens förslag. Såsom styrelsen påpekar komma estlandssvenska

jordbrukare enligt detta förslag att få ett stöd som nära ansluter

till de hjälpåtgärder innehavarna av statens arrendeegnahem åtnjuta. Nu

förordad särskild långivning bör handhavas av egnahemsstyrelsen i samråd

med rågöstiftelsen. Mot egnahemsstyrelsens förslag att för ändamålet skulle

anvisas 100000 kronor på tilläggsstat för innevarande budgetår och 270000

kronor på riksstaten för budgetåret 1945/46 synes intet vara att erinra.

Egnahemslångivningen för jordbrukskolonisationen torde böra ske i vanlig

ordning.

Medelsanvisningarna för fiskar- och jordbrukskolonisationen för vartdera

av innevarande och nästa budgetår böra lämpligen sammanföras till ett anslag

under fonden för låneunderstöd. Jag förordar sålunda, att till Lån till

kolonisation för estlandssvenskarna anvisas investeringsanslag av 500 000

kronor på tilläggsstat för innevarande budgetår och 670 000 kronor på riksstaten

för budgetåret 1945/46.

För att rågöstiftelsen skall kunna handhava den fortsatta fiskarkolonisationen

och biträda vid jordbrukskolonisationen synes stiftelsen vara i behov

av viss administrativ personal. I den mån stiftelsen saknar medel att

bestrida kostnaderna härför torde staten böra bidraga härtill. Särskilt anslag

för ändamålet synes dock icke böra anvisas utan kostnaderna torde få belasta

femte huvudtitelns kommittéanslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 32.

Utskottet.

Esti ands sven skärna, vilka med väsentligt stöd från statens sida överförts

till Sverige, böra snarast möjligt inordnas i det svenska samhället. Med

hänsyn såväl till den enskildes som det allmännas intresse är det såsom

departementschefen framhållit angeläget, att lämpliga estlandssvenska fiskare

och jordbrukare, sedan de genom någon tids anställning i Sverige lärt

känna de nya förhållandena, såsom självständiga yrkesmän kunna fortsätta

den näring de tidigare utövat. Utskottet delar departementschefens uppfattning,

att kolonisationen dock icke bör givas sådan omfattning eller inriktning,

att den träder rikssvenska intressen för nära.

Huvuddelen av de nu äskade medlen, 400 000 kronor för innevarande och

ett lika stort belopp för nästa budgetår, är avsedd för ett fullföljande av

den redan påbörjade fiskarkolonisationen. Eiskarlägenheterna, vilka förutsättas

skola innehålla en mindre jordbruksareal, skola liksom hittills upplåtas

endast på arrende. Arrendatorerna skola få, så snart de ekonomiska

förutsättningarna föreligga härför, förvärva äganderätten till lägenheterna

med anlitande av den vanliga egnahemslånegivningen. Yad departementschefen

i detta ämne anfört föranleder ej erinran från utskottets sida.

Återstoden, eller 100 000 kronor för innevarande och 270 000 kronor för

nästa budgetår, är avsedd för jordbrukskolonisationen. För att möjliggöra

för estlandssvenskarna att etablera sig som egna jordbrukare har det ansetts

oundvikligt att staten lämnar stöd utöver vad gällande bestämmelser för

egnahemsverksamheten medgiva. Utskottet har icke kunnat undgå hysa

vissa betänkligheter mot att estlandssvenskarna beredas förmåner utöver dem,

som enligt gällande bestämmelser kunna komma rikssvenska egnahemslåntagare

till del. Emellertid synes utredningen giva vid handen att en jordbrukskolonisation

på föreslagna villkor på längre sikt skall visa sig fördelaktig

även ur det allmännas synpunkt och som det nu endast är fråga örn

en jordbruksanskaffning i begränsad omfattning åt 15 familjer under innevarande

och 40 familjer under nästa budgetår, har utskottet ansett sig böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna del. Vid detta ställningstagande

har utskottet fäst stor vikt vid att de estlandssvenska jordbrukare,

som äro familjeförsörjare med stor försörjningsbörda, skola i första hand

omfattas av ifrågavarande stödåtgärder. I anslutning härtill vill utskottet

framhålla angelägenheten av att urvalet även sker med hänsyn till de personliga

förutsättningarna för att här i landet driva ett självständigt jordbruk.

För att möjliggöra anpassning efter här rådande förhållanden torde

någon form av omskolning vara erforderlig exempelvis — såsom även förutsatts

i Kungl. Maj:ts förslag — genom deltagande viss tid såsom anställd

i svenskt jordbruk.

Yad departementschefen i övrigt anfört har ej givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Lån till kolonisation för estlandssvenskarna

under fonden för låneunderstöd anvisa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32. 7

a) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 ett

investeringsanslag av 500 000 kronor,

b) å riksstaten för budgetåret 1945/46 ett investeringsanslag

av 670 000 kronor.

Stockholm den 2 mars 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bränebo, Bäcklund, Bernhard

Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Boman, Gustaf Iwar Anderson, Wiklund,

Johan Eric Ericson och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Danielsson,

Mårtensson, Staxäng, Viklund, Lindholm, Åkerström, Petterson i Degerfors, Johansson i

Mysinge, Thäpper och Birke■

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:105 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn val av borgmästare och lagfaren rådman. s. 1 i texten