Utlåtande i anledning av Kungl. Majis i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945146 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1945-04-10 · 106 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 103 av 106 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Majis i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945146 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1945 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majis i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1945146 under
femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(3:e avd.)
Socialdepartementet.
l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under femte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1945) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
socialdepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, dels ock till Socialdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
345 000 kronor.
För att bereda departementets statssekreterare och expeditionschef lättnad
i den under de senare åren starkt ökade arbetsbördan har Kungl. Maj:t
den 27 oktober 1944 meddelat dem befrielse från och med den 1 november
1944 tills vidare från vissa dem åliggande göromål samt förordnat en särskild
befattningshavare att mot ersättning med belopp motsvarande lön
enligt lönegraden C 10 fullgöra dessa göromål. Vid uppskattningen av medelsbehovet
under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, varifrån
avlöningen till denne befattningshavare bestrides, har räknats med att
anordningen blir bestående tills vidare. Anslagsposten föreslås med hänsyn
härtill höjd med 18 000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till icke-ordin arie personal föreslås skola
höjas med 5 000 kronor för avlönande av ytterligare en amanuens. Anslagsposten
till rörligt tillägg har uppräknats med 2 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. (i sami. Nr 5.
553 45
Utskottet.
2 Statsutskottets utlåtande nr 5.
Kungl. Maj:ts förslag Ilar icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen............ kronor 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
......................................... » 208 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... » 96 000
4. Rörligt tillägg, förslagsi''is.................... » 42 000
Summa förslagsanslag kronor 370 000,
b) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kronor.
2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 3) och under erinran, att samma belopp anvisats för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 63 000 kronor.
*2 Sociala verk och inrättningar.
3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
Beträffande ifrågavarande anslag (punkt 3, s.4) kommer utskottet
att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 4)
och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal
för större statistiska specialundersökningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt
5, s. 4 och 5) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
3
6:o) Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud. Förlikningsman för
medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar. Förlikningsmän för medling
i arbetstvister m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkterna 6—8, s. 5 och 6) och under erinran, att för innevarande budgetår
samma belopp anvisats till ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud ett anslag av
30500 kronor,
b) till Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av 70 000 kronor,
c) till Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av 20 000 kronor.
7:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 6 och 7)
föreslagit riksdagen att till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 78 000 kronor.
Vid anslagsberäkningen har förutsatts att en vid arbetsdomstolen anställd
expeditionsvakt med hänsyn till åvilande arbetsuppgifter uppflyttas från
lönegraden Eo 5 till lönegraden Eo 6. Medelsbehovet under anslaget har
beräknats till samma belopp som för innevarande budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 78 000 kronor.
8:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10, s. 7), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en av belastningen å posten till övriga expenser betingad anslagsökning
med 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 4 200 kronor.
9:o) Arbetsrådet: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, s. 8 och 9), vilket innebär en anslagsökning med 3 000 kronor,
betingad av att Kungl. Majit jämlikt 9 § arbetstidslagen för hotell, restauranger
och kaféer förordnat två ledamöter i arbetsrådet för tjänstgöring i
rådet vid handläggning av ärenden enligt nämnda lag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsrådet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Ulakett ct.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ........................................ kronor 40 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 37 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 23 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_9 000
Summa förslagsanslag kronor 109 600,
b) till Arbetsrådet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 109 600 kronor.
10:o) Arbetsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 12, s. 9 och 10) och under erinran, att samma belopp anvisats för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetsrådet: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 15 400 kronor.
liro) Mödrahjälp. Kungl. Majit har (punkt 13, s. 10 och 11) föreslagit
riksdagen att till Mödrahjälp för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 12 800 000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär medelsanvisning till ifrågavarande ändamål
med samma belopp som för innevarande budgetår. Därvid har förutsatts att,
liksom under innevarande budgetår, förutom de understöd, som utlämnas
utan återbetalningsskyldighet, jämväl kostnaderna för avsättning till fonden
för lån till mödrahjälp skola bestridas från anslaget.
Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Mödrahjälp för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 12 800 000 kronor.
12:o) Mödrahjälpsnämnderna. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag
(punkt 14, s. 12 och 13), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en anslagsökning för tillgodoseende av medelsbehovet för expenser med
8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 183 000 kronor.
13:o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Majit har (punkt
15, s. 14—17) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor.
Å riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande anslag uppfört
med 10 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
5
Enligt vid årsskiftet 1944/45 gällande bestämmelser utgår statsbidrag till
erkänd arbetslöshetskassa såsom daghjälpsbidrag, bidrag till kristillägg å
dag hjälp, barntilläggsbidrag och förvaltningsbidrag samt, där kassan beslutat,
att hustrutillägg skall utgå, jämväl bidrag till sådant tillägg.
Socialstyrelsen har uppskattat medelsbehovet under förevarande anslag
för nästa budgetår till för daghjälp 7 300 000, för barntillägg 1 000 000 samt
för hustrutillägg 1300 000 kronor. För förvaltningsbidrag har beräknats
2 200 000 kronor, varför det totala medelsbehovet under budgetåret 1945/46
skulle komma att utgöra 11 800 000 kronor.
Efter det socialstyrelsen avlämnade sitt förslag till beräkning av anslaget
till bidrag till erkända arbetslöshetskassor har emellertid riksdagen i
anledning av proposition den 10 november 1944, nr 301, fattat beslut
(skrivelse nr 489) om höjning av barntillägget och hustrutillägget samt
örn införande av ett särskilt, helt med statsmedel bestritt provisoriskt tillägg
till daghjälpen, kristillägg. De föreslagna förändringarna, vilka äro avsedda
att träda i kraft den 1 mars 1945, eller, därest Kungl. Majit för viss
kassa så förordnar, redan tidigare, innebära, att barntillägget höjes från 60
öre till en krona och hustrutillägget från en krona till en krona 25 öre örn
dagen samt att kristillägg å daghjälp utgår med 75 öre örn dagen. Som
framgår av nämnda proposition beräknas höjningarna av barn- och hustrutilläggen
samt införandet av kristillägget under de av socialstyrelsen antagna
förutsättningarna komma att under budgetåret 1945/46 medföra en kostnadsökning
av 3,9 miljoner kronor, därav 2,89 miljoner kronor belöpa å kristill^ägget.
Medelsbehovet för nästa budgetår, vilket av socialstyrelsen beräknats
till 11,8 miljoner kronor, skulle således enligt nyssnämnda förutsättningar
komma att stiga till (11,8 + 3,9) 15,7 miljoner kronor.
Föredragande statsrådet Erlander har anfört, bland annat, följande.
Socialstyrelsen har grundat sin uppskattning av medelsbehovet å antagandet
att antalet understödsdagar per årsmedlem under budgetåret 1945/46
skulle komma att utgöra 5,o, en siffra som ungefär motsvarar medelvärdet för
åren 1941—1943. För sistnämnda år uppgick emellertid antalet understödsdagar
per årsmedlem till allenast 2,7. Belastningen å anslaget för budgetåret 1943/44
har till följd av den låga arbetslösheten under nämnda budgetår utgjort allenast
i runt tal 4 400 000 kronor. Med de möjligheter, som nu föreligga för en
bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden under nästa budgetår, synes
man böra räkna med en arbetslöshet av i stort sett samma omfattning som
under budgetåret 1943/44. Med beaktande av det ökade medelsbehov, som
föranledes av de av 1944 års riksdag beslutade ändringarna i fråga örn bidragen
till arbetslöshetskassorna samt den beräknade ökningen av antalet understödsberättigade,
förordar jag, i det jag samtidigt understryker de vanskligheter
som beräkningen av förevarande medelsbehov innesluter, att för ändamålet
beräknas ett belopp av 9 000 000 kronor. Härav räknar jag med att cirka 2
miljoner kronor skola komma att belöpa å kristillägg, medan återstoden skulle
avse bidragsverksamheten i övrigt. I likhet med "vad som gäller beträffande
kristillägg till sjukkassor synas medel för här avsedda kristillägg böra anvisas
under ett särskilt anslag, förslagsvis benämnt Kristillägg till erkända
arbetslöshetskassor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Beträffande
medelsanvisning till kristillägg gör utskottet hemställan under
nästa punkt och hemställer alltså bär,
att riksdagen må till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000
kronor.
14: o) Kristillägg till erkända arbetslöshetskassor. Med tillstyrkande av
bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 17) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kristillägg till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor.
15:o) Statens arbetmarknadskommission m. m.: Avlöningar. Statens
arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader. Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. Statens byggnadslånebyrå: Avlöningar. Statens
byggnadslånebyrå: Omkostnader. Hyresrabatter för mindre bemedlade,
barnrika familjer. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden.
Bidrag till inrättande av pensionärshem. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkterna 17—24, s. 17—24) kommer utskottet att senare avgiva
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
16:o) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. Kungl. Majit
har (punkt 25, s. 24—27) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande
av allmänna samlingslokaler för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 118 till 1942 års riksdag
anvisade riksdagen för budgetåret 1942/43 dels å driftbudgeten under femte
huvudtiteln till bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor, dels ock å kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler ett
reservationsanslag å likaledes 1500 000 kronor. Tillika medgav riksdagen
att omförmälda bidragsanslag finge tagas i anspråk jämväl för bestridande
av kostnaderna för statens nämnd för samlingslokaler, vilken har att bereda
ärenden angående beviljande av bidrag eller lån.
För förevarande ändamål har härutöver å allmän beredskapsstat III för
innevarande budgetår uppförts anslag dels till bidrag till anordnande av
allmänna samlingslokaler å 1000 000 kronor dels ock till lån för samma
ändamål å 2 000 000 kronor.
Det ansträngda läget på byggnadsmarknaden i fråga örn material och arbetskraft
har gjort, att Kungl. Majit ännu vid tiden för statsverkspropositionens
avgivande icke beviljat några ansökningar örn medel för anordnande av allmänna
samlingslokaler. Nämnda förhållanden torde jämväl ha haft ett härn
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
7
mande inflytande på planerandet av sådana lokaler. Vid en förändring av de
reala förutsättningarna för ökad byggnadsverksamhet förväntas en betydande
stegring av antalet ansökningar. Vid sådant förhållande beräknas de medel,
som för närvarande finnas reserverade å anslagen till bidrag samt lån för
anordnande av allmänna samlingslokaler, komma att bliva otillräckliga för
täckande av medelsbehovet. Departementschefen har på grund härav ansett,
att för budgetåret 1945/46 ytterligare medel böra äskas för ändamålet, och
har därvid förordat medelsanvisning med av nämnden för samlingslokaler
föreslagna belopp, nämligen till bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler
1 000 000 kronor samt till lån för samma ändamål 2 000 000 kronor.
Vidkommande kostnaderna för bestridande av nämndens verksamhet har
det synts mindre lämpligt, att desamma i fortsättningen bestridas från bidragsanslaget.
Förslag framlägges därför (jfr nästföljande punkt), att för ändamålet
anvisas ett särskilt anslag, förslagsvis benämnt Statens nämnd för
samlingslokaler, inlaget har för nästa budgetår ansetts kunna upptagas
med ett belopp av 20 000 kronor.
Åtskilliga kommuner torde ha planerat uppförande av samlingslokaler
för att motverka en eventuell arbetslöshetskris. Departementschefen har i
denna fråga anfört följande.
Kommunernas benägenhet att utnyttja lokalbyggandet som en investeringsreserv
torde emellertid i viss mån vara beroende av vederbörande
kommuns inställning till frågan örn dess befogenhet att med egna medel
stödja projekt av denna art. För närvarande torde enligt vad jag erfarit
ovisshet på sina håll råda, huruvida ett kommunalt beslut angående uppförande
av ett särskilt anslag för anordnande av allmänna samlingslokaler
är att betrakta såsom en kommunens gemensamma hushållningsangelägenhet.
Enligt min uppfattning bör detta spörsmål icke kunna vara föremål
för delade meningar i sådana fall, där hinder ej möter mot beviljande av
statsbidrag eller statslån för ändamålet. Skulle med andra ord kommunens
beslutande organ vilja anslå medel för exempelvis ny- eller ombyggnad av
allmän samlingslokal eller för sådana reparationer, som erfordras för att
lokalen skall kunna utnyttjas för föreningslivet, bör medelsanvisningen kunna
betraktas såsom en gemensam hushållningsangelägenhet, därest omständigheterna
äro sådana, att statslån eller statsbidrag beviljas eller uppenbarligen
kan utgå för ändamålet.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels en inom andra kammaren av herr M. Nilsson i Varuträsk väckt
motion (II: 7), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statens bidrag
till byggande av samlingslokaler skall utgå med högst 75 procent av
kostnaden, varvid hänsyn bör tagas till de ekonomiska omständigheterna på
den ort, där byggandet av samlingslokal skall ske,
dels ock en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga
m. fl. väckt motion (II: 94), vari hemställts, att riksdagen hos Kungl. Maj:t
måtto anhålla örn sådan ändring av 8 § i Kungl. Maj:ts kungörelse örn bidrag
och lån av statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler
8
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
(1942: 913) att, då fråga är om lån på grund av ekonomiskt trångmål, den
räntefria stående delen av lånet må kunna utgöra högst fyra femtedelar.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för förslagen får utskottet
hänvisa till motionerna.
Såsom departementschefen framhållit råder på sina håll ovisshet örn kommunernas
befogenhet att med egna medel stödja anordnande av allmänna samlingslokaler.
Yad departementschefen anfört rörande detta spörsmål vill utskottet
ansluta sig till. Skulle kommunens beslutande organ bevilja medel
för exempelvis ny- eller ombyggnad av allmän samlingslokal eller för sådana
reparationer, som erfordras för att lokalen skall kunna utnyttjas för
föreningslivet, skall medelsanvisningen enligt utskottets uppfattning betraktas
såsom en gemensam hushållningsangelägenhet, därest omständigheterna
äro sådana, att statslån eller statsbidrag beviljas eller uppenbarligen
kan utgå för ändamålet.
Yad härefter angår i motionerna ifrågasatta ändringar i grunderna för verksamheten,
behandlar utskottet först det i motionen II: 7 framförda förslaget.
I detta hänseende vill utskottet erinra, att understöd lämnas till kommun i
form av bidrag med högst 25 %, men till bolag, förening eller stiftelse i form
av lån med högst 50 % av det belopp, vartill byggnadskostnaderna eller köpesumman
(i fråga örn lån även byggnadsvärdet) prövas böra beräknas. Beträffande
procentsatsen för kommunbidragen (högst 25) medge dock gällande
bestämmelser att denna, när synnerliga skäl därtill äro, kan få uppgå till högst
40, men någon motsvarande möjlighet att i vissa fall medge förhöjning utöver
eljest gällande högsta procentsats för lån (50) föreligger icke. Utskottet delar
motionärens uppfattning örn behovet av att en dylik möjlighet lämnas öppen
och tillstyrker därför i anledning av motionen sådant tillägg till gällande bestämmelser,
att lån må utgå med högst 50 % »eller, när synnerliga skäl därtill
äro, med högst 75 %» av det belopp, vartill byggnadskostnaderna, byggnadsvärdet
eller köpesumman prövas böra beräknas.
Yad angår motionen II: 94 har utskottet kommit till den uppfattningen, att
i de fall, då lån må beviljas på grund av ägarens ekonomiska trångmål, för
lånet böra gälla samma grunder som då fråga är örn lån för ombyggnad.
Även i dylika fall bör alltså den räntefria stående delen av lånet kunna
utgöra högst fyra femtedelar av lånets belopp. Motionärerna ha i sin motivering
endast omnämnt bygdegårdar, men utskottet anser, att den nämnda
grundsatsen bör vinna lika tillämpning i fråga örn alla slag av sådana samlingslokaler,
för vilka statsunderstöd lämnas. Med detta förbehåll har utskottet
alltså funnit sig böra tillstyrka motionärernas förslag.
I detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på att lån av
det slag, som avses i sistnämnda motion, enligt gällande författning ej må
beviljas utan så är att samlingslokalerna på grund av ägarens ekonomiska
trångmål »icke komma till användning» för föreningslivet. För att icke ägare,
som befinner sig i ekonomiskt trångmål, skall i förhoppning örn statsunderstöd
finna sig nödd att helt utestänga föreningarna från att nyttja samlingsloka
-
Statsutskottets utlåtande nr 5.
9
lema, torde nämnda bestämmelse böra jämkas. Det bör enligt utskottets
mening vara tillräckligt, att ägaren på grund av ekonomiskt trångmål uppenbarligen
har svårigheter att i tillfredsställande ordning hålla lokalerna tillgängliga
för föreningslivet.
Kungl. Maj:ts anslagsberäkning har ej givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet tillstyrker alltså, att till bidrag till anordnande av allmänna
samlingslokaler anvisas 1 000 000 kronor, till lån för samma ändamål 2 000 000
kronor och till statens nämnd för samlingslokaler 20 000 kronor. Beträffande
sistnämnda belopp gör utskottet hemställan under nästföljande punkt. Beträffande
låneanslaget, som anvisas på kapitalbudgeten, återkommer utskottet
i annat sammanhang.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i anledning av motionerna II: 7 och II: 94 godkänna av utskottet
förordade jämkningar i grunderna för statens understöd
till anordnande av allmänna samlingslokaler,
b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Bidrag till
anordnande av allmänna samlingslokaler för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
17:o) Statens nämnd för samlingslokaler. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 26, s. 27) och under hänvisning till vad utskottet under
nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.
18:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. Statens bosättningslån:
Ersättning åt riksbanken. Statens bosättningslån: Viss upplysningsverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 27—29,
s. 27—29) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud ett för
slagsanslag av 50 000 kronor.
b) till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken ett förslagsanslag
av 85 000 kronor.
c) till Statens bosättningslån: Viss upplysningsverksamhet ett
anslag av 15 000 kronor.
19:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Riksförsäkringsanstalten
Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna 30 och 31, s. 29
och 30) kommer utskottet senare att avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
10
Statsutskottets utlåtande nr 5.
20:o) Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens ortsombud m. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 30 och 31), vilket
i förhållande till innevarande budgetår innebär en anslagsökning nied 2 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till niles för säter in g sanstal ten: Riksförsäteringsanstaltens
ortsombud m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 339 000 kronor.
21:o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 33, s. 31—36)
föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen för försäkringsrådet
två befattningar såsom försäkringsråd i lönegraden Eo 30 skola
utbytas mot två befattningar såsom försäkringsråd i lönegraden A 30, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försäkringsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Försäkringsrådet:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
278 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
273 000 kronor.
Då stadigvarande behov anses förefinnas av de två extra ordinarie befattningarna
i lönegraden Eo 30, föreslås, att desamma från och med budgetåret
1945/46 överföras till ordinarie stat. Härav föranledes en höjning av
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 25 000 kronor.
Vidare föreslås, att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, höjes med 1200 kronor för beredande av arvode
åt det försäkringsråd, som jämte försäkringsrådets chef tjänstgör som gruppordförande.
Arvodet har avvägts under hänsynstagande till att gruppordföranden
intager ungefär samma ställning som divisionsordförande i kammarrätten,
vilken åtnjuter arvode med 1 200 kronor för år.
överflyttningen av de extra ordinarie befattningarna som försäkringsråd
till ordinarie stat föranleder ett minskat medelsbehov under anslagsposten till
avlöningar till övrig icke ordinarie personal av omkring 24 300 kronor. Under
anslagsposten har emellertid beräknats medel för uppflyttning av försäkringsrådets
expeditionsvaktsbiträde från lönegraden Eo 3 till expeditionsvakt i
lönegraden Eo 5 samt för bestridande av kostnaderna för löneklassuppflyttningar
med tillhopa 3 300 kronor. I enlighet härmed föreslås posten skola
uppföras i avlöningsstaten med ett från 110 000 kronor till 89 000 kronor
minskat belopp.
Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås sänkt med 200 kronor.
Av försäkringsrådet framlagt förslag örn uppflyttning av rådets ordinarie
expeditionsvaktsbefattning från lönegraden A 6 till lönegraden A 7 har
departementschefen icke ansett sig kunna förorda.
I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Olof Carlsson (I: 80) och den andra inom andra kammaren
Statsutskottets utlåtande nr 5.
11
av herr V. Karlsson i Grängesberg (II: 142), vari hemställts, att riksdagen ville
besluta uppflytta expeditionsvakten hos försäkringsrådet i lönegraden A 6
till förste expeditionsvakt i lönegrad A 7.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 142.
De två extra ordinarie försäkringsråd, vilkas befattningar föreslås uppförda
på ordinarie stat, ha haft råds ställning sedan år 1931. Utskottet delar
departementschefens uppfattning, att tjänsterna icke längre böra bibehållas
såsom extra ordinarie. Likaså tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag örn
särskilt arvode till det försäkringsråd, som tjänstgör såsom gruppordförande.
Motionärernas förslag örn uppflyttning i högre lönegrad av rådets ordinarie
expeditionsvaktbefattning sammanfaller med förslag i ämnet, som rådet framlagt
senast i petita för nästa budgetår. Enligt de upplysningar utskottet inhämtat
ha säregna förhållanden vid försäkringsrådet medfört, att innehavaren
av denna befattning i stor utsträckning anförtrotts mångskiftande och kvalificerade
göromål, vilka eljest ej bruka ankomma på expeditionsvakt. Med
hänsyn härtill har utskottet funnit det berättigat med en förste expeditionsvaktbefattning
vid rådet för ifrågavarande göromål, ehuru verket ej torde
vara av den storleksordning, som eljest anses utgöra en förutsättning för
inrättande av en dylik tjänst. Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag.
Den med lönegradsuppflyttningen förenade utgiftsökningen är icke av
sådan storleksordning, att den bör inverka på beräkningen av de därav berörda
anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och rörligt
tillägg.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då Kungl. Maj:ts förslag
ej i övrigt givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna I: 80 och II: 142,
a) besluta, att i personalförteckningen för försäkringsrådet
dels två befattningar såsom försäkringsråd i lönegraden Eo 30
skola utbytas mot två befattningar såsom försäkringsråd i lönegraden
A 30, dels ock en befattning såsom expeditionsvakt i löne
graden A 6 skall utbytas mot en befattning såsom förste expeditionsvakt
i lönegraden A 7,
b) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ................................................... kronor 121 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... » 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 89 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 29 000
Summa förslagsanslag kronor 278 000
TJUkottet
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
c) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 278 000 kronor.
22:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 34, s. 36 och 37), vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en anslagshöjning med 700 kronor, avseende posten till expenser,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 13 300 kronor.
23:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35, s. 38—
42) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredragande statsrådet Erlander
förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1945/46, dels ock till Yrkesinspektionen: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget
med 690 000 kronor.
Medelsbehovet under avlöningsstatens anslagspost till avlöningar till ickeordinarie
personal har beräknats till 139 000 kronor mot 129 000 kronor för
innevarande budgetår. Därvid har förutsatts, att en distriktsingenjörsbefattning
i lönegraden Eo 20 och två aspirantbefattningar i lönegraden Ex 18,
vilka befattningar i besparingssyfte hållits vakanta sedan budgetåret 1941/42
men efter medgivande av Kungl. Majit återbesatts under hösten 1944, ävensom
en av tre vakanssatta yrkesunderinspektörsbefattningar i lönegraden Eo 16
skola vara tillsatta under nästa budgetår. Däremot har icke beräknats medel
för avlöningar till de tre extra distriktsingenjör sbefattningar i lönegraden
Ex 21, som inrättats i anledning av gengasfaran. Möjlighet att för närvarande
taga ställning till frågan örn behovet av dessa befattningar under
budgetåret 1945/46 anses nämligen ej föreligga. Slutligen har räknats med
ett ökat medelsbehov, 3 000 kronor, för tillfällig skrivhjälp.
Övriga anslagsposter i avlöningsstaten lia föreslagits skola uppföras med
oförändrade belopp.
Det har icke ansetts möjligt att vid statsverkspropositionen avgivande
taga ställning till frågan örn fortsatt behov kommer att föreligga under
nästa budgetår av de tre i anledning av gengasfaran inrättade extra distriktsingenjörstjänsterna.
Vid sådant förhållande ha medel icke ansetts böra
beräknas för dessa befattningar. Utskottet vill icke framställa någon invändning
häremot, men förutsätter i likhet med föredragande statsrådet, att
Kungl. Majit framdeles prövar i vad mån den speciella gengasinspektionen
kan komma att visa sig erforderlig även efter utgången av innevarande
budgetår.
Då Kungl. Majlis förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5.
13
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis................................................ kronor 470 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... » 139 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 91 000
Summa förslagsanslag kronor 700 000
b) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 700000 kronor.
24:o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 36, s. 42 och 43), och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 186 000 kronor.
25:o) Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 43—45), vilket med
hänsyn till svårigheterna att verkställa en riktig uppskattning av det av
konjunkturutvecklingen beroende medelsbehovet under anslaget innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring
för olycksfall i arbete m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
26:o) Livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli 1901
angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete. Statsverket
åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall
i arbete m. m. Bidrag till fiskares försäkring. Beträffande Kungl.
Majrts ifrågavarande förslag (punkterna 38—40, s. 45—48) kommer utskottet
att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
27:o) Bidrag till föreningen för arbetarskydd. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 41, s. 49) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till föreningen för arbetarskydd
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 5.
JJtskottet.
28:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 42, s. 49—
51) föreslagit riksdagen att dels besluta, att den i personalförteckningen för
pensionsstyrelsen å övergångsstat uppförda befattningen såsom materialförvaltare
i lönegraden A 13 skall tillika med den vid förteckningen fogade anmärkningen
utgå, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 888 800 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 1 892 800 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för innevarande
budgetår upptagen med 724 000 kronor, har med hänsyn till belastningen
ansetts för nästa budgetår kunna sänkas till 720 000 kronor.
Övriga anslagsposter ha föreslagits skola uppföras med oförändrade belopp.
Ändringsförslaget beträffande personalförteckningen beror på den nuvarande
materialförvaltarens avgång ur tjänst.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majis förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att den i personalförteckningen för pensionsstyrelsen
å övergångsstat uppförda befattningen såsom materialförvaltare
i lönegraden A 13 skall tillika med den vid förteckningen
fogade anmärkningen utgå,
b) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ........................................ kronor 900 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 28 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 720 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_240 000
Summa förslagsanslag kronor 1 888 800,
c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 1 888 800 kronor.
29:o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens
ortsombud. Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkterna
43 och 44, s. 52—55) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
282 500 kronor respektive 240 000 kronor för ifrågavarande ändamål,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
15
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Pensionsstyrelsen: Omkostnader 304 300 kronor.
b) till Pensionsstyr elsen: Pensionsstyrelsens ortsombud 240 000
kronor.
30:o) Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m. Kungl. Majit
har (punkt 45, s. 56 och 57) föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkpensioner
och invalidunderstöd m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 149 000 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 149 000 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att en riktig uppskattning av medelsbehovet
under förevarande anslag uppenbarligen erbjuder betydande vanskligheter.
Tillräcklig anledning har icke ansetts föreligga att uppskatta
medelsbehovet för nästa budgetår till annat belopp än för innevarande
budgetår.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 149 000 000 kronor.
31:o) Bidrag till dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd.
Beträffande Kungl. Majits ifrågavarande förslag (punkt 46, s. 58 och 59)
kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
32:o) Bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och
invalidunderstöd. Kungl. Majit har (punkt 47, s. 59) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000
kronor.
Enligt lagen den 1 december 1944 (nr 751) om provisoriska förstärkningar
av tilläggspensioner och invalidunderstöd, vilken lag trätt i kraft den 1
januari 1945, skola till den, vilken åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension,
eller invalidunderstöd, såsom provisoriska förstärkningar av tilläggspensionen
eller invalidunderstödet för varje budgetår utgå dels ett belopp,
utgörande för ogift person ävensom för den, vars make fyllt 60 år och ej
för egen del åtnjuter tilläggspension eller invalidunderstöd J 00 kronor samt
Utskotta.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottet.
för annan pensions- eller understödstagare 50 kronor, dels ock ett belopp
motsvarande folkpensionens eller invalidunderstödets belopp för en månad.
Till kostnaderna för de provisoriska förstärkningarna bidraga landsting
och kommuner med vissa bestämda andelar. Huvudparten betalas dock av
staten. För bestridande av statens ifrågavarande kostnader under budgetåret
1944/45 har å tilläggsstat I till riksstaten för nämnda budgetår anvisats
ett förslagsanslag av 44000 000 kronor, benämnt bidrag till provisoriska
förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd.
Departementschefen har beräknat statsverkets kostnader för de provisoriska
förstärkningarna under nästa budgetår till samma belopp, 44 000000
kronor.
Beräkningen av medelsbehovet under ifrågavarande anslag har icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till provisoriska förstärkningar
av tilläggspensioner och invalidunderstöd för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000 kronor.
33:o) Barnbidrag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48,
s. 59 och 60) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
9 500 000 kronor för ändamålet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barnbidrag för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 8 600 000 kronor.
34:o) Dyrtidstillägg å barnbidrag. Beträffande Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag (punkt 49, s. 60) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
35:o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl.
Maj:t har (punkt 50, s. 61—64) föreslagit riksdagen att till Åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 4 350 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
3 400 000 kronor.
Pensionsstyrelsens verksamhet till förebyggande och hävande av invaliditet
omfattar dels individuell verksamhet, d. v. s. vård, yrkesutbildning m. m. åt
personer, vilka kunna väntas genom dylika åtgärder återvinna eller bibehålla
arbetsförmågan, dels ock annan verksamhet, som avser att i folkpensioneringens
intresse förebygga eller häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan.
För nästa budgetår beräknas kostnaderna för den individuella invaliditetsförebyggande
verksamheten till 4 220 000 kronor. Därvid har förutsatts,
att anstalterna i Malmö och Boden icke längre skola behövas tagas i anspråk
för militära ändamål utan att pensionsstyrelsens samtliga anstalter under
nämnda budgetår komma att disponeras för sina ändamål.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
17
Beträffande annan verksamhet, som till övervägande del avser bidrag till
anordnande av mindre badanläggningar å landsbygden, har pensionsstyrelsen
föreslagit en med 100 000 kronor ökad medelstilldelning. Styrelsen har därvid
anmält, att styrelsen hade under övervägande huruvida icke bidragsverksamheten
till badanläggningar borde utvidgas att avse även dylik anläggning av
mindre storlek i samhällen å landsbygden, där skolor icke finnas eller eljest
anordningar för skolbad icke erfordras. Departementschefen har förklarat
sig icke hava något att erinra mot den av styrelsen ifrågasatta utvidgningen
av bidragsverksamheten, men har, då det för annan verksamhet än individuell
vård beräknade beloppet från och med innevarande budgetår höjts från
100 000 till 150 000 kronor, ansett en ytterligare höjning av medelsanvisningen
icke redan nu böra företagas.
Vid ingången av nästa budgetår beräknas föreligga en reservation å anslaget
på 20 000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår har med hänsyn
härtill beräknats till (4 220 000 + 150 000 — 20 000 =) 4 350 000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr 11. Allard m. fl. väckt
motion (11:363), vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa ifrågavarande
reservationsanslag med sådant belopp, att till annan verksamhet än den
individuella kunna avses 250 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Av motionen framgår, att efterfrågan på bidrag av de medel under förevarande
anslag, som avses för annan verksamhet än den individuella, är
mycket stor. Departementschefen har emellertid erinrat, att fjolårets riksdag
höjde det för dylik verksamhet avsedda beloppet från 100 000 kronor till
150 000 kronor. Ehuru utskottet finner motionens syfte behjärtansvärt, har
utskottet likväl i likhet med departementschefen icke ansett sig böra tillstyrka,
att medelsanvisningen för nämnda verksamhet redan nu ytterligare
höjes.
Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen H: 363, till Åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 4 350 000 kronor.
36:o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. Kungl. Majit
har (punkt 51, s. 64 och 65) föreslagit riksdagen att till Ersättning till postverket
för pensionsutbetalningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
1 500 000 kronor.
Av det för nästa budgetår beräknade medelsbehovet avse 1 500 000 kronor
utbetalningarna under år 1945 av folkpensioner och invaliditetsunderstöd
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 5. 653 45 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
saint dyrtidstillägg å nämnda förmåner och återstoden, 500 000 kronor, utbetalningarna
av de av 1944 års riksdag beslutade provisoriska förstärkningarna
av folkpensioner och invaliditetsunderstöd.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor.
37:o) Ersättning till häradsskrivarna för pensionsavgiftsförteckningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 66) och under erinran,
att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till häradsskrivarna för pensionsavgiftsförteckningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 110 000 kronor.
38:o) Bidrag till sjukkassor. Beträffande Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag (punkt 53, s. 66 och 67) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
39:o) Kristillägg till sjukkassor. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 54, s. 68), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en huvudsakligen av en under år 1943 inträdd ökning av utbetalningarna
per medlem i sjukkassa samt den starka stegringen av medlemsantalet i
kassorna motiverad anslagsökning med 1100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kristillägg till sjukkassor för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor.
40:o) Moderskapspenning. Beträffande Kungl. Marits ifrågavarande förslag
(punkt 55, s. 69 och 70) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
41:o) Ersättning åt blinda m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 56, s. 70) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt blinda m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.
42:o) Dyrtidstillägg å ersättning åt blinda. Beträffande Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag (punkt 57, s. 70) kommer utskottet att senare avgiva
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
19
43:o) Driften av centraldepån för blindas arbeten. Kungl. Majit har
(punkt 58, s. 71 och 72) föreslagit riksdagen dels medgiva, att det för budgetåret
1939/40 anvisade reservationsanslaget till Vissa nybyggnader för en
central depå för blindas arbeten samt det för budgetåret 1941/42 anvisade
reservationsanslaget till Utrustning av centraldepån för blindas arbeten må
disponeras jämväl under budgetåret 1945/46, dels ock till Driften av centraldepån
för blindas arbeten för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 95 000
kronor.
Sistnämnda anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
samma belopp.
Till uppförande av en centraldepå för blindas arbeten har för budgetåret
1939/40 under femte huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag av 285 000
kronor. Anslaget må enligt medgivande av 1944 års riksdag disponeras
jämväl under innevarande budgetår.
Vidare har för budgetåret 1941/42 anvisats dels under femte huvudtiteln
till utrustning av centraldepån för blindas arbeten ett reservationsanslag av
60 000 kronor, dels ock såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket
till förlagskapital åt centraldepån för blindas arbeten ett reservationsanslag
av 190 000 kronor.
Anledningen till att uppförandet av byggnaderna för centraldepån för
blindas arbeten uppskjutits har i första hand varit den, att rådande brist
på material för dylika arbeten minskat möjligheterna att driva depåns verksamhet
i avsedd omfattning, i följd varav behovet av lokaler för depån framstått
såsom mindre angeläget än tidigare. Det anses icke möjligt att ännu
bedöma, huruvida den förändring av hithörande förhållanden, som må komma
att äga rum, kan redan under nästa budgetår leda till förverkligandet av
den planerade omläggningen av blinddepåverksamheten. Denna har därför
antagits tills vidare komma att fortgå i samma former som för närvarande.
Riksdagens medgivande har under förevarande punkt ansetts böra utverkas
att även ^ under nästa budgetår få disponera byggnads- och utrustningsanslagen.
Å kapitalbudgeten göres motsvarande hemställan beträffande
anslaget till förlagskapital åt centraldepån.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
får hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att det för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget
till Vissa nybyggnader för en central depå för
blindas arbeten samt det för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget
till Utrustning av centraldepån för blindas
arbeten må disponeras jämväl under budgetåret 1945/46,
b) till Driften av centraldepån för blindas arbeten för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 95 000 kronor.
44:o) Bidrag till de blindas förening. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 59, s. 72 och 73) och under erinran, att samma belopp anvisats för
innevarande budgetår, homställer utskottet,
TJtskottet
20
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet
-
att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 65 000 kronor.
45:o) Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 60, s. 73—76) föreslagit
riksdagen att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 282 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med samma belopp.
Yid beräkningen av medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår
har förutsatts uppflyttning av anstalternas skrivbiträde från lönegraden Eo 2
till kontorsbiträde i lönegraden Eo 4. Härav föranledd kostnadsökning under
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har ansetts
kunna rymmas inom ramen av anslagspostens nuvarande belopp.
Beträffande övriga delposter i avlöningsstaten ifrågasättes icke någon
ändring för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö
och statens alkoholistanstalt därstädes: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 282 000 kronor.
46:o) Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
61, s. 76—78), som innebär en anslagsökning med 14 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö
och statens alkoholistanstalt därstädes: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 282 600 kronor.
47:o) Statens vid fångvårdsanstalter anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalter:
Avlöningar. Statens vid fångvårdsanstalter anordnade
tvångsarbets- och alkoholistanstalter: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 62 och 63, s. 79—81), som i fråga örn
avlöningsanslaget innebär en höjning av 300 kronor för beredande av särskilt
arvode till läkaren vid straffängelset i Karlstad i dennes egenskap av
läkare vid tvångsarbets- och alkoholistanstalten därstädes samt beträffande
omkostnadsanslaget en av belastningen betingad sänkning av 10 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens vid fångvårdsanstalter
anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalter,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Statsutskottets utlåtande nr 5. 21
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 24 700
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ............... » 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................................ » 7 500
4. Körligt tillägg, förslagsvis ........................ » 4 000
Summa förslagsanslag kronor 36 500,
2) för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag anvisa
a) till Statens vid fångvårdsanstalter anordnade tvångsarbetsoch
alkoholistanstalter: Avlöningar 36 500 kronor,
b) till Statens vid fångvårdsanstalter anordnade tvångsarbetsoch
alkoholistanstalter: Omkostnader 26 200 kronor.
48: o) Statens alkoholistanstalt å Venn garn: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 64, s. 81—85) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens alkoholistanstalt å Venngarn,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till
Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 162 600 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
161 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, skola höjas från 5 900 kronor till
7 500 kronor. Härigenom möjliggöres anställande vid anstalten av en biträdande
sinnessjukläkare, varav behov med hänsyn till sammansättningen
av anstaltens klientel visat sig föreligga. Denne läkare avses skola erhålla
ett arvode av 2 400 kronor för år. I och med anställande av ifrågavarande
läkare anses ett arvode å 800 kronor till en rådgivande psykiater kunna
indragas. Nettoökningen å anslagsposten utgör 1 600 kronor.
Vidare föreslås den för anstaltens trädgård avsedda förmansbefattningen
i lönegraden Eo 6 skola utbytas mot en trädgårdsmästarbefattning i lönegraden
Eo 8 ävensom överföring från extra till extra ordinarie stat av en
förrådsbiträdestjänst och en kontorsbiträdestjänst. Här avsedda förändringar
ha emellertid icke ansetts behöva föranleda höjning av anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt
tillägg ha beräknats till oförändrade belopp.
Kungl. Majits förslag bär icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningstat för statens alkoholistanstalt
å Venngarn, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 72 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t ....................................... » 7 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 64 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 19 100
Summa förslagsanslag kronor 162 600,
b) till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 162 600 kronor.
49:o) Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 85—88), vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en anslagsökning med 8 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
223 500 kronor.
50 :o) Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten.
Kungl. Maj:t har (punkt 66, s. 88—90) föreslagit riksdagen att till Statens
alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 95 000 kronor.
Vid Venngarnsanstalten föreligger starkt behov av ytterligare familjebostäder.
Nu föreslås uppförande av ett nytt, för gift personal vid anstalten
avsett bostadshus, inrymmande två lägenheter örn två rum och kök, av
samma typ som de vid anstalten tidigare uppförda. Kostnaderna ha
beräknats till 35 000 kronor.
Vidare föreslås anvisande av 60 000 kronor för uppförande av ett vattentorn,
varigenom nu otillfredsställande vattenförhållanden vid anstalten kunna
avhjälpas.
Utskottet tillstyrker såväl förslaget örn uppförande av nytt, för gift personal
avsett bostadshus som den i statsrådsprotokollet förordade lösningen
av anstaltens vattenfråga genom uppförande av ett vattentorn. Vid anslagsberäkningen
har ej räknats med den begränsning av kostnaderna, som må
kunna åstadkommas genom att för arbetena anlita anstaltens egen arbetskraft.
Utskottet, som i likhet med departementschefen förutsätter, att förefintliga
möjligheter att på detta sätt ernå besparingar utnyttjas, tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag jämväl i anslagsfrågan.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
Vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 95000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
23
51:o) Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 90) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
15 600 kronor.
52:o) Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 90 och 91), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
18 900 kronor.
53:o) Bidrag till frälsningsarméns räddningshem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 69, s. 91 och 92) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarméns räddningshem
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 6 000 kronor.
54:o) Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter. Kungl.
Maj:t har (punkt 70, s. 92 och 93) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.
För innevarande budgetår har anslaget anvisats med ett belopp av 150 000
kronor.
Enligt kungörelsen den 30 juni 1944 (nr 566) örn statsbidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter och inackorderingshem för alkoholister,
vilken kungörelse trätt i kraft den 1 juli 1944, utgår statsbidrag för erkänd
alkoholistanstalt med högst 3 000 kronor för vårdplats, när fråga är örn nybyggnad,
och i annat fall med högst 2 250 kronor för vårdplats samt för
inackorderingshem med högst 1 500 kronor för vårdplats, när fråga är örn
nybyggnad, och i annat fall med högst 1 125 kronor för vårdplats. Kostnaderna
för statsbidragen bestridas från förevarande anslag, vilket för innevarande
budgetår upptagits till 150 000 kronor.
Socialstyrelsen har framhållit, att ett kännbart behov föreligger av nya
vårdplatser å erkända alkoholistanstalter. Tillgängliga medel å förevarande
anslag förslå emellertid endast till att delvis täcka det föreliggande platsbehovet.
Med hänsyn härtill och då från och med löpande budgetår från
anslaget även skola utgå bidrag till anordnande av inackorderingshem för
alkoholister, har departementschefen ansett ytterligare medel böra tillföras
anslaget. För nästa budgetår har anslaget i enlighet med socialstyrelsens
förslag ansetts böra uppföras med 100 000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
Utskottet.
Den föreslagna förstärkningen av ifrågavarande reservationsanslag föranleder
ej erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
55:o) Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
m. m. Kungl. .Majit har (punkt 71, s. 93—95) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader m. m
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
För innevarande budgetår är ifrågavarande anslag uppfört i riksstaten
med 1 200 000 kronor.
Enligt från och med den 1 juli 1944 gällande bestämmelser örn statsbidrag
till driftkostnader vid vissa alkoholistanstalter m. m. (kungörelse den
30 juni 1944, nr 567) utgår statsbidrag, förutom till erkända och enskilda
alkoholistanstalter, även till inackorderingshem för omhändertagande av
alkoholister under fritiden samt för bestridande av kostnaderna för vård av
alkoholister hos enskild familj (familjevård).
Med hänsyn till den ökning av antalet vårdplatser å de icke statliga
alkoholistanstalterna, som under den senaste tiden ägt rum, samt till den
ytterligare ökning, som är att förvänta, har ett avsevärt stegrat medelsbehov
beräknats för statsbidrag till driftkostnaderna vid dessa anstalter. För nästa
budgetår ha utgifterna för ändamålet beräknats till i runt tal 1400 000
kronor. De från och med löpande budgetår införda statsbidragen till driftkostnaderna
vid inackorderingshem och till familjevård ha i avvaktan på
närmare erfarenhet örn i vilken utsträckning dessa nya vårdformer kunna
komma att anlitas beräknats draga en kostnad av 100 000 kronor.
Beräkningen av medelsbehovet under ifrågavarande anslag har icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader rn. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
56:o) Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 95 och 96), vilket innebär en
av belastningen å anslaget under de två senast förflutna budgetåren betingad
anslagsökning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande av alkoholister
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
25
57:o) Resor vid tvångsinternering av alkoholister. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 96), vilket innebär en av belastningshänsyn
motiverad anslagsökning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Besor vid tvång sinternering av alkoholister
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 25 000
kronor.
53:o) Interneringskostnader i vissa fall. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 74, s. 96 och 97), vilket innebär en av belastningen å
anslaget under de tre senaste budgetåren motiverad anslagsökning med
3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Interneringskostnader i vissa fall för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kronor.
59:o) Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
75, s. 97—100) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Länsnykterhetsnämnderna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 152 000
kronor.
Till bestridande av de med länsnykterhetsnämndernas verksamhet för
enade kostnaderna har för budgetåret 1944/45 under rubriken länsnykterhetsnämnderna
anvisats ett förslagsanslag av 200 000 kronor. För anslagets
användning har följande stat fastställts.
Stat.
A. Avlöningar.
1. Årsarvoden till ordförande och vissa
andra ledamöter, förslagsvis.............. kronor 17 000
2. Dagarvoden till ordförande och andra
ledamöter samt suppleanter för dem, förslagsvis
.................................... * 10 000
3. Avlöning till personal, förslagsvis ...... » 101 000 kronor 128 000
B. Omkostnader.
................ kronor 35 000
................ » 37 000 kronor 72 000
Summa kronor 200 000
Från och med nästa budgetår föreslås vissa förändringar av budgetteknisk
natur beträffande medelsanvisningen till länsnykterhetsnämnderna. Den
skillnad, som föreligger mellan å ena sidan avlöningskostnaderna för nämn
-
1. Reseersättningar ......
2. Expenser, hyror ra. m
26
Statsutskottets utlåtande nr 5.
derna och å andra sidan reseersättnings- och expenskostnaderna, anses
nämligen böra föranleda en uppdelning av anslaget å ett avlönings- och
ett omkostnadsanslag.
Avlöningsanslaget bör därvid upptaga tre poster, betecknade arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, avlöningar till icke-ordinarie
personal samt rörligt tillägg.
Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, har medel beräknats för de ändamål, som i gällande stat
avsetts med delposterna till årsarvoden till ordförande och vissa andra ledamöter
samt till dagarvoden till ordförande och andra ledamöter samt suppleanter
för dem. Medelsbehovet under anslagsposten har beräknats till
samma belopp som för innevarande budgetår avsetts för ändamålen, eller
(17 000 + 10 000) 27 000 kronor.
Vad angår anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
beräknas under denna post först helårskostnaderna för avlöning till de från
och med innevarande budgetår nyinrättade 10 befattningarna såsom heltidsanställda
ombudsmän i lönegraden Eo 19. Nämnda kostnader uppskattades
i propositionen nr 259/1944 till i runt tal 70 000 kronor för budgetår. Då
emellertid detta belopp även innefattar kostnaderna för rörligt tillägg och
kristillägg, men dessa kostnader från och med nästa budgetår böra bestridas
från posten till rörligt tillägg respektive från vederbörligt anslag till kristillägg,
har under förevarande anslagspost för avlöningar till de heltidsanställda
ombudsmännen under budgetåret 1945/46 räknats med ett belopp
av i runt tal 55 000 kronor. Vidare har under anslagsposten beräknats
för arvoden till deltidsanställda ombudsmän samt för ersättningar
för skrivhjälp ett belopp av 57 000 kronor. Slutligen har för vikarier för
de heltidsanställda ombudsmännen avsetts ett belopp av 4 000 kronor. Det
sammanlagda medelsbehovet under posten skulle således uppgå till (55 000 -f
57 000 + 4 000 =) 116 000 kronor.
Utgifterna för rörligt tillägg ha beräknats till 9 000 kronor.
Avlöningsanslagets slutsumma skulle alltså bliva (27 000 + 116 000 + 9 000)
152 000 kronor.
Under omkostnadsamlaget lia upptagits dels belopp motsvarande de i
gällande stat under rubriken omkostnader uppförda posterna till reseersättningar
och till expenser, hyror m. m., dels ock en ny post till sjukvård m. m.
Posten till sjukvård m. m. har beräknats till 500 kronor.
En viss höjning av posten till reseersättningar har ansetts påkallad
därav, att de heltidsanställda ombudsmännen komma att vara i verksamhet
under hela nästa budgetår mot endast omkring halva innevarande budgetår.
Höjningen har ansetts kunna begränsas till 5 000 kronor.
För Expenser, hyror m. m. har räknats med oförändrat medelsbelopp,
37 000 kronor.
Omkostnadsanslaget har sålunda uppskattats till (500 + 40 000 -f 37 000)
77 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5. 27
Kungl. Maj:ts förslag, att medel för bestridande av de med länsnykterhetsnämndernas
verksamhet förenade kostnaderna från och med nästa budgetår
skall anvisas under två särskilda anslag, ett till avlöningar och ett
till omkostnader, tillstyrkes av utskottet. Mot beräkningen av medelsbehovet
under de olika anslagen har utskottet ej funnit anledning till erinran.
Under förevarande punkt hemställer alltså utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-
stämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........ kronor 27 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... » 116 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 9 000
Summa förslagsanslag kronor 152 000,
b) till Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 152 000 kronor.
60:o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. Med tillstyrkande av
bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 100) och under hänvisning till
vad utskottet under nästföregående punkt anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 77 500 kronor.
61:o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 77, s. 100—102) föreslagit riksdagen att till Främjande av
nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett
anslag av 190 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med samma belopp. Enligt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1944 meddelat beslut
disponeras anslaget på följande sätt.
Ändamål. Belopp kr.
Understöd åt nykterhetsnämnder, förslagsvis.......................... 165 000
Konferenser och kurser m. in., högst.................................... 5 000
Understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder, högst...... 5 000
Understöd för utgivande av »Tidskrift för nykterlietsnämnderna»
m. m., högst ............................................................ 2000
Bidrag till övervakning enligt alkoholistlagen ........................ 13 000
Utskottet.
Summa kronor 190 000
28
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Vttkottet■
Socialstyrelsen Ilar för nästa budgetår hemställt om medelsanvisning under
anslaget med ett till 300 000 kronor förhöjt belopp.
Departementschefen har erinrat örn att i samband med de olika åtgärder
för effektivisering av nykterhetsvården, som beslutades vid fjolårets riksdag,
en betydande höjning av förevarande anslag vidtogs. Med hänsyn därtill
har departementschefen icke nu ansett sig kunna tillstyrka någon ytterligare
höjning av anslaget. Departementschefen föreslår alltså, att anslaget jämväl
för nästa budgetår upptages till 190 000 kronor med samma fördelning å de
med anslaget avsedda ändamålen som under innevarande budgetår.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Johan Bärg
m.fl. (I: 234), och den andra inom andra kammaren av herr J. Nilson i Eskilstuna
m. fl. (II: 368), däri hemställts, att riksdagen ville under förevarande anslag
beräkna till understöd åt nykterhetsnämnderna 250 000 kronor och till bidrag
till övervakning enligt alkoholistlagen 28 000 kronor.
I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får
utskottet hänvisa till motionen I: 234.
Det till understöd åt nykterhetsnämlider avsedda beloppet under ifrågavarande
anslag höjdes förra året med 40 000 kronor till 165 000 kronor. Socialstyrelsen
har beräknat, att en ytterligare höjning av 85 000 kronor är erforderlig,
därest icke understöden på grund av medelsbrist skola jämväl nästa
budgetår behöva nedsättas under vad som enligt författningsbestämmelserna
skulle kunna utgå. Vidare har socialstyrelsen bland annat föreslagit höjning
av den förra året nyuppförda anslagsposten till bidrag till övervakning enligt
alkoholistlagen med 15 000 kronor till 28 000 kronor, enär man kunde förutse,
att anspråken på bidrag av detta slag bomme att stiga, särskilt sedan den
då beslutade organisatoriska förstärkningen av länsnykterhetsnämnderna
hunnit göra sig gällande. I båda dessa avseenden lia socialstyrelsens förslag
upptagits av motionärerna, vilkas yrkande alltså innebär en anslagsökning
med (85 000 + 15 000) 100000 kronor.
Utskottet vill icke förneka, att goda skäl kunna anföras för ökat understöd
åt nykterhetsnämnderna och högre bidrag till övervakning. Utskottet får emellertid
i anledning av de väckta motionerna erinra örn den omorganisation och
effektivisering av nykterhetsvården, som i samband med ökningen av anslagen
till nykterhetsnämnderna beslutades av förra årets riksdag dels i form
av ökade bidrag till nämnderna och till alkoholistanstalterna och dels genom
heltidsanställning av ombudsmän vid länsnykterhetsnämnderna. Utskottet
anser, att resultatet av de nya vårdformerna samt ombudsmännens verksamhet
bör avvaktas, innan anslagen till nykterhetsnämndernas verksamhet utökas.
I anslutning härtill har utskottet ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts
förslag örn oförändrad medelsanvisning med samma fördelning å de med anslaget
avsedda ändamålen som under innevarande budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 5. 29
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 234 och II: 368, till Främjande
av nykterhet snämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 190 000 kronor.
62:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar. Statens
fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Omkostnader. Beträffande
ifrågavarande anslag (punkterna 78 och 79, s. 102 och 103) kommer utskottet
att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
63:o) Fattigvård i allmänhet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 80, s. 103 och 104), vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en av belastningssiffrorna under ett flertal förflutna budgetår betingad
anslagsökning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kronor.
64:o) Barnavård i allmänhet. Fattigvård och barnavård enligt den nordiska
fattigvårdskonventionen m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 81 och 82, s. 104 och 105) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Barnavård i allmänhet 190 000 kronor.
b) till Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen
m. m. 800 000 kronor.
65:o) Fattigvård och barnavård för lappar. Kungl. Maj:t har (punkt 83,
s. 105 och 106) föreslagit riksdagen att till Fattigvård och barnavård för
lappar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
Under en följd av budgetår uppfördes detta anslag i riksstaten med ett
belopp av 90 000 kronor. För budgetåret 1944/45 höjdes emellertid anslaget
till 125000 kronor i syfte att bereda statsbidrag på omkring 35 000 kronor
till ett gemensamt ålderdomshem för lappar och andra innevånare i Frostvikens
kommun.
Departementschefen har framhållit, att då det för närvarande vore omöj
ligt att med säkerhet bedöma, huruvida det av fjolårets riksdag beviljade
30
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
statsbidraget för anordnande av ett ålderdomshem i Frostvikens kommun
komme att utbetalas under innevarande budgetår eller kostnaderna härför
komme att belasta anslaget först under nästa budgetår, någon hänsyn till
dessa kostnader icke borde tagas vid uppskattningen av medelsbehovet för
budgetåret 1945/46. Anslaget borde på grund härav för nästa budgetår nedsättas
till 90 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
66:o) Bidrag till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet. Bidrag
till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 84 och 85, s. 106 och 107) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Bidrag till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet
ett anslag av 12 000 kronor,
b) till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
67:o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott. Med
tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkt 86, s. 108), vilket bygger på
anslagsbelastningen för budgetåret 1943/44 och uppgjorts under hänsynstagande
till beräknad kostnadsökning för statsverket på grund av 1943 års
bidragsförskottslag, hemställer utskottet, under erinran tillika, att för innevarande
budgetår för ifrågavarande ändamål anvisats 2 500 000 kronor,
att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna för
bidragsförskott för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.
68:o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen
m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkt 87, s.
109) vilket innebär en av belastningen under de tre senaste budgetåren betingad
anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för
vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
31
69.o) Bidrag till barnhusen. I enlighet med .Kungl. Maj:ts förslag (punkt
88, s. 109) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till barnhusen för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 115 900 kronor.
70:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. Bidrag till
driften av barnhem. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna 89 och
90, s. 109 och 110) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
71:o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.
Maj:t har (punkt 91, s. 110—118) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att
under budgetaret 1945/46 må till ett belopp av högst 500 000 kronor av statsmedel
beviljas bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård, dels
ock till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.
Enligt de av 1943 års riksdag (proposition nr 339; skrivelse nr 506)
godkända grunderna för ifrågavarande bidragsverksamhet må statsbidrag
utgå till nyinrättad institution för halvöppen barnavård eller nyinrättad avdelning
vid dylik institution, vars inrättande enligt statens arbetsmarknadskommissions
beprövande befinnes påkallat med hänsyn till vederbörande
orts behov av kvinnlig arbetskraft. Bidrag kan under samma förutsättning
utgå även till äldre institution, därest så prövas skäligt med hänsyn till dess
svaga ekonomi och det ekonomiska läget i den kommun, där institutionen är
belägen. Även örn arbetsmarknadskommissionen icke finner en institution
enbart ur arbetsmarknadssynpunkt av behovet påkallad, kan bidrag likväl
utgå, därest institutionen med hänsyn till särskilda sociala, ekonomiska eller
andra förhållanden prövas erforderlig. Slutligen kan bidrag utgå jämväl till
provisoriska anstalter för mottagande av barn i olika åldrar på landsbygden
under tider, då skördearbete eller annat arbete kräver särskilt riklig tillgång
på kvinnlig arbetskraft.
Statsbidraget utgår dels såsom bidrag till avlönande av föreståndarinna
och annan anställd personal, som fyller vissa kompetenskrav (lönebidrag),
dels ock såsom bidrag till kostnaderna för bespisning av de vid anstalten
mottagna barnen (kostbidrag). Lönebidraget utgår med en tredjedel av de
lönebelopp, som institutionens huvudman fastställt, såvida icke dessa befinnas
vara oskäligt låga. Statsbidraget får dock icke överstiga en tredjedel av följande
grundlönebelopp, nämligen i ortsgrupperna A, B och C 3 000 kronor,
i ortsgrupperna D, E och F 3 450 kronor och i övriga ortsgrupper 3 900 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
32
Kostbidraget utgår med 15 öre för barn och dag i anstalt, där en måltid
lagad mat utspisas, samt med 30 öre för barn och dag i anstalt, där minst
två måltider lagad mat utspisas. För barn under ett år utgår kostbidrag med
30 öre för barn och dag, förutsatt att barnet är omhändertaget för heldagsvård,
d. v. s. mer än 6 timmar.
Beslut örn statsbidrag meddelas av socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet
över verksamheten. I den mån vid anstalt förekommer lekskoleverksamhet,
utövar skolöverstyrelsen pedagogisk tillsyn däröver.
Vid 1943 års riksdag medgavs, att under budgetåret 1943/44 finge till ett
belopp av högst 100 000 kronor beviljas statsbidrag till driften av nu ifrågavarande
anstalter. Då verksamheten beräknades börja först under första
halvåret 1944 samt bidragen skulle utgå halvårsvis i efterskott, anvisades icke
något anslag för ändamålet för nämnda budgetår.
Under innevarande budgetår må enligt beslut av 1944 års riksdag statsbidrag
till driften av anstalter för halvöppen barnavård beviljas till ett belopp
av högst 200 000 kronor. För bestridande av de under kalenderåret 1944
beviljade bidragen har under förevarande rubrik för löpande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
I skrivelse den 18 november 1944 har 1941 års befolkningsutredning gjort
framställning örn anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1945/46
samt därvid föreslagit vissa ändringar i de för närvarande gällande bidragsgrunderna.
Befolkningsutredningen har sålunda föreslagit, att äldre och nyinrättade
institutioner måtte likställas vid beviljande av statsbidrag, att den speciella
prövningen av statsbidragsansökningarna ur arbetsmarknadssynpunkt avskaffas,
ävensom att i vissa undantagsfall skall få beviljas högre lönebidrag
än det nu utgående.
För nästa budgetår har befolkningsutredningen föreslagit en höjning av
anslaget till den halvöppna barnavården till 500 000 kronor.
Befolkningsutredningen omnämner slutligen, att utredningen med hänsyn
till den halvöppna barnavårdens ur skilda synpunkter allmänt erkända betydelse
och det stora behov av nya institutioner, som alltfort gjorde sig gällande,
hade för avsikt att snarast till förnyad prövning i hela dess vidd upptaga
frågan örn den halvöppna barnavårdens ställning i samhällslivet och
utformningen av de statliga stödåtgärderna för denna verksamhet. Enligt
utredningens mening vore det nuvarande bidragssystemet endast att betrakta
som ett provisorium och såväl halvdags- som heldagsvården borde
göras till föremål för förnyade överväganden för att klargöra, i vilken utsträckning
kostnaderna för respektive verksamhetsgrenar borde bäras av stat,
kommuner och enskilda.
Över befolkningsutredningens framställning ha, efter remiss, yttranden avgivits
av socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, statskontoret, statens arbetsmark
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 5. 33
nadskommission, socialvårdskommittén och svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
I likhet med befolkningsutredningen anser jag, att den verksamhet för
understödjande av den halvöppna barnavården, som genom beslut vid höstsessionen
av 1943 års riksdag inletts från och med budgetåret 1943/44, bör
fortsätta även under nästa budgetår. Verksamheten har hittills haft karaktären
av en begränsad försöksverksamhet i syfte att vinna erfarenheter rörande
den framtida utformningen av det statliga stödet av den halvöppna barnavården.
Befolkningsutredningen har nu framhållit, att utredningen hade för
avsikt att snarast i hela dess vidd till prövning upptaga frågan örn utformningen
av dessa statliga stödåtgärder. I avvaktan på resultatet av denna undersökning
bör statsbidragsverksamheten även under nästa budgetår bedrivas
såsom en försöksverksamhet i begränsad omfattning. Emellertid anser jag mig
i anledning av de av befolkningsutredningen nu framlagda förslagen beträffande
verksamheten under nästa budgetår böra förorda vissa jämkningar i de
hittills tillämpade principerna för tilldelning av statsbidrag. Härjämte vill jag
i överensstämmelse med befolkningsutredningens förslag förorda ökad medelsanvisning
i syfte att möjliggöra beviljande av statsbidrag till flera institutioner
än hittills.
Enligt nu gällande bestämmelser utgår statsbidrag i första hand till nyinrättad
institution för halvöppen barnavård eller ny avdelning vid redan
existerande institution, medan äldre institution kan erhålla bidrag allenast
därest så prövas skäligt med hänsyn till institutionens svaga ekonomi och
det ekonomiska läget i den kommun, där institutionen är belägen. Befolkningsutredningen
har nu föreslagit, att äldre och nyinrättade institutioner
skulle jämställas i fråga örn rätt till statsbidrag. Då de skäl, som
utredningen anfört såsom stöd för detta förslag, synas mig bärande, kan jag
biträda förslaget. Jag förordar alltså, att socialstyrelsen må inom ramen av
tillgängliga medel pröva, vilka institutioner, som böra tilldelas statsbidrag för
att tillgången på vårdplatser skall bli så stor som möjligt, samt att därvid
ingen åtskillnad göres mellan äldre och nyinrättad institution. Såsom befolkningsutredningen
påpekat bör dock tillses, att institution, som en gång erhållit
statsunderstöd, icke utan tvingande skäl undandrages fortsatt stöd.
Såsom villkor för att en institution för halvöppen barnavård skall kunna
erhålla statsbidrag gäller för närvarande vidare i princip, att institutionen av
statens arbetsmarknadskommission prövas erforderlig med hänsyn till vederbörande
orts behov av kvinnlig arbetskraft. Endast om särskilda sociala,
ekonomiska eller andra förhållanden tala för att statsbidrag bör utgå, kan en
institution tillerkännas bidrag, trots att arbetsmarknadskommissionen icke
funnit institutionen enbart ur arbetsmarknadssynpunkt erforderlig. Befolkningsutredningen
framhåller nu, att dessa bestämmelser medfört, att den
huvudsakligast av pedagogiska skäl motiverade halvdagsvården i lekskolorna
fått stå tillbaka för den av arbetsmarknadspolitiska skäl betingade heldagsvården
i daghemmen. Utredningen föreslår på grund härav, att den speciella
prövningen av statsbidragsansökningarna ur arbetsmarknadssynpunkt avskaffas.
För egen del finner jag det mindre lyckligt, om vid den tidpunkt, då
mera definitiva riktlinjer för verksamheten skola uppdragas, densamma under
försöksstadiet till så övervägande del inriktats på heldagsvård, att erfarenheter
rörande statsbidragsverksamhet för halvdagsvården praktiskt taget saknas. De
arbetsmarknadspolitiska synpunkterna böra därför hädanefter icke tillerkännas
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 5. 553 43 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Statsutskottets utlåtande nr 5.
samma prioritetsställning som hittills, utan bör någon del av de medel, som
finnas disponibla för beviljande av statsbidrag åt institutioner, till vilka bidrag
ej förut utgått, förbehållas institutioner för halvdagsvård. Att på förhand göra
någon avvägning mellan konkurrerande intressen låter sig ej göra, utan torde
socialstyrelsen härutinnan böra få fria händer. Ehuru även i fortsättningen särskild
vikt bör fästas vid om det är med hänsyn till situationen på arbetsmarknaden
angeläget, att viss institution erhåller statsbidrag, torde på grund av
vad här förordats den av arbetsmarknadskommissionen nu företagna prövningen
av ansökningarna icke längre böra vara obligatorisk. I den mån socialstyrelsen
finner erforderligt att få frågan örn behovet av daghem med hänsyn
till användningen inom viss ort av kvinnlig arbetskraft ytterligare belyst, bör
styrelsen emellertid söka samråd med arbetsmarknadskommissionen.
Befolkningsutredningens förslag örn höjning i vissa fall av lönebidraget
till hälften av den utgående lönen är avsett att tillämpas endast i undantagsfall,
nämligen då fråga är örn institutioner med svag ekonomi. Företrädesvis
tänker sig utredningen detta skola gälla beträffande institutioner, som äro
belägna i kommuner med högt skattetryck. Då i här avsedda fall starka skäl
kunna anföras för en kraftigare bidragsgivning från statens sida, tillstyrker
jag utredningens förslag härom. Att närmare än som skett precisera förutsättningarna
för erhållande av högre lönebidrag torde icke låta sig göra med
bibehållande av möjligheterna till rättvis bedömning av uppkommande gränsfall.
Yad slutligen beträffar storleken av det belopp, som för nästa budgetår bör
stå till förfogande för nu ifrågavarande bidragsverksamhet, har befolkningsutredningen
föreslagit, att detta måtte bestämmas till 500 000 kronor. Då de
institutioner, vilka erhållit statsbidrag av de hittills anvisade medlen, icke
utan särskilda skäl böra undandragas fortsatt statligt stöd, erfordras för
utsträckt bidragsgivning en höjning av det för löpande budgetår bestämda
beloppet av 200 000 kronor. Ett bifall till vad jag ovan anfört därom, att
äldre institutioner i statsbidragshänseende böra jämställas med nyinrättade
institutioner, medför även ökat medelsbehov. Detsamma gäller den av mig
förordade ökningen av lönebidraget i vissa fall från en tredjedel till hälften
av utgående lön. Med hänsyn härtill tillstyrker jag, att det belopp, som under
nästa budgetår må disponeras för nu ifrågavarande verksamhet, i enlighet
med befolkningsutredningens förslag bestämmes till 500 000 kronor.
Såsom tidigare nämnts utgå statsbidragen halvårsvis i efterskott. För
nästa budgetår böra därför medel anvisas för täckande av dels de på första
halvåret 1945 belöpande bidragen eller 100 000 kronor, dels ock de bidrag,
vilka falla på andra halvåret 1945, eller 250 000 kronor. Det för nästa budgetår
erforderliga anslaget skulle alltså uppgå till sammanlagt 350 000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
G. Svenson ra. fl. (I: 230) och den andra inom andra kammaren av herr H.
Åndersson i Dunker ra. fl. (II: 372), däri hemställts, att riksdagen ville besluta,
att statsbidrag måtte utgå till jordbruksdaghem även under det kommande
budgetåret, och att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte begära skyndsam
utredning avseende fastställande av bestämda direktiv och enhetliga
normer för bidragsverksamheten till den halvöppna barnavården.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet
hänvisa till motionen I: 230.
Statsutskottets utlåtande nr 5. 35
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall ifrågavarande understödsverksamhet
även under nästa budgetår bedrivas såsom en försöksverksamhet i begränsad
omfattning ehuru med vissa jämkningar i de hittills tillämpade principerna
för tilldelning av statsbidrag. Med dessa jämkningar bliva äldre och nyinrättade
institutioner likställda i fråga örn rätt till statsbidrag. Vidare komma
de arbetsmarknadspolitiska synpunkterna — ehuru de även i fortsättningen
anses böra tillmätas särskild vikt — icke att tillerkännas samma prioritetsställning
som hittills. Slutligen erhålles möjlighet att i undantagsfall, nämligen
då fråga är om institutioner med svag ekonomi, höja lönebidraget till
hälften av den utgående lönen.
De skäl, som anförts till stöd för ifrågavarande jämkningar, har utskottet
funnit värda beaktande. Utskottet anser dock att de arbetsmarknadspolitiska
synpunkterna även i fortsättningen böra tillmätas stor betydelse vid prövningen
av frågan örn bidrag till ifrågavarande institutioner. Utskottet, som
i övrigt tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande bidragsgrunderna, vill
i anledning av motionen uttala, att anordningar i form av jordbruksdaghem alltjämt
böra komma till stånd, i den mån arbetsmarknadsförhållandena det
påfordra.
Vad angår motionärernas yrkande örn utredning för fastställande av direktiv
och enhetliga normer vill utskottet erinra, att verksamheten alltjämt
befinner sig på försöksstadiet, och att befolkningsutredningen såsom framgår
av statsrådsprotokollet ämnar snarast i hela dess vidd till prövning upptaga
frågan örn utformningen av de statliga stödåtgärderna. Utskottet delar
motionärernas uppfattning örn behovet av direktiv och normer för ifrågavarande
verksamhet och förutsätter, att Kungl. Maj:t uppmärksammar, att
nämnda, särskilt beträffande jordbruksdaghem framträdande behov snarast
möjligt bör tillgodoses.
Vidkommande slutligen storleken av det belopp, som för nästa budgetår
bör stå till förfogande för bidragsverksamheten, har Kungl. Maj:ts förslag
ej givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
a) medgiva, att under budgetåret 1945/46 må till ett belopp
av högst 500 000 kronor av statsmedel beviljas bidrag till driften
av anstalter för halvöppen barnavård,
b) till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 350 000
kronor.
II. att motionerna I: 230 och II: 372, i den mån de ej må
anses besvarade med vad utskottet anfört, ej må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Uts kottet.
36
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
72:o) Fria sommarresor för barn. Bidrag till sommarkolonier. Statens
skyddshem: Avlöningar, Statens skyddshem: Omkostnader. Bidrag till
driften av icke statliga skyddshem. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna
92—96, s. 119 och 120) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
73:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skyddshem. Kungl.
Majit har (punkt 97, s. 121 och 122) föreslagit riksdagen att till Fortbildningskurs
för befattningshavare vid skyddshem för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 13 000 kronor.
Kungl. Majlis förslag avser medelsanvisning för bestridande av kostnaderna
för en fortbildningskurs för skyddshemspersonal i ledande ställning.
Till kursen, som förutsatts skola få en längd av 20 dagar, skulle kallas 40
befattningshavare från såväl statliga som icke-statliga skyddshem. Vid kursen
tänkas skola behandlas ämnesområdena psykologi, pedagogik, sexualhygien,
fritidssysselsättningar, författningskunskap, förvaltningskunskap samt eftervården
och dess problem.
I likhet med socialstyrelsen och departementschefen anser utskottet det
vara av vikt för skyddshemsverksamheten, att personalen bibringas de särskilda
insikter i psykologi och pedagogik, som erfordras för ett rätt handhavande
av det speciella klientel, varom här är fråga. Utskottet, som ej
funnit anledning till erinran beträffande kursens planläggning och beräkningen
av kostnaderna, får med tillstyrkande av förslaget hemställa,
att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare
vid skyddshem för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 13 000 kronor.
74:o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Majit har (punkt 98,
s. 122—124) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att under kalenderåret
1946 statsbidrag må utgå till högst 1 500 heltidsanställda eller ett däremot
svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor, dels ock till Bidrag till avlönande
av hemvårdarinnor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 960 000 kronor.
Enligt beslut av 1944 års riksdag må statsbidrag under kalenderåret 1945
utgå till avlönande av högst 1 000 heltidsanställda eller ett däremot svarande
antal deltidsanställda hemvårdarinnor.
Ifrågavarande verksamhet är avsedd att successivt utbyggas för att inom
en icke alltför avlägsen framtid omfatta 2 800 hemvårdarinnor. För att icke
äventyra en god rekrytering föreslås att utbyggnaden under 1946 bedrives i
samma takt som hittills. Betta skulle innebära, att verksamheten under 1946
utbygges till att omfatta 1 500 hemvårdarinnor (däremot svarande antal deltidsanställda)
.
Statsutskottets utlåtande nr 5. 37
Medelsbehovet för statsbidrag till verksamheten under budgetåret 1945/46
har beräknats till 960 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att under kalenderåret 1946 statsbidrag må utgå
för högst 1 500 heltidsanställda eller ett däremot svarande antal
deltidsanställda hemvårdarinnor,
b) till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 960 000 kronor.
75:o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. Kungl. Majit
har (punkt 99, s. 124—126) föreslagit riksdagen att till Prov- och kompletteringskurser
för hemvårdarinnor för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 221 500 kronor.
Enligt gällande bestämmelser kan hemvårdarinnekompetens förvärvas,
förutom genom erhållande av hemvårdarinneutbildning vid därför avsedda
skolor, även genom en viss tids praktisk tjänstgöring, kompletterad med en
kurs örn två månader. Vid 1943 och 1944 års riksdagar anvisades medel för
anordnande av dylika prov- och kompletteringskurser för tillhopa omkring
500 personer.
Behov av dylika kompletteringskurser anses förefinnas jämväl under nästa
budgetår. Kurser förutsättas skola anordnas för utbildande av ytterligare
500 personer och givas en utökad längd från två till tre månader. Medelsbehovet
för en kursverksamhet av angiven omfattning har uppskattats till
221 500 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 221 500 kronor.
Medicinalstaten saint hälso- och sjukvården.
76:o) Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Beträffande ifrågavarande anslag
(punkt 100, s. 127) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
77:o) Medicinalstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 101,
s. 127—130) föreslagit riksdagen att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
I gällande riksstat är anslaget uppfört med 145 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskott et
-
För nästa budgetår beräknas de i styrelsens omkostnadsstat upptagna
posterna till sjukvård m. m., reseersättningar och expenser böjda nied 1 000,
3 000 respektive 8 000 kronor, varemot anslagsposten till publikationstryck
sänkts med 7 000 kronor.
Då anslagsberäkningen ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
78:o) Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 130 och 131) och under erinran, att för
innevarande budgetår anvisats 275 000 kronor till samma ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 175 000
kronor.
79:o) Sinnessjuknämnden: Avlöningar. Beträffande ifrågavarande anslag
(punkt 103, s. 131 och 132) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
80:o) Sinnessjuknämnden: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 104, s. 132 och 133), vilket innebär en anslagshöjning
av 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sinnesjuknämnden: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 kronor.
81 :o) Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 105, s. 133—142) föreslagit riksdagen att dels vidtaga en av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens bakteriologiska
laboratorium, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för laboratoriet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, dels ock till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 406 000 kronor.
I gällande riksstat är ifrågavarande anslag uppfört med 377 000 kronor,
varav 212 000 kronor anvisats’ under anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal och 41900 kronor under anslagsposten till rörligt
tillägg.
För nästa budgetår föreslås under anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän uppflyttning av en skrivbiträdesbefattning i lönegraden A 2
till kontorsbiträdestjänst i lönegraden A 4. Anslagsposten föreslås dock bibehållen
med oförändrat belopp.
Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås
höjning av arvodet för den å diagnostiska avdelningen tjänstgörande
Statsutskottets utlåtande nr 5.
39
assistenten från 5 900 till 8 500 kronor. Vidare föreslås inrättande av en befattning
som laboratoriebiträde i lönegraden Ex 6 å den kemiska avdelningen
och en befattning som expeditionsvakt i lönegraden Ex 5 varjämte för tillfällig
eldningspersonal avsetts 4 000 kronor. Anslagspostens belopp har uppräknats
med 26 000 kronor.
I övrigt föreslås inga andra ändringar än en uppräkning av anslagsposten
till rörligt tillägg med 3 000 kronor.
Kungl. Maj :t förutsättes skola fortsättningsvis äga befogenhet att, för den
händelse en ändring i nuvarande beredskapstillstånd skulle inträda, med anlitande
av förevarande avlöningsanslag besluta örn den förstärkning av
laboratoriets icke-ordinarie personal, som för upprätthållande av nödig beredskap
på ifrågavarande område kan visa sig nödvändig.
Kungl. Maj:ts förslag giver ej utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att i gällande personalförteckning för statens
bakteriologiska laboratorium en befattning såsom skrivbiträde i
lönegrad A 2 skall utbytas mot en befattning såsom kontorsbiträde
i lönegrad A 4,
b) godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ................................................... kronor 110 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... » 13100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................. » 238 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 44 900
Summa förslagsanslag kronor 406 000,
c) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 406 000 kronor.
82:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader. Kungl. Majit
har (punkt 106, s. 142-—-147) föreslagit riksdagen att till Statens bakteriologiska
laboratorium: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 450 000 kronor.
I gällande riksstat är anslaget uppfört med ett belopp av 448 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås höjning av i omkostnadsstaten upptagna
poster till sjukvård m. m. med 500 kronor och till expenser med 5 000 kronor.
Viskottet.
Utskottet.
Utskottet.
40 Statsutskottets utlåtande nr 5.
Å andra sidan har posten till övriga utgifter föreslagits nedsatt med 3 500
kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Statens bakteriologiska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
450 000 kronor.
83:o) Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 107, s. 147—150) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning och avlöningsstat för statens rättskemiska
laboratorium, den senare att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, dels ock till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 78 500 kronor.
I gällande riksstat är ifrågavarande anslag uppfört med 64 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås överförande till ordinarie stat av ett extra
ordinarie laboratoriebiträde (från lönegraden Eo 11 till lönegraden A11)
och ett extra ordinarie kontorsbiträde (från lönegraden Eo 4 till lönegraden
A 4), i anledning varav anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
föreslås uppräknad med 8 500 kronor.
Vidare föreslås, att en assistent, vilken för närvarande avlönas med arvode
å 8 500 kronor från särskild anslagspost, överföres till extra stat och
placeras i lönegraden Ex 21. I anledning härav har nämnda anslagspost, uppförd
med 8 600 kronor för avlönande jämväl av vikarie, uteslutits ur avlöningsstaten
och en utgiftsökning av 6 800 beräknats under anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie personal.
Under sistnämnda anslagspost har därutöver beräknats ett belopp av
12 000 kronor för bedrivande av vissa undersökningar rörande blodfaktorn
Rh (Rhesus) samt 3 000 kronor för möjliggörande av ytterligare skrivhjälp
och anlitande i ökad utsträckning av annan tillfällig personal. Å andra sidan
beräknas överförandet till ordinarie stat av förenämnda förste laboratoriebiträde
och kontorsbiträde medföra en utgiftsminskning under anslagsposten
med 8 100 kronor, varför höjningen av posten stannat vid 13 700 kronor.
Slutligen har anslagsposten till rörligt tillägg uppräknats med 900 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens rätts
-
kemiska laboratorium:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 föreståndare .............................................. A 30
1 förste laboratoriebiträde.................................. A 11
1 vaktmästare................................................ A 7
1 kontorsbiträde............................................ A 4
Statsutskottets utlåtande nr 5.
41
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än den 20:e.
1 laborator................................................ Eo 26,
b) godkänna följande avlöningsstat för statens rättskemiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................................... kronor 25 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... » 46 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 6 600
Summa förslagsanslag kronor 78 500,
c) till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 78 500 kronor.
84:o) Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 150 och 151), vilket innebär
en anslagsökning av 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
21 300 kronor.
85:o) Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 109, s. 151—158) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens farmacevtiska laboratorium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Statens
farmacevtiska laboratorium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 109 000 kronor.
I gällande riksstat är anslaget uppfört med 107 700 kronor.
Från posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, bestridas för närvarande arvoden åt, förutom föreståndaren, tre assistenter
med vardera 8 500 kronor och en assistent med 5 900 kronor. Av
assistenterna har en läkarutbildning och tjänstgör på den biologiska avdelningen,
medan de tre övriga ha apotekarutbildning och tjänstgöra på den
kemiska avdelningen. Samtliga assistenter föreslås av medicinalstyrelsen
överförda på extra stat med placering i lönegrad Ex 22.
Departementschefen har i detta ämne anfört följande.
Jag vill icke bestrida, att vissa skäl tala för en enhetlig placering av åtminstone
de assistenter, som åtnjuta det högre arvodet. Å andra sidan bör
hänsyn tagas till den beträffande akademiskt utbildad personal inom den centrala
civilförvaltningen gällande principen, att 21 lönegraden utgör en normal
-
42
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
lönegrad, vilken, utom för befordringstjänster, tillämpas där ej särskilda skäl
till .annan placering föreligger. Sådana skäl lia ansetts föreligga allenast
beträffande tjänster, för vilkas innehav fordras högre teoretisk kompetens,
t. ex. läkar-, arkivarie- och bibliotekarietjänster. I enlighet med denna princip
ha exempelvis assistenterna vid statens bakteriologiska laboratorium, som utgöras
av legitimerade läkare, placerats i lönegrad Ex 22, medan assistenterna
vid statens veterinär-medicinska anstalt placerats i lönegrad Ex 21.
Med tillämpning av samma norm beträffande assistentbefattningarna vid
statens farmacevtiska laboratorium har läkarassistenten ansetts böra placeras
i lönegrad Ex 22 och apotekarassistenterna i lönegraden Ex 21. Beträffande
den assistenttjänst, som för närvarande är förenad med ett arvode av 5 900
kronor föreslås endast en höjning av arvodet till 6 400 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit har med anledning av ovannämnda förslag sänkts med 25 300 kronor till
7 400 kronor. Kungl. Majit förutsättes dock äga befogenhet att, örn skäl därtill
föreligga, medgiva anvisande av ytterligare medel från anslagsposten för
fullföljande av den efter riksdagens hörande (riksdagens skrivelse nr 239/1944)
påbörjade utredningen rörande ett ändamålsenligt och ekonomiskt förfarande
vid medikamentös behandling av vissa sjuka personer, som äro hänvisade till
långvarigt eller ständigt bruk av läkemedel.
Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas
3 100 kronor för anställande av ytterligare ett laboratoriebiträde och
20 700 kronor till avlöning åt de tre extra assistenterna. Å andra sidan har
det för rådgivning i läkemedelsekonomiska frågor m. m. avsedda beloppet
föreslagits nedsatt med 1 000 kronor. Anslagsposten föreslås höjd med inalles
22 800 kronor.
Härutöver föreslås ej annan ändring än en uppräkning av anslagsposten
till rörligt tillägg med 3 800 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens farmacevtiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................................... kronor 43 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 7 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 45 800
4. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 12 800
Summa förslagsanslag kronor 109 000,
b) till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 109 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
43
86:o) Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 158—160) och under erinran,
att för innevarande budgetår anvisats 38 500 kronor till samma ändamål hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
36 500 kronor.
87:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt lil, s. 160—166) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att antalet i gällande personalförteckning upptagna provinsialläkartjänster
må utökas från 371 till 391, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till
Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 4 310 000 kronor.
För innevarande budgetår är ifrågavarande anslag anvisat med ett belopp
av 4 175 000 kronor.
Beträffande antalet nya provinsialläkartjänster, som föreslagits till inrättande
under nästa budgetår, anför departementschefen följande.
Enligt den av medicinalstyrelsen år 1938 framlagda planen för rikets indelning
i provinsialläkardistrikt skulle ytterligare omkring 170 provinsialläkartjänster
erfordras. Styrelsens avsikt var att planen skulle fullföljas inom
loppet av tio år. Vid anmälan av denna plan i proposition nr 1137 till 1939
års lagtima riksdag ansåg sig min företrädare i ämbetet kunna konstatera,
att ett betydande behov av nya ordinarie tjänster förefunnes ävensom att
åtgärder successivt borde vidtagas för att tillgodose detta behov. Han framhöll
emellertid samtidigt, att någon anledning att på förhand bestämma det
antal ordinarie tjänster, som inom en viss angiven tidrymd borde nyinrättas,
icke syntes föreligga, helst som utvecklingen med avseende å provinsialläkarnas
verksamhetsområde då icke kunde till fullo överblickas och nya
omständigheter kunde tillkomma av beskaffenhet att i ena eller andra riktningen
påverka behovet av dylika tjänster. Han begränsade sig därför till
att förorda, att under budgetåret 1939/40 skulle inrättas 10 nya ordinarie
provinsialläkartjänster. Med anledning av en i ämnet väckt motion uttalade
sig riksdagen för en snabbare utbyggnadstakt än vad propositionen innebar
samt anslog medel för inrättande av 15 nya provinsialläkartjänster
under nämnda budgetår. Sedermera har på grund av de inträffade extraordinära
förhållandena planens fullföljande fördröjts, så att det antal nya
tjänster, som riksdagen under åren 1939—44 sammanlagt medgivit, begränsats
till 35.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har medicinalstyrelsen räknat
med ett forcerat fullföljande av 1938 års plan, så att densamma bleve genomförd
under de närmaste tre åren. Ehuru jag är väl medveten om att ett
starkt behov av nya provinsialläkartjänster föreligger, är jag å andra sidan
icke beredd att i nuvarande läge, som alltjämt kräver sträng återhållsamhet beträffande
ökade åtaganden från statens sida, helt biträda medicinalstyrelsens
44
Statsutskottets utlåtande nr 5.
förslag . utan förordar, att från och med nästa kalenderår inrättas 20 nja
ordinarie tjänster. Därmed skulle i stort sett den ursprungligen tänkta utbyggnadstakten
återställas. Av de sålunda föreslagna tjänsterna torde en
del bora avses för förändring av extra provinsialläkartjänster till ordinarie.
Under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har räknats
med utgiftsökningar av dels 65 000 kronor för avlönande under helt år av de
15 provinsialläkartjänster, vilkas inrättande medgivits från och med den 1
januari 1945, dels 90 000 kronor för avlönande under halvt år av de 20 dylika
tjänster, som föreslagits inrättade från och med den 1 januari 1946, dels ock
5 000 kronor för bestridande av ökade expenser för förste provinsialläkarna.
Posten har dock med hänsyn till underbelastning föreslagits uppräknad blott
med 100 000 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar har höjts med 5 000
kronor, avsedda till avlöning åt civila läkarstipendiater.
Slutligen ha anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
uppräknats med 15 000 kronor för avlönande av extra läkare vid tillfälliga
behov och anslagsposten till rörligt tillägg med samma belopp.
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft följande motioner, nämligen
dels en inom första kammaren av herr A. Sundvik väckt motion (1:14), däri
hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn en
omarbetning av nuvarande provinsialläkartaxa,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lennart Johansson (1:26) och den andra inom andra kammaren av herrar
A. Hagård och R. Sveningsson (11:57), däri hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att antalet provinsialläkartjänster från och med den 1 januari 1946
skall utökas med 50 i enlighet med medicinalstyrelsens förslag,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
herr Elon Andersson m. fl. (I: 67) och den andra inom andra kammaren av
herrar C. P. Olsson i Mellerud och E. Fast (II: 126) däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta att från och med år 1946 inrätta 35 nya provinsialläkartjänster,
av vilka ett visst antal, förslagsvis 10, borde avses för omändring av
äldre extra provinsialläkardistrikt till ordinarie, ävensom i skrivelse till
Kungl. Majit hemställa, att ny plan för rikets indelning i provinsialläkardistrikt
snarast möjligt utarbetas,
dels ock en inom första kammaren av fru Gärda Svenson m. fl. väcktmotion
(I: 68), däri hemställts, att riksdagen måtte giva Kungl. Maj:t befogenhet
att utöka antalet i gällande personalförteckning upptagna provinsialläkartjänster
med 50 till 421 och anvisa de medel, som bliva behövliga för en sådan
utökning.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet, i den mån de ej framgå av utskottets yttrande, hänvisa till motionerna
I: 14, II: 57, I: 67 och I: 68.
Statsutskottets utlåtande nr 5. 45
Riksdagen har vid upprepade tillfällen i samband med anvisande av medel
till provinsialläkarnas avlönande och senast förra året framhållit, att ett starkt
behov föreligger av ökat antal tjänsteläkare på landsbygden. Genom utvecklingen
av hälso- och sjukvården har detta behov med åren blivit allt mer framträdande.
I sina petita för nästa budgetår erinrar medicinalstyrelsen, att det förslag
till utbyggnad av provinsialläkarorganisationen, som år 1938 upprättades inom
styrelsen, åsyftade att nå ett medeltal av en tjänsteläkare på 8 000 invånare
i stället för dittillsvarande 12 000 invånare. Det är för genomförande av denna
plan styrelsen förordat inrättande av ett femtiotal nya distrikt om året under
de närmaste åren. Samtidigt meddelar styrelsen, att dess erfarenheter tala
för att man icke kan stanna vid 1938 års plan som ett slutmål utan nödgas
gå vidare för att nå fram till ett medeltal av 4 000—5 000 invånare per distrikt.
Under beaktande av dessa omständigheter har utskottet ansett sig böra i
viss utsträckning tillmötesgå motionsyrkandena örn inrättande från och med
den 1 januari 1946 av ett större antal provinsialläkardistrikt än de 20, som
Kungl. Maj:t föreslagit. Med hänsyn till den återhållsamhet, som det nuvarande
läget kräver beträffande ökade åtaganden från statens sida, har utskottet
därvid stannat vid det i de likalydande motionerna I: 67 och II: 126 framställda
förslaget om inrättande av 35 nya distrikt. Av dessa böra, såsom även
förutsatts i Kungl. Maj:ts förslag, ett visst antal avses för omändring av
äldre extra provinsialläkardistrikt till ordinarie.
Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen yttrat måste en ny plan för rikets
indelning i provinsialläkardistrikt anses erforderlig. Då utarbetandet av en
dylik plan förutsätter en allsidig och tidskrävande utredning, bör denna utredning
redan nu påbörjas. Utskottet tillstyrker därför framställning i ämnet
till Kungl. Majit i överensstämmelse med yrkandet i nämnda motioner.
I motionen 1:14 föreslås, att riksdagen skall anhålla örn en omarbetning av
nuvarande provinsialläkartaxa. Utskottet delar motionärens uppfattning, att
en översyn av nämnda taxa är erforderlig och förutsätter, att Kungl. Majit
uppmärksammar berörda fråga.
Kungl. Majits förslag har i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran.
Vid bifall till utskottets förslag i fråga örn antalet provinsialläkartjänster
bör anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän i jämförelse med
Kungl. Majits förslag höjas med 65 000 kronor, anslagsposten till rörligt tilllägg
med 15 000 kronor och anslagets slutsumma alltså med 80 000 kronor till
4 390 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må
I. i anledning av Kungl. Majits förslag och motionerna
I: 26 och lii 57 samt I: 68 ävensom med bifall till motionerna
I: 67 och lii 126, sistnämnda motioner i vad de avse antalet
provinsialläkartjänster,
a) medgiva, att antalet i gällande personalförteckning upptagna
provinsialläkartjänster må utökas från 371 till 406;
Utskottet■
46
Statsutskottets utlåtande nr 5.
b) godkänna följande avlöningsstat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän (förste
provinsialläkare och provinsialläkare), förslagsvis.
....................................... kronor 3 465 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Arvoden till biträdande
förste provinsialläkare., kronor 11600
b. Avlöning åt civila läkar
förslagsvis.
. » 18 400 » 30 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................ > 375 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ » 520 000
Summa förslagsanslag kronor 4 390 000,
c) till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. H: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
4 390 000 kronor.
II. med bifall till motionerna I: 67 och II: 126 till den del
de ej behandlats under I ovan i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att ny plan för rikets indelning i provinsialläkardistrikt
snarast möjligt utarbetas,
B. att motionen I: 14, i den mån den ej må anses besvarad
genom vad utskottet anfört, ej må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
88:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Sjukvård m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 166) och under erinran,
att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Sjukvård m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 kronor.
89:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Reseersättningar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 166—168),
vilket innebär, att rådande begränsning av provinsialläkarnas resemöjligheter
i princip upphäves och att anslaget med hänsyn härtill uppräknas med 40 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. fl.: Reseersättningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 200 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
47
90:o) Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. I enlighet
nied Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 168 och 169) och under erinran, att
samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till extra provinsialläkares avlönande
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
30 500 kronor.
91:o) Statens sinnessjukhus: Avlöningar. Beträffande ifrågavarande anslag
(punkt 115, s. 169 och 170) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
92:o) Statens sinnessjukhus: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 116,
s. 170—174) föreslagit riksdagen att till Statens sinnessjukhus: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 16 890 000 kronor.
I gällande riksstat är anslaget uppfört med 16 328 000 kronor.
Beträffande anslagsberäkningen för nästa budgetår har departementschefen
framhållit, att det givetvis vore vanskligt att i nuvarande läge tillförlitligt uppskatta
medelsbehovet för en förvaltning av den omfattning, som statens sinnessjukhus
representera. Av den föreslagna höjningen belöpa 2 000 kronor
på den i omkostnadsstaten upptagna anslagsposten till sjukvård m. m. åt befattningshavare,
140 000 kronor å anslagsposten till expenser och 420 000
kronor å anslagsposten till övriga utgifter.
Anslagsberäkningen har ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens sinnessjukhus: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 16 890 000 kronor.
93:o) Tuberkulosinventering vid statens sinnessjukhus. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 174 och 175), vilket avser slutförande
av inventeringen med ett röntgeninstrumentarium, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tuberkulosinventering vid statens sinnessjukhus
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
20 000 kronor.
r94:o) Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund. Bidrag
till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 118 och 119, s. 175—177), vilka innebära
uppräkning av anslagen med 20 000 kronor, respektive 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag
anvisa
Utskottet.
48
Statsutskottets utlåtande nr 5.
a) till Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund
320 000 kronor,
b) till Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och
Malmö 6 750 000 kronor.
95:o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för
lättskötta sinnessjuka. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
120, s. 177 och 178) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
400 000 kronor till ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande, inrättande eller
inlösen av vårdhem för lättskötta sinnessjuka för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
96:o) Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 178 och 179), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta
sinnessjuka för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 1 250 000 kronor.
97:o) Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: Avlöningar.
Kungl. Majit har (punkt 122, s. 179—184) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, dels ock till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 96 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
87 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän i anledning av löneklassuppflyttningar höjd med 700 kronor.
Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås,
att jordbruksrättaren och ladugårdsförmannen, vilka hittills avlönats av
jordbrukets inkomstmedel, skola för beredande åt dem av extra ordinarie anställning
överföras på avlöningsstaten. Beträffande deras löneställning innebär
Kungl. Maj:ts förslag, att rättaren i enlighet med vad skolöverstyrelsen
och allmänna lönenämnden föreslagit placeras i lönegraden Eo 12 och att
ladugårdsförmannen, för vilken skolöverstyrelsen föreslagit lönegraden Eo 10,
enligt lönenämndens förslag placeras i lönegraden Eo 8. På särskild prövning
av Kungl. Maj:t förutsättes få bero, huruvida ladugårdsförmannen till
undvikande av löneminskning må placeras i högre löneklass än den lägsta.
Då ifrågavarande avlöningar beräknats belasta icke-ordinarieposten med omkring
5 800 kronor och nämnda post därutöver ansetts böra höjas med ytterligare
1 700 kronor för anställande å heltid av ett för närvarande deltidsan
-
Statsutskottets utlåtande nr 5.
49
ställt köksbiträde m. m., innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning av posten
med inalles 7 500 kronor.
I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag ej annan ändring än en uppräkning
av anslagsposten till rörligt tillägg med 800 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr D. Hall väckt motion
(II: 236), vari hemställts, att ladugårdsförmannen uppföres i lönegraden Eo 10
och att anslagsposten till avlöningar i anstaltens lönestat beräknas på sätt
som skolöverstyrelsen föreslagit.
Skolöverstyrelsens anslagsberäkning, som förutsätter att ladugårdsförmannen
placeras i den av motionären föreslagna lönegraden, skiljer sig från
Kungl. Maj:ts därutinnan, att anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal och anslagsposten till rörligt tillägg upptagits med 100
kronor högre belopp vardera.
Motionären har till stöd för sitt yrkande framhållit, att såväl anstaltens
styrelse som skolöverstyrelsen för jordbruksförmannen föreslagit nämnda
lönegrad ävensom att de därvid åberopat dels att befattningshavaren eljest
skulle komma att lida löneminskning dels att övriga arbetsledare vid anstalten
äro placerade i lönegraden Eo 10, dels ock den ladugårdsförmannen åvilande
undervisningsskyldigheten.
Till stöd för förslaget att placera ladugårdsförmannen vid ifrågavarande
anstalt i 10:e lönegraden har skolöverstyrelsen i likhet med anstaltsstyrelsen
åberopat, att denne är arbetsledare i husdjursskötsel. Det vore under sådana
omständigheter enligt överstyrelsens mening icke rimligt, om han erhölle
en oförmånligare löneställning än övriga arbetsledare vid anstalten, vilka äro
placerade i 10:e lönegraden, överstyrelsen har även framhållit, att ladugårdsförmannen,
örn han placeras i lägsta löneklassen i 8:e lönegraden, kunde erhålla
förmånligare anställning i öppna marknaden, medan de undervisningsuppgifter
han har sig ålagda måste anses motivera bättre löneställning än för
ladugårdsförman i enskild tjänst.
Utskottet har för egen del funnit övervägande skäl tala för en något bättre
löneställning för ifrågavarande befattningshavare än Kungl. Majit föreslagit
och ansett sig böra förorda, att ladugårdsförmannen hänföres till lönegraden
Eo 9.
I övrigt har Kungl. Majits förslag ej givit utskottet anledning till erinran.
Yad angår anslagsberäkningen torde utskottets ovannämnda förslag ej böra
föranleda ändring av därav berörda anslagsposter till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag och
motionen II: 236
a) godkänna följande avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1945/46:
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 5. esa 45 4
Utskottet.
50
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 42 300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. » 1200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. » 40 700
4. Körligt tillägg, förslagsvis ............ » 11800
Summa förslagsanslag kronor 96 000,
b) till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
96 000 kronor.
98:o) Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: Omkostnader.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 184—187), vilket
innebär en böjning av anslaget med 3 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 99 500 kronor.
99:o) Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor: Avlöningar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 187—189), vilket
innebär, att anstaltens vaktmästare beredes extra ordinarie anställning i 5:e
lönegraden och beträffande anslagsberäkningen en höjning av posten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1945/46:
Avlönings stat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................................. kronor 17 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit................................ » 1 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 25 000
4. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 5 000
Summa förslagsanslag kronor 49 200,
b) till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
49 200 kronor.
100:o) Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor; Omkostnader.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 125, s. 189—191), vilket
innebär en höjning av anslaget med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
flickor: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 36 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
51
101 :o) Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa. Med tillstyrkande
av Kungl Maj:ts förslag (punkt 126, s. 191), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000
kronor.
102:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara
sinnesslöa. Kungl. Majit har (punkt 127, s. 191 och 192) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Med anledning av Kungl. Marits proposition nr 206 till 1944 års riksdag
har riksdagen dels godkänt de grunder för statsbidrag till uppförande eller
inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa, som i propositionen föreslagits,
dels oek till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara
sinnesslöa för budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag av 200 000
kronor.
Den byggnadsverksamhet, varom här är fråga, är föranledd av 2 § lagen
den 30 juni 1944 (nr 477) örn undervisning och vård av bildbara sinnesslöa,
vilken ålägger landsting och städer utanför landsting skyldighet att sörja
för att erforderligt antal platser finnas för sådan undervisning och vård.
Statens bidrag för utbyggnaden av landstingens och icke-landstingsstädernas
sinnesslövård har beräknats draga en sammanlagd kostnad av ungefär
3 500 000 kronor. Aven örn nämnda bestämmelses ikraftträdande uppskjutits
tills vidare med hänsyn till svårigheten att på grund av bland annat rådande
materielbrist fastställa den tid, inom vilken erforderliga byggnadsarbeten
kunna färdigställas, torde man böra räkna med att statsbidrag under nästa
budgetår komma att påkallas i viss omfattning. Då det för innevarande
budgetår beviljade anslaget alltjämt är i sin helhet odisponerat, har det
ansetts till fyllest, att för nästa budgetår anvisas ett anslag av 100 000 kronor
till hithörande ändamål. Anslaget föreslås upptaget under den mera adekvata
benämningen Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara
sinnesslöa. Eventuell reservation å det äldre anslaget förutsättes därvid
skola få överföras å det nya anslaget.
Kungl. Majits förslag har ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
får alltså hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av anstalter för bildbara sinnesslöa för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
103:o) Bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke
äro fallandesjuka. Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar. Beträffande
Utskottet.
52
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
ifrågavarande anslag (punkterna 128 och 129, s. 192 och 193) kommer utskottet
att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
104:o) Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 193—195), vilket innebär en höjning
av anslaget med 6 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
223 500 kronor.
p ’105:o) Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för elever m. m.
Kungl. Majt har (punkt 131, s. 195 och 196) föreslagit riksdagen att till
Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för elever m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål har anslag icke förut anvisats å riksstaten.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att elev vid anstalten skall efter direktionens
för anstalten beprövande erhålla ersättning för biljettkostnader för
resa vid läs- eller arbetsårets början och slut samt vid julferierna från anstalten
till hemorten eller, därest särskilda förhållanden så påkalla, till annan
lämplig plats för ferievistelse och åter.
Såsom även framhållits av departementschefen tala såväl humanitära som
praktiska skäl för att eleverna vid anstalten i möjligaste mån beredes tillfälle
att under ferierna vistas i sina hem. Utskottet får med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor
för elever m. rn. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 kronor.
106:o) Bidrag till epileptikeranstalter. Beträffande ifrågavarande anslag
(punkt 132, s. 197) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
107:o) Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa
barn. Vissa bidrag till lasarett m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts för
slag (punkterna 133 och 134, s. 197 och 198) och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa
a) till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och
nervösa barn ett förslagsanslag av 85 000 kronor,
b) till Vissa bidrag till lasarett m. m. ett anslag av 15 800
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
53
108:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid
lasarett m. m. Kungl. Majit har (punkt 135, s. 198 och 199) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid
lasarett m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor.
För innevarande budgetår ha nied hänsyn till å anslaget förefintlig reservation
icke anvisats nya medel till detta ändamål.
För nästa budgetår har medicinalstyrelsen uppskattat anslagsbehovet till
570 000 kronor. Departementschefen har emellertid ansett sig böra räkna med
att bristen på byggnadsmaterial och andra omständigheter komma att medföra,
att vissa av de planerade byggnadsföretagen icke komma till utförande
under nästa budgetår. I anledning därav har anslagets belopp begränsats
till 300 000 kronor. Emellertid avses att vid sidan härav äska visst belopp
för ändamålet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.
Då Kungl. Maj:ts förslag ej givit utskottet anledning till erinran får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande
av barnavdelningar vid lasarett m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
109:o) Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 199 och 200), vilket innebär
höjning av anslaget med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnavdelningar
vid lasarett m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
110:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Majit har (punkt 137, s. 200—203) föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i
Barkåkra må för bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten
komma i åtnjutande av statsbidrag med ytterligare högst 15 000 kronor, dels
ock till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkuloss jukvårdsanstalter
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
För innevarande budgetår har med hänsyn till å anslaget förefintlig reservation
endast 2 000 kronor anvisats för ifrågavarande ändamål.
Det nu aktuella medelsbehovet har av medicinalstyrelsen uppskattats till
i runt tal 1 000 000 kronor. Departementschefen har emellertid ansett, att
man på grund av rådande materialbrist och andra omständigheter torde få
räkna med att en del av de planerade byggnadsarbetena icke kommer till
stånd under nästa budgetår. Vid preliminär bedömning har anslagsbehovet
Utskottet.
54
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Ut »kott et.
för nästa budgetår ansetts kunna begränsas till 400 000 kronor för tillgodoseende
av de mest trängande ansökningarna. Vid sidan härav avses att jämväl
äska medel för hithörande ändamål å allmän beredskapsstat.
Vidkommande frågan örn bidrag till byggnadsarbeten vid sanatoriet i Barkåkra
må erinras, att Kungl. Maj:t i enlighet med beslut av 1942 och 1943
års riksdagar beviljat sammanlagt 270 000 kronor för utförande av örn- och
tillbyggnad av administrationsbyggnaden samt sanatoriets kök. Sedan byggnadsarbetena
nu slutförts ha kostnaderna av skäl, för vilka redogöres i statsrådsprotokollet,
överstigit nämnda belopp med 15 000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
i Barkåkra må för bestridande av kostnaderna för
vissa byggnadsarbeten komma i åtnjutande av statsbidrag med
ytterligare högst 15 000 kronor,
b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
lilio) Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 138, s. 203—205), vilket innebär, att bidrag
från anslaget skola under nästa budgetår utgå efter oförändrade grunder, får
utskottet under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår,
hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att till nedannämnda landsting ävensom till
Hälsingborgs stad må under tiden 1 juli 1945—30 juni 1946
utgå statsbidrag till belopp, bestämt i enlighet med föreskrifterna
i 3 § 1 och 2 mom. kungörelsen den 22 juni 1939 (nr
480) angående statsbidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,
för följande antal av dem disponerade vårdplatser
å jubileumsfondens sanatorier:
Landsting eller stad vårdpUteer
landstinget i Jönköpings län.......................... 70
» » Kronobergs » .......................... 30
landstingen i Kalmar läns norra och södra landstingsområden,
tillhopa........................ 15
landstinget i Gotlands län ............................ 55
» » Kristianstads län........................ 20
Hälsingborgs stad ...................................... 35
landstinget i Örebro län .............................. 25
» » Västmanlands län ...................... 15
» » Gävleborgs län .......................... 10
» » Västernorrlands län .................... 80
Statsutskottets utlåtande nr 5.
55
b) föreskriva, att för åtnjutande av bidrag till vårdplatser
å jubileumsfondens sanatorier skall gälla, att för å sådan plats
intagen patient icke må uttagas högre dagavgift än 1 krona samt
att eljest i tillämpliga delar skola gälla de allmänna bestämmelserna
beträffande statsbidrag till driftkostnaderna vid anstalter
för lungtuberkulos ävensom de särskilda föreskrifter, som må
av Kungl. Majit meddelas;
c) till Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000 kronor.
112:o) Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 139, s. 206 och 207) och under erinran,
att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk
tuberkulos för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 1 550 000 kronor.
113:o) Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna m. m.
Kungl. Majit har (punkt 140, s. 207—210) föreslagit riksdagen att dels godkänna
de ändrade grunder för bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna
m. m., som förordats av departementschefen, att tillämpas från
och med den 1 juli 1945, dels ock till Bidrag till resor för vissa patienter vid
kustsanatorierna m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
75 000 kronor.
För innevarande budgetår är ifrågavarande anslag uppfört med 65 000
kronor.
Enligt kungörelsen den 5 maj 1939 (nr 258) angående statsbidrag till resor
för patienter vid de statsunderstödda kustsanatorierna m. m. utgår statsbidrag
under de förutsättningar och i den omfattning, som angivas i kungörelsen,
till medellösa och mindre bemedlade personer. Kungörelsen innehåller
emellertid icke några bestämmelser om vad som skall förstås med mindre
bemedlad. Medicinalstyrelsen har i anledning av framställning i ämnet från
svenska kustsanatoriernas samorganisation anfört, att styrelsen vore böjd att
förorda slopande av villkoret, att vederbörande för att erhålla resebidrag skall
vara obemedlad eller mindre bemedlad. Denna fråga borde emellertid enligt
styrelsens mening icke avgöras särskilt för kustsanatoriema utan i ett större
sammanhang. Styrelsen har nu hemställt örn sådan ändring i nämnda kungörelse,
att såsom mindre bemedlad angåves den, som vore berättigad till
statsbidrag enligt kungörelsen samma dag (nr 257) angående statsbidrag till
lindring i sjukvårdskostnaderna för mindre bemedlade patienter å landsbygden.
56
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
Bestämmelserna i sistnämnda kungörelse innebära i nu berörda avseende i
huvudsak, att såsom mindre bemedlad anses den, för vilken det beskattningsbara
beloppet enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
icke överstiger 400 kronor, eller för vilken det taxerade beloppet enligt* samma
förordning uppgår till högst 1 800 kronor, ändock att det beskattningsbara
beloppet överstiger 400 kronor. Dock anses icke den såsom mindre bemedlad,
som har en till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktig förmögenhet
överstigande 12 000 kronor.
Departementschefen har icke haft något att erinra mot att bestämmelserna
i nämnda kungörelse i princip göras tillämpliga jämväl på förevarande område.
Med hänsyn till ailén av klientelet vid hithörande anstalter och de långa
resor, varom här ofta bleve fråga, har det emellertid synts departementschefen
önskvärt, att möjlighet till en friare prövning av resebidragsbehovet i varje
särskilt fall beredes, än som en direkt tillämpning av kungörelsen skulle medgiva.
För den skull borde det överlåtas åt medicinalstyrelsen, som centralt
har att pröva ansökningarna örn resebidrag, att i anslutning till berörda kungörelse
meddela anvisningar i ämnet med beaktande av de särskilda förhållanden,
som föreligga vid dessa sanatorier.
Härutöver föreslår Kungl. Majit, att rätten till resebidrag skall utsträckas
till att omfatta jämväl resor för poliklinisk behandling vid kustsanatorierna.
Därvid anses bidrag, liksom beträffande resor till vanföreanstalterna, i princip
böra utgå allenast för resa till anstalt, till vilken resekostnaderna äro lägst.
Därest resa till kustsanatorium, å vilket den sjuke senast vårdats, skulle medföra
större kostnad, bör bidrag för hel sådan resa utgå endast såvida det på
grund av inträffade komplikationer eller för specialundersökning befinnes
erforderligt, att behandling utföres å nämnda anstalt. I de fall, då utbyte
eller reparation av protes eller erforderlig behandling kan utan olägenhet
utföras å närmare belägen vanföreanstalt, anses bidrag för resa icke böra utgå
med större belopp än som skulle ha erfordrats för resa till denna anstalt.
Yad som föreslagits i fråga örn bestämningen av begreppet mindre bemedlad
har ej ansetts vara av beskaffenhet att påverka anslagsberäkningen. Däremot
har en höjning av anslaget med 15 000 kronor ansetts motiverad av förslaget
örn bidrag till resor för jämväl poliklinisk behandling.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen anfört i fråga örn bestämningen
av uttrycket mindre bemedlad i här ifrågavarande kungörelse den
5 maj 1939, nr 258. Beträffande detta ställningstagande tillåter sig utskottet
hänvisa till vad utskottet under punkten 125 (bidrag till resor för vanföra
m. m.) till besvarande av en motion anfört i där föreliggande fråga av motsvarande
innebörd.
Ej heller i övrigt har Kungl. Majits förslag givit utskottet anledning till
erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 5.
57
att riksdagen må
a) godkänna de ändrade grunder för bidrag till resor för vissa
patienter vid kustsanatorierna m. m., som förordats i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1945, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1945,
b) till Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 75 000
kronor.
114:o) Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. Kungl. Maj:t
har (punkt 141, s. 210—213) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggnadsarbeten
vid folksanatorierna för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
Å gällande riksstat ha medel ej anvisats för byggnadsarbeten vid folksanatorierna.
Däremot har å allmän beredskapsstat II för innevarande budgetår
uppförts ett anslag av 200 000 kronor för ändamålet. Detta anslag har ännu
icke till någon del tagits i anspråk.
Ordnandet av underläkarnas bostadsförhållanden anses tillhöra en av folksanatoriernas
mest trängande byggnadsfrågor. I det å beredskapsstat uppförda
anslaget har medel beräknats för nya underläkarbostäder vid två av
dessa sanatorier. Då det emellertid ansetts ovisst, huruvida dessa medel
kunna tagas i anspråk före budgetårets utgång, föreslås, att medel för två
underläkarbostäder beräknas å riksstaten för nästa budgetår. Härför beräknas
70 000 kronor erforderliga. Vidare avses ett belopp av 30 000 kronor för utförande
efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande av andra angelägna arbeten
vid hithörande sanatorier. I den mån så påkallas ha medel för ytterligare
arbeten ansetts böra upptagas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.
Beräkningen av förevarande anslag har ej givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.
115:o) Bidrag till driften av folksanatorierna. Kungl. Majit har (punkt
142, s. 213 och 214) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av folksanatorierna
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 200 000 kronor.
Å gällande riksstat är anslaget uppfört med 91 500 kronor. För förra budgetåret
anvisades ett belopp av 223 000 kronor till samma ändamål.
På grund av tillfälliga omständigheter hade ett mindre överskott uppkommit
å folksanatoriernas drift under budgetåret 1942/43, varför anslaget
Utskottet.
58
Statsutskottets utlåtande nr 5.
TJiskottet.
för innevarande budgetår kunde sänkas avsevärt jämfört med närmast föregående
budgetår. För nästa budgetår har anslaget beräknats till 200 000
kronor enligt under de senare åren tillämpade principerna.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till driften av folksanatorierna
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 200 000 kronor.
116:o) Bidrag till ambulatorisk behandling m. m. av vissa tuberkulospatienter.
Kungl. Maj:t har (punkt 143, s. 214—222) föreslagit riksdagen
att dels godkänna de grunder för statsbidrag till ambulatorisk behandling
m. m. av vissa tuberkulospatienter, som av departementschefen förordats, att
tillämpas från och med den 1 juli 1945, dels ock till Bidrag till ambulatorisk
behandling m. m. av vissa tuberkulospatienter för budgetåret 1945/46 aJnvisa
ett förslagsanslag av 250 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål ha medel ej tidigare anvisats å riksstaten.
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hemställde riksdagen
i skrivelse den 5 juni 1943, nr 283, om förutsättningslös utredning, huruvida
och i vad mån lungsjuka, som utskrivits från sanatorium, må erhålla rätt till
ersättning för kostnader för kvävgasbehandling (pneumothoraxbehandling)
och i samband därmed uppkomna resekostnader.
Medicinalstyrelsen, som erhöll Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa den
av riksdagen begärda utredningen, har i skrivelse den 29 april 1944 framlagt
förslag i ämnet.
Över medicinalstyrelsens förslag ha yttranden avgivits av statskontoret
samt av svenska sanatorieläkarföreningen, svenska lasarettsläkarföreningen,
svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Frågan örn resebidrag för ambulatorisk pneumothoraxbehandling har, såsom
av utredningen i ärendet framgår, tidigare varit föremål för prövning
inom statens sjukvårdskommitté, som i sitt år 1934 avgivna betänkande
angående den slutna kroppssjukvården i riket även framlade förslag i
ämnet. Kommittén framhöll därvid, att kommittén i princip vore av den uppfattningen,
att staten allenast borde lämna resebidrag för sådan vård, som
kunde sägas vara av riksbetonad karaktär, medan för utnyttjande av länsvis
organiserad vård erforderliga resebidrag borde lämnas av vederbörande huvudman.
Med hänsyn till den särställning, som lungtuberkulosvården ur folkhälsosynpunkt
intoge, och då ett mera allmänt användande av ambulatorisk
pneumothoraxbehandling kunde förväntas medföra en hastigare omsättning å
de dyrbara sanatorieplatserna och jämväl vara av värde ur profylaktisk synpunkt,
ansåge kommittén likväl starka skäl tala för att staten åtminstone
under viss försökstid lämnade resebidrag för fortsatt pneumothoraxbehandling
av medellösa och mindre bemedlade patienter. Själva behandlingskostnaden
borde enligt kommitténs mening bestridas av huvudmannen.
På grund av andra, mera trängande önskemål på sjukvårdens område har
frågan örn statsbidrag för pneumothoraxbehandling kommit att skjutas åt
Statsutskottets utlåtande nr 5.
59
sidan, till dess uppmärksamheten ånyo riktades på densamma genom en
motion vid 1943 års riksdag. Denna motion, liksom riksdagens i "anledning
därav gjorda framställning i ämnet, tog sikte på utredning av frågan rörande
statsbidrag till kostnaderna för såväl erforderliga resor som själva behandlingen.
Den genom medicinalstyrelsens försorg nu verkställda utredningen synes
mig utvisa, att ifrågavarande behandling medför relativt betydande kostnader,
som icke sällan kunna bli synnerligen betungande för patienten eller dennes
anhöriga. Behov av bidrag från det allmännas sida kan därför sägas vara
klart ådagalagt. Flertalet landsting hava också ansett sig böra lämna bidrag
till behandlingskostnaderna för obemedlade eller mindre bemedlade patienter;
i några landsting bär bidrag jämväl utgått till resekostnaden. I icke mindre
än tolv sjukvårdsområden utgår emellertid alltjämt intet bidrag från huvudmannens
sida och, där bidrag lämnas, sker detta efter mycket varierande
grunder. Det framstår därför som angeläget, att en reglering på förevarande
område kommer till stånd.
Härvid kan det givetvis ifrågasättas, om icke en dylik reglering borde
kunna ske genom huvudmännens egen försorg. Med hänsyn till lungtuberkulosens
karaktär av folksjukdom och den stora smittfara, som den innebär,
anser jag mig emellertid i likhet med medicinalstyrelsen böra förorda, att
staten genom övertagande av en väsentlig del av kostnaderna snabbt bringar
erforderligt ekonomiskt stöd i de fall, där sådant nu ej lämnas, och samtidigt
åstadkommer önskvärd enhetlighet. Jag vill i detta sammanhang erinra om
att staten i fråga örn centraldispensärer och därmed jämställda anstalter
redan lämnar bidrag såväl för undersökningsverksamheten därstädes som
för obemedlades och mindre bemedlades resor till sådan anstalt i och för
undersökning.
Beträffande grunderna för statens bidrag till ifrågavarande behandling
har medicinalstyrelsen föreslagit, att staten skulle bestrida hela resekostnaden
och två tredjedelar av behandlingskostnaden, det senare på villkor att
vederbörande huvudman svarade för återstående tredjedel. I båda fallen avser
förslaget endast obemedlade och mindre bemedlade personer, för vilka alltså
behandlingen i sin helhet skulle bli kostnadsfri. Statskontoret har i sitt
yttrande icke ifrågasatt annan jämkning av styrelsens förslag än att huvudmannen
borde bestrida en tredjedel jämväl av resekostnaden. Det kan givetvis
diskuteras, i vilken utsträckning staten bör bidraga till denna verksamhet.
Enligt min mening föreligga emellertid icke tillräckliga skäl att frångå
den princip om lika fördelning av kostnaderna mellan stat och huvudman,
som ligger till grund för statens bidrag till såväl den slutna lungtuberkulosvården
som dispensärverksamheten. I enlighet härmed förordar jag, att statens
bidrag till ifrågavarande ändamål begränsas till hälften av kostnaderna
för behandlingen och i anledning därav erforderliga resor. I sjukvårdsområden,
där tuberkulosdödligheten i medeltal för senast förflutna femårsperiod
med mera än 25 procent överstigit rikets medeltal för samma lid, bör dock
i likhet med vad som gäller för dispensärverksamheten statsbidraget ökas med
halva det procenttal, varmed områdets tuberkulosdödlighet överstigit rikets
medeltal, dock högst med 50 procent. Då det allmänna har ett betydande intresse
av att denna behandlingsform kommer till användning i största möjliga
utsträckning, torde behandlingen böra vara kostnadsfri för det klientel, varom
här är fråga, d. v. s. de obemedlade och mindre bemedlade. Körande tolk
ningen av sistnämnda begrepp torde i princip böra gälla enahanda grunder,
som angivas i kungörelsen angående statsbidrag till lindring i sjukvårdskostnaderna
för mindre bemedlade patienter å landsbygden. Detta innebär i stort
60
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
sett, att behandlingen skulle bliva kostnadsfri för dels person, för vilken
det senast fastställda beskattningsbara beloppet enligt förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt icke överstiger 400 kronor, dels ock person,
för vilken det senast fastställda taxerade beloppet enligt nämnda förordning
uppgår till högst 1 800 kronor, ändock att det beskattningsbara beloppet
överstiger 400 kronor. Statsbidrag skulle dock icke tillkomma den, som har en
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktig förmögenhet överstigande
12 000 kronor. I likhet med vad som förordats beträffande resor av
patienter vid kustsanatorierna torde emellertid vid tillämpningen av dessa
grunder en viss frihet böra inrymmas åt den behovsprövande myndigheten.
För statsbidragets utbetalande torde de för dispensärverksamheten gällande
föreskrifterna härutinnan kunna i huvudsak vinna tillämpning, vilket
innebär, bland annat, att bidraget utbetalas kalenderårsvis i efterskott. I
övrigt har medicinalstyrelsens förslag icke givit mig anledning till annat uttalande
än att det torde få tillkomma medicinalstyrelsen att pröva, huruvida
i vissa landstingsområden, särskilt där avstånden äro stora, kretsen av de
anstalter, vid vilka pneumothoraxbehandling må äga rum, kan utvidgas i syfte
att begränsa resekostnaderna.
Statens kostnader för ifrågavarande bidragsverksamhet har av styrelsen
uppskattats till 400 000 kronor beträffande resekostnaderna och 450 000 kronor
beträffande behandlingskostnaderna, allt för år. Med den jämkning av bidragsgrunderna,
som jag förordat, lära dessa belopp komma att reduceras till omkring
200 000 respektive 350 000 kronor.
Bidragsgrunderna torde böra lända till efterrättelse från och med den 1
juli 1945. För nästa budgetår bör enligt förenämnda utanordningsnormer
medelsbehovet beräknas för ett halvt år, motsvarande 100 000 kronor för resebidrag
och 175 000 kronor för behandlingsbidrag. Liksom beträffande dispensärverksamheten
synas hithörande kostnader kunna bestridas från ett och
samma anslag, varvid dock rese- och behandlingskostnaderna böra redovisas
särskilt för sig. Anslaget, som bör erhålla förslagsanslags karaktär, torde
med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna kunna upptagas med ett till
250 000 kronor avrundat belopp samt benämnas Bidrag till ambulatorisk behandling
m. m. av vissa tuberkulospatienter. Det torde få tillkomma Kungl.
Majit att utfärda närmare bestämmelser rörande anslagets användning.
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Gustaf Elofsson m. fl. (I: 129) och den andra inom andra
kammaren av herr A. Pettersson i Dahl m. fl. (II: 382), vari hemställts, att
riksdagen ville besluta sådana grunder för statsbidrag till ambulatorisk behandling
m. m. av vissa tuberkulospatienter, att staten bestrider hela resekostnaden
och två tredjedelar av behandlingskostnaden.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas
till motionen II: 382.
Såsom departementschefen framhållit motiverar lungtuberkulosens karaktär
av folksjukdom och den stora smittfara den innebär, att statsbidrag lämnas
till här ifrågavarande behandling och patienternas för erhållande av behandlingen
erforderliga resor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 5.
(31
Vidkommande statsbidragsgrunderna avse medicinalstyrelsens och Kungl.
Maj:ts förslag endast obemedlade och mindre bemedlade, för vilka såväl behandlingen
som resorna enligt båda förslagen skulle vara helt kostnadsfria.
Beträffande fördelningen av kostnaderna mellan staten och vederbörande
huvudman skilja sig förslagen däri, att staten enligt medicinalstyrelsens förslag
skall svara för hela resekostnaden och två tredjedelar av behandlingskostnaden
medan Kungl. Majit icke ansett tillräckliga skäl föreligga att frångå
den princip örn lika fördelning av kostnaderna mellan stat och huvudman,
som ligger till grund för statens bidrag till såväl den slutna lungtuberkulosvården
som dispensärverksamheten. Enligt Kungl. Majrts förslag skall alltså
statens bidrag beräknas till hälften av kostnaderna för behandlingen och i anledning
därav erforderliga resor. I likhet med vad som gäller för dispensärverksamheten
föreslås dock även här att i sjukvårdsområden, där tuberkulosdödligheten
i medeltal för senast förflutna femårsperiod med mera än 25 %
överstigit rikets medeltal för samma tid, statsbidraget skall ökas med halva
det procenttal, varmed områdets tuberkulosdödlighet överstigit rikets medeltal,
dock högst med 50 %.
Utskottet vill i denna fråga erinra, att den s. k. hälftenprincipen legat till
grund för statsbidragets bestämmande inom de grenar av den öppna vården,
för vilka landstingen och städerna utanför landsting stå såsom huvudmän,
liksom praktiskt taget genomgående beträffande sådana grenar av den slutna
vården, som lämpligen kunna eller böra handhavas av varje sjukvårdsområde
för sig. I dessa fall förutsättas alltså i gällande statsbidragsförfattningar,
att staten och vederbörande huvudman i princip böra bestrida hälften var av
den driftkostnad, som återstår sedan eventuellt utgående patientavgift avdragits.
Såsom departementschefen framhållit har nämnda grundsats vunnit
tillämpning i fråga örn statsbidrag till såväl den slutna lungtuberkulosvården
som dispensärverksamheten. Under sådana omständigheter har utskottet i
likhet med departementschefen för sin del ansett att, då det här gäller vård,
som lämpligen kan och bör tillgodoses länsvis, tillräcklig anledning knappast
föreligger att frångå beträffande sådan vård hittills tillämpade grunder för
fördelning av vårdkostnad mellan staten och vederbörande huvudmän.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:129 och II: 382,
a) godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för den
4 januari 1945 förordade grunder för statsbidrag till ambulatorisk
behandling m. m. av vissa tuberkulospatienter, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1945,
b) till Bidrag till ambulatorisk behandling m. m. av vissa
tuberkulospatienter för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
117:o) Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 222) och under erinran, att
samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Behandling av medellösa lupuspatienter
från landsorten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.
118:o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus.
Kungl. Majit har (punkt 145, s. 222 och 223) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
För innevarande budgetår ha med hänsyn till å anslaget befintlig reservation
icke anvisats nya medel till ifrågavarande ändamål.
För nästa budgetår har medicinalstyrelsen uppskattat anslagsbehovet till
827 000 kronor. Departementschefen har i och för sig icke haft något att invända
mot nämnda beräkning av medelsbehovet. Då emellertid en väsentlig
del av hithörande byggnadsföretag ansetts vara av den art, att medel för desamma
lämpligen kunna anvisas genom anslag å beredskapsstat, har anslaget
för nästa budgetår föreslagits begränsat till 300 000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förslag ej föranleder erinran från utskottets sida, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande, inrättande eller
inlösen av epidemisjukhus för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
119:o) Bidrag till driften av epidemisjukhus. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 223 och 224), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av epidemisjukhus för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
120:o) Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. Bidrag
till driften av hem för kroniskt sjuka. Beträffande ifrågavarande anslag
(punkterna 147 och 148, s. 224 och 225) kommer utskottet att senare avgiva
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
121:o) Bidrag till Lilla Hemmet. Kungl. Maj:t har (punkt 149, s. 225—
227) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Lilla Hemmet för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
63
För budgetåren 1937/38—1941/42 ha å riksstaten under femte huvudtiteln
anvisats förslagsanslag, benämnda Bidrag till driften av Welanderhem, för
utgivande av bidrag till anstalter för vård av barn med medfödd eller i späd
ålder ådragen syfilis. Hemmen, som tidigare varit tre till antalet, voro belägna
i Stockholm, Göteborg och Malmö. Statsbidraget utgjorde för det förstnämnda
hemmet, benämnt Lilla Hemmet, högst 8 000 kronor för år, medan
bidragen till hemmen i Göteborg och Malmö utgingo med 3 kronor 50 öre
för dag och barn. Som villkor för statsbidrag gällde, att vården skulle vara
kostnadsfri. På grund av minskning i patientantalet ha hemmen i Göteborg
och Malmö nedlagts. Lilla Hemmet mottager därför numera vårdbehövande
barn av ifrågavarande kategori från hela landet.
För tiden från och med den 1 juli 1941 har Lilla Hemmet icke gjort anspråk
på statsbidrag.
Med anledning av stegrade driftkostnader vid hemmet ha uppkommit
driftunderskott, som i synnerhet under år 1943 varit betydande, cirka 28 000
kronor. Med hänsyn härtill föreslås statsbidrag till hemmet örn 15 000 kronor
på villkor att å hemmet intagna barn skola vårdas avgiftsfritt.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Lilla Hemmet för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
122:o) Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi. Kungl.
Majit har (punkt 150, s. 227—230) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordade ändrade grunder för bidrag till driften av
centralanstalter för radioterapi, att tillämpas från och med den 1 januari
1945, dels ock till Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.
Å gällande riksstat är anslaget uppfört med samma belopp.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anstalterna erhålla driftbidrag även för
tidvis förekommande överbeläggning med den begränsning, att driftbidrag
dock icke må, beräknat efter kalenderhalvår, utgå för större antal underhållsdagar
än medicinalstyrelsen fastställt såsom motsvarande hälften av normal
årlig beläggning.
Vidare föreslås en justering av gällande bestämmelser i frågan, till vilket
sjukhusområde en å centralanstalt intagen patient skall hänföras. Ändringen
härvidlag innebär, att frånsett fattigvårdsfall bosättningsförhållandena och
icke hemortsrätten bliva avgörande i nämnda hänseende.
Av Kungl. Majit föreslagna jämkningar i grunderna för bidragsverksamheten
tillstyrkas av utskottet. Då ej heller anslagsberäkningen föranleder erinran,
får utskottet hemställa,
Utskottet.
Utskottet.
64
Statsutskottets utlåtande nr 5.
att riksdagen må
a) godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för den
4 januari 1945 förordade grunder för bidrag till driften av centralanstalter
för radioterapi, att tillämpas från och med den 1
januari 1945,
b) till Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000
kronor.
123:o) Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling
m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151,
s. 231), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 20 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till resor för patienter vid vissa
anstalter för radiumbehandling m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
124:o) Bidrag till vanföreanstalter. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 152, s. 231—234), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
180 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vanföreanstalter för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 530 000 kronor.
125:o) Bidrag till resor för vanföra m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 153,
s. 235) föreslagit riksdagen att till Bidrag till resor för vanföra m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
För innevarande budgetår är ifrågavarande anslag anvisat med 275 000
kronor.
Medicinalstyrelsen har hemställt örn sådan ändring i kungörelsen den 5
maj 1939 (nr 260) angående statsbidrag till resor för vanföra m. m., att såsom
mindre bemedlad betraktades den, som vore berättigad till bidrag enligt
kungörelsen samma dag (nr 257) angående statsbidrag till lindring i
sjukvårdskostnaderna för mindre bemedlade patienter å landsbygden.
Beträffande innebörden av nämnda förslag tillåter sig utskottet hänvisa
till den ovan vid punkten 113 lämnade redogörelsen.
Mot medicinalstyrelsens förslag har departementschefen icke haft något
att i princip erinra. Beträffande ifrågavarande resor ha emellertid i stort
sett enahanda skäl ansetts tala för en friare tolkning av begreppet mindre
bemedlad som vid resor av kustsanatoriernas patienter. Departementschefen
har därför ansett det böra ankomma på medicinalstyrelsen att i huvudsaklig
anslutning till kungörelsen angående statsbidrag till lindring i sjukvårdskostnaderna
för mindre bemedlade patienter å landsbygden meddela närmare
anvisningar i ämnet.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
65
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom första kammaren av herr N. Gabrielsson väckt
motion (I: 232), vari motionären hemställt, att riksdagen ville uttala sig emot
den ifrågasatta ändringen av förenämnda kungörelse angående statsbidrag
till resor för vanföra.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet,
i den mån de ej framgå av utskottets yttrande, hänvisa till motionen.
Beträffande begreppet mindre bemedlad i den i ämnet gällande kungörelsen
nr 260/1939 har motionären anfört, att den hittillsvarande tillämpningen
på det hela taget visat sig tillfredsställande för de vanföra, men att det å
andra sidan konstaterats, att örn de nu föreslagna bestämmelserna skulle ha
varit gällande, statsbidrag sannolikt icke beviljats i fall, där sådant nu
utgått.
I anledning härav vill utskottet framhålla, att någon ändring i förenämnda
kungörelse ej ifrågasatts i Kungl. Maj:ts förslag, vilket förslag endast innebär,
att medicinalstyrelsen skall äga att i huvudsaklig anslutning till kungörelsen
angående lindring i sjukvårdskostnaderna för mindre bemedlade
patienter på landsbygden meddela närmare anvisningar i ämnet. Enligt vad
utskottet under hand inhämtat avses härmed i det väsentliga endast att erhålla
godkännande av en redan inledd praxis vid bedömande av statsbidragsansökningarna.
Det har framhållits för utskottet, att ett bifall till Kungl.
Maj:ts förslag icke, såsom motionären befarat, kommer att i något avseende
medföra en snävare tillämpning av kungörelsen än den hittillsvarande. Med
hänsyn till vad sålunda upplysts torde motionen ej böra föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.
Då Kungl. Majits förslag ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,
a) att riksdagen må till Bidrag till resor för vanföra m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor,
b) att motionen I: 232 ej må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
126:o) Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 236—240) och under erinran,
att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
36 000 kronor.
127:o) Bidrag till Eugeniahemmet. Kungl. Majit har (punkt 155. s. 240—
244) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
Bihang Ull riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 5. m « 5
Utskottet.
66
Statsutskottets utlåtande nr ~>.
Utskottet.
ändrade grunder för statsbidrag till Eugeniahemmet, att tillämpas från och
med den 1 juli 1945, dels ock till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
För innevarande budgetår är anslaget anvisat med 170 000 kronor.
Statsbidraget till de avdelningar vid Eugeniahemmet, som fylla samma
uppgifter som vanföreanstalterna, föreslås skola utgå med samma belopp
som motsvarande bidrag till vanföreanstalterna — i fråga örn skolavdelningarna
dock med det lägre belopp, som motsvaras av den högre vårdavgift
hemmet i jämförelse med vanföreanstalterna äger uttaga för barn å dessa avdelningar.
I enlighet härmed skall bidraget för högst 35 vårdplatser å hemmets
sjukavdelning höjas från 4 kronor till 5 kronor 50 öre för dag och
patient.
Kungl. Maj:ts förslag örn ändrade statsbidragsgrunder har ej givit utskottet
anledning till erinran. Med tillstyrkande av förslaget jämväl i anslagsfrågan
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till Eugeniahemmet,
som förordats i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1945, att tillämpas från och med den 1 juli 1945,
b) till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
128:o) Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar
m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkt 156,
s. 244 och 245), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 20 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stödjebandage och proteser
vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m. för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.
129:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter.
Kungl. Maji har (punkt 157, s. 245 och 246) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
Å gällande riksstat är anslaget uppfört med 300 000 kronor.
Anslagsbehovet för nästa budgetår har av medicinalstyrelsen beräknats till
1 065 000 kronor. En preliminär bedömning av inneliggande och anmälda ansökningar
har dock synts departementschefen utvisa, att ett belopp av 400 000
kronor skulle vara tillfyllest för tillgodoseende av det mest trängande bidragsbehovet.
Avsikten är att vid sidan härav äska medel å allmän beredskapsstat
för nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 5. 67
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande av
förlossningsanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
130:o) Bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 246—248), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av förlossningsanstalter
och väntehem m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor.
131 :o) Viss ersättning till barnbördshuset i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 159 s. 248) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiss ersättning till barnbördshuset i
Lund för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 1 400 kronor.
132:o) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. Kungl. Majit har
(puukt 160, s. 248—268) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
förordad personalförteckning och avlöningsstat för statens institut
för folkhälsan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, dels ock till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 404 000 kronor.
Å gällande riksstat är anslaget uppfört med ett belopp av 290 000 kronor.
Anslagsbelastningen förlidet budgetår uppgick till 391 726 kronor.
För nästa budgetår föreslås anordnande å den allmänhygieniska avdelningen
av en s. k. ämbetsläkarkurs, utökning av antalet ordinarie distriktssköterskekursei
från tre till fyra samt anordnande av en kurs för hälsovårdstillsyningsman.
Arvodet till föreståndaren för avdelningen föreslås höjt från
1 000 kronor till 2 000 kronor.
Beträffande den yrkeshygieniska avdelningen föreslås anställande av en
förste avdelningsingenjör i lönegraden Eo 24 samt en teknisk assistent mot
ett arvode av 6 400 kronor, vidare förhöjning av arvodet till en assistent,
vilken är legitimerad läkare, från 5 900 kronor till 8 500 kronor och anställande
av ytterligare en läkarassistent mot ett arvode av sistnämnda, belopp,
varemot ett arvode av 10 200 kronor till en teknisk assistent föreslås skola
upphöra att utgå.
Inom den födoämneshygieniska avdelningen föreslås inrättande av en särskild
vattenkontrollavdelning under organisatorisk ledning av en förste avdelningsingenjör
i lönegraden Eo 24. Såsom assistenter vid avdelningen
skulle anställas en bakteriolog med ett arvode av 8 500 kronor och en kemist
med ett arvode av 6 400 kronor. Vidare föreslås arvodet till två assistenter
Utskottet.
68
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
skola höjas från 5 900 kronor till 6 400 kronor och arvodet till en amanuens
uppräknat från 4 000 kronor till 4 300 kronor. Slutligen föreslås att den för
kostnadsundersökningar m. m. avsedda assistentbefattningen överföres till
extra ordinarie stat och placeras i lönegraden Eo 19.
Vidkommande den för institutet gemensamma personalen föreslås Kungl.
Majit skola bemyndigas att tills vidare i förekommande fall besluta örn rätt
för föreståndaren att vid sjukdom eller annan ledighet under viss tid behålla
det till honom utgående särskilda föreståndararvodet samt örn ersättning till
vikarie för föreståndaren. För handhavande av upplysningsverksamheten
inom institutets verksamhetsområde har beräknats ett belopp av 5 000 kronor.
Slutligen föreslås inrättande av en tjänst såsom vaktmästare i lönegraden A 7
och placering i lönegraden Eo 5 av en nu tillfälligt anställd vaktmästare.
På grundval av vad sålunda föreslagits har i avlöningsstaten anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän uppräknats med 3 800 kronor,
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar med 9 800 kronor, anslagsposten
till avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga biträden
med 15 700 kronor, anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
med 77 500 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg med 7 200
kronor.
Den fortgående ökningen av institutets arbetsbörda har endast i mindre
utsträckning motsvarats av höjningar av institutets avlönings anslag, vilket
medfört, att anslaget under en följd av år måst kraftigt överskridas. Den av
Kungl. Majit nu föreslagna betydande höjningen av anslaget innebär i huvudsak,
att medel för personal, som fullgör till institutets ordinarie verksamhet
hörande arbetsuppgifter — i den mån densamma icke ansetts böra avlönas
medelst av Kungl. Majit fastställt arvode — beräknats under den med bestämt
belopp upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för statens institut
för folkhälsan, att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1945/46:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 professorer ......................................................... A 30
1 laborator och Överlärare ....................................... A 28
2 laboratorer ..............................................*.......... A 26
1 förste aktuarie ................................................... A 26
1 förste avdelningsingenjör .................................... A 24
1 första laboratoriebiträde ....................................... Ali
1 kanslibiträde ...................................................... A 7
1 vaktmästare ......................................................... A 7
Statsutskottets utlåtande nr 5.
69
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
2 laboratorer ...................................................... Eo 26
2 förste avdelningsingenjörer ................................. Eo 24
1 förste kemist...................................................... Eo21,
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för
folkhälsan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................... kronor 60 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis........................ » 73 000
3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden, förslagsvis ........................ » 68 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 173 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 29 000
Summa förslagsanslag kronor 404 000,
c) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 404 000 kronor.
133:o) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 268—270), vilket innebär en huvudsakligen
av ökat medelsbehov för expenser och övriga utgifter betingad höjning
av anslaget med 51 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kronor.
134:o) Barnmorskeläroanstalterna: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
162, s. 270—272) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för barnmorskeläroanstalterna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Barnmorskeläroanstalterna:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
96 500 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
55 800 kronor.
1944 års riksdag har med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
nr 282 för budgetåret 1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 90 000 kronor till
extra kurser för utbildning av barnmorskor. Kungl. Majit har den 30 juni
1944 fastställt stat för nämnda anslag, enligt vilken för arvoden åt tillfälliga
barnmorskelärare samt annan för de extra kurserna erforderlig personal må
disponeras vid barnmorskeläroanstalten i Stockholm 19 300 kronor och vid
70
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
barnmorskeläroanstalten i Göteborg 21400 kronor, eller således tillhopa
40 700 kronor.
Då det anses vara ställt utom allt tvivel, att anordnandet av extra kurser
kommer att bli nödvändigt för den tid som kan överblickas, har medel till
dessa kurser från och med nästa budgetår funnits böra beräknas under förevarande
anslag. För ändamålet erfordras för nästa budgetår 40 700 kronor,
varmed anslaget ökas.
Kungl. Maj:ts förslag att under förevarande anslag beräkna medel för anordnandet
av extra kurser för utbildning av barnmorskor har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
A. Barnmorskeläroanstalten i Stockholm.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
......................................... kronor 19 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 23 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1 000
4. Förligt tillägg, förslagsvis .................... » 3 000
Summa kronor 47 600
B. Barnmorskeläroanstalten i Göteborg.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
......................................... kronor 19100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 25 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 2 900
Summa kronor 48 900,
b) till Barnmorskeläroanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 96 500 kronor.
135:o) Barnmorskeläroanstalterna: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Majits förslag (punkt 163, s. 272—274), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 46 000 kronor för omkostnader, som föranledas av den beslutade
utökningen av antalet elever i de ordinarie kurserna samt anordnandet
av extra kurser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 120 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
71
136:o) Barnmorskeläroanstalterna: Repetitionskurser för barnmorskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 274 och 275) och under
erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalterna: Repetitionskurser
för barnmorskor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 kronor.
137:o) Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor. Kungl. Maj:t
har (punkt 165, s. 275) föreslagit riksdagen att till Vissa utbildningskurser
för distriktsbarnmorskor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
84 000 kronor.
I propositionen nr 2 till innevarande års riksdag framlades förslag (bilaga
5, punkterna 2 och 3) rörande distriktsbarnmorskornas förseende med transportabla
lustgasapparater samt utbildning av barnmorskorna i handhavandet
av dessa apparater. Med bifall till dessa förslag har riksdagen (skrivelse
nr 30) å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisat dels till
Anskaffande av transportabla lustgasapparater ett reservationsanslag av
775 000 kronor, dels ock till Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor
ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
För anordnande av dylika utbildningskurser för barnmorskor under budgetåret
1945/46 föreslås anvisande av ett förslagsanslag å 84 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
84 000 kronor.
138:o) Fortbildningskurser i barnavård. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 166, s. 275 och 276) och under erinran att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser i barnavård för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 kronor.
139:o) Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 276 och 277), vilket innebär en av löneklassuppflyttningar
av den icke-ordinarie personalen betingad uppräkning av
anslaget med 500 kronor och därmed sammanhängande ändring i avlöningsstaten,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Utskottet.
72
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
Avlöningsstat.
1. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ............ kronor 1 800
2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... » 16 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 46 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 6 700
Summa förslagsanslag kronor 71 000,
b) till Statens sjuJcs7cötersJcesJcola: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 71 000 kronor.
140:o) Statens sjuksköterskeskola: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 277 och 278), och under erinran att för
innevarande budgetår 63 300 kronor anvisats för samma ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 58 800
kronor.
141:o) Stipendier till elever vid godkända sjuksköterskeskolor. Kungl.
Majit har (punkt 169, s. 278 och 279) föreslagit riksdagen att till Stipendier
till elever vid godkända sjuksköterskeskolor för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 24 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 12 000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
K. Wistrand m. fl. (I: 91) och den andra inom andra kammaren av herrar
E. Birke samt A. Hagård (II: 129), vari hemställts, att till stipendier åt elever
vid godkända sjuksköterskeskolor måtte av riksdagen anvisas ett belopp av
36 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får
utskottet hänvisa till motionen II: 129.
Utskottet delar departementschefens och motionärernas uppfattning, att
en höjning av förevarande anslag kan förväntas visa sig ägnad att mot en relativt
obetydlig kostnad bidraga till avhjälpande av den rådande sjuksköterskebristen.
Utskottet är därför berett tillstyrka ökad medelsanvisning för ifrågavarande
ändamål. Det synes emellertid utskottet, att man för nästa budgetår
bör stanna vid den fördubbling av anslagets belopp, som redan medicinalstyrelsens
och Kungl. Maj:ts förslag innebär. Frågan örn en ytterligare höjning
av anslaget synes alltså böra anstå till nästa år och tagas under omprövning
med hänsyn till då föreliggande förhållanden.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 5.
73
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 91 och II: 129, till Stipendier till
elever vid godkända sjuksköterskeskolor för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 24 000 kronor.
142:o) Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor. Kungl.
Majit har (punkt 170, s. 279—285) föreslagit riksdagen att dels godkänna avdepartementschefen
förordade grunder för statsbidrag till driften av godkända
sjuksköterskeskolor, att tillämpas från och med den 1 januari 1945,
dels ock till Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
Medicinalstyrelsen har föreslagit, att å riksstaten för budgetåret 1945/46
måtte upptagas ett anslag till statsbidrag till driften av sjuksköterskeskolor,
vilka erhållit statligt godkännande.
Med avseende å principerna för statsbidrag har styrelsen anfört, att styrelsen
funnit att bidrag i likhet med vad förhållandet vore vid andra yrkesskolor
borde utgå till avlöning åt fast anställd lärarpersonal, till arvoden åt annan
lärarpersonal samt till undervisningsmateriel. Enligt av medicinalstyrelsen
infordrade uppgifter framginge, att kostnaderna för löner och arvoden till
lärare samt undervisningsmateriel vid de olika skolorna uppginge till
belopp, varierande från 6 800 kronor till 22 000 kronor per kurs och med
en medelsiffra av 11 500 kronor. Med anledning av beslutad reglering av lärarlönerna
vid landstingens skolor från och med den 1 januari 1945 samt behov
av ytterligare fast lärarpersonal vid utökning av kursverksamheten syntes
minimisiffran per kurs böra beräknas till 7 700 kronor. Antalet kurser kunde
beräknas öka från för närvarande 33 till 41. De sammanlagda utgifterna för
nämnda tre poster kunde då beräknas komma att utgöra för 22 skolor cirka
461 000 kronor fördelade sålunda: föreståndarinnors löner 116 400 kronor, instruktionssköterskors
löner 143 000 kronor, lärararvoden 193 600 kronor samt
undervisningsmateriel 8 000 kronor. Statsbidrag för nu omförmälda ändamål
syntes böra utgå med högst hälften av summan av en skolas vederbörligen
styrkta utgifter för avlöningar till fast anställd lärarpersonal, arvoden till annan
lärarpersonal samt undervisningsmateriel. Bidraget borde dock endast utgå för
termin, under vilken en ny elevkurs påbörjats, samt icke för någon termin
överstiga 4 000 kronor. Undantag syntes emellertid härvid böra göras för de
skolor med större omfattning, vilka vore belägna i stad, där kostnaderna vore
särskilt dryga — vilket vore förhållandet med skolorna i Stockholm, Göteborg
samt universitetsstäderna. Dessa skolor borde kunna erhålla 5 000 kronor
per termin under förutsättning att bidraget icke överstege 40 % av kostnaderna.
Som villkor för erhållandet av statsbidrag har styrelsen ansett böra uppställas
dels att skola, som önskade erhålla bidrag, skulle följa av medicinalstyrelsen
godkänd kursplan, dels att Kungl. Majit eller medicinalstyrelsen
skulle äga utse en ledamot i skolstyrelsen samt dels att elevantalet i nybörjarkurs,
för vilken bidrag utginge, skulle vara minst 15.
74
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Enligt styrelsens beräkning kunde viel samtliga sjuksköterskeskolor komma
att anordnas högst 41 nybörjarkurser under läsåret 1945/46. Sex skolor skulle
vara berättigade till bidrag med 5 000 kronor per kurs. Det årliga statsbidraget
har styrelsen — som utgått från att nämnda sex skolor komma att anordna
en kurs vardera per termin — beräknat till (12 X 5 000 + 29 X 4 000) 176 000
kronor. Därest, som styrelsen föreslagit, bidraget kommer att utbetalas halvårsvis
i efterskott, skulle med hänsyn till tidpunkten för de nuvarande kursernas
början för budgetåret 1945/46 erfordras ett anslag å 88 000 kronor för
ändamålet, vilket syntes kunna avrundas till 85 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Den brist på personal med sjuksköterskeutbildning, som för närvarande
föreligger, har sin grund i olika faktorer. Den stora utbyggnaden under senare
år av hälso- och sjukvården samt minskningen av arbetstiden för ifrågavarande
yrkeskategori ha medfört ett starkt ökat behov av sådan personal.
Till den uppkomna bristen torde även liksom i fråga om vissa andra kvinnliga
yrken i ej ringa mån ha bidragit den stora avgången genom giftermål. Av
allt att döma synes för den närmaste framtiden någon förändring i situationen
ej vara att förvänta, därest ej åtgärder vidtagas för att öka utbildningsmöjligheterna
för sjuksköterskor. Då man i nuvarande läge ej torde böra
räkna med tillkomsten av nya sjuksköterskeskolor — i varje fall icke i den
mån härför krävas mera betydande byggnadsarbeten — är enda möjligheten
härtill att söka stimulera de nuvarande skolorna att utöka elevantalet genom
att anordna flera kurser än för närvarande. Dessbättre låter detta sig göra i
flera skolor, framförallt därigenom att de skolor, som nu mottaga endast en
nybörjarkurs årligen, öka sin kapacitet genom att anordna ytterligare en kurs.
Medicinalstyrelsens förslag innebär, att statsbidrag skulle utgå till avlöning
åt fast anställd lärarpersonal, till arvoden åt annan lärarpersonal samt
till undervisningsmateriel. Bidraget, som i regel skulle utgöra högst hälften
av summan av kostnaderna för nu nämnda utgifter, skulle utgå för termin,
under vilken ny elevkurs påbörjades, dock med högst 4 000 kronor per termin.
Nämnda maximibelopp skulle emellertid för de i Stockholm, Göteborg, Uppsala
och Lund belägna skolorna sättas till 5 000 kronor. Enligt styrelsens
förslag skulle statsbidrag utgå även till skolor, som ej utökade antalet kurser.
Statskontoret har med anledning härav invänt, att ett sådant bidragssystem
knappast skulle vara ägnat att stimulera till utvidgning av verksamheten och
har därför föreslagit, att statsbidrag beviljas allenast för kurser, som anordnas
utöver de nu förekommande.
Då statsbidrag till den verksamhet, varom här är fråga, enligt min mening
knappast kan anses motiverat i annan mån än det syftar till att påskynda ett
avhjälpande av rådande sjuksköterskebrist, torde ett stöd från statens sida böra
begränsas till åtgärder, som kunna vara direkt ägnade att uppnå detta syftemål.
Jag är därför allenast benägen att såsom ett provisorium, till dess sjukskö
terskebristen avhjälpts, förorda, att statsbidrag utgår enligt statskontorets
linje. Jag tillstyrker i enlighet härmed, att statsbidrag må utgå till nya kurser,
utöver de nu förekommande, som påbörjas från och med vårterminen 1945.
Medicinalstyrelsens förslag i fråga örn statsbidragets storlek anser jag mig
böra godtaga, varvid jag dock förordar, att bidraget oavsett skolans belägenhet
maximeras till 4 000 kronor per år.
De av medicinalstyrelsen föreslagna villkoren för erhållande av statsbidrag
ha mötts av vissa invändningar. Vad angår det uppställda villkoret, att undervisningen
skulle bedrivas enligt av medicinalstyrelsen godkänd kursplan, torde
Statsutskottets utlåtande nr 5.
75
det med min inställning till statsbidraget icke kunna från statens sida påfordras
annat än att undervisningen vid de kurser, som komma att anordnas
med bidrag av statsmedel, skall bedrivas enligt samma kursplan, som gäller
för förutvarande kurser vid skolan. Kravet på att Kungl. Majit eller medicinalstyrelsen
skulle utse en ledamot i styrelsen för skola, som erhåller statsbidrag,
lärer ävenledes med den begränsning av statsbidraget, som jag förordat,
böra bortfalla. Yad slutligen angår villkoret, att elevantalet i statsunderstödd
nybörjarkurs skulle vara minst femton, synes Kungl. Majit böra
äga befogenhet dispensera från nämnda villkor.
Medicinalstyrelsen har beräknat, att antalet kurser vid de nuvarande sjuksköterskeskolorna
skulle kunna ökas med åtta. Då i enlighet med vad jag föreslagit
statsbidrag skulle utgå från och med vårterminen 1945 samt bidraget
bör utbetalas halvårsvis i efterskott, böra för budgetåret 1945/46 beräknas
medel för utgivande av bidrag under år 1945. Efter ett beräknat antal
kurser av åtta, skulle statsbidraget således komma att utgöra 32 000 kronor.
Då det emellertid är ovisst, huruvida en utökning av antalet kurser kommer att
ske i beräknad utsträckning, synes anslaget, vilket bör ha karaktär av förslagsanslag
och benämnas Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor,
kunna avrundas nedåt till 25 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att meddela närmare bestämmelser för anslagets användning.
I samband med Kungl. Majlis förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Karl Johan Olsson m. fl. (1:126) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Hagård m. fl. (11:222), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
godkänna av medicinalstyrelsen föreslagna grunder för statsbidrag till
driften av godkända sjuksköterskeskolor, att tillämpas från och med den
1 januari 1945, samt att som bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får
utskottet hänvisa till motionen lii 222.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet har departementschefen ansett det
knappast motiverat med statsbidrag till den verksamhet, varom här är fråga,
i annan mån än det syftar till att påskynda ett avhjälpande av rådande sjuksköterskebrist.
Departementschefen har därför såsom ett provisorium förordat
statsbidrag till enbart nya kurser, utöver de nu förekommande, som påbörjas
från och med vårterminen 1945. Å andra sidan har motionärerna gjort
gällande, att sjuksköterskeutbildningen bör likställas i statsbidragshänseende
med annan yrkesutbildning och följaktligen komma i åtnjutande av statsbidrag
ej blott för nya utan även för redan befintliga kurser.
Utskottet vill icke förneka, att den i motionerna framförda synpunkten kan
äga ett visst berättigande. Å andra sidan kunna vägande skäl anföras för att
ifrågavarande skolor drivas utan bidrag av staten. Med tanke på de i regel
för huvudmännen förhållandevis obetydliga belopp det här rör sig om —
högst 4 000 kronor per kurs —- torde tills vidare kunna anstå med ett ställningstagande
till den i motionerna upptagna principfrågan. I enlighet härmed
har utskottet ansett sig böra för nästa budgetår förorda det provisorium, sorn
Kungl. Majits förslag innebär,
Utskottet
76
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Då Kungl. Maj:fcs förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag och
med avslag å motionerna I: 126 och II: 222,
a) godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för den
4 januari 1945 förordade grunder för statsbidrag till driften av
godkända sjuksköterskeskolor, att tillämpas från och med den
1 januari 1945,
b) till Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
143:o) Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor och husmödrar
vid sjukvårdsanstalter m. fl. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 171, s. 286 och 287), vilket innebär en med 1000 kronor ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor
och husmödrar vid sjukvårdsanstalter m. fl. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 7 000 kronor.
144:o) Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor m. m. Bidrag till
avlöningar åt distriktssköterskor m. m. Understödjande av dispensärverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 172—174, s. 287—
291) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor in. in.
3 300 000 kronor,
b) till Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.
1 300 000 kronor,
c) till Understödjande av dispensärverksamhet 1400 000
kronor.
145:o) Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och
barnavård.. Kungl. Maj:t har (punkt 175, s. 291—296) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård
för budgetåret 1945746 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
870 000 kronor. Av anslaget må jämlikt beslut av Kungl. Maj:t till de olika
ändamålen användas följande belopp, nämligen till bidrag till inredning och
utrustning av centraler högst 15 000 kronor, till bidrag till arvoden åt läkare,
sköterskor och barnmorskor förslagsvis 800 000 kronor, till bidrag till upplysningsverksamhet
högst 40 000 kronor samt till bidrag till specialutbildning
av barnsjuksköterskor högst 15 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 77
Medelsbehovet för nästa budgetår bär uppskattats sålunda.
Till bidrag till inredning och utrustning av centraler beräknas
oförändrat belopp av högst 15 000 kronor.
För bidrag till läkares, sjuksköterskors och barnmorskors avlöning
beräknas ett belopp av 1 200 000 kronor mot 800 000 kronor för innevarande
budgetår. Huvudparten av ökningen föranledes av den av 1944 års
riksdag beslutade utvidgningen av den förebyggande mödravården till att
omfatta även behandling av komplicerade havandeskapsfall och den i samband
därmed vidtagna regleringen av ersättningen till läkarna. Vid medelsbehovets
beräknande har förutsatts en utvidgning av den förebyggande barnavården
till att omfatta åldersgruppen 4—5 år.
Till upplysningsverksamhet har för möjliggörande av en av svenska
fattigvårds- och barnavårdsförbundet planerad utvidgning av undervisningen
i barnavård ansetts böra avses ett belopp av 50 000 kronor, innebärande en
höjning med 10 000 kronor i förhållande till innevarande budgetår.
I fråga örn bidraget till specialutbildning av barnsjuksköterskor
föreslås en höjning av detsamma från 15 000 till 28 900 kronor för anordnande
av två kurser för sådan utbildning i stället för som tidigare en kurs samt för
utökning av kurstiden från tre till fyra månader.
Summan av nämnda belopp, 1 293 000 kronor, har avrundats uppåt till
1 300 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag föranleder ej erinran från utskottets sida. Utskottet
hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till avlöningar m. rn. inom förebyggande
mödra- och barnavård för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.
146:o) Bidrag till resor i förebyggande mödra- och barnavård. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 296 och 297) och under erinran,
att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till resor i förebyggande mödra-och
barnavård för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kronor.
147:o) Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. Kungl. Maj:t bär (punkt
177, s. 297—299) föreslagit riksdagen att till Läkemedel åt vissa kvinnor och
barn för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
Sedan budgetåret 1939/40 har å riksstaten varit uppfört ett förslagsanslag,
betecknat Skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn. För ändamålet ha
under budgetåren 1942/43—1944/45 anvisats respektive 250 000, 350 000 och
350 000 kronor. Nettoutgifterna å anslaget ha under de två senast förflutna
budgetåren utgjort 307 390 respektive 286 386 kronor.
I samband med framläggande av förslag i 1944 års statsverksproposition
angående utvidgning av mödravården till att avse jämväl kostnadsfri be
-
Utskottet.
78
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
handling av komplicerade liavandeskapsfall föreslogs, att erforderlig medicin
åt dessa jämväl borde tillhandahållas på statens bekostnad. Kostnaderna
för denna medicin uppskattades i statsverkspropositionen till omkring
200 000 kronor för år. Sedan nämnda förslag antagits av riksdagen, har
Kungl. Maj:t den 15 juni 1944 utfärdat kungörelse (nr 397) angående
kostnadsfritt tillhandahållande av läkemedel åt vissa kvinnor, lidande av
havandeskapssjukdomar, vilken kungörelse trätt i kraft den 1 januari 1945.
Enligt kungörelsen må havande kvinna, som för sjukdom åtnjuter avgiftsfri
behandling jämlikt kungörelsen samma dag (nr 396) angående statsbidrag till
förebyggande mödra- och barnavård, kostnadsfritt tillhandahållas jämväl i
anledning av sjukdomen erforderliga läkemedel, dock med motsvarande inskränkning
med hänsyn till den sjukas eller hennes försörjningspliktiga
anhörigas ekonomi, som stadgats beträffande kostnadsfria skyddsläkemedel.
Anvisning å erforderliga läkemedel må allenast utfärdas av läkare, som är
anställd vid lokalt organ för statsunderstödd förebyggande mödravård.
För innevarande budgetår ha för sistnämnda ändamål icke anvisats
några särskilda medel. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1944 skola
kostnader för här avsedda läkemedel för tiden efter den 1 januari 1945 bestridas
från anslaget till Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård.
Kungl. Majit föreslår, att för nästa budgetår under ett särskilt anslag, benämnt
Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, sammanföra statsbidragen till
såväl skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn som även läkemedel åt
kvinnor, lidande av havandeskapssjukdomar. Medelsbehovet för förstnämnda
ändamål har med hänsyn till ovissheten av beräkningarna samt den eftersläpning
i utbetalningarna, som gjort sig gällande, uppskattats till samma belopp
som det för innevarande budgetår anvisade, eller 350 000 kronor. För läkemedel
åt vissa kvinnor, som lida av havandeskapssjukdomar, har beräknats
ett belopp av 150 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
148:o) Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits förslag (punkt 178, s. 299 och 300) och under erinran, att
å riksstaten för innevarande budgetår samt å tilläggsstat II till densamma
för ifrågavarande ändamål anvisats 80 000 kronor, respektive 70 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för blivande distriktstandläkare
m. fl. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
150 000 kronor.
149:o) Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård. Kungl.
Majit har (punkt 179, s. 300—302) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Statsutskottets utlåtande nr 5. 79
utrustning av polikliniker för folktandvård för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.
För budgetåren 1938/39—1942/43 hava till ifrågavarande ändamål anvisats
reservationsanslag örn tillhopa 650 000 kronor. För tiden därefter har —
med hänsyn till å anslaget förefintlig reservation — ej anvisats några medel
för ändamålet. Å anslaget fanns vid utgången av budgetåret 1943/44 en reservation
av i runt tal 212 000 kronor.
För anslagets användning gälla föreskrifterna i kungörelsen den 3 juni
1938 (nr 358) angående statsbidrag till folktandvård, ändrad genom kungörelser
nr 351, 1058/1940 och 422/1942.
Till anskaffande av erforderlig utrustning för tandpoliklinikerna utgår
statsbidrag med högst hälften av den verkliga kostnaden, dock att bidraget
icke må överstiga beträffande fast poliklinik 3 000 kronor och, örn mer än en
tandläkare skall vara där anställd, 1 300 kronor för varje ytterligare sådan
tandläkare samt beträffande ambulatorisk poliklinik 1 000 kronor.
Av under juli 1944 av medicinalstyrelsen införskaffade upplysningar från
landstingens hälsovårdsberedningar framgår, att det sammanlagda statsbidragsbelopp
för färdigställda och påbörjade polikliniker, på vilket landstingen
kunde göra anspråk, uppgår till 266 600 kronor. Då vid utgången av
augusti månad 1944 å anslaget funnes disponibelt ett belopp av 205 938 kronor,
erfordrades för ^anordnande av statsbidrag till ifrågavarande polikliniker
ytterligare i runt tal 60 000 kronor.
Med utgångspunkt från under budgetåret 1943/44 utbetalade bidragsbelopp,
cirka 130 000 kronor, har medicinalstyrelsen ansett 150 000 kronor böra
anslås för bidragsverksamheten under budgetåret 1945/46.
I enlighet härmed har styrelsen föreslagit, att anslaget för nästa budgetår
upptages med (60 000 + 150 000) 210 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att det numera synes, bland annat på
grund av de av statsmakterna vidtagna åtgärderna för att tillföra folktandvården
tandläkare, finnas anledning antaga, att antalet inom folktandvården
tjänstgörande tandläkare efter hand kommer att öka och att nya polikliniker
skola kunna inrättas i den omfattning, som medicinalstyrelsen räknat med.
Departementschefen har därför ansett sig böra i huvudsak godtaga medicinalstyrelsens
uppskattning av medelsbehovet för statsbidrag till polikliniker
under nästa budgetår, men har ansett det för ändamålet erforderliga anslaget
kunna avrundas nedåt till 200 000 kronor.
Vidare har departementschefen anfört följande.
I förevarande sammanhang vill jag anmäla en fråga, som berör inrättande
av centraltandpoliklinik inom landstingsområde eller stad utom landsting,
som anordnat folktandvård. Enligt 4 § kungörelsen angående statsbidrag
till folktandvård skall såom komplement till distriktspoliklinikerna finnas en
i anslutning till landstingets centrallasarett eller därmed jämförligt sjukhus
anordnad tandpoliklinik (centraltandpoliklinik), som bland annat skall vara
avsedd för mera komplicerade fall. I proposition nr 127 till 1938 års riksdag
angående inrättande av folktandvård förutsattes, att dispens från anord
-
80
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
nande av centraltandpoliklinik skulle kunna meddelas under de närmaste
åren. I övergångsbestämmelserna till förenämnda kungörelse fixerades i
anslutning härtill tiden för anstånd med inrättande av centraltandpoliklinik
till högst fem år efter det, för vilket årligt statsbidrag börjat utgå till landstinget
eller staden. Sådan dispens har måst meddelas flertalet landsting,
enär på grund av rådande förhållanden centraltandpolikliniker hittills kunnat
inrättas endast i ett fåtal landsting. I vissa fall är den nu nämnda tidsfristen
tilländalupen, varför behov av ytterligare anstånd föreligger. Därest riksdagen
ej har något att däremot erinra, har jag därför för avsikt att föreslå
Kungl. Majit en utsträckning av denna tidsfrist till att avse högst utgången
av tionde året efter det, för vilket årligt statsbidrag börjat utgå. Jag förutsätter
härvid, att anstånd under hela denna tid skall erfordras endast i undantagsfall.
Utskottet vill med hänsyn till omständigheterna ej motsätta sig förlängning
på sätt Kungl. Majit föreslagit av den tid, inom vilken dispens från anordnande
av centraltandpoliklinik må kunna meddelas. Då Kungl. Majlis
förslag ej heller i anslagsfrågan givit anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utrustning av polikliniker för
folktandvård för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
150:o) Bidrag till avlöningar åt distriktstandläkare och distriktstandsköterskor
m. m. Kungl. Majit har (punkt 180, s. 302—304) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till avlöningar åt distriktstandläkare och distriktstandsköterskor
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000
kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
900 000 kronor.
Medicinalstyrelsen har vid sin uppskattning av medelsbehovet för nästa
budgetår beräknat, att under år 1945 omkring 300 distriktstandläkare skulle
komma att vara anställda inom den av landstingen anordnade folktandvården.
Vid sådant förhållande skulle kostnaden för grundavlöningar åt distriktstandläkare
och distriktstandsköterskor komma att uppgå till 1 200 000 kronor.
Med hänsyn till ovissheten i beräkningen av antalet tandläkare samt den
avsevärda underbelastningen av anslaget under de senaste budgetåren, har
emellertid departementschefen ansett det vara tillräckligt att för nämnda
grundavlöningar under nästa budgetår räkna med ett belopp av 900 000
kronor.
Till ålderstillägg, vissa merkostnader i samband med distriktstandvårdens
införande samt bidragen till städer utanför landsting räknas med ett belopp
av tillhopa 100 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr B. von Friesen väckt motion (11:238), vari hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit begära sådan änd
-
Statsutskottets utlåtande nr 5.
81
ring av 8 § 3:e stycket kungörelsen den 3 juni 1938 (nr 358) angående statsbidrag
till folktandvård att de ålderstillägg, varom här är fråga, utgå från
och med ingången av kalenderkvartalet (i stället för såsom nu kalenderåret)
näst efter det, varunder den för ålderstilläggs erhållande stadgade tjänstetiden
blivit uppnådd.
Den äldre, inom folktandvården fortfarande gällande grundsatsen, att
ålderstillägg tillträdas först vid närmaste kalenderårsskifte efter det befattningshavaren
uppnått erforderligt antal tjänsteår, är numera så gott som helt
övergiven. Sålunda tillträdas ålderstilläggen inom statsförvaltningen samt
vid folkskolor och högre kommunala skolor i allmänhet vid det kvartalsskifte
och av landstingens befattningshavare vid det månadsskifte, som infaller
näst efter sagda tidpunkt. Emellertid gäller i fråga örn distriktssköterskor,
sjuksköterskor inom den förebyggande mödra- och barnavården samt barnmorskor
samma bestämmelse örn tiden för tillträdande av ålderstillägg som
inom folktandvården. Ehuru utskottet funnit goda skäl tala för åtgärd i
motionens syfte, är utskottet likväl med hänsyn till behovet av likartade föreskrifter
på ifrågavarande områden icke berett att tillstyrka ett omedelbart beslut
i ämnet från riksdagens sida. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t
ägnar denna fråga uppmärksamhet och framlägger förslag i ämnet till nästa
riksdag.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet under åberopande av det anförda hemställa,
a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till
Bidrag till avlöningar åt distrilctstandläkare och distriktstandsköterskor
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor,
b) att motionen II: 238, i den mån den ej må anses besvarad
med vad utskottet anfört, ej må av riksdagen bifallas.
151:o) Lindring i obemedlades och mindre bemedlades tandvårdskostnader.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 181, s. 304 och 305)
och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lindring i obemedlades och mindre bemedlades
tandvårdskostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 25 000 kronor.
152:o) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. Kungl. Majit har
(punkt 182, s. 305—312) föreslagit riksdagen att dels medgiva att statsbidrag
enligt 2 § kungörelsen den 19 maj 1933 (nr 239) örn ersättning av statsmedel
för läkarundersökning, läkemedel m. m. enligt lagen den 20 juni 1918 (nr
460) angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar må utgå till läkare
vid poliklinik för undersökning och behandling av könssjukdomar, som må
komma att inrättas för städerna Falun och Borlänge, dels ock till Åtgärder
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 5. es? 45 6
Utskottet.
Utskottet.
82 Statsutskottets utlåtande nr 5.
mot utbredning av könssjukdomar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för löpande budgetår uppfört med
samma belopp.
Kungl. Maj:ts förslag till beräkning av medelsbehovet under anslaget för
nästa budgetår bygger på den förutsättningen, att bekämpandet av könssjukdomarna
skall i huvudsak bedrivas efter samma linjer som hittills. Vissa
ytterligare åtgärder ha emellertid ansetts erforderliga såsom en komplettering
av redan vidtagna. Sålunda föreslås inrättande av en särskild sundhetsinspektörsbefattning
i Stockholm, förenad med arvode av 6 000 kronor för
år. Vidare föreslås, att privatpraktiserande läkare på statens bekostnad skall
äga rätt erhålla odlingsprov för påvisande av gonokocker.
Under erinran örn att Kungl. Maj:t genom beslut den 25 augusti 1944
tillerkänt Stockholms och Göteborgs städer statsbidrag med tillhopa 3 600
kronor för avlönande av läkare, som hava överinseende över i dessa städer
särskilt anordnade poliklinikmottagningar för profylaktisk behandling av
könssjukdomar, föreslås, att ett lika stort belopp beräknas för ändamålet
under nästa budgetår.
I 5 § andra stycket lagen den 20 juni 1918 angående åtgärder mot utbredning
av könssjukdomar stadgas, att i stad, som har ett invånarantal av tjugotusen
eller därutöver, undersökning och behandling av könssjuka skall verkställas
på nödigt antal polikliniker. Kostnaden för sådan poliklinik, med
undantag för vad som enligt 6 § utgår av statsmedel, bestrides av staden.
Medicinalstyrelsen har föreslagit ett tillägg till 5 § av omförmälda lag, varigenom
vad i nämnda paragraf andra stycket stadgats rörande inrättande av
polikliniker må, efter av Kungl. Majit i varje särskilt fall lämnat medgivande,
gälla beträffande stad, som tillsammans med omkringliggande tät samhällsliknande
bebyggelse uppnådde ett invånarantal av 20 000 eller därutöver,
samt beträffande grupp av nära varandra liggande städer, som uppnådde sådant
invånarantal. Departementschefen har, då för närvarande endast ett fall
är aktuellt, nämligen städerna Falun-Borlänge, funnit lagändring opåkallad,
men anser att, därest en poliklinik upprättas för nämnda städer, statsbidrag
till avlönande av vid polikliniken anställd läkare må utgå enligt bestämmelser
som gälla för poliklinik som avses i 5 § andra stycket nämnda lag.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva att statsbidrag enligt 2 § kungörelsen den 19 maj
1933 (nr 239) örn ersättning av statsmedel för läkarundersöksökning,
läkemedel m. m. enligt lagen den 20 juni 1918 (nr 460)
angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar må utgå
till läkare vid poliklinik för undersökning och behandling av
könssjukdomar, som må komma att inrättas för städerna Falun
och Borlänge,
b) till Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
83
153:o) Skyddskoppympning. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 183, s. 312 och 313), vilket innebär en med 10 000 kronor ökad medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skyddskoppympning för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.
154:o) Skyddsympning mot difteri. Kungl. Majit har (punkt 184, s.
313—316) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
ändrade grunder för skyddsympning mot difteri, att tillämpas från
och med den 1 juli 1945, dels ock till Skyddsympning mot difteri för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har för ett vart av budgetåren 1943/44 och 1944/45
anvisats ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
Enligt gällande bestämmelser må ympningen, som skall vara avgiftsfri,
omfatta bara under 16 år samt sjukvårdspersonal, lärarpersonal och viss
annan personal, som genom sin tjänstgöring är särskilt utsatt för smittorisk.
De hittills lämnade anslagen ha varit avsedda för bestridande av kostnaderna
för ett grundläggande skydd mot difteri åt hela den befolkningskategori,
som i första hand löpte risk att drabbas av sjukdomen, nämligen barn
i åldern 1—15 år samt vissa yrkeskategorier vuxna. Ympningen hade intill
den 1 juli 1944 dragit en kostnad av 153 808 kronor. Den beräknas vara slutförd
med utgången av år 1944. Anslutningen till densamma har varit tillfredsställande,
framför allt i städerna.
Departementschefen anser, att med hänsyn till såväl det alltjämt ganska
avsevärda antalet difterifall inom landet som förekomsten av difteri i våra
grannländer det är angeläget att det ympskydd, som hittills vunnits, underhålles
genom fortsatta frivilliga ympningar. Detta bör kunna ske utan att
ympningarna givas samma omfattning som tidigare. Sålunda bör under nästa
budgetår frivillig ympning beredas barn vid två tillfällen i förskolåldern samt
vid ett tillfälle i skolåldern. Vid difteriepidemi bör den avgiftsfria ympningen
omfatta samtliga personer, som utsättas för smitta. Skäl synes departementschefen
icke heller föreligga att i fråga örn rätt att på statens bekostnad företaga
ympning skilja mellan tjänsteläkare och läkare, som äro anställda vid
skolor, barnhem och andra dylika anstalter.
Yad beträffar kostnaderna har departementschefen ansett, att resekostnads-
och traktamentsersättning till annan än av medicinalstyrelsen särskilt
förordnad ympare skall kunna slopas, enär sådan läkare som regel lärer kunna
företaga för här avsett ändamål erforderlig resa i anslutning till tjänsteresa
för annat ändamål. Under hänsynstagande till belastningen för sistförflutet
budgetår har medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår uppskattats till
125 000 kronor.
Av Kungl. Majit föreslagna ändrade grunder för skyddsympningen ha ej
föranlett erinran från utskottets sida. Med tillstyrkande av Kungl. Majits
förslag jämväl i anslagsfrågan hemställer utskottet,
Utskottet■
84
Statsutskottets utlåtande nr 5.
att riksdagen må
a) godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för den
4 januari 1945 förordade ändrade grunder för skyddsympning
mot difteri, att tillämpas från och med den 1 juli 1945,
b) till Skyddsympning mot difteri för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 125 000 kronor.
155:o) Åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift. Beträffande
ifrågavarande anslag (punkt 185, s. 316 och 317) kommer utskottet
att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
156:o) Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 317—319) och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för allmän hälso- och
sjukvård för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
20 000 kronor.
157:o) Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader.
Kungl. Maj :t har (punkt 187, s. 319) föreslagit riksdagen att
till Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1944/45 uppfört med
230 000 kronor. För nästa budgetår har med hänsyn till den för senast förflutna
budgetår avsevärt ökade belastningssiffran samt rådande förhållanden
anslaget ansetts böra höjas med 40 000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling före
haft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ivar Persson m. fl. (I: 92) och den andra inom andra kammaren av
herrar N. G. Hansson i Skegrie samt II. Johnsson i Skoglösa (II: 130), vari
hemställts, att riksdagen ville besluta företaga sådan ändring av bestämmelserna
i kungörelsen den 5 maj 1939 angående statsbidrag till lindring
i sjukvårdskostnaderna åt mindre bemedlade patienter på landsbygden, som
på grund av det försämrade penningvärdet måste anses påkallad,
dels ock en inom andra kammaren av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl.
väckt motion (11:87), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa örn skyndsam utredning angående ändring
av gällande bestämmelser örn statsbidrag till lindring i mindre bemedlade
patienters på landsbygden sjukvårdskostnader.
Motionärerna avse att åstadkomma en jämkning i bestämmelserna örn vad
som skall förstås med uttrycket mindre bemedlad i kungörelsen den 5 maj
Statsutskottets utlåtande nr 5.
85
1939 (nr 257) angående statsbidrag till lindring i sjukvårdskostnaderna för
mindre bemedlade patienter å landsbygden. I detta ämne stadgas i huvudsak,
att statsbidrag enligt kungörelsen må åtnjutas av dels person, för vilken
det senast fastställda beskattningsbara beloppet enligt förordningen om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt icke överstiger 400 kronor, dels ock
person, för vilken det senast fastställda taxerade beloppet enligt nämnda förordning
uppgår till högst 1 800 kronor, ändock att det beskattningsbara beloppet
överstiger 400 kronor. Statsbidrag må dock icke tillkomma. den, som
har en till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktig förmögenhet
överstigande 12 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag får utskottet
hänvisa till motionerna II: 130 och II: 87.
Enligt här ovan vid punkterna 113, 116 och 125 framlagda förslag skola
grunderna för bestämningen av begreppet mindre bemedlad i nu ifrågavarande
kungörelse nr 257/1939 tillämpas jämväl vid bedömningen av fråga örn statsbidrag
till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna m. m., till ambulatorisk
behandling m. m. av vissa tuberkulospatienter samt till resor för vanföra.
I de nämnda fallen skall emellertid medicinalstyrelsen, som centralt
granskar bidragsansökningarna, enligt förslagen icke vara helt bunden av kungörelsen,
utan endast i anslutning till densamma äga meddela närmare anvisningar
i ämnet.
I likhet med motionärerna anser utskottet, att en jämkning av vad som
förstås med mindre bemedlad enligt nämnda kungörelse bör övervägas i anledning
av penningvärdets försämring. Motionärerna ha närmast tänkt sig
en höjning av kungörelsens maximibelopp för beskattningsbar och taxerad
inkomst. En annan utväg, som också torde böra undersökas, är att överföra
granskningen av statsbidragsansökningarna från länsstyrelserna till medicinalstyrelsen
och bereda sistnämnda styrelse möjlighet till en friare prövning
av bidragsbehovet i varje särskilt fall. Utskottet, som icke är berett att
nu förorda slutligt ställningstagande till berörda frågor, vill i anledning av
motionerna tillstyrka, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller örn
förslag i ämnet till nästa riksdag.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då Kungl. Maj:ts anslagsberäkning
ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Lindring i mindre
bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor,
b) med bifall till motionen II: 87 och i anledning av motionerna
1:92 och II: 130 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
förslag till ändrade grunder för statsbidrag till lindring i mindre
bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader,
II. att motionerna I: 92 och II: 130, i den mån de ej beham!
lats under I. ovan, ej må av riksdagen bifallas.
Utskottet.
86
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
158:o) Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden. Kungl. Maj:t
har (punkt 188, s. 319—322) föreslagit riksdagen att dels godkänna den ändring
av grunderna för anslagets användning, som av departementschefen förordats
beträffande ödemarkstillägg åt distriktssköterskor, att tillämpas från
och med den 1 juli 1945, dels medgiva, att under budgetåret 1945/46 må för
anskaffande av skidbårar i rikets ödemarksområden utgå statsbidrag jämlikt
bestämmelserna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 208) med högst 500 kronor,
dels ock till Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för löpande budgetår uppfört med
samma belopp.
Från anslaget kan statsbidrag beviljas dels till upprättande av sjukstugor
vid läkarstationer, dels ock till vissa andra ändamål, såsom förhyrande av
lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, ödemarkstillägg till distriktssköterskor,
anställande av samariter, anskaffande, drift och underhåll av automobiler och
motorbåtar för sjukvårdsändamål, ödemarkstillägg till distriktsbarnmorskor
samt flyttningskostnader till distriktsbarnmorskor i ödemarksdistrikt. Det
högsta belopp, som för ett budgetår kan sammanlagt utgå till nu angivna
ändamål, utgör för närvarande 71 000 kronor, därav 20 000 kronor till ödemarkstillägg
åt distriktssköterskor.
Vid sidan härav har de fyra senaste budgetåren, för vilka medel till ifrågavarande
ändamål anvisats, jämlikt riksdagens särskilda medgivande, beräknats
ett belopp av 500 kronor för anskaffande av skidbårar i rikets ödemarksområden,
att disponeras i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den
14 juni 1928 (nr 208) angående statsbidrag till sjuktransportautomobiler m. m.
Enligt denna kungörelse må statsbidrag utgå till anskaffande av skidbårar
med 2/s av kostnaden, dock högst 50 kronor för varje bår.
Med hänsyn till angelägenheten av att vakanta distriktsskötersketjänster i
ödemarksområdena tillsättas, föreslås ökning av maximibeloppet för ödemarkstillägg
åt distriktssköterskor från 20 000 till 28 500 kronor.
Härjämte föreslås, att statsbidrag för anskaffande av skidbårar må utgå
jämväl under budgetåret 1945/46.
Kungl. Maj:ts förslag har ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna den ändring av grunderna för anslagets användning,
som i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4
januari 1945 förordats beträffande ödemarkstillägg åt distriktssköterskor,
att tillämpas från och med den 1 juli 1945,
b) medgiva, att under budgetåret 1945/46 må för anskaffande
av skidbårar i rikets ödemarksområden utgå statsbidrag jämlikt
Statsutskottets utlåtande nr 5. 87
bestämmelserna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 208) med
högst 500 kronor,
c) till Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
159:o) Sjuktransporter med flygplan. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 189, s. 322—324), vilket innebär en sänkning av anslaget med
3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjuktransporter med flygplan för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kronor.
160:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 190, s. 324—327) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Centrala
sjukvårdsberedningen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 72 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
62 800 kronor.
För nästa budgetår föreslås anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, skola höjas från 33100 till 33 600 kronor
för mötande av ökade kostnader för arvoden åt styrelseledamöterna i anledning
av väntad ökning av antalet sammanträden.
Vidare föreslås, att å arkivavdelningen skall anställas ett kvalificerat biträde
med ingenjörsutbildning. För avlöning till denne befattningshavare,
som föreslås placerad i lönegraden Eo 18, beräknas under anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ett belopp av 5 700 kronor. Härjämte
beräknas under nämnda anslagspost ett belopp av 2 500 kronor för förberedande
arbete för standardisering och typisering av sjukhusmöbler.
Posten till rörligt tillägg föreslås skola uppräknas med 500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. May.t, förslagsvis.................... kronor 33 600
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 34 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 4 200
Summa förslagsanslag kronor 72 000,
Utskottet.
88
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
b) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kronor.
löbo) Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 327—329) och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 17 300
kronor.
162:o) Bidrag till Ericastiftelsen. Kungl. Maj:t har (punkt 192, s. 329—
332) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår har för bidrag till Ericastiftelsen
anvisats ett anslag av 10 000 kronor.
Med hänsyn till den alltmer ökade betydelse, som tillmätes den psykiska
bärna- och ungdomsvården, anses en utbyggnad av denna vård vara ett aktuellt
problem. För en sådan utbyggnad kräves emellertid tillgång till personal
med specialutbildning på det område, varom här är fråga. Dylik utbildning
meddelas för närvarande endast vid Ericastiftelsens seminarium. Med hänsyn
härtill samt till stiftelsens i övrigt gagnrika verksamhet föreslås, att för
bidrag till stiftelsen avses ett till 20 000 kronor höjt anslag. Såsom villkor
för statsbidragets utgående bör enligt departementschefens mening föreskrivas,
att ordförande i stiftelsens styrelse samt en revisor för granskning
av styrelsens räkenskaper skola utses av Kungl. Maj:t.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.
163:o) Bidrag till psykisk harna- och ungdomsvård. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 193, s. 332) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
164:o) Bidrag till aktiebolaget Zanders medico-mekaniska gymnastik. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 332 och 333) och under
erinran, att samma belopp anvisats för löpande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till aktiebolaget Zanders medicomekaniska
gymnastik för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 6 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
89
Överståthållarämbetet och landsstaten.
165:o) Överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 195,
s. 334—337) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för Överståthållarämbetet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Överståthållarämbetet: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 391 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 386 000 kronor.
För nästa budgetår beräknas för avlöningar till överståthållaren och underståthållaren
oförändrat belopp, 11 681 kronor 45 öre.
Posten till avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän anses med hänsyn
till belastningen kunna nedsättas med 2 000 kronor.
Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, i gällande avlöningsstat
upptagen med 101 500 kronor, ökas dels med 9 800 kronor för avlöning
åt civilförsvarsdirektören och dels med 1 500 kronor i anledning av
väntade löneklassuppflyttningar. Av anbefalld civilförsvarsberedskap eller
krisförhållandena i övrigt betingat behov av personalförstärkning anses däremot
icke böra föranleda uppräkning av anslagsposten. Därest sådan personalförstärkning
befinnes oundgängligen nödvändig även under nästa budgetår,
förutsättes frågan örn överskridande av posten skola underställas riksdagens
prövning.
Härjämte har under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, upptagits ett belopp av 5 600 kronor, avsett för
bestridande av arvode till den nuvarande militärassistenten vid ämbetet. Departementschefen
har i anslutning härtill framhållit, att, därest chefen för
försvarsdepartementet senare komme att föreslå, att Överståthållarämbetet
skulle tilldelas aktiv officer såsom militärassistent, uppförd på försvarsstabens
stat, här avsedda arvode icke erfordrades.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för Överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till överståthållaren och underståthål
laren.
.........................................kronor 11 681: 45
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Summa
Överståthållaren ..
Underståthållaren
4 681:45
5 000: -
2 000: —
4 681:45
7 000: —
Summa
-
—
11681:45
Utskottet.
90
Statsutskottets utlåtande nr 5.
2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ........................................kronor 204 000: —
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ........ » 5 600: —
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 112 800: —
5. Särskilda löneförmåner till överståthållaren
och underståthållaren:
a. Taffelpenningar till överståthållaren.
.............kronor 2 001: —
b. Lönetillökning till överståthållaren.
............. » 2 317:55
c. Tillfällig löneförbättring
till överståthållaren och
underståthållaren ...... » 7 600: — » u 918; 55
6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 45 000: •—
Summa förslagsanslag kronor 391 000: —
b) till Överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 391 000 kronor.
166:o) Överståthållarämbetet: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 196, s. 337 och 338), vilket i förhållande till innevarande
budgetår innebär en anslagsökning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överståthållarämbetet: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 57 500 kronor.
167:o) Överståthållarämbetet: Ersättning till Stockholms stad för vissa
kostnader för avlöning åt exekutionsbetjäningen m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 338) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överståthållarämbetet: Ersättning till
Stockholms stad för vissa kostnader för avlöning åt exekutionsbetjäningen
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
23 700 konor.
168:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 198, s.
338—345) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen
för länsstyrelserna under rubriken tjänstemän å ordinarie stat skall vid länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län uppföras ytterligare en expeditionsvakt
i lönegrad A 5, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för varje budgetår vidtaga
de ändringar av samma personalförteckning som föranledas av nedgången av
antalet tjänstemän å övergångsstat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare från och
Statsutskottets utlåtande nr 5. 91
med budgetåret 1945/46, dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 10 480 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
10 035 000 kronor. I enlighet med beslut av 1944 års riksdag ha för ledningen
och samordnandet av den civila försvarsverksamhetens olika grenar i länsinstansen
från och med den 1 oktober 1944 inrättats särskilda försvarsavdelningar
inom landskanslierna enligt i propositionen nr 270/1944 angivna riktlinjer.
Yarje sådan avdelning består av en civilförsvarsdirektör såsom chef
och en militärassistent samt, under civilförsvarsberedskap, viss ytterligare
personal.
Riksdagen har i skrivelse den 12 juli 1944, nr 472, i anledning av omförmälda
proposition nr 270/1944 medgivit, bland annat, att delposten till ersättning
till försvarsassistenter finge under budgetåret 1944/45 användas för
avlönande av sådana å försvarsstabens personalförteckning icke uppförda
militärassistenter, som kunde varda förordnade vid länsstyrelserna, samt att
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge för
samma budgetår överskridas med högst 234 000 kronor eller det belopp vartill
kostnaderna för civilförsvarsdirektörernas avlönande beräknades uppgå.
Kungl. Maj:ts förslag till personalförteckning innebär, att vid länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län inrättas ytterligare en befattning för expeditionsvakt
i lönegraden A 5. I samband därmed ifrågasättes indragning av
en icke-ordinarie expeditionsvakt vid länsstyrelsen. Vidare har, då antalet å
övergångsstat uppförda befattningar kommer att successivt nedgå på grund
av avgång, medgivande ansetts böra av riksdagen inhämtas att vidtaga härav
föranledda ändringar i personalförteckningen.
Departementschefen har anmält, att, med anledning av den väsentliga
ökning arbetsbelastningen å taxeringsavdelningarna i Jämtlands och Norrbottens
län på sista tid undergått, Kungl. Maj:t genom beslut den 24 november
1944 medgivit, att å vardera av dessa taxeringsavdelningar finge under
tiden 1 december 1944—30 juni 1945 anställas en taxeringsinspektör med
arvode motsvarande lön i lönegrad Eo 21 respektive Eo 24 och ett skrivbiträde
med arvode motsvarande lön i lönegrad Ex 2. Departementschefen har funnit
det vanskligt avgöra, huruvida den ökade arbetsbelastningen vid dessa båda
taxeringsavdelningar är av tillfällig eller stadigvarande natur. Överhuvudtaget
har departementschefen ansett det vara mindre välbetänkt att redan nu
till förnyat bedömande upptaga frågan om det stadigvarande behovet av
kvalificerad personal för ifrågavarande ändamål. Skulle det visa sig oundgängligen
nödvändigt att förstärka den kvalificerade personalen vid viss taxeringsavdelning,
anses medgivande härtill kunna lämnas i enahanda ordning
som skett beträffande Jämtlands och Norrbottens län. I fråga örn sådana befattningar
vid taxeringsavdelningarna som icke skola upptagas i personalförteckningen
anses Kungl. Majit hava samma möjlighet medgiva utökning som
beträffande motsvarande personal i övrigt vid länsstyrelserna.
92
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
Departementschefen har vidare anmält, att chefen för försvarsstaben i
samråd med civilförsvarsstyrelsen verkställt undersökning rörande möjligheten
att i större omfattning placera aktiva officerare som försvarsassistenter
i Överståthållarämbetet och i länsstyrelserna. Myndigheterna ha funnit ur
civilförsvarets synpunkt nödvändigt att i Stockholms stad och flertalet län
aktiva officerare, i övriga län pensionerade officerare, placerades som militärassistenter.
Kommendering av officerare utom förbanden anses emellertid
icke kunna äga rum i större omfattning än för närvarande — sju aktiva officerare
— utan att kaderökning samtidigt kommer till stånd. En dylik kaderökning,
omfattande 14 officerare, måste fördelas lika på budgetåren 1945/46
och 1946/47, därest kvalitetskravet skall kunna upprätthållas. Med förmälan,
att chefen för försvarsdepartementet avsåge att senare anmäla frågan örn
kaderökningen, har chefen för socialdepartementet ansett sig böra under
förevarande anslag beräkna kostnaderna för arvoden åt de militärassistenter
som för innevarande budgetår skola finnas anställda vid länsstyrelserna utan
att vara uppförda på försvarsstabens stat. Samtliga dessa arvoden ha emellertid
funnits böra bestämmas till skillnaden mellan lön och pension till major.
Ett av länsstyrelsetjänstemannaföreningen framställt förslag örn överförande
på ordinarie stat av tolv extra ordinarie länsassessorstjänster till
ordinarie stat har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka.
Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har förutsatts, att
utgifterna för avlönande av personal, avsedd för den administrativa försvarsberedskapen,
ersättas i särskild ordning.
I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
L. Bondeson m. fl. (I: 229) och den andra inom andra kammaren av herr
O. Andersson i Malmö m. fl. (11:386), vari hemställts att riksdagen mitte
besluta, att i personalförteckningen för länsstyrelserna skola upptagas tolv
ordinarie länsassessorstjänster i lönegraden A 27 i utbyte mot nuvarande
extra ordinarie länsassessorstjänster.
I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får utskottet
hänvisa till motionen II: 386.
De i motionerna berörda 12 tjänsterna såsom extra ordinarie länsassessor
i lönegraden Eo 27 ha varit inrättade sedan budgetåret 1937/38 och motsvara
utan tvivel ett stadigvarande behov. I och för sig föreligger, såsom motionärerna
framhållit, alltså skäl för deras överförande till ordinarie stat. Med
hänsyn till den återhållsamhet vid bedömande av liknande på andra håll inom
statsförvaltningen föreliggande frågor, som alltfort iakttages, är utskottet
dock icke berett att med frångående av Kungl. Maj:ts förslag tillstyrka bifall
till motionerna. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t har sin
uppmärksamhet fäst vid ifrågavarande spörsmål och vid lämplig tidpunkt för
riksdagen framlägger förslag av i motionerna angiven innebörd.
Kungl. Maj:ts förslag har ej heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
93
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må,
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag bemyndiga Kungl.
Majit att för varje budgetår vidtaga de ändringar av personalförteckningen
för länsstyrelserna som föranledas av nedgången
av antalet tjänstemän å övergångsstat,
II. med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag å
motionerna I: 229 och II: 386
a) besluta, att i personalförteckningen för länsstyrelserna
under rubriken tjänstemän å ordinarie stat skall vid länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län uppföras ytterligare en expeditionsvakt
i lönegrad A 5,
b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis
...................................................... kronor
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ........................... »
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis .................................... »
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Ersättning till sakkun
niga
för biträde vid utredningar
m. m............. kronor 10 000
b. Ersättning till militärassistenter,
förslagsvis ... » 70 000 »
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal »
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjäns
temän
(representationsbidrag till landshövdingarna),
förslagsvis ........................... »
7. Körligt tillägg, förslagsvis ..................... »
500 000
4 000 000
210 000
80 000
4 500 000
90 000
1 100 000
Summa förslagsanslag kronor 10 480 000,
c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 10 480 000 kronor.
169:o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. Länsstyrelserna: Reseersättningar.
Länsstyrelserna: Expenser. Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkterna 199—202, s. 345—347) och under erinran,
att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
94
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. 50 000 kronor,
b) till Länsstyrelserna: Reseersättningar 250 000 kronor,
c) till Länsstyrelserna: Expenser 2 000 000 kronor,
d) till Länsstyrelserna: Publikationstryck 110 000 kronor.
170:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 203, s. 347 och 348) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 347 000 kronor.
L71:o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 204, s. 348), vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en av belastningen under budgetåret 1943/44 under anslagsposten
till expenser påkallad höjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
172:o) Häradsskrivarna: Avlöningar. Häradsskrivarna: Omkostnader.
Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader.
Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna 205—208, s. 348 och 349) kommer
utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Polisväsendet.
173:o) Statspolisorganisationen: Statspolisintendenten m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 209, s. 350—352) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Statspolisintendenten m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 29 400 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande anslag uppfört med
27 500 kronor.
För nästa budgetår ifrågasättes icke någon ändring i fråga örn avlöningsoch
pensionsförmånerna för statspolisintendenten.
I fråga om löneförmånerna till statspolisassistenten föreslås, att nu utgående
arvode, 6 500 kronor, i syfte att åstadkomma att tjänsten blir en passagetjänst
för kvalificerade polis- och åklagaraspiranter, höjes till 8 400 kronor,
därest fråga är örn extra ordinarie landsfogdeassistent, vilken författningsenligt
är skyldig vidkännas pensionsavdrag å arvodet, samt till 8 000 kronor
i annat fall. Vid anslagsberäkningen har arvodesposten upptagits med det
högre beloppet, 8 400 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag har ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 5.
95
att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Statspolisintendenten
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
29 400 kronor.
174:o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. Beträffande
ifrågavarande anslag (punkt 210, s. 352 och 353) kommer utskottet
att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
,r 175:o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 211, s. 353—357) föreslagit riksdagen
att till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor, därav
203 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
505 000 kronor, därav 194 000 kronor att avräkna mot automobilskattemedlen.
För nästa budgetår beräknas kostnaderna för underhåll och vård av vissa
av statspolisens hästar m. m. till oförändrat 43 500 kronor, samt motsvarande
kostnader för statspolishundarna till 2 600 kronor mot 9 000 kronor för budgetåret
1944/45. Kostnaderna för underhåll och drift av motorfordon beräknas
stiga från 380 000 kronor till 400 000 kronor. Medelsbehovet för statspolismännens
utbildning i motorfordonskunskap uppskattas till 3 000 kronor,
innebärande en sänkning med 1 000 kronor. För avlöning till kvinnliga skrivbiträden
beräknas medelsbehovet komma att öka med 5 400 kronor. För
expeditionskostnader, inköp av diverse materiel och löpande utgifter slutligen
beräknas 47 000 kronor, eller 2 000 kronor mer än för innevarande
budgetår.
I den mån förhållandena påkalla bibehållande under nästkommande budgetår
av en liknande provisorisk förstärkning av statspolisens kriminalavdelning
i Stockholm, som bestått sedan budgetåret 1939/40, förutsättes att de
därav föranledda kostnaderna liksom hittills skola få bestridas från vederbörande
anslag under statspolisorganisationen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Underhålls
drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 525 000 kronor, därav 203 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
176:o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.
Maj:t har (punkt 212, s. 357—361) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 3 200 000 kronor.
Utskottet.
96
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
Utskottet.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört nied
3 150 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås icke annan förändring i personalförbållandena
än inrättande — under förutsättning att en arbetskraft på annat håll inom
statspolisorganisationen indrages — av en överkonstapeltjänst vid kriminalavdelningen
i Växjö.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har beräknats till ett med
50 000 kronor förhöjt belopp.
Föredragande statsrådet Erlander har förutsatt, att kostnaderna för den
under föregående punkt omförmälda tillfälliga utökningen av statspolisens
kriminalavdelning i Stockholm skola, därest utökningen finnes böra bestå
även under nästkommande budgetår, belasta förevarande anslag. Dessa kostnader
hava uppskattats till 205 000 kronor för helt budgetår. Någon uppräkning
av anslaget av denna anledning föreslås emellertid icke.
Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Gottgörelse till
polisdistrikten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 3 200 000 kronor.
177:o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. Kungl. Maj:t har
(punkt 213, s. 362 och 363) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Polisradioväsendet för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1944/45 uppfört med
50 000 kronor. För nästa budgetår föreslås, då utbyggnaden av polisradioorganisationen
beräknas kunna ske i snabbare takt än hittills kunnat förutses,
en medelsanvisning av 100 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.
178:o) Poliskåren i Boden: Avlöningar. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 214, s. 363—365) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Poliskåren i Boden: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 163 000 kronor.
179:o) Poliskåren i Boden: Omkostnader. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 215, s. 365) kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
97
180:o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 216, s. 365 och 366) och under erinran, att samma belopp
anvisats för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000
kronor.
181 :o) Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 366), vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en av anslagsbelastningen under
de senaste budgetåren betingad höjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till den lokala polisorganisationen
å landsbygden m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.
182:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 218, s.
367—371) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredragande statsrådet
Erlander förordad avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 139 600 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
132 200 kronor.
Kungl. Majits förslag bygger på den förutsättningen, att under nästa budgetår
vid skolan skola anordnas en polischefskurs, två konstapelsklasser, vardera
utökad från sex till sju avdelningar, samt en överkonstapelskiass med
fem avdelningar. Kostnaderna för avlöningar till timlärare vid en undervisning
av denna omfattning beräknas till 66 500 kronor, innebärande en ökning
i förhållande till innevarande budgetår med 8 000 kronor. Anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit — från
vilken bestridas jämväl kostnaderna för två heltidsanställda lärare samt ersättningar
till författare av läroböcker för polisskolans behov, 20 600 respektive
3 000 kronor — skulle sålunda för nästa budgetår komma att uppgå till
(66 500 + 20 600 + 3 000) 90 100 kronor.
Beträffande övriga anslagsposter föreslås för nästa budgetår icke annan
ändring än att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
nedsättes från 30 400 kronor till 29 800 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 5. 553 45 7
Utskottet.
98 Statsutskottets utlåtande nr 5.
Avlöningsstat.
1. Avlöning till en ordinarie tjänsteman, förslagsvis
..........................................kronor 13 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t................................ ;> 90100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 29 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... > 6 000
Summa förslagsanslag kronor 139 600,
b) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 139 600 kronor.
183:o) Statens polisskola: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 219, s. 371—373), vilket i förhållande ''till innevarande
budgetår innebär en av ökad kursverksamhet betingad anslagsökning med 2 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens polisskola: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 kronor.
184:o) Statens kriminaltekinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 220, s. 373—376) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredragande
statsrådet Erlander förordad avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock
till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 233 100 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört nied
218 900 kronor.
För den ordinarie personalen ifrågasättes för nästa budgetår icke någon
ändring. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslås
emellertid med hänsyn till väntade löneklassuppfiyttningar skola upptagas
med ett med 1 000 kronor förhöjt belopp.
Med hänsyn till levnadskostnadernas stegring anses en viss höjning av
assistent- och biträdesarvodena vara påkallad. I sådant hänseende föreslås,
att årsarvodena för förste kriminalassistenterna höjas från 9 600 till 10 000
kronor, för kriminalassistenterna från 8 000 till 8 400 kronor och för laboratorieassistenterna
från 5 900 till 6 100 kronor. Härjämte föreslås, att månadsarvodena
för kanslibiträdet och kontorsbiträdena höjas från 375 till 390 kronor
respektive från 275 till 300 kronor.
På grund av den alltjämt ökande arbetsbelastningen å skrifttekniska laboratoriet
anses en fjärde laboratorieassistent komma att bliva behövlig även
under nästa budgetår.
Det för ålderstillägg för laboratorieassistenter avsedda beloppet föreslås
höjt från 400 till 1 000 kronor.
Av dessa förändringar betingas en uppräkning av anslagsposten till ar
-
99
Statsutskottets utlåtande nr o.
voden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, från 117 300
till 129 800 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås
ökad med 700 kronor för möjliggörande av höjning av månadsarvodena till
vaktmästarbiträdet och extra verkstadsbiträdet från 150 till 180 kronor för
månad.
Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås skola upptagas med oförändrat
12 500 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor 44 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis....................
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
4. Rörligt tillägg,förslagsvis......................
Summa förslagsanslag kronor 233 100,
b) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 233 100 kronor.
185:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 376—380), vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en av anslagsbelastningen påkallad höjning
med 34 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
162 500 kronor.
186:o) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. Anordnande av polisbevakning
i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordningen
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 222 och
223, s. 380—382) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Gottgörelse till vissa ''polisdistrikt för ombesörjande av
129 800
46 800
12 500
Utskottet.
100
Statsutskottets utlåtande nr 5.
särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m.
125 000 kronor,
b) till Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen
örn polisväsendet i riket stadgade ordning ra. ra. 200 000 kronor.
187:o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, s. 382), vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en av den av krisförhållandena nödvändiggjorda
intensifieringen av polisarbetet betingad anslagsökning nied 100 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polisväsendet för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor, därav 100 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
188:o) Poliskollegierna. Ersättning för skada vid biträde åt ordningsmakten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 225 och 226, s.
382 och 383) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Poliskollegierna 2 000 kronor,
b) till Ersättning för skada vid biträde åt ordningsmakten
1 000 kronor.
Civilförsvaret.
189:o) Civilförsvaret. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt 227, s.
384) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Diverse.
190:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 228
och 229, s. 385) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens
delfond 3 204 000 kronor,
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond 2 753 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
101
191 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, s. 385) och under erinran, att
samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond för
upplåten mark för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 8 000 kronor.
192:o) Statens hyresråd: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 231, s.
385—388) föreslagit riksdagen att till Statens hyresråd: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 335 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
294 000 kronor. Enligt för anslaget fastställd avlöningsstat disponeras anslaget
dels med 76 000 kronor för arvoden åt ordföranden och ledamöter samt suppleanter
för dem (delpost 1) samt med högst 218 000 kronor till ersättningar
till kanslipersonal m. m. (delpost 2).
För nästa budgetår beräknas medelsbehovet under delposten 1 till 85 000
kronor. Höjningen hänför sig till utgifterna för sammanträdesarvoden. Under
delposten 2 beräknas medelsbehovet till 250 000 kronor. Medelsbehovet har
beräknats med utgångspunkt från belastningssiffrorna för budgetåret 1943/44
och under hänsynstagande till önskvärdheten att förefintlig arbetsbalans
nedbringas.
Då Kungl. Majits förslag icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 335 000 kronor.
193:o) Statens hyresråd: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 232, s. 388), vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en av anslagsbelastningen betingad anslagssänkning med 13 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.
194:o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. Statens utlänningskommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
233 och 234, s. 388—390), vilket med hänsyn till omöjligheten att med
någon grad av exakthet beräkna kostnaderna för utlänningskommissionens
verksamhet under nästa budgetår innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag
Utskotta.
anvisa
Utskottet.
102 Statsutskottets utlåtande nr 5.
a) till Statens utlänningskommission: Avlöningar 700 000
kronor.
b) till Statens utlänningskommission: Omkostnader 150 000
kronor.
195:o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 391), vilket i förhållande till innevarande
budgetår innebär en anslagsökning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kronor.
196:o) Bidrag till flyktingars upppehälle, yrkesutbildning m. m. Beträffande
ifrågavarande anslag (punkt 236, s. 391 och 392) kommer utskottet
att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
197:o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. Kungl. Majit har (punkt
237, s. 392—394) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utlandssvenskarnas
förening för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 80 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 80 000 kronor. Å tilläggsstat II till samma riksstat har för ändamålet
anvisats ett anslag av 45 000 kronor. Kungl. Majit har av det å riksstaten
uppförda anslaget tillerkänt föreningen statsbidrag med högst 30 000 kronor
till bestridande av föreningens administrationskostnader under budgetåret
1944/45 och med sammanlagt högst 50 000 kronor till gäldande av kostnaderna
för föreningens verksamhet under samma budgetår, i vad densamma avsåge
dels beredande av hjälp åt svenska medborgare, som flyktat eller komme att
flykta till Sverige, dels beredande av ferievistelse i Sverige åt barn till i utlandet
bosatta svenskar, dels ock beredande av möjlighet åt svenskar i utlandet
att erhålla behövliga livsmedel. Härjämte har Kungl. Majit från anslaget
till oförutsedda utgifter beviljat föreningen bidrag för kalenderåret
1944 med ytterligare 60 000 kronor för omhändertagande av svenska medborgare
i Tyskland, vilka till följd av bombangrepp blivit försatta i nödställt
tillstånd, samt med 12 000 kronor för uppläggande i reserv av vissa livs- och
läkemedel m. m., avsedda för i Tyskland bosatta svenska medborgare.
Stadgar för föreningen ha av Kungl. Majit fastställts den 17 november
1944.
Även för nästa budgetår föreslås föreningen komma i åtnjutande av statsbidrag
till administrationskostnader med samma belopp som för innevarande
budgetår eller 30 000 kronor. För hjälpverksamhet beräknas 50 000 kronor.
Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 5.
103
att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 80 000 kronor.
198:o) Beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 238, s. 394 och 395) föreslagit riksdagen att till Beredande
av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 800 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål finnes i riksstaten för innevarande budgetår
upptaget ett anslag av 1 600 000 kronor.
För nästa budgetår beräknas medelsbehovet från den utgångspunkten, att
antalet här vårdade finska krigsinvalider på grund av det förändrade läget i
Finland skall successivt minska. Det har icke ansetts möjligt att bedöma i
vad mån sjukvård i Sverige kan komma att under nästa budgetår beredas
krigsinvalider från andra länder. Omständigheterna ha emellertid ansetts
giva vid handen, att medelsanvisningen skall kunna begränsas till 800 000
kronor.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majis förslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beredande av sjukhusvård i Sverige åt
krigsinvalider m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.
199:o) Beredande av sjukvård i Sverige åt barn m. fl. från de nordiska
grannländerna. Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkt 239, s.
396) och under erinran, att riksdagen för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1944/45 anvisat dels å riksstaten 1 400 000 kronor dels ock å tilläggsstat
II till samma riksstat ytterligare 1 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beredande av sjukvård i Sverige åt
harn rn. fl. från de nordiska grannländerna för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
200:o) Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapsorganisation. Kungl.
Maji har föreslagit riksdagen (punkt 240, s. 396) att till Bidrag till kvinnoföreningars
beredskapsorganisation för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 45 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i innevarande års riksstat uppfört med 45 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås, att medel anvisas för att möjliggöra utbetalning
av bidrag till samma belopp. Föredragande statsrådet Erlander har
emellertid ansett tveksamt, huruvida även under nästa budgetår behov kommer
att föreligga att uppehålla organisationens verksamhet i full omfattning,
och förutsätter, att Kungl. Maji skall vid dispositionen av anslaget pröva.
Utskottet.
104
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet.
huruvida situationen är sådan, att de anvisade medlen böra helt eller delvis
ställas till organisationens förfogande.
Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapsorganisation
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
45 000 kronor.
201:o) Bidrag till internationella hälsovårdsbyrån i Paris. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 241, s. 397) och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella hälsovårdsbyrån
i Paris för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
9 400 kronor.
202:o) Vissa kostnader i anledning av allmänna val. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 397) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader i anledning av allmänna
val för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1000
kronor.
203:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande
av Kungl. Majrts förslag (punkt 243, s. 397 och 398) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kronor.
204:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 244,
s. 398) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1945/46 alnvisa
ett reservationsanslag av 80 000 kronor.
205:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj ds förslag (punkt 245, s. 398) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
350 000 kronor.
206:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag (punkt 246, s. 398) och under erinran,
Statsutskottets utlåtande nr 5. 105
att ett belopp av 220 000 kronor anvisades för ifrågavarande ändamål för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kronor.
207:o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkterna 247 och 248, s. 399) kommer utskottet att senare avgiva
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 10 april 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo,
Bäcklund, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding,
Gustaf Karlsson, Berling och Wiklund; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i
Stockholm, Ward, Danielsson, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Bergström,
Mårtensson, Viklund, Johansson i Mysinge och Birke.
Reservationer:
1) vid punkten 61:o) (Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m.) av herrar Bäckström, Gustaf Karlsson, Berling, Wiklund, Eriksson i
Stockholm och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:
»Det till — — — 100 000 kronor.
Motionärerna ha framhållit, att medan nykterhetsnämnd enligt gällande
bestämmelser kan erhålla bidrag med intill tre fjärdedelar av de utgifter
nämnden haft under föregående kalenderår, dock högst 1 000 kronor — eller
under särskilda omständigheter 1 500 kronor — icke någon nämnd under
sista året erhållit högre bidrag än 500 kronor, beroende på anslagets otillräcklighet.
Det torde icke kunna förnekas, att vissa förra året beslutade åtgärder
för en förbättrad nykterhetsvård kunna förlora mycket av sin effekt genom
denna alltför hårda begränsning i bidragstilldelningen. Med hänsyn till
både de stegrade anspråk på nämnderna, vilka äro en följd av fjolårets
beslut, och de ökade krav, som det försämrade nykterhetstillståndet ensamt
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 5. 555 46 8
106
Statsutskottets utlåtande nr 5.
ställer, finner utskottet i likhet med motionärerna det vara av vikt, att
understöden utgå med i gällande författning medgivna belopp oell att anslaget
uppräknas till härför erforderlig storlek.
Ankommande bidragen till övervakning ha motionärerna framhållit, att
endast en obetydlig del av nykterhetsnämndernas många övervakningsfall
skulle kunna komma i åtnjutande av statsbidrag, därest icke medelsanvisningen
till dylika bidrag ökades. Aven i detta avseende tillstyrker utskottet
motionärernas förslag.
Utskottets förslag innebär alltså, att anslaget höjes till 290 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna I: 234 och II: 368, till Främjande
av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 290 000 kronor»;
2) vid punkten 116:o) (Bidrag till ambulatorisk behandling m. m. av vissa
tuberkulospatienter) av herrar Gränebo, Heiding, Törnkvist, Danielsson, Pettersson
i Dahl, Viklund och Johansson i Mysinge, vilka ansett, att utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Såsom departementschefen — — — erforderliga resor.
Vidkommande statsbidragsgrunderna -— — — som dispensärverksamheten.
I likhet med motionärerna, vilka yrka, att statsbidraget skall bestämmas
enligt medicinalstyrelsens förslag, anser utskottet, att staten bör övertaga en
större del av kostnaderna för behandling och resor än vad Kungl. Maj:t föreslagit.
Storleken av statens andel i kostnaderna synes böra bestämmas i enlighet
med motionsyrkande!
Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat bör anslaget anvisas med ett
belopp av 400 000 kronor, vilket är 150 000 kronor högre än vad Kungl. Maj:t
föreslagit.
Under åberopande av vad utskottet anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna I: 129 och II: 382,
a) godkänna av utskottet förordade grunder för statsbidrag
till ambulatorisk behandling m. m. av vissa tuberkulospatienter,
att tillämpas från och med den 1 juli 1945,
b) till Bidrag till ambulatorisk behandling m. m. av vissa
tuberkulospatienter för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.»
Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945146 und s. 1 i texten