Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående inrättande av en överingenjör sbefattning vid försvarets fabriksverk m. m.

1945-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående inrättande av en överingenjör sbefattning vid försvarets fabriksverk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående

inrättande av en överingenjör sbefattning vid

försvarets fabriksverk m. m.

(l:a avd.)

l:o) Inrättande av en överingenjörsbefattning vid försvarets fabriksverk. I propositionen

nr 47 har Kungl. Majit (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 26 januari 1945) föreslagit riksdagen

att å den av riksdagen fastställda personalförteckningen för försvarets

fabriksverk, med tillämpning från och med tidpunkt som av Kungl. Majit

bestämmes, uppföra en överingenjör, fabrikschef, i högst lönegraden C 4.

De hittills projekterade centrala tvätt- och reparationsanstalterna beräknas

kunna tagas i bruk, anstalten på Gotland sommaren 1945, anstalterna i

Stockholm och Boden i början av år 1946, anstalten i Långsele omkring

mitten av år 1946 samt anstalterna i Herrljunga och Mjölby omkring årsskiftet

1946/47. Den provisoriska anstalten i Landskrona arbetar sedan den

1 juli 1944 i försvarets fabriksstyrelses regi.

Försvarets fabriksstyreise har i skrivelse till Kungl. Majit framhållit, bland

annat, att, i samband med att styrelsen övertoge ansvaret för tillgodoseendet

av det militära tvätt- och reparation sbehovet, avseende beklädnadsartiklar,

styrelsens arbetsuppgifter givetvis komme att ökas liksom styrelsen

komme att få taga ställning till frågor av helt annan natur än dem, som

sammanhängde med den av styrelsen bedrivna rörelsen i övrigt. Den centrala

handläggningen av drifttekniska frågor avseende denna verksamhet

borde enligt styrelsens förmenande tills vidare kunna ske inom styrelsens

förefintliga sektioner med biträde från och med den tidpunkt, då Stockholmsanstalten

kommit till stånd, av denna anstalts chef.

Genom det ökade ansvar och den större arbetsbörda, som vid en sådan

organisation skulle anförtros chefen för den blivande Stockholmsanstalten,

syntes det styrelsen nödvändigt, att åt denna befattning gåves en något

högre löneställning än vad reparationstjänstutredningen föreslagit. Befattningen

borde lämpligen betecknas såsom en överingenjörsbefattning och i personalförteckningen

uppföras i högst lönegraden C 4.

Departementschefen har för egen del anfört, bland annat, följande.

Yad försvarets fabriksstyrelse sålunda anfört rörande handläggningen av

de drifttekniska frågorna anser jag mig kunna biträda. Med hänsyn till

vad som tidigare förutsatts i fråga örn löneställningen för de centrala tvätt
Bihanq

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 49.

621 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 49.

Utskottet.

och reparationsanstalternas chefer har jag däremot funnit det tveksamt, örn

chefen för Stockholmsanstalten — även örn han erhåller i uppdrag att inom

fabriksstyrelsen biträda vid handläggningen av angivna frågor —- bör avlönas

enligt C-plan. Emellertid är det av vikt, att för denna befattning kan förvärvas

en särskilt kvalificerad person. I betraktande härav och med hänsyn till

den ökade arbetsbörda och det ansvar som kommer att åvila chefen för

Stockholmsanstalten i jämförelse med de övriga motsvarande befattningshavarna

vill jag icke motsätta mig, att ifrågavarande befattningshavare anställes

såsom överingenjör och erhåller en högre löneställning än cheferna

för övriga tvätt- och reparationsanstalter. En placering i högst lönegrad

C 4, på sätt allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd förordat,

synes vara befogad. Befattningen synes böra inrättas från och med

tidpunkt, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Jag förutsätter, att denna

lönefråga tages under förnyad omprövning framdeles, då skifte å tjänsten

skall ske.

Utskottet finner i likhet med departementschefen utrett, att fabriksstyrelsen

med hänsyn till den centrala handläggningen av drifttekniska frågor

avseende tvätt- och reparationsverksamheten har behov av en väl kvalificerad

befattningshavare. Detta personalbehov synes utskottet lämpligen kunna

tillgodoses genom att för ändamålet tages i anspråk den blivande chefen för

den centrala tvätt- och reparationsanstalten i Stockholm. Å honom skulle

alltså ankomma att vid sidan av sin befattning såsom chef för nämnda anstalt

inom styrelsen biträda vid handläggningen av hithörande frågor.

Med hänsyn till de särskilda kvalifikationer, som till följd av befattningshavarens

åligganden måste krävas av honom, har utskottet icke något att

erinra mot att befattningen ifråga uppföres i personalförteckningen för försvarets

fabriksverk i högst lönegraden C 4. Det bör ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma tidpunkten för befattningens inrättande. Befattningshavarens

löneställning bör, såsom departementschefen förutsatt, bliva föremål

för förnyat övervägande, då skifte på tjänsten skall äga rum.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må å den av riksdagen fastställda personalförteckningen

för försvarets fabriksverk, med tillämpning från

och med tidpunkt, som av Kungl. Maj:t bestämmes, uppföra en

överingenjör, fabrikschef, i högst lönegraden C 4.

2:o) Bidrag till nybyggnad för kommunal yrkesskola i Motala socken. Kungl.

Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen medgiva, att av försvarets fabriksverks

driftmedel ett belopp av 20 000 kronor må utgå såsom bidrag till nybyggnad

för kommunal yrkesskola i Motala socken.

Inom Motala landskommun finnes för närvarande en statsunderstödd

anstalt för yrkesundervisning inrättad. I likhet med vissa större enskilda

industrier i orten har den under försvarets fabriksstyrelse sorterande

centrala torpedverkstaden i Motala låtit sina lärlingar deltaga i yrkesskolans

undervisning, varvid verkstaden erlagt årliga kursavgifter. Yrkesskolans nu
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 49.

3

varande lokaler — inrymda i en källarvåning — synas emellertid, enligt vad

försvarets fabriksstyrelse uppgivit, mindre lämpliga för sitt ändamål oell

dessutom otillräckliga. Fråga Ilar därför uppkommit rörande möjligheterna

att få till stånd en nybyggnad för yrkesskolan.

Försvarets fabriksstyrelse har i sin skrivelse angående medelsbehoven för

nästa budgetår härom anfört, bland annat, följande.

Vid förhandlingar mellan de större industrierna i Motala och representanter

för Motala landskommun hade förslag väckts om uppförande av en

nybyggnad för yrkesskolans inrymmande. Enligt förslaget skulle byggnadskostnaderna

uppgå till 220 000 kronor, varvid kommunen skulle bidraga med

120 000 kronor och fyra industriföretag svara för återstående byggnadskostnader,

eller sammanlagt 100 000 kronor. Av sistnämnda belopp hade centrala

torpedverkstaden ansetts böra svara för 20 000 kronor. Fabriksstyrelsen

ansåge sig med hänsyn härtill'' böra göra framställning örn att få

disponera 20 000 kronor för ändamålet. Styrelsen förutsatte, att centrala

torpedverkstaden, sedan bidraget utlämnats, bleve representerad i skolans

styrelse. Vad beträffade finansieringssättet syntes, såvitt fabriksstyrelsen

kunde finna, tvenne vägar stå till buds. För ändamålet kunde antingen disponeras

inom fabriksverket tillgängliga driftmedel eller ock anvisas ett anslag

över driftbudgeten. Med hänsyn till att fabriksverket vore ett affärsdrivande

verk, vars samtliga kostnader med undantag för investeringar

i egna anläggningar och beredskapskostnader principiellt borde bestridas av

fabrikernas driftmedel, syntes det styrelsen ligga närmast, att även nu ifrågavarande

kostnad belastade fabriksverkets drift.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Att centrala torpedverkstaden har fördel av att i verkstadens närhet äga

tillgång till en yrkesskola för utbildning av lärlingar synes uppenbart. En

förutsättning för ett gott resultat av skolans verksamhet är emellertid, att

lokalfrågan erhåller en lämplig lösning. Jag vill därför icke resa erinran

mot att av statsmedel ett bidrag av 20 000 kronor anslås för detta ändamål.

I likhet med försvarets fabriksstyrelse finner jag lämpligast, att ifrågavarande

kostnad belastar fabriksverkets drift. Det synes önskvärt, att torpedverkstaden

blir representerad i skolans styrelse.

I 4 § av den av Kungl. Majit fastställda instruktionen för försvarets

fabriksverk (SFS 1944: 341) har intagits en bestämmelse av innebörd, bland

annat, att styrelsen äger föranstalta örn åtgärder för att bibringa_personalen

kunskaper i facktekniskt, ekonomiskt och hygieniskt avseende. Åtgärder av

angiven art, vilka kräva större kostnader, må dock ej utan Kungl. Maj:ts

medgivande vidtagas. Föreliggande ärende, då fråga är örn understödjande av

en skola, som enligt det föregående i viss utsträckning åtnjuter statsunderstöd

i annan ordning, synes böra underställas riksdagens prövning.

Med hänsyn till betydelsen för centrala torpedverkstaden att i sin närhet

hava tillgång till en yrkesskola för utbildning av lärlingar, finner utskottet

sig böra tillstyrka, att staten lämnar bidrag till lösandet av lokalfrågan för

den statsunderstödda yrkesskolan i Motala landskommun.

Då utskottet inhämtat, att torpedverkstaden i förhållandevis större utsträckning

än andra industrier i orten beräknas komma att utnyttja skolan,

Ilar utskottet icke funnit anledning till erinran mot att anslaget för ändamålet

bestämmes till 20 000 kronor.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 49.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att av försvarets fabriksverks

driftmedel ett belopp av 20 000 kronor må utgå såsom bidrag

till nybyggnad för kommunal yrkesskola i Motala socken.

Stockholm den 20 mars 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gräneboy

Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson,

Boman, Gillström och Näsström; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Danielsson,

Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Bergström, Andersson i Malmö, Staxäng„

Onsjö, Akerström och Birke.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

621 45

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:131 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en Överingeniör sbefattning vid försvarets fabriksverk m. m. s. 9 i texten