Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945146 under fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets vei''ksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1945-05-08 · 125 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 119 av 125 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945146 under fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets vei''ksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1945 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1945146 under fjärde

huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets

vei''ksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

1:°) Rationaliserings- och besparingsarbetet inom försvarets fredsorganisation m. m.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (s. 1—20 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari

1945) föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att, efter prövning i varje

särskilt fall och med iakttagande av vad av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

anförts, medgiva, att av Kungl. Majit efter riksdagens hörande

utfärdade föreskrifter må frångås i den mån så påkallas för genomförande av

organisationsundersökningar inom försvaret.

Departementschefen har till en början lämnat en orientering örn vad som

hittills åtgjorts i rationaliserings- och besparingshänseende, örn inriktningen

av det nuvarande arbetet och örn de organ, som på området äro i verksamhet.

Här nedan lämnas först en kortfattad redogörelse över sådana i ovannämnda

hänseende vidtagna åtgärder, som tagit sikte på försvarets fredsorganisation

—- anslagsäskandena under riksstatens fjärde huvudtitel avse som bekant endast

fredsorganisationen.

Bland dessa rationaliseringsåtgärder må nämnas omorganisationen av de centrala

förvaltningsmyndigheterna, som jämlikt 1943 års riksdags beslut skett

från och med den 1 januari 1944. Av organisationsprogrammet återstår att

genomföra endast den del, som avser försvarets fortifikations- och byggnadsverksamhet,

i vilket hänseende särskild utredning pågår.

Även på andra områden har man sökt i den mån så är möjligt häva den

föga rationella uppspaltningen av likartad verksamhet på smärre organ.

Denna strävan har hittills avsatt resultat bland annat i fråga örn reparation

och underhåll av intendenturmateriel. Sålunda ha 1943 och 1944 års riksdagar

efter därom av Kungl. Majit framlagda förslag anvisat medel för anordnande

av vissa större för försvaret gemensamma anstalter för tvätt och för

underhåll av kläder, skodon m. m., i samband varmed ett stort antal av de

mindre, förbandsvis ordnade tvätt- och reparationsanläggningar som nu

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4.

»50 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr d.

finnas skola nedläggas. Sedan denna organisation fullständigt genomförts,

beräknas försvarets fredskostnader komma att genom åtgärden nedbringas

med ett avsevärt belopp. En mindre del av programmet beräknas redan under

nästa budgetår vara genomfört.

I avbidan på reformens slutliga genomförande Ilar arméförvaltningen företagit

en rationalisering av intendenturverkstäderna vid förbanden, vilken lett

till en sammanslagning av vissa verkstäder, en minskning av verkstädernas

storlek och förbättrade arbetsmetoder. I samband därmed har det befunnits

lämpligt att i ökad utsträckning lägga ut beställningar på den privata industrien.

Genom arméförvaltningens försorg ha vidare utförts undersökningar

rörande möjligheterna att nedbringa tvättkostnaderna genom förbättrade

tvättmetoder. En rationalisering av verksamheten har i viss utsträckning

genomförts även vid arméns och marinens centrala beklädnadsverkstäder, som

sedermera överförts till försvarets fabriksverk och alltså numera stå under

ledning av försvarets fabriksstyrelse.

På tygförvaltningens område ha, liksom tidigare inom intendenturförvaltningens,

funnits ett flertal smärre verkstäder för reparation och underhåll

av tygmateriel. Arbetet har inriktats på att sammanföra dylika verkstäder till

driftsekonomiskt mer tillfredsställande enheter under kompetent ledning.

Verkstäderna ha där så kunnat ske gjorts gemensamma för de tre försvarsgrenarna

eller åtminstone för två av dem.

Driften vid försvarets verkstäder i allmänhet har rationaliserats. Genom

anställande av arbetsstudieingenjörer för spilltidsundersökningar har eftersträvats

ett bättre underlag för planeringen av arbetet.

Enligt beslut av 1944 års riksdag skola örlogsvarven i Karlskrona och

Stockholm erhålla en ändamålsenligare organisation och ställas under enhetlig

ledning. De härmed sammanhängande planeringsåtgärderna ha framskridit

långt. Den tekniska rationaliseringen av Stockholms örlogsvarv är i

det närmaste avslutad. Vid Göteborgs örlogsvarv pågå motsvarande arbeten.

Vid de ny tillverkande fabrikerna och anstalterna inom försvaret, vilka nu

stå under ledning av försvarets fabriksstyrelse, tillämpas modernare arbetsmetoder

än tidigare samt rättvisande och enhetliga principer vid prissättningen

av produkterna.

Anskaffningen av materiel och förnödenheter har tidigare varit i hög grad

decentraliserad. Dessa uppgifter ha numera i stor utsträckning lagts över på

krigsmaterielverket.

Inom försvaret pågår standardisering av materielen, som undan för undan

avsätter resultat. Även beträffande byggnader har inom försvaret genomförts

en viss standardisering.

Förrådst jönsten har centraliserats i den män så varit möjligt. Ytterligare

åtgärder på detta område planeras. .

De löpande kostnaderna för truppförbanden m. m. ha i viss utsträckning

nedbringats. Central kontroll av uppvärmningsanläggningarna och deras

skötsel har lett till en reduktion av bränslekostnaderna,

Med ledning av vunna erfarenheter söker man få fram ur driftssynpunkt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

3

lämpligare typer för matinrättningar samt standardiserad och lämplig maskinutrustning.

Arbetet bedrives i samarbete med andra statliga och kommunala

organ.

För att kunna bättre bedöma kostnaderna för vissa delar av marinens verksamhet

har marinförvaltningen igångsatt en på successivt lämnade statistiska

llPPSi^er grundad undersökning rörande kostnadsfördelningen vid olika organisationsenheter.

Med ledning av detta material är det meningen att undersöka

skäligheten av kostnaderna för löner, expenser, resor etc. Örn undersökningens

resultat därtill föranleder böra enligt departementschefens mening motsvarande

undersökningar utföras inom andra delar av försvaret.

Det har alltså, framhåller departementschefen, på det verkstads- och byggnadsekonomiska

området inom försvaret varit möjligt att nå förhållandevis

goda resultat liksom också att i viss utsträckning införa rationellare metoder

för anskaffning och förvaring av förnödenheter och materiel och för kontroll

av driftskostnader m. m. Besparingsarbetet pågår på olika områden. De åtgärder,

som här komma i fråga, kunna i allmänhet vidtagas utan att därigenom

rubbning behöver ske i försvarets helhetsorganisation. Åtgärderna kunna därför

som regel successivt genomföras utan svårare överväganden i organisatoriskt

hänseende.

Annorlunda är läget, framhåller departementschefen, på expeditionstjänstens

och den lokala förvaltningsorganisationens områden. Här stöter

man på en omfattande organisation, som ofta är svår att bringa till samstämmig

verksamhet. I motsats till den civila statsförvaltningen är denna organisation

icke uppbyggd med den fredsmässiga verksamheten som enda riktpunkt utan

som sig bör anordnad med tanke på nödvändigheten av att snabbt kunna omställas

till krigsfot. En av de främsta orsakerna till decentraliseringen är den

hänsyn som redan i fred måste tagas till verksamheten i krig. Häri ligger också

en av de väsentligaste svårigheterna då det gäller att skapa en rationell organisation

och inom organisationen tillämpa rationella arbetsmetoder. En förutsättning

vid detta arbete måste nämligen vara att organisationen kan i krig

fungera tillfredsställande, vilken synpunkt ofta icke låter sig förena med de

krav, som i fredsorganisatoriskt hänseende böra uppställas. Detta medför, att

en helhetslösning är svår för att icke säga omöjlig att i ett sammanhang åstad

komma.

Givetvis har det dock varit möjligt, fortsätter departementschefen, att redan

nu vad beträffar expeditionstjänsten genomföra vissa åtgärder. Sålunda ha

moderna arbetsmaskiner införts, förvaltningsmyndigheternas och förbandens

telefonanläggningar utökats och förbättrats och den värnpliktiga arbetskraft,

som tidigare tagits i anspråk för skrivgöromål, i stor utsträckning ersatts av

kvinnlig arbetskraft.

Beträffande åter de rent organisatoriska problemen har med hänsyn till

vad nyss anförts en metod vid rationaliseringsarbetet måst väljas, som tidigare

icke nämnvärt använts vid statligt organisationsarbete, nämligen försöksverksamhet

i lämplig omfattning. Med stöd av utav Kungl. Majit lämnat bemyndigande

tillkallades den 5 februari 1942 inom försvarsdepartementet sär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 4.

skilda sakkunniga, militära expeditionstjänstkommittén, för att biträda

med utredning rörande möjligheterna att förenkla och modernisera den

militära expeditionstjänsten. Efter förslag av denna kommitté har Kungl.

Majit förordnat örn försök vid Upplands infanteriregemente med visst av

kommittén utarbetat förslag till ny regementsstabsorganisation m. m. Efter

förslag av kommittén har Kungl. Majit förordnat om motsvarande försök med

ny organisationstyp för örlogsstation samt med ny organisation av förvaltningen

vid Stockholms kustartilleriförsvar. Expeditionstjänstkommittén har

dessutom framlagt förslag till enhetliggörande och förenkling av expeditionsoch

förvaltningstjänsten. Bland annat har kommittén verkställt en översyn

av det mycket stora antal blanketter, som brukas inom försvaret, och föreslagit

en omarbetning i syfte att minska antalet blanketter och kostnaderna

härför. En fortlöpande granskning av vissa delar av försvarets blankettbestånd

skall jämlikt Kungl. Maj:ts beslut ske inom försvarets civilförvaltning.

Sedan statens organisationsnämnd tillkommit, lia organisationsundersökningarna

inom försvaret uppdragits åt ett särskilt utredningsorgan, försvarets

centrala organisationskommitté, som är underställd organisationsnämnden

och för vilken Kungl. Majit den 4 februari 1944 fastställt instruktion.

Vissa av de arbetsuppgifter, som varit militära expeditionstjänstkommittén

anförtrodda, ha i samband därmed överförts på organisationskommittén,

varefter expeditionstjänstkommittén avvecklats efter att ha slutfört

sina återstående arbetsuppgifter. De försök, som enligt det föregående

pågå inom försvaret, utföras nu under ledning av organisationskommittén,

som därvid biträdes av arbetsstudiemän och andra experter. Såvitt avser

stabs- och förvaltningsorganisationen vid regemente ha försöken överflyttats

till truppförband inom tredje militärområdet med tyngdpunkten förlagd till

Älvsborgs infanteriregemente och bedrivas där i större omfattning och efter

delvis andra riktlinjer än tidigare skett.

Det skulle föra för långt, framhåller departementschefen, att här närmare

redogöra för den sålunda pågående försöksverksamheten. Allenast må erinras

örn att organisationskommittén av Kungl. Majit erhållit bemyndigande att, om

så för försökens genomförande finnes påkallat, frångå av Kungl. Majit utan

riksdagens hörande utfärdade föreskrifter. Då det är angeläget, att försöksverksamheten

icke bindes eller begränsas genom formellt hinder, har departementschefen

ansett sig i detta sammanhang böra förorda, att av riksdagen utverkas

medgivande för Kungl. Majit att, efter prövning i varje särskilt fall,

meddela motsvarande bemyndigande såvitt avser föreskrifter, som av Kungl.

Majit meddelats efter riksdagens hörande. Härvid förutsätter departementschefen,

att detta bemyndigande kommer att tagas i anspråk endast i den mån

så kan ske inom ramen för till Kungl. Majits förfogande stående anslag och

icke skall avse ändringar i gällande avlönings- och pensionsbestämmelser.

Självfallet ifrågakomma här ej heller ändringar i lagar eller andra av riksdagen

antagna författningar.

För översyn av verksamheten inom särskilda områden av försvaret har det

befunnits lämpligt att verkställa särskilda utredningar vid sidan av de av försvarets

centrala organisationskommitté bedrivna. Bland dessa utredningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

5

må nämnas sakanslagskommittén, som är sysselsatt med undersökning rörande

behovet av icke-ordinarie personal inom försvaret

och om överförande av avlöningskostnader från sakanslag, varifrån dylika

kostnader nu i viss utsträckning bestridas, till avlöningsanslag. Vidare må

nämnas 1940 års militära byggnadsutredning, som sysslat med granskning

av vissa byggnadsfrågor inom försvaret och framlagt förslag till standardritningar

för byggnader inom försvaret. Sistnämnda utredning har hösten 1944

avslutat sin verksamhet.

I detta sammanhang bör nämnas, att marinförvaltningen sedan någon tid

tillbaka varit inriktad på att förenkla marinens lokala förvaltningsorganisation

och verkstäder genom att sammanföra parallellt arbetande

förvaltningsorgan och verkstäder.

Departementschefen har härefter lämnat en redogörelse för de speciella

åtgärder, som vidtagits och vidtagas för nedbringande av beredskapskostnaderna.

Utskottet får härutinnan hänvisa till s. 12—16 i statsrådsprotokollet.

Med avseende å belastningen å försvarsbeslutets kostnadsram inhämtas av

statsrådsprotokollet bland annat följande.

Av verkställd undersökning framgår, att belastningen i fråga ter sig på föl
-

Budgetår

Medelkostnad per

budgetår enligt

försvarsbeslutet med

däri år 1944

företagen ändring

miljoner kronor

Belopp, varmed

kostnadsramen

beräknas skola

belastas

miljoner kronor

1942/43 ................

755

731

1943/44 ................

755

773

1944/45 ................

755

762

1945/46 ................

755

774

1946/47 ................

791

794

Summa kronor

3 811

3 834

Femårsplanens kostnadsram skulle enligt denna beräkning komma att

överskridas med 23 miljoner kronor. Härvid må emellertid erinras, att 1944

års riksdag förutsatte, i anslutning till frågan om uppsättande av den sjunde

jaktflottiljen, att Kungl. Majit även i fortsättningen komme att låta undersöka

möjligheterna att finna ytterligare utvägar för åstadkommande av besparingar

i syfte att så långt görligt vore nedbringa ett överskridande av

försvarsbeslutets kostnadsram. I anledning härav har Kungl. Majit den 2

juni 1944 uppdragit åt överbefälhavaren att verkställa utredning i angivet

hänseende samt att senast i samband med vederbörande myndigheters anslagsäskanden

för budgetåret 1946/47 inkomma med de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. I den mån den sålunda igångsatta utredningen leder

till resultat, bör överskridandet av kostnadsramen kunna ytterligare nedbringas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Departementschefen har slutligen lämnat en överblick över anslagsäskandena

för nästa budgetår, varav framgår i huvudsak följande.

För budgetåret 1945/46 ha myndigheternas äskanden av anslag å fjärde

huvudtiteln uppgått till över 900 miljoner kronor, vilket belopp i de av

departementschefen i det följande framlagda äskandena nedbringats till 841

miljoner kronor. Lägges härtill det belopp, som av chefen för finansdepartementet

äskas för avskrivning av kapitalinvesteringar för byggnadsarbeten

m. m. inom försvarsbeslutets ram —- 40 miljoner kronor — överstiga de

hos riksdagen äskade beloppen med (841 + 40 — 755=) 126 miljoner kronor

den i försvarsbeslutet beräknade genomsnittskostnaden per budgetår under

femårsperioden.

Av detta överskridande belöpa på prisstegringar utöver prisläget den 1

juli 1941 sammanlagt 97 miljoner kronor, vilket belopp som nämnts icke skall

belasta kostnadsramen. De avsevärda kostnaderna för prisstegringar sammanhänga

med att för nästa budgetår äskas särskilda anslag å tillhopa 46 miljoner

kronor för täckande av redan upplupna prisstegringar å sådana materielanskaffningar

av engångsnatur samt kapitalinvesteringar, för vilka medel anvisats

genom s. k. kvotanslag. Prisstegringskostnaderna. belöpa sålunda till

stor del på medelsanvisningar för tidigare budgetår. I prisstegringskostnaderna

ha även inräknats 8 miljoner kronor, som beräknats för bestridande av

de av 1944 års riksdag beslutade provisoriska lönetilläggen åt vissa befattningshavare.

Kristilläggen, vilka i riksstatsförslaget upptagits med ett beräknat

belopp av 19,5 miljoner kronor, ingå i de angivna prisstegringskostnaderna

med inemot 10 miljoner kronor.

Vissa äskanden komma att under fjärde huvudtiteln framställas, vilka av

andra skäl ansetts böra tillgodoses utanför nämnda kostnadsram, uppgående

till ett sammanlagt belopp av 10,2 miljoner kronor.

Femårsplanens kostnadsram skulle alltså för budgetåret 1945/46 komma

att reellt överskridas med i avrundat tal (126 — 97 — 10 =) 19 miljoner kronor.

Av den av departementschefen lämnade orienteringen av det pågående

rationaliserings- och besparingsarbetet inom försvarets fredsorganisation synes

framgå, att vissa resultat redan uppnåtts och att ytterligare förbättringar torde

vara att emotse. Framhållas må, att detta arbete hittills bedrivits samtidigt

roed att hög försvarsberedskap måst upprätthållas. Att under sådana omständigheter

de vunna resultaten måste vara begränsade ligger i sakens natur liksom

ock att mycket av rationaliseringsprogrammet återstår att utföra. Sålunda

har exempelvis reparations- och underhållstjänsten i fråga om intendenturmateriel

ännu icke kunnat utbyggas enligt av riksdagen fattade beslut. Till följd av

det på grund av beredskapen avsevärt ökade behovet av reparationer och underhåll

hava i avbidan på reformens slutliga genomförande beställningar i ökad

utsträckning utlagts på den privata industrien. Resultatet härav lärer, enligt

vad utskottet kunnat konstatera, icke alltid hava utfallit på ett tillfredsställande

sätt. Anmärkningar synas likaledes kunna riktas mot vissa vid försvarsväsendets

egen centraliserade reparations tjänst utförda arbeten. Allteftersom försvarets

av riksdagen beslutade nya anstalter för tvätt samt för underhåll av

kläder, skodon m. m. hinna utbyggas, bör man kunna förvänta att på repara
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 7

Höns- och underhålls! jänstens område i tekniskt och ekonomiskt hänseende nå

åsyftade resultat.

Yad särskilt beträffar expeditionstjänstens och den lokala förvaltningsorganisationens

områden hava, såsom departementschefen erinrat, igångsatts vissa

försök i syfte att i organisatoriskt hänseende åstadkomma vissa rationaliseringar.

Dessa försök, som bland annat inriktas på att få fram en ny regementsstabsexpedition

och ny organisationstyp för örlogsstation, utföras under ledning

av försvarets centrala organisationskommitté. Under erinran att organisationskommittén

av Kungl. Majit erhållit bemyndigande att, om så för försökens

genomförande finnes påkallat, frångå av Kungl. Majit utan riksdagens hörande

utfärdade föreskrifter, har departementschefen nu föreslagit att av riksdagen

utverkas medgivande för Kungl. Majit att, efter prövning i varje särskilt fall,

lämna motsvarande bemyndigande såvitt avser föreskrifter, som av Kungl.

Majit meddelats efter riksdagens hörande. Då dessa försök utgöra ett betydelsefullt

led i det pågående rationaliserings- och besparingsarbetet inom

försvarsväsendet och då utskottet i likhet med departementschefen finner angeläget,

att denna försöksverksamhet icke bindes eller begränsas genom formella

hinder, tillstyrker utskottet den begärda fullmakten. Utskottet vill emellertid

framhålla, att, såsom departementschefen även förutsatt, bemyndigandet i

fråga får tagas i anspråk endast i den mån så kan ske inom ramen för till

Kungl. Majits förfogande stående anslag och icke skall avse ändringar i gällande

avlönings- och pensionsbestämmelser liksom givetvis ej heller i lagar

eller andra av riksdagen antagna författningar.

Yad departementschefen i övrigt under förevarande punkt anfört har icke

givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att, efter prövning i

varje särskilt fall och med iakttagande av vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4

januari 1945 anförts, medgiva, att av Kungl. Majit efter riksdagens

hörande utfärdade föreskrifter må frångås i den mån så

påkallas för genomförande av organisationsundersökningar inom

försvaret.

Försvarsdepartementet.

2:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. Beträffande Kungl. Majits framställning

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 1) kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles

3:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 2, s. 21 och 22), vilket i förhållande till det för löpande budgetår

anvisade anslaget innebär en av anslagsbelastningen föranledd höjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Centrala förvaltningsmyndigheter.

4:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader.

Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts

framställningar om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 3) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

5:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 4, s. 23—25), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en höjning med 2 000 kronor, avseende

anslagsposten till publikationstryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kronor.

6:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Krigsmaterielverket: Omkostnader. Beträffande

Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål

(punkt 5) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

7:o) Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. Krigsmaterielverket: Vissa

beredskapskostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

6 och 7, s. 26 och 27) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. ett

förslagsanslag av 930000 kronor;

b) till Krigsmaterielverket: Vissa beredskapskostnader ett förslagsanslag

av 500 000 kronor.

8:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts

framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 8) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

9:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 9, s. 28—30), vilket i jämförelse med slutsumman i den

för fortifikationsförvaltningen för löpande budgetår gällande omkostnadsstaten

innebär en höjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Om
kostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

85 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

9

10:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens

övningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10, s. 31 och

32) att till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens

övningar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 240 000

kronor.

Med hänsyn till de reservationer, som kunna förutses vara förhanden vid

ingången av budgetåret 1945/46, har anslaget ansetts kunna begränsas till

180 000 kronor. I enlighet med vad som förutsattes i 1944 års statsverksproposition

har detta belopp liksom övriga årliga kostnader för byggnadsoch

reparationsberedskapens fredsorganisation föreslagits böra belasta den

av 1942 års riksdag beslutade kostnadsramen för försvarsorganisationen.

Departementschefen har föreslagit, att den på nästa budgetår belöpande

kostnaden för utbildnings-, utrustnings- och ersättningsammunition åt beredskapsorganisationen

bestrides från anslaget till Armén: Vapen och ammunition

m. m.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår hava kostnaderna

för säkerställande av beredskapen hos entreprenadfirmornas outnyttjade

maskinutrustning samt beträffande avregistrerade bilar, för vilka ändamål beräknas

oförändrat 60 000 kronor, med hänsyn till utgifternas karaktär av

direkta beredskapskostnader ansetts jämväl för nästa budgetår böra belasta

förskottsstaten för försvarsväsendet.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag samt vad departementschefen

i samband därmed anfört har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads-

och reparationsberedskapens övningar m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kronor.

ll:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 11) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

12:o) Arméförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 12, s. 32—35), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande

budgetår innebär en höjning med 210 000 kronor, beroende i huvudsak på

den genomgripande omorganisation, som ämbetsverket nyligen undergått, och

den planerade utflyttningen till nya ämbetslokaler, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 310 000 kronor.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 4.

13:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 13) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

14:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 14, s. 36 och 37), som innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

15:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 15) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

16:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 16, s. 38—40), vilket i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår innebär en höjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 335 000 kronor.

Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

17:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 17) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

18:o) Försvarsstaben: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 41 och 42), innebärande en anslagsminskning med 5 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 645 000 kronor.

19:o) Försvarsstaben: Krigshistoriska avdelningens verksamhet. Försvarsstaben:

Vissa arbeten å mobiliseringsverket. Försvarsstaben: Fältövningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 42), som innebära oförändrade

anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Försvarsstaben: Krigshistoriska avdelningens verksamhet

ett reservationsanslag av 7 500 kronor;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i. 11

b) till Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket

ett reservationsanslag av 30 000 kronor;

c) till Försvarsstaben: Fältövningar m. m. ett reservationsanslag

av 7 500 kronor.

Armén.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

20:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl. Maj:ts

framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 20) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

21:o) Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 21, s. 46 och 47) att till Armén: Avlöningar till personal

å övergångsstat för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

255 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 340 000 kronor

och har under femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 584 000

kronor för år.

Kungl. Majits förslag, som innebär en anslagsminskning med 85 000 kronor,

tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

255 000 kronor.

22:o) Armén: Avlöningar till personal å reservstat. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 22, s. 47—49) att till Armén: Avlöningar till personal å reservstat

för budgetåret 1945746 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1370 000

kronor.

Kungl. Majits förslag innebär, att arméns reservstat utökas med 1 överste-,

2 överstelöjtnants- och 2 majorsbeställningar. I jämförelse härmed må nämnas,

att enligt chefens för armén beräkningar borde för nästa budgetår planenligt

tillkomma följande beställningar på reservstat nämligen 1 överste,

4 överstelöjtnanter, 2 majorer, 6 kompaniofficerare och 6 underofficerare.

Den föreslagna utökningen av arméns reservstat tillstyrkes av utskottet,

som lämnat den verkställda beräkningen av medelsbehovet under anslaget

utan erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å reserv
stat

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000

kronor.

Utskottet.

Utskottet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 4.

23:o) Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, s. 49 och 50), som innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal i arméns

reserver för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

1 700 000 kronor.

24:o) Armén: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. Beträffande

Kungl, Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 24)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

25:o) Armén: Ekiperingsersättningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25, s. 50 och 51), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en höjning med 250 000 kronor, beroende på

den planenliga utökningen av personalorganisationen samt av nu förebragta

säkrare anslagsberäkningar, får utskottet, som icke haft något att erinra mot

att de för innevarande budgetår gällande grunderna i fråga örn ekiperingshjälp

till reservpersonalen gives giltighet jämväl under nästa budgetår,

hemställa,

att riksdagen må till Armén: Ekiperingsersättningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.

26:o) Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 26, s. 51—53) att till Armén: Avlöningar till civil

handräckningspersonal för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

3 070 000 kronor.

Något särskilt anslag för ifrågavarande ändamål finnes icke uppfört å riksstaten.

Däremot hava från och med budgetåret 1942/43 medel för ändamålet

upptagits under arméns allmänna avlöningsanslag. I den för nämnda anslag

fastställda avlöningsstaten har ingått en anslagspost betecknad Avlöningar till

civil handräckningspersonal, vilken för innevarande budgetår upptagits till

2 750 000 kronor. Departementschefen har nu föreslagit, att ett särskilt anslag

uppföres för ändamålet för nästa budgetår.

De för innevarande budgetår för ändamålet anvisade medlen avses för

anställande av högst 763 civila handräckningsmän med avlöning enligt

kollektivavtal. Häri ingå remontskötare till ett antal av 25. Av propositionen

1944: 143 framgår, att kavalleriets behov av remontskötare uppskattats

till 57, varav ytterligare 25 borde anställas för budgetåret 1945/46. Häremot

har riksdagen (skrivelse 1944: 273) icke haft något att erinra. För nästa budgetår

har departementschefen därför beräknat medel för anställande av sammanlagt

50 remontskötare. Antalet civila handräckningsmän har av departementschefen

uppskattats till omkring 790. Kostnadsökningen utgör 320 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

13

Härav torde 220 000 kronor, huvudsakligen motsvarande på grund av fördyrade

levnadskostnader medgiven förhöjning av kollektivavtalsreglerade

löner, få anses utgöra prisstegring efter den 1 juli 1941.

Utskottet tillstyrker, att kostnaderna för den civila handräckningspersonalen,

vilka hittills upptagits under arméns allmänna avlöningsanslag, från och

med nästa budgetår i stället hänföras till ett särskilt avlöningsanslag av förslagsanslags

natur. Mot den verkställda beräkningen av detta anslag har ut

skottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till eimi handräckningspersonal

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

3 070 000 kronor.

Bidrag m. m. åt värnpliktiga.

27:o) Armén: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 27, s. 54—56) att till Armén: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 17 550 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Arrhén (1:118)

och den andra inom andra kammaren av herrar J. 1. A. Dichson och L. O.

Skantze (11:223), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att tillämpningen

av författningarna angående kompensation i form av premier och meritberäkning

(motsvarande) skall utsträckas att gälla även de äldre värnpliktiga,

vilka efter den 1 september 1939 kommenderats eller uttagits till förlängd utbildning,

motsvarande den som i författningarna avses, samt att anvisa härför

erforderliga medel.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen I: 118.

Anslaget för budgetåret 1944/45 är uppfört under beteckningen Armén: De

värnpliktigas avlöning med ett belopp av 18 350 000 kronor.

Med utgångspunkt från 13 647 000 tjänstgöringsdagar för arméns värnpliktiga

hava kostnaderna för penningbidrag beräknats till 15 806 000 kronor.

Premier åt vissa för befälsutbildning m. m. uttagna värnpliktiga, innebärande

ekonomisk kompensation för den längre utbildningstiden, hava under nästa

budgetår beräknats komma att utgå till 1 300 värnpliktiga underofficerare

med 250 kronor eller sammanlagt med 325 000 kronor samt till 1 150 värnpliktiga

officersaspiranter med 1 250 kronor eller sammanlagt med 1 437 500

kronor. Tillhopa skulle sålunda för premier erfordras 1 762 500 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle alltså för nästa budgetår

uppgå till i avrundat tal 17 550 000 kronor.

I anslutning till av försvarets civilförvaltning framlagt förslag har departementschefen

förordat, att anslaget upptages under samlingsrubriken Bidrag

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

m. m. åt värnpliktiga samt benämnes Armén: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga.

Vidkommande det motionsvis väckta förslaget om utvidgad rätt till premier

och meritberäkning för befälsutbildade vill utskottet erinra, att dylika förmåner

införts i anslutning till stadgandet i 1941 års värnpliktslag örn uttagning

i fredstid av vissa värnpliktiga till förlängd utbildning i syfte att

bereda dem utbildning till befäl eller för tjänstgöring i vissa specialbefattningar.

Förmånerna hava avsetts skola tillkomma allenast värnpliktiga, å

vilka 1941 års värnpliktslag är gällande. Kungl. Majit har emellertid funnit

sig böra genom brev den 31 december 1942 utsträcka rätten till premier till

att gälla jämväl sådana äldre värnpliktiga, vilka genomgått samma plutonchefs-

och officersaspirantskolor eller motsvarande utbildningskurser som

dem, vilka anordnats för under 1941 års värnpliktslag hänförliga värnpliktiga.

Därvid har såsom särskilt villkor stadgats, att ifrågavarande värnpliktiga

skola hava avslutat sin utbildning i berörda skolor och kurser efter den 1

juli 1942. Skälen för denna utvidgade rätt till premier hava varit, att dessa

äldre värnpliktiga ingått bland elever, som utbildats i den ordning, som nu

gällande värnpliktslag förutsätter. Det motionsvis väckta förslaget innebär,

att motsvarande förmåner skulle tillkomma jämväl sådana äldre värnpliktiga,

vilka genomgått befäls- eller motsvarande utbildning, som anordnats till

följd av beredskapsförhållandena och alltså icke föranletts av med den nya

värnpliktslagens tillkomst sammanhängande särskild befäls- eller motsvarande

specialutbildning. Framställningar örn premier till dylika värnpliktiga hava

i stor utsträckning varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning men av Kungl.

Majit lämnats utan åtgärd. Då det i föreliggande motioner gjorda yrkandet

liksom nämnda till Kungl. Majit gjorda framställningar avse befälsutbildning,

som föranletts av beredskapsförhållandena och icke av den nya värnpliktslagens

bestämmelser örn befälsutbildning, finner sig utskottet med hänsyn

jämväl till de konsekvenser, som ett bifall till motionärernas förslag skulle

medföra i fråga örn elever i andra utbildningskurser under beredskapstiden,

icke böra intaga annan ståndpunkt än Kungl. Majit till denna fråga. Motionerna

i denna del avstyrkas alltså av utskottet. I vad motionerna avse

att äldre under tiden för försvarsberedskapen befälsutbildade värnpliktiga

skulle få å sig tillämpade de särskilda bestämmelser om meritberäkning, som

numera gälla för befälsutbildade värnpliktiga med enligt bestämmelserna i

27 § gällande värnpliktslag förlängd utbildningstid, finner sig utskottet böra

på nyssnämnda skäl avstyrka motionerna jämväl i denna del.

Utskottet har ansett sig böra i detta sammanhang meddela, att enligt vad

utskottet under hand inhämtat, åtskilliga av de i motionerna avsedda värnpliktiga

på grund av att premiebestämmelserna felaktigt tolkats av vissa militära

myndigheter fått dylika premier till sig utbetalda, oaktat de författningsenligt

icke varit berättigade därtill. Dessa värnpliktiga hava sedermera

anmodats att återbetala sålunda uppburna premiebelopp. I den mån de

felaktiga utbetalningarna hava verkställts utan deras eget förvållande,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

15

synas utskottet billighetsskäl tala för att de befrias från återbetalningsskyldigbeten.

Utskottet har velat bringa denna sin uppfattning i ämnet till

Kungl. Maj:ts kännedom.

Mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har utskottet icke

funnit anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 118 och II: 223, till Armén: Penningbidrag

m. m. åt värnpliktiga för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 17 550 000 kronor.

28:o) Armén: Familjebidrag. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 28,

s. 56 och 57) att till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 690 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 730 000 kronor.

Antalet tjänstgöringsdagar för nästa budgetår har beräknats till 13 647 000

mot för innevarande budgetår 14 400 000. Med hänsyn till denna minskning i

antalet tjänstgöringsdagar har medelsbehovet för nästa budgetår beräknats

till i runt tal 690 000 kronor.

Anslagets benämning — nu Armén: Familjebidrag åt värnpliktiga — har

ansetts böra ändras till Armén: Familjebidrag.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet

anledning till erinran liksom ej heller den föreslagna ändrade anslagsbenäm

ningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Familjebidrag för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 690 000 kronor.

Sjukvård.

29:o) Armén: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29,

s. 57—59) att till Armén: Sjukvård för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000

kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 971 000

kronor för år.

Anslaget har för nästa budgetår beräknats enligt samma grunder som för

innevarande budgetår.

Departementschefen har erinrat, att 1941 års riksdag med viss mindre

jämkning bifallit ett i propositionen 1941: 290 framlagt förslag till förordning

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänst
-

Vt skott et

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

göring. Förordning i ämnet har den 28 juni 1941 utfärdats (SFS nr 593).

Vid anmälan av propositionen 1944:107 med förslag till förordning angående

ändring i vissa delar av militärersättningsförordningen framhöll departementschefen

(s. 23), att anledning då icke funnes att ändra hemvärnspersonalens

ställning i förevarande hänseende. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning.

Tillräckliga skäl för att nu frångå denna ståndpunkt synas departementschefen

icke föreligga.

För att möjliggöra en fredsmässig uppdelning av sjukvårdskostnaderna på

olika utgiftsändamål har det synts nödvändigt att omlägga staterna för försvarsgrenarnas

sjukvårdsanslag. Sålunda föreslås, att nämnda anslag anpassas

efter normalomkostnadsstat så att anslagsposterna komma att motsvara

de under densamma (anslagsposten till sjukvård m. m.) uppförda delposterna

till ersättningar åt verksläkare (tjänsteläkare), sjukhusvård, medicin,

sjukvård i övrigt och begravningshjälp.

Mot de tillämpade grunderna för beräknandet av medelsbehovet under

arméns sjukvårdsanslag har utskottet icke funnit anledning till erinran Den

föreslagna omläggningen av staterna för försvarsgrenarnas sjukvårdsanslag

tillstyrkes jämväl av utskottet. Likaledes ansluter sig utskottet till vad departementschefen

anfört rörande hemvärnspersonalens sjukvård.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Sjukvård för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

30:o) Armén: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

30, s. 59 och 60) att till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 580 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 590 000

kronor.

Kostnaderna för fredssjukvårdsmateriel hava för nästa budgetår uppskattats

till 177 000 kronor mot 190 000 kronor för innevarande budgetår. Med

avseende å medelsanvisningen för krigssjukvårdsmateriel för nästa budgetår

har departementschefen icke ifrågasatt annan ändring än att densamma bör

höjas från nu utgående 400 000 kronor med 5 000 kronor för komplettering av

vissa förbandslådor med hastigt verkande smärtstillande medel. Det sammanlagda

medelsbehovet skulle alltså utgöra i runt tal 580 000 kronor.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag, innebärande en anslagsminskning

med 10 000 kronor, tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 580 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

17

Reseersättningar m. m.

31:o) Armén: Reseersättningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 31, s. 61 och 62) att till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kronor.

Under samlingsrubriken Resor och militärtransporter finnas å riksstaten

för budgetåret 1944/45 uppförda två förslagsanslag, nämligen ett till Inskrivnings-

och färdkostnader, upptaget med 1 200 000 kronor, varav 1 000 000

kronor torde få anses avsett för färdkostnader och resten för inskrivningskostnader,

samt ett till Reseersättningar m. m., upptaget med 2 200 000

kronor.

Departementschefen har tillstyrkt ett av försvarets civilförvaltning framlagt

förslag, enligt vilket färdkostnaderna skulle utbrytas ur nuvarande anslaget

till inskrivnings- och färdkostnader och inräknas under anslaget till

reseersättningar m. m., varjämte inskrivningskostnaderna skulle uppföras såsom

ett särskilt anslag. Härigenom skulle anslaget till inskrivnings- och färdkostnader

komma att utgå ur riksstaten. I anslutning härtill skulle samlingsrubriken

Resor och militärtransporter ändras till Reseersättningar m. m.

För nästa budgetår beräknas för färdkostnader 900 000 kronor, innebärande

en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 100 000 kronor.

För reseersättningar m. m. beräknas samma belopp som för innevarande

budgetår eller 2 200 000 kronor.

Vad departementschefen föreslagit i fråga örn ändrad anslagsuppställning

har icke givit utskottet anledning till erinran. Den verkställda beräkningen

av medelsbehovet under det sålunda genom sammanläggning uppkomna anslaget

tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3100 000 kronor.

Expenser m. m.

32:o) Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 62—65), vilket i förhållande till det för

innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 1 000 000

kronor, vilken höjning närmast är att tillskriva tillämpningen av nya, på

fastare underlag vilande beräkningsgrunder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

10 000 000 kronor.

33:o) Armén: Övriga expenser m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 33, s. 65—67), vilket i förhållande till motsvarande anslag för

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4. 850 45 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

löpande budgetår innebär en av budgettekniska skäl föranledd minskning

med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Övriga expenser m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor.

34:o) Armén: Publikationstryck. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 34, s. 68 och 69), vilket i förhållande till det för löpande budgetår

anvisade anslaget innebär en av belastningen på anslaget föranledd höjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Publikationstryck för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

Mathållning m. m.

35:o) Armén: Mathållning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35,

s. 69—71) att till Armén: Mathållning för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 27 275 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 28 900 000

kronor. Medelsbehovet beräknades efter en portionskostnad av 150 öre för

man och tjänstgöringsdag.

För nästa budgetår har räknats med en portionskostnad av 155 öre. Med

utgångspunkt från 17 591000 tjänstgöringsdagar beräknas medelsbehovet

under anslaget till i runt tal 27 275 000 kronor.

De föreslagna grunderna för beräkningen av anslaget synas utskottet kunna

godtagas. Med förmälan att minskningen av anslaget i jämförelse med medelsanvisningen

för innevarande budgetår är föranledd av minskat antal tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Mathållning för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 27 275 000 kronor.

36:o) Armén: Furagering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 36,

s. 72 och 73) att till Armén: Furagering för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 4 665 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 600 000

kronor.

Beträffande medelsbehovet under anslaget har departementschefen utgått

från de priser, vilka tillämpats vid beräkningarna för innevarande budgetår.

Med hänsyn till bristen på motorfordon har antalet hästunderhållsdagar

ansetts böra ökas med i runt tal 100 000. Ifrågavarande ökning av antalet

hästunderhållsdagar är, framhåller departementschefen, av rent tillfällig

natur och bör äga bestånd endast så länge så är nödvändigt på grund av rådande

förhållanden. Någon utvidgning av det för fred behövliga hästbeståndet

bör enligt departementschefen av denna anledning icke ske. Det före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

19

liggande behovet av extra hästtjänstgöringsdagar bör vidare enligt departementschefen

tillgodoses på så sätt, att ett antal närmast för tjänstgöring

under förstärkt försvarsberedskap avsedda hästar tills vidare bibehålies i

tjänst.

Under anslaget till remontering föreslår departementschefen en begränsning

av antalet ridhästar inom armén med 200. Härav föranledes en minskning

av furageringskostnaderna med i runt tal 125 000 kronor.

Mot de föreslagna grunderna för beräkning av furageringskostnaderna per

häst och underhållsdag har utskottet icke något att erinra. Det med hänsyn

till bristen på motorfordon beräknade ökade antalet hästunderhållsdagar synes

utskottet likaledes kunna godtagas. Då Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt

tillstyrkes, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Fur agering för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 4 665 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

37:o) Armén: Munderingsutrustning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 37, s. 73—75) att till Armén: Munderingsutrustning m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 400 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 17 000 000

kronor.

Med utgångspunkt från hittills tillämpade grunder har medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår beräknats till 15 702 350 kronor. Nämnda

belopp har med hänsyn till underhållstjänstens centralisering ansetts kunna

minskas med 320 000 kronor till, i avrundat tal, 15 400 000 kronor. Till följd

av de olika medelsbehov, som skola tillgodoses med anlitande av förevarande

anslag, föreslås, att anslagets nuvarande beteckning Armén: Munderingsutrustning

ändras till Armén: Munderingsutrustning m. m.

Utskottet tillstyrker, att medel för ifrågavarande ändamål anvisas i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag, enligt vilket anslaget beräknats efter oförändrade

grunder. Den ändrade anslagsbeteckningen tillstyrkes likaledes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Munderingsutrustning m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 400 000

kronor.

38:o) Armén: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 38, s. 75—82) att till Armén: Kasern- och förplägnadsutredning

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

2 475 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 225 000

kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 4.

Medelsbehovet för innevarande budgetår har beräknats dels efter ett belopp

av 5 öre för man och tjänstgöringsdag för anskaffning och underhåll

av sängservis och annan för manskapet avsedd kasernutredning, dels till

förp]ägnadsutredning efter ett belopp av likaledes 5 öre per man och tjänstgöringsdag

och efter 1 öre för häst och underhållsdag, dels och med ett fast

belopp av 250 000 kronor för anskaffning och underhåll av expeditionsinventarier,

möbler till dagrum och andra gemensamma lokaler, gymnastikmateriel

m. m.

Departementschefen har tillstyrkt av försvarsgrensförvaltningarna föreslagna

enhetliga grunder för uppskattningen av medelsbehovet till kasern- och förplägnadutredning,

innebärande att beräkningen skall ske med utgångspunkt

från dels visst öresbelopp för värnpliktig och tjänstgöringsdag för sådana inventarier,

som så att säga individuellt förslitas av de värnpliktiga, dels ock

ett fast årsbelopp, motsvarande underhållskostnader för inventarier, som

kunna sägas kollektivt förslitas, såsom inventarier vid staber, skolor, truppförbandens

kanslihus, mässar och förråd.

Enligt försvarsgrensförvaltningarnas förslag skulle samtliga försvarsgrenars

öresbelopp beräknas till 14 öre. För marinen och flygvapnet skulle detta

innebära en minskning med 2 öre, för armén en höjning med 4 öre. Minskningen

för marinen och flygvapnet motväges av att ett fast belopp införes.

Höjningen för armén bör, framhåller departementschefen, ses mot bakgrunden

av den återhållsamhet, som på senare år iakttagits vid beräkningen av

arméns anslag till kasern- och förplägnadsutredning m. m. Departementschefen

har erinrat, att detta anslag enligt 1925 års försvarsordning beräknades

efter ett öresbelopp av 12 öre för man och dag samt att införandet av ett fast

årsbelopp och den samtidigt genomförda minskningen av öresbeloppet ursprungligen

icke medförde någon ändrad total medelsanvisning för ändamålet,

På grund av det väsentligt ökade antalet tjänstgöringsdagar har emellertid

summan av öresbeloppet och det å man och dag utslagna fasta årsbeloppet

numera kommit att uppgå till allenast 11,3 öre. Skillnaden mellan

detta belopp och det för marinen och flygvapnet tillämpade öresbeloppet,

16 öre, är iögonenfallande. En höjning av anslagsanvisningen för arméns del

synes departementschefen därför svårligen kunna undvikas. I avbidan på

ytterligare erfarenheter anser dock departementschefen, att öresbeloppet icke

för någon av försvarsgrenarna sättes högre än 13 öre för man och dag. I fråga

örn armén synes en ytterligare begränsning kunna göras för den närmaste

tiden. I vad avser kasernutredning synes departementschefen sålunda, enär

någon nyanskaffning av viss för den personliga beredskapen erforderlig materiel

icke torde behöva ifrågakomma under de närmaste åren, den hittillsvarande

beräkningsgrunden för armén, 5 öre för man och tjänstgöringsdag,

kunna bibehållas under nästa budgetår. För förplädnadsutredning synes

departementschefen däremot böra räknas med ett till 7 öre förhöjt belopp.

Sammanlagda beloppet för man och dag skulle sålunda för arméns vidkommande

begränsas till 12 öre, vartill liksom nu skulle komma 1 öre för häst

och underhållsdag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

21

Det fasta årsbeloppet — för närvarande 250 000 kronor — föreslås av

departementschefen för nästa budgetår höjt till 300 000 kronor.

Även medelsbehovet för anskaffning och underhåll av musikmateriel har

av försvarsgrensförvaltningarna beräknats efter enhetliga grunder. En tillämpning

av dessa skulle för armén medföra en ökning av medelsanvisningen

med 45 000 kronor. För egen del har departementschefen funnit sig kunna

förorda en mindre höjning av medelsanvisningen och har räknat med ett

medelsbehov för varje musikkår av typ I örn 4 000 kronor, för kår av typ II

örn 2 600 kronor samt för kår av typ III örn 2 000 kronor. För Svea livgarde

och Livregementet till häst bör dock enligt departementschefen — med hänsyn

till de speciella förhållanden, som äro förknippade med garnisonstjänsten

i Stockholm — beräknas ett tillägg av sammanlagt 400 kronor. Sammanlagda

medelsbehovet för arméns musikkårer .skulle således uppgå till 76 400 kronor.

Departementschefen förutsätter emellertid, att avkastningen av arméns musikfond,

vilken torde kunna uppskattas till 44 000 kronor, skall gå i avräkning

härå. För ändamålet skulle då erfordras ett belopp örn (76 400—44 000=)

32 400 kronor, vilket innebär en höjning med 7 400 kronor av den nuvarande

medelsanvisningen.

Departementschefens förslag innebär slutligen, att på arméns anslag till

övriga expenser m. m. belöpande kostnader för anskaffning och underhåll av

expeditionsmöbler vid högre staber överföras till nu ifrågavarande anslag.

Därvid förutsättes, att dessa kostnader, beräknade till 39 500 kronor, skola

bestridas inom ramen av de för kasern- och förplägnadsutredning beräknade

beloppen.

Med utgångspunkt från 17 591 000 tjänstgöringsdagar för manskap och

med tillämpning i övrigt av ovan angivna beräkningsgrunder har anslaget för

nästa budgetår uppskattats till, i avrundat tal, 2 475 000 kronor.

Utskottet har icke något i princip att erinra mot de av försvarsgrensförvaltningarna

förordade enhetliga grunderna för uppskattningen av medelsbehovet

till kasern- och förplägnadsutredning med den jämkning, som av

departementschefen därvid föreslagits. Den verkställda beräkningen i övrigt

av anslaget synes utskottet jämväl kunna godtagas. Yad departementschefen

i samband därmed anfört har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Kasern- och förplägnadsutredning

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 2 475 000 kronor.

39:o) Armén: Anskaffning av intendenturmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 39, s. 82—85) att till Armén: Anskaffning av intendenturmateriel

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000

kronor,

Vtskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 4.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000

kronor

Såvitt anginge — förutom nu ifrågavarande anslag •— anslagen till anskaffning

av tygmateriel för armén, till fartygsbyggnader för flottan, till förstärkning

av kustartilieriförsvaret, till anskaffning av flygmateriel samt till

engångsanskaffning av ammunition för armén och flygvapet har 1942 års

riksdag godkänt den anslagstekniska anordningen, att anskaffningskostnaderna

skola bestridas från reservationsanslag -— s. k. kvotanslag — så beräknade

att de för hela perioden uppgå till ett mot sagda kostnader svarande

sammanlagt belopp men för vart och ett av de i perioden ingående fem budgetåren

bestämmas till en femtedel av sagda belopp —• eller till det högre

eller lägre belopp, som erfordras för att ernå en jämn fördelning över femårsperioden

av försvarskostnaderna — med rätt för Kungl. Majit att medgiva

anslagens överskridande inom ramen för de av riksdagen fastställda

totala kostnadsbeloppen. De överskridanden eller besparingar, som uppkomma

på anslagen, komma alltså vid periodens slut att motväga varandra.

Från och med budgetåret 1943/44 har en motsvarande anordning vidtagits beträffande

de anslag till byggnadsarbeten m. m., som skola falla inom den i

försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen.

Jämlikt propositionen 1942: 266 (punkten 14:o) beräknades de totala kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1941 för genomförandet av i propositionen

1942:210 angiven anskaffning av intendenturmateriel — utom anskaffning

av viss mobiliseringsutrustning, som bestritts med anlitande av

medel från förskottsstaten för försvarsväsendet — till 15 000 000 kronor,

motsvarande en genomsnittskostnad under femårsperioden 1942/47 av 3 000 000

kronor. Riksdagen har bemyndigat Kungl. Majit att meddela beslut örn

anskaffning av ifrågavarande materiel och att medgiva överskridande, inom

ramen för ett belopp örn 15 000 000 kronor, av det för budgetåret 1942/43

för anskaffningen anvisade anslaget örn 3 000 000 kronor. För vartdera av

budgetåren 1943/44 och 1944/45 ha efter enahanda grunder och med motsvarande

rätt till överskridande för ändamålet anvisats 3 000 000 kronor. Med

anledning härav och med stöd av givet bemyndigande ha för materielanskaffning

hittills disponerats 10 350 000 kronor.

Den budgettekniska anordning för bestridande av kostnaderna för vissa

materielanskaffningar, som enligt det ovan anförda tillämpats för de tre första

budgetåren av försvarsbeslutets uppsättningsperiod, bör, framhåller departementschefen,

uppenbarligen bibehållas även under nästa budgetår, varvid

departementschefen förutsätter, att de av riksdagen givna bemyndigandena att

överskrida respektive reservationsanslag få anses ha avseende jämväl å motsvarande

för nästa budgetår anvisade fortsättningsanslag.

Yad därefter angår anskaffningen av intendenturmateriel för armén föreslår

departementschefen, att för budgetåret 1945/46 för ändamålet uppföres

ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor. Det synes departementschefen

få ankomma på Kungl. Majit att pröva i vilken omfattning anskaffning

av sådan materiel under nästa budgetår bör ske,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

23

Enligt vad departementschefen inhämtat från arméförvaltningens intendenturavdelning

torde inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen

för intendenturmaterielanskaffning, 15 000 000 kronor, kunna

rymmas engångskostnader för anskaffning av inventarier för vissa sjukhus,

för vilka sjukvårdsförvaltningen för nästa budgetår äskat medel under särskilt

anslag. Departementschefen utgår alltså från att inom nämnda kostnadsram

skola kunna bestridas berörda utgifter, beräknade till sammanlagt

598 000 kronor. En begränsning av de avsedda utgifterna synes departementschefen

dock böra eftersträvas.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att den för de tre första

budgetåren av försvarsbeslutets uppsättningsperiöd tillämpade budgettekniska

anordningen för bestridande av kostnaderna för vissa materielanskaffningar

bör bibehållas även under nästa budgetår. I enlighet härmed tillstyrker utskottet,

att för anskaffning av intendenturmateriel för budgetåret 1945/46 anvisas

ett anslag av 3 000 000 kronor. De av riksdagen tidigare givna bemyndigandena

att överskrida respektive reservationsanslag synas utskottet böra få

avse jämväl motsvarande för nästa budgetår anvisade fortsättningsanslag. Det

bör få ankomma på Kungl. Majit att pröva, i vilken omfattning anskaffning av

intendenturmateriel under nästa budgetår bör ske.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Majits förslag jämväl i

övrigt under denna punkt tillstyrkas av utskottet, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av intendenturmateriel

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

3 000 000 kronor.

S2 Undervisning och övningar.

40:o) Armén: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 40, s. 85 och 86), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en höjning med 45 000 kronor, beroende bland

annat på att samtliga truppförband, skolor och utbildningsanstalter m. m. enligt

1942 års försvarsbeslut beräknas vara organiserade vid ingången av budgetåret

1945/46, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Undervisningsmateriel m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 365 000

kronor.

41:o) Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser

m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41, s. 87—90)

att till Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 1 075 000 kronor.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

24 Statsutskottets utlåtande nr 4.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 050 000

kronor.

Den föreslagna höjningen hänför sig väsentligen till utgifterna för särskilda

utbildningskurser och oförutsedda behov samt till en mindre del till kostnaderna

för utbildningsanstalterna.

Departementschefen har framhållit, att ersättning för deltagande i militärläkarkurs

hittills utgått efter andra grunder än ersättning till deltagare i

marinläkarkurs. I förra fallet har utgått lön enligt krigsavlöningsreglementet,

i senare fallet — förutom de årsarvoden, som normalt tillkomma marinläkare

av andra graden och marinläkarstipendiater -— dagarvoden örn 12

kronor. Sistnämnda system har tidigare tillämpats jämväl för deltagare i

militärläkarkurs, dock att dagarvode då utgått med 14 kronor. Departementschefen

har ansett tillräckliga skäl icke föreligga att avlöna deltagarna i de

olika kurserna efter skilda grunder. En återgång i fråga örn militärläkarkurserna

till det tidigare tillämpade systemet, som i varje fall skulle aktualiseras

vid beredskapens upphörande, har synts departementschefen vara att förorda.

Dagarvodet har ansetts därvid böra bestämmas till 14 kronor. Någon uppräkning

av anslaget lärer icke behöva föranledas härav.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har synts utskottet

kunna godtagas. Yad departementschefen anfört i fråga om grunderna för

ersättning för deltagande i militärläkarkurserna har icke givit utskottet anledning

till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter,

särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 075 000 kronor.

42:o) Armén: Truppförbandens övningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 42, s. 90—93) att till Armén: Truppförbandens övningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 12 700 000 kronor.

Si

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 10 700 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

9 800 000 kronor för år.

Den föreslagna höjningen av anslaget, som avser posten till drivmedel, är

föranledd dels av att antalet utbildningsfordon måst ökas, dels ock av att drivmedelsåtgången

per mil vid vissa fordon är väsentligt större än som förut beräknats.

Departementschefen har förutsatt, att drivmedelsåtgången underkastas en

fortsatt ingående kontroll och att därvid alla förefintliga möjligheter att —

utan utbildningens äventyrande — nedbringa förbrukningen tillvaratagas.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen anfört rörande angelägenheten

av att sparsamhet iakttages i fråga om drivmedelsförbrukningen,

tillstyrker den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

25

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Truppförbandens övningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 12 700 000

kronor.

43:o) Armén: Fält- och fälttjänstövningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 43, s. 93), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Armén: Fält- och fälttjänstövningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 350 000

kronor.

Anskaffning och vård av hästar m. m.

44:o) Armén: Remontering. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44,

s. 94—100) att till Armén: Remontering för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 2 230 000 kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr L. Bondeson (I: 228) och den andra inom andra kammaren av

herr G. Nilsson i Göingegården m. fl. (II: 376) hemställts, att riksdagen, med

beräkning av ett genomsnittligt inköpspris av 2 000 kronor per remont, måtte

besluta höja det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna reservationsanslaget

Armén: Remontering med 97 800 kronor till 2 327 800

kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen I: 228.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1900 000

kronor.

I propositionen 1942: 210 (s. 394 ff) har antalet stamhästar, med ledning

av vilket remonteringens omfattning beräknats, uppskattats till 4 966 ridoch

351 draghästar. Den årliga remonteringen beräknades till 10 % av detta

antal, d. v. s. 497 rid- och 35 draghästar jämte 12 hästar som ersättning för

å depå störtade remonter, eller sammanlagt 509 rid- och 35 draghästar. I

samma proposition beräknades behovet av ackordhästar till 11 000 innebärande

en ökning i förhållande till tidigare antal med omkring 6 000 hästar.

Departementschefen har förordat, att medelpriserna vid försvarets hästinköp

under nästa budgetår beräknas till samma belopp som innevarande

budgetår, nämligen 1 800 kronor för remonter och 1 500 kronor för stamhästar

för dragbruk och ackordhästar.

Departementschefens förslag innebär vidare en begränsning av antalet ridhästar

inom armén. Sålunda anses stamhästar icke böra beräknas för pansartrupperna,

luftvärnet och intendenturtrupperna, varjämte antalet stamhästar

vid artilleriet samt vid vissa staber och skolor bör begränsas. Minskningen

av stamhästantalet skulle enligt detta förslag uppgå till sammanlagt 200.

Remonter och stamhästar för dragbruk hava ansetts böra för nästa bud
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

getår anskaffas till ett antal av 489 respektive 35, vilket i förhållande till

innevarande budgetår innebär med avseende å remonter en minskning med

20 och i fråga örn stamhästar oförändrat antal.

I fråga örn medel för ackordhästar har enligt 1942 års försvarsbeslut det

årliga behovet av ackordhästdagar för armén vid fullt genomförd organisation

uppskattats till 452 000 och av ackordhästar till 11000. För budgetåret

1943/44 har anskaffningen av ackordhästar beräknats begränsad till 450 och

för innevarande budgetår till 550. Ackordhästantalet uppgår för närvarande

enligt lämnad uppgift till omkring 3 700. Enär ackordhästbeståndet först

efter hand kan uppbringas till det i försvarsbeslutet avsedda antalet, torde,

framhåller departementschefen, liksom hittills det för nästa budgetår erforderliga

antalet ackordhästdagar få uttagas antingen genom utnyttjande av ackordhästbeståndet

i större omfattning än som från början förutsatts eller genom

ianspråktagande av under beredskapen anskaffade hästar. Arméförvaltningen

har nu föreslagit, att nyanskaffningen av ackordhästar skulle beräknas till

det i försvarsbeslutet angivna antalet, 1100. Då en successiv ökning upp till

detta antal synes vara att föredraga, har departementschefen föreslagit, att

nyanskaffningen av ackordhästar för nästkommande budgetår begränsas till

900. Oaktat ackordhästbeståndet icke uppbringats till avsett antal böra enligt

departementschefen under förevarande anslag, på sätt för innevarande

budgetår ägt rum, medel beräknas för möjliggörande av en utackordering av

11 000 hästar.

Inkomsterna av försäljning av ackordhästar ha under en följd av år beräknats

efter allenast 100 kronor för varje häst. Med hänsyn till rådande

prisläge och då i försvarsbeslutet räknats med ett genomsnittligt försäljningspris

av 300 kronor för varje häst, synas departementschefen inkomsterna

av sådan försäljning nu böra beräknas till (550 X 300 =) 165 000 kronor.

Medelsbehovet för Remonter samt stamhästar för dragbruk har beräknats

till 906 000 kronor och för Ackordhästar till 1 325 000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka den verkställda beräkningen av

arméns remonteringsanslag. Om utskottet alltså därvid godtager det av

Kungl. Maj:t nu föreslagna medelpriset för remonter vill utskottet dock framhålla,

att detta icke innebär ett ställningstagande från utskottets sida till frågan

vilket pris som vid inköp av remonter bör slutligt erläggas, utan bör

denna fråga bedömas med ledning av det utredningsmaterial beträffande uppfödningskostnaderna,

som föreligger vid den tidpunkt — våren 1946 — då inköpen

skola ske.

Den motionsvis gjorda framställningen torde vid angivna förhållanden icke

nu böra påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 228 och II: 376, till Armén: Remontering

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

2 230 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

27

45:o) Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 100—102) att till Armén: Uttagning av

hästar och hästfordon m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 120 000 kronor.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herrar E. Thorell och E. Birke

väckt motion (II: 235) hemställts, att riksdagen ville besluta, att till hästbesiktningsman

utsedd veterinär, som är underkastad militära avlöningsreglementet,

skall under uppdragets fullgörande vidkännas A-avdrag under högst

35 dagar, att till hästbesiktningsman utsedd veterinär, som är underkastad

civila avlöningsreglementet, skall under uppdragets fullgörande vidkännas

C-avdrag och som gottgörelse härför åtnjuta ersättning under högst 35 dagar

med belopp motsvarande sålunda mistade avlöningsförmåner minskat med

mot detta svarande A-avdrag, att det särskilda dagarvodet till besiktningsman

liksom hitintills skall utgå med 10 kronor för förrättningsdag samt att

i anledning härav till Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 126 000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt 7 § förordningen den 9 oktober 1942 (nr 832) örn uttagning under

fredstid av vissa förnödenheter för krigsmaktens behov (uttagningsförordningen)

skall för varje hästuttagningsområde, däri uttagning skall äga rum,

finnas en hästbesiktningsman med åliggande att förrätta besiktning av hästar

samt upprätta förslag till uttagning. Till besiktningsman må endast utses

veterinär. Besiktningsman utses av arméförvaltningens intendenturavdelning.

I enlighet med beslut av 1942 års riksdag (prop. nr 266, s. 95 ff.; riksdagens

skrivelse nr 375, s. 18) har Kungl. Majit den 19 mars 1943 föreskrivit,

att till hästbesiktningsman skall utgå årsarvode å 1 000 kronor samt

särskilt dagarvode å 10 kronor för varje förrättningsdag utom hemvistet

ävensom under resor i och för uppdraget resekostnads- och traktamentsersättning

enligt klass II C allmänna resereglementet. Av nämnda proposition

framgår, att vid årsarvodets bestämmande räknats med att varje besiktningsman

skulle bliva sysselsatt omkring en månad varje år, däri inräknat

erforderlig tid för resor, upprättande av uttagningsförslag m. m.

I skrivelse den 22 november 1943 har arméförvaltningens intendentur- och

civila departement, under hänvisning till svårigheten att med dittills utgående

ersättningsbelopp säkerställa tillgången på kvalificerade veterinärer, hemställt,

att till hästbesiktningsman utsedd veterinär, som vore underkastad

civila eller militära avlöningsreglementet, måtte berättigas åtnjuta lön minskad

med A-avdrag under för uppdragets fullgörande beviljad tjänstledighet

från innehavande statstjänst under högst 35 dagar årligen.

I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har arméförvaltningen

återkommit till spörsmålet örn gottgörelsen till hästbesiktningsmännen.

Med hänvisning till de ersättningsgrunder, vilka enligt Kungl. Maj:ts brev

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

den 20 november 1942 (se statsliggaren, s. 690) gälla för veterinär, sorn

biträder rikspremieringsnämnden, har ämbetsverket förordat kompensation

för hästbesiktningsmännen i annan ordning. Enligt arméförvaltningens

mening borde av förevarande anslag utgå gottgörelse till hästbesiktningsmännen

för mistade avlöningsförmåner, minskade med vad vederbörande

finge vidkännas i A-avdrag. Kostnaden härför har beräknats till i runt tal

11 000 kronor. Arméförvaltningen syntes böra bemyndigas att även för

budgetåren 1943/45 låta utbetala ersättning enligt föreslagna grunder.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Yad arméförvaltningen anfört beträffande svårigheten att med nu utgående

ersättningsbelopp säkerställa tillgången på kvalificerade veterinärer,

som äro villiga att mottaga uppdrag såsom hästbesiktningsmän, synes mig

motivera någon höjning av dessa ersättningar. Enligt min mening föreligga

dock ej tillräckliga skäl att helt eller delvis frångå det nu tillämpade systemet

för ersättningens beräknande. Jag utgår således från att ersättning alltjämt

skall utgå i form av dels årsarvode örn 1 000 kronor, dels ock dagarvode.

Det sistnämnda bör emellertid enligt min mening höjas från 10 till 20

kronor. I förhållande till arméförvaltningens förslag skulle detta innebära

en begränsning av gottgörelsen, men det synes mig, som örn besiktningsmännen

även med den av mig förordade arvodesförhöjningen skulle bliva

skäligen tillgodosedda. Att tillämpa den nu föreslagna förmånligare ersättningsberäkningen

redan för sistförflutet och innevarande budgetår bör ej

ifrågakomma. Förslagets genomförande torde medföra en något ökad belastning

av anslaget för nästa budgetår. Då ändrade beräkningsgrunder i

övrigt för anslaget icke ifrågasatts, torde detta böra uppföras med 120 000

kronor.

Då erfarenhet ännu icke vunnits rörande möjligheten av att med den av

Kungl. Majit nu föreslagna höjningen av hittills utgående ersättningsbelopp

säkerställa tillgången på fullt kvalificerade veterinärer, som äro villiga att

mottaga uppdrag såsom hastbesiktningsmän, anser utskottet sig icke böra tillstyrka

i den föreliggande motionen ifrågasatt ändring i det nu tillämpade

systemet för ersättningens beräknande. Därest det emellertid skulle visa sig

att med den nu förordade kompensationen svårigheter ändock uppstå för att

på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av hästbesiktningsmän, förutsätter

utskottet, att frågan örn en förbättring av dessa befattningshavares löneförhållanden

underställes riksdagens prövning. Det motionsvis gjorda yrkandet

bör därför för närvarande icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag under nu

ifrågavarande punkt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 235, till Armén: intagning av hästar

och hästfordon m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 120 000 kronor.

46:o) Armén: Veterinärvård. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 103) och med förmälan, att medelsbehovet beräknats efter

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

29

samma belopp för häst och underhållsdag som för innevarande budgetår eller

7,4 öre, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Veterinärvård för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 205 000 kronor.

47:o) Armén: Hundväsendet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 47, s. 104), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Hundväsendet för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 67 000 kronor.

48:o) Armén: Brevduveväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

48, s. 105), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Brevduveväsendet för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

Tygmateriel m. m.

49:o) Armén: Vapen och ammunition m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 49, s. 105—107) att till Armén: Vapen och ammunition m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 23 500 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 23 000 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i medeltal

19 400 000 kronor.

Arméförvaltningen har för nästa budgetår beräknat anslaget till 25 325 000

kronor. Såsom skäl härför har anförts — förutom prisstegringen — dels

ökningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga i förhållande till vad

som förutsetts i 1942 års försvarsbeslut, dels ock det på grund av vapenutrustningens

utveckling ökade ammunitionsbehovet.

Departementschefen har ansett anslagshöjningen för nästa budgetår i förhållande

till det innevarande böra begränsas till 500 000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka en ökning av förevarande anslag

i den av departementschefen förordade omfattningen och föreslår alltså, att

anslaget för nästa budgetår bestämmes till 23 500 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Vapen och ammunition m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 23 500 000

kronor.

50:o) Armén: Engångsanskaffning av ammunition. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 50, s. 107 och 108) att till Armén: Engångsanskaffning av

ammunition för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 14 300 000

kronor.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Såsom framgår av statsverkspropositionen till 1944 års riksdag (fjärde

huvudtiteln, punkt 43) har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut bemyndigat

arméförvaltningens dåvarande tygdepartement respektive arméförvaltningen

att gå i författning örn anskaffning av ammunition för armén

för en kostnad av 71 500 000 kronor, motsvarande det i 1942 års försvarsbeslut

för hela femårsperioden 1942/47 för ändamålet avsedda beloppet, samt

medgivit, att de för budgetåren 1942/43 och 1943/44 för ifrågavarande anskaffning

anvisade anslagen av sammanlagt 28 600 000 kronor finge överskridas

med tillhopa högst 14 000 000 kronor. Sedermera har Kungl. Majit

dels genom beslut den 17 mars 1944 medgivit, att anslaget för sistnämnda

budgetår finge överskridas med ytterligare 500 000 kronor för försök med

viss materiel m. m., dels ock genom beslut den 2 juni 1944 medgivit, att det

för budgetåret 1944/45 för ändamålet anvisade anslaget finge överskridas med

högst 5 000 000 kronor. Genom särskilt beslut samma dag har Kungl. Maj :t

av given anledning föreskrivit begränsning av viss ammunitionsanskaffning

i sådan omfattning, att ett belopp av 1 040 000 kronor inbesparades av förenämnda

belopp örn 71500 000 kronor.

Arméförvaltningen har hemställt, att jämväl för nästa budgetår ett anslag

av 14 300 000 kronor måtte anvisas till engångsanskaffning av ammunition.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag, vilket står i överensstämmelse

med de av 1942 års riksdag angivna principerna för finansieringen av engångskostnader

av här ifrågavarande art.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Engångsanskaffning av ammunition

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

14 300 000 kronor.

51 :o) Armén: Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m. I överensstämmelse

med Kungl Majits förslag (punkt 51, s. 108), vilket i förhållande till det för

löpande budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 25 000 kronor,

får utskottet under erinran, att förevarande anslag under uppsättningsperioden

1942/47 beräknats till i genomsnitt 1 450 000 kronor för år, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Signal- och ingenjörteknisk

materiel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 1 775 000 kronor.

52:o) Armén: Motor- och anspannsfordon m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag (punkt 52, s. 109 och 110), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 1 400 000 kronor, beroende

dels på den fortskridande ökningen av stammotorfordonsbeståndet, dels

ock på prisstegring, får utskottet med erinran, att förevarande anslag under

uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 7 670 000 kronor

för år, hemställa,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

31

att riksdagen må till Armén: Motor- och anspannsfordon m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 9 300 000

kronor.

53:o) Armén: intagning av motorfordon och motorredskap m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 110), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 10 000

kronor, får utskottet — med förmälan, att anslaget, som hittills uppförts

under rubriken Resor och militärtransporter, föreslagits böra hänföras under

rubriken Tygmateriel m. m. — hemställa,

att riksdagen må till Armén: intagning av motorfordon och

motorredskap m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

54:o) Armén: Försök mod viss tygmateriel. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. lil), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Försök med viss tygmateriel för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 440 000

kronor.

55:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 55, s. lil—119) att till Armén: Anskaffning av tygmateriel för budget

året 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kronor.

För engångskostnader av tygmateriel under femårsperioden 1942/47 har

beräknats ett belopp av 482 800 000 kronor. Därutöver har för slutlikvidering

av tidigare beslutad tygmaterielanskaffning inom försvarsplanens kostnadsram

beräknats ett belopp av 20 000 000 kronor eller alltså tillhopa i runt tal

503 000 000 kronor, motsvarande en medelkostnad av 100 600 000 kronor för

budgetår.

För budgetåren 1942/43, 1943/44 och 1944/45 hava anvisats respektive

120 000 000 kronor, 110 000 000 kronor och 100 000 000 kronor, varjämte

Kungl. Maj:t medgivits att överskrida anslaget inom ramen av angivna belopp

av 482 800 000 kronor.

För nästa budgetår beräknas ett belopp av 100 000 000 kronor bliva erforderligt.

I sin skrivelse med anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 anmälde arméförvaltningen

bland annat, att utredning påginge beträffande inträffade kostnadsökningar,

avseende den för femårsperioden 1942/47 till ett belopp av

sammanlagt 482 800 000 kronor beräknade anskaffningen av tygmateriel.

Sedan denna utredning, berörande förhållandena till och med utgången av

budgetåret 1943/44, slutförts, har arméförvaltningen i skrivelse den 2 december

1944 anfört bland annat följande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 4.

De på prisläget den 1 juli 1941 baserade kostnadsberäkningar, som läge

till grund för femårsplanens anskaffning av tygmateriel, vore endast ungefärliga.

Materielanskaffningarna hade av tygavdelningen jämlikt givet bemyndigande

avsetts att i huvudsaklig överensstämmelse med den grundläggande

anskaffningsplanen tillgodose utrustnings- och ersättningsbehov av

tygmateriel enligt de riktlinjer, som i detta hänseende läge till grund för

1942 års försvarsbeslut. Det hade därvid visat sig, att vissa materielslag

undergått fördyring i förhållande till försvarsbeslutets kostnadsberäkningai,

under det att beträffande andra leveransavtal kunnat avslutas till gynnsammare

priser än de beräknade. Så långt möjligheter därtill förelåge, hade

sålunda anskaffningarna inom den givna ramen ordnats så, att prisfördynngai

på viss materiel kompenserades av prisreduktipner å alman.

Vid beräkning av kvarstående kostnadsökningar, hänförande sig till anskaffningsläget

den 1 juli 1944, hade det synts ändamålsenligt att — i anslutning

till gängse uppdelning av tygmaterielanslag beräkna kostnadsökningarna

för envar av materielgrupperna vapenmateriel m. m., motor- och

anspannsfordon m. m. samt signal- och ingenjörteknisk materiel m m. varjämte

som en särskild grupp behandlats den i försvarsbeslutets kostnadsberäkning

upptagna posten för särskild nyanskaffning av tygmateriel. Utredningen

hade givit vid handen, att den beräknade kostnadsökningen för de

fyra nyssnämnda grupperna den 1 juli 1944 utgjorde respektive 350 000,

6 538 000 5 730 000 och 182 000 kronor eller tillhopa 12 800 000 kronor. Av

detta belopp utgjorde icke mindre än 6 110 000 kronor pnsfördyrmg på grund

av omsättningsskatt. Arméförvaltningen betonade i detta, sammanhang, att

den sålunda angivna beräknade fördyringen avsåge forhållandena den 1 juli

1944 men icke läget beträffande hela femårsplanens anskaffningar, för

genomförande ännu endast omkring halva tiden förflutit. Vidare inneholie

åtskilliga leveransavtal klausul om eftergranskning av priserna, varjamte aven

andra orsaker kunde påverka det slutgiltiga resultatet.

Departementschefen har föreslagit, att det av arméförvaltningen äskade beloppet,

12 800 000 kronor, nu bör anvisas till motvägande av merkostnaderna

till följd av prisstegring. På grund av att medel härför icke tidigare ställts

till förfogande har den i 1942 års försvarsbeslut avsedda anskaffningen av

tygmateriel måst i vissa hänseenden hållas tillbaka. I och med att avsett forstärkningsanslag

anvisas bör övervägas, framhåller departementschefen, örn

icke anledning kan föreligga att vidtaga jämkningar i den plan for tygmatenelanskaffning,

som ursprungligen fastlagts. I betraktande av att anskaffning

av viss i femårsplanen icke avsedd materiel numera med hänsyn till teknikens

utveckling m. m. kan framstå såsom mera önskvärd än anskaffning av dar upptagen

har, framhåller departementschefen, en ingående prövning i sådant avseende

ägt rum. De nya ändamål, som härvid påkallat beaktande, aro av tva

slag. Den ena gruppen omfattar sådan i femårsplanen icke upptagen materiel,

som utan att vara av principiellt ny art, ansetts vara av stor betydelse for arméorganisationens

förbättrande och förstärkande. Den andra gruppen omfattar

stridsmedel av principiellt ny art, särskilt artillerimateriel med koncentrerad

eldkraft, infanterikanoner och pansarbekämpningsmatenel, i väsentliga delar

grundade på svenska konstruktioner, bakom vilka i viss utsträckning ligger

inom försvaret bedriven forsknings- och konstruktionsverksamhet. Kostnaderna

för anskaffning av materiel tillhörande den förstnämnda gruppen ha

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

33

av arméförvaltningen uppskattats till sammanlagt omkring 23 000 000 kronor,

varav omkring 15 600 000 kronor avsetts skola anvisas för nästkommande

budgetår. Utgifterna för anskaffning av materiel tillhörande den andra gruppen

ha beräknats till inemot 31 000 000 kronor.

Ehuru anskaffning av ifrågavarande materiel i full utsträckning otvivelaktigt

skulle innebära en ytterst betydelsefull kvalitativ förstärkning av

arméns utrustning, har departementschefen icke funnit möjligt att förorda en

så avsevärd utökning av anskaffningsprogrammet. Yad först angår den principiellt

nya materielen skulle enligt departementschefens mening de mest

trängande kraven kunna bliva tillgodosedda genom en medelsanvisning å

9 000 000 kronor. Vissa anskaffningar av materiel tillhörande den första

gruppen måste även betecknas såsom synnerligen angelägna. Sammanlagda

kostnaderna härför skulle uppgå till 7 300 000 kronor. Departementschefen har

funnit angeläget undersöka, om och i vad mån utgifterna för berörda anskaffningar

skulle kunna inrymmas inom förenämnda belopp av 12 800 000 kronor.

Det har därvid visat sig, framhåller departementschefen, att en sådan anordning

med nödvändighet skulle medföra ett undanskjutande av anskaffningen

av viss i femårsplanen medtagen materiel. Detta måste otvivelaktigt betecknas

såsom en avsevärd olägenhet, som dock måste tagas, örn det tillskott

till landets värnkraft, som kan vinnas genom en omdisposition av ifrågavarande

medel, kan anses mer än väl motväga olägenheten. Med dessa utgångspunkter

har departementschefen funnit sig böra förorda, att beloppet 12 800 000

kronor tages i anspråk för komplettering av viss motorfordonsmateriel enligt

femårsplanen intill ett belopp av 1 000 000 kronor, för anskaffning av viss i

femårsplanen icke upptagen materiel, som dock till sin natur är i stort sett

likartad med eller nära ansluter sig till den i planen angivna, intill ett belopp

av 7 300 000 kronor samt för principiellt ny materiel intill 4 500 000 kronor.

Av det i det föregående såsom ett minimum angivna medelsbehovet för principiellt

ny materiel skulle med nyss angivna ståndpunktstagande återstå ytterligare

4 500 000 kronor. Sistnämnda belopp, vilket icke ansetts böra belasta

femårsplanens kostnadsram, har av Kungl. Majit äskats å tilläggsstat för innevarande

budgetår. Detta belopp har av riksdagen numera anvisats.

Det av Kungl. Majit för nästa budgetår för anskaffning av tygmateriel

äskade anslaget, som beräknats enligt de av 1942 års riksdag angivna principerna

för finansieringen av engångskostnader av här ifrågavarande slag,

tillstyrkes av utskottet.

Utskottet får erinra, att femårsplanens genomsnittssiffror fastlåstes vid

det prisläge, som gällde den 1 juli 1941. De prisstegringar, som därefter inträtt,

skola enligt uttalande av 1942 års riksdag icke belasta försvarsbeslutets

kostnadsram. Då nu femårsplanens uppsättningsperiod inträder i ett skede,

under vilket beställningar i stor utsträckning äro utlagda till belopp, som

närma sig kvotanslagens totalbelopp, har departementschefen funnit erforderligt

att till motvägande av hittills kända merkostnader för prisstegring

anslag anvisas till förstärkning av kvotanslagen. Med avseende å förevarande

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4. sos 45 3

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 4.

anslag hava efter verkställd utredning prisstegringarna på grundval av anskaffningsläget

den 1 juli 1944 beräknats till ett sammanlagt belopp av

12 800 000 kronor, vilket belopp av Kungl. Majit nu äskats. Då förslaget står

i överensstämmelse med av riksdagen tidigare godtagna principer och icke

något synes vara att erinra mot storleken av det begärda anslaget, tillstyrker

utskottet vad sålunda föreslagits. Beträffande denna medelsanvisning kommer

utskottet att göra hemställan under närmast följande punkt.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle vissa i femårsplanen förutsedda anskaffningar

utbytas eller reduceras för tillgodoseende av i nämnda plan icke

avsett materielbehov. Utgifterna för sistnämnda ändamål hava med undantag

av ett belopp av 4 500 000 kronor ansetts kunna inrymmas i förenämnda belopp

av 12 800 000 kronor. Mot denna omdisposition av ifrågavarande medel

har utskottet icke funnit sig böra göra någon erinran. Med avseende å berörda

belopp av 4 500 000 kronor har detsamma av Kungl. Maj :t äskats å tillläggsstat

för innevarande budgetår och numera av riksdagen anvisats.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av tygmateriel för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000

kronor.

56:o) Armén: Prisstegringar å anskaffning av tygmateriel. Under hänvisning

till vad utskottet anfört under riärmast föregående punkt får utskottet i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 119) hemställa,

att riksdagen må till Armén: Prisstegringar å anskaffning av

tygmateriel för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 12 800 000 kronor.

Fortifikatoriska anläggningar.

57:o) Armén: Befästningars underhåll m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 57, s. 119 och 120), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en av prisstegringar föranledd höjning

med 70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Befästningars underhall m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 760 000

kronor.

58:o) Armén: Underhåll av signalförbindelser. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 58, s. 120 och 121) att till Armén: Underhåll av signalförbindelser

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 75 000

kronor.

Under de senaste åren hava medel vid flera tillfällen av militära skäl anvisats

från förskottsstat för utbyggande av telegrafverkets linjenät. överenskommelse

hade träffats, att telegrafstyrelsen skulle bekosta underhållet av

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

35

vissa av förbindelserna, medan de anläggningar, som ansåges vara av ringa

betydelse för civil trafik, avsetts skola underhållas av medel, som ställdes

till förfogande av de militära myndigheterna. Kostnaderna för det underhåll,

som skulle bestridas av de militära myndigheterna, hade beräknats till 240 000

kronor för budgetåret 1943/44 samt till 250 000 kronor för budgetåret

1944/45.

För ändamålet hava å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 samt å riksstaten

för budgetåret 1944/45 upptagits särskilda reservationsanslag, vartdera örn

75 000 kronor, till underhåll av signalförbindelser. Vidare har till bestridande

från förskottsstat av här avsedda kostnader anvisats, genom brev den

25 februari 1944 165 000 kronor samt genom brev den 30 juni 1944 175 000

kronor.

I sina anslagsäskanden har arméns fortifikationsförvaltning framhållit, att

för nästa budgetår kostnaderna för underhåll av signalförbindelser med hänsyn

till att nya förbindelser alltjämt utbyggdes beräknades till 300 000 kronor

under förutsättning, att beredskapen alltjämt komme att upprätthållas i

nuvarande omfattning.

Departementschefen har föreslagit, att jämväl för nästa budgetår bör för

ändamålet å riksstaten uppföras ett anslag av 75 000 kronor. Medelsbehovet

i övrigt under nästa budgetar har synts departementschefen få bestridas över

förskottsstat.

Utskottet tillstyrker, att för ifrågavarande ändamål å riksstaten för nästa

budgetår anvisas ett anslag av samma storleksordning som för innevarande

budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Underhåll av signalförbindelser

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 75 000

kronor.

Bidrag och understöd.

59:o) Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 59, s. 121—123) att till Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete

för budgetåret 1945746 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kronor.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herr E. Olovson i Västerås

to. fl. vackt motion (11: 201) hemställts, att riksdagen, med uttalande av att

någon befälsutbildning icke tillkommer landstormspojkarna, måtte till 375 000

ronor begränsa det av Kungl. Majit äskade reservationsanslaget till Armén:

Understöd åt frivilligt försvarsarbete.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning får

utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

35 Statsutskottets utlåtande nr 4.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor

samt fördelat med 350 000 kronor till bidrag till kostnaderna för utbildning

av värnpliktigt befäl vid armén, med 25 000 kronor till bidrag till kostnaderna

för landstormspojkarnas utbildning samt med -25 000 kronor till bidrag

till av riksförbundet Sveriges lottakårer bedriven utbildningsverksamhet.

Departementschefen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp ävensom att anslaget, som nu äger obetecknat

anslags karaktär, upptages såsom reservationsanslag.

Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra, att

Kungl. Majit den 2 februari 1945 beslutat att utredning skall företagas

rörande hemvärnets organisation m. m. Sakkunniga för biträde med denna

utredning hava tillkallats den 16 i samma månad. Då det i förevarande

motion väckta förslaget torde komma under omprövning vid denna utredning,

saknar utskottet anledning att nu upptaga detsamma till prövning.

Motionen avstyrkes alltså.

Utskottet tillstyrker, att anslaget under denna punkt i enlighet med Kungl.

Majlis förslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, och har

icke något att erinra mot att detsamma gives karaktär av reservationsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt

med avslag å motionen 11:201, till Armén: Understöd åt frivilligt

försvarsarbete för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

60:o) Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren. Armén: Bidrag till frivilliga

motorcykelkåren. Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. Armén: Frivilliga

djursjukvården i krig. På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar

(punkterna 60—63, s. 123—125) och under erinran, att för här ifrågavarande

ändamål för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren ett anslag

av 12 000 kronor;

b) till Armén: Bidrag till frivilliga motorcykelkåren ett anslag

av 10 000 kronor;

c) till Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig ett anslag

av 20 000 kronor;

d) till Armén: Frivilliga djursjukvården i krig ett anslag av

8 000 kronor.

61 :o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 64, s. 126—130) att till Armén: Frivilliga skytteväsendets

befrämjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 1 290 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

37

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1250 000

kronor och har under uppsättningsperioden beräknats till i genomsnitt

1 225 000 kronor för år.

Departementschefen har föreslagit, att kostnaderna för anordnande av

pistolskyttebanor från och med nästa budgetår bestridas från anslaget till

skjutbanors ordnande.

ökningen av anslaget är närmast föranledd dels av ändrade grunder för beräkning

av årsbidraget till skytteföreningarna, innebärande att det kontanta

understödet till civil skytt ansetts böra höjas från 3 kronor 85 öre till 4 kronor

per skytt, dels ock av att medel beräknats för anordnande av en fältskjutning

på skidor och i ökad utsträckning för skjutning med automatvapen.

Anslaget, som enligt 1943 års riksdag uppförts såsom obetecknat anslag,

föreslås böra hänföras till anslag av reservationsanslags natur.

Förslaget, i vad det avser ändrade grunder för beräkning av årsbidraget

till skytteföreningarna, har utskottet funnit sig böra tillstyrka. Den av departementschefen

verkställda beräkningen av skytteanslaget i övrigt och den

föreslagna fördelningen därav å de olika organisationerna hava icke givit utskottet

anledning till erinran liksom ej heller den föreslagna ändringen av

anslagets karaktär. Utskottet, som alltså tillstyrker det äskade anslaget, vilket

i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en höjning

med 40 000 kronor, får hemställa,

att riksdagen må till Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 1 290 000 kronor.

62:o) Armén: Bidrag till skjutbanors ordnande. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 65, s. 130—132) att till Armén: Bidrag till skjutbanors ordnande

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 250 000 kronor

och har under uppsättningsperioden beräknats till i genomsnitt 100 000

kronor för år.

Under förevarande anslag hava beräknats medel för det under en övergångsperiod

föreliggande extraordinära behovet av statsbidrag till underhåll

av skjutbanor och nyanläggning av banor. Medel hava därför beräknats endast

för uppsättningsperioden, ej vid genomförd organisation, och kostnaderna

för hela perioden ha beräknats till 500 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att behovet av medel för uppförande

och iordningställande av pistolskyttebanor bör tillgodoses under nu förevarande

anslag.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen,

innebärande en anslagssänkning av 100 000 kronor, och icke haft något att

erinra mot vad departementschefen i anslagstekniskt hänseende föreslagit, får

hemställa,

Utskottet.

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må till Armén: Bidrag till skjutbanors ordnande

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000

kronor.

63:o) Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. Armén: Bidrag till frivilliga

tjänstehundväsendet. På därom av Kungl. Maj i gjorda framställningar (punkterna

66 och 67, s. 132 och 133), vilka innebära oförändrade anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. ett anslag

av 22 000 kronor;

b] till Armén: Bidrag till frivilliga tjänstehundväsendet ett anslag

av 3 000 kronor.

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

64:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl. Majis

framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 62) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

65:o) Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Maji har

föreslagit riksdagen (punkt 69, s. 134—137) att till Marinen: Avlöningar till

personal å övergångsstat för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

490 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

ett belopp av 565 000 kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats

till i genomsnitt 552 000 kronor för år.

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har såväl av försvarets

civilförvaltning som departementschefen beräknats till 490 000 kronor, varav

för avlöningar 462 000 kronor, för tjänstgörings traktamenten 25 000 kronor

och rörligt tillägg 3 000 kronor.

I anslutning till beräkningen av medelsbehovet har departementschefen

föreslagit, att Kungl. Maji skall äga att, liksom under innevarande budgetår,

besluta örn tillägg till löneförmånerna för fyra till övergångsstat överförda

ämneslärare vid förutvarande skeppsgosseskolorna, därest detta kan komma

att visa sig påkallat med hänsyn till dem ålagd undervisningsskyldighet. Vidare

har departementschefen förordat, att .Kungl. Maji måtte medgivas befogenhet

att besluta örn överförande till övergångsstat av förste marinläkaren

N. F. A. Lindskog, vilken innehar befattning såsom sjukhusläkare vid marinens

sjukhus i Karlskrona, men vars befattning förutsatts skola indragas vid

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

39

sjukhusets nedläggande, enär verkställd utredning givit vid handen, att han

icke kan för närvarande utnyttjas vare sig såsom truppförbandsläkare eller i underordnad

sjukhusläkarbefattning och ej heller nu kan överflyttas å ledande

befattning å kirurgisk avdelning vid något av garnisonssjukhusen eller vid

karolinska sjukhusets garnisonsavdelning. Departementschefen har emellertid

förutsatt, att så länge Lindskog kvarstår i tjänst eller å övergångsstat,

vederbörande myndighet vid avgivande av förslag till återbesättande av befattning,

som nyss nämnts, skall förebringa utredning, huruvida Lindskog

kan utnyttjas i befattningen.

Utskottet har icke haft något att erinra mot den av departementschefen

verkställda beräkningen av medelsbehovet eller mot vad departementschefen

i samband därmed anfört och föreslagit. Liksom under innevarande budgetår

bör det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa stat för viss personal

vid de förutvarande skeppsgosseskolorna.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

490 000 kronor.

66:o) Marinen: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 70, s. 137), vilket i förhållande till det för innevarande

budgetår anvisade anslaget innebär oförändrat anslagsbelopp, och under erinran

att anslaget för uppsättningsperioden beräknats till ett genomsnittligt

belopp av 42 0Ö0 kronor för år, samt att det ökade medelsbehovet sammanhänger

med den av 1943 års riksdag beslutade regleringen av reservstatspersonalens

löne- och pensionsförhållanden, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal ä reservstat

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kronor.

67:o) Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver. På därom av

Kungl. Majit gjord framställning (punkt 71, s. 138), vilket i förhållande till

det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär oförändrat anslagsbelopp

och i jämförelse med vad som beräknades i 1942 års försvarsbeslut en

avsevärd ökning, närmast sammanhängande med de av 1943 års riksdag beslutade

förbättrade avlöningsförmånerna för reservpersonalen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal i marinens

reserver för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

815 000 kronor.

68:o) Marinen: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. Beträffande

Kungl. Majits framställning rörande anslag för ifrågavarande ändamål (punkt

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 4.

72) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

69:o) Marinen: Ekiperingsersättningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 73, s. 139) att till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Emil Petersson (I: 119) och den andra inom andra kammaren av heil

Gottfr. Fröderberg (11:204), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att till underofficer i flottans reserv, vilken från beställning som flaggkorpral

i reserven utnämnts till underofficer av 2. graden i reserven före den 1

september 1940, måtte utgå särskild ekiperingshjälp enligt de grunder, som

i kungl, brev den 17 december 1943 medgivits för underofficer i flottans reserv,

som vunnit befordran under tiden den 1 september 1940—den 31 december

1943, samt att till underofficer i flottans reserv, vilken från beställning

som underofficer av 3. graden i reserven befordrats till underofficer

av 2. graden i samma reserv, måtte utgå särskild ekiperingshjälp enligt samma

grunder, som föreslagits enligt ovan;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Emil Petersson (1:120) och den andra inom andra kammaren av herr

Gottfr. Fröderberg (11:205), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

till underofficer i kustartilleriets reserv, vilken som flaggkorpral anställts i

samma reserv före den 1 oktober 1942 och som vunnit befordran till underofficer

efter samma tidpunkt, måtte utgå särskild ekiperingshjälp örn 250

kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna II: 204 och II: 205.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

ett belopp av 650 000 kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats

till i genomsnitt 685 000 kronor för år.

Från anslaget bestridas kostnaderna dels för ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag

till den aktiva personalen, dels ock ekiperingshjälp till marinens

reservpersonal.

Departementschefen har icke förutsatt någon ändring i de för innevarande

budgetår gällande grunderna för utgivande av ekiperingshjälp till reservpersonalen

vid marinen, vilka grunder årligen skola bliva föremål för prövning

med hänsyn till prisförhållanden m. m.

I fråga örn medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen låtit

verkställa särskild beräkning, och härvid har behovet beräknats till 797 830

kronor, vilket belopp dock ansetts kunna, med hänsyn till att ett antal vakanser

torde komma att förefinnas, avrundas nedåt till 775 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

41

Rörande ekiperingshjälp till underofficerare i flottans och kustartilleriets

reserver äro följande bestämmelser meddelade av Kungl. Majit.

Genom brev den 19 november 1943 angående krigsmaktens reserver m. m.

förordnade Kungl. Majit, bland annat, att under tiden den 1 januari—30 juli

1944 ekiperingshjälp enligt reservbefälskungörelserna skulle vid första anställning

utgå till reservanställd underofficer i kustartilleriets reserv med

700 kronor och till reservanställd underofficer i flottans reserv med 1 000

kronor. Sedermera har Kungl. Majit genom brev den 2 juni 1944 (regleringsbrevet)

förordnat, att under budgetåret 1944/45 ekiperingshjälp skall vid

första anställning utgå till reservanställda underofficerare i kustartilleriets

och flottans reserver med i brevet den 19 november 1943 angivna belopp.

Kungl. Majit har vidare, med stöd av bemyndigande av 1943 års riksdag

(riksdagens skrivelse nr 450 i anledning av Kungl. Majlis proposition nr

143 angående krigsmaktens reservpersonal), genom brev den 17 december

1943 förordnat, att till underofficer av 2. graden i flottans eller kustartilleriets

reserv, som under tiden från och med den 1 september 1940 till och

med den 31 december 1943 respektive den 30 september 1942 från anställning

såsom flaggkorpral i reserven befordrats till underofficer av 2. graden

i reserven, finge — under förutsättning att kappa och sabel anskaffats —

utgå särskild ekiperingshjälp, till underofficer i flottans reserv med 400 kronor

och till underofficer i kustartilleriets reserv med 350 kronor, dock att,

där på grund av erhållen befrielse sabel icke anskaffats, ekiperingshjälpen

skulle utgå med allenast 250 kronor, samt att till underofficer av 2. graden i

kustartilleriets reserv, som under tiden från och med den 1 oktober 1942

till och med den 31 december 1943 från anställning såsom flaggkorpral i

kustartilleriets reserv befordrats till underofficer av 2. graden i samma reserv,

finge — under förutsättning att sabel anskaffats — utgå särskild ekiperingshjälp

med 100 kronor.

Slutligen har Kungl. Majit genom brev den 7 juli 1944 förklarat, att underofficer

av 2. graden i flottans eller kustartilleriets reserv, som efter utgången

av år 1943 befordrats till innehavande reservanställning från anställning såsom

flaggkorpral i reserven, skall äga att, utöver ekiperingshjälp, sexhundra

kronor, som han i egenskap av flaggkorpral uppburit, utbekomma ytterligare

ekiperingshjälp, underofficer av 2. graden i flottans reserv med 400 kronor

och underofficer av 2. graden i kustartilleriets reserv med 100 kronor.

I motionerna I: 119 och 11:204 har yrkats, att den i Kungl. Majits brev

den 17 december 1943 omförmälda särskilda ekiperingshjälpen måtte få utgå

jämväl till underofficer av 2. graden i flottans reserv, som från flaggkorpral

i reserven befordrats till nämnda tjänstegrad före den 1 september 1940,

ävensom till sådan underofficer, som tidigare varit underofficer av 3. graden

i reserven. Framställningar i samma syfte hava tidigare varit föremål

för Kungl. Majits prövning utan att föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Den personal, som i motionerna avses, har vunnit befordran till underofficerare

av 2. graden i flottans reserv enligt i 1927 års reservbefälsförordning

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 4.

för flottan intagna bestämmelser och ägde enligt nämnda förordning icke erhålla

särskild ekiperingshjälp vid befordran, ehuru den hade skyldighet att

vid inställelse till tjänstgöring innehava föreskriven uniformsutrustning för

underofficer. Med hänsyn härtill finner utskottet i likhet med Kungl. Majit

icke tillräckliga skäl vara för handen att likställa dessa underofficerare av

2. graden i flottans reserv med dem, som genom kungl, brev den 17 december

1943 med stöd av det av 1943 års riksdag givna bemyndigandet medgivits rätt

till särskild ekiperingshjälp till följd av befordran enligt särskilda av försvarsberedskapen

föranledda- befordringsbestämmelser. Utskottet får alltså avstyrka

motionerna 1:119 och II: 204.

Motionerna I: 120 och II: 205 syfta till att bereda underofficerare av 2. graden

i kustartilleriets reserv, vilka efter den 1 oktober 1942 vunnit sin befordran

från flaggkorpralsbeställning i samma reserv, särskild ekiperingshjälp

med 250 kronor, vilket belopp ansetts motsvara kostnaderna för anskaffande

av uniformsutrustning av den för kustartilleriet sedan nämnda dag

gällande modellen för underofficer. Framställningar härom hava tidigare

gjorts till Kungl. Majit utan att föranleda åtgärd. Ett bifall till motionerna

skulle innebära, att en viss kategori personal skulle komma att erhålla särskild

ersättning på grund av ändrad uniformering av kustartilleriets personal

och skulle medföra konsekvenser beträffande andra personalgrupper inom

vapnet, vilka även tillskyndats utgifter på grund av anskaffning av uniform

av den nya modellen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet ifrågavarande

motioner.

Kungl. Maj:ts förslag till beräkning av medelsbehovet under marinens anslag

till ekiperingsersättningar för budgetåret 1945/46 har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:119 och II: 204 samt 1:120 och

II: 205, till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

Bidrag m. m. åt värnpliktiga.

70:o) Marinen: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 74, s. 139—141) att till Marinen: Penningbidrag m. m.

åt värnpliktiga för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000

kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört under

beteckningen Marinen: De värnpliktigas avlöning med ett belopp av 3 000 000

kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt nämnda

belopp för år.

I syfte att effektivisera underbefälsutbildningen för fast anställt manskap

skall denna utbildning hädanefter helt förläggas i land, och till följd härav

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

43

har flottans värnpliktskontingent enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser

ökats med 300 man för år 1945. I anslutning härtill och till av försvarets

civilförvaltning framlagda beräkningar har departementschefen för

nästa budgetår beräknat antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga till

2 831 435, vilket dagantal jämväl ansetts böra läggas till grund för beräknande

av medelsbehovet under de övriga anslag, som påverkas av detta dagantal.

Kostnaderna för penningbidrag, beräknade enligt nu gällande bestämmelser

beträffande beloppen för olika värnpliktskategorier, hava av departementschefen

beräknats till 3 248 500 kronor.

Kostnaderna för premier till vissa värnpliktiga, likaledes beräknade enligt

nu gällande bestämmelser för premier, hava uppskattats till 61 500 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet under anslaget utgör alltså enligt departementschefens

beräkningar 3 310 000 kronor eller i avrundat tal 3 300 000

kronor. Anslagsökningen, 300 000 kronor, föranledes av ökningen av antalet

tjänstgöringsdagar.

Under hänvisning till vad som anförts under arméns motsvarande anslag

har departementschefen förordat, att anslaget upptages under samlingsrubriken

Bidrag m. m. åt värnpliktiga samt benämnes Marinen: Penningbidrag

m. m. åt värnpliktiga.

Utskottet har icke något att invända mot departementschefens beräkningar

av medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag eller mot den

av departementschefen förordade ändrade beteckningen av anslaget och får

alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

3 300 000 kronor.

71:o) Marinen: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

75, s. 141 och 142), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår

under beteckningen Marinen: Familjebidrag åt värnpliktiga anvisade anslaget

innebär en av ökat antal tjänstgöringsdagar betingad höjning med 15 000

kronor, och under erinran att anslaget i 1942 års försvarsbeslut beräknades

till genomsnittligt 100 000 kronor för år under uppsättningsperioden och att

höjningen med 40 000 kronor föranletts av den år 1942 beslutade höjningen

av familjebidragen, hemställer utskottet, som icke haft något att erinra mot

den föreslagna nya beteckningen av anslaget,

att riksdagen må till Marinen: Familjebidrag för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 155 000 kronor.

Sjukvård.

72:o) Marinen: Sjukvård. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 76,

s. 142 och 143) att till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 375 000 kronor.

Utskottet

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med ett belopp

av 320 000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut har medelsbehovet under

anslaget beräknats till 322 000 kronor för år under uppsättningsperioden.

Departementschefen har i enlighet med förslag av sjukvårdsförvaltningen

beräknat medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår till 375 000 kronor,

innebärande en automatisk utgiftsstegring med 55 000 kronor. Departementschefen

har härvid utgått från att utgifter för sjukvård åt personal å avgångsstat-

eller disponibilitetsstat i förekommande fall böra bestridas från anslagsposten

till sjukvård och begravningshjälp enligt militära avlöningsreglementet

m. m. utan att anslagsposten fördenskull behöver uppräknas.

Med anledning av ett av sjukvårdsförvaltningen gjort uttalande rörande

sjukvården för personal vid sjövärnskåren har departementschefen erinrat,

att militärersättningsförordningen enligt en den 22 juni 1944 utfärdad kungörelse

(nr 466) skall med viss inskränkning äga tillämpning jämväl å sådana

medlemmar av sjövärnskåren som icke äro fast anställda vid krigsmakten,

värnpliktiga eller krigsfrivilliga. Kungörelse har utfärdats i anslutning till

1944 års riksdags beslut om vissa ändringar i militärersättningsförordningen

Anledning till ändring i vad sålunda föreskrivits har icke synts departementschefen

föreligga.

I fråga om av civilförvaltningen framlagt förslag till omläggning av staterna

för försvarsgrenarnas sjukvårdsanslag har departementschefen hänvisat till

vad han anfört vid anmälan av sjuk vårds anslaget för armén.

Då Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning under nu förevarande anslag

och vad departementschefen i samband därmed anfört synes kunna godtagas,

får utskottet, under hänvisning till vad som anförts under arméns motsvarande

anslag, hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.

73:o) Marinen: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 77, s. 143 och 144) att till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

Förevarande anslag är i innevarande budgetårs riksstat upptaget med

80 000 kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

76 000 kronor för år.

För nästa budgetår har försvarets sjukvårdsförvaltning beräknat medelsbehovet

för fredssjukvårdsmateriel till i runt tal 54 000 kronor mot 50 000

kronor för innevarande budgetår, därvid oförändrat dagskostnadsbelopp av

1 öre tillämpats. Anslagsposten till krigssjukvårdsmateriel har föreslagits

höjd från 30 000 kronor till 35 000 kronor, motsvarande 1 procent av det numera

uppskattade höjda värdet av förefintlig sjukvårdsmateriel. För anskaffning

av vissa hastigt verkande, smärtstillande medel, varmed vissa förbandslådor

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

45

för marinens fartyg ansetts böra kompletteras, har beräknats ett medelsbehov

av 5 000 kronor.

Departementschefen har godtagit sjukvårdsförvaltningens beräkningar av

medelsbehovet men ansett beloppet kunna avrundas till 90 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

Reseersättningar m. m.

74:o) Marinen: Reseersättningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 78, s. 144 och 145) att till Marinen: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor.

Under samlingsrubriken Resor och militärtransporter finnas å riksstaten

för budgetåret 1944/45 uppförda två förslagsanslag, till Inskrivnings- och

färdkostnader samt till Reseersättningar m. m. Förstnämnda anslag är uppfört

med ett belopp av 195 000 kronor och sistnämnda anslag med 275 000

kronor. I 1942 års försvarsbeslut har genomsnittskostnaden för år beräknats

till 184 000 kronor respektive 244 000 kronor under uppsättningsperioden.

Sedan inskrivningsväsendet numera i sin helhet övertagits av armén, bestridas

från anslaget till Inskrivnings- och färdkostnader allenast de värnpliktigas

färdkostnader.

I likhet med vad som föreslagits beträffande arméns motsvarande anslag

har det synts departementschefen, att de värnpliktigas färdkostnader från

och med nästa budgetår böra upptagas under anslaget till Reseersättningar

m. m., varvid det nuvarande anslaget till Inskrivnings- och färdkostnader

kommer att utgå ur riksstaten. I samband härmed bör samlingsrubriken

ändras till Reseersättningar m. m.

I enlighet med förslag av försvarets civilförvaltning har departementschefen

beräknat medelsbehovet under det sålunda genom sammanläggning uppkomna

anslaget till 485 000 kronor, nämligen för färdkostnader 195 000 kronor eller

samma belopp som för innevarande budgetår samt för övriga reseersättningar

m. m. 290 000 kronor, innebärande en höjning med 15 000 kronor, vilken visat

sig erforderlig med hänsyn till hittillsvarande belastning å anslagsposten till

resekostnads- och traktamentsersättningar. Av det för nästa budgetår beräknade

medelsbehovet under det nya anslaget hava 50 000 kronor ansetts

belöpa på prisstegring efter den 1 juli 1941.

Under hänvisning till att utskottet tillstyrkt det under arméns motsvarande

anslag framlagda förslaget om sammanförande av de nuvarande båda anslagen

till Inskrivnings- och färdkostnader samt till Reseersättningar m. m. tillstyrker

utskottet jämväl Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag att de värnpliktigas

färdkostnader samt övriga kostnader för resor och traktamentsersättningar

Utskottet.

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 4.

m. m. beräknas under ett gemensamt anslag. Då anslagsberäkningen icke

givit utskottet anledning till någon invändning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Reseersättningar ra. ra. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor.

Expenser m. m.

75:o) Marinen: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 146 och 147), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp,

och under erinran att medelsbehovet för år under uppsättningsperioden

1942/47 beräknats till i genomsnitt 1976 000 kronor samt med förmälan

att 250 000 kronor av det för nästa budgetår äskade anslaget anses hänförliga

till prisstegring sedan den 1 juli 1941, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marmén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 000 kronor.

76:o) Marinen: Övriga expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 80, s. 147—150) att till Marinen: Övriga expenser m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 470 000 kronor.

Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 465 000

kronor, och i 1942 års försvarsbeslut beräknades det årliga medelsbehovet

under uppsättningsperioden till i genomsnitt 402 000 kronor.

Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag har marinförvaltningen

i brist på säkra uppgifter rörande den verkliga anslagsbelastningen

under fredstid utgått från det belopp, med vilket räknats i försvarsbeslutet.

Ehuru departementschefen funnit önskvärt, örn anslagsberäkningen

kunnat grundas på mera tillförlitliga uppgifter, har han likväl ansett sig

kunna godtaga denna beräkningsgrund. Därest från förevarande anslag

skulle bestridas kostnader för samma utgiftsändamål som under innevarande

budgetår, skulle alltså medelsbehovet, med ledning av försvarsbeslutets kostnadsberäkningar

och med beaktande av vissa av marinförvaltningen angivna

jämkningar, kunna beräknas till 398 000 kronor jämte ett mot prisstegring

sedan den 1 juli 1941 svarande belopp örn 80 000 kronor, eller tillhopa

478 000 kronor.

Förevarande anslag har emellertid ansetts böra belastas med vissa kostnader

för kustsignalväsendets telefonförbindelser, vilka i försvarsbeslutet förutsatts

skola bestridas på annat sätt. Underhållet och driften därav bestreds

tidigare med anlitande av marinens underhålls- och övningsanslag. Sedan

emellertid telegrafverket numera i huvudsak övertagit dessa anläggningar,

komma kostnaderna för ledningar m. m. att av verket såsom abonnemangsavgifter

debiteras vederbörande marina myndigheter. Marinförvaltningen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

47

Ilar beräknat dessa kostnader till 26 000 kronor, och häremot Ilar synts departementschefen

intet vara att erinra.

Å andra sidan har marinförvaltningen, med instämmande av försvarets

civilförvaltning, föreslagit, att de å förevarande anslag belöpande kostnaderna

för underhåll av möbler och därmed jämförliga kontorsinventarier

skola överföras till anslaget till kasern- och förplägnadsutredning m. m.

Liksom under arméns motsvarande anslag har departementschefen funnit

en sådan överflyttning lämplig. De. kostnader, som med hänsyn härtill

överflyttas från förevarande anslag, ha uppskattats till 31 000 kronor.

Med godtagande av marinförvaltningens anslagsberäkning har departementschefen

alltså föreslagit, att anslaget till övriga expenser m. m. för nästa

budgetår bestämmes till (478 000 + 26000 — 31 000 =) 473 000 kronor eller,

i nedåt avrundat tal, 470 000 kronor. Av detta belopp anser departementschefen

80 000 kronor kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att nu förevarande anslag

belastas med vissa kostnader för kustsignalväsendets telefonförbindelser, tillstyrker

den av Kungl. Majit under förevarande punkt äskade medelsanvisningen,

vilken innebär en anslagshöjning av 5 000 kronor i förhållande till

det för löpande budgetår anvisade beloppet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Övriga expenser m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 470 000

kronor.

77:o) Marinen: Publikationstryck. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 81, s. 150 och 151) att till Marinen: Publikationstryck för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 90 000

kronor, och under budgetåren 1942/47 har räknats med ett genomsnittligt

medelsbehov av 92 000 kronor.

Utgifterna för marinens publikationstryck hava, framhåller departementschefen,

liksom motsvarande kostnader för armén under de senaste åren uppgått

till belopp, som avsevärt överstigit anslagsbeloppen. Av samma skäl som

anförts i fråga örn arméns motsvarande anslag har departementschefen funnit

marinens anslag till publikationstryck böra i avvaktan på närmare erfarenheter

höjas med 20 000 kronor, d. v. s. för nästa budgetår till 110 000 kronor,

varav omkring 16 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan

den 1 juli 1941. Kostnaderna för tryckning av viss hälso- och sjukvårdsstatistik

ha ansetts böra bestridas med anlitande av sjukvårdsförvaltningens omkostnadsanslag.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att han i samband

med anmälan av motsvarande anslagsfråga i 1944 års statsverksproposition

till behandling upjatog frågan om bibehållande av det s. k. kaserntryckeriet

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

i Karlskrona och därvid förordade, att detsamma tills vidare borde få bibehållas

i manskapskassans regi. Riksdagen förklarade sig icke hava någon erinran

häremot under förutsättning, att riksdagen sedermera bleve satt i tillfälle att

pröva frågan örn tryckeriets bibehållande, sedan bokföringen blivit så omlagd,

att ett närmare bedömande av företagets ekonomiska bärighet bleve

möjligt. I anslutning härtill har departementschefen nu framhållit i huvudsak

följande.

Genom beslut den 15 juni 1944 har Kungl. Majit medgivit, att kaserntryckeriet

finge fortsättningsvis tills vidare under budgetåret 1944/45 drivas

för manskapskassans räkning med iakttagande, bland annat, att manskapskassans

andel av tryckeriets vinst finge utgöra högst 15 % av den behållna

vinsten. Vinsten hade under kalenderåret 1943 utgjort omkring 40 000 kronor.

Till efterkommande av vad i statsverkspropositionen och riksdagens skrivelse

anförts har marinförvaltningen dels föreskrivit, att tryckeriet från och med

innevarande budgetår skall bokföringsmässigt avskiljas från manskapskassan

i övrigt och dels vidtagit åtgärder i syfte att få till stånd noggranna självkostnadsberäkningar.

Vidkommande den för manskapskassan fastställda

vinstandelen, högst 15 %, borde framhållas, att marinförvaltningen förordat

en höjning därav till 50 %. Ämbetsverket åberopade därvid bland annat, att

manskapskassan hade att bestrida avsevärda kostnader för fritidsläger för

örlogsstationens manskap. Det syntes böra ankomma på Kungl. Majit att,

därest riksdagen icke har något att däremot erinra, efter närmare prövning

avgöra, huruvida en begränsad höjning av ifrågavarande vinstandel kunde

vara av omständigheterna påkallad.

Beräkningen av medelsbehovet under marinens anslag till publikationstryck

för budgetåret 1945/46 synes utskottet kunna godtagas.

Vidkommande frågan örn kaserntryckeriet i Karlskrona har utskottet

funnit tillfredsställande, att tryckeriets räkenskaper numera föras för sig och

icke. längre tillsammans med manskapskassans räkenskaper i övrigt. Utskottet

förutsätter, att riksdagen följande år skall få tillfälle taga del av det ekonomiska

resultatet av tryckerirörelsen för tid efter det bokföringen omlagts på

sätt nyss sagts. Det synes nämligen ännu icke vara möjligt att bilda sig säker

uppfattning örn det ekonomiska resultatet av rörelsen, förrän densamma

under ett helt år belastats med samtliga de kostnader, som skäligen böra

bäras av densamma. Frågan huruvida vinstandelen för manskapskassan, som

för närvarande är bestämd till 15 % av uppkommande vinst, bör höjas för att

manskapskassan skall få möjlighet att i ökad utsträckning bestrida kostnader

för fritidsläger för örlogsstationens manskap synes böra få prövas av Kungl.

Majit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Publikationstryck för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

49

Mathållning.

78:o) Marinen: Mathållning. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 82,

s. 152—154) att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 10 650 000 kronor.

Marinens mathållningsanslag är för innevarande budgetår uppfört i riksstaten

med ett belopp av 10 000 000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget har därvid beräknats på grundval av en

portionskostnad av 1 krona 50 öre vid tjänstgöring i land och 2 kronor

18 öre vid tjänstgöring ombord, varvid i fråga örn landportionskostnaden

1 krona 38 öre beräknats motsvara kostnaden för normalportionen

samt återstoden, 12 öre, »övriga mathållningskostnader». Härutöver ha i anslagsbeloppet

inräknats kostnaderna för avlöning m. m. till viss civil personal

ävensom för mässpenningar. Dessa kostnader hade av marinförvaltningen

beräknats till 98 700 kronor respektive 1350 000 kronor. Yid anmälan av

1944 års statsverksproposition framhöll departementschefen emellertid, att

en viss nedskärning av dessa kostnader syntes vara möjlig att genomföra.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen i likhet

med arméförvaltningen beräknat portionskostnaden vid tjänstgöring i land

till 1 krona 55 öre, varav 1 krona 40 öre beräknats motsvara kostnaden för

normalportionen samt återstoden, 15 öre, övriga mathållningskostnader.

Skeppsportionspriset har med utgångspunkt från nyssnämnda värde å normalportionen

beräknats till 2 kronor 20 öre. Yid bifall till ett av marinförvaltningen

i skrivelse den 7 juli 1943 avgivet förslag angående måltidsdryck vid

utspisning av skeppsportion skulle dock skeppsportionspriset kunna beräknas

till allenast 2 kronor 13 öre.

Departementschefen har godtagit den av marinförvaltningen tillämpade

grunden för beräkning av portionspriset vid tjänstgöring i land, 1 krona 55

öre, vilket överensstämmer med det för armén beräknade. Yad angår skeppsportionspriset

har departementschefen funnit detta böra beräknas efter 2

kronor 20 öre med hänsyn till att Kungl. Majit genom beslut den 27 oktober

1944 förklarat marinförvaltningens framställning den 7 juli 1943 angående

måltidsdryck vid utspisning av skeppsportion icke för närvarande föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Då kostnaderna för avlöning till viss civil personal vid matinrättningarna

och för mässpenningar beräknats till samma belopp som för innevarande

budgetår, 96 000 kronor respektive 1 350 000 kronor, har departementschefen

i anslutning till det beräknade antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga i

land och ombord funnit medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår

uppgå till 10 710 000 kronor. En begränsning av anslaget till 10 650 000 kronor

har dock synts vara möjlig att vidtaga, och av detta belopp lia omkring

700 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

I samband härmed har departementschefen erinrat örn att Kungl. Majit

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4. 856 45 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Vt skott et.

Utskottet.

den 28 april 1944 anbefallt utförande av vissa praktiska försök i syfte att i

möjligaste mån nedbringa kostnaderna för bespisning av befälspersonalen å

flottans fartyg m. m. Erfarenheterna av dessa försök beräknas dock icke

kunna föreligga före utgången av budgetåret 1945/46.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen verkställda beräkningen

av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår. Under erinran

att kostnaderna under anslaget i 1942 års försvarsbeslut på grundval

av prisläget den 1 juli 1941 beräknades till ett genomsnittligt belopp av

9 894 000 kronor för år under uppsättningsperioden och att i förhållande till

anslaget för innevarande budgetår det nu äskade beloppet innebär en anslagshöjning

med 650 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Mathållning för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 10 650 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

79:o) Marinen: Beklädnad m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 83, s. 154 och 155) att till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 000 kronor.

Förevarande anslag är i löpande riksstat betecknat Beklädnad och uppfört

med 4 325 000 kronor och har genomsnittligt beräknats till ett belopp av

4 335 000 kronor under vart och ett av budgetåren 1942/47.

Departementschefen har tillstyrkt ett av marinförvaltningen framlagt förslag

örn överflyttning från flottans övningsanslag till förevarande anslag av

kostnaderna för underhåll av vinterutrustningspersedlar, gymnastikskor, nattdräkter

och mössband. Kostnaderna härför, omkring 50 000 kronor, ha liksom

eventuella prisstegringar å underhållskostnaderna i övrigt ansetts kunna

ungefärligen motsvaras av minskad belastning å anslaget på grund av den

pågående centraliseringen av reparationstjänsten. Departementschefen har

sålunda ansett medelsbehovet under anslaget kunna beräknas efter samma

kostnad för man och dag som under innevarande budgetår eller 85 öre. Då

antalet tjänstgöringsdagar beräknats till 5 410 000, skulle medelsbehovet

alltså uppgå till 4 598 500 kronor eller i avrundat tal till 4 600 000 kronor.

Anslaget har ansetts böra från och med nästa budgetår erhålla benämningen

Marinen: Beklädnad m. m.

Då den av departementschefen gjorda beräkningen av medelsbehovet och

vad departementschefen i samband därmed anfört icke givit utskottet anledning

till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

51

80:o) Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 84, s. 155—158) att till Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 625 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört nied 600 000 kronor och har

för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till genomsnittligt 522 000 kronor

för varje budgetår.

Departementschefen har erinrat örn att han vid behandlingen av arméns

motsvarande anslag med viss jämkning förordat de av försvarsgrensförvaltningarna

efter samråd föreslagna enhetliga grunderna för beräkningarna av medelsbehovet

till kasern- och förplägnadsutredning. I anslutning härtill har departementschefen

funnit kostnaderna för marinens kasern- och förplägnadsutredning

böra beräknas efter 13 öre per tjänstgöringsdag till ett belopp av i avrundat

tal 500 000 kronor. Det fasta beloppet för anskaffning och underhåll

av möbler och därmed jämförliga inventarier för expeditions- m. fl. lokaler

ävensom för gymnastikmateriel, vilket av marinförvaltningen föreslagits beräknat

till 190 000 kronor för nästa budgetår, har departementschefen funnit

böra bestämmas till 110 000 kronor.

Kostnaderna för skyddsbeklädnad till viss manlig civil personal och husmödrarna

vid matinrättningarna, vilka kostnader hittills belastat mathållningsanslaget,

hava ansetts böra överföras till nu förevarande anslag. Dessa

kostnader hava beräknats till 34 000 kronor men hava dock icke ansetts behöva

föranleda uppräkning av förenämnda belopp av sammanlagt 610 000 kronor.

Under hänvisning till vad som anförts i samma ämne under arméns motsvarande

anslag har departementschefen beräknat kostnaderna för marinens

musikmateriel till i avrundat tal 16 000 kronor, därvid förutsatts, att till

flottans musikkår i Stockholm skall utgå bidrag örn cirka 1 500 kronor från

flottans musikkassa i Stockholm.

Departementschefen har alltså beräknat medelsbehovet under anslaget till

626 000 kronor eller, i avrundat tal, 625 000 kronor, av vilket belopp omkring

100 000 kronor ansetts böra hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning

m. ro. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 625 000 kronor.

81:o) Marinen: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85, s. 158—162) att till Marinen:

Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor.

I 1942 års försvarsbeslut beräknades, att under uppsättningsperioden ett

sammanlagt belopp av 8 550 000 kronor skall anvisas för engångskostnader

TJtskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

52

för anskaffning av intendenturmateriel m. m. Av nämnda belopp ka hitintills

anvisats 7 420 000 kronor. Till förstnämnda belopp komma därjämte

prisstegringskostnader.

För nästa budgetår har marinförvaltningen äskat ett anslag av 1 800 000

kronor, vilket avses för följande ändamål, nämligen beklädnad m. m., kasernutrustning

och inventarier för expeditioner, skollokaler, mässar m. m. samt

förplägnadsutredning.

I anslutning till en redogörelse för innebörden av marinförvaltningens

medelsäskanden har departementschefen erinrat örn, att det redan vid behandlingen

av motsvarande anslagsfråga för innevarande budgetår kunde förutses,

att den i försvarsbeslutet för förevarande ändamål beräknade kostnadsramen

av olika skäl skulle komma att överskridas. Yad kostnaderna för beklädnad

m. m. anginge sammanhängde de beräknade kostnadsstegringarna främst

med vissa merkostnader för fältmässig utrustning för kustartilleriet ävensom

för anskaffning av nattdräkter för sjötjänstgörande manskap, vartill medel icke

beräknats i försvarsbeslutet, medan ökade kostnader för anskaffning av

kasernutredning och inventarier för expeditioner m. m. beräknades uppstå

bland annat på den grund att byggnadsprogrammet såvitt avser ordnandet

av vissa förläggningsfrågor i Karlskrona erhållit en annan utformning än som

förutsattes i försvarsbeslutet. Såväl i 1944 års statsverksproposition som i

riksdagens skrivelse i ämnet underströks emellertid vikten av att största möjliga

sparsamhet iakttoges vid anskaffning av kaserninventarier och annan

intendenturmateriel.

Marinförvaltningen, som sökt efterkomma vad sålunda anförts, har ansett

sig för närvarande kunna räkna med att kostnaderna för anskaffning av beklädnad

m. m. — bortsett från de till 130 000 kronor beräknade kostnaderna

för anskaffning av nattdräkter till sjötjänstgörande manskap — skola kunna

hållas inom den i försvarsbeslutet för ändamålet beräknade kostnadsramen,

6 290 000 kronor, samt har för nästa budgetår äskat återstoden av det sålunda

beräknade beloppet, 1 440 000 kronor. Häremot syntes intet vara att erinra.

Departementschefen utginge från att det skall visa sig möjligt för marinförvaltningen

att inom denna kostnadsram bestrida de merkostnader, som kunna

uppkomma nied hänsyn till att marinens mobiliseringsstyrka av olika skäl befunnits

böra ökas utöver vad i försvarsbeslutet förutsatts.

Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition räknade departementschefen

med att det skulle bliva marinförvaltningen möjligt att genom fortsatta besparingsåtgärder

nedbringa det totala medelsbehovet under femårsperioden för

anskaffning av kasernutredning och inventarier för expeditioner m. m. till

1 900 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. I enlighet härmed har marinförvaltningen,

som eftersträvar att åstadkomma nämnda begränsning genom att

i möjligaste mån utnyttja befintlig materiel och nedbringa kostnaderna för

nyanskaffning, för nästa budgetår för ändamålet äskat 180 000 kronor, vilket

belopp — inberäknat prisstegringar å 36 000 kronor —- motsvarar vad som

skulle återstå att anvisa inom nyssberörda kostnadsram av 1 900 000 kronor.

Därutöver har ämbetsverket emellertid äskat ett belopp av 140 000 kronor,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

53

motsvarande merkostnaderna för den av 1944 års riksdag beslutade förläggningen

av marinens underofficersskola. och Stockholms örlogsstations värnpliktsskola

till Berga. Mot denna beräkning av medelsbehovet för kasernutredning

och inventarier i övrigt — vilken överensstämmer med vad som förutsatts

vid 1944 års riksdag — har intet synts departementschefen vara att

erinra. Det sammanlagda medelsbehovet för kasernutredning och inventarier

i övrigt utgjorde sålunda 320 000 kronor.

Vad slutligen angår förplägnadsutredning har departementschefen i enlighet

med marinförvaltningens förslag upptagit 40 000 kronor, varav 25 000

kronor motsvara merkostnaderna för Bergaförläggningen.

I enlighet med det anförda har departementschefen beräknat medelsbehovet

under förevarande anslag för budgetåret 1945/46 till (1 440 000 + 320 000 +

40 000 =) 1 800 000 kronor, varav 63 000 kronor synts kunna hänföras till

prisstegringar sedan den 1 juli 1941. Departementschefen räknar icke för närvarande

med något ytterligare medelsbehov för ändamålet under femårsperioden

1942/47.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen för nästa budgetår verkställda

beräkningen av medelsbehovet under ifrågavarande anslag. Sedan nu

äskade belopp av 1 800 000 kronor anvisats för ändamålet skulle, enligt vad

som av departementschefen anmälts, ytterligare medel icke behöva beräknas

under femårsperioden 1942/47.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Engångskostnader för anskaffning

av intendentur mat eriel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor.

Undervisning och övningar.

82:o) Marinen: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 86, s. 162 och 163), vilket innebär, att anslaget för nästa budgetår

upptages med oförändrat belopp, och under erinran att anslagsbeloppet för

uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till 117 000 kronor för budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Undervisningsmateriel m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 140 000

kronor.

83:o) Marinen: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 87, s. 163 och 164) att till Marinen: Engångsanskaffning

av undervisningsmateriel för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

I försvarsbeslutet beräknades ett belopp av 50 000 kronor för engångsanskaffning

av undervisningsmateriel för underofficersskolan. För detta ändamål

hava medel hittills icke anvisats under femårsperioden.

Uiskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

I enlighet med förslag av marinförvaltningen har departementschefen förordat,

att ett anslag av 60 000 kronor måtte anvisas för undervisningsmateriel

för marinens underofficersskola och Stockholms örlogsstations värnpliktsskoia,

vilka skolor enligt 1944 års riksdags beslut skola förläggas till den av

kronan förvärvade egendomen Berga. Av beloppet hänför sig 10 000 kronor

till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

I detta sammanhang har departementschefen föreslagit, att vid utgången

av innevarande budgetår eventuell förefintlig behållning av de tidigare, anvisade

reservationsanslagen för anskaffning av undervisningsmateriel m. m.

för sjömansskolan bör tillgodoföras förevarande anslag till undervisningsmateriel,

som avses för nästa budgetår.

Då medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål i 1942 års försvarsbeslut

upptagits med 50 000 kronor och till detta belopp bör läggas beräknad prisstegringskostnad

av 10 000 kronor, har utskottet funnit sig böra tillstyrka

Kungl. Maj :ts förslag örn anvisande av ett anslag av 60 000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

84:o) Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser

m. m. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 88, s. 164 och 165), som innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Vissa kostnader för marinens

utbildningsanstalter, särskilda utbildningskur ser m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kronor.

85:o) Marinen: Flottans övningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 89, s. 165—168) att till Marinen: Flottans övningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 20 200 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med

21 700 000 kronor.

I fråga örn beräkningen av anslaget för nästa budgetår har departementschefen

framhållit, att det fortfarande möter svårigheter att under rådande

förhållanden tillförlitligt beräkna medelsbehovet för flottans övningar. I

brist på säkrare hållpunkter hava därför de för innevarande budgetår tilllämpade

beräkningsgrunderna ansetts böra tjäna till ledning vid medelsbehovets

beräknande för nästa budgetår.

Yid beräkningen av anslaget för innevarande budgetår förutsattes, att kostnaderna

för ifrågavarande ändamål enligt prisläget den 1 juli 1941 skulle kunna

begränsas till 13 000 000 kronor. Merkostnaderna på grund av prisstegring uppskattades

till i runt tal 8 700 000 kronor. Beräkningen av merkostnaderna

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

55

grundades på medelkostnaden för de av marinen under det senaste året inköpta

brännoljorna, 280 kronor per ton. Marinförvaltningen har nu framhållit,

att medelkostnaden för inköp av brännolja numera borde uppskattas till 250

kronor per ton. Med oförändrade beräkningsgrunder i övrigt skulle, framhåller

departementschefen, denna prissänkning medföra en minskning av

medelsbehovet med 1 410 000 kronor.

Kostnaderna för underhåll av vinterutrustningspersedlar m. m., omkring

50 000 kronor, hava, såsom av det föregående framgår, från och med nästa

budgetår ansetts böra bestridas från marinens anslag till beklädnad m. m.

Enligt beslut den 15 juni 1944 har Kungl. Majit medgivit, att försöksvis

från och med den 1 juli 1944 och tills vidare prispenningar, lägst 3 och

högst 9 kronor, må utdelas vid månadsprov med hydrofonutbildad personal

enligt vissa i beslutet angivna grunder. Härav föranledda kostnader bestridas

för innevarande budgetår från fjärde huvudtitelns anslag till extra

utgifter. Ifrågavarande prispenningar — vilka äro att anse som sådan gratifikation

eller belöning, som enligt 26 § 5 mom. manskapsavlöningsreglementet

må kunna tilldelas beställningshavare, därest medel för ändamålet

finnas anvisade — hava av departementschefen ansetts vid behov böra utgå

jämväl efter utgången av innevarande budgetår. Kostnaderna, vilka uppskattats

till 4 800 kronor per år, borde dock i fortsättningen bestridas från

detta anslag. Någon uppräkning av anslaget av nu nämnd anledning behövde

ej ske.

Medelsbehovet till flottans övningar skulle i enlighet med det anförda

bliva (13 000 000 + 8 700 000 — 1 410 000 — 50 000 =) 20 240 000 kronor, vilket

belopp, med beaktande bland annat av att vissa kostnader för kustsignalväsendet

numera icke skola belasta anslaget, synts departementschefen

kunna avrundas nedåt till 20 200 000 kronor. Av detta belopp syntes omkring

7 250 000 kronor kunna anses motsvara prisstegring sedan den 1 juli

1941. Såsom skett för innevarande budgetår syntes Kungl. Majit i samband

med fastställande av stat för anslaget böra anbefalla marinförvaltningen

att, därest efter övergång till fredsstat kostnaden för pannbrännolja

understiger den kostnad, varå anslagsberäkningen grundats, underställa frågan

örn anslagets disposition Kungl. Majits förnyade prövning.

Då det ännu icke vore möjligt att med någon grad av tillförlitlighet beräkna

kostnaderna för uttagning av fartyg, borde dessa kostnader liksom för

innevarande budgetår få bestridas från förevarande anslag.

Utskottet har funnit sig böra godtaga den av departementschefen till

grund för anslagsberäkningen lagda prisnivån för brännoljor och finner den

förutsatta anordningen beträffande anslagets disposition i syfte att anpassa

medelsåtgången med hänsyn till det aktuella prisläget å brännoljor vara

lämplig.

Vad Kungl. Majit anmält och föreslagit beträffande prispenningar till

hydrofonutbildad personal tillstyrkes av utskottet. Utskottet, som under

marinens beklädnadsanslag lämnat utan erinran förslaget om att kostnaderna

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 4.

för vinterutrustningspersedlar m. m. i fortsättningen skola bestridas från

nämnda anslag, får hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Flottans övningar för budget^

året 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 20 200 000 kronor.

86:o) Marinen: Kustartilleriets övningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 90, s. 169), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade

anslaget innebär en ökning med 75 000 kronor, och under framhållande av

att 105 000 kronor av det för nästa budgetår äskade anslaget anses kunna hänföras

till prisstegring sedan den 1 juli 1941 samt att medelsbehovet för budgetår

under uppsättningsperioden i 1942 års försvarsbeslut beräknats till

1 893 000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Kustartilleriets övningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2125 000

kronor.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

87:o) Marinen: Fartygsbyggnader för flottan. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 91, s. 169—175) att dels till Marinen: Fartygsbyggnader för

flottan för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000

kronor, dels ock medgiva, att anslag till fartygsbyggnader för flottan för

budgetåren 1942/47 må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande överskridas —

förutom med belopp inom ramen för 180 700 000 kronor — med belopp motsvarande

merkostnader på grund av prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Departementschefen har i fråga örn medelsbehovet under anslaget för

nästa budgetår anfört i huvudsak följande.

Kostnaderna för fartygsbyggnader för flottan skola enligt 1944 års riksdags

beslut för femårsperioden 1942/47 begränsas inom en kostnadsram av

180 700 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Emellertid torde dessa

kostnader komma att nedbringas i den mån fartygsbyggnadsanslagen tillgodoföras

äldre anslagsmedel eller medel som inflyta vid försäljning av utrangerad

fartygsmateriel. I sådant hänseende ha anslagen enligt hittills för

riksdagen anmälda beslut tillförts dels i runt tal 2 000 000 kronor, utgörande

kvarstående behållning å vissa av 1939 års riksdag anvisade anslagsmedel,

och dels omkring 430 000 kronor, utgörande nettoinkomster vid

försäljning av utrangerad fartygsmateriel m. m.

Å ett flertal redan fullbordade fartygsbyggnader hade uppkommit överskott,

vilka vid utgången av innevarande budgetår beräknas uppgå till i

runt tal 2 500 000 kronor. Kungl. Maj:t har föreskrivit, att dessa överskott

skola tillföras fartygsbyggnadsanslaget och redovisas under ett särskilt

konto, vars behållning må disponeras allenast efter Kungl. Maj:t

prövning. På detta sätt ernås en förenkling av marinförvaltningens räken
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

57

skapsföring och en bättre överblick över fartygsbyggnadsanslagets ställning.

Marinförvaltningen har föreslagit, att överskottsmedlen i första hand

måtte avses för täckande av uppkomna merkostnader å andra fartygsbyggnader

för flottan. Marinförvaltningen har anmält, att sådana merkostnader

uppkommit dels med omkring 384 000 kronor vid nybyggnad av mindre minsvepare,

dels med omkring 118 500 kronor för förvärv och ombyggnad av

ångfartyget Patricia, dels ock med 565 000 kronor vid nybyggnad av ubåtarna

Neptun, Najad och Näcken. Mot förstnämnda kostnadsökningar, vilka sammanhänga

med vissa konstruktionsförbättringar ävensom med den forcering av

fartygsbyggena, som med hänsyn till beredskapsläget ansågs erforderlig,

syntes i och för sig intet vara att erinra. De borde dock tidigare ha anmälts av

marinförvaltningen. Att så icke skett syntes bero på bristfälligheter i marinförvaltningens

dispositionsbokföring, vilka numera av ämbetsverket avhjälpts.

Beträffande Patricias ombyggnad m. m. har verkställts en ingående undersökning

genom särskilt tillkallad utredningsman. Med hänsyn till vad vid utredningen

förekommit funnes icke i detta sammanhang anledning till

erinran mot att medel ställas till förfogande för de nu anmälda merkostnadernas

täckande. Yad slutligen angår merkostnaderna för ubåtarna av

Neptuntyp sammanhänga dessa dels med kontraktsenligt utgående tilläggspris

på grund av s. k. glidande prisskala och dels med att dessa ubåtar, vilka

ursprungligen beräknats skola förses med periskop av utländsk tillverkning,

i stället måst utrustas med svenska periskop, vilka ställt sig avsevärt dyrare

i anskaffning. Mot beräkningen av merkostnaderna syntes intet vara att erinra.

Återstoden av överskottsmedlen, omkring 1 500 000 kronor, ävensom de

belopp som i framtiden kunna inflyta å nyssberörda konto syntes -— i den

mån de icke efter Kungl. Maj:ts beprövande befinnas böra utnyttjas för

mötande av eventuellt uppkommande oförutsedda kostnadsökningar å andra

fartygsbyggnader — böra enligt riksdagens beprövande utnyttjas för nedbringande

av behovet av fortsatta anslag till fartygsbyggnader för flottan

eller för med dessa anslag eljest avsedda ändamål.

Till bestridande av kostnader för konstruktions- och experimentarbeten

med viss fartygstyp och med för densamma lämpade motorer ha under de

senaste åren anvisats medel dels under särskilda för ändamålet upptagna

anslag, dels under marinens anslag till vissa materielförsök och dels under

anslaget till flottans fartygsbyggnader. A7id anmälan i propositionen 1944: 2

(s. 29) av ett äskande av marinförvaltningen örn anvisande av ett anslag örn

400 000 kronor för ytterligare försökstillverkning av fartygsmotorer framhöll

departementschefen, att fartygsbyggnadsanslaget framdeles syntes böra disponeras

för med fartygsbyggande sammanhängande kostnader för erforderlig

experiment- och konstruktionsverksamhet. Riksdagen fann denna anordning

lämplig. I enlighet härmed upptoges under detta anslag till behandling frågan

örn anvisande av ytterligare medel för här avsedda ändamål, ehuru marinförvaltningen

äskat medel för ändamålet under anslaget till vissa materielförsök.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade marinförvaltningen

totalkostnaderna för de då aktuella konstruktionsarbetena till 800 000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 4.

kronor. Enär 600 000 kronor tidigare ställts till förfogande, beräknades för

budgetåret 1943/44 under anslaget till materielförsök ett belopp av 200 000

kronor. Vid uppskattningen av det totala medelsbehovet under berörda anslag

räknades nied reservationer å tillhopa 250 000 kronor, med vilket belopp

anslaget alltså minskades. Emellertid framginge av marinförvaltningens nu

föreliggande anslagsäskanden, att berörda reservation till ett belopp av

100 000 kronor uppkommit därigenom, att ifrågavarande konstruktionsarbeten

icke kunnat drivas i den takt som ursprungligen avsetts. Marinförvaltningen

har nu anmält, att arbetena fortskridit så långt, att beloppet av 100 000 kronor

erfordras för nästa budgetår. Enär beloppet ligger inom ramen för vad

som tidigare beräknats för ändamålet, förordades, att detsamma ställdes till

förfogande under förevarande anslag.

Behovet av medel till flottans fartygsbyggnader för nästa budgetår har av

marinförvaltningen beräknats till 22 200 000 kronor. Därtill komme det belopp

av 100 000 kronor, som enligt vad nyss anförts avses för vissa konstruktionsarbeten.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår kunde alltså

uppskattas till 22 300 000 kronor. Emellertid vore förevarande anslag ett s. k.

kvotanslag, vars belopp skall bestämmas utan avseende å det för nästa budgetår

beräknade medelsbehovet. Av det i försvarsbeslutet för flottans fartygsbyggnader

beräknade beloppet, 180 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941, ha hittills anvisats 107 200 000 kronor, varför det återstående medelsbehovet

enligt samma prisläge skulle utgöra (180 000 000 —107 200 000 =)

72 800 000 kronor. Med beaktande av att anslaget på sätt i det föregående

anförts tillföres vissa äldre anslagsmedel m. m. syntes emellertid det återstående

medelsbehovet, därest nyssnämnda prisläge tages till utgångspunkt,

böra uppskattas till högst 70 000 000 kronor, varav hälften syntes böra anvisas

för nästa budgetår. Anslaget för nästa budgetår borde därför uppföras

med ett belopp av 35 000 000 kronor.

Såsom nyss anförts beräknades totalkostnaderna för fartygsbyggnader för

flottan för femårsperioden 1942/47 i 1942 års försvarsbeslut på grundval av

prisläget den 1 juli 1941. Redan vid anmälan av propositionen 1942:266

(s. 13) kunde förutses, att en omräkning härav med hänsyn till efter

den 1 juli 1941 inträffande prisförskjutningar komme att bliva erforderlig.

Den sedermera inträdda ytterligare prisstegringen hade accentuerat behovet

härav. Enligt vad som inhämtats påginge inom marinförvaltningen en

utredning i syfte att vinna klarhet örn storleken av de prisstegringar, som

kunna beräknas ha inträtt å förevarande anslag. Enligt preliminära beräkningar

uppskattades dessa merkostnader till omkring 30 000 000 kronor. Beloppets

storlek förklarades delvis därav, att 82 000 000 kronor av de medel, som

beräknats för de i försvarsbeslutet upptagna kryssarna och kustjagarna, anvisats

före femårsperiodens början, medan merkostnaderna på grund av prisstegring

till väsentliga delar måste bestridas under femårsperioden. I avvaktan

på säkrare uppgifter rörande prisstegringarnas storlek har departementschefen

ansett sig icke för närvarande böra föreslå anvisande av medel

för täckande av prisstegringarna.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

59

Enligt av riksdagen meddelade beslut (riksdagens skrivelse 1943: 4 punkt

83:o och 1944:4 punkt 83:o) äger Kungl. Maj:t medgiva överskridande av reservationsanslagen

till fartygsbyggnader för flottan inom ramen för den för

femårsperioden beräknade totalkostnaden för sådant ändamål, med utgångspunkt

från prisläget den 1 juli 1941 180 700 000 kronor. Under hänvisning

till vad som anförts under punkt 55 har departementschefen föreslagit, att

ramen för berörda bemyndigande vidgas med belopp, som motsvara inträdda

prisstegringar sedan den 1 juli 1941.

Enligt av riksdagen tidigare fattade beslut tillgodoses medelsbehovet för

fartygsbyggnader för flottan för femårsperioden 1942/47 genom s. k. kvotanslag,

vilka må av Kungl. Maj:t överskridas inom ramen av det totalbelopp

av 180 700 000 kronor, som avsetts för ändamålet under nämnda period. Eör

innevarande budgetår är kvotanslaget till Fartygsbyggnader för flottan uppfört

i riksstaten med ett belopp av 34 400 000 kronor.

Yad departementschefen i samband med behandlingen av frågan örn

medelsanvisningen för nästa budgetår anfört rörande dispositionen av överskottsbelopp,

som uppkommit eller uppkomma vid fartygsbyggnader, har

icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande liksom ej heller vad

departementschefen anfört i fråga om kostnadsökningar, som uppkommit vid

vissa fartygsbyggnader.

Utskottet tillstyrker, att ett belopp av 100 000 kronor av det för nästa

budgetår avsedda anslaget till fartygsbyggnader får tagas i anspråk för

konstruktionsarbeten.

Då det ännu icke är möjligt att med säkerhet beräkna storleken av prisstegringarna

för fartygsbyggnaderna under femårsperioden, finner sig utskottet

vidare böra tillstyrka, att Kungl. Maj:t erhåller riksdagens bemyndigande

att överskrida det för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget

den 1 juli 1941 till fartygsbyggnader beräknade totalbeloppet med belopp,

som svara mot merkostnaderna för pristegring under tiden därefter.

Då utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, jämväl

i övrigt funnit sig kunna ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000 kronor,

b) medgiva, att anslag till fartygsbyggnader för flottan

för budgetåren 1942/47 må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

överskridas — förutom med belopp inom ramen för 180 700 000

kronor — med belopp motsvarande merkostnader på grund av

prisstegring sedan den 1 juli 1941.

88:o) Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet. Kungl. Maj:t bär föreslagit

riksdagen (punkt 92, s. 176—178) att till Marinen: Fartygsbyggnader för

Utskottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

kustartilleriet för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 340 000

kronor.

Vid anskaffningen av fartyg för kustartilleriet under de senaste åren ha

följts i huvudsak två anskaffningsprogram, nämligen dels en av marinförvaltningen

i dess anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 framlagd plan — 1939

års program — omfattande modernisering och inköp av vissa äldre fartyg

samt nybyggnad av ett antal vedettbåtar, motorslupar och artilleritransportfärjor,

dels ock én av 1941 års försvarsutredning framlagd och i 1942

års försvarsbeslut godkänd plan — 1942 års program — rörande viss komplettering

av 1939 års program, väsentligen avseende de genom försvarsbeslutet

nytillkomna Göteborgs och Hemsö kustartilleriförsvar. Utom ramen

för dessa anskaffningsprogram har å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår anvisats ett anslag av 80 500 kronor till förvärv av ett äldre passagerarfartyg

för Stockholms kustartilleriförsvar.

För innevarande budgetår ha, inberäknat anslag å tilläggsstat, för ändamålet

anvisats 2 480 500 kronor, och för nästa budgetår har marinförvaltningen

äskat ett belopp av 665 000 kronor. Av sistnämnda belopp avses 340 000

kronor för slutförande enligt 1942 års program av fartygsanskaffningen för

Stockholms, Blekinge och Gotlands kustartilleriförsvar. Återstående 325 000

kronor ha av marinförvaltningen avsetts för påbörjande av ytterligare en til]

650 000 kronor kostnadsberäknad minutläggare för kustartilleriet, vilken icke

inräknats i byggnadsprogrammet.

Departementschefen har tillstyrkt medelsanvisning av 340 000 kronor för

fullföljande av 1942 års fartygsbyggnadsprogram. Av beloppet ha 34 000

kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941. Det

hade dock redan nu velat framgå, att ifrågavarande anslag icke kommer att

visa sig tillräckligt för anskaffning av motorslupar av typ B i avsedd omfattning.

Huruvida en ytterligare anskaffning av sådana fartyg bör äga rum,

har synts departementschefen böra närmare övervägas, sedan en säkrare överblick

vunnits rörande de verkliga kostnaderna för kustartilleriets fartygsbyggnader

i övrigt.

Övriga av marinförvaltningen ifrågasatta fartygsanskaffningar har departementschefen

funnit böra tills vidare anstå.

Utskottet tillstyrker den av Kungl. Majit föreslagna medelsanvisningen

för fullföljande av 1942 års fartygsbyggnadsprogram för kustartilleriet och

har icke funnit något vara att erinra mot vad departementschefen uttalat i

anslutning till anslagsberäkningen.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Fartygsbyggnader för kust
artilleriet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 340 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 61

89:o) Marinen: Underhåll av flottans fartyg m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 93, s. 179—181) att till Marinen: Underhåll av flottans fartyg

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 16 000 000

kronor.

Förevarande anslag är i liksstaten för innevarande budgetår uppfört med

ett belopp av 14 000 000 kronor och har i 1942 års försvarsbeslut beräknats

till genomsnittligt 13 390 000 kronor för år under uppsättningsperioden.

Departementschefen har, efter erinran örn vad som förekom i samband med

beräkningen av anslagsbehovet för innevarande budgetår, rörande beräkningen

av medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår anfört följande.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen, med

utgångspunkt från lokalmyndigheternas beräkningar, äskat ett anslag, som

med icke mindre än 4 450 000 kronor överstiger innevarande års anslag.

Ämbetsverket har därvid framhållit, att ett otillräckligt underhåll av fartygen

komme att resultera i en i allt hastigare tempo fortgående kapitalförstöring.

Ehuru jag delar marinförvaltningens uppfattning, att tillräckliga medel böra

stå till förfogande för materielens underhåll, kan jag icke på den nu föreliggande

utredningen tillstyrka en så avsevärd anslagshöjning. Marinförvaltningen

har meddelat, att ämbetsverket för att erhålla bättre underlag för

bedömande av. underhållskostnaderna utfärdat särskilda bestämmelser örn

detaljerad statistisk bokföring av förevarande anslag under innevarande

budgetår. Det synes lämpligt att avvakta resultatet härav, innan en mera

genomgripande höjning av anslaget vidtages. Med visst beaktande av de

av marinförvaltningen anförda synpunkterna förordar jag, att anslaget för

nästa budgetår höjes med 2 000 000 kronor till 16 000 000 kronor. Av detta

belopp kunna med tillämpning av den av marinförvaltningen tillämpade

beräkningsgrunden, 15 %, omkring 2 100 000 kronor hänföras till prisstegring

sedan den 1 juli 1941. Jag vill erinra örn att vid beräkningen av medelsbehovet

för innevarande budgetår prisstegringen för tiden den 1 juli 1941—

den 30 juni 1943 uppskattats till allenast omkring 4,5 %. Av inhämtade

uppgifter synes emellertid framgå, att prisstegringen under berörda tid i

själva verket var avsevärt större; även den av marinförvaltningen nu angivna

prisstegringen, 15 %, torde snarast vara för lågt beräknad. Att den på

innevarande års anslag belöpande prisstegringen blivit för lågt beräknad

har medfört, att en del av kostnaderna för prisstegring i själva verket kommit

att belasta förskottsstaten.

Såsom vid behandlingen av anslaget till övriga expenser m. m. anförts

har jag i enlighet med marinförvaltningens förslag räknat med att vissa

telefonkostnader, som tidigare bestritts från förevarande anslag, från och

med nästa budgetår skola utgå från expensanslaget. Ifrågavarande kostnader

äro icke av den storleksordning att de kunna påverka beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag.

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Underhåll av flottans f arty q

ni. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

16 000 000 kronor.

Utskottet■

s. 62 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

62

90:o) Marinen: Underhåll av kustartilleriets materiel m. m. På därom av

Kungl. Majit gjord framställning (punkt 94, s. 181 och 182), vilken i förhållande

till det för innevarande budgetår för ändamålet anvisade anslaget

innebär en anslagshöjning med 170 000 kronor, som dels förorsakats av ökade

lönekostnader till viss personal, dels ock av prisstegringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Underhåll av kustartilleriets

materiel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 2 650 000 kronor.

91:o) Marinen: Anskaffning och underhåll av motorfordon. Utskottet tillstyrker

Kungl. Majlis förslag (punkt 95, s. 182 och 183), vilket innebär i förhållande

till det för löpande budgetår anvisade anslaget oförändrat belopp och i

förhållande till det i 1942 års försvarsbeslut för uppsättningsperioden beräknade

genomsnittliga medelsbehovet för budgetår en ökning med 26 000

kronor, varav 20 000 kronor anses hänförliga till efter den 1 juli 1941 inträffad

prisstegring, och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning och underhåll av

motorfordon för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 128 000 kronor.

92:o) Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 96, s. 184—197) att dels till Marinen:

Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 9 485 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl.

Majit att meddela beslut örn beställningar av materiel i den omfattning, som

av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4

januari 1945 angivits.

För nu ifrågavarande ändamål ha, inberäknat anslag å tilläggsstat, för

innevarande budgetår anvisats 8163 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut

beräknades ett årligt anslag för ändamålet av 7 000 000 kronor såväl under

uppsättningsperioden som också vid genomförd organisation.

Departementschefen har vid sin anmälan av anslagsbehovet för nästa

budgetår inledningsvis erinrat, att han vid anmälan av 1944 års statsverksproposition

framhöll, att den i försvarsbeslutet för femårsperioden 1942/47

beräknade kostnadsramen för anskaffning av artilleri- och annan teknisk

materiel, 35 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, skulle komma att

överskridas med i runt tal 7 480 000 kronor, därest den av marinförvaltningen

framlagda anskaffningsplanen med vissa i propositionen angivna jämkningar

genomfördes. En begränsning av anskaffningsprogrammet borde därför eftersträvas

för kostnadernas nedbringande, och departementschefen förordade

för innevarande budgetår vissa reduceringar av programmet.

Yid bifall till marinförvaltningens äskanden beträffande anslaget för nästa

budgetår skulle, framhåller departementschefen, därest icke vissa reserva
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

63

tioner å äldre anslag kunde utnyttjas, kostnadsramen efter avdrag för prisstegringar

sedan den 1 juli 1941 komma att överskridas med icke mindre

än omkring 9 900 000 kronor. Särskild återhållsamhet vore emellertid erforderlig

vid prövningen av marinförvaltningens föreliggande äskanden, och medel

för nya utgiftsändamål borde anvisas endast i den mån de kunna anses medföra

en betydelsefull förstärkning eller effektivisering av marinens organisation.

Departementschefen har härefter lämnat vissa upplysningar rörande de

olika ändamål och de särskilda medelsbehov, som ur angivna synpunkter

synts honom böra tillgodoses under nästa budgetår med anlitande av förevarande

anslag.

Av de sålunda av departementschefen angivna ändamålen må följande här

särskilt beröras.

I sin nu framlagda materielanskaffningsplan har marinförvaltningen upptagit

ett belopp av 235 000 kronor, varav 120 000 kronor för nästa budgetår,

till komplettering av eldledningsinstrumenteringar å diverse fartyg och för

revidering av övningsmaterielen vid flottan. Departementschefen har i enlighet

med marinförvaltningens förslag ansett 120 000 kronor böra anvisas för

ändamålet under nästa budgetår, och därjämte har departementschefen

funnit marinförvaltningen böra bemyndigas att på en gång utlägga beställningar

inom nyssberörda belopp av 235 000 kronor.

För reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner för flottan har marinförvaltningen

beräknat ett belopp av 325 000 kronor, och härav ha 100 000

kronor anvisats för innevarande budgetår. För nästa budgetår har departementschefen

beräknat ett belopp av 125 000 kronor men därjämte också förordat,

att marinförvaltningen bör bemyndigas att på en gång utlägga beställningar

inom en kostnadsram av 225 000 kronor.

För övningsmateriel m. m. för kustartilleriet har beräknats ett medelsbehov

av 80 000 kronor under nästa budgetår, varav 50 000 kronor avses för

komplettering av eldledningsutrustningar samt modernisering av övningsmateriel

vid kustartilleriet. Sistnämnda anskaffning beräknas emellertid

draga en sammanlagd kostnad av 100 000 kronor, och departementschefen har

därför ansett marinförvaltningen böra erhålla bemyndigande att utlägga beställningar

av övningsmateriel m. m. för kustartilleriet inom en kostnadsram

av 130 000 kronor.

För ammunition för jagare beräknas av departementschefen för nästa

budgetår ett belopp av 1 600 000 kronor. Sammanlagt erfordras emellertid

3 200 000 kronor för anskaffning av ammunition till de två större jagare, som

ingå i 1942 års försvarsbesluts fartygsbyggnadsprogram och som för närvarande

äro under byggnad. Ehuru den ena av dessa jagare beräknas icke

bliva färdigställd förrän efter nu löpande femårsperiods slut har det likväl

ansetts vara i flera avseenden förmånligt att redan nu utlägga hela ammunitionsbeställningen

under nästa budgetår. Då jämväl beredskapsskäl tala

härför, har departementschefen föreslagit, att marinförvaltningen bemyndigas

att i ett sammanhang utlägga beställningar å sådan ammunition inom en kost
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 4.

nadsram av 3 200 000 kronor. Medgivandet kommer att innebära, att medelsbehovet

för ammunitionen i sin helhet måste tillgodoses under nu löpande

femårsperiod, medan kostnaden för den andra jagarens ammunition skulle

stanna vid 510 000 kronor, örn omräkning till prisläget den 1 juli 1941 sker

och eljest vid 550 000 kronor, därest beställningen sker först under budgetåret

1946/47. Med hänsyn härtill har departementschefen funnit kostnadsramen

för femårsperioden böra belastas med nämnda 510 000 kronor, medan

återstående kostnader för ammunitionen till denna jagare synts böra falla

utanför femårsplanens kostnadsram.

För strålkastarmateriel för flottan m. m., som funnits böra anskaffas till

en kostnad av 510 000 kronor, lia för nästa budgetår beräknats 255 000 kronor.

Marinförvaltningen har emellertid synts departementschefen böra bemyndigas

att i ett sammanhang utlägga hela beställningen.

För ovannämnda och övriga i statsrådsprotokollet angivna ändamål har

departementschefen alltså beräknat medel för nästa budgetår, och hava ändamålen

och medelsbehoven för desamma, i vad avser nästa budgetår, upptagits

i följande sammanställning.

1. Nya kärnrör m. m. för marinens artilleripjäser ......... kronor

2. Övningsmateriel m. m. för sjöartilleriet .....................

3. Handvapen m. m. för flottan ................................. *

4. Reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner för

100 000

120 000

175 000

flottan ..................................................................

5. Sköldar till flottans automatkanoner ........................

6. Kikare för kustartilleriet .......................................

7. Handvapen m. m. för kustartilleriet ........................

8. Modernisering av 57 mm pjäser vid kustartilleriet ......

9. övningsmateriel m. m. för kustartilleriet ..................

10. Viss ombyggnad av 20 mm automatpjäser för marinen

11. Modernisering av ammunitionshissar vid vissa av kustartilleriets

batterier ................................................

12. Komplettering och underhåll av gasskyddsmateriel ...

13. Ammunition för jagare ..........................................

14. Ammunition för kryssare .......................................

15. Specialammunition för kustartilleriet ........................

16. Pansarammunition för vissa av kustartilleriets batterier

17. Extra laddningar för kustartilleriets medelsvåra batterier

..................................................................

18. Viss torpedanskaffning ..........................................

19. Anfallsövningsbana för flottan .................................

20. Radiomateriel för marinen .......................................

21. Strålkastarmateriel för kustartilleriet ........................

22. Nautisk materiel ...................................................

23. Viss verkstadsutrustning..........................................

24. Löpande rationaliseringsåtgärder vid marinens verk
stadsanläggningar

...................................................

125 000

50 000

50 000

150 000

90 000

80 000

1 679 000

33 000

45 000

1 600 000

3 300 000

104 000

76 000

76 000

1 000 000

160 000

357 000

250 000

60 000

300 000

30 000

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

65

25. Reparationsbilar ................................................... kronor 70 000

26. Konstruktioner för tillverkning av viss ubåtsmateriel » 100 000

27. Strålkastarmateriel för flottan m. m......................... » 255 000

28. Landstigningsfarkoster .......................................... » 510 000

29. Högtalareanläggningar m. m. å vissa fartyg ............... » 200 000

30. Riktanordningar för torpedtuber .............................. » 140 000

31. Maskerings- och förtöjningsanordningar för flottan ...... » 600 000

Summa kronor 11 885 000

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra 11 885 000 kronor, av

vilket belopp omkring 2 050 000 kronor kunna hänföras till prisstegring sedan

den 1 juli 1941. Emellertid har departementschefen funnit anslagsbehovet

för nästa budgetår kunna nedbringas genom ianspråktagande av vissa av

departementschefen angivna reservationer å äldre anslag, vilka reservationer

uppgå till ett belopp av 2 400 000 kronor. Med beaktande härav har departementschefen

beräknat anslaget till anskaffning av artilleri- och annan teknisk

materiel för nästa budgetår till 9 485 000 kronor, av vilket belopp (9 485 000_

2 050 000 =) 7 435 000 kronor böra anses belasta försvarsbeslutets kostnadsram.

Såsom av 1944 års statsverksproposition och propositionen 1944: 249

framgår kan kostnadsramen i anledning av de för budgetåren 1942/45

anvisade anslagen anses belastad med tillhopa i runt tal 25 150 000 kronor. Vid

bifall till de nu framlagda förslagen skulle alltså kostnadsramen för tiden intill

utgången av nästa budgetår komma att belastas med utgifter för här avsedda

ändamål örn tillhopa (7 435 000 + 25 150 000 =) 32 585 000 kronor. Såsom

redan anförts förutsågs, framhåller departementschefen, vid behandlingen av

motsvarande anslagsfråga för innevarande budgetår, att kostnadsramen för

här ifrågavarande ändamål skulle komma att överskridas.

Det har synts departementschefen böra få ankomma på Kungl. Majit att

vidtaga de jämkningar i anslagsdispositionen, som kunna visa sig erforderliga.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot att de av Kungl. Majit angivna

ändamålen tillgodoses i föreslagen omfattning och tillstyrker alltså, att för

nu ifrågavarande ändamål beräknas ett medelsbehov av tillsammans 11 885 000

kronor, vilket medelsbehov synes böra tillgodoses dels genom ianspråktagande

av ett belopp av 2 400 000 kronor av äldre reservationsanslag, dels

ock genom en medelsanvisning för nästa budgetår av 9 485 000 kronor.

Vidkommande det begärda bemyndigandet för Kungl. Majit att medgiva

marinförvaltningen att utlägga beställningar av ammunition och viss materiel,

för vilket ändamål medelsanvisningar avses skola ske först ett senare budgetår,

bär utskottet med hänsyn till de fördelar, som äro förenade med att beställningarna

kunna i ett sammanhang utläggas, funnit sig böra tillstyrka, att

bemyndigande i föreslagen omfattning lämnas.

Det bör få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar i anslagsdispositionen,

som kunna visa sig erforderliga.

Utskottet hemställer,

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4. sr,c 15 5

Utskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

att riksdagen må

a) till Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk

materiel för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 9 485 000 kronor,

b) bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn beställningar

av materiel i den omfattning, som i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1945 angivits.

93:o) Marinen: Vissa materielförsök. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 97, s. 197—199) att till Marinen: Vissa materielförsök för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 345 000 kronor.

Detta anslag är för innevarande år uppfört med samma belopp som det nu

äskade och disponeras enligt av Kungl. Majit den 2 juni 1944 fastställd stat.

I 1942 års försvarsbeslut har för ändamålet beräknats ett årligt anslag av

433 000 kronor under uppsättningsperioden.

För nästa budgetår har anslagsbehovet av departementschefen beräknats

sålunda:

1. Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner ... kronor

2. Försök med teknisk materiel ....................................... »

3. Försök med torpedmateriel .......................................... »

4. Försök med dykerimateriel .......................................... *

5. Försök med radiomateriel .............................................

6. Försök med säkerhetsanordningar för ubåtar ............... »

60 000

150 000

70 000

15 000

30 000

20 000

Summa kronor 345 000

Vid bifall till förevarande förslag ha för de fyra första i femårsperioden

1942/47 ingående budgetåren anvisats tillhopa 1675 000 kronor, varav omkring

125 000 kronor ansetts vara hänförliga till prisstegring sedan den

1 juli 1941.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, har icke

funnit anledning till erinran mot det för ändamålet äskade anslagsbeloppet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Vissa materielförsök för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 345 000 kronor.

94:o) Marinen: Förstärkning av kustartilleriförsvaret. Med tillstyrkande av

Kungl. Majits förslag (punkt 98, s. 199 och 200) och under erinran, att anslaget,

som i 1942 års försvarsbeslut för hela femårsperioden 1942/47 med utgångspunkt

från prisläget den 1 juli 1941 beräknades till 29 000 000 kronor, är

ett s. k. kvotanslag, hemställer utskottet.

att riksdagen må till Marinen: Förstärkning av kustartilleri
försvaret

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 7 800 000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

67

Fortifikatoriska anläggningar m. m.

95:o) Marinen: Befästningars underhåll m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 99, s. 201 och 202) att till Marinen: Befästningars underhåll

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 700 000

kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört nied

ett belopp av 670 000 kronor och har i 1942 års försvarsbeslut för uppsättningsperioden

beräknats till i genomsnitt 468 000 kronor.

För nästa budgetår har marinförvaltningen i sina anslagsäskanden för

ändamålet beräknat ett belopp av 705 000 kronor under framhållande av att

de hittills beräknade anslagen vore i hög grad otillräckliga med hänsyn till

tillkomsten under beredskapsåren av olika befästningsanläggningar och baracker.

Till underhållet av dessa hade icke tillräcklig hänsyn tagits vid beräknandet

av medelsbehovet i 1942 års försvarsbeslut. Marinförvaltningen

vore dock icke beredd att nu framlägga något förslag till lämplig avvägning

av underhållskostnadernas storlek. Tills vidare syntes man böra räkna med

det belopp av 500 000 kronor, som i försvarsbeslutet beräknats bliva erforderligt

för ändamålet efter genomförd organisation, till vilket belopp jämväl

borde läggas kostnaderna för avlöning till icke-ordinarie personal, 135 000

kronor, och vad som motsvarar prisstegring sedan den 1 juli 1941, 70 000 kronor.

Anslaget borde alltså enligt ämbetsverket beräknas till sammanlagt

705 000 kronor för budgetåret 1945/46.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot marinförvaltningens

förslag men ansett anslagsbeloppet kunna avrundas nedåt till

* 00 000 kronor, varav 80 000 kronor kunde anses motsvara prisstegring. X

detta sammanhang har departementschefen med anledning av vad marinförvaltningen

anfört i ärendet ansett sig böra framhålla, att det icke är utan

vidare givet, att alla de befästningsanläggningar och baracker, som tillkommit

i följd av den förstärkta försvarsberedskapen, skola bibehållas eller underhållas

i fredstid.

Utskottet tillstyrker Ivungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Befästningars underhåll m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 700 000

kronor.

96:o) Marinen: Breddning av viss farled. Ivungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 100, s. 202) att till Marinen: Breddning av viss farled för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Med anledning av en av chefen för marinen i ämnet gjord framställning

har departementschefen förordat en medelsanvisning av 150 000 kronor för

breddning av viss farled, vilken är av stor militär betydelse, för att farleden

skall kunna utnyttjas av de under byggnad varande kryssarna. Av beloppet

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

68 Statsutskottets utlåtande nr 4.

anses 25 000 kronor hänförliga till prisstegring sedan den 1 juli 1941. Återstoden

av anslagsbeloppet har synts departementschefen, ehuru ändamålet

icke förutsetts i 1942 års försvarsbeslut, böra inräknas i den i försvarsbeslutet

angivna kostnadsramen.

På de av departementschefen anförda skälen har utskottet funnit sig böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Breddning av viss farled för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000

kronor.

Bidrag och understöd.

97:o) Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 101, s. 203), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, och under erinran, att detta belopp jämväl beräknats

i 1942 års försvarsbeslut för varje budgetår under uppsättningsperioden,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 64 000

kronor.

98:o) Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 102, s. 204—207) att till Marinen: Bidrag till maritim

ungdomsverksamhet för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

78 000 kronor.

För vart och ett av budgetåren 1942/43—1944/45 har för nu förevarande

ändamål anvisats ett anslag av 75 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har

icke beräknats något anslag för detta ändamål.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget disponeras enligt av Kungl.

Maj:t fastställd stat så, att till maritima ungdomsrådet avsetts 3 000 kronor,

till bidrag till sjöscoutverksamheten inom Sveriges scoutförbund 13 000 kronor

och till bidrag till aspirantverksamheten inom sjövärnskåren 59 000

kronor.

Departementschefen har inledningsvis anmält, att Kungl. Maj:t med anledning

av 1944 års riksdags uttalande i ämnet genom beslut den 2 juni 1944

uppdragit åt maritima ungdomsrådet att i samråd med svenska scoutrådet

verkställa utredning örn beredande av understöd även till sjöscoutverksamheten

inom andra scoutförbund än svenska scoutförbundet och att därvid

överväga en samordning genom scoutrådets förmedling av de olika förbundens

arbete på sjöscoutverksamhetens område.

Maritima ungdomsrådet har med anledning härav inkommit med utredning

i ämnet och däri föreslagit, bland annat, att statsbidraget till sjöscout
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

69

verksamheten borde göras gemensamt för samtliga till scoutunionen anslutna

scoutförbund, som bedreve sjöscoutverksamhet. Sveriges scoutförbund borde

dock icke erhålla mindre bidrag än tidigare, utan bidragsbeloppet höjas för

lämnande av bidrag till övriga förbund, och borde höjningen bestämmas till

8 000 kronor.

Chefen för marinen har tillstyrkt förslaget, medan försvarets civilförvaltning

föreslagit att bidrag skulle utgå, förutom till Sveriges scoutförbund, endast

till sjöscoutverksamheten inom KFUMis scoutförbund, vilket förbund

borde erhålla ett bidrag av 2 500 kronor. Ämbetsverket har funnit sig icke

böra tillstyrka bidrag till NTO:s och IOGT:s scoutförbund, enär dessa bedreve

sjöscoutverksamhet endast i ringa omfattning.

Departementschefen har funnit sig böra beräkna medel för bidrag till

samtliga de nämnda scoutförbunden och har därför förordat ett sammanlagt

bidragsbelopp av 16 000 kronor, beträffande vilket belopp det ansetts böra

ankomma på Kungl. Majit att besluta, sedan närmare utredning föreligger

rörande möjligheterna att samordna sjöscoutverksamheten inom de olika förbunden.

För kostnaderna för maritima ungdomsrådet och för bidrag till aspirantverksamheten

inom sjövärnskåren har departementschefen beräknat samma

belopp som under innevarande budgetår, 3 000 kronor respektive 59 000

kronor.

Departementschefen har alltså beräknat medelsbehovet under anslaget till

78 000 kronor för nästa budgetår, innebärande en anslagshöjning av 3 000

kronor.

Utskottet finner i likhet med departementschefen lämpligt, att även annan

sjöscoutverksamhet än den, som utövas av Sveriges scoutförbund, får komma

i åtnjutande av statsbidrag, och har icke haft något att invända mot den verkställda

beräkningen av medelsbehovet för dessa bidrag eller mot vad departementschefen

i samband därmed anfört.

Kungl. Maj: ts förslag i övrigt hava ej heller givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Bidrag till maritim, ungdomsverksamhet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 78 000 kronor.

99:o) Marinen: Understöd åt föreningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 103, s. 207—211) att till Marinen: Understöd åt föreningar

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

18 000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut beräknades för ändamålet ett

belopp av 10 000 kronor för år.

Departementschefen har inledningsvis erinrat, att 1944 års riksdag i an
-

Dtskottet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

ledning av väckt motion höjde det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

äskade beloppet av 13 000 kronor till 18 000 kronor i syfte att möjliggöra

för Kungl. Majit att tillgodose vissa personalsammanslutningar vid

flottan med förhöjda bidrag till samlingslokaler, enär marinen icke såsom

vid andra försvarsgrenar tillhandahölle personalgrupperna i fråga erforderliga

samlingslokaler.

Med åberopande av en av chefen för marinen i ärendet gjord utredning

har försvarets civilförvaltning föreslagit, att flottans maskinistförening i

Karlskrona, flottans underbefälsförening i Karlskrona och flottans yrkeskorpralsförening

i Karlskrona samt flottans underbefälsförening i Stockholm

i likhet med sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona måtte tilldelas bidrag

med belopp, som svarade mot föreningarnas hyreskostnader för samlingslokaler

och viss del av kostnaderna för uppvärmning av samma lokaler.

För möjliggörande härav har civilförvaltningen föreslagit en höjning av anslaget

med 5 000 kronor till 23 000 kronor, varav dock 1 750 kronor ansetts

böra stå till Kungl. Majlis disposition för mötande av oförutsedda medelsbehov.

I övrigt har civilförvaltningen beräknat medelsbehovet efter samma grunder

som för innevarande budgetår.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Underbefälet vid arméns och flygvapnets förband har i regel inom respektive

förläggningsområden genom kronans försorg erhållit mäss- och samlingslokaler.

Med hänsyn till de speciella förhållandena vid flottans förläggningar

i Stockholm och Karlskrona ha motsvarande förmåner icke kunnat

beredas underbefälet å dessa platser. Respektive underbefälssammanslutningar

ha i stället på egen bekostnad anordnat sådana lokaler. Samma är

förhållandet beträffande underofficerspersonalen i Karlskrona. Såsom bidrag

till bestridande av lokalkostnaderna utgå hyresbidrag från förevarande anslag.

De senaste åren ha såväl i riksdagen som på annat sätt framställts

önskemål örn höjning av dessa bidrag, vilka icke tillnärmelsevis kunnat

förslå till dessa kostnaders bestridande.

Uppenbart är, att flottans personal icke i här ifrågavarande avseende bör

försättas i väsentligt sämre ställning än motsvarande personal vid kustartilleriet

samt armén och flygvapnet. Enär möjlighet icke torde föreligga

att, åtminstone under de närmaste åren, tillgodose behovet av mässlokaler

i Stockholm och Karlskrona genom kronans försorg, synes i stället — såsom

1944 års riksdag förutsatt — en reglering av hyresbidragen böra äga

rum. Den av försvarets civilförvaltning i detta syfte verkställda utredningen,

vilken grundar sig på en av chefen för marinen utförd preliminär

undersökning, synes på ett lämpligt sätt tillgodose de önskemål örn höjningar

av hyresbidragen, som framkommit, och jag anser mig därför kunna

tillstyrka, att utredningen lägges till grund för anslagsberäkningen.

Enär jag icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens

beräkning av medelsbehovet, föreslår jag, att anslaget för nästa

budgetår upptages med ett belopp av 23 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 5 000 kronor. Det bör ankomma på Kungl. Majit att fastställa

stat för anslaget.

Under hänvisning till 1944 års riksdags uttalande att hyresbidragen till

vissa personalsammanslutningar vid flottan, vilka icke kunnat beredas sam
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

71

lingslokaler genom kronans försorg utan själva måst anskaffa sådana, borde

regleras, så att de bättre än ditintills motsvarade föreningarnas kostnader för

lokalernas förhyrning och uppvärmning, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts

förslag örn en höjning av anslaget till understöd åt föreningar m. m. med

5 000 kronor för möjliggörande av en dylik reglering.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Understöd åt föreningar m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.

Flygvapnet.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

100:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 104) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

101:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat. I-enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 105, s. 212) och med förmälan, att inrättandet av

ytterligare beställningar å flygvapnets reservstat för nästa budgetår ansetts

icke böra ifrågakomma, varför anslaget beräknats till samma belopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal å

reservstat för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

4 500 kronor.

102:o) Flygvapnet. Avlöningar till personal i flygvapnets reserv. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 106, s. 212 och 213) att till Flygvapnet: Avlöningar

till personal i flygvapnets reserv för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 1 060 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 670 000 kronor

och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

655 600 kronor för år.

Den verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag,

vilken baserar sig på de av 1943 års riksdag godkända nya grunderna för avlönings-

och pensionsförmåner åt personal i flygvapnets reserv, har icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker alltså det äskade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal i

flygvapnets reserv för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslags
anslag

av 1 060 000 kronor.

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

103:o) Flygvapnet:

Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 107)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

104:o) Flygvapnet: Ekiperingsersättningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 108, s. 214 och 215) att till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 350 000

kronor.

Enligt reservbefälskungörelserna skall det ankomma på Kungl. Maj:t att

i samband med medelsäskandena för riksdagen framlägga förslag örn ekiperingshjälpens

belopp för olika personalgrupper. Departementschefen har

icke funnit anledning föreligga till ändring i de för innevarande budgetår

gällande grunderna, enligt vilka vid första anställning till reservanställd

officer, underofficer eller flygingenjör utgår ett belopp av 1 000 kronor.

Utskottet finner sig kunna tillstyrka, att de grunder, efter vilka ekiperingshjälpen

till reservpersonalen utgår under innevarande budgetår, givas

giltighet jämväl under nästa budgetår. Mot den äskade medelsanvisningen

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.

Bidrag m. m. åt värnpliktiga.

105:o) Flygvapnet: Penningbidrag m m. åt värnpliktiga. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 109, s. 215 och 216) att till Flygvapnet: Penningbidrag

m. m. åt värnpliktiga för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 3 450 000 kronor.

Anslaget för budgetåret 1944/45 är uppfört under beteckningen Flygvapnet:

De värnpliktigas avlöning med ett belopp av 2 650 000 kronor.

Med utgångspunkt från 2 363 774 tjänstgöringsdagar hava kostnaderna för

penningbidrag beräknats till 2 575 000 kronor. Premier hava beräknats under

nästa budgetår komma att utgå till 60 värnpliktiga underofficerare med 250

kronor eller sammanlagt med 15 000 kronor, till 45 reservofficersaspiranter

samt 35 flygförare med 1 250 kronor eller tillhopa 100 000 kronor ävensom

till 40 flygskyttar med 250 kronor eller tillsammans 10 000 kronor. Sammanlagt

erfordrades således för premier 125 000 kronor.

Kostnaderna för flygtillägg, i vad avser värnpliktiga, hava ansetts böra utbrytas

från flygvapnets allmänna avlöningsanslag samt upptagas under förevarande

anslag. Dessa kostnader hava beräknats till 760 000 kronor. I lik
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

73

het med arméns motsvarande anslag föreslås, att även förevarande anslag

upptages under samlingsrubriken Bidrag m. m. åt värnpliktiga samt benämnes

Flygvapnet: Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga.

Den verkställda anslagsberäkningen synes utskottet kunna godtagas. Utskottet

har icke heller haft något att erinra mot att medel för bestridande

av kostnader för flygtillägg åt värnpliktiga, vilka kostnader för innevarande

budgetår bestritts från flygvapnets allmänna avlöningsanslag, beräknas under

förevarande anslag. Därest dessa senare kostnader icke medräknas utgör anslagsökningen

40 000 kronor. Densamma är huvudsakligen föranledd av ökningen

av flygvapnets värnpliktskontingent, bland annat, med hänsyn till den

av 1943 års riksdag beslutade utbyggnaden av den militära väderleksorganisationen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Penningbidrag m. m. åt

värnpliktiga för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

3 450 000 kronor.

106:o) Flygvapnet: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 110, s. 217), vilket i förhållande till det för löpande budgetår under

benämningen Flygvapnet: Familjebidrag åt värnpliktiga anvisade anslaget

innebär en höjning med 2 000 kronor, beroende på ökat antal tjänstgöringsdagar,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

Sjukvård.

107:o) Flygvapnet: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

lil, s. 217 och 218) att till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 265 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 250 000

kronor.

Anslaget har beräknats enligt samma grunder som för innevarande budgetår,

dock med den ändringen att även utgifter för sjukvård åt personal å

avgångsstat och å disponibilitetsstat ansetts böra i förekommande fall bestridas

från detta anslag.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen

av förevarande anslag, får, under hänvisning till vad utskottet anfört

under arméns motsvarande anslag i fråga örn omläggning av staterna för

försvarsgrenarnas sjukvårdsanslag, hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 265 000 kronor.

Utskottet
-

Utskottet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

108:o) Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 112, s. 219) att till Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 40 000 kronor

och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

38 600 kronor för år.

Till grund för beräkningen av anslagsbehovet för fredssjukvårdsmateriel

har liksom för övriga försvarsgrenar lagts ett belopp av 1 öre för tjänstgöringsdag.

Medelsbehovet för krigssjukvårdsmateriel har beräknats till

ett belopp av 6 375 kronor, motsvarande IV2 % av värdet av flygvapnets krigssjukvårdsmateriel.

För kompletterande utrustning i fråga örn vissa hastigt

verkande smärtstillande medel, som avses för vissa förbandslådor för flygplan,

har beräknats ett belopp av 1125 kronor.

Den verkställda beräkningen av de löpande kostnaderna för freds- och

krigssjukvårdsmateriel har utskottet funnit sig kunna godtaga. Då Kungl.

Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

109:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel. Med tillstyrkande

av Kungl. Majis förslag (punkt 113, s. 219 och 220), som i huvudsak avser

medelsanvisning för anskaffning av freds- och krigssjukvårdsmateriel för

Hälsinge flygflottilj, får utskottet — under erinran, att anslaget under uppsättningsperioden

1942/47 beräknats till i medeltal 54 000 kronor för år —

hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 54 000 kronor.

Reseersättningar m. m.

110:o) Flygvapnet: Reseersättningar m. m. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen

(punkt 114, s. 221 och 222) att till Flygvapnet: Reseersättningar m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

Under samlingsrubriken Resor och militärtransporter finnas å riksstaten

för budgetåret 1944/45 uppförda två förslagsanslag, till De värnpliktigas färdkostnader

samt till Reseersättningar m. m.

I likhet med vad som föreslagits beträffande arméns och marinens motsvarande

anslag föreslår departementschefen, att de värnpliktigas färdkostnader

upptagas under anslaget till Reseersättningar m. m., varvid det nuvarande

anslaget till De värnpliktigas färdkostnader kommer att utgå ur riksstaten.

Samtidigt bör samlingsrubriken ändras till Reseersättningar m. m.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

75

För nästa budgetår beräknas för färdkostnader 255 000 kronor och för övriga

reseersättningar m. m. 185 000 kronor mot 235 000 kronor respektive 165 000

kronor för innevarande budgetår.

Vad departementschefen föreslagit i fråga örn ändrad anslagsuppställning

har icke givit utskottet anledning till erinran. Den verkställda beräkningen av

medelsbehovet under det sålunda genom sammanläggning uppkomna anslaget

tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

Expenser m. m.

Ilbo) Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 222 och 223), vilket i förhållande till det

för löpande budgetår anvisade anslaget innebär en av tillkomsten av nytt flygförband

och av utbyggandet av redan uppsatta förband föranledd höjning med

180 000 kronor, får utskottet — med erinran att anslaget under uppsättningsperioden

1942/47 beräknats till omkring 2 308 600 kronor för år — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

2 480 000 kronor.

112:o) Flygvapnet: Övriga expenser m. m. I överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 116, s. 223), vilket i förhållande till det för löpande

budgetår anvisade anslaget innebär en höjning av 60 000 kronor, beroende på

såväl flygvapnets fortgående utbyggnad som inträdd prisstegring, får utskottet

— med erinran att anslaget under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till

omkring 281 000 kronor för år — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: övriga expenser m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 340 000

kronor.

113:o) Flygvapnet: Publikationstryck. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 117, s. 224), vilket i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår innebär en med flygvapnets pågående utbyggnad sammanhängande

ökning med 12 000 kronor, får utskottet -— med erinran att anslaget

under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till omkring 80 000 kronor för år

— hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Publikationstryck för budget
året

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

TJtskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Mathållning.

114:o) Flygvapnet: Mathållning. Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt

118, s. 224—227) att till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 6 150 000 kionor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 600 000

kronor.

Medelsbehovet under anslaget har därvid beräknats på grundval av en

portionskostnad av 1 krona 58 öre, varav 1 krona 38 öre utgör normalportionspris

och 20 öre beräknats för »övriga kostnader» för flygvapnets mathållning.

Härutöver ha i anslagsbeloppet inräknats kostnader för fri förplägnad

åt officerare och underofficerare under tjänstgöring utom förläggningsorten,

beräknade till 6 000 kronor, ökade kostnader under sjökommendering,

3 000 kronor, samt rationskostnader för flygvapnets hundar, omkring

8 400 kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen i likhet

med armé- och marinförvaltningarna utgått från ett normalportionspris av 1

krona 40 öre. För övriga kostnader har ämbetsverket beräknat samma belopp

som för innevarande budgetår, eller 20 öre per tjänstgöringsdag. Ämbetsverket

har dock förutsatt, att inom ramen för detta belopp skola kunna bestridas de

särskilda kostnader för fri förplägnad till officerare och underofficerare under

vissa övningar samt för sjökommenderingar, för vilka särskilda medel tidigare

beräknats erforderliga. Departementschefen har ansett sig kunna godtaga de

sålunda föreslagna beräkningsgrunderna.

Antalet tjänstgöringsdagar har beräknats till 3 841 000.

Den verkställda beräkningen av flygvapnets mathållningsanslag har icke

givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker alltså det äskade

anslaget, vilket i förhållande till medelsanvisningen för det löpande budgetåret

innebär en höjning med 550 000 kronor. Såsom i ärendet framhållits sammanhänger

denna anslagshöjning huvudsakligen med flygvapnets planenliga utbyggnad

men beror delvis jämväl därpå, att en viss utökning av manskapskadern

ansetts erforderlig såsom förberedelse för upprättandet av den av

1944 års riksdag beslutade sjunde jaktflottiljen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 6 150 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

115:o) Flygvapnet: Beklädnad m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 119, s. 227 och 228) att till Flygvapnet: Beklädnad m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 3 385 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 250 000

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 77

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

3 078 600 kronor för år.

I fråga om titeln Munderingsutrustning har tillämpats samma beräkningsgrund

som för innevarande budgetår eller 85 öre för man och dag. Den kostnadsminskning

å anslaget, som kunde beräknas uppstå genom beslutad centralisering

av reparationstjänsten, har beräknats till högst 7 öre per man och tjänstgöringsdag.

Kostnaderna för speciell flygarbeklädnad ha beräknats till samma

belopp som för innevarande budgetår.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Beklädnad m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 3 385 000 kronor.

116:o) Flygvapnet: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 120, s. 228 och 229) att till Flygvapnet: Kasernoch

förplägnadsutredning m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 655 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 590 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till omkring

563 200 kronor för år.

Under hänvisning till vad departementschefen anfört under arméns motsvarande

anslag har departementschefen beräknat, efter 13 öre per tjänstgöringsdag,

kostnaderna för kasern- och förplägnadsutredning för flygvapnet

till i runt tal 500 000 kronor jämte ett fast belopp för möbler m. m. till expeditions-

m. fl. lokaler, vilket med tillämpning av samma grunder som för armén

ansetts böra upptagas till 140 000 kronor. För musikmateriel har departementschefen,

med tillämpning av samma grunder som för de övriga försvarsgrenarna,

beräknat 16 000 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra i runt tal 655 000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under arméns motsvarande anslag

och då Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Kasern- och förplägnadsutredning

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 655 000 kronor.

117:o) Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 121, s. 229—231) att till Flygvapnet:

Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 430 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 800 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

3 541 000 kronor för år, därvid inräknats engångsutgifter för övriga

expenser.

Utskottet.

Utskottet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

För den materielanskaffning, som avses äga rum under nästa budgetår, har

flygförvaltningen äskat, inberäknat merkostnad på grund av prisstegring,

2 166 000 kronor, vilket belopp emellertid ansetts kunna minskas till 1 166 000

kronor med hänsyn till att vissa materielleveranser icke torde hinna fullgöras

och likvideras under budgetåret. Mot dessa beräkningar har departementschefen

icke haft annat att erinra än att beloppet synts böra avrundas nedåt

till 1100 000 kronor. I den mån så befinnes oundgängligen erforderligt har

detta belopp synts departementschefen få anlitas jämväl för anskaffning av

utrustning till flygvapnets centrala skolor.

För täckande av uppkomna prisstegringar å materielanskaffningar, som

verkställts med anlitande av motsvarande anslag för budgetåren 1942/43 och

1943/44, har beräknats ett belopp av 1 331 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle i enlighet med det

anförda uppgå till i avrundat tal 2 430 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen,

får hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning

av intendenturmateriel m. m. för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 2 430 000 kronor.

Undervisning och övningar m. m.

118:o) Flygvapnet: Undervisningsmateriel m, m. I överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 231 och 232) och under erinran, att anslaget

för innevarande budgetår är uppfört med 185 000 kronor och under

uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 188 000 kronor för

år, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Undervisningsmateriel m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 215 000

kronor.

119:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel m. m. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 232 och 233) och under

erinran, att anslaget för innevarande budgetår är uppfört med 170 000 kronor

och under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 168 200

kronor för år, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av

undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 315 000 kronor.

120:o) Flygvapnet: Övningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

124, s. 233—241) att till Flygvapnet: Övningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 16 700 000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 79

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 21 400 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

20 435 400 kronor för år.

I sina anslagsäskanden har flygförvaltningen med utgångspunkt från 172 200

flygtimmar och ett genomsnittligt pris av 75 öre för liter flygbensin och 1

krona 70 öre för liter flygmotorolja beräknat drivmedelskostnaderna — efter

avdrag av omkring 7 000 000 kronor, som beräknats inflyta såsom restitution å

tull- och skattemedel — till 21 034 000 kronor. Flygförvaltningen har därvid

räknat med att de bestämmelser i fråga om begränsning av flygverksamheten,

som med hänsyn till materialbrist m. m. för närvarande gälla, icke skola behöva

tillämpas även under nästa budgetår. Flygförvaltningen har framhållit önskvärdheten

av att så snart förhållandena det medgivji övergå till högväraigare

motorbränsle medförande större motoreffekt men också avsevärt ökade drivmedelskostnader.

Med hänsyn härtill och då prisutvecklingen under nästa

budgetår icke ansetts kunna låta sig lättare bedömas nu än vid tidigare anslagsberäkningar

under det pågående kriget har flygförvaltningen förklarat sig

näppeligen kunna påtaga sig ansvaret av att förorda en beräkningsgrund som

skulle kunna leda till att anvisade medel icke skulle förslå för övningarnas

genomförande i erforderlig omfattning.

Departementschefen, som ansett flygtiden, på sätt chefen för flygvapnet

ifrågasatt, kunna beräknas bliva 9 000 timmar lägre än flygförvaltningen vid

sin anslagsberäkning förutsatt och alltså kunna uppskattas till 163 200

timmar, har härefter anfört följande.

. Självfallet föreligga, såsom från flygförvaltningen framhållits, stora svårigheter

att nu med säkerhet bedöma prisutvecklingen under nästa budgetår

med avseende å drivmedel. På grundval av de hittills vunna erfarenheterna

beräknar jag emellertid, att drivmedelspriserna under nästa budgetår skola

bliva i stort sett oförändrade. För tillgodoseende av flygförvaltningens önskemål

synes man dock böra räkna med en proportionsvis större användning

av dyrare bränslen. Med beaktande av vad sålunda anförts beräknar jag

drivmedelskostnaderna under nästa budgetår, inklusive skatt och tullmedel,

till i runt tal 23 000 000 kronor. Flygförvaltningen har beräknat,

att såsom restitution av skatt och tull skola inflyta 7 000 000 kronor. Med

ledning av hittills vunna erfarenheter torde emellertid, därest flygningarna

få den omfattning som vid anslagsberäkningen förutsatts, dessa

medel kunna uppskattas till lägst 10 000 000 kronor. I den mån den

beräknade flygtiden icke kan uttagas — och som följd därav drivmedelsåtgången

begränsas — komma restitutionsmedlen att bliva lägre. I gengäld

bör emellertid belastningen å anslagsposten till drivmedelskostnader nedgå.

Departementschefen har förordat, att kostnaderna för de för flygvapnets

väderlekstjänst avsedda distrikts- och observationscentralstationerna tills

vidare bestridas från förevarande anslag. Vidare har departementschefen beräknat,

att anslaget kommer att belastas med utgifter för utbildning av militärmeteorologer.

Det har emellertid synts departementschefen knappast erforderligt

att av dessa skäl räkna med högre kostnad per flygtimme till bestridande

av övriga övningskostnader än som förutsatts i försvarsbeslutet, eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

gQ Statsutskottets utlåtande nr 4.

14 kronor. Utöver nu berörda kostnader bär departementschefen beräknat

450 000 kronor till fjärrskriftsanläggningar. Det sammanlagda medelsbehovet

för övriga övningskostnader skulle alltså uppgå till (163 200 X 14 + 450 000 )

2 734 800 kronor. .

För tjänstgöringstraktamenten hava beräknats enligt samma beräkningsgrund

som för innevarande budgetår (163 200 X 6 =) 979 200 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra

(23 000 000 — 10 000 000 + 2 734 800 + 979 200 =)16 714 000 kronor, vilket belopp

ansetts kunna avrundas nedåt till 16 700 000 kronor.

Utskottet finner sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda

beräkningen av medelsbehovet under flygvapnets övningsanslag och tillstyrker

att för ändamålet anvisas ett anslag av 16 700 000 kronor.

Liksom för innevarande budgetår varit fallet bör förevarande anslag till

följd av fluktuationerna i brännoljeprisen ställas till flygförvaltnmgens förfogande

endast i den mån så påkallas med hänsyn till det under nästa budgetår

aktuella prisläget å brännoljor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: övningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 16 700 000 kronor.

l21:o) Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 125, s. 241) och med förmälan, att flygvapnets behov av hundar

för nästa budgetår beräknats till 205, varav 115 stamhundar och 90 privatägda

hundar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 19 000 kronor.

Flygmateriel m. m.

122:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 126, s. 242—248) att . t . 1CM-„R

dels till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel for budgetåret 1945/4b

anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kronor,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva överskridande av anslag till

anskaffning av flygmateriel för budgetåren 1942/47 intill ett belopp av — utöver

i riksdagens skrivelse 1942: 375 (punkt 37:oj angivet belopp av 506 500 000

kronor — ytterligare 23 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 jamte

vad som erfordras för bestridande av merkostnader på grund av prisstegring

sedan den 1 juli 1941.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 103 000 000

kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 81

Kostnaderna för anskaffning av flygmateriel att bestridas inom den i försvarsbeslutet

för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen — vilka

kostnader i 1944 års statsverksproposition beräknades till 499 797 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941 utöver belopp motsvarande fordran oell skadestånd

för uteblivna flygmaterielleveranser från utlandet — kunna med hänsyn

till uppsättandet av en sjunde jaktflottilj numera beräknas till 530 000 000

kronor enligt samma prisläge. Inom an skaff ningsplanen har härvid till motvägande

av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen räknats med besparingar

örn tillhopa 6 900 000 kronor, eller samma belopp som förutsattes

vid riksdagsbeslutet örn flottiljens uppsättande.

Flygmaterielanskaffningen under hittills förfluten del av femårsperioden

1942/47 har ägt rum i huvudsaklig överensstämmelse med en av Kungl.

Majit den 21 augusti 1942 fastställd plan. Denna innebar i förhållande till

den vid 1942 års försvarsbeslut föreliggande materielplanen en viss utökning

av materielanskaffningen ävensom en jämkning beträffande en av de i planen

ingående flygplantyperna. Anmälan härom gjordes till riksdagen i 1943 års

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 125). Samtidigt föreslogs,

att fran anslaget till anskaffning av flygmateriel skulle bestridas kostnaderna

för anskaffning av viss ytterligare materiel. Yad sålunda anförts föranledde

icke erinran från riksdagens sida. I samband härmed förutsattes, att

Kungl. Majit skulle äga vidtaga de ändrade dispositioner — inom den för

flygmaterielanskaffningen i sin helhet beräknade kostnadsramen — som

kunde finnas erforderliga. I anslutning härtill har Kungl. Majit av konstruktions-

och produktionstekniska skäl den 28 april 1944, i samband med att

flygförvaltningen bemyndigats beställa flygplan av vissa angivna typer, beslutat

örn ytterligare jämkning av ifrågavarande plan, i viss mån innebärande

en återgång till vad som förutsattes i den vid försvarsbeslutet föreliggande

planen.

För att få en aktuell och samlad överblick över de med materielanskaffningen

sammanhängande ekonomiska förhållandena har, meddelar departementschefen,

flygförvaltningen anmodats att inkomma med en ny fullständig

plan för flygmaterielanskaffningen under femårsperioden 1942/47. Den i anledning

härav uppgjorda planen slutar på 565 934000 kronor, eller ungefär

samma belopp som den nyss angivna kostnadsramen örn 530 000 000 kronor,

ökad med förenämnda fordran och skadestånd.

I den nu föreliggande materielanskaffningsplanen lia upptagits avsevärda

belopp för nykonstruktioner, som icke kunna beräknas giva slutgiltiga resultat

förrän efter innevarande femårsperiods slut, liksom ock för förskott

å flygmaterielbeställningar, som icke beräknas skola fullgöras under femårsperioden.

Medel för ändamål av denna art synas lia upptagits i allenast

begränsad omfattning i de av 1941 års försvarsutredning framlagda kostnadsberäkningar,

som lågo till grund för försvarsbeslutet. Då det är av vikt,

att flygvapnet har möjlighet att följa utvecklingen på det tekniska området

och göra egna insatser för materielens förbättrande, har det synts departementschefen

välbetänkt, att medel reserveras för nykonstruktioner. I den

Bihang till riksdagens protokoll 1945. (i sami. Nr 4.

856 45 (j

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 4.

män dylika medel erfordras under innevarande femårsperiod, synas departementschefen

desamma böra inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram.

Flygvapnets behov av flygmotorer under femårsperioden 1942/47 tillgodoses

huvudsakligen genom svensk tillverkning pa licens av motorer av utländsk

konstruktion. Sedan någon tid ha emellertid pågått förberedelser för tillverkning

av en motor av helt svensk konstruktion. Pa grund av oförutsedda

svårigheter har konstruktionsarbetet förskjutits pa sådant sätt, att flygförvaltningen

ansett sig nödsakad att räkna med licenstillverkning av ytterligare

en motortyp, för att flygvapnets behov av motorer under tiden

närmast efter nu löpande femårsperiods slut skall kunna i erforderlig

omfattning tillgodoses. Då det ansetts vara av vikt, att flygvapnets utrustning

inom förevarande område kan hålla jämna steg med utvecklingen, ha

därjämte inom flygförvaltningen vidtagits åtgärder i syfte att fa fram frarndrivningsaggregat

för flygplan med tillämpning av s. k. reaktionsdrift.

Samtliga här berörda konstruktioner äro avsedda för flygmateriel, som skall

tillföras flygvapnet efter femårsperiodens slut såsom ersättning för den

under femårsperioden anskaffade flygmaterielen. En avsevärd del av konstruktionskostnaderna

ävensom övriga engångskostnader för tillverkningarnas

igångsättande beräknas belöpa på tid efter femårsperiodens slut. Enär

emellertid projekteringsarbetet för att vinna resultat inom erforderlig tid

måste bedrivas redan under femårsperioden, måste man räkna med ett

icke obetydligt medelsbehov för här avsedda ändamål även under denna

period. Därest detta arbete skulle utföras i den omfattning och i den takt,

som av flygförvaltningen förutsatts, skulle belastningen å försvarsbeslutets

kostnadsram för ifrågavarande ändamål med hänsyn härtill komma att överstiga

vad som kunnat förutses vid upprättandet av försvarsbeslutets kostnadskalkyler.

Departementschefen har funnit sig icke kunna tillstyrka, att den i

det föregående berörda kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel under

femårsperioden av nu angivna skäl överskrides. I den mån icke besparingar

i andra avseenden kunna tagas i anspråk för här berörda ändamål, böra

därför, framhåller departementschefen, erforderliga begränsningar i programmet

vidtagas. Härför erfordras emellertid ytterligare överväganden.

Med beaktande av nu anförda synpunkter har departementschefen förutsatt,

att Kungl. Maj:t skall äga besluta örn sådan inriktning av konstruktionsarbetet,

att flygvapnets materielanskaffning för tiden efter femårsperiodens slut —

utan att de å femårsperioden belöpande kostnaderna härför överskrida nyssberörda

kostnadsram — skall kunna ske efter så moderna riktlinjer som

möjligt.

Enligt skrivelse 1942: 375 (punkt 37:o) har riksdagen bemyndigat Kungl.

Majit att meddela beslut örn anskaffning av flygmateriel intill ett belopp

av 506 500 000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att anslaget till anskaffning

av flygmateriel enligt Kungl. Maj:ts bestämmande må överskridas inom

ramen av berörda belopp. Kostnaderna för flygmaterielanskaffning för femårsperioden

1942/47 lia enligt det föregående numera — efter inräknande

av merkostnaderna för den av 1944 års riksdag beslutade sjunde jaktflottiljen

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

83

men med bortseende från förenämnda belopp motsvarande viss fordran m. m.

— beräknats till 530 000 000 kronor. Med hänsyn härtill synes departementschefen

Kungl. Majit böra utverka riksdagens bemyndigande att meddela

beslut örn anskaffning av flygmateriel intill ett belopp av ytterligare

(530 000 000 — 506 500 000 =) 23 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. I likhet med vad som föreslagits beträffande anslaget till fartygskyggnader

för flottan sjrnes departementschefen bemyndigandet jämväl böra

utsträckas att avse belopp motsvarande prisstegring sedan den 1 juli 1941.

•Flygförvaltningen har räknat med att den angivna kostnadsramen skulle

komma att överskridas — förutom med belopp på grund av prisstegring —

med de belopp, som motsvarade kostnaderna för avlöning av viss ickeordinarie

personal, vilken i försvarsbeslutets kostnadskalkyler förutsatts skola

avlönas från avlöningsanslag. Departementschefen utgår emellertid från att

flygförvaltningen vidtager åtgärder i syfte att örn möjligt bereda utrymme

för dessa kostnader inom kostnadsramen.

Flygförvaltningen har beräknat medelsbehovet för flygmaterielanskaffning

under nästa budgetår till 79 000 000 kronor jämte vad som kan erfordras

för mötande av prisstegringar sedan den 1 juli 1941. Med hänsyn till anslagets

karaktär av kvotanslag bör detsamma emellertid beräknas utan avseende

å den för budgetåret beräknade belastningen å anslaget. Anslagen

för budgetåren 1942/45 uppgå till sammanlagt (100 000 000 + 110 000 000 +

103 000 000=) 313 000 000 kronor. Enär kostnadsramen för anskaffning av

flygmateriel för femårsperioden 1942/47 i det föregående angivits till 530 000 000

kronor, skulle ett belopp av (530 000 000 — 313 000 000=) 217 000 000 kronor

återstå att anvisa. Av detta belopp synes departementschefen 110 000 000

kronor böra anvisas för nästa budgetår.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår har förutsatts, att

särskilda anslagsmedel ställas till förfogande för bestridande av kostnadsökningar

på grund av prisstegringar sedan den 1 juli 1941. Av den i det

föregående lämnade redogörelsen framgår, att flygförvaltningen tidigare

beräknat dessa kostnadsökningar för budgetåren 1942/45 till sammanlagt

(20 600 000 + 13 190 000 =) 33 790 000 kronor.

Utskottet tillstyrker det för anskaffning av flygmateriel för nästa budgetår

äskade anslaget, vilket beräknats enligt de av 1942 års riksdag angivna principerna

för finansiering av engångskostnader av här ifrågavarande slag.

Enligt 1942 års riksdagsbeslut har Kungl. Majit bemyndigats att meddela

beslut örn anskaffning av flygmateriel intill ett belopp av 506 500 000 kronor,

varjämte riksdagen medgivit, att förevarande anslag enligt Kungl. Majlis bestämmande

finge överskridas inom ramen av berörda belopp. Efter inräknande

av merkostnaderna för den av 1944 års riksdag beslutade sjunde jaktflottiljen

komma kostnaderna för flygmaterielanskaffning för femårsperioden 1942/47

att uppgå till 530 000 000 kronor. Med hänsyn härtill har Kungl. Majit

anhållit örn bemyndigande att meddela beslut om anskaffning av flyg

materiel intill ett belopp av ytterligare 23 500 000 kronor enligt prisläget den

Utskottet■

s. 84 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

84

1 juli 1941. Utskottet tillstyrker, att riksdagen lämnar det sålunda begärda

bemyndigandet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under anslaget

till anskaffning av tygmateriel vid armén tillstyrker utskottet, att ramen för

ifrågavarande bemyndigande vidgas med belopp, som motsvara inträdda prisstegringar

sedan den 1 juli 1941.

Flygförvaltningen har räknat med att den i försvarsbeslutet beräknade

kostnadsramen för materielanskaffning skall komma att överskridas med,

bland annat, de belopp, som motsvara kostnaderna för avlöning av viss ickeordinarie

personal, vilken i försvarsbeslutet beräknats skola avlönas fran avlöningsanslag.

Utskottet, som vid sin behandling föregående års riksdag

av samma spörsmål förutsatte, att flygförvaltningen vinnläde sig om att örn

möjligt inrymma dessa kostnader i nämnda kostnadsram, utgår alltjämt från

att flygförvaltningen vidtager sådana åtgärder, att detta skall bliva möjligt.

Såsom i ärendet framhållits pågå för närvarande inom flygförvaltningen

vissa konstruktionsarbeten med avseende å flygmateriel, som skall tillföras

flygvapnet efter femårsperiodens slut såsom ersättning för den under nämnda

period anskaffade flygmaterielen. Utskottet kan i likhet med departementschefen

icke tillstyrka, att kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel av

denna anledning överskrides utan anser att, därest besparingar i andra avseenden

icke kunna för ändamålet tågås i anspråk, erforderliga begränsningar

i programmet i stället böra vidtagas. Det synes utskottet böra sta Kungl.

Majit öppet att, såsom departementschefen förutsatt, besluta örn sådan inriktning

av konstruktionsarbetet, att flygvapnets materielanskaffning för

tiden efter femårsperiodens slut skall kunna ske efter så moderna riktlinjer

som möjligt, under förutsättning att de å femårsperioden belöpande kostnaderna

härför icke överskrida nämnda kostnadsram.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majit att medgiva överskridande av

anslag till anskaffning av flygmateriel för budgetåren 1942/47

intill ett belopp av -- utöver i riksdagens skrivelse 1942: 375

(punkt 37:o) angivet belopp av 506 500 000 kronor — ytterligare

23 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 jämte

vad som erfordras för bestridande av merkostnader på grund

av prisstegring sedan den 1 juli 1941.

123:o) Flygvapnet: Prisstegringar å anskaffning av flygmateriel. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 127, s. 248) att till Flygvapnet: Prisstegringar

å anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 000 kronor.

Merkostnaderna för mötande av prisstegring med avseende å anskaffning

av flygmateriel hava av flygförvaltningen tidigare beräknats till sammanlagt

33 790 000 kronor för budgetåren 1942/45. Emellertid synas departements
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

85

chefen dessa beräkningar icke utan ytterligare utredning kunna läggas till

grund för en slutlig beräkning äv de på ifrågavarande budgetår belöpande

merkostnaderna. I syfte att åvägabringa mera tillförlitliga kalkyler i ifrågavarande

avseende har flygförvaltningen igångsatt en sådan utredning. För

vinnande av en jämnare belastning å riksstaten för de båda sista i femårsperioden

1942/47 ingående budgetåren synes emellertid departementschefen

utan avvaktan å resultatet av denna utredning ett anslag nu böra anvisas

för bestridande av en del av ifrågavarande merkostnader. Av uppgifter som

inhämtats från flygförvaltningen framgår, att merkostnaderna med säkerhet

komma att överstiga 25 000 000 kronor, vilket belopp ansetts böra anvisas

för nästa budgetår. Såsom avseende prisstegringar skall anslaget icke inräknas

i 1942 års försvarsbesluts kostnadsram.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag står i överensstämmelse med av

riksdagen tidigare godtagna principer och icke något torde vara att erinra

mot storleken av det begärda anslaget, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Prisstegringar å anskaffning

av flygmateriel för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 000 kronor.

124:o) Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 128, s. 248—250) att till Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 17 300 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 15 950 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 uppskattats till i genomsnitt

13 363 600 kronor för år.

Flygförvaltningen har uppskattat den erforderliga flygtiden under nästa

budgetår till 172 200 timmar (nu 155 000 timmar). Departementschefen, som

förutsatt, att nämnda antal flygtimmar icke kommer att helt uttagas, har

räknat med en reduktion av detta antal med 9 000. I enlighet härmed hava

de egentliga underhållskostnaderna uppskattats till 12 585 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Härtill kommer ett belopp av 1 338 000 kronor för

avlönande av befattningshavare i mekanikertjänst. För prisstegring sedan

den 1 juli 1941 å egentliga underhållskostnader hava beräknats i runt tal

1 890 000 kronor, medan prisstegringen med avseende å avlöningar till befattningshavare

i mekanikertjänst uppskattats till 13 400 kronor. Därutöver

hava under förevarande anslag upptagits kostnader för avlöning av viss vid

flygförvaltningen, flygförband och verkstäder tjänstgörande icke-ordinarie

personal, som i försvarsbeslutets kostnadsberäkningar upptagits under flygvapnets

avlöningsanslag men tills vidare skola avlönas från sakanslag. Dessa

kostnader hava uppskattats till 1 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1944.

Sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra i runt tal 17 300 000

kronor.

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

De av departementschefen angivna grunderna för beräkningen av förevarande

anslag hava icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet

tillstyrker den äskade medelsanvisningen, som med 1350 000 kronor överstiger

det för innevarande budgetår anvisade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 17 300 000

kronor.

125:o) Flygvapnet: Vapen och ammunition m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 129, s. 250—253) att till Flygvapnet: Vapen och ammunition

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000

kronor.

Förevarande anslag — med beteckningen Flygvapnet: Vapen och ammunition

— är för innevarande budgetår uppfört med 12 800 000 kronor och har

under uppsättningsperioden 1942/47 uppskattats till i genomsnitt 10 628 200

kronor för år.

För underhåll av vapenmateriel samt förbrukning av ammunition och målmateriel

m. m. hava kostnaderna för nästa budgetår av flygförvaltningen beräknats

till 8 306 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Medelsbehovet

för försök och prov med vapenmateriel har uppskattats till 174 000 kronor.

Emellertid hava till motvägande av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen

uppkommit besparingar, av flygförvaltningen beräknade till 5 807 000

kronor. Dessa besparingar hava ansetts böra avdragas från förenämnda belopp,

varför medelsbehovet enligt angivna prisläge beräknats till 2 673 000

kronor. För prisstegring har härtill lagts ett belopp av 292 000 kronor, varför

det sammanlagda medelsbehovet för här angivna ändamål angivits till

2 965 000 kronor.

För anskaffning av vapenutrustning för marktjänst har flygförvaltningen

beräknat ett belopp av 2190 000 kronor, varav 390 000 kronor avse prisstegring.

Kostnaden för avlöningar till viss icke-ordinarie personal har uppskattats

till 400 000 kronor, varav 21 000 kronor avse prisstegring.

Sammanlagt skulle medelsbehovet alltså utgöra 5 555 000 kronor.

Departementschefen har ansett de å anslaget belöpande besparingarna till

motvägande av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen böra beräknas

till 5 907 000 kronor i stället för av flygförvaltningen angivet belopp 5 807 000

kronor.

Å anslaget ha under de senaste åren uppkommit avsevärda reservationer,

av vilka vissa sammanhänga med den begränsning av ammunitionsanskaffningen,

som förutsatts i beslutet örn den sjunde jaktflottiljen. Den minskade

anslagsbelastningen beror i övrigt till väsentlig del därpå, att vissa leveranser

försenats. Reservationen å anslaget beräknas emellertid skola avsevärt

nedgå under innevarande budgetår, varför en avsevärdare nedräkning av an
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

87

slaget för nästa budgetår utöver vad flygförvaltningen föreslagit icke synes

böra ske. En minskning av anslaget av angiven anledning till i avrundat tal

5 000 000 kronor synes departementschefen dock kunna äga rum.

Departementschefen har meddelat, att å anslaget avförts vissa kostnader,

som enligt grunderna för avgränsningen mellan riksstat och förskottsstat

rätteligen borde ha bestritts från anslag till löpande beredskapskostnader.

Exakt beräkning av storleken av dessa kostnader kan icke nu förebringas.

Intill dess så kan ske, synes departementschefen kostnaderna, oaktat de hänföra

sig till beredskapens upprätthållande, fortfarande böra belasta detta anslag

och därmed även försvarsbeslutets kostnadsram.

Utskottet finner sig kunna tillstyrka den av flygförvaltningen verkställda

beräkningen av anslaget med de därvid av departementschefen föreslagna

jämkningarna. Ej heller synes något vara att invända mot att ovan angivna

beredskapskostnader få belasta förevarande anslag och därmed även försvarsbeslutets

kostnadsram intill dess exakt beräkning av storleken av desamma

kan förebringas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Vapen och ammunition m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000

kronor.

126:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning^v mobiliseringsammunition. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 130, s. 253 och 254) att till Flygvapnet: Engångsanskaffning

av mobiliseringsammunition för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 15 000 000

kronor.

1942 års riksdag bemyndigade Kungl. Majit att meddela beslut örn anskaffning

under femårsperioden 1942/47 av mobiliseringsammunition intill

ett belopp av 76 550 000 kronor. Anslaget har karaktären av s. k. kvotanslag.

Sedermera hava kostnaderna för ifrågavarande ammunitionsanskaffning beräknats

till 76 245 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Utskottet tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslaget, vilket

beräknats enligt de av 1942 års riksdag angivna principerna för finansiering

av engångskostnader av här ifrågavarande slag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av

mobiliseringsammunition för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 000 kronor.

127:o) Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 131, s. 254—256) att till Flygvapnet: Motorfordon och

Utskottet.

Utskottet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

motorbåtar för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 835 000

kronor.

För nästa budgetår har för underhålls- och driftkostnader beräknats ett

belopp av 900 000 kronor. Yad därefter angår medelsbehovet för erforderlig

förnyelse av materielbeståndet har erinrats örn att i försvarsbeslutet för

detta ändamål upptagits ett belopp av 650 000 kronor vid genomförd organisation,

medan för de två senaste budgetåren av vissa med beredskapsförhållandena

sammanhängande orsaker anvisats allenast 200 000 kronor respektive

100 000 kronor för ändamålet. Under åberopande av att en avsevärd del av

flygvapnets motorfordon och motorbåtar är starkt försliten har flygförvaltningen

framhållit såsom angeläget, att de i försvarsbeslutet angivna ekonomiska

riktlinjerna fortsättningsvis följas, varför för ändamålet äskats ett belopp

av 500 000 kronor. Då det är av vikt, att ifrågavarande materiel kan i

erforderlig omfattning vidmakthållas, har departementschefen intet haft att

erinra mot att det för ersättningsanskaffning beräknade beloppet höjes. Höjningen

har emellertid synts departementschefen kunna begränsas till 250 000

kronor, varför för ifrågavarande ändamål beräknats 350 000 kronor. För oförutsedda

behov har upptagits ett belopp av 15 000 kronor och för prisstegringar

sedan den 1 juli 1941 135 000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att ifrågavarande materielbestånd i erforderlig

omfattning vidmakthålles tillstyrker utskottet, att det för ersättningsanskaffning

beräknade beloppet höjes på sätt Kungl. Majit föreslagit.

Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000

kronor.

128:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av motorfordon och motorbåtar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 256 och 257), vilket i förhållande

till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en minskning

med 315 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av

motorfordon och motorbåtar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 750 000 kronor.

129:o) Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten. Flygvapnet: Engångsanskaffning av

motorvältar för flygfälten. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 133,

s. 257—259) att för budgetåret 1945/46 anvisa dels till Flygvapnet: Motorvältar

för flygfälten ett reservationsanslag av 275 000 kronor, dels ock till

Flygvapnet: Engångsanskaffning av motorvältar för flygfälten ett reservationsanslag

av 175 000 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

89

1 försvarsbeslutets kostnadsberäkningar upptogos medel såväl för engångsanskaffning

av motorvältar m. m. som för löpande kostnader, avseende

drift och underhåll samt ersättningsanskaffning av samma materiel. De för

budgetåren 1942/45 anvisade anslagen till motorvältar för flygfälten ha emellertid

uteslutande avsetts för engångsanskaffningar. Ersättningsanskaffning

har nämligen hittills icke ansetts erforderlig med hänsyn till den korta tid

materielen varit i bruk, och driftkostnaderna ha bestritts av andra medel, som

stått till flygförvaltningens förfogande.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen hemställt

örn medel under anslaget till motorvältar för flygfälten för såväl engångsanskaffning

som löpande kostnader. Då det emellertid är önskvärt,

att kostnaderna för engångsanskaffning anvisas under annat anslag än anslagsmedel

för täckande av de löpande kostnaderna, har departementschefen föreslagit,

att för ändamålet upptagas två reservationsanslag, det ena under den

gamla anslagsbeteckningen Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten och avsett

för bestridande av löpande kostnader samt det andra under beteckningen

Flygvapnet: Engångsanskaffning av motorvältar för flygfälten. Departements

chefen har därvid förutsatt, att vid utgången av innevarande budgetår befintlig

behållning å anslaget till motorvältar för flygfälten skall tillgodoföras

det nya engångsanslaget.

Flygförvaltningen har, med tillämpning av de av 1941 års försvarsutredning

använda beräkningsgrunderna, beräknat medelsbehovet för nästa budgetår

för löpande kostnader till 337 500 kronor. I avbidan på ytterligare erfarenhet

har departementschefen föreslagit, att medelsanvisningen begränsas till

275 000 kronor. Att beloppet avsevärt överstiger vad som förutsatts i försvarsbeslutet

sammanhänger med att däri ingå vissa å de tidigare budgetåren

belöpande kostnader. Av beloppet torde 25 000 kronor kunna hänföras till

prisstegring sedan den 1 juli 1941.

I enlighet med flygförvaltningens beräkningar har departementschefen

uppskattat medelsbehovet för engångsanskaffning av motorvältar för flygfälten

till 175 000 kronor, varav 35 000 kronor ansetts kunna hänföras till

prisstegring sedan den 1 juli 1941. Departementschefen har utgått från att

eventuellt överskott å engångsanslaget enligt Kungl. Maj:ts närmare beprövande

skall få disponeras för anskaffning av mindre traktorer, slåtteraggregat,

konstgödselspridare och andra lantbruksmaskiner, som erfordras

för flygfältens underhåll.

Utskottet tillstyrker, att för bestridande av kostnaderna för engångsanskaffning

av motorvältar för flygfälten från och med nästa budgetår anvisas ett

särskilt å riksstaten uppfört anslag av reservationsanslags natur. Då den

verkställda beräkningen av såväl detta anslag som anslaget till löpande

kostnader icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad

departementschefen i samband därmed anfört, får utskottet hemställa,

Utskottet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten ett reservationsanslag

av 275 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Engångsanslcaffning av motorvältar för

flygfälten ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

130:o) Flygvapnet: Eldsläckningsmateriel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 134, s. 259—261), vilket avser dels anskaffande av här ifrågavarande

materiel för Skånska flygflottiljen och Hälsinge flygflottilj, dels ock ersättningsanskaffning

och underhåll av dylik materiel, får utskottet, som ansluter

sig till vad departementschefen i ämnet anfört, hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Eldsläckningsmateriel för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 365 000

kronor.

131:o) Flygvapnet: Snöröjningsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 135, s. 261 och 262), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en minskning med 460 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Snöröjningsmateriel för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 720 000

kronor.

Bidrag och understöd.

132:o) Flygvapnet: Understöd åt privatflyget. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 136, s. 262—264) att till Flygvapnet: Understöd åt privatflyget

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 290 000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår beräknat anslaget

till 368 000 kronor. Därest på innevarande budgetårs anslag uppkomna

besparingar finge användas för utbildningspremier för budgetåret 1945/46

kunde enligt styrelsen anslaget begränsas till 318 000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att ett understödjande av privatflyget med

anlitande av medel under fjärde huvudtiteln motiveras främst med privatflygets

betydelse för flygvapnets personalrekrytering. Innan ännu verksamheten,

delvis på grund av rådande förhållanden, nått ens den omfattning

som nuvarande medelsanvisning skulle kunna möjliggöra, är det enligt departementschefen

icke möjligt att bilda sig en uppfattning örn privatflygets

betydelse för flygvapnets rekrytering. En omprövning av den kostnadsram

för bidrag till privatflyget, som kan anses vara innefattad i statsmakternas

beslut i anledning av 1942 års flygutrednings förslag, är därför icke nu aktuell.

Inom denna kostnadsram böra, framhåller departementschefen, i varje fall

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

91

tills vidare, med begränsning av övriga utgiftsändamål, inrymmas de administrationskostnader

för centralorganisationen, som erfordras utöver vad flygutredningen

räknat med.

I fråga örn anslagsbehovet har departementschefen funnit detsamma

kunna utan men för verksamhetens planenliga bedrivande begränsas till

300 000 kronor.

Utskottet tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslaget, vilket

med 10 000 kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade. Utskottet

delar departementschefens jämväl vid 1944 års riksdag i ämnet uttalade

uppfattning, att inom den kostnadsram för bidrag till privatflyget,

som kan anses innefattad i statsmakternas beslut i anledning av 1942 års

flygutrednings förslag, böra i varje fall tills vidare, med begränsning av

övriga utgiftsändamål, inrymmas de administrationskostnader för centralorganisationen,

som erfordras utöver vad flygutredningen räknat med.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Understöd, åt privatflyget

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kronor.

133:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av materiel m. m. för privatflyget. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:!® förslag (punkt 137, s. 265), vilket innebär

anvisande av återstoden av det vid 1943 års riksdag för ifrågavarande ändamål

beräknade totalbeloppet av 700 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av

materiel m. m. för privatflyget för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

Sjökarteverket.

134:o) Sjökarteverket: Avlöningar. Sjökarteverket: Omkostnader. Sjökarteverket:

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 138) kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

135:o) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 266 och 267), som innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Bidrag till internationella

hydrografiska hyran för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslags
anslag

av 15 000 kronor.

Utskottet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Krigsarkivet.

136:o) Krigsarkivet: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

140, s. 267—276) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

krigsarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för krigs

arkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 71 000 kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr R. Wagnsson m. fl. (I: 66) och den andra inom andra kammaren

av herrar E. Håstad och O. W. Lövgren (II: 122) hemställts, att riksdagen

ville vid behandlingen av fjärde huvudtiteln i årets statsverksproposition

besluta att med 14 050 kronor höja den under avlöningsstaten för krigsarkivet

uppförda delposten för »Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal»

från 34 500 kronor till 48 550 kronor, att med 2 250 kronor höja den under

samma avlöningsstat uppförda delposten för »Rörligt tillägg» från 11900

kronor till 14 150 kronor samt att med 1 200 kronor sänka det å staten för

krigsarkivet uppförda reservationsanslaget »Samlingars konservering» från

3 000 kronor till 1 800 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen I: 66.

Departementschefen har anmält, att t. f. chefen för försvarsstaben på

uppdrag av Kungl. Majit med skrivelse den 27 maj 1944 överlämnat en av

krigsarkivarien verkställd, i skrivelse den 12 maj 1944 intagen utredning

rörande krigsarkivets personalbehov.

Den verkställda utredningen har synts departementschefen klart giva vid

handen, att en förstärkning av krigsarkivets personalorganisation är erforderlig

för att krigsarkivet skall kunna utföra de utökade arbetsuppgifter, som numera

ankomma på institutionen. Krigsarkivet, som tidigare endast var arkivorgan

för lantförsvaret, övertog år 1938 arkivvården även för försvarsstaben, flygvapnet

och flygförvaltningen samt år 1942 för marinen och marinförvaltningen,

varigenom det blivit arkivmyndighet för samtliga under försvarsdepartementet

hörande myndigheter m. fl. samt arkivdepå för därtill hörande

handlingar m. m. De förslag, som med beaktande av de utökade arbetsuppgifterna

framlagts i krigsarkivariens utredning, ha i stort sett tillstyrkts

av samtliga hörda myndigheter och hava synts departementschefen kunna i

huvudsak läggas till grund för beslut i ärendet. Då det emellertid med

hänsyn till den återhållsamhet som nu måste iakttagas icke varit departementschefen

möjligt att genomföra hela den personalförstärkning som krigsarkivariens

förslag innebär, har departementschefen sett sig nödsakad att

för närvarande begränsa denna till vad som kan anses såsom mest angeläget.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 93

På sätt krigsarkivarie!! föreslagit bör enligt departementschefen såsom

närmaste biträde åt krigsarkivarien avses en förste arkivarie, vilken samtidigt

får tjänstgöra såsom chef för en av krigsarkivets sektioner. Förste

arkivarien bör dock tills vidare uppföras i lönegraden Eo 26. Krigsarkivarien

har förutsatt, att som chefer för krigsarkivets övriga två sektioner

skulle tills vidare tjänstgöra pensionerade officerare i arvodesbefattning.

Jämväl arbetsuppgifterna å planschavdelning, bibliotek och forskarexpedition

skulle i huvudsak fullgöras av en pensionerad officer. Häremot har

departementschefen intet haft att erinra. Departementschefen räknar således i

likhet med krigsarkivarien med bibehållande av tre befattningar för pensionerade

officerare med arvoden motsvarande nettolön i löneklass Oa 10.

Riksarkivet har föreslagit inrättande av ytterligare en ordinarie befattning,

i lönegraden A 21, för befattningshavare med vetenskapliga kvalifikationer.

Häremot har departementschefen i princip intet haft att erinra. Dock har

departementschefen i likhet med krigsarkivarien ansett, att behovet av personal

med vetenskaplig utbildning för närvarande bör tillgodoses med -— förutom

i det föregående angiven personal — amanuenser med icke-ordinarie

anställning. Den i krigsarkivets avlöningsstat upptagna anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal lämnar tillgång till bestridande

av avlöningar till en befattningshavare i lönegraden Eo 20 samt en heltidsoch

en halvtidsamanuens. Enligt krigsarkivariens utredning skulle förstnämnda

befattning genom tillkomsten av befattningen såsom förste arkivarie

kunna utgå ur organisationen, medan antalet amanuenser ansetts böra utökas

till 5- Detta förslag har departementschefen funnit sig böra tillstyrka med

den ändringen att amanuensernas antal tills vidare begränsas till 3. De synas

departementschefen pa sätt föreslagits böra avlönas enligt de grunder som

av 1944 års riksdag bestämts för de s. k. lärda verken.

I enlighet med krigsarkivariens förslag bör enligt departementschefen

såsom biträde at bibliotekarien och för fullgörande av andra kvalificerade

arbetsuppgifter, som dock icke kräva vetenskaplig utbildning, upptagas en

befattning såsom kansliskrivare i 11 lönegraden, tills vidare dock med extra

ordinarie anställning. Departementschefen har icke heller haft något att

erinra mot att den nu befintliga befattningen såsom expeditionsunderofficer

ännu någon tid bibehalles. Emellertid har departementschefen ansett sig icke

kunna tillstyrka höjning av det med nämnda befattning förenade arvodet, motsvarande

nettolön i löneklass UO 7. I samband med nuvarande innehavarens

avgång synes departementschefen böra övervägas, huruvida icke en civil be

fattningshavare i stället bör anställas.

Krigsarkivarien har föreslagit, att allenast en av de två nu befintliga expeditionsvaktsbefattningarna

skulle bibehållas. Emellertid synas departementschefen

i avvaktan på närmare erfarenheter båda befattningarna böra bibehållas,

varvid departementschefen dock förutsätter, att den nu vakanta befattningen

i lönegraden A 6 icke skall få tillsättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Mot krigsarkivariens beräkning av behovet av övrig biträdespersonal —

ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 och två konservatorsbiträden i lönegraden

Eo 4 — synes departementschefen i princip intet vara att erinra. För nästa

budgetår synes dock arbetskraften liksom nu böra begränsas till ett kontorsbiträde

samt ett helårsanställt konservatorsbiträde och ytterligare ett sådant

biträde under så lång tid, som tillgängliga medel under anslaget till samlingars

konservering medgiver.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle medelsbehovet under anslaget

uppgå till 71 000 kronor, innebärande i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår en höjning med 5 000 kronor.

Motionärerna hava föreslagit, att antalet heltidsanställda amanuenser ökas

från av departementschefen föreslagna med två till fem. Utgifterna för

ökningen uppgå till 11 268 kronor. Vidare hava motionärerna yrkat på en höjning

av delposten till avlöningar till icke-ordinarie personal med ett belopp,

som skulle möjliggöra utsträckande av det tillfälliga konservatorsbiträdets

tjänstgöring till att omfatta hela året. Kostnaderna för lön åt ytterligare en

befattningshavare i lönegraden Eo 4 hava beräknats till 2 781 kronor. Då en

summa av 1 200 kronor emellertid i sådant fall kan överflyttas från anslaget

till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. kan nettoökningen reduceras

till 1 581 kronor.

Krigsarkivets betydande utveckling och dess starkt utvidgade uppgifter

ha medfört att en personalförstärkning i såväl kvalitativt som kvantitativt

hänseende ansetts ofrånkomlig. Som följd därav har Kungl. Majit på grundval

av verkställd utredning i ämnet nu framlagt förslag till en ny personalstat

för arkivet. Även örn nämnda förslag, som är präglat av den återhållsamhet

som det budgetära läget kräver, väl närmast får anses avse en minimiorganisation,

vill det dock förefalla utskottet, som örn det skall bliva möjligt för krigsarkivet

att genom de i förslaget förordade förbättringarna tillgodose åtminstone

de mest angelägna personalbehoven.

Utskottet, som anser sig under nu rådande förhållanden kunna tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag, finner sig dock i följande hänseenden böra föreslå

några smärre avvikelser från detsamma.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle såsom närmaste biträde åt krigsarkivarien

avses en förste arkivarie i lönegraden Eo 26. Med hänsyn till arten

och omfattningen av de arbetsuppgifter, som skola anförtros åt denne befattningshavare,

har utskottet icke något att erinra mot den föreslagna lönegradsplaceringen.

Däremot synes utskottet kunna ifrågasättas det befogade i att

åt befattningen endast gives extra ordinarie anställning. Enligt utskottets

mening synas i stället goda skäl tala för att befattningen uppföres på ordinarie

stat. Sålunda må framhållas, att det väl knappast kan råda tvekan örn

att icke befattningen kommer att för framtiden bliva behövlig. Vidare bör

tagas i beaktande svårigheten av att med hänsyn till konkurrensen från andra

håll inom statsförvaltningen i längden kvarhålla en befattningshavare i extra

ordinarie anställning, av vilken, såsom här är fallet, krävas stora vetenskap
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 95

liga kvalifikationer. Även ur kontinuitetssynpunkt är det givetvis av stor vikt

för arkivet, att denne befattningshavare får betryggande anställningsförhållanden.

Med hänsyn jämväl till den omfattning, som krigsarkivet har, synes

det utskottet befogat att förutom arkivchefen ytterligare åtminstone en av de

högre arkivtjänstemännen innehar ordinarie anställning. På nu anförda skäl

föreslår utskottet, att befattningen såsom förste arkivarie uppföres i lönegraden

A 26.

I fråga örn handhavandet av konservatorsgöromålen har departementschefen

ansett arbetskraften böra begränsas till ett helårsanställt konservatorsbiträde

samt ett för en del av året anställt dylikt biträde. Med hänsyn till

den ökning, som krigsarkivets samling av accessioner undergått, synes det

utskottet välbetänkt att en förstärkning av denna personal kommer till stånd.

Utskottet anser sig därför i likhet med motionärerna böra föreslå en höjning

av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med belopp

som möjliggör utsträckande av nämnda tillfälliga biträdes tjänstgöring till att

omfatta hela aret. Kostnaderna för avlöning åt ytterligare en befattningshavare

i lönegraden Eo 4 uppgå till i runt tal 2 780 kronor. Då emellertid

medel för avlönande av nämnda deltidsanställda biträde hittills bestritts från

anslaget till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m., kan detta anslag

minskas med häremot svarande belopp, eller 1100 kronor, varför nettoökningen

utgör 1 680 kronor.

Yad i motionerna i övrigt föreslagits finner sig utskottet icke böra biträda.

Vid bifall till vad utskottet ovan föreslagit torde i personalförteckningen

böra uppföras en befattning såsom förste arkivarire i lönegraden A 26. Som

en följd härav bör anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

höjas med i runt tal 9 000 kronor till 27 000 kronor. Vidare torde anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra i förhållande till

Kungl. Maj:ts förslag minskas med (8 880 — 2 780=) i runt tal 6100 kronor

till 28 400 kronor, varjämte anslagsposten till rörligt tillägg bör höjas med

500 kronor till 12 400 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 66 och II: 122,

a) fastställa följande personalförteckning för krigsarkivet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 krigsarkivarie............................................ A 29

1 förste arkivarie.......................................... A 26

1 expeditionsvakt.......................................... A 61

1 expeditionsvakt.......................................... A 5

1 kontorsbiträde .......................................... A. 4

1 Befattningen såsom expeditionsvakt i lönegraden A 6 må icke tillsättas

utan Kungl. Maj:t9 medgivande.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 4.

b) godkänna följande avlöningsstat för krigsarkivet, att till
lämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................... kronor 27 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................... » 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 28 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 12 400

Summa kronor 101 800

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ........... kronor 27 400

Nettoutgift kronor 74 400

c) till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 74 400 kronor.

137:o) Krigsarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 141, s. 276 och 277), vilket i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår innebär en höjning med 200 kronor, avseende anslagsposten

till sjukvård m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsarkivet: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 7 600 kronor.

138:o) Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 142, s. 277 och 278) att till Krigsarkivet: Samlingars

konservering m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa, ett reservationsanslag

av 3 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 200 kronor.

Av anslaget för innevarande budgetår må högst 200 kronor tagas i anspråk

för inköp av tryckta kartor, kartografisk litteratur m. m.

Krigsarkivarien har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 erinrat,

att medelsbehovet i 1943 års statsverksproposition i princip beräknats till

2 700 kronor. Med hänsyn till viss år 1942 verkställd extraordinär anskaffning

av materiel hade emellertid detta belopp för budgetåren 1943/44 och

1944/45 nedsatts med 800 kronor respektive 700 kronor. Med hänsyn till

den vid behandlingen av krigsarkivets avlöningsanslag berörda överflyttningen

av 1100 kronor till sistnämnda anslag borde medelsbehovet för

budgetåret 1945/46 beräknas till (2 700 — 1 100 =) 1 600 kronor. För inköp

av tryckta kartor m. m. borde avses samma belopp som för innevarande

budgetår, 200 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknades

således till 1 800 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

97

Departementschefen har framhållit, att han vid behandlingen av krigsarkivets

avlöningsanslag förutsatt, att medel fortfarande skola beräknas under

förevarande anslag för anställande av konservatorsbiträde under del av året,

varför den av krigsarkivarien föreslagna överflyttningen av 1100 kronor till

avlöningsanslaget icke bör äga rum. Med hänsyn härtill har departementschefen,

med godtagande av krigsarkivariens anslagsberäkning i övrigt, beräknat

medelsbehovet till i avrundat tal 3 000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet ovan föreslagit under krigsarkivets avlöningsanslag,

till följd varav förevarande anslag bör i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag minskas med 1100 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Krigsarkivet: Samlingars konservering

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

1 900 kronor.

Armémuseum.

139:o) Armémuseum: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

143, s. 278 och 279) att

dels besluta, att i personalförteckningen för armémuseum upptagen befattning

såsom museiteknisk assistent i lönegrad A 21 skall utbytas mot en befattning

såsom intendent i lönegrad A 22,

dels besluta, att från och med budgetåret 1945/46 följande anslagsposter

i avlöningsstaten för armémuseum skola höjas, nämligen posten till avlöningar

till icke-ordinarie personal med 2 500 kronor till 8 600 kronor och

posten till rörligt tillägg med 400 kronor till 5 800 kronor, i följd varav statens

slutsumma skall höjas till 50 400 kronor,

dels ock till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 50 400 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande lönereglering för

viss personal vid de s. k. lärda verken har departementschefen föreslagit,

att den å personalförteckningen upptagna befattningen såsom museiteknisk

assistent i lönegrad A 21 uppflyttas i lönegrad A 22 under benämningen

intendent.

Departementschefen har vidare tillstyrkt förslag om inrättandet vid museet

av en skrivbiträdesbefattning i lönegraden Eo 2.

Det äskade anslaget innebär i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår en höjning med 2 900 kronor.

Utskottet vill erinra, att riksdagen numera behandlat Kungl. Majits förslag

rörande löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen

vid statens arkiv, bibliotek och museer och därvid beslutat, att där anställda

andre arkivarie!’ m. fl., vilka nu äro placerade i lönegraden A 21, skola hän
Bihang

till riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

850 45 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 4.

föras till lönegraden A 23 i stället för, på sätt Kungl. Majit föreslagit, till

lönegraden A 22. På grund härav och då enligt utskottets mening den museitekniske

assistenten vid armémuseum rättvisligen bör, såsom Kungl. Majit

också förutsatt, i lönehänseende likställas med andre arkivarierna vid de s. k.

lärda verken, finner utskottet sig böra föreslå, att jämväl nämnde befattningshavare

placeras i lönegraden A 23. Utskottet har icke något att erinra

mot att i samband härmed den nuvarande benämningen å befattningen ändras

till intendent.

Kungl. Majit har föreslagit, att för museet för nästa budgetår bör inrättas

en skrivbitradesbefattning i lönegraden Eo 2. Från styresmannen för museet

har till utskottet under hand inkommit en framställning, vari begäres

att ifrågavarande befattning måtte utbytas mot en kanslibiträdesbefattning i

lönegraden Eo 7. Till stöd härför har framhållits angelägenheten av att förstärkningen

av arbetskraften vid museet finge sådan utformning, att därigenom

handhavandet av kassa- och bokföringsuppgifterna vunne en ändamålsenlig

och betryggande lösning. Vid prövningen av denna fråga har utskottet

i likhet med allmänna lönenämnden, som i annat sammanhang avgivit

utlåtande i ärendet, funnit behov föreligga av mera kvalificerat biträde

för bestridandet av kansligöromål vid museet, än som kan erhållas vid inrättande

av en skrivbiträdesbefattning. Utskottet finner sig därför böra föreslå,

att vid museet inrättas från och med nästa budgetår en kanslibiträdesbefattning

i lönegraden Eo 7 i stället för den av Kungl. Majit föreslagna

skrivbiträdesbefattningen.

Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit böra i förhållande till Kungl.

Majits förslag följande anslagsposter höjas, nämligen anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän med 800 kronor, anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal med 900 kronor samt anslagsposten till rörligt

tillägg med 200 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag

a) besluta, att i personalförteckningen för armémuseum upptagen

befattning såsom museiteknisk assistent i lönegrad A 21

skall utbytas mot en befattning såsom intendent i lönegrad A 23,

b) besluta, att från och med budgetåret 1945/46 följande anslagsposter

i avlöningsstaten för armémuseum skola höjas, nämligen

posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 800

kronor till 36 800 kronor, posten till avlöningar till icke-ordinarie

personal med 3 400 kronor till 9 500 kronor och posten till rörligt

tillägg med 600 kronor till 6 000 kronor, i följd varav statens

slutsumma skall höjas till 52 300 kronor.

c) till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 52 300 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

99

140:o) Armémuseum: Omkostnader. Armémuseum: Samlingars konservering m. m.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 144 och 145, s. 279

och 280), vilka i förhållande till de för löpande budgetår anvisade anslagen

innebära höjningar med respektive 1400 kronor och 2 000 kronor, får utskottet

med erinran, att det ökade medelsbehovet föranletts av att museet

numera hålles öppet för allmänheten, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Armémuseum: Omkostnader ett förslagsanslag av 4 500

kronor;

b) till Armémuseum: Samlingars konservering m. m. ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt.

141:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 146, s. 280—284) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

försvarets forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 555 000 kronor.

I propositionen 1944: 293 föreläde Kungl. Maj:t riksdagen förslag örn inrättande

av en försvarets forskningsanstalt, vilken proposition riksdagen

godkände.

Departementschefen, som redogjort för innehållet i nämnda proposition,

har nu framhållit, att med avseende å anslag för ändamålet för nästa budgetår

anledning icke förekommit till jämkningar i det av riksdagen fattade

principbeslutet rörande inrättande av försvarets forskningsanstalt i de delar,

örn vilka nu är fråga. Med denna utgångspunkt har medelsbehovet för anstalten

för nästa budgetar uppskattats till, för avlöningar till ordinarie

tjänstemän förslagsvis 133 400 kronor, för arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis 59 300 kronor, för avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal 300 000 kronor samt för rörligt tillägg förslagsvis

66 100 kronor eller tillhopa 558 800 kronor. Inkomsterna av pensionsmedel

hava beräknats till 3 800 kronor. Nettoutgiften under anslaget skulle

således — i enlighet med vad som förutsatts i propositionen 1944: 293 —

uppgå till 555 000 kronor. Uppställningen av avlöningsstaten ansluter sig

till motsvarande stater för försvarets centrala förvaltningsmyndigheter.

Vid beräkningen av medelsbehovet har departementschefen i fall, då befattningar

hänförts till högst en viss lönegrad eller arvode av högst motsva
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

rande storlek må utgå, ansett försiktigheten bjuda att — åtminstone nu innan

ett personval kunnat träffas — räkna med maximibeloppen. Detta innebär

självfallet ej, framhåller departementschefen, att dessa också skola utbetalas.

Såsom departementschefen framhållit redan vid anmälan av princippropositionen,

torde härvidlag böra iakttagas återhållsamhet och de högsta lönegraderna

(motsvarande arvoden) tillämpas först då så är oundgängligen erforderligt

för att för forskningsanstalten förvärva kvalificerade forskare. Med

hänsyn härtill synes departementschefen den verkliga belastningen å anslaget

sannolikt komma att bliva något lägre än som framgår av nyss framlagda

beräkningar.

Såsom departementschefen erinrat, beslöt 1944 års riksdag inrättandet av

en försvarets forskningsanstalt, därvid riksdagen i princip godkände av

Kungl. Majit framlagt förslag rörande beräkningarna av medelsbehovet under

anslaget. Då det nu föreliggande förslaget står i överensstämmelse med vad

som förutsattes i nämnda principbeslut, tillstyrker utskottet av departementschefen

förordad personalförteckning och avlöningsstat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ............................................ C 10

3 avdelningschefer ................................ högst C 7

3 laboratorer ...................................... högst C 5

1 kamrerare................................................ A 24

1 kontorist ................................................ A 9

1 institutionsvaktmästare ................................ A 7

1 kanslibiträde ............................................ A 7

2 expeditionsvakter ...................................... A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

1 professor ................................................ A 30

1 ingenjör.................................................. A 27

1 laborator ................................................ A 26

1 kemisk assistent........................................ A 22

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 verkstadschef............................................ Eo 27

1 byråingenjör ............................................ Eo 24

6 forskningsassistenter .................................. Eo 24

1 föreståndare för försöksstation........................ Eo 24

2 forskningsassistenter .................................. Eo 22

Anm. Därest tjänsteman å övergångsstat förordnas att tillsvidare inneliava

eller uppehålla annan befattning vid anstalten, må befattningen å

övergångsstat under tiden för förordnandet icke uppehållas av vikarie.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

101

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

...................................... kronor 133 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. » 59 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 300 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 66 100

Summa kronor 558 800

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 3 800

Nettoutgift kronor 555 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 555 000 kronor."

w~\

142:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 147, s. 285) och under erinran, att några jämkningar

icke vidtagits i de beräkningar, som i princippropositionen angående inrättandet

av forskningsanstalten underställts 1944 års riksdag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 400 000

kronor.

143:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 285 och 286), vilket står i överensstämmelse

med vad som förutsattes i den av 1944 års riksdag godkända princippropositionen

angående inrättandet av forskningsanstalten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 470 000 kronor.

144:o) Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 149, s. 286 och 287) att till Försvarets

forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

I propositionen 1944: 293 angående inrättande av försvarets forskningsanstalt

beräknade departementschefen engångskostnaderna, förutom byggnadskostnaderna,

till ungefär 550 000 kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

102 Statsutskottets utlåtande nr 4.

Departementschefen har nu framhållit, att det icke är möjligt att, innan

byggnadsprogrammet för forskningsanstalten blivit slutligen fastställt, verkställa

en detaljerad beräkning inom den förut angivna kostnadsramen av utgifterna

för anskaffning för anstaltens räkning av instrument- och apparatutrustning,

bibliotek, möbler samt verkstadsutrustning. Å andra sidan är det,

framhåller departementschefen, angeläget att, till effektivisering av forskningsverksamheten,

så snart ske kan anskaffas viss utrustning, som kan nyttiggöras

redan innan lokaler iordningställts för forskningsanstalten. Det belopp,

som under nästa budgetår bör för ändamålet stå till forskningsanstaltens

förfogande, synes departementschefen böra begränsas till hälften av det

ovan såsom maximibelopp angivna, d. v. s. till 275 000 kronor. Departementschefen

förutsätter, att det anslag, som anvisas för ändamålet, skall

disponeras enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande och att därvid skall

beaktas, att lösningen av byggnadsfrågorna icke föregripes. Anskaffningen

måste sålunda begränsas till vad som under alla omständigheter kan beräknas

bliva erforderligt för anstalten.

Utskottet anser sig böra tillstyrka det för ifrågavarande engångsanskaffning

äskade anslaget, vilket, då byggnadsprogrammet för forskningsanstalten

icke ännu blivit slutligen fastställt, endast kunnat approximativt beräknas.

Utskottet har icke något att erinra mot att anslaget, på sätt departementschefen

förutsatt, må disponeras enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande,

därvid dock bör beaktas att lösningen av byggnadsfrågorna icke föregripes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning

av viss utrustning för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 275 000 kronor.

Centrala civilanställningsbyrån.

145:o) Centrala civilanställningsbyrån: Avlöningar. Centrala civilanställningsbyrån:

Omkostnader. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till

ifrågavarande ändamål (punkterna 150 och 151) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Försvarets läroverk.

146:o) Försvarets läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 152, s. 288—290) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för försvarets

läroverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

läroverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 103

dels ock till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 530 000 kronor.

Vidare bar uti en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion

(I: 227) hemställts, att riksdagen vid behandlingen av årets statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln, ville uttala, att timlärarna vid försvarets läroverk

böra erhålla ett arvode av 10 kronor per undervisningstimme, och i följd därav

beräkna den å s. 290 i huvudtiteln upptagna posten »avlöningar åt icke ordinarie

personal, förslagsvis» till 272 000 kronor samt, såsom konsekvens av

denna beräkning, posten »Försvarets läroverk, avlöningar för budgetåret

1945/46, förslagsanslag», till 550 000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Verksamheten vid försvarets läroverk, vars nybyggnad numera färdigställts,

beräknas under nästa budgetår bliva av något större omfattning än som i försvarsbeslutet

förutsatts för genomförd organisation. Detta sammanhänger med

den hastiga ökningen av befälskadrerna under uppsättningsperioden. En

fortsatt förstärkning av lärarpersonalen vid läroverket är vid sådant förhållande

ofrånkomlig.

Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande av dels nya befattningar för 2

lektorer samt 5 ordinarie och 3 extra ordinarie adjunkter, dels ock 10 nya befattningar

för extra adjunkter i lönegrad Ex 20. Av dessa befattningar ha 5

avsetts skola ersätta befattningar för ordinarie adjunkter, vilka icke ansetts

kunna inrättas under nästa budgetår, medan de övrigas innehavare avsetts

skola fullgöra läraruppgifter, som med nu gällande personalorganisation utförts

av timlärare med heltidstjänstgöring. Den extra anställningsformen, som

bland annat lämnar något större trygghet vid sjukdom, har föredragits av

såväl skolöverstyrelsen som de lärare, som därtill kunna ifrågakomma, framför

timläraranställning.

Medelsbehovet för timlärararvoden har beräknats efter ett timantal av

10 000.

Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

allmänna lönenämnden avgivit yttrande, vilket är av följande lydelse.

I motionen föreslås, att timlärarna vid försvarets läroverk skola erhålla ett

arvode av 10 kronor för undervisningstimme (för närvarande 8 kronor). Lönenämnden

förutsätter, att de timlärare, som i motionen avses, äro timlärare i

läroämnen i vedertagen mening.

Lönenämnden har inhämtat, att de timlärare vid försvarets läroverk, varom

här är fråga, sammanlagt 60, meddela undervisning av mycket skiftande omfattning.

Vissa av dem, till ett antal av 11, ha full tjänstgöring vid läroverket

i vanlig mening, varierande mellan 26 och 33 veckotimmar. 10 av dessa kunna,

vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln

s. 289), beräknas bli förordnade till extra adjunkter i lönegrad Ex 20;

för dessas vidkommande blir således frågan örn timlärarersättningens storlek

icke längre aktuell. En annan grupp av timlärare vid försvarets läroverk äro

opaginerad Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

sådana, som lia anställningen vid läroverket såsom bisyssla vid sidan av full

tjänst vid allmänt läroverk eller annan anställning, varav de åtnjuta sin väsentliga

utkomst. Denna grupp innefattar enligt av lönenämnden inhämtade uppgifter

för närvarande 25 lärare. Återstående timlärare i läroämnen vid försvarets

läroverk, sammanlagt 24, lia en undervisningsskyldighet, varierande

mellan 4 och 22Vs veckotimmar.

Lönenämnden vill erinra, att i årets statsverksproposition, bilagan För

flera huvudtitlar gemensamma frågor, förordas en uppräkning av andra arvoden

inom statsförvaltningen än bisyssle- och aspirantarvoden från och med

nästa budgetår. Höjningen skulle komma att ligga mellan 6 och 8 procent.

Lönenämnden förutsätter, att avsikten varit, att ifrågavarande höjning skulle

tillämpas även beträffande timlärararvoden vid försvarets läroverk, i den män

de icke utgöra ersättning för bisyssla.

Vid allmänt läroverk å F-ort utgör timlärarersättningen åt lärare i teoretiskt

läroämne, vilken avlagt filosofisk ämbetsexamen, för närvarande 267

kronor för veckotimme. Från och med den 1 juli 1945 kan denna ersättning

enligt vad i statsverkspropositionen anförts beräknas bli förhöjd till omkring

285 kronor för veckotimme. Om man räknar med en faktisk tjänstgöringstid

för timlärare vid allmänt läroverk av omkring 32 veckor för läsår, skulle ersättningen

för lektionstimme till timlärare av nyssnämnt slag kunna beräknas till

ungefär 9 kronor. Enligt lönenämndens förmenande tala skäl för att timlärarersättningen

vid försvarets läroverk bestämmes att utgå med enahanda belopp

för samtliga här avsedda timlärare, oavsett tjänstgöringens omfattning. Örn

ersättningen från och med den 1 juli 1945 generellt fastställes till 9 kronor

för lektion, bör ytterligare förhöjning av detta belopp med i statsverkspropositionen

angivet procenttal givetvis icke ifrågakomma för de timlärare vid

försvarets läroverk, som ha timläraranställningen såsom huvudsyssla.

Utskottet delar motionärens och lönenämndens uppfattning, att det nu med

8 kronor för undervisningstimme utgående arvodet till timlärare vid försvarets

läroverk bör undergå någon förhöjning. Utskottet vill erinra, att i årets statsverksproposition

under För flera huvudtitlar gemensamma frågor förordats

en uppräkning med 6 å 8 procent av andra arvoden inom statsförvaltningen

än bisyssle- och aspirantarvoden. Riksdagen har numera i princip godkänt en

arvodesreglering enligt dessa riktlinjer. I anslutning till nämnda grunder

synes utskottet timlärararvodet skäligen böra bestämmas till 9 kronor för lektion.

Med hänsyn till de i undervisningshänseende särskilda förhållanden,

som råda vid försvarets läroverk, anser utskottet i likhet med lönenämnden, att

den föreslagna höjningen bör tillkomma samtliga vid läroverket tjänstgörande

timlärare, som undervisa i läroämnen i vedertagen mening. Utskottet förutsätter

emellertid, att de lärare, som hava timläraranställningen såsom huvudsyssla,

icke härutöver komma i åtnjutande av den i statsverkspropositionen

förordade arvodesförbättringen. Utskottet kan i vidare män än som nu föreslagits

icke tillstyrka den i ämnet väckta motionen.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under förevarande punkt har icke givit utskottet

anledning till särskilt uttalande.

Då medelsbehovet för timlärararvoden för nästa budgetår beräknats efter

ett timantal av 10 000 skulle ett bifall till vad utskottet ovan föreslagit medföra

en kostnadsökning av 10 000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr é.

105

övrig icke-ordinarie personal torde därför i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

böra ökas med sistnämnda belopp till 262 000 kronor och anslagets slutsumma

bestämmas till 540 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionen I: 227,

a) fastställa följande personalförteckning för försvarets läroverk,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46 :

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Ordinarie tjänstemän.

1 rektor .................................................. E 13

8 lektorer ................................................ A 27

15 adjunkter .............................................. A 23

Extra-ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

7 adjunkter .............................................. Eo 21

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets läroverk,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.

......................................... kronor 218 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit................................ » 1000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................................... » 262 000

4. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 58 500

Summa kronor 540 000

c) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 540000 kronor.

147:o) Försvarets läroverk: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 153, s. 290 och 291), vilket i förhållande till det för

löpande budgetår anvisade anslaget innebär en av den beräknade verksamheten

vid läroverket föranledd höjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Garnisonssjukvården m. m.

148:o) Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 154, s. 291—293) att

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska

sjukhusets garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 113 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 79 900 kronor.

Genom beslut den 21 juli 1944 har Kungl. Maj:t medgivit, att för tiden från

och med den 1 juli 1944 och tills vidare högst intill den 1 juli 1945 må finnas

anställda utöver av riksdagen medgivna ytterligare fem extra läkare vid gamisonsavdelningarna.

Kostnaderna härför äro avsedda att bestridas av fjärde

huvudtitelns anslag till extra utgifter. Ifrågavarande personalförstärkning har

närmast föranletts av den under beredskapstiden avsevärt ökade beläggningen

å garnisonsavdelningarna. Huruvida det ökade personalbehovet kommer att

kvarstå i fredstid kan icke nu med säkerhet bedömas. Enär emellertid utgifter

för här avsett ändamål i fortsättningen icke böra bestridas från anslaget till

extra utgifter, synas departementschefen, därest även under nästa budgetår

skulle föreligga behov av förstärkning av läkarpersonalen å garnisonsavdelningarna,

medel härför böra finnas tillgängliga å anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. Departementschefen har föreslagit, att denna

post av nu angivet skäl höjes med 29 000 kronor till 59 000 kronor, men förutsätter

att frågan örn förstärkning av den extra läkarpersonalen prövas av

Kungl. Majit för varje budgetår.

Med hänsyn till den föreslagna uppräkningen av sistnämnda anslagspost

har anslagsposten till rörligt tillägg ansetts böra höjas, förslagsvis med 4 100

kronor.

I övrigt hava inga ändringar i anslaget ifrågasatts.

Utskottet finner befogat, att kostnaderna för den av beredskapsförhållandena

betingade förstärkningen av den extra läkarpersonalen vid garnisonsavdelningarna

bestridas från nu förevarande anslag i stället för såsom hittills

skett från anslaget till extra utgifter. Utskottet tillstyrker därför, att för tillgodoseende

av härav föranlett medelsbehov under nästa budgetår förevarande

anslag uppräknas i enlighet med vad departementschefen föreslagit. Då anslagsberäkningen

i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhusets

garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare fran och

med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 22 000

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 107

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.......... kronor 23 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 59 000

4. Kör ligt tillägg, förslagsvis.................... » 12 500

Summa kronor 116 700

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 3 700

Nettoutgift kronor 113 000

b) till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 113 000 kronor.

149:o) Garnisonssjukhusen: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 155, s. 293—298) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för garnisonssjukhusen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 1 280 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 240 000

kronor.

Från detta anslag bestridas avlöningskostnader vid garnisonssjukhusen i

Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå och Boden.

Från förevarande anslag utgå för närvarande särskilda tilläggsarvoden till

viss läkar- och förvaltningspersonal vid garnisonssjukhusen. Arvodena sammanhänga

delvis med de mellan kronan och landstingen träffade s. k. samarbetsavtalen

rörande vården av civila patienter å garnisonssjukhusen. 1943

års arvodessakkunniga hava den 31 augusti 1944 avgivit utredning med förslag

till arvodesreglering vid försvaret och därvid föreslagit bibehållande

enligt vissa grunder av särskilda tilläggsarvoden till militära beställningshavare,

som fullgöra vissa bestyr vid garnisonssjukhusens ekonomiska

förvaltning. 1943 års arvodessakkunnigas förslag är efter remissbehandling

under beredning inom försvars- och finansdepartementen. I avvaktan

på resultatet härav kan, framhåller departementschefen, icke bedömas

i vad mån de för närvarande utgående arvodena böra bibehållas

under nästa budgetår. Departementschefen har emellertid ansett sig böra

tills vidare räkna med ett bibehållande av arvodena enligt nu gällande

grunder, varvid departementschefen förutsätter, att det skall ankomma på

Kungl. Majit att, därest arvodena vid frågans ytterligare prövning skulle anses

böra indragas eller beskäras, vidtaga de åtgärder med avseende å dispositionen

av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, som i anledning därav må befinnas erforderliga.

Med avseende å medelsbehovet under anslaget har föreslagits, att medel

beräknas för anställande av ytterligare 4 sjuksköterskor i lönegrad MEo 7 vid

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

garnisonssjukhuset i Boden. Kostnaderna härför hava uppskattats till 14 200

kronor. Vidare har för beredande av möjlighet till tillfälligt anställande av

personal i lägre löneställning beräknats ett belopp av 25 000 kronor. Slutligen

har anslagsposten till rörligt tillägg ansetts böra höjas med 1 000 kronor.

Då behovet av den ifrågasatta nyanställningen av personal synes motiverat,

tillstyrkes Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Mot den verkställda beräkningen

i övrigt av anslagsposterna har utskottet icke haft något att invända.

Utskottet, som alltså tillstyrker den av departementschefen förordade avlöningsstaten,

får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 167 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 179 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. » 830 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_141 500

Summa kronor 1318 000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 38 000

Nettoutgift kronor 1 280 000

b) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 1 280 000 kronor.

150:o) Garnisonssjukhusen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 156, s. 299), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade

anslaget innebär en minskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 315 000 kronor.

151:o) Militärapoteket: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 157, s. 300) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för militärapoteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 148 000 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

109

Kungl. Majit har med avseende å förevarande anslag icke föreslagit annan

ändring än att, i anslutning till de nya principerna för avlöningsstaternas uppställning,

anslagsposten till avlöningar till betjäningspersonal bör inräknas i

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Kungl. Majits förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning, tillstyrkes

av utskottet.

Tid militärapoteket finnas anställda en föreståndare, en biträdande föreståndare

samt åtta apotekare. De åtnjuta arvode motsvarande lön i respektive

lönegraderna A 26, A 22 och A 20 minskat med visst pensionsavdrag. Den

sålunda utgående kontantlönen har — särskilt efter ikraftträdandet den 1

december 1944 av ett nytt avtal mellan apotekareförbundet och farmaceutförbundet

— för de gifta apotekarna kommit att betydligt understiga den lön,

de skulle uppbära vid anställning på enskilt apotek, enär de där anställda

gifta farmaceuterna åtnjuta — förutom barntillägg — högre orts- och dyrtidstillägg

än de ogifta.

Frågan örn förbättrad löneställning för de gifta apotekarna vid militärapoteket

har i annat sammanhang varit föremål för prövning av försvarets

civilförvaltning och sjukvårdsförvaltning ävensom av allmänna lönenämnden

och försvarets lönenämnd, som framlagt vissa förslag till lösning av detta

spörsmål. Sålunda kan nämnas, att lönenämnderna funnit lämpligt, att militärapotekarna

i fortsättningen ej avlönades enligt det statliga lönesystemet

utan i stället tillförsäkrades samma avlöningsförmåner, som gällde (enligt

ovannämnda avtal. Slutligt ställningstagande till detta förslag borde emellertid

enligt lönenämndernas mening anstå till den tidpunkt, då utredningen

rörande försvarsväsendets läkemedelsförsörjning vore avslutad.

Då emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, en förbättrad löneställning

för de gifta apotekarna vid militärapoteket torde vara omedelbart påkallad

för att dessa skola kunna bibehållas i statens tjänst, finner sig utskottet som

lämplig utväg böra föreslå, att Kungl. Majit i avvaktan på resultatet av ovannämnda

utredning medgives anlita fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter

för beredande åt ifrågavarande gifta apotekare av lönefyllnad med skäligt

belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för militärapoteket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

U tgifter.

1. Arvoden motsvarande lön till den i perso
nalförteckningen

upptagna personalen, förslagsvis

.......................................... kronor 83 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 11450

XJtstottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 4.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kronor 41 650

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 19 200

Summa kronor 155 300

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 7 300

Nettoutgift kronor 148 000

b) till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 148 000 kronor.

152:o) Militärapoteket: Omkostnader. Utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 301 och 302), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, liksom ej heller mot vad departementschefen

i samband därmed anfört, får hemställa,

att riksdagen må till Militärapoteket: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.

153:o) Sero-bakteriologisk verksamhet. I överensstämmelse med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 159, s. 302) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sero-bakteriologisk verksamhet för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kronor.

Försvarets bostadsanskaffningsnämnd.

154:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Avlöningar: Kungl. Ma::t har föreslagit

riksdagen (punkt 160, s. 302—305) att till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

89 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 65 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att medel anvisas för anställande av en

byggnadsingenjör med en beräknad avlöning av 9 000 kronor, ett kanslibiträde

och ytterligare två skrivbiträden. Vidare innebär förslaget, att arvodet

till chefen för allmänna avdelningen inom nämnden höjes från nuvarande

10 200 kronor med 600 kronor årligen. Slutligen har föreslagits, att det till

nämndens ledamöter beräknade beloppet ökas med 800 kronor, varjämte

1 600 kronor ansetts böra avses för oförutsedda utgifter.

För slutförande av det omfattande utredningsarbetet beträffande överföring

av vissa fastigheter till försvarets bostadsanskaffningsfond synas departementschefen

medel böra stå till förfogande jämväl under nästa budgetår.

Nämnden har emellertid icke ansett sig kunna redan nu verkställa en

tillförlitlig uppskattning av medelsbehovet för sådant ändamål. Enligt vad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

lil

departementschefen under hand inhämtat har detsamma inom nämnden preliminärt

beräknats till omkring 30 000 kronor, varav ungefär hälften skulle

belöpa å lokal värdering av fastigheterna och återstoden — avseende såväl

avlöningar som omkostnader — hänföra sig till den centrala bearbetningen av

utredningsmaterialet. Det kan dock icke nu avgöras, framhåller departementschefen,

örn och i vad mån medelsanvisning behöver för nästa budgetår ifrågakomma

för nämnda ändamål. Med hänsyn härtill har departementschefen

funnit sig icke kunna förorda, att de till nämnden utgående anslagen höjas

med angivet belopp. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra,

synes departementschefen förevarande anslag för bestridande av de för utredningens

fullföljande oundgängligen erforderliga avlöningskostnaderna få

enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande överskridas. I samband därmed

synes anslaget böra betecknas såsom förslagsanslag, varvid förutsättes, att

anslaget icke må överskridas av annan anledning än den nyss nämnda. Därvid

uppkommande ofrånkomliga omkostnader torde enligt departementschefen,

likaledes enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande, böra bestridas

från nämndens omkostnadsanslag.

Med hänsyn till den utökning av bostadsanskaffningsnämndens arbetsuppgifter,

som torde vara att förvänta, finner sig utskottet böra tillstyrka,

att medel anvisas för den begärda personalförstärkningen. Jämväl förslagen,

i vad de avse arvodesförhöjningar, synas på enahanda skäl böra godtagas.

Da det, såsom departementschefen framhållit, icke nu kan avgöras, örn och

i vad mån medelsanvisning för nästa budgetår behöver ifrågakomma för slutförande

av utredningsarbetet beträffande överföring av vissa fastigheter till

försvarets bostadsanskaffningsfond.vill utskottet icke framställa någon erinran

mot att förevarande anslag för bestridande av de för utredningens fullföljande

oundgängligen erforderliga avlöningskostnaderna må enligt Kungl.

Maj:ts närmare bestämmande överskridas. Utskottet tillstyrker, att i samband

härmed avlöningsanslaget betecknas såsom förslagsanslag, dock under

den av departementschefen angivna förutsättningen, att anslaget icke må

överskridas av annan anledning än den nu nämnda. Utskottet finner sig jämväl

kunna tillstyrka, att med ovanberörda utredning sammanhängande ofrånkomliga

omkostnader må likaledes enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande

bestridas från nämndens omkostnadsanslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets bostadsanslcaffningsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

89 000 kronor.

155:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 305 och 306), vilket i förhållande till

motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en av den fortgående ökningen

av nämndens arbetsbörda föranledd höjning med 7 000 kronor, får

Utskottet.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 4.

utskottet — under hänvisning till vad utskottet anfört under närmast föregående

punkt — hemställa,

att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

Inskrivningsväsendet.

156:o) Inskrivningskostnader. Under hänvisning till vad som anförts under

arméns anslag till reseersättningar m. m. får utskottet i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 162, s. 306—308), som innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställa,

att riksdagen må till Inskrivningskostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

157:o) Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, s. 308 och 309), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning — och då utskottet icke haft något att erinra mot att förevarande

anslag må tagas i anspråk jämväl för specialundersökning av dem

som söka fast anställning vid krigsmakten och i mån av behov efter Kungl.

Maj:ts beprövande även för sådan undersökning av efterbesiktigade — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

l58:o) Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 309 och 310) och under erinran, att

för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vård och underhåll av adressenngsmaskiner

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

159:o) Inskrivningsrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165,

s. 310), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inskrivningsrådet för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 6 000 kronor.

Diverse.

160:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond.

På därom av Kungl. Majit gjord framställning (punkt 166, s. 311) hemställer

utskottet,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 113

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

161:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.

I överensstämmelse med Kungl. Majlis förslag (punkt 167, s. 311) hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 587 000 kronor.

162:o) Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond. Ersättning till

försvarets fastighetsfond: Marinens delfond. Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Flygvapnets delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag

till ifrågavarande ändamål (punkt 168) har riksdagen redan fattat beslut

(statsutskottets utlåtande nr 93), varom utskottet velat här

erinra.

163:o) Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 312 och 313), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande av beredskapskostnader vid

försvarets fabriksverk för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

164:o) Ersättning för automobilskatt. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 170, s. 313 och 314), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en av ökningen av antalet stammotorfordon

föranledd anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för automobilskatt för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.

165:o) Ersättning för rustning och rotering. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 171, s. 314) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för rustning och rotering för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

166:o) Resestipendier. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

172, s. 314) och med förmälan, att anslaget med hänsyn till förefintlig reservation

upptagits för nästa budgetår med ett allenast formellt belopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 4.

856 46 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

167:o) Fritidsundervisning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 173,

s. 315) att till Fritidsundervisning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 185 000 kronor.

Vidare har uti en inom första kammaren av herr R. Wagnsson vackt motion

(1:122) hemställts, att riksdagen måtte till frivillig fritidsundervisning för

värnpliktiga och fast anställda anvisa ett reservationsanslag dels av 15 000

kronor på tilläggsstat för budgetåret 1944/45, dels av 200 000 kronor för budgetåret

1945/46.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 185 000

kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har chefen för försvarsstaben

i syfte att belysa förhållandet mellan beviljade anslag och åldersklassernas

ungefärliga storlek meddelat, att 1941, 1942 och 1943 års åldersklasser

ungefärligen omfattade 51 700, 52 000 och 53 000 man. Åldersklassen 1944

beräknades till omkring 50 000 man. De relativt obetydliga fluktuationerna

i fråga örn åldersklassernas storlek borde enligt hans mening icke påverka

anslagets storlek. Däremot skulle tillkomsten av flera nya truppförband i

viss mån kunna motivera en mindre höjning av anslaget. Under budgetåret

1943/44 hade genomsnittligt 10 200 man deltagit i undervisningen. Antalet

elever tillhörande det fast anställda manskapet hade utgjort 2 200.

Stort avseende borde fästas vid det stegrade intresse, som från sistnämnda

elevkategori kommit till synes. De totala utgifterna hade uppgått till i

medeltal 25 kronor per elev. Med hänsyn till vunnen erfarenhet och de

utvecklingstendenser, som kunde förutses, syntes elevantalet för budgetåret

1945/46 kunna uppskattas till omkring 11 000. Kostnaden per elev och

år borde beräknas till omkring 22 kronor 50 öre, motsvarande en totalkostnad

av 250 000 kronor. Då elevernas anmälningsavgifter kunde beräknas

till 33 000 kronor och 20 000 kronor borde kunna täckas med lägerkasseeller

motsvarande medel, syntes en begränsning av anslaget till 200 000

kronor möjlig.

Departementschefen har anfört följande.

Ifrågavarande anslag är avsett för bestridande av kostnader för lärararvoden,

undervisningsmateriel m. m. vid den fritidsundervisning för värnpliktiga

och fast anställda, som de senaste åren försöksvis anordnats inom

försvaret. Då det synes mig vara av vikt, att möjlighet till sådan undervisning

även i fortsättningen står nämnda personalkategorier till buds, har

jag intet att erinra mot att medel för ändamålet ställas till förfogande även

för nästa budgetår. Medelsanvisningen bör emellertid enligt min mening

bibehållas vid samma belopp som för innevarande budgetar, 185 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning frångå Kungl. Majis förslag under

förevarande punkt, vilket beräknats med hänsynstagande till att i erforderlig

utsträckning kunna tillgodose det med anslaget avsedda behovet för nästa

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

115

budgetår. Utskottet finner sig därför icke böra tillstyrka motionen, i vad

den avser medelsanvisningen för sistnämnda budgetår. Ej heller finner utskottet

anledning föreligga till förstärkning av motsvarande anslag för innevarande

budgetår, varför motionen även i denna del avstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionen I: 122, i vad den avser anslaget för budgetåret 1945/46,

till Fritidsundervisning för nämnda budgetår anvisa ett

reservationsanslag av 185 000 kronor;

b) avslå samma motion, i vad den avser anslaget för budgetåret

1944/45.

168:o) Personalvårdsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

174, s. 316 och 317) att till Personalvårdsverksamhet för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 85 000 kronor.

Med hänsyn till att arbetsbördan för personalvårdsnämndens sekreterare,

till vilken utgår ett årligt arvode av 1 000 kronor, avsevärt ökats utöver vad

från början förutsatts, främst på grund av behovet av att inhämta nämndens

yttrande i de till följd av beredskapen talrikt förekommande ärendena rörande

krigsplacering eller avlösning m. m. av personalvårdsassistenter, har

departementschefen förordat, att ifrågavarande arvode höjes till 2 000 kronor.

Ny prövning av frågan bör dock enligt departementschefen ske sedan arbetsförhållandena

efter beredskapens avveckling stabiliserats. Någon höjning av

anslaget på grund av denna arvodesreglering har icke ansetts erforderlig.

På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet den föreslagna

arvodesregleringen för personalvårdsnämndens sekreterare. Då beräkningen

av anslaget i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Personalvårdsverksamhet för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

169:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.

Majlis förslag (punkt 175, s. 317), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

250 000 kronor.

170:o) Civilanställnings befrämjande. Industriens krigsorganisation. Beträffande

Kungl. Majis framställningar om anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna

Utskottet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Statsutskottets utlåtande nr 4.

176 och 177) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

171:o) Premier för innehav av vissa automobiler. Reglering av skador i följd

av trafik med försvarets motorfordon. På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar

(punkterna 178 och 179), vilka i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebära oförändrade anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Premier för innehav av vissa automobiler ett reservationsanslag

av 100 kronor;

b) till Reglering av skador i följd av trafik med försvarets

motorfordon ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

172:o) Utredningar rörande markförvärv m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 180, s. 319 och 320), vilket i förhållande till det för

löpande budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 10 000 kronor,

beroende dels på å anslaget förefintliga reservationer, dels ock på att behovet

av utredningar torde komma att nedgå, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande markförvärv m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

173:o) Försvarsfilm. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 181) att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsfilm för budgetåret

1945/46 beräkna ett reservationsanslag av 145 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 124, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 23 februari

1945, föreslagit riksdagen att under riksstatens fjärde huvudtitel till Försvarsfilm

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 195 000

kronor.

Den militära filmverksamheten har inriktats på dels undervisningsfilm

och dels upplysnings- och propagandafilm. Vid den tid då filmen började

anlitas som hjälpmedel i den militära undervisningen omhänderhades såväl

framställningen som distributionen av undervisningsfilmerna till truppförbanden

av den år 1920 bildade föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm, i

vilken arméns, marinens och flygvapnets truppförband, militära föreningar

m. fl. ingingo som aktiva medlemmar. Från år 1928 har framställningen av

undervisningsfilm handhafts av det då bildade aktiebolaget Kinematografiska

anstalten, medan distributionen även under tiden därefter ombesörjts av föreningen.

Då det i april 1940 befanns nödvändigt att igångsätta en militär filmpropaganda,

organiserades inom försvarsstaben en särskild filmdetalj, på vilken

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

117

det ankom att handha verksamheten för upplysnings- och propagandafilm.

Filmdetaljen, som för sin verksamhet från början var hänvisad till föreningenbolaget,

kom att stå i intim kontakt med dessa i såväl personal- som lokalhänseende.

Sedan en inom arméförvaltningens civila departement verkställd preliminär

undersökning föranlett vissa erinringar mot förvaltningen av de medel, som

anvisats för filmverksamheten inom försvarsväsendet, tillsattes en kommitté,

vilken i ett den 4 november 1944 avgivet utlåtande framlagt förslag beträffande

den militära filmverksamhetens fortsatta bedrivande.

De sakkunniga hava beträffande frågan örn det framtida ordnandet av den

militära filmverksamheten valt att ställa mot varandra två olika alternativ, av

vilka det ena, betecknat alternativ I, innebär att verksamheten inordnas i den

militära organisationen, under det att det andra, betecknat alternativ II,

bygger på bibehållandet av den hittillsvarande verksamheten med vissa jämkningar.

De årliga omkostnaderna enligt förstnämnda alternativ hava beräknats

uppgå till 440 000 kronor och enligt sistnämnda alternativ till 305 000

kronor, därvid i båda fallen hänsyn tagits till årlig inkomst av filmuthyming.

De sakkunniga hava framhållit, att de med ledning av den ingående kännedom,

de under sitt utredningsarbete förvärvat angående verksamheten hittills

och efter noggrant övervägande av de olika möjligheter som uppställt sig för

verksamhetens anordnande i fortsättningen, funnit sig böra föreslå en lösning

enligt alternativ II, d. v. s. bibehållande av den nuvarande organisationen

med vissa jämkningar.

Sistnämnda alternativ förutsätter, framhålla de sakkunniga, åtgärder

från statens sida i kontrollsyfte ävensom vissa förändringar i förhållandet

mellan bolaget och föreningen. I dessa båda hänseenden hava de sakkunniga

anfört följande.

Beträffande åtgärder i kontrollsyfte har förutsatts, att i styrelsen för

såväl bolaget som föreningen skulle finnas en av Kungl. Majit utsedd ledamot

jämte suppleant för denne. För vederbörande styrelses beslutförhet

skulle erfordras närvaro av nämnda ledamot eller suppleant. Protokoll skulle

föras vid styrelsesammanträde. Såsom ytterligare åtgärd i samma syfte har

föreslagits, att i såväl bolaget som föreningen en revisor jämte suppleant för

denne skulle utses av Kungl. Majit. Med hänsyn till betingelserna för föreningens

ekonomiska verksamhet har funnits lämpligt, att föreningens räkenskaper

skulle vara tillgängliga för granskning av statlig revisionsmyndighet

och riksdagens revisorer. Vidare ha föreningens stadgar ansetts böra underställas

Kungl. Majits prövning. Till undvikande av de olägenheter, som

personlig gemenskap i ledningen för bolaget och föreningen tidigare visat

sig medföra, har förutsatts, att funktionär i ledande ställning i föreningen

icke skulle få inneha tjänst eller vara styrelseledamot i företag inom filmbranschen,

hos vilket föreningen upptoge beställningar.

Vad härefter angår det inbördes förhållandet mellan bolaget och föreningen

har detta funnits böra i väsentliga hänseenden förändras. Härvid har stått i

förgrunden sättet för fördelningen av bolagets vinst. Medan hittills bolaget

varit oförhindrat att för utdelning till aktieägarna fritt disponera bolagets

behållna årsvinst, har i det här framlagda alternativet förutsatts, att utdelningen

till aktieägarna skulle begränsas till viss procentsats samt att åter
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 4.

stående vinst skulle överföras till föreningen i form av rabatter. Gränsen för

utdelningen till aktieägarna har satts till 6 % å nominella aktiebeloppet. Dock

har det ansetts skäligt, att i fall, då föregående års vinst icke medgivit

nämnda utdelning, kompensation härför skulle kunna ske senare år. Denna

form av vinstbegränsning nödvändiggör vissa bestämmelser örn rätt till avskrivningar

och fondering. Härjämte torde erfordras garantier mot obefogad

ökning av aktiekapitalet. Bestämmelser i enlighet med vad nu angivits örn

fördelning av bolagets vinst skulle undanröja en brist, som de sakkunniga

tidigare påvisat med avseende å det hittillsvarande avtalsförhållandet mellan

bolaget och föreningen, nämligen avsaknaden av bestämmelser angående omsättningsrabatternas

beräkning.

Även i ett annat hänseende har förhållandet mellan bolaget och föreningen

ansetts böra ändras. Här åsyftas bestämmelserna rörande utrustningen

för filmupptagning och invetarierna för filmlaboratoriverksamhet.

Denna materiel tillhör för närvarande föreningen och uthyres till bolaget på

villkor, som angivas i ett mellan bolaget och föreningen träffat avtal. På sätt

framgår av de sakkunnigas tidigare utlåtande har detta avtal, särskilt beträffande

däri förekommande bestämmelser örn lösningsrätt till materielen, givit

anledning till anmärkning. För ernående av en tillfredsställande lösning av

hithörande frågor har föreslagits, att materielen skulle övertagas av bolaget

efter värdering.

De sakkunniga ha emellertid ansett de organisatoriska förändringarna icke

kunna inskränkas till vad sålunda angivits. Med hänsyn till förutsatt ökning

av filmverksamheten hava de sakkunniga funnit en förstärkning av den militära

personal, på vilken det ankommer att leda verksamheten, påkallad. I sådant

hänseende hava de sakkunniga med hänsynstagande till filmernas antagliga

fördelning mellan försvarsgrenarna föreslagit inrättandet av en befattning

som filmofficer i någon av lönegraderna Oa 3—Oa 4 inom envar av försvarsgrenarna.

Härtill skulle komma för arméns del två befattningar i någon av

lönegraderna Oa 2—Oa 3 samt för marinens del en befattning i någon av sistnämnda

lönegrader.

I fråga örn den centrala organisationen av den militära filmverksamheten

har departementschefen anfört följande.

Den militära filmverksamheten företer i sin nuvarande form en för statlig

drift egenartad organisation, bestående av ett privatägt bolag för produktion

och en halvstatlig förening för produktionsledning och distribution.

Denna organisationsform torde få ses mot bakgrunden av att verksamheten

i början omfattats med ett förhållandevis ringa intresse från statsmakternas

och de militära myndigheternas sida. Filmen såsom hjälpmedel i den

militära undervisningen har länge betraktats som ett experiment och dess

utveckling har därigenom kommit att lång tid få fortgå utan fastare ingripande

från statens eller de militära myndigheternas sida. Sedan numera relativt

betydande anslagsbelopp anvisas för ändamålet, synes tiden vara inne

att tillrättalägga verksamhetens organisation.

Det kunde ifrågasättas örn icke hela ifrågavarande verksamhet — såväl produktion

som distribution av film för militära ändamål — borde omhändertagas

av staten. Det synes mig icke råda något tvivel örn att en dylik anordning

skulle medföra fördelar såtillvida att man härigenom kunde ernå en

efter klara linjer uppbyggd enhetlig organisation. I de sakkunnigas utlåtande

ha anförts olika skäl mot en dylik anordning. Av dessa skäl synas mig de

av ekonomisk art mest vägande. Det har sålunda beräknats, att en verksamhet

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

119

i helt militär regi skulle innebära en engångskostnad av 87 000 kronor och

en merkostnad i förhållande till nuvarande organisation av omkring 135 000

kronor om året. Sistnämnda belopp torde dock böra reduceras. Jämförelsen

mellan lönekostnaderna för den militära personalen enligt de olika alternativen

synes nämligen ha skett från olika utgångspunkter. Vid en härav

betingad ändring av kostnadsberäkningarna synes skillnaden i kostnadshänseende

nedgå till omkring 100 000 kronor örn året. Då denna merkostnad

synes mig förhållandevis betydande, anser jag mig icke böra nu förorda en

dylik mera genomgripande omläggning av verksamheten. Tills vidare synas

strävandena böra inriktas på att avhjälpa de brister i organisationen som en

tidigare verkställd granskning av verksamheten ådagalagt.

De sakkunnigas förslag innebär såtillvida väsentliga fördelar i förhållande

till vad hittills gällt, att förslagets genomförande möjliggör effektivare kontroll

över användningen av de medel som anvisas för verksamheten och undanröjer

de möjligheter till ekonomiskt utnyttjande av verksamheten som en obegränsad

utdelning på aktierna i det privatägda bolaget hittills öppnat. Däremot

kan ett genomförande av sakkunnigförslaget knappast anses medföra

den stadga i den militära ledningen av verksamheten som bör eftersträvas.

Det synes icke helt tillfredsställande, att samordnandet av verksamheten de

olika försvarsgrenarna emellan såsom hittills varit fallet sker genom det halvstatliga

organ som föreningen utgör. De skäl som överbefälhavaren anfört för

anstånd med en organisationsändring i förevarande avseende synas mig emellertid

vara bärande.

Under hänvisning till vad sålunda anförts vill jag icke motsätta mig, att

den militära filmverksamheten tills vidare bedrives i sin nuvarande organisation

dock med jämkningar i huvudsaklig överensstämmelse med vad av de sakkunniga

förordats.

Då det synts departementschefen, att hinder icke böra uppställas för försvarsgrenscheferna

att vid beställning av filmer anlita annat företag än föreningen

eller bolaget, har departementschfen funnit sig böra tillstyrka de

sakkunnigas förslag, att medel till undervisningsfilm i fortsättningen skola

av civilförvaltningen disponeras för utbetalning till försvarsgrenscheferna,

att av dem användas för avsedda ändamål. Åt civilförvaltningen synes böra

inrymmas befogenhet att fastställa bestämmelser för föreningens bokföring.

Såvitt gäller filmverksamheten vid truppförbanden ha de sakkunniga framhållit,

att den nuvarande tillgången till projektionsapparatur icke täcker behovet.

Anskaffning av dylik apparatur i erforderlig omfattning skulle draga

en kostnad av 340 000 kronor. Av detta belopp ha emellertid i enlighet med

vad tidigare skett i fråga om dylika kostnader 100 000 kronor ansetts böra

bestridas av lägerkassorna. På statsverket skulle sålunda i detta hänseende

belöpa en kostnad av 240 000 kronor. I likhet med vad de sakkunniga föreslagit

och chefen för armén tillstyrkt har departementschefen ansett, att

denna materielanskaffning bör ske successivt med beaktande av angelägenhetsgraden

i de särskilda fallen. Medel för ändamålet hava synts departementschefen

böra utgå från försvarsgrenarnas anslag till undervisningsmateriel

i den mån dessa därtill lämna tillgång. Vid uppförandet av nya kasernetablissement

under de senaste åren har i den mån så varit möjligt beaktats

önskvärdheten av att för filmändamål erforderliga lokaler ställas till förfogande.

Departementschefen utgår från att de av de sakkunniga i detta hän
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 4.

seende anförda synpunkterna skola även fortsättningsvis beaktas. De sakkunniga

hade därvid anfört, att varje truppförband borde förfoga över en

samlingslokal, rymmande förbandets hela personal, för biografändamål samt

att varje utbildningsenhet borde ha tillgång till ett lektionsrum, där bildband

kunde visas. Några av dessa lektionsrum borde förses med mörkläggningsanordningar

för att kunna begagnas även för filmförevisningar med smalfilmsapparat.

, ^.

Yad angår verksamhetens omfattning ha de sakkunniga såvitt gäller undervisningsfilm

föreslagit, att för den närmaste framtiden inspelningsverksamheten

hålles inom en kostnadsram av 175 000 kronor örn året. Härvid har

räknats med en årsproduktion av 35 filmer. Detta antal filmer motsvarar den

produktionskapacitet som ansetts möjlig med i det föregående beräknad tillgång

till inspelningsledare inom de olika försvarsgrenarna. Inspelnings- och

kopiekostnaderna ha uppskattats enligt de grunder som tillämpats vid anslagsberäkningen

för innevarande budgetår. Den angivna kostnaden överstiger

med 75 000 kronor det för innevarande budgetår för ändamålet upptagna anslagsbeloppet.

Vid beräkningen av anslaget till undervisningsfilm för innevarande

budgetår skedde en begränsning med hänsyn till den produktionskapacitet

som ansågs möjlig vid dåvarande tillgång till inspelningsledare. Vid

bifall till de sakkunnigas förslag i personalhänseende synes departementschefen

en inspelning av det i det föregående beräknade antalet av 35 filmer

visserligen i och för sig möjlig. Med hänsyn till belastningen på den i 1942

års försvarsbeslut angivna kostnadsramen för försvaret har departementschefen

dock funnit sig böra förorda en begränsning av medelsanvisningen för

nästa budgetår till 155 000 kronor. Någon ändring i personalstaterna för försvarsväsendet

har vid bifall härtill icke ansetts vara erforderlig.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att chefen för flygvapnet

och flygförvaltningen hemställt, att ett belopp av 30 000 kronor måtte

ställas till flygvapnets förfogande för framställning av två utbildningsfilmer

i skjutning, vilka medel enligt framställningen borde bestridas av flygvapnets

reservationsanslag till övningar. Därvid har åberopats, att skjututbildning

enbart under flygning medför svårigheter samt dessutom är tidsödande och

förenad med stora kostnader på grund av den avsevärda flygtid,som erfordras

för att bibringa eleverna tillräckliga färdigheter. Vidare har framhållits, att

den största delen av kostnaderna hänför sig till experiment, vilka torde giva

en erfarenhet som sedermera kunde komma såväl flygvapnet som andra försvarsgrenar

till godo vid framställning av liknande utbildningsfilmer. Ehuru

medel för filmändamål i princip icke böra tagas i anspråk från andra anslag

å rikstaten än det till försvarsfilm anvisade, har departementschefen funnit

sig i förevarande fall böra tillstyrka, att kostnaderna få bestridas av flygvapnets

reservationsanslag till övningar i den mån detta därtill lämnar tillgång.

Därest riksdagen icke framställer erinran häremot, har departementschefen

för avsikt att framdeles föreslå Kungl. Majit att meddela beslut av

denna innebörd.

I fråga örn upplysnings- och propagandafilm ha de sakkunniga för nästa

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

121

budgetår föreslagit medelsanvisning med samma belopp som för innevarande

budgetår eller 40 000 kronor. I detta sammanhang ha de sakkunniga uttalat

att, såvitt gäller framställning av dylik film framdeles, återhållsamhet bör

iakttagas. Denna uppfattning har icke delats av chefen för försvarsstaben

och försvarets upplysningsutredning. Departementschefen har härutinnan

erinrat, att han i samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår

för försvarsfilm uttalade tvekan huruvida efter ett fredsslut en produktion av

berörda omfattning kunde antagas bliva erforderlig men att han med hänsyn

till rådande beredskapsläge funnit sig kunna tillstyrka, att för innevarande

budgetår kostnaderna för ändamålet beräknades med utgångspunkt från en

produktion av den angivna omfattningen. Under hänvisning till detta uttalande

har departementschefen ansett sig böra tillstyrka, att utgifterna för

militär upplysnings- och propagandafilm jämväl för nästa budgetår beräknas

till 40 000 kronor. Huruvida för tiden därefter en motsvarande medelsanvisning

bör ske torde enligt departementschefen få bli beroende på ställningstagandet

till det förslag, som avgives av upplysningsutredningen.

Det belopp av 5 000 kronor som för innevarande budgetår ställts till marinförvaltningens

förfogande, att av chefen för marinen disponeras för upprättande

och underhåll av filmdepåer, har synts departementschefen böra för

nästkommande budgetår bortfalla. Det har synts departementschefen icke

klarlagt, att särskilda medel för sådant ändamål böra anvisas vid marinen.

Därest det efter närmare prövning befinnes erforderligt att upptaga medel

för ändamålet, torde enligt departementschefen kostnaderna få bestridas inom

ramen för förevarande anslag.

Mot de sakkunnigas av försvarsstabschefen tillstyrkta förslag om indragande

av de två befattningarna som stabsfotograf i lönegraden MEo 15 vid

försvarsstaben har departementschefen icke haft något att erinra.

Förevarande anslag skulle sålunda för nästa budgetår uppgå till

(155 000 + 40 000 =) 195 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

50 000 kronor.

För filmverksamhetens inom försvarsväsendet ordnande i fortsättningen

hava, såsom av propositionen framgår, framlagts alternativa förslag innebärande

antingen att verksamheten helt inordnas i den militära organisationen eller att

den hittillsvarande verksamheten i huvudsak bibehålies dock med vissa jämkningar.

Utskottet har vid övervägande av denna fråga ansett sig särskilt av

ekonomiska skäl böra förorda den lösning, som innefattas i sistnämnda alternativ.

Utskottet ansluter sig alltså härvid till de sakkunnigas av departementschefen

tillstyrkta förslag. De åtgärder från statens sida i kontrollsyfte

ävensom de förändringar i det inbördes förhållandet mellan Aktiebolaget

Kinematografiska anstalten och föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm, som

förutsatts i detta förslag, synas utskottet innebära påtagliga fördelar i förhållande

till vad som hittills gällt, varför utskottet tillstyrker förslagen härutinnan.

Yad beträffar organisationen i övrigt och vad departementschefen i sam
-

Utskottet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

band därmed föreslagit finner utskottet sig kunna till alla delar tillstyrka.

Detsamma gäller den verkställda beräkningen av anslaget för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsfilm för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 195 000 kronor.

174:o) Extra utgifter. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

182, s. 321), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

175:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 183, s. 321—323)

att till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 8 900 000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 7 500 000

kronor.

Förevarande anslag har under de senaste budgetåren undergått en kraftig

ökning. Genom 1944 års ändring av 1927 års militärersättningsförordning utvidgades

förordningens tillämpningsområde såtillvida, att viss icke ständigt

tjänstgörande fast anställd personal erhöll rätt till ersättning enligt förordningen.

Därjämte höjdes det belopp, vartill den årliga arbetsförtjänsten för

värnpliktiga, som enligt vämpliktslagens bestämmelser genomgått s. k. fortsatt

tjänstgöring eller utbildning eller som tjänstgöra efter det kalenderår,

varunder de fyllt 28 år, skulle antagas uppgå vid bestämmandet av ersättning

enligt förordningen. Vidare hänfördes genom förordningen 1944:466

viss frivillig personal under 1927 års militärersättningsförordning. Härigenom

uppkommer givetvis viss kostnadsökning under anslaget, men densamma

torde vara svår att beräkna. Örn försvarsberedskap upprätthålles i avsevärd

utsträckning även under nästa budgetår, torde, framhåller departementschefen,

med hänsyn till den beslutade höjningen av dyrtidstilläggen kostnaderna,

inberäknat ersättningar till hemvärnsmän och fältartister samt övriga

frivilliga, kunna uppskattas till 9 000 000 kronor.

Enär från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond synes kunna

utgå bidrag med ett belopp av 110 000 kronor, har medelsbehovet under anslaget

uppskattats till i avrundat tal 8 900 000 kronor.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag, som givetvis måste

vara i hög grad approximativ, finner sig utskottet kunna tillstyrka, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 8 900 000 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

123

176:o) Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena

under 1914—1919 års världskrig. I enlighet nied Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 184, s. 323 och 324), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en av den beräknade belastningen å anslaget

föranledd minskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för skada till följd av olycksfall,

som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—1919 års

världskrig, för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

45 000 kronor.

177:o) Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten tili fast egendom.

På därom av Kungl. Majit gjord framställning (punkt 185, s. 324—326) och

med förmälan, att anslagsbeloppet är i hög grad approximativt beräknat, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar för inskränkningar i

förfoganderätten till fast egendom för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

178:o) Provisoriska åtgärder till förbättrande av tandvården inom försvarsväsendet.

Beträffande Kungl. Majlis framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål

(punkt 186) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

179:o) Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. Engångsanskaffning av

skärmbildsutrustningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 187,

s. 327—331) att för budgetåret 1945/46 anvisa

dels till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. ett anslag av

61 000 kronor,

dels ock till Engångsanskaffning av skärmbildsutrustningar m. m. ett reservationsanslag

av 104 000 kronor.

Med stöd av de erfarenheter, som vunnits under tiden för den förstärkta

försvarsberedskapen, har försvarets sjukvårdsförvaltning hemställt om medel

för en med tanke på fredsförhållandena planerad organisation för skärmbildsfotografering.

Enligt denna organisation skulle arbetet med granskningen

av filmen bedrivas vid en för hela landet gemensam central i Stockholm.

Fotograferingsförfarandet och skötseln av instrumentariet skulle anförtros åt

härför utbildade sköterskor, respektive röntgenteknici. Ledningen av organisationen

borde anförtros åt en fackkunnig läkare, knuten till sjukvårdsförvaltningen.

Denne läkare borde vara föreståndare för granskningscentralen och

biträdas av en läkare och två kvinnliga biträden. För nästa budgetår har föreslagits

en försöksverksamhet enligt i huvudsak följande linjer. Till inskrivningarna

skulle beordras en patrull om en röntgentekniker och en skärmbilds
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet■

sköterska under sammanlagt omkring 60 dagar för tjänstgöring vid vart och ett

av sju inskrivningsområden. För undersökningar av till värnpliktstjänstgöring

nyinryckande värnpliktiga skulle beordras 21 patruller, sammansatta på ovan

angivet sätt för tjänstgöring under omkring 14 dagar var.

Det är bär i första hand fråga örn, framhåller departementschefen, att bereda

ämbetsverket möjlighet att även efter beredskapens avveckling fullfölja den nu

sedan flera år bedrivna betydelsefulla verksamheten på detta område. Därjämte

syftar förslaget till ett med hänsyn till smittofaran önskvärt hastigare

genomförande av undersökningarna vid förbanden, varigenom personal med

tuberkulösa lungförändringar — i många fall förut ej kända — snabbt skall

kunna avskiljas från militärtjänst. Den föreslagna organisationen skulle

möjliggöra undersökning av all nyinryckt personal inom kort tid efter inryckningen.

Under förutsättning, att lastbil kan anlitas för transport av utrustningen,

skulle undersökningen av samtliga inryckande kunna medhinnas

på omkring 7 dagar. Även vid vissa inskrivningsförrättningar skulle skärmbildsfotografering

försöksvis äga rum. Granskningen av exponerad film

jämte arkivering av densamma skulle ske centralt i Stockholm under ledning

av en läkare, som även skulle inom sjukvårdsförvaltningen handlägga förekommande

röntgenfrågor. Genom tillfällig förstärkning av granskningspersonalen

i samband med de större inryckningarna skulle denna granskning i

varje särskilt fall kunna slutföras på några få dagar.

De årskostnader, om vilka i detta sammanhang är fråga, hava beräknats

till sammanlagt 61000 kronor. Engångskostnaderna skulle belöpa sig till

104 000 kronor.

Departementschefen har uttalat, att ur försvarets speciella synpunkter förslagets

huvudvikt ligger vid möjligheten att snabbt undanröja smittorisken

vid de militära förläggningarna. Med hänsyn till såväl den enskildes som

det allmännas intressen är det därjämte självfallet av stor betydelse, att möjlighet

yppas att på ett tidigt stadium bereda den sjuke vård. Departementschefen

har även framhållit, att möjligheten av att genomföra ur den allmänna

tuberkulosvårdens synpunkt önskvärda, mera omfattande skärmbildsundersökningar

torde i avsevärd mån ökas, om anknytning sker till en tidpunkt,

då — såsom vid inryckning eller inskrivning — ett stort antal av

de personer, som skola undersökas, finnas samlade på en plats. I betraktande

härav har departementschefen funnit sig böra i huvudsak giva sin anslutning

till sjukvårdsförvaltningens förslag.

Med hänsyn till betydelsen ur folkhälsans synpunkt av de sedan flera år

bedrivna skärmbildsundersökningarna av militär personal finner sig utskottet

böra tillstyrka, att ifrågavarande verksamhet fullföljes efter beredskapens

upphörande i huvudsaklig överensstämmelse med den vidgade organisation

för skärmbildsfotografering, som det föreliggande förslaget innefattar. Beräkningen

av de års- och engångskostnader, varom i detta sammanhang är fråga,

synes utskottet kunna godtagas.

Utskottet får alltså hemställa,

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

125

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. ett anslag

av 61 000 kronor;

b) till Engångsanskaffning av skärmbildsutrustningar m. m.

ett reservationsanslag av 104 000 kronor.

180:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 188) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

181:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. På därom av

Kungl. Majit gjord framställning (punkt 189, s. 332) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 450 000 kronor.

182:o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande Kungl. Majits framställningar

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 190 och 191) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 8 maj 1945.

På statsutskottets vägnar:

ALGOT TÖRNKVIST.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Mannerskantz, Heiding, Carlström,

Gustaf Iwar Anderson, Gillström, Berling, Johan Eric Ericson, Gustav

Emil Andersson, Näsström, Sundberg och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Falla, Persson i Tidaholm, Pettersson

i Dahl, Bergström, Andersson i Malmö, Mårtensson, Holmström, Lindholm,

Onsjö, Boman i Kieryd och Petterson i Degerfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:4 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majda i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945146 unde s. 1 i texten