Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1945/46 till vägoch vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond m. m.

1945-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1945/46 till vägoch vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1945/46 till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond

m. m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t å kapitalbudgeten under diverse

kapitalfonder (bilaga 4, punkt 105, s. 177—193 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1945) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade grunder för

konstruktion av väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond, dels ock till

Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av 14 500 000 kronor.

I enlighet med riksdagens bemyndigande meddelade Kungl. Majit den 30

juni 1943 beslut om inrättande av väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond

från och med den 1 juli 1943.

I skrivelse den 30 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

1 samråd med riksråkenskapsverket, framlagt slutligt förslag i frågan om

förrådsfondens konstruktion.

I särskild skrivelse den 30 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

vidare framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår avseende

förrådsfondens kapitalbehov. Enligt styrelsens beräkningar skulle anslagsbehovet

under förrådsfonden för nästa budgetår uppgå till 18 750 000

kronor, varav 6 750 000 kronor beräknats för gruppen förrådsbyggnader

m. m., 9 000 000 kronor för gruppen centralförråd för vägmaskiner m. m.,

2 500 000 kronor för gruppen effektförråd samt 500 000 kronor för ersättande

av genom olyckshändelser förstörd egendom.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Alltsedan väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond inrättades den 1

juli 1943, har redovisningen av fonden varit anordnad i anslutning till fonden

för förlag till statsverket. Att fonden icke erhållit ställning såsom självständig

kapitalfond har väsentligen baft sin grund däri, att man önskat få

redovisningen av de från vägdistrikten övertagna tillgångarna genomförd

samtidigt med en dylik konstruktion av fonden. Denna redovisning har hittills

icke kunnat ske, då värderingen av de övertagna tillgångarna först belt

nyligen slutförts. Jag anser mig emellertid nu böra förorda ett genomförande

av väg- och vatlenbyggnadsstyrelsens i samråd med riksråkenskapsverket

Bihang till riksdagens protokoll 1945. G sami. Nr 50. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 50.

framlagda förslag, som innebär, alf förrådsfonden per den 30 juni 1945

konstrueras såsom självständig kapitalfond. På skäl, som angivits av styrelsen,

böra härvid de från vägdistrikten övertagna likvida tillgodohavandena

icke öka fondens kapital utan tillsvidare redovisas å särskild diversemedelstitel

inom fonden. Samtliga övriga från vägdistrikten övertagna tillgångar

böra emellertid vid nyssnämnda tidpunkt upptagas till redovisning

å förrådsfonden. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställa de värden, med vilka tillgångarna

skola uppföras å fonden. Tillgångarna böra, i enlighet med vad härutinnan

tidigare förutsatts, i kapitalredovisningsavseende upptagas till det totalbelopp,

som motsvarar vägdistriktens sammanlagda skulder vid tidpunkten för statens

övertagande av desamma. Sammanlagda kapitalvärdet av de tillgångar,

vilka skola tillföras grupperna förrådsbyggnader m. m.. centralförråd för

vägmaskiner m. m., grustag m. m. och effektförråd, uppgår enligt en av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen företagen preliminär beräkning till omkring

34,5 miljoner kronor. Då de övertagna skulderna enligt vad styrelsen meddelat

uppgå till 38,8 miljoner kronor, skulle således ett skuldöverskott å cirka

4,3 miljoner kronor framkomma. Det är emellertid att märka, att nyssnämnda

skuldöverskott vid en kommande ^värdering av det belopp, som av

de övertagna likvida medlen återstår sedan vägdistriktens verksamhet tillfullo

avvecklats, kan komma att utbytas mot ett tillgångsöverskott. Innan

en slutlig reglering i förevarande avseende genomföres, torde därför resultatet

av sistnämnda ^värdering böra avvaktas. Komma därvid tillgångarnas

sammanlagda värde att understiga skulderna, torde skillnadsbeloppet böra

avskrivas över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster; är förhållandet

det motsatta, bör skillnadsbeloppet öka förrådsfondens värdeminskningskonto

eller redovisas över riksstatens inkomstsida. I avvaktan på denna slutliga

reglering torde till det belopp, varmed de bundna tillgångarna kunna

komma att understiga skulderna, en särskild regleringspost per den 30 juni

1945 böra uppföras å förrådsfondens tillgångssida. Vid nyssnämnda tidpunkt

böra också de tillgångar, som nu äro bokförda å fonden för förlag till statsverket

för framtida redovisning å förrådsfonden, överföras till sistnämnda

fond.

Någon avskrivning av byggnadskostnadema med anlitande av ett å riksstaten

uppfört avskrivningsanslag anser jag — bland annat med hänsyn till

förrådsfondens kostnadsfördelande uppgifter — i princip icke böra äga rum.

Det kan emellertid ifrågasättas, om ej i likhet med vad som tillämpats för

affärsverksfondema även för förrådsfondens del en engångsnedskrivning till

125 procent av 1938 års prisnivå borde verkställas beträffande sådana investeringar,

som tillkommit under rådande kristid. Det för nedskrivningen erforderliga

beloppet torde antingen kunna inräknas i vägunderhållsanslagen

eller också anvisas från ett för ändamålet särskilt uppfört anslag. Jag är

icke beredd att nu taga ställning till denna fråga men vill dock framhålla,

att vissa skäl enligt min mening tala för en dylik engångsnedskrivning.

Beträffande frågan, i vilken utsträckning de av 1944 års riksdag beslutade

nya reglerna för kapitalbudgetens uppställning böra gälla med avseende å

förrådsfondens redovisning, vill jag till en början erinra om, att några bärande

skäl mot en tillämpning av dessa regler beträffande grupperna förrådsbyggnader

m. m. och centralförråd för vägmaskiner m. m. icke framförts.

Svårigheterna att för den senare gruppen på förhand beräkna hela anskaffningsbehovet

anser jag böra bemästras på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit genom att anskaffningsbehovet beräknas med ett ur säkerhetssynpunkt

uppåt avrundat belopp. Till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

3

förfogande böra ställas medel för täckande av kostnaderna för oundgänglig

anskaffning, och återstoden av beloppet bör som reserv innehållas av Kungl.

Maj:t. Beträffande grupperna grustag m. m. och effektförråd kommer vid

normal förrådsrörelse behovet av ersättningsanskaffning att stå i direkt proportion

till mängden av uttaget grus m. m. respektive till värdet av utlämnade

effekter. Det är under sådana förhållanden icke möjligt att på förhand beräkna

anskaffningsbehovet, eftersom detta i sista band bestämmes av byggnads-

och underhållsverksamhetens faktiska omfattning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bör därför liksom hittills erhålla bemyndigande att efter

behov taga i anspråk genom nedskrivning av tillgångsgrupperna grustag

m. m. och effektförråd frigjorda likvida medel för ersättningsanskaffning av

grus m. m. respektive effekter.

A de i förrådsfonden investerade kapitalmedlen bör även enligt min mening

ränta erläggas från och med budgetåret 1945/46. Mot det av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna sättet för räntans beräkning har jag intet

att erinra. Räntebeloppet bör tillföras den å riksstatens inkomstsida uppförda

inkomsttiteln Diverse kapitalfonder. Räntekostnaderna komma slutligt att

belasta anslagen för de arbeten, vilka betjänas av förrådsrörelsen. I anledning

av den av styrelsen gjorda fördelningen av räntekostnaderna har jag i annat

sammanhang denna dag föreslagit, att de å sjätte huvudtiteln uppförda anslagen

Barmarksunderhållet och Vinterväghållningen uppräknas med de av

styrelsen angivna, för detta ändamål erforderliga beloppen. För byggnadsanslagen

däremot är det icke möjligt att på förhand verkställa någon uppräkning

av de äskade beloppen, eftersom räntebelastningens fördelning de olika

byggnadsanslagen emellan icke kan förutses.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att de avlöningar och omkostnader,

som nu för en del av förrådsbyråns personal bestridas från förrådsfonden,

skola överflyttas till styrelsens avlönings- och omkostnadsanslag.

Då förslaget synes stå i överensstämmelse med nu tillämpade budgettekniska

principer och torde innebära icke oväsentliga förenklingar i redovisningsavseende,

tillstyrker jag detsamma. Tidpunkten för överförandet av kostnaderna

synes vara lämplig även med hänsyn till att från och med nästkommande

budgetår överföring av dylika kostnader från sakanslag till avlönings- och

omkostnadsanslag kan såsom resultat av pågående utredning bliva aktuell

även för andra byråer inom styrelsen. Jag torde i annat sammanhang längre

fram få återkomma till dessa spörsmål.

Angående det av styrelsen till 6 750 000 kronor uppskattade medelsbehovet

för vägväsendets ombyggnadsprogram under nästkommande budgetår bär

departementschefen förklarat sig ej beredd att nu tillstyrka en utbyggnad

av vägväsendets fastighetsbestånd i den omfattning styrelsen föreslagit. Av

investeringsanslaget för innevarande budgetår hade 4 700 000 kronor beräknats

för byggnadsändamål. Detta belopp torde med hänsyn till arbetsmarknads-

och materialläget näppeligen kunna fullt ut tågås i anspråk för ändamålet

under löpande budgetår. Departementschefen förordade för nästa budgetår

att ett belopp av 2 500 000 kronor beräknades för uppförande av

garage- och förrådsbyggnader.

Mot övriga av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna anslagsposter

bar departementschefen intet haft att erinra.

Utgifterna för reparationer, avskrivningar och förräntning av de maskiner

och garagebyggnader m. m., som ingå i väg- och vattenbyggnadsväsendets

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 50.

förrådsfond, äro väsentligen avsedda att täckas genom motsvarande ökningar

av sjätte huvudtitelns anslag till vägunderhåll och vägbyggnader. För hithörande

uppskattningar erfordras en viss bokföring, som i huvudsak dock endast

är kalkylatoriskt intresse. Det måste självfallet framstå som synnerligen

önskvärt, att ifrågavarande kamerala arbete ej erhåller större omfång än

som rimligen kan anses motsvara dess praktiska nytta. Särskilt beträffande

de lokala vägförvaltningama är det angeläget att bokföringsuppgiftema icke

komma att i alltför hög grad inkräkta på det övriga arbetet.

I anslutning till vad departementschefen anfört vill utskottet vidare framhålla

önskvärdheten av att ifrågavarande investeringsanslag till förrådsfonden

uppdelas på vissa skilda anslag för olika huvudändamål samt att i övrigt

en i möjligaste mån överskådlig redovisning lämnas för fondens ställning

samt dess beräknade inkomster och utgifter.

Under åberopande härav får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1945 förordade grunder för konstruktion

av väg- och vattenbyggnads väsendets förrådsfond;

b) till Väg- och vattenbyggnadsvåsendets förrådsfond för

budgetåret 1945/46 under diverse kapitalfonder anvisa ett investeringsanslag

av 14 500 000 kronor.

Stockholm den 20 mars 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo, Bernhard

Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Boman,

Gillström och Näsström; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Danielsson,

Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Bergström, Andersson i Malmö, Staxäng, Onsjö,

Åkerström och Birke.

457553. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:132 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1945/46 till vägoch vattenbyg s. 10 i texten