Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet.

1945-04-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet.

(l:a avd.)

l:o) Avgörandet av frågor om befrielse från ersättningsskyldighet. I propositionen

nr 87 har Kungl. Majit (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 februari 1945) föreslagit riksdagen bemyndiga

Kungl. Majit att intill den 1 juli 1946 avgöra frågor örn avstående

av fordringsrätt m. m. i den utsträckning, som av departementschefen i nämnda

statsrådsprotokoll angivits.

Antalet ärenden, som angå befrielse från av judiciell domstol ålagd ersättningsskyldighet

till kronan på grund av förlust av eller skada å egendom, tillhörande

krigsmakten, har under de senaste åren vuxit i antal. Dessa ärenden

ha hittills undantagslöst — oavsett ersättningsbeloppens storleksordning

— underställts riksdagens prövning. Inom försvars- och finansdepartementen

har upptagits frågan huruvida icke bemyndigande lämpligen borde av riksdagen

utverkas för Kungl. Majit att i viss utsträckning fatta beslut örn avstående

från kronans i dylik ordning fastställda fordringsrätt. I en inom försvarsdepartementet

upprättad promemoria har i detta hänseende anförts följande.

Efter framställning av 1937 års riksdag (skrivelse nr 311) har den allmänna

frågan örn rätten för Kungl. Majit att avstå statsverkets fordringar mot enskilda

samt örn formerna härför underkastats viss utredning. Denna fråga

är för närvarande beroende på Kungl. Majis prövning (finansdepartementet).

På försvarsdepartementets föredragning underställas årligen riksdagens prövning

ett antal frågor örn befrielse från i judiciell ordning ålagd ersättningsskyldighet

till kronan på grund av förlust av eller skada å egendom tillhörande

krigsmakten. På grund av den militära beredskapen har antalet ärenden av

denna art, vilka ofta röra sig om förhållandevis obetydliga belopp, kraftigt

ökat under de senare åren. En följd härav har blivit, att framställningar till

riksdagen måst göras i vidgad utsträckning och beträffande fall som ofta varit

av ringa betydelse. Då samtidigt en relativt fast praxis i fråga örn ärendenas

prövning utvecklat sig, ha motiven för riksdagsbehandling av samtliga ifrågavarande

fall försvagats.

I. syfte att förenkla handläggningen torde under angivna omständigheter

böra övervägas att utverka riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att

fatta beslut örn avstående av nämnda skadeståndsanspråk i de fall dessa icke

överstiga 10 000 kronor. Då den ifrågasatta fullmakten till stor del betingas

av den genom beredskapen inträdda ökningen av ärendenas antal, torde densamma

böra begäras för ett budgetår i sänder, så länge behov därav kan anses

Billan(j lill riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 64.

780 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 64.

föreligga eller frågan om Kungl. Maj:ts rätt att avstå vissa statsverkets fordringar

icke bringas till generell lösning. Den fullmakt, som bör begäras av

1945 års riksdag, synes böra avse tiden fram till den 1 juli 1946.

Fullmakten bör avfattas så att den täcker även fordran som grundar sig på

kronans regressrätt mot förare av kronans motorfordon, luftfartyg etc. enligt

särskilda ansvarighetsregler.

I ärendet hava yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret

och riksräkenskapsverket.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Såsom i departementspromemorian anförts, har antalet ärenden av i promemorian

angivet slag på grund av den förstärkta försvarsberedskapen kraftigt

ökat under de senare åren. För närvarande föreligga till Kungl. Majrts

avgörande omkring femtio ärenden örn befrielse från ersättningsskyldighet av

den natur att de enligt hittills tillämpad praxis borde hänskjutas till riksdagens

prövning. Anledning synes vara att antaga, att dylika ärenden komma

att i stort antal föreligga även viss tid efter beredskapens upphörande. Då

relativt klara riktlinjer numera föreligga för ärendenas bedömande och det

är önskvärt att förenkla handläggningen av dessa ärenden, som oftast ha

ringa betydelse och i flertalet fall icke giva anledning till delade meningar i

viktigare hänseenden, finner jag mig böra förorda, att av riksdagen utverkas

bemyndigande för Kungl. Majit att i viss utsträckning medgiva befrielse från

ersättningsskyldighet. Ett dylikt bemyndigande synes ligga i linje med riksdagens

vid skilda tillfällen under de senare åren fattade beslut om överlämnande

till Kungl. Maj :ts prövning av ärenden av mindre allmän vikt. Så har

exempelvis skett i fråga örn rätt att försälja kronojord, beviljande av vissa

pensioner och understöd och av understöd från Vadstena krigsmanshuskassa,

bestridande av vissa livräntor samt bestridande av kostnaderna för vissa

oriktigt utbetalade familjebidrag.

Då emellertid, såsom av departementspromemorian inhämtas, den allmänna

frågan örn Kungl. Majlis rätt i hithörande hänseende är föremål för övervägande,

synes det lämpligt, att viss försiktighet iakttages. Med hänsyn härtill

synes bemyndigandet böra för närvarande utverkas endast för tiden fram

till utgången av nästa budgetår. En begränsning av bemyndigandet till att

gälla endast skadeståndsanspråk intill ett visst högsta belopp synes även vara

att förorda. Det i departementspromemorian angivna maximibeloppet, 10 000

kronor, har valts med tanke på att inom ramen för detta belopp i allmänhet

rymmas de vanligast förekommande fallen i fråga örn eftergivande av kronans

fordran, exempelvis ersättningskrav vållade av bil- och fartygsolyckor och av

oförsiktigt handhavande av fordon och flygplan. En begränsning av bemyndigandet

inom den snäva ram som av statskontoret angivits synes med hänsyn

härtill icke vara att förorda. Jag anser mig sålunda böra i anslutning till det

i promemorian framlagda förslaget föreslå, att bemyndigandet skall avse

sådana ersättningsanspråk där fråga är örn ett kapitalbelopp — eventuella

räntefordringar sålunda icke medräknade — icke överstigande 10 000 kronor.

Bemyndigandet synes böra preciseras att med denna begränsning avse dels

frågor örn befrielse från i judiciell ordning ålagd ersättningsskyldighet till

kronan på grund av förlust av eller skada å egendom tillhörande krigsmakten,

dels ock frågor örn efterskänkande av fordran som grundar sig på kronans

regressrätt mot förare av kronans motorfordon, luftfartyg etc. enligt de i ämnet

gällande ansvarsreglerna.

Beträffande grunderna för prövningen av ifrågavarande ärenden torde här

endast böra framhållas, att hittillsvarande av riksdagen godkänd praxis bör i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64.

3

möjligaste mån följas. I allmänhet bör sålunda krävas, att vederbörande —

örn icke särskilda skäl föreligga — skall efter sin förmåga och med hänsyn

fägen till omständigheterna gälda någon del av den honom åvilande ersättningen.

Såsom i ärendet framhållits har riksdagen årligen haft att till prövning

upptaga av Kungl. Majit framlagda förslag örn befrielse från i judiciell ordning

ålagd ersättningsskyldighet till kronan på grund av förlust av eller skada

å egendom tillhörande krigsmakten. Med hänsyn till önskvärdheten av att

åstadkomma en förenklad handläggning av dessa frågor har Kungl. Majit nu

föreslagit, att Kungl. Majit bemyndigas att utan riksdagens hörande avgöra

sådana ersättningsanspråk, där fråga är örn kapitalbelopp icke överstigande

10 000 kronor.

Även örn utskottet ur principiell synpunkt hyser betänkligheter mot ett

bifall till Kungl. Majits föreliggande förslag, anser utskottet å andra sidan,

att under nuvarande förhållanden vissa lämplighetsskäl onekligen tala för att

detsamma i viss utsträckning tillmötesgås. Utskottet vill därför icke motsätta

sig förslaget i fråga, särskilt som bemyndigandet endast avser tiden intill

den 1 juli 1946, men föreslår den begränsningen i fråga örn bemyndigandets

räckvidd att det kapitalbelopp, intill vilket Kungl. Majit sålunda skall äga

att besluta örn avstående av kronans skadeståndsanspråk, bestämmes till 5 000

kronor. Såsom förutsättning för bemyndigandet bör gälla, att i fråga örn

grunderna för prövningen av hithörande ärenden av riksdagen hittills godkänd

praxis i möjligaste mån följes. Vidare synes utskottet böra föreskrivas,

att Kungl. Majit skall lämna nästkommande års riksdag en redogörelse över

av Kungl. Majit meddelade beslut örn befrielse från ersättningsskyldighet,

varom här är fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att intill den 1 juli

1946 avgöra frågor örn avstående av fordringsrätt m. m. i den

utsträckning, som framgår av vad utskottet ovan anfört.

2:o) Betalningsansvaret för viss livränta. Kungl. Majit har (punkt 2) föreslagit

riksdagen medgiva, att de änkan Linnéa Margareta Nordlander och

hennes son Bo Emanuel jämlikt i förberörda statsrådsprotokoll omförmälda

krigsrättsutslag tilldömda årliga livräntorna — dock med avdrag av de livräntebelopp,

jämte dyrtidstillägg därå, som vederbörande på grund av i statsrådsprotokollet

omnämnt olycksfall uppbära från riksförsäkringsanstalten —

må från och med budgetåret 1945/46 bestridas från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. med iakttagande att å sålunda utgående belopp

icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande bestämmelser

eljest tillkommer pensionstagare.

Värnpliktige nr 469—67—1935 Sven Emanuel Nordlander dödades den

23 november 1942 under beredskapstjänstgöring av ett pistolskott, som av

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 64.

Utskottet.

våda avlossades av värnpliktige furiren nr 460—67—1936 Bror Wilhelm

Svedin, vilken samtidigt själv skadades i ena handen.

Fältkrigsrätten vid den för Kiruna och Jokkmokks försvarsområden

gemensamma staben har genom lagakraftvunnet utslag den 30 mars 1943

dömt Svedin till två månaders fängelse, villkorlig dom, för vållande till annans

död ävensom ålagt honom disciplinstraff i form av vaktarrest 15 dagar. Härjämte

har krigsrätten förpliktat Svedin att, förutom ersättning för begravningskostnader,

utgiva årliga livräntor, nämligen till änkan Linnéa Margareta

Nordlander med 1 200 kronor, så länge hon levde ogift, samt till makarna

Nordlanders son Bo Emanuel, född den 29 juni 1941, med 900 kronor tills

denne fyllt 18 år. Från livräntebeloppen skulle Svedin äga avräkna de livräntor,

som eventuellt kunde tillerkännas av riksförsäkringsanstalten.

Jämlikt bestämmelserna i 1927 års militärersättningsförordning (S. F. S.

nr 234) har riksförsäkringsanstalten för tiden från och med den 24 november

1942 tillerkänt änkan Nordlander och sonen livräntor, den förra med 540

kronor för år, så länge hon lever ogift, samt den senare med 360 kronor för

år tills han uppnått 16 års ålder. Å livräntorna utgår dyrtidstillägg, för åren

1942 och 1943 med 30 % samt för åren 1944 och 1945 med 40 %.

Sedermera har änkan Nordlander i skrivelse till arméförvaltningens dåvarande

civila departement ■—■ under framhållande att något skadestånd icke

syntes kunna utfås hos Svedin — anhållit örn upplysning huruvida det ålåge

Kungl. Majit och kronan att förskottera eller betala de belopp, Svedin förpliktats

utgiva.

Med förmälan härom ha försvarets civilförvaltning och arméförvaltningens

tygavdelning i skrivelse den 6 juni 1944 ifrågasatt, huruvida ej kronan skäligen

borde gentemot den förolyckades närmaste anhöriga ikläda sig de ekonomiska

konsekvenserna av det inträffade, mot det att vederbörandes fordringsrätt

gentemot Svedin överflyttades på kronan. Skäl syntes därvid kunna åberopas

för att kronan ej åtoge sig skyldighet att till sonen utgiva livränta för längre

tid än intill fyllda 16 år.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Med hänsyn till de omständigheter under vilka olycksfallet inträffade samt

änkan Nordlanders och hennes sons synnerligen svaga ekonomiska ställning

finner jag mig av billighetsskäl böra tillstyrka, att kronan från och med

budgetåret 1945/46 övertager betalningsansvaret för Svedin på grund av krigsrättsutslaget

åvilande skyldighet att utgiva livräntor, för tid i utslaget angivits,

till änkan och sonen, dock med avdrag för de livräntebelopp, som utbetalas

från riksförsäkringsanstalten. På sätt tidigare i likartade fall ägt

rum bör föreskrift meddelas därom, att å sålunda utgående livränta icke må

åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande bestämmelser eljest

tillkommer pensionstagare. Kungl. Majit synes som villkor för utbetalande

av livräntorna, som torde böra bestridas från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m., äga uppställa att vederbörande till motsvarande belopp

å kronan överlåter sin rätt till skadestånd gentemot Svedin.

Med hänsyn till i ärendet förekommande omständigheter finnér sig utskottet

kunna” tillstyrka, att kronan övertager ifrågavarande betalningsansvar

på sätt departementschefen föreslagit.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64.

5

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att de änkan Linnéa Margareta

Nordlander och hennes son Bo Emanuel jämlikt i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 februari 1945 omförmälda

krigsrättsutslag tilldömda årliga livräntorna dock med avdrag

av de livräntebelopp, jämte dyrtidstillägg därå, som vederbörande

på grund av i berörda statsrådsprotokoll omnämnt olycksfall

uppbära från riksförsäkringsanstalten — må från och med budgetåret

1945/46 bestridas från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. med iakttagande att å salunda utgående belopp

icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande

bestämmelser eljest tillkommer pensionstagare.

3:o) Förhöjd livränta åt P. A. Söderlund. Kungl. Maj:t bär (punkt 3) föreslagit

riksdagen medgiva, att på grund av i förberörda statsrådsprotokoll omnämnt

olycksfall må till Per Arne Söderlund från och med den 1 juli 1945

under hans återstående livstid utbetalas en årlig livränta å 1155 kronor - dock med avdrag för vad Söderlund på grund av olycksfallet uppbär i livränta

jämte dyrtidstillägg därå från riksförsäkringsanstalten — med iakttagande

att å den sålunda bestämda livräntan icke må åtnjutas någon sådan

tilläggsförmån, som enligt gällande bestämmelser eljest tillkommer pensionstagare.

Under framförande den 8 maj 1940 å landsvägen Motala—Askersund av

en kronan tillhörig lastbil, ingående i en militär marschkolonn, körde föraren

av vägen, varvid värnpliktige nr 55-66-1934 Per Arne Söderlund, som medföljde

å bilen, miste ena ögat och erhöll svåra kontusioner i ansiktet. Enär

kronan såsom ägare till bilen syntes ansvarig för det inträffade, har Kungl.

Majit, för undvikande av att kronan ådömdes ersätta rättegångskostnader,

genom särskilda beslut tillerkänt Söderlund dels ersättning för sveda, värk,

för framtida men och för förlorad arbetsförtjänst dels ock livränta på grund

av invaliditet för tiden till och med den 12 februari 1944. Såsom av handlingarna

till Kungl. Majits beslut den 16 juli 1943 framgår har härvid Söderlunds

arbetsinkomst beräknats till 4 620 kronor och invaliditetsgraden till

25 %. I enlighet härmed har Söderlund, efter avdrag för honom av riksforsäkringsanstalten

med stöd av militärersättningsförordningen tillerkänd livränta

av 30 kronor för månad, av Kungl. Majit tillerkänts livränta med 66

kronor per månad för tiden till och med nämnda den 12 februari 1944.

Sedermera har Västmanlands läns rättshjälpsanstalt — under åberopande

att riksförsäkringsanstalten tillerkänt Söderlund livränta, att utgå från och

med den 13 februari 1944 under återstående livstid, å 360 kronor för år jämte

dyrtidstillägg, för åren 1944 och 1945 utgörande 40%, därvid invaliditetsgraden

antagits utgöra 25 % — anhållit, att till Söderlund måtte under motsvarande

tid utbetalas ytterligare livränta med belopp för år, motsvarande 25 %

av den faktiska årsinkomsten, 4 620 kronor, av civilt arbete omedelbart före

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utsi ottel.

6 Statsutskottets utlåtande nr 64.

berörda olyckshändelse, dock med avdrag för beloppet, för år räknat, av den

honom av riksförsäkringsanstalten tillerkända livräntan.

över en av försvarets civilförvaltning och arméförvaltningens tygavdelning

i ämnet gjord framställning har statskontoret avgivit utlåtande och därvid föreslagit,

att med hänsyn till invaliditetsgraden 25 % livräntan måtte fastställas

till 1155 kronor för år, dock med avdrag för vad Söderlund för varje tidsperiod

kan komma att uppbära från riksförsäkringsanstalten.

Genom beslut den 13 oktober 1944 har Kungl. Majit medgivit, att av myndigheterna

föreslagen livränta må utbetalas för tiden den 13 februari 1944—

den 1 juli 1945.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

I likhet med myndigheterna finner jag, att kronan bör utgiva särskild ersättning

på grund av ifrågavarande skada. Av riksdagen torde böra utverkas

medgivande att ersättningen må gäldas av anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. På sätt tidigare i likartade fall ägt rum bör föreskrift meddelas

darom att å ersättningsbelopp icke må åtnjutas någon sådan tilläggstorman,

som enligt gällande bestämmelser tillkommer pensionstagare. Av

handlingarna i målet inhämtas, att kronan icke torde äga regressrätt mot

vederbörande förare beträffande belopp, som utgivits eller kunna komma att

utgivas i anledning av skadan.

Utskottet finner goda skäl tala för att kronan utgiver särskild ersättning

på grund av ifrågavarande skada. Vad departementschefen i sådant hänseende

föreslagit tillstyrker utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att på grund av i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 februari 1945 omnämnt

olycksfall må till Per Arne Söderlund från och med den 1 juli

1945 under hans återstående livstid utbetalas en årlig livränta å

1155 kronor — dock med avdrag för vad Söderlund på grund av

olycksfallet uppbär i livränta jämte dyrtidstillägg därå från

riksförsäkringsanstalten — med iakttagande att å den sålunda

bestämda livräntan icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån,

som enligt gällande bestämmelser eljest tillkommer pensionstagare,

samt att ifrågavarande livränta må från och med budgetåret

1945/46 bestridas från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m.

4:o) Befrielse för 0. E. Holm m. fl. från viss ersättningsskyldighet. Kungl.

Majit har (punkterna 4—7) föreslagit riksdagen medgiva i förberörda statsrådsprotokoll

angivna personer befrielse, i vissa fall helt och i andra delvis,

från dem åliggande ersättningsskyldighet.

Departementschefen har beträffande vart och ett av de ifrågavarande ärendena

lämnat redogörelse för de omständigheter, som föranlett åläggande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64. 7

ersättningsskyldighet till kronan, och för de skäl, varå befrielse helt eller

delvis från denna skyldighet grundas. Utskottet får hänvisa till de sålunda

av departementschefen lämnade redogörelserna.

Under erinran att riksdagen i tidigare liknande fall medgivit befrielse från vt,kottet

ersättningsskyldighet till kronan enligt i huvudsak samma grunder som de

av departementschefen nu förordade, får utskottet tillstyrka bifall till Kungl.

Majds i förevarande proposition under punkterna 4—7 framlagda förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva,

a) att Oscar Erik Holm må befrias från två tredjedelar av

honom enligt regementskrigsrättens vid Bohusläns regemente utslag

den 22 april 1943 åvilande ersättningsskyldighet till riksf

örsäkringsanstalten;

b) att Bror August Johansson befrias från honom på grund

av i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 februari

1945 omförmälda båda olycksfall åvilande ersättningsskyldighet

till riksförsäkringsanstalten och statsverket;

c) att Ernst Valfrid Nyström må, därest han inom tid som av

Kungl. Maj:t bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar

ett belopp av 300 kronor befrias från återstående skadeståndsskyldighet

till kronan på grund av Kungl. Maj:ts utslag den 6

april 1944;

d) att Karl Gotthard Gustavson befrias från den skadeståndsskyldighet

vari han enligt vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 16 februari 1945 angivits kan häfta till

kronan.

Stockholm den 13 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson Pauli

Lindström, Gränebo, Sven Larsson, Bäcklund, Karl Andersson, Carlström Emil

Petersson, Ragnar Bergh och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i

Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Persson i Falla, Bergström, Mårtensson

Malmborg i Skövde, Lindholm, Onsjö och Thäpper.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet. s. 10 i texten