Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vattendomstolarna jämte i ämnet väckta motioner.

1945-04-10 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:52, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vattendomstolarna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52.

1

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till vattendomstolarna jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln (punkterna

24 och 25) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag under rubriken Vattendomstolarna

beräkna till Avlöningar 318 000 kronor och till Omkostnader

56 200 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 148, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

den 23 februari 1945, under punkterna 1 och 2 föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och

avlöningsstat för vattendomstolarna, den senare att tillämpas under budgetåret

1945/46, dels till Vattendomstolarna: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 464 800 kronor, dels bemyndiga Kungl.

Majit att för tillfällig förstärkning av personalen vid vattendomstolarna

under budgetåret 1944/45 jämväl såvitt angår annan personal än s. k. särskild

vattenrättsingenjör överskrida det för sagda budgetår uppförda anslaget

till avlöningar till icke-ordinarie personal med 15 000 kronor, dels

ock till Vattendomstolarna: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 73 900 kronor.

Ilo) Vattendomstolarna: Avlöningar. Ifrågavarande anslag är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 318 000 kronor.

Antalet vattendomstolar i riket är för närvarande fyra: Norrbygdens, österbygdens,

Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar. Före den 1

januari 1933 fanns ytterligare en vattendomstol, benämnd Mellanbygdens

vattendomstol, med ett domsområde, som omfattade delar av de nuvarande

domsområdena för Norrbygdens och österbygdens vattendomstolar. Vattendomstolarnas

kanslier äro förlagda, Norrbygdens till Umeå, österbygdens och

Söderbygdens till Stockholm och Västerbygdens till Vänersborg. Mellanbygdens

vattendomstols kansli var förlagt till Sundsvall.

Vattendomstol består i regel av en vattenrättsdomare såsom ordförande

samt två vattenrättsingenjörer och två vattenrättsnämndemän. Av ingen
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 52.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 52.

jörerna skall i regel den ene äga sakkunskap särskilt i fråga om byggande i

vatten (vattenbyggnadsteknisk ingenjör) och den andre särskilt beträffande

torrläggning av mark (agrikulturteknisk ingenjör). Vattenrättsdomare och

vattenrättsingenjörer tillsättas av Kungl. Majit.

Vid varje vattendomstol äro vidare anställda en vattenrättssekreterare och

en vattenrättsamanuens med juridisk utbildning samt icke rättsbildad biträdespersonal.

Vattenrättssekreterare förordnas av Kungl. Majit, amanuenser

och icke rättsbildad biträdespersonal av vederbörande vattenrättsdomare.

Med anledning av framställning från vattenrättsdomaren i österbygdens

vattendomstol örn förordnande av biträdande vattenrättssekreterare under

viss tid har vattenöverdomstolen i infordrat yttrande av den 11 februari 1944,

under framhållande att arbetsbalansen vid vattendomstolarna vore betydande,

hemställt att Kungl. Majit måtte snarast möjligt föranstalta om utredning

angående vilka åtgärder som erfordrades för minskning av den nuvarande

arbetsbalansen vid domstolarna.

I gemensam framställning den 23 februari 1944 ha vattenfallsstyrelsen och

svenska vattenkraftföreningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1945

års riksdag att inrätta ytterligare en vattendomstol i Norrland sam dessförinnan

vidtaga provisoriska åtgärder till förstärkning av Norrbygdens vattendomstols

arbetskrafter.

Förutom förenämnda framställningar ha inkommit åtskilliga skrivelser angående

speciella spörsmål som beröra vattendomstolarna (propositionen

s. 6 och 7).

Den 10 mars 1944 förordnade Kungl. Majit f. d. vattenrättsdomaren greve

//. A. Hamilton att inom justitiedepartementet biträda med utredning angående

vattendomstolarnas arbetsförhållanden. I anledning av det sålunda

lämnade uppdraget har Hamilton verkställt en i augusti 1944 dagtecknad

utredning.

Över den verkställda utredningen ha efter remiss yttranden avgivits av

vattenöverdomstolen och samtliga vattenrättsdomare, vattenfallsstyrelsen,

statskontoret, allmänna lönenämnden, kommerskollegium, länsstyrelserna i

Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län samt svenska vattenkraftföreningen. Vattenrättsdomaren

vid Norrbygdens vattendomstol har bifogat särskilt yttrande av biträdande

vattenrättsdomaren vid nämnda vattendomstol, hovrättsassessorn

O. Riben, varjämte länsstyrelsen i Västernorrlands län överlämnat yttranden

av Hammarforsens kraftaktiebolag, Wifstavarfs aktiebolag samt Indalsälvens,

Ljungans och Gimåns flottningsföreningar. Särskilt yttrande har

vidare avgivits av vattenrättsingenjören R. Smedberg, varjämte vattenrättsamanuensen

vid Söderbygdens vattendomstol G. Österholm inkommit med

framställning rörande vattenrättsamanuensernas tjänsteställning. Med anledning

av den vid utredningen uppkomna frågan örn förflyttning av Västerbygdens

vattendomstols kansli till Göteborg har styrelsen för Sveriges advokat
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52.

3

samfund överlämnat en framställning frän västra avdelningen av samfundet.

Härli lovér lia vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol i särskilda

skrivelser den 4 september 1944 och den 18 januari 1945 samt vattenrättsdomaren

vid Västerbygdens vattendomstol i skrivelse den 2 september

1944 lämnat uppgifter örn personalbehovet vid dessa vattendomstolar.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

När vattendomstolarna år 1918 inrättades, erhöll organisationen i vissa avseenden

en provisorisk karaktär. Sålunda tillsattes vattenrättsdomarbefattningarna

allenast på förordnande, varjämte vattenrättsingenjörstjänsterna anordnades

såsom bisysslor vid sidan av ordinarie statlig anställning. År 1932

erhöll organisationen en fastare utformning. Vattendomstolarnas antal, som

tidigare varit fem, fastställdes därvid till fyra, varjämte vattenrättsdomaroch

vattenrättsingenjörsbefattningarna blevo ordinarie. Organisationen har

därefter i stort sett bibehållits oförändrad.

Efter hand har vattendomstolarnas arbetsbörda stigit väsentligt. Av utredningen

framgår, att sammanlagda antalet till vattendomstolarna inkomna,

icke avskrivna mål under perioden 1933—1943 i förhållande till perioden

1920—1930 ökat med icke mindre än omkring 66 procent, samtidigt som vattendomstolarnas

antal reducerats från fem till fyra. På senaste tid ha förhållandena

medfört ett forcerat utbyggande av våra vattenkrafttillgångar,

särskilt i de nordliga delarna av landet, i samband varmed omfattande åtgärder

vidtagits för att så långt möjligt utnyttja tillgängliga vattenmagasin

genom vattenregleringar. Härtill kommer, att vattendomstolarna genom olika

lagstiftningsåtgärder i fråga örn grundvatten och avloppsvatten erhållit nya

arbetsuppgifter.

Den inträdda ökningen av arbetsbördan har redan tidigare nödvändiggjort

åtgärder för förstärkning av vattendomstolarnas personal. De tillfälliga åtgärder

som hittills i detta hänseende vidtagits ha emellertid icke visat sig tillfyllest.

Av de i samband med utredningen lämnade statistiska uppgifterna

framgår sålunda, att antalet balanserade mål vid 1943 års utgång utgjorde

557, därav 140 för Norrbygdens, 186 för österbygdens, 90 för Söderbygdens

och 141 för Västerbygdens vattendomstol. Enligt uppgifter som inhämtats

från vattendomstolarna hade balansen vid 1944 års utgång stigit till 610

mål, därav 172 för Norrbygdens, 188 för österbygdens, 103 för Söderbygdens

och 147 för Västerbygdens vattendomstol. Den redan vid 1943 års utgång

betydande arbetsbalansen vid vattendomstolarna har sålunda icke under det

senast förflutna kalenderåret kunnat nedbringas utan tvärtom stegrats. Med

hänsyn till de stora ekonomiska värdena i många vattenmål är det av vikt,

att behandlingen av målen icke fördröjes. Jag vill även särskilt nämna, att

vid s. k. tillfälliga vattenregleringar uppkommande ersättningsfrågor i stor

omfattning ställts på framtiden, varigenom en eftersläpning uppkommit som

måste avhjälpas. Det är därför oundgängligen nödvändigt att omedelbart genomföra

en förstärkning av vattendomstolsorganisationen, som på ett effektivare

sätt än hittills vidtagna åtgärder sätter vattendomstolarna i stånd att

bemästra del uppkomna läget.

Härvid är först att laga ställning till frågan, huruvida och i vad mån denna

förstärkning bör erhålla en provisorisk eller mera stadigvarande karaktär.

.Tåg vill härutinnan ansluta mig till utredningsmannens uttalande,

att då fråga är örn domstolar och deras verksamhet, förhållandena såvitt

möjligt böra ordnas på sådant sätt, att målen komma att avgöras av ordi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 52.

nanti domare. I den mån ökningen av arbetsbördan kan antagas bliva permanent

böra fördenskull arbetskrafterna, om icke avgörande hinder möta,

ökas genom inrättande av ordinarie befattningar.

Det torde icke vara föremål för tvekan, att vattendomstolarnas arbetsbörda

kommer att stadigt öka i anledning av nyssnämnda lagstiftningsåtgärder i

fråga om grundvatten och avloppsvatten. Någon väsentlig stegring har visserligen

ännu icke uppkommit på denna grund, men så kan antagas bliva fallet

allteftersom kännedomen örn de nya lagstiftningsåtgärderna och deras innebörd

blir mera allmän samt mera normala förhållanden åter inträda. På sätt

utredningsmannen framhållit är det vidare tänkbart, att jämväl torrläggningsföretagens

antal kan komma att öka. Svårare är att bedöma, i vad mån

den pågående livliga nybyggnadsverksamheten för utnyttjande av våra vattenkrafttillgångar

kommer att fortsätta. Såsom framgår av handlingarna i

ärendet, föreligger ett synnerligen omfattande utbyggnadsprogram på detta

område för de närmaste tio åren. I vad mån detta program kommer att bliva

genomfört i full utsträckning undandrager sig ett säkert bedömande. Frågan

härom är beroende av den allmänna ekonomiska och i viss mån även den

tekniska utvecklingen, vilken icke med säkerhet kan överblickas för längre

tid framåt. I överensstämmelse med den uppfattning, som kommit till uttryck

såväl i utredningsmannens uttalanden som i de avgivna remissyttrandena,

håller jag emellertid före, att den med hänsyn till vattenbyggnadsverksamheten

uppkomna ökningen i vattendomstolarnas arbetsbörda till en betydande

del kommer att bliva bestående för lång tid framåt och att byggnadsverksamheten

i allt fall kommer att vara väsentligt livligare än under decenniet

närmast före stormaktskrigets utbrott.

Jag anser på grund av nu anförda omständigheter, att den oundgängliga

förstärkningen av vattendomstolarnas arbetskrafter bör i viss utsträckning

ske genom åtgärder av stadigvarande natur. Av den lämnade

redogörelsen framgår, att vattenfallsstyrelsen och svenska vattenkraftföreningen

med hänsyn till det utomordentligt stora arbetsprogram som

förestode i Norrland förordat att en ny vattendomstol med eget jurisdiktionsområde

inrättas. En så genomgripande förändring av vattendomstolsorganisationen

är jag dock icke beredd att nu föreslå. Det är icke möjligt att

nu med säkerhet bedöma, huruvida en sådan åtgärd skulle i längden innebära

den bästa lösningen, och med hänsyn till det aktuella läget skulle

det vara förenat med vissa praktiska olägenheter att genomföra en nyindelning

av jurisdiktionsområdena. Norrbygdens vattendomstol har sålunda

redan under handläggning ett stort antal från området för den ifrågasatta

nya vattendomstolen härrörande vidlyftiga mål, vilka den förra vattendomstolen

uppenbarligen bör slutföra. Jag har på grund av det anförda i likhet

med utredningsmannen kommit till den uppfattningen att förstärkningen

av vattendomstolarnas personal bör ske med utgångspunkt från den nuvarande

organisationen.

Vad först angår den juridiskt utbildade personalen har utredningsmannen

i fråga örn vattenrättssekreterarbefattningarna till en början uttalat det

önskemålet, att med hänsyn till arbetsuppgifterna i regel endast assessor i

hovrätt eller person som innehade motsvarande kompetens borde förordna*

till vattenrättssekreterare. I övrigt har han icke föreslagit någon ändring

beträffande dessa befattningar. Vattenrättsdomaren vid Västerbygdens vattendomstol

har däremot ifrågasatt, att vattenrättssekreterarbefattningarna

skulle göras till ordinarie eller mera stadigvarande extra ordinarie tjänster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52.

i)

Däremot borde enligt denne vattenrältsdomares uppfattning amanuensbefattningen

— eventuellt omändrad lill notarie- eller annan befattning —

uppehållas på förordnande för vissa år av fiskaler i hovrätten, varigenom

cirkulationen i förhållande till hovrätten ändock skulle bibehållas. Samme

vattenrältsdomare har uttalat, att i varje fall vattenrättssekreterarbefattningen

vid Västerbygdens vattendomstol — vilken befattning för närvarande

uppehälles av en person som icke innehar hovrättstjänst — borde placeras

i den för assessorer i hovrätt gällande lönegraden eller alltså Eo 29.

Med anledning av vad sålunda förekommit vill jag erinra om vad jag anförde

i samband med anslagsäskanden till vattendomstolarna vid 1943 års

riksdag (prop. nr 198 s. 60). Jag framhöll då, att vattenrättssekreterartjänsterna

i regel, i likhet nied sekreterarbefattningarna i domsagorna, vore genomgångsposter

för jurister i domstolskarriären; med hänsyn till att fiskal i

lika hög grad som assessor vore behörig tili vattenrättssekreterartjänst mötte

emellertid svårigheter att genomföra en lönereglering för vattenrättssekreterarna

efter de grunder som tillämpades beträffande hovrätternas och domsagornas

personal. Det är enligt min mening ett otillfredsställande förhållande,

att en dylik lönereglering för dessa befattningar icke kunnat genomföras.

.lag är emellertid icke för närvarande beredd att framlägga något

positivt förslag härutinnan, utan frågan synes böra göras till föremål för

ytterligare överväganden.

Beträffande härefter vattenrättsamanuenstjänsterna har utredningsmannen

föreslagit, att dessa skulle utbytas mot ordinarie notariebefattningar.

Detta förslag kan jag icke biträda. Visserligen föreligga med det nuvarande

systemet svårigheter att rekrytera amanuenstjänsterna, men såsom vattenöverdomstolen

framhållit torde det icke vara lämpligt att inrätta ordinarie

tjänster av denna art, vilka i regel icke kunna väntas leda till befordran

vare sig vid vattendomstolarna eller på annat håll. Det lär ej heller

vara genomförbart att såsom vattenrättsdomaren vid Västerbygdens vattendomstol

förordat låta amanuensbefattningarna på viss tid uppehållas av

fiskaler i hovrätt. Ehuru den nuvarande ordningen i fråga om dessa tjänster

ej är fullt tillfredsställande, torde den därför tills vidare böra bibehållas.

Utredningsmannens förslag beträffande inrättande av nya vattenrättsingenjörsbefattningar

finner jag väl avvägt. Det synes fullt motiverat, att den

för närvarande på extra ordinarie stat uppförda vattenbyggnadstekniska vattenrättsingenjörstjänsten

vid österbygdens, Söderbygdens och Västerbygdens

vattendomstolar nu ersätles med en ordinarie befattning och att en ny ordinarie

befattning såsom agrikulturteknisk vattenrättsingenjör inrättas. Härigenom

kommer det att vid vattendomstolarna finnas sammanlagt fyra ordinarie

befattningar såsom vattenbyggnadsteknisk ingenjör och fyra såsom agrikulturteknisk

ingenjör. Med den ökade arbetsbelastningen är det av stor betydelse,

att varje vattendomstol normalt kan äga tillgång till en vattenrättsingenjör

av vartdera slaget. För detta ändamål böra de två föreslagna nya befattningarna

förläggas till Stockholm. Jag anser mig vidare böra förorda utredningsmannens

förslag, att vattenrättsingenjörerna hädanefter skola anställas

vid samtliga vattendomstolar gemensamt, därvid dock lämpligen bör angivas

vid vilken domstol tjänstgöringen företrädesvis skall vara förlagd. Såsom utredningrnannen

påpekat, bör det finnas möjlighet att vid behov på ett smidigt

säll överföra arbetskraft från en vattendomstol till en annan. Någon

fara att denna anställningsform skulle försvåra rekryteringen torde icke föreligga,

då avsikten är, att varje vattenrättsingenjör normalt skall ha sin tjänst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 52.

göring huvudsakligen förlagd till en bestämd vattendomstol. Del kan knappast

förväntas, alt vattenrättsingenjörernas arbetskraft kommer att utnyttjas

vid olika vattendomstolar på sådant sätt att det för planering av tjänstgöringen

är erforderligt med årliga gemensamma sammanträden av vattenrättsdomarna.

Dylika sammanträden ha emellertid, såsom i några yttranden

framhållits, sitt värde från andra synpunkter, främst för utbyte av erfarenheter

och vinnande av enhetlig rättstillämpning, och möjlighet att anordna

sådana sammanträden synes därför böra förefinnas.

Frågan örn vattenrättsingenjörernas löneställning bör, såsom framhållits

av statskontoret och lönenämnden, bliva föremål för statsmakternas prövning

i samband med ståndpunktstagande till det av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

avgivna betänkandet rörande byråchefs- och rådstjänster

m. m. Anledning att nu utbryta frågan om vattenrättsingenjörernas löneställning

till särskild behandling torde ej föreligga. Jag finner ej heller skäl

att föreslå iindrade bestämmelser i fråga om antalet för rätt till pension

erforderliga tjänstår. Såsom påpekats i ett yttrande äger Kungl. Maj:t enligt

17 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet befogenhet bestämma,

att tid varunder vattenrättsingenjör fullgjort arbete eller uppdrag utom statens

tjänst må tillgodoräknas för åtnjutande av pension.

Utredningsmannen har räknat med att för framtiden även under normala

förhållanden kommer att föreligga behov av särskild förstärkning av de

juridiska arbetskrafterna och ingenjörskrafterna. I detta hänseende har utredningsmannen

föreslagit, att medel årligen skulle anvisas i sådan utsträckning,

att möjlighet förelåge att under budgetåret lia biträdande vattenrättssekreterare

anställda under sammanlagt tjugufyra månader, eller alltså i

medeltal sex månader vid varje vattendomstol; vidare borde årligen anvisas

förslagsvis 8 000 kronor för anställande av extra vattenrättsingenjör eller

ingenjör med lägre kvalifikationer.

Otvivelaktigt kommer även framdeles att föreligga behov av särskild förstärkning

av arbetskrafterna. Emellertid synes det icke lämpligt alt på förhand

för någon längre tid fastställa en viss ram för medelsanvisningen till

dylika förstärkningar, utan medelsanvisningen torde böra för varje budgetår

anpassas efter det aktuella behovet. Lämpligheten av utredningsmannens

förslag om anställande av en extra ingenjör med lägre kvalifikationer synes

kunna ifrågasättas.

Beträffande den icke rättsbildade biträdespersonalen innebär utredningsmannens

förslag inrättande vid var och en av vattendomstolarna av en biträdestjänst

i lönegrad A 9 eller A 7 — alternativt i lönegrad A 9 vid två

av vattendomstolarna och i lönegrad A 7 vid de båda övriga — samt en biträdestjänst

i lönegrad A 4. Härutöver har vattenrättsdomaren vid Norrbygdens

vattendomstol föreslagit inrättande vid denna vattendomstol av en

kanslibilrädestjänst i lönegrad A 7, en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Eo 4

och en skrivbiträdestjänst i lönegrad Ex 2. Vattenrättsdomaren vid Västerbygdens

vattendomstol har hemställt örn anställande vid vattendomstolen

av ytterligare ett kontorsbiträde på extra ordinarie stat.

Det måste anses synnerligen angeläget, att vattendomstolarna äga tillgång

till biträdespersonal med sådana kvalifikationer, att kansligöromål som ej

kräva juridisk utbildning i största möjliga utsträckning avlastas från vattenrättssekreteraren

och vattenrättsamanuensen. Med hänsyn till omfattningen

av kansligöromålen vid Norrbygdens och Västerbygdens vattendomstolar

bör vid envar av dessa vattendomstolar inrättas en kontoristtjänst i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52.

7

lönegrad A 9. Innehavaren av denna befattning bör vara skyldig att på eget

ansvar handha medelsförvaltning och räkenskapsföring. Vad beträffar Österbygdens

och Söderbygdens vattendomstolar, där kansligöromålen äro något

mindre omfattande, bör motsvarande befattning anordnas såsom kanslibiträdestjänst

i lönegrad A 7. Härutöver bör vid samtliga vattendomstolar

—- då stadigvarande behov av minst två biträden vid varje vattendomstol

föreligger — den nuvarande extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningen ombildas

till en ordinarie tjänst i lönegrad A 4. Det bör ankomma på vattenöverdomstolen

att efter förslag av vederbörande vattenrättsdomare bestämma,

i vilken utsträckning biträdespersonal skall, utöver vad nyss anförts beträffande

kontorist, under eget ansvar fullgöra på vattenrättssekreteraren

ankommande göromål. De nyinrättade befattningarna torde böra ledigförklaras

i vanlig ordning. I den mån kontorist- eller kanslibiträdestjänst besättes

med det förut vid vederbörande vattendomstol anställda ordinarie

kontorsbiträdet, böra i fråga om löneklassplacering för den sålunda befordrade

befattningshavaren tillämpas härom eljest gällande bestämmelser.

Till övriga yrkanden i fråga om biträdespersonalen får jag återkomma i

det följande.

Jag övergår härefter till frågan, i vilken utsträckning vid de olika vattendomstolarna

för närvarande föreligger behov av tillfällig förstärkning

av personalen. Arbetsbalansen är som förut nämnts mycket betydande

vid Norrbygdens, österbygdens och Västerbygdens vattendomstolar.

Det torde med hänsyn till den begränsade tillgången på skolad arbetskraft

knappast vara möjligt att under det närmaste budgetåret genomföra sådana

åtgärder att tillfredsställande förhållanden omedelbart uppnås på alla håll.

I viss utsträckning lärer det sålunda vara oundvikligt att alltjämt nöja sig

med sådana förstärkningar som göra det möjligt att avarbeta de mest trängande

arbetsuppgifterna. Sådana mera begränsade åtgärder torde böra vidtagas

beträffande Österbygdens och Västerbygdens vattendomstolar liksom vid

Söderbygdens vattendomstol, som väl har mindre arbetsbalans än de övriga

men dock har behov av förstärkning. I fråga örn Norrbygdens vattendomstol

är det däremot av flera skäl ofrånkomligt att genomföra en anordning som

kan snabbt undanröja de nu hopade svårigheterna och säkerställa arbetets

jämna gång framdeles.

Enligt vad som blivit upplyst äro många stora och tyngande mål angående

valtenkraftanläggningar och regleringsföretag anhängiga vid Norrbygdens

vattendomstol, och en stor mängd lika betydelsefulla mål väntas komma att

anhängiggöras inom den närmaste tiden. Arbetet har hittills icke kunnat

fördelas efter rationella grunder mellan ordinarie vattenrättsdomaren, biträdande

vattenrättsdomaren och vattenrättssekreteraren, vilka — jämte f. d.

vattenrättsdomaren Quennerstedt i fråga örn Storsjöns reglering — i olika

mål fungera såsom ordförande i vattendomstolen, utan de mest trängande

uppgifterna ha undan för undan lagts på den av dem som för tillfället haft

möjlighet att inom rimlig tid gripa sig an därmed, dock att vattenrättsdomaren

sökt förbehålla sig större vattenregleringsmål och åt vattenrättssekreteraren

anförtrotts huvudsakligen mindre krävande mål. Följden härav har

blivit, att de olika ordförandena handlägga mål från samma nederbördsområden.

Detta har icke kunnat undgå att skapa svårigheter som ytterligare

ökat den växande arbetsbördan, och det är enligt min mening uppenbart att

detta tillvägagångssätt icke kan få fortsätta. En lämpligare ordning vinnes,

örn arbetet kan fördelas efter vattendragen, d. v. s. efter den princip som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 52

ligger till grund för bestämmandet av vattendomstolarnas jurisdiktionsomrUden.

... fv läm"ade uppgifter framgår, att arbetets tyngdpunkt åtskilliga år varit

orlagci till Indalsälven, Huvuddelen av detta arbete omhänderhaves av den

ordinarie vattenrättsdomaren. På allra senaste tid har emellertid ett omlattande

utbyggnadsprogram aktualiserats även för Ångermanälven. Av denna

arbetsuppgift har den ordinarie vattenrättsdomaren ännu icke blivit i nämnvärd

mån upptagen. Det föreligger fördenskull en möjlighet att nu överlåta

densamma på en extra vattenrättsdomare. övergången till en sådan ordning

är förenad med vissa tillfälliga svårigheter, men dessa väga mindre

tungt i jämförelse med värdet av att i fråga örn Ångermanälvens nederbördsområde

säkerställa en rationell arbetsordning för erforderlig tid framåt. Åtminstone

till en början torde Ängermanälvens nederbördsområde icke lcom*?a

a.ff erlsamt ge tull sysselsättning åt en särskild domare, och denne bör

ärför aläggas att handlägga mal även fran annan del av Norrbygdens jurisdiktionsonnade.

Denna fråga bör bliva föremål för närmare överväganden

innan arbetsfördelningen slutligen bestämmes.

For att den nu förordade ordningen skall vara till avsedd nytta erfordras

även, att den extra vattenrättsdomaren har till sitt förfogande särskilda vattenrättsingenjörer.

Arbetsbördan vid Norrbygdens vattendomstol är utan

tvekan så stor att den under flera år framåt ger full sysselsättning åt minst

fyra ingenjörer. Tva extra vattenrättsingenjörer torde alltså böra anställas

för ändamålet. Dessutom erfordras att jämväl en extra vattenrättssekreterare

ställes till den extra vattenrättsdomarens förfogande. Jag vill framhålla,

att kostnaderna för den föreslagna avdelningen äro mycket ringa i jämförelse

med de utomordentligt stora ekonomiska värden som vattenbyggnadsföretagen

representera. Även jämförelsevis kortvariga dröjsmål med dessas

genomföriinde medföra högst betydande ekonomiska förluster, och det är

därför nödvändigt att såvitt möjligt söka förekomma att brist på arbetskraft

vid vattendomstolarna vållar försening härutinnan. Ett annat viktigt skäl är.

att vattenbyggnadsföretag kunna såsom lämpliga investeringsobjekt behöva

snabbt sättas i gang för motverkande eller hävande av arbetslöshet.

Da befattningarna såsom extra vattenrättsdomare och extra valtenrältsingenjörer

vid vattendomstolen måste bestå flera år, torde de böra kungöras

till ansökan lediga. I detta sammanhang bör uppmärksammas, att örn befattningen

såsom extra vattenrättsdomare därvid kommer att besättas med

annan än den som nu fungerar såsom biträdande vattenrättsdomare, det är

synnerligen önskvärt, att den sistnämnde får tillfälle att föra till slut åtminstone

flertalet av de mål med vilka han redan tagit befattning.

Den nya avdelningen bör såvitt möjligt träda i funktion senast den 1 juni

i år för att den skall kunna utnyttja sommarmånaderna för erforderliga

syner.

Med hänsyn till att vattenrättssekreteraren vid Norrbygdens vattendomstol

i stor utsträckning måste tagas i anspråk för dömande verksamhet, bör lill

denna domstols förfogande jämväl ställas en biträdande vattenrättssekreterare.

Vidare böra i fråga örn denna vattendomstol medel finnas tillgängliga

för att säkerställa tillgången på juridiskt biträde vid handläggningen av det

vidlyftiga målet örn Storsjöns reglering och för avhjälpande av balans beträffande

vattenbokens förande. Vilka slags arbetskrafter som skola anlitas

härför, kan icke nu lämpligen fastställas. Medel för dessa båda ändamål

torde emellertid böra beräknas med belopp motsvarande kostnaden för en

extra vattenrättssekreterare.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52.

9

Även vid Österbygdens och Västerbygdens vattendomstolar är, som jag

förut antytt, arbetsbalansen oroväckande. Åtminstone vid Västerbygdens vattendomstol

torde biträdande vattenrättsdomare böra anställas för hela nästa

budgetår. Dessutom erfordras vid sistnämnda domstol förstärkning med en

extra vattenrättssekreterare under hela budgetåret och en extra vattenbyggnadsteknisk

vattenrättsingenjör under fyra månader. 1 fråga om Österbygdens

och Söderbygdens vattendomstolar torde tillfällig förstärkning av de

juridiska arbetskrafterna böra äga rum i den mån skolad arbetskraft finnes

att tillgå. Jag anser mig böra räkna med att för detta ändamål ytterligare en

biträdande vattenrättsdomare och en biträdande vattenrättssekreterare anställas

under hela året. Härför beräknade medel böra emellertid vid behov

och örn så finnes lämpligt kunna användas även för ytterligare förstärkning

av arbetskrafterna vid de övriga vattendomstolarna.

De för tillfällig förstärkning av personalen avsedda befattningarna böra

anordnas såsom arvodestjänster. Då den extra vattenrättsdomaren vid Norrbygdens

vattendomstol kommer att fungera som chef för en särskild avdelning

med självständigt ansvar för honom anförtrott domsområde, torde arvode

till honom lämpligen böra bestämmas på ett häremot svarande sätt,

förslagsvis till belopp motsvarande lön åt häradshövding i domsaga, tillhörande

lägsta lönegruppen, jämte rörligt tillägg och kristillägg. Biträdande

vattenrättsdomare torde böra tillerkännas arvode med belopp motsvarande

lön enligt 30 löneklassen jämte rörligt tillägg och kristillägg. För extra och

biträdande vattenrättssekreterare bör arvodet beräknas enligt 26 resp. 21

löneklassen jämte rörligt tillägg och kristillägg samt — i fråga om Norrbygdens

vattendomstol — kallortstiilägg. Arvodet för de extra vattenrättsingenjörerna

vid Norrbygdens vattendomstol torde böra fastställas till så

stort belopp, att det motsvarar lön enligt 30 löneklassen jämte rörligt lilllägg,

kristillägg och kallortstiilägg. Vad beträffar den tillfälliga förstärkning

av vattenrättsingenjörskrafterna som i övrigt kan bliva erforderlig, synes

ersättningen såsom hittills böra bestämmas av Kungl. Majit från fall till

fall.

Även i fråga örn biträdespersonal måste tillfälliga åtgärder vidtagas. Så

länge Norrbygdens vattendomstol arbetar på två avdelningar, måste vid

denna domstol finnas extra biträdespersonal som svarar mot den ökade arbetsprodukt

som genom avdelningens inrättande skall kunna presteras. För

detta ändamål böra medel beräknas för två biträden i arvodestjänst, båda

med arvode motsvarande lön enligt 3 löneklassen jämte rörligt tillägg, kristillägg

och kallortstiilägg.

Vad härefter angår Västerbygdens vattendomstol torde skrivgöromålen

under en längre tid bliva av sådan omfattning, att de påkalla anställande

av ett biträde i arvodestjänst med arvode motsvarande lön enligt 3 löneklassen

jämte rörligt tillägg och kristillägg.

1 den mån härutöver vid vattendomstolarna förefinnes behov av biträdespersonal,

bör detta fyllas genom att till vattendomstolarnas förfogande efter

framställning ställas erforderliga medel för extra skrivhjälp. Medel för detta

ändamål torde böra beräknas med belopp, motsvarande avlöning til! fyra

extra skrivbiträden.

I anledning av elt av vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol

framlagt förslag örn anställande av domstolsstenografer vid vattendomstolarna

vill jag erinra örn att i nya rättegångsbalken meddelats vissa föreskrifter

örn upptagande av rättegångsförhandlingar medelst stenograf!. Det torde icke

föreligga hinder mot att redan nu försöksvis vid handläggning av vidlyftiga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 52.

mål låta ett vid vattendomstolen anställt biträde, som äger färdighet i stenografi,

biträda sekreteraren vid protokollet.

I samband med den verkställda utredningen om vattendomstolarnas arbetsförhållanden

ha vattenrättsdomaren vid Västerbygdens vattendomstol och

västra avdelningen av Sveriges advokatsamfund gjort framställning om att

frågan om vattendomstolens förflyttning till Göteborg måtte upptagas till

övervägande. Jag vill i anledning härav erinra om att riksdagen upprepade

gånger, senast år 1939, haft tillfälle att taga ställning till frågan om denna

vattendomstols kansliort. Vid nämnda års lagtima riksdag föreslogs av Kungl.

Majit i propositionen nr 168 angående förberedande åtgärder för inrättande

av en hovrätt för Västra Sverige, att vattendomstolens kansli skulle inrymmas

i den byggnad som för hovrättens räkning planerades i Göteborg. Detta

förslag avvisades emellertid av riksdagen, som uttalade, att även örn en dylik

förläggning skulle från rättsvårdens synpunkt medföra vissa fördelar,

dessa enligt riksdagens uppfattning icke vore av den styrka att de motiverade

en förflyttning från nuvarande förläggningsort med dess billigare levnadskostnader

och geografiskt sett centrala läge inom domstolsområdet. Sedermera

lia — med anledning av att domstolens nuvarande lokaler, vilka förhyras

av enskild fastighetsägare, äro bristfälliga — åtgärder vidtagits för

anskaffande av tidsenliga lokaler åt domstolen i Vänersborg. På sätt framgår

av Kungl. Majits proposition nr 281 till 1944 års riksdag (s. 243) är avsikten,

att vattendomstolens kansli skall inrymmas i samma byggnad som

planeras för lantmäterikontoret i Vänersborg. Avtal har numera träffats med

Vänersborgs stad örn förvärv av ett tomtområde för ändamålet. Detta tomtområde

har överlåtits till staten utan vederlag under förutsättning att Västerbygdens

vattendomstols kansli kvarbliver i Vänersborg under minst 25 år.

Ehuru enligt min uppfattning starka skäl tala för att Västerbygdens vattendomstols

kansli bör förflyttas till Göteborg, anser jag mig med hänsyn till

det läge, vari frågan sålunda för närvarande befinner sig, icke nu böra upptaga

densamma till omprövning.

Enligt gällande ordning disponeras anslagen till vattendomstolarna av

dessa domstolar själva. I likhet med vad numera skett i fråga om domsagorna

synes medelsdispositionen för vattendomstolarna böra överflyttas till en

central myndighet, lämpligen vattenöverdomstolen, som har kansli gemensamt

med Svea hovrätt. Någon avsevärd ökning av arbetsbördan för hovrättens

kanslipersonal torde icke uppstå härigenom. Även om denna personal

skulle behöva förstärkas —- vilket jag icke håller för troligt — skulle kostnaden

härför med säkerhet uppvägas av de stora fördelar som vinnas genom

en på detta sätt centraliserad kontroll över vattendomstolarnas medelsförvaltning.

I samband härmed bör tillsättningen av sådan personal vid vattendomstolarna,

som icke tillsättes av Kungl. Majit, överflyttas från vattenrättsdomaren

till vattenöverdomstolen.

De föreslagna ändringarna i vattendomstolarnas organisation påkalla vissa

ändringar i stadgan angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna, för

vilka ändringar dock ej erfordras riksdagens medverkan.

Beräkningen för budgetåret 1945/46 av de olika anslagsposterna torde med

tillämpning av det ovan anförda böra ske på följande sätt.

Under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

bör beräknas lön till 4 vattenrätt sdomare (75 300), 8 vattenrättsingenjörer

(91 7001, 2 kontorister (7 200), 2 kanslibiträden (7 700) och 4 kontorsbiträden

ill 700), tillhopa 193 600 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52.

11

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. M a j: t, från vilken post bestridas dagarvoden till

vattenrättsnämndemän, torde nied hänsyn till deli ökade belastning å posten,

sorn kan väntas uppsta efter den föreslagna personalförstärkningen, böra

höjas från nu upptagna 9 000 kronor till förslagsvis 12 000 kronor.

Vad härefter beträffar anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

personal kommer denna att innefatta kostnaden för 4

vattenrättssekreterare (40 000), 4 vattenrättsamanuenser (23 700), 1 extra

vattenrättsdomare (18 700), 2 biträdande vattenrättsdomare (28 800), 3 extra

vattenrättssekreterare (37 000), 2 biträdande vattenrättssekreterare (19 700),

2 extra vattenrättsingenjörer (30 000), 1 extra vattenrättsingenjör under fyra

månader (5 000), 3 extra biträden (10 700), vikariatsersättningar (2 400) samt

extra skrivhjälp (9 600), sammanlagt 225 600 kronor. I fråga örn denna anslagspost

må erinras, att Kungl. Majit vid 1943 års riksdag bemyndigats

medgiva, att kostnad för s. k. särskild vattenrättsingenjör finge från och med

budgetåret 1943/44 bestridas från anslagsposten, även örn posten därigenom

skulle överskridas (jfr riksdagens skrivelse nr 290/1943). Detta bemyndigande

torde fortfarande böra gälla.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknas förslagsvis till 33 600

kronor.

Det har visat sig nödvändigt att under innevarande budgetår vidtaga åtgärder

för att bereda vattendomstolarna tillgång till extra arbetskrafter

i större utsträckning än som förutsattes vid fastställande av den gällande

avlöningsstaten. Dessa åtgärder kunna betraktas såsom ett provisoriskt genomförande

av deri för nästa budgetår föreslagna tillfälliga förstärkningen

av personalorganisationen. Vattendomstolarnas sammanträden med syn

bruka i regel påbörjas på våren, så snart årstiden är tjänlig för syn, varför

vattendomstolarna haft behov av att redan nu i viss utsträckning få tillgång

till erforderliga extra arbetskrafter. I gällande avlöningsstat har, såsom förut

anmärkts, medel till biträdande vattenrättssekreterare beräknats för ett år.

För extra skrivhjälp har beräknats ett belopp av 2 400 kronor, motsvarande

avlöning till ett extra skrivbiträde (jfr prop. nr 198/1943). Under senare halvåret

1944 var biträdande vattenrättssekreterare anställd vid Norrbygdens

vattendomstol sex månader och vid österbygdens vattendomstol fyra månader.

På framställning av vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol

medgav Kungl. Majit genom beslut den 15 december 1944, att biträdande

vattenrättssekreterare finge förordnas vid nämnda vattendomstol jämväl under

hela första halvåret 1945 ävensom att vattendomstolen för bestridande

av kostnader för extra skrivhjälp under återstoden av budgetåret finge taga

i anspråk hela nyssnämnda belopp örn 2 400 kronor. Kungl. Majit har vidare

genom beslut förut i dag medgivit anställande vid Västerbygdens vattendomstol

av biträdande vattenrättsdomare från och med den i mars 1945 under

återstoden av budgetåret samt av biträdande vattenrättssekreterare från och

med den 1 april 1945 under återstoden av budgetåret. Härutöver torde vid

österbygdens vattendomstol föreligga ytterligare behov av biträdande vattenrättssekreterare

under två månader av budgetåret. Såsom jag förut nämnt

torde det vidare vara angeläget, att den nya avdelningen vid Norrbygdens

vattendomstol såvitt möjligt organiseras senast från och med den 1 juni innevarande

år. Den extra juridiska personal och ingenjörspersonal, sorn erfordras

för denna avdelning, synes böra anställas från och med sistnämnda dag.

Av framställningar från vattenrättsdomarna vid Norrbygdens och Västerbyg
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 52.

Utskottet.

dens vattendomstolar framgår slutligen, att vid dessa domstolar förefinnes

behov av medel för extra skrivhjälp under budgetåret, vid Norrbygdens vattendomstol

med 1 450 kronor och vid Västerbygdens vattendomstol med 2 300

kronor. För avlöning av den vid Norrbygdens vattendomstol enligt beslutet den

15 december 1944 anställde biträdande vattenrättssekreteraren anvisades medel

från det under andra huvudtiteln uppförda anslaget för extra utgifter. Då detta

anslag icke kan tåla den belastning, som föranledes av tillgodoseendet av övriga

nu omförmälda behov, torde Kungl. Maj:t — utöver det förutnämnda vid 1943

års riksdag givna bemyndigandet i fråga örn särskild valtenrättsingenjör —

böra bemyndigas att för förstärkning av personalen vid vattendomstolarna under

budgetåret 1944/45 medgiva överskridande av det för sagda budgetår uppförda

anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal med merkostnaden för

en extra vattenrättsdomare i förhållande till vad som utgår till nuvarande biträdande

vattenrättsdomaren samt kostnaden för en extra vattenrättssekreterare

och två extra vattenrättsingenjörer, allt under en månad vid Norrbygdens

vattendomstol (4 000), en biträdande vattenrättsdomare under fyra

månader och en biträdande vattenrättssekreterare under tre månader vid

Västerbygdens vattendomstol (7 000) ävensom extra skrivhjälp i angiven

omfattning (3 750), tillhopa i runt tal 15 000 kronor.

I samband med Kungl. Majrts förslag rörande anslag till Vattendomstolarna:

Avlöningar har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herrar N. Gärde och

I. Pauli (1: 317) samt den andra inom andra kammaren av herr A. Lindqvist

(II: 495), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla örn erforderliga åtgärder för en förflyttning till Göteborg av kansliet

för Västerbygdens vattendomstol.

1 fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet hänvisa till motionen I: 317.

Vattendomstolarnas organisation har i stort sett bibehållits oförändrad

efter 1932, men deras arbetsbörda har efter hand stigit väsentligt. De tillfälliga

förstärkningsåtgärder, som på grund av ökningen i arbetsbördan vidtagits,

ha icke visat sig tillfyllest. Utskottet delar departementschefens uppfattning

om nödvändigheten av en förstärkning av domstolsorganisationen,

som på ett effektivare sätt än hittills vidtagna åtgärder sätter vattendomstolarna

i stånd att bemästra det uppkomna läget.

Förslaget att överföra den extra ordinarie valtenrättsingenjören i 30 lönegraden

till ordinarie stat i samina lönegrad och att inrätta en ny ordinarie

tjänst såsom vattenrättsingenjör tillstyrker utskottet, likaså förslaget om

inrättande på ordinarie stat av två kontoristtjänster i 9 lönegraden och två

kanslibiträdestjänster i 7 lönegraden.

Utskottet har jämväl funnit övertygande skäl anförda för den tillfälliga

förstärkning av personalen, som Kungl. Maj:ts förslag härutöver innebär.

Denna förstärkning avser huvudsakligen Norrbygdens vattendomstol, vid

vilken en särskild avdelning under en extra vattenrättsdomare föreslås in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52.

13

rättad, men omfattar även övriga vattendomstolar, främst Västerbygdens

vattendomstol.

För åtgärder, vilka kunna betraktas såsom ett provisoriskt genomförande

under innevarande budgetår av den för nästa budgetår föreslagna tillfälliga

förstärkningen av personalen, torde Kungl. Majit böra erhålla bemyndigande

att i föreslagen utsträckning överskrida anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal.

I motionerna hemställes om åtgärder för en förflyttning till Göteborg av

Västerbygdens vattendomstols kansli, som nu är beläget i Vänersborg. I

detta ämne har departementschefen erinrat, att riksdagen upprepade

gånger, senast år 1939, haft tillfälle taga ställning till frågan om denna vattendomstols

kansliort. Vid nämnda års lagtima riksdag föreslogs av Kungl.

Majit i propositionen nr 168 angående förberedande åtgärder för inrättande

av en hovrätt för västra Sverige, att vattendomstolens kansli skulle

inrymmas i en byggnad, som för hovrättens räkning planerades i Göteborg.

Detta förslag avvisades emellertid av riksdagen, som uttalade, att även om

en dylik förläggning skulle från rättsvårdens synpunkt medföra vissa fördelar,

dessa enligt riksdagens uppfattning icke vore av den styrka, att de

motiverade en förflyttning från nuvarande förläggningsort med dess billigare

levnadskostnader och geografiskt sett centrala läge inom domstolsområdet.

Med hänsyn till riksdagens nämnda beslut och på de skäl departementschefen

i övrigt anfört anser sig utskottet icke böra tillstyrka, att frågan

om en förflyttning av domstolens kansli nu upptages till omprövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då Kungl. Majits förslag

ej heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för vattendomstolarna:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 vattenrättsdomare ............................ B 2

8 vattenrättsingenjörer .......................... A 30

2 kontorister ................................... A 9

2 kanslibiträden ................................ A 7

4 kontorsbiträden .............................. A 4

b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas under budgetåret 1945/46:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 52.

Utskottet.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 193 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . > 12 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 225 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ > 33 600

% ——

Summa kronor 464 800,

c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 464 800 kronor,

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att för tillfällig förstärkning

av personalen vid vattendomstolarna under budgetåret

1944/45 jämväl såvitt angår annan personal än s. k. särskild

vattenrättsingenjör överskrida det för sagda budgetår uppförda

anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal med

15 000 kronor.

II. att motionerna I: 317 och II: 495 ej må av riksdagen

bifallas.

2:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. För ifrågavarande ändamål har

för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 56 200 kronor.

för nästa budgetår beräknas den förordade förstärkningen av vattendomstolarnas

personal komma att medföra ökad belastning jämväl å omkostnadsanslaget.

Sålunda föreslås en ökning av medelsanvisningen för reseersättningar

med 10 000 kronor och för övriga expenser med 7 700 kronor.

Anslagsbehovet skulle sålunda för nästa budgetår utgöra 73 900 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 73 900

kronor.

Stockholm den 10 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52.

15

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo,

Bäcklund, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding,

Gustaf Karlsson, Berling och Näsström; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i

Stockholm, Ward, Danielsson, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Bergström,

Mårtensson, Viklund, Johansson i Mysinge och Birke.

Reservation

vid punkten l:o) (Vattendomstolarna: Avlöningar) av herrar Johan Bernhard

Johansson och Pauli, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till

motionerna I: 317 och II: 495 och att utskottet alltså bort hemställa:

I. att riksdagen---— 15 000 kronor,

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 317 och

11:495, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn erforderliga

åtgärder för en förflyttning till Göteborg av kansliet för

Västerbygdens vattendomstol.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vattendomstolarna. s. 5 i texten