Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av lokaler för högsta domstolen och Svea hovrätt.
1945-04-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av lokaler för högsta domstolen och Svea hovrätt.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 62.
17
Nr 62.
Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1945 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anordnande av lokaler för högsta domstolen
och Svea hovrätt.
(4:e avd.)
I propositionen nr 98 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 16 februari
1945, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1945/46 å kapitalbudgeten
under rubrik Statens allmänna fastighetsfond anvisa dels till Anordnande
av lokaler för högsta domstolen ett investeringsanslag av 400 000 kronor, dels
ock till Anordnande av lokaler för Svea hovrätt ett investeringsanslag av
225 000 kronor.
Under erinran att processreformen medförde att muntlig förhandling
skulle införas i högsta domstolen samt att utsträckt dylik förhandling skulle
förekomma inom hovrätterna, har departementschefen framlagt förslag örn
tillgodoseende av de ökade lokalbehov som härav föranledas för högsta domstolen
och Svea hovrätt. Till grund för förslaget ligga av byggnadsstyrelsen
i skrivelser den 7 december 1944 framlagda utredningar med kostnadsberäkningar.
Till förberedande åtgärder för tillgodoseende av bland annat nu
ifrågavarande båda domstolars lokalbehov ha för innevarande budgetår anvisats
350 000 kronor.
Redan vid 1944 års riksdags prövning av frågan om kanslihusannexet angavs
att högsta domstolen, som för närvarande disponerar vissa rum på
kungl, slottet, lämpligen borde kunna få sina lokaler i det vid Riddarhustorget
belägna Gamla rådhuset, vilket förvärvats av staten enligt 1940 års
markavtal med Stockholms stad. I anslutning härtill föreslås nu, att nämnda
fastighet inredes för att kunna tagas i anspråk av högsta domstolen och lagrådet.
Ombyggnadskostnaderna hava beräknats till 1 750 000 kronor. Av
byggnadsstyrelsen har påpekats, att detta belopp visserligen kan förefalla
högt, men att det borde jämföras med den till staden erlagda låga köpeskillingen
900 000 kronor, en summa, som styrelsen ansett med omkring
800 000 kronor understiga fastighetens markvärde. För arbetena å Gamla
rådhuset erfordras under nästkommande budgetår enligt gjorda beräkningar
400 000 kronor.
Beträffande Svea hovrätt innebär departementschefens i överensstäm
Bihang
till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 54—62. 763 *r> 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 62.
melse med byggnadsstyrelsens utredning framlagda förslag, att hovrätten —
i enlighet med vad som redan vid 1944 års riksdag förutsattes — kvarstannar
inom det tillsammans med kammarkollegiet disponerade Gamla kungshuset
på Riddarholmen, varvid ämbetslokaler beredas kammarkollegiet annorstädes.
Ombyggnadskostnaderna, 550 000 kronor, överstiga, på grund av ytterligare
inredning av tjänsterum på vinden, med 25 000 kronor de vid 1944 års riksdag
angivna. Äv dessa kostnader hava 225 000 kronor ansetts erforderliga för
nästkommande budgetår.
För egen del erinrar departementschefen, att de nu närmast verkställda
utredningarna tagit sikte på att klarlägga möjligheterna att inom Gamla rådhuset
bereda utrymme jämväl för någon annan institution än högsta domstolen
och lagrådet samt att emellertid ett av professorn I. Tengbom i sådant
hänseende framlagt förslag, innebärande att jämväl regeringsrätten borde inrymmas
i byggnaden, måst övergivas''. I anslutning härtill har departementschefen
anfört följande.
Med hänsyn till utredningens resultat har jag ansett mig böra biträda
byggnadsstyrelsens nu föreliggande förslag beträffande omändring och
användning av Gamla rådhuset. I likhet med styrelsen anser jag alltså,
att fastigheten lämpligen bör reserveras för disposition av högsta domstolen
och lagrådet. Vissa utrymmen inom byggnaden kunna emellertid
användas för arkivändamål. Därjämte bör övervägas, huruvida ej för bästa
möjliga utnyttjande av byggnaden vissa lokaler därstädes kunna tågås i anspråk
för exempelvis några till justitieväsendet knutna kommittéer och
sakkunnigutredningar.
Mot byggnadsstyrelsens förslag beträffande ändringsarbetena i Gamla
kungshuset för beredande av lokaler åt Svea hovrätt har jag intet att erinra.
Den av styrelsen för det utökade byggnadsprogrammet beträffande denna
byggnad beräknade merkostnaden å 25 000 kronor synes väl motsvaras av det
därigenom erhållna utrymmestillskottet.
i" anslutning till vad här anförts förordar jag, att de numera föreliggande
förslagen läggas till grund för utförande av de av styrelsen föreslagna ombyggnadsarbetena
i Gamla rådhuset och Gamla kungshuset. Mot de för
budgetåret 1945/46 äskade anslagsbeloppen har jag icke funnit anledning
till erinran.
Enligt bestämmelserna i 1940 års markavtal kommer Gamla rådhuset att
kunna disponeras av kronan först ett år efter det kronan till staden avträtt
fastigheterna nr 3 och 4 i kvarteret Glasbruket å Kungsholmen (karolinska
institutet). Kronan har givit staden besked, att kronan önskar uppskjuta
avträdandet av nämnda fastigheter till den 1 juli 1948. I följd härav kommer
kronan först den 1 juli 1949 att kunna tillträda gamla rådhusfastigheten.
Då med hänsyn till beräknad tid för den nya rättegångsordningens ikraftträdande
högsta domstolens nya lokaler böra vara disponibla senast den
1 januari 1948, har det — såsom framgår av propositionen 1944: 220 —
förutsatts, att överenskommelse skall kunna träffas med Stockholms stad
om tidigare tillträdesdag för fastigheten mot tillhandahållande temporärt av
lokaler för de kommunala organ, vilka nu äro förlagda till byggnaden.
Det förslag, som i det föregående förordats, avser för hovrätternas vidkommande
ett ordnande av lokalfrågan allenast för Svea hovrätt. Jämväl
beträffande rikets övriga hovrätter erfordras för processreformens genomförande
vissa byggnadsåtgärder, avseende för de beslutade nya hovrätterna
Statsutskottets utlåtande nr 62. 19
i Göteborg och Sundsvall nybyggnader samt för Göta hovrätt, skånska hovrätten
och norrländska hovrätten om- eller tillbyggnader. Utredning rörande
nämnda byggnadsfrågor pågår för närvarande inom byggnadsstyrelsen. Förslag
i dessa ärenden torde längre fram få föreläggas riksdagen.
Efter genomförandet av den beslutade processreformen bliva de lokaler i
kungl, slottet, varöver högsta domstolen hittills förfogat, uppenbarligen otillräckliga
och ej heller i övrigt lämpliga för domstolen. I detta läge synes
Gamla rådhuset med sina redan tidigare för domstolsbruk använda sessionssalar
och sin delvis rätt väl bibehållna palatsinredning lämpa sig till lokaler
för nämnda domstol. Detta framhölls redan i samband med 1944 års riksdags
behandling av frågan örn kanslihusannexet, varvid emellertid samtidigt
uttalades förhoppningar örn att i byggnaden skulle genom en ekonomisk
rumsdisposition kunna beredas lokaler ej endast för högsta domstolen och
lagrådet utan även för'' någon annan institution. Att så kunnat ske hade varit
1 hög grad önskligt redan i betraktande av rådande brist på ämbetslokaler.
Särskilt starkt gör sig denna brist gällande i trakten kring kanslihuset.
Förbises bör ej heller det rätt betydande kapitalutlägg, 1 750 000 kronor,
vilket byggnadens förändring från dess nuvarande användning för kommunala
kansliändamål till statliga domstolslokaler betingar. Härtill kommer
den enligt 1940 års markavtal av staden beräknade köpeskillingen 900 000
kronor. Detta pris var visserligen i och för sig satt lågt med hänsyn till
behövligheten av en restaurering, men lägges detsamma till ovannämnda ombyggnadskostnad
å 1 750 000 kronor stiga utläggen för Gamla rådhusets iståndsättning
och anpassning till lokaler för högsta domstolen och lagrådet till
2 650 000 kronor.
Av tillkallad sakkunnig har nu utarbetats ett förslag, upptagande lokaler
inom Gamla rådhuset för ej endast högsta domstolen och lagrådet utan även
regeringsrätten. I likhet med byggnadsstyrelsen har emellertid departementschefen
ej ansett detsamma kunna läggas till grund för propositionen
i ämnet.
Med hänsyn främst till de erinringar, som från högsta domstolen och regeringsrätten
rests mot detta preliminära förslag, torde ombyggnaden få ske
efter den av departementschefen angivna mera begränsade planen, innebärande
att inom Gamla rådhuset inrymmas allenast högsta domstolen och
lagrådet.
Anslaget å 225 000 kronor till lokaler för Svea hovrätt har beräknats med
utgångspunkt från att Gamla kungshuset på riddarholmen skall helt tagas i
anspråk av hovrätten och att kammarkollegiet, i enlighet med vad som redan
tidigare förutsatts vid hithörande frågors prövning, skall avflytta därifrån.
I denna del har propositionen ej givit utskottet anledning till erinran.
Med tillstyrkande alltså av propositionen får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 under statens allmänna
fastighetsfond anvisa
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 62.
a) till Anordnande av lokaler för högsta domstolen ett investeringsanslag
av 400 000 kronor;
b) till Anordnande av lokaler för Svea hovrätt ett investeringsanslag
av 225 000 kronor.
Stockholm den 10 april 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 61.
Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av lokaler för högsta domstolen och Svea hovrätt. s. 6 i texten