Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å til/äggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

1945-04-10 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å til/äggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

1

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare

utgifter å til/äggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde.

(4:e avd.)

Driftbudgeten.

Sjätte huvudtiteln.

l:o) Statens brandskola. I propositionen nr 163 har Kungl. Majit (bilaga 4,

punkt 1, s. 29—31 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 2 mars 1945) gjort framställning angående kurser för

brandsyneförrättare ävensom utökning av brandskolans direkta kursverksamhet.

Statens brandskolas omkostnadsanslag för budgetåret 1944/45 är anvisat

med 25 000 kronor och har förslagsanslags natur. Jämväl skolans avlöningsanslag,

som är anvisat med 50 500 kronor, har förslagsanslags natur. Under

sistnämnda anslag inrymmes en förslagsvis betecknad anslagspost å 36 200

kronor till avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän.

I ett den 29 januari 1945 i annat ärende avgivet utlåtande har riksbrandinspektören

erinrat örn att de brandchefer, vilka tillsatts eller skulle utses

enligt den brandlagstiftning, som trätt i kraft den 1 januari 1945, i allmänhet

saknade brandutbildning. Med hänsyn till att brandsyn i regel skulle ledas

av brandcheferna såsom ordförande i brandsynenämnderna syntes det

nödvändigt att jämsides med brandbefälskurser ute i länen anordna ett stort

antal kurser för utbildning i brandsyn av landsbygdens brandchefer.

De på staten belöpande kostnaderna för brandsynekurser för ett antal av

omkring 1 200 deltagare hava av riksbrandinspektören beräknats till 10 kronor

per kursdeltagare eller till sammanlagt 12 000 kronor. Den föreslagna

utbildningen borde lämpligen ske under överinseende av statens brandskola

och erforderliga statsmedel utgå från de för skolan anvisade anslagen.

Styrelsen för statens brandskola har avgivit utlåtande i ärendet.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

lilhang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 63.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 53.

Uiskottet.

Det är enligt mia mening angeläget, ali kurser för brandsyneförrättare i

enlighet med riksbrandinspektörens förslag komma till stånd snarast möjligt.

Mot den föreslagna fördelningen av kostnaderna eller storleken av på

slaten belöpande andel härav Ilar jag icke något att i och för sig erinra. Då

denna kursverksamhet, på sätt i ärendet ifrågasatts, torde böra bedrivas i

visst samarbete med statens brandskola, synes det lämpligt att sistnämnda

kostnader bestridas från det för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget till

Statens brandskola: Omkostnader. Detta anslag är, såsom förut nämnts, av

förslagsanslags natur och kan genom beslut av Kungl. Maj:t överskridas.

Med hänsyn till att anslaget icke från början avsetts för verksamhet av här

ifrågavarande slag har jag emellertid funnit frågan böra underställas riksdagen.

I detta sammanhang må framhållas, att det på grund av de krav, som den

nya brandlagstiftningen ställer på brandbefälet, torde vara önskvärt att under

den närmaste tiden något utöka brandskolans direkta kursverksamhet, i

den mån skolans personalresurser och omständigheterna i övrigt det tillåta.

Härvid torde ett visst överskridande bliva erforderligt icke blott av omkostnadsanslaget

utan jämväl av brandskolans anslagspost till avlöningar till

icke-ordinarie tjänstemän. Med hänsyn till de uttalanden, som i samband

med ändring av denna anslagsposts karaktär gjordes av min företrädare i

ämbetet, har jag ansett, att tillfälle bör beredas riksdagen att yttra sig jämväl

i detta hänseende.

Det är min avsikt att, därest riksdagen häremot icke uttalar erinran, föreslå

Kungl. Maj:t att medgiva överskridande av brandskolans vederbörande

anslag i den omfattning, som erfordras för anordnande icke endast i ökad

omfattning av brandbefälskurser av olika kategorier utan även av de förut

berörda kurserna för brandsyneförrättare.

Vid sidan av den mera allmänna brandutbildning, som de enligt nya

brandlagstiftningen tillsatta brandcheferna skola successivt undergå, har en

mera speciell utbildning i brandsyn befunnits behövlig. Denna skulle meddelas

på olika platser inom riket vid kortare kurser, avsedda att räcka 27a

dag. Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot att de därför å staten

belöpande kostnaderna, cirka 12 000 kronor, må belasta förevarande omkostnadsanslag.

Ej heller mot vad departementschefen i övrigt anfört har

utskottet funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva tillkänna vad utskottet här ovan anfört.

Kapitalbudgeten.

Statens affärsverksfonder.

2:o) Posthusbyggnad i Kalmar. Kungl. Maj:t har (bilaga 8, punkt 1, s.

57—60 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet, över kommunikationsärenden

för den 2 mars 1945) gjort framställning angående posthusbyggnad i Kalmar.

Till uppförande av posthusbyggnad i Kalmar har riksdagen anvisat dels

för budgetåret 1989/40 ett reservationsanslag av 775 000 kronor, dels ock å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53. o

lilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B)

av 100 000 kronor. För uppgörande av ritningar och kostnadsförslag har av

förstnämnda anslag tagits i anspråk ett belopp av 20 000 kronor.

Till följd av att de nämnda anslagen — med undantag för det i anspråk

tagna beloppet — sedermera enligt gällande anslagsregler förfallit, bär 1944

års riksdag anvisat ett invesieringsanslag av (775 000 + 100 000 — 20 000)

855 000 kronor för ändamålet. Till grund för beviljandet av sistnämnda anslag

lågo icke några nya kostnadsberäkningar, enär sådana med hänsyn till

ändrade förhållanden i fråga örn det nya posthusets förläggning icke för

det dåvarande kunde upprättas. Dispositionsbeslut har av samma orsak ännu

ej av Kungl. Majit meddelats beträffande anslaget å 855 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1945 har generalpoststyrelsen hemställt, att arbetena

med uppförande av posthuset i Kalmar måtte efter beslut av Kungl.

Majit få påbörjas utan avvaktande av slutligt anslagsäskande för ändamålet.

Departementschefen har anfört följande.

Definitiva kostnadsberäkningar och ritningar torde icke kunna föreligga

så snart, att de kunna underställas den nu församlade riksdagen inom den

för propositioners avgivande stadgade tiden. Emellertid är den planerade

byggnadens volym ungefärligen densamma som det tidigare till 875 000 kronor

kostnadsberäknade posthusets. Enligt vad generalpoststyrelsen meddelat

torde kostnaderna därför i stort sett kunna fållas inom ramen för det till

förfogande stående anslaget med tillägg motsvarande den stegring av byggnadskostnaderna,

som inträffat efter år 1940.

Med hänsyn till vad som förutsattes i samband med äskande av det för

budgetåret 1944/45 beviljade investeringsanslaget (1944 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 4. punkten 7) torde Kungl. Majit äga meddela

beslut örn byggnadsföretagets igångsättande. Emellertid har jag, då det såsom

nämnts kan förutses att ytterligare kostnader uppkomma, ansett mig böra

bringa detta förhållande till riksdagens kännedom. Med hänsyn till angelägenheten

av att byggnadsarbetena utan onödigt dröjsmål påbörjas, är det

min avsikt att — därest erinran häremot icke från riksdagens sida framställes

och under förutsättning att det under utarbetande varande ritningsförslaget

vid den blivande granskningen befinnes kunna fastställas — föreslå

Kungl. Majit att utan hinder av att anvisade medel kunna beräknas icke

helt förslå för företagets slutförande föranstalta örn byggnadsföretagets igångsättande,

så snart detta med hänsyn till material- och arbetsmarknadsläget

prövas möjligt. Erforderlig anslagsförsfärkning torde sedermera få äskas av

riksdagen.

Till ny posthusbyggnad i Kalmar har av 1944 års riksdag anvisats ett investeringsanslag

å 855 000 kronor eller det belopp, som tidigare preliminärt

beräknats vara för ändamålet erforderligt. Generalpoststyrelsen har nu anhållit

att på grundval av ritningar m. m , som styrelsen inom kort komme att

överlämna, få igångsätta bygget, oaktat några definitiva kostnadsberäkningar

icke förelåge. Styrelsen har samtidigt anmält, att det anvisade anslaget av

855 000 kronor under nu rådande prisläge ej kunde antagas bliva tillfyllest.

De lokaler i riksbankens hus, varöver postverket nu förfogar, nödgas verket

snarast möjligt utrymma, emedan telegrafverket enligt träffat avtal måste

U (sköttel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 53.

disponera desamma för installationer av förstärkarutrustning m. m. i samband

med tillkomsten av ny stamlinjekabel för riksbanken utmed ostkusten.

Enligt föreliggande förslag skall telegrafstyrelsen i samband därmed övertaga

riksbanksfastigheten. För postkontorets del lia de nuvarande lokalförhållandena

upplysts vara i hög grad otillfredsställande. Utskottet anser sig därför

böra tillstyrka, att beslut örn posthusbyggets igångsättning nu omedelbart

fattas, oaktat definitiva kostnadsberäkningar ej hunnit utarbetas. För täckande

av redan förutsedda merkostnader måste emellertid ytterligare anslag

väntas erforderligt. Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva tillkänna vad utskottet här ovan anfört.

3:o) Tillbyggnad av fastigheten nr 13 i kvarteret Björnen i Stockholm.

Kungl. Maj :t har (punkt 2, s. 60—64) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad

av fastigheten nr 13 i kvarteret Björnen i Stockholm å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 140 000

kronor.

I skrivelse den 28 februari 1945 bar vattenfallsstyrelsen hemställt örn ett

belopp av 140 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har anfört följande.

För tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens lokalbehov i Stockholm har

statsverket i olika etapper förvärvat hela kvarteret Björnen. Den nuvarande

bebyggelsen i kvarteret är av varierande värde. Sålunda upptager en stor del

av kvarterets inre, i synnerhet östra sidan, dels oordnad och heterogen gårdsbebyggelse,

dels även byggnadskomplex av byggnadskulturhistoriskt värde,

nämligen de s. k. Rudebeckska husen. En avsevärd del av den nuvarande

bebyggelsen torde framdeles komma att rivas och ersättas med nybyggnader.

Såsom jag vid anmälan hösten 1944 av anslagsäskandet för påbyggnad av

fastigheten nr 11 i kvarteret framhöll, böra därför helst inga mera avsevärda

byggnadskostnad»’ nedläggas på andra byggnadsparti er än sådana, som beräknas

komma att ingå i det slutliga utbyggnadsskedet, förrän en redan påpåbörjad

utredning örn kvarterets slutliga utbyggande slutförts. Emellertid

beräknar vattenfallsstyrelsen, alt den byggnad, som nu föreslås skola påbyggas,

skall kunna utnyttjas under åtminstone 25 år.

Det nu av vattenfallsstyrelsen uppmärksammade utökade utrymmesbeliovet

har närmast föranletts av att den inom styrelsen bedrivna planläggningen

av vattenkraftutbyggnader, sorn lämpa sig att taga i anspråk såsom arbetsobjekt

vid en arbetsmarknadskris, ökats på begäran av investeringsutredningen.

Denna begäran örn utökning av investeringsreserven har framställts

efter samråd med mig och betingats av önskvärdheten att bereda möjlighet

till en vidgad marginal mellan krafttillgång och beräTknad kraftkonsumtion.

Såsom jag vid anmälan av statsverkspropositionen för innevarande budgetår

framhöll, är det angeläget, att planeringarbeten för ytterligare utbyggnad

av vattenkraft kontinuerligt bedrivas i sådan takt, att i en omställningskris

på arbetsmarknaden sådana utbyggnader kunna tillgripas såsom sysselsätt - ningsobjekt i hela den utsträckning detta kan befinnas vara påkallat och

med hänsyn till materialläget prövas möjligt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53. 5

Med hänsyn till den vikt nu avsedda planeringsarbeten sålunda äga finner

jag mig böra tillstyrka, att medel anvisas för de ifrågasatta byggnadsarbetena.

För ändamålet böra driftmedel icke lämpligen komma till användning, utan

i stället bör investeringsanslag i vanlig ordning äskas av riksdagen.

Enligt utskottet under ärendets beredning tillhandakomna handlingar har

Stockholms stads byggnadsnämnd icke velat motsätta sig påbyggnaden, och

byggnadsstyrelsen har — under framhållande likväl som beklagligt att stadsplanen

för Norrmalm icke förelåge i tillräckligt utrett skick innan byggnadsarbeten

av förevarande omfattning måste vidtagas — ej heller velat motsätta

sig åtgärden.

För utredningar och planläggning av nya kraftverk och andra anläggningar,

som ingå i det reservinvesteringsprogram, vattenfallsstyrelsen har att

utarbeta, erfordras ytterligare lokaler. Med hänsyn till dessa planläggningsarbetens

betydelse och omfattning och då andra lämpliga utrymmen ej synas

stå att uppbringa, torde här föreslagna påbyggnad mot Drottninggatan av

vattenfallsstyrelsens fastighet få anses tekniskt och ekonomiskt försvarlig.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må lill Tillbyggnad av fastigheten nr 13 i

kvarteret Björnen i Stockholm å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av

140 000 kronor.

Stockholm den 10 april 1945.

På statsutskottets vägnar.

.T. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo, Bäcklund,

Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson,

Berling och Näsström; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Ward, Danielsson; Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Bergström, Mårtensson,

Åkerström, Johnnsson i Mysinge och Birkö.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:136 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 3Iaj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tiUäggsstat II till riksstat en för budgetåret 1944/45, i vad s. 13 i texten