Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan å tertiärlån in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1945-04-13 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan å tertiärlån in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande nr 69.
Nr 69.
Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1945 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nedsättning av räntan å tertiärlån in. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 125 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdiag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 23 februari 1945,
föreslagit riksdagen medgiva dels att räntan å tertiärlån enligt kungörelsen
den 30 juni 1942 (nr 569) om tertiärlån och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag
må i fråga örn flerfamiljshus och sådant enfamiljshus, som
avses i 11 § första stycket, i förhållande till den nu gällande räntan nedsattas
med en halv procent samt att i samband härmed en motsvarande nedsättning
av annuiteterna å dylika lån må äga rum, såvitt avser flerfamiljshus
under de fem första åren av lånets löptid samt såvitt avser enfamiljshus under
de första tio åren av lånets löptid, dels att räntesänkningen må avse samtliga
låneärenden, i vilka slutligt beslut icke meddelats vid tidpunkten för
räntesänkningens ikraftträdande, dels ock att, i fråga om fastighet för vilken
beräkningen av tilläggslånebehovet skett på grundval av en primärlåneränta
av 3 procent, till grund för beräknande av det belopp, som enligt 13 § förenämnda
kungörelse må eftergivas av tertiärlånets annuitetsbelopp, lägges en
ränta å primärkrediten av 3 procent samt en däremot svarande ränta å sekun
därkrediten.
I skrivelse den 10 februari 1945 har statens byggnadslånebyrå gjort framställning
rörande sänkning av räntan å egnahemslån. ''Byggnadslånebyrån
har därvid föreslagit Kungl. Majit att utverka riksdagens medgivande
till att räntan å tertiärlån för ny- eller ombyggnad av flerfamiljshus nedsattes
från 4V2 till 4 % samt att i samband härmed annuiteten å dylika lån
under den första femårsperioden av lånets löptid bestämmes till % för
nybyggnadsföretag och till 5V2 % för ombyggnadsföretag. Analoga åtgärder
har byrån ansett böra vidtagas i fråga örn tertiärlån för enfamiljshus, som
uppföras eller ombyggas av kommun eller därmed jämställd företagare.
Vidare har byrån hemställt, att räntesänkningen finge avse samtliga låneärenden,
vari slutligt beslut icke meddelats vid tidpunkten för räntesänkningens
ikraftträdande.
Byggnadslånebyran har vidare föreslagit vissa ändringar med avseende
på bestämmelserna örn eftergift i vissa fall å tertiärlånets
ränte- och annuitetsbelopp (13 § gällande kungörelse samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr fi9. J
6 § i den tidigare kungörelsen i ämnet, nr G36/1941), enligt vilka bestämmelser
staten i viss utsträckning lämnar räntegaranti för lån med bättre förmånsrätt
än tertiärlån. Byrån har därvid hemställt, att Kungl. Majit måtte
utverka riksdagens medgivande till att den räntesats som i här förevarande
sammanhang må garanteras bestämmes till för primärlån 3 % och för sekundärlån
till en däremot svarande ränta.
Departementschefen har anfört följande.
De åtgärder, som statmakterna under det nu pågående kriget vidtagit i
syfte att skapa förutsättningar för upprätthållandet av en tillräckligt omfattande
bostadsproduktion, ha bland annat tagit sikte på att åstadkomma en
så billig kapitalförsörjning som möjligt. De medel, som härvid kommit i
fråga, ha -— förutom beviljandet av tilläggslån -—- utgjorts av dels en utökning
av tertiärlånegivningen och dels tillskapandet av en räntegaranti i
fråga örn primär- och sekundärlånen. Beträffande den närmare utformningen
av de vidtagna åtgärderna får jag hänvisa till den i det föregående lämnade
redogörelsen.
Riksbanken har numera genomfört en sänkning av diskontot från 3 till
2V2 %. Denna riksbankens åtgärd har fått till följd att de kreditinstitut,
som lämna lån mot säkerhet av första eller andra inteckning i bostadsfastighet,
sänkt eller torde komma att sänka låneräntan i motsvarande grad.
Enligt min mening är det angeläget, att den möjlighet, som räntesänkningen
öppnat att nedbringa kostnaderna för bostadsförvaltningen, i största utsträckning
tillvaratages. Jag vill i detta sammanhang erinra örn att huvuddelen
av bostadsproduktionen under senare tid kunnat äga rum allenast undei;
förutsättning av direkt subvention. Denna har till en mindre del utgjorts
av kommunala bidrag och i övrigt av statliga tilläggslån, tills vidare löpande
utan ränta och amortering samt avsedda att avskrivas efter 10 år, i den
män hyresnivån då icke stigit på sådant sätt, att fastigheten kan bära förräntning
och amortering jämväl av tilläggslånet.
I likhet med byggnadslånebyrån anser jag sålunda, att en omprövning nu
bör ske av de villkor, som äro förenade med den statliga långivningen.
Byggnadslånebyrån har föreslagit, att räntan å tertiärlån för byggnadsföretag,
avseende flerfamiljshus, sänkes från 4V2 till 4 % och att som följd
därav nedsättning äger rum av annuiteten å dydika lån med V2 % under den
första femårsperioden av lånens löptid. Byrån har vidare ansett analoga åtgärder
böra vidtagas i fråga örn tertiärlån för enfamiljshus, som uppföras
eller ombyggas av kommun eller därmed jämställd företagare. Byrån har
slutligen hemställt, att den av staten nu lämnade räntegarantien för primäroch
sekundärlån likaledes anpassas efter det ändrade ränteläget och fram
deles baseras på en ränta av 3 % för primärlån samt en däremot svarande
ränta för sekundärlån.
Vad först angår förslaget om nedsättningen av räntan å tertiärlån med
en halv procent och i samband därmed en motsvarande sänkning av annuiteten
å sådana lån anser jag mig på av byrån anförda skäl böra tillstyrka
detsamma. På sätt byrån föreslagit torde räntesänkningen få avse samtliga
låneärenden, vari slutligt beslut icke meddelats vid tidpunkten för räntesänkningens
ikraftträdande.
Jag anser mig jämväl kunna förorda byggnadslånebyråns förslag i vad
avser räntegarantiens anpassning till det ändrade allmänna ränteläget. Detta
innebär emellertid icke något ställningstagande från min sida till frågan örn
bibehållandet för framtiden av denna anordning i det statliga finansiella
stödet åt bostadsbyggandet. Förslaget grundar sig icke heller på något
Wilan;/ till riksdai/cns protokoll Ul li). Il sami. Nr lis—69. sio 4» 2
10
Statsutskottets utlåtande nr 69.
antagande om deli sannolika ränteutvecklingen under de närmaste åren.
llän tegarantiens införande år 1941 hade karaktären av en motåtgärd mot
den under början av kriget inträffade stegringen i kapitalkostnaderna för
nybyggda fastigheter, vilken utgjorde den viktigaste anledningen till den
krisartade nedgången i bostadsbyggandet. I nuvarande situation föreligger
icke något liknande motiv. Erfarenheterna av räntegarantiens funktion i
stödsystemet för bostadsbyggandet lia emellertid givit vid handen, att garantien
dels hittills medfört en ytterst ringa kostnad för statsverket, dels
också —- såsom framgår av byggnadslånebyråns skrivelse —- haft stor betydelse
såsom trygghetsskapande faktor. Tack vare räntegarantien har i den
fastighetsekonomiska kalkylen ingen hänsyn behövt tagas till räntevariationsrisken
beträffande icke bundna lån, varigenom a ena sidan större
säkerhet för den framtida kontrollen av hyrorna i de med statslån finansierade
bostadsfastigheterna kunnat erhållas och å andra sidan behovet av
kapitalsubvention i form av tilläggslån kunnat i avsevärd grad begränsas.
Dessa omständigheter synas mig tala för att räntegarantien för närvarande
bibehålies och anpassas till det förändrade allmänna ränteläget. Bostadsmarknadsläget
liksom också det ännu bestående förhållandet mellan byggnadskostnader
och hyresnivåer kräva ett fullföljande tills vidare av statens
stöd åt bostadsbyggandet i de former, som utbildats under de senare årens
bostadskris. Det är möjligt att skäl kunna anses föreligga att förändra formerna
för statens bostadspolitiska stödverksamhet, när den akuta bostadsmarknadskrisen
hävts eller relationerna mellan byggnadskostnader, hyror
och inkomster undergått en mera väsentlig förskjutning. I ett sådant sammanhang
torde även räntegarantien böra ställas under omprövning. Det är
emellertid uppenbart, att tiden ännu icke är mogen härför. I nuvarande
situation framstår det som angeläget, att den inträffade sänkningen av det
allmänna ränteläget effektivt genomföres för bostadsbyggandets del, vilket
av skäl som utvecklas i byggnadslånebyråns skrivelse förutsätter att räntegarantien
anknytes till 3-procentsläget. Nedsättningen av räntegarantien skall
givetvis endast avse fastigheter, för vilka beräkningen av tilläggslånebehovet
skett på basis av en primärlåneränta av 3 %. De bostadspolitiska fördelar,
som den allmänna räntesänkningen erbjuder, ernås på detta sätt i den statsfinansiellt
sannolikt gynnsammaste formen, även om räntegarantiens anpassning
i framtiden i händelse av förhöjt allmänt ränteläge skulle komma att betyda
vissa eftergifter i annuitetsbetalningarna på de lån av statsmedel, vilka
investerats i bostadsbyggandet. I
I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr G. Nilsson i Kristinehamn m. fl.
väckt motion (11:472), vari hemställts, att riksdagen med bifall till propositionen
i övrigt måtte besluta, att räntesänkningen må avse samtliga låneärenden
i vilka beslut fattats jämlikt kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 569)
örn tertiärlån och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag eller, därest
detta icke kan bifallas, samtliga låneärenden avseende fastigheter till vilka
samtidigt tilläggslån beviljats,
dels ock en likaledes inom andra kammaren av herr G. Kempe m. fl. väckt
motion (11:488), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte hemställa örn sådan ändring i kungörelsen örn tertiärlån och tilläggslån
för vissa byggnadsföretag, att genom räntesänkningen åstadkomna lägre
byggnadskostnader till sin helhet användas för att sänka den nuvarande
Statsutskottets utlåtande nr 69.
11
hyresnivån i nied stöd av statliga tertiär- och tilläggslån såväl tidigare som
hädanefter uppförda bostäder.
Kungl. Maj:ts förslag avser anpassning av räntan på tertiärlån efter den
räntenivå, som uppkommit i anledning av sänkningen av riksbankens diskonto
från 3 till 21/z procent, ävensom en motsvarande anpassning av den räntegaranti,
som i samband med tertiärlångivningen lämnas beträffande primäroch
sekundärkrediter. Förslaget örn räntesänkning avser samtliga låneärenden,
i vilka slutligt beslut ej meddelats vid tidpunkten för räntesänkningens ikraftträdande.
Frågan hur den sänkning av fastighetsförvaltningskostnaderna skall utnyttjas,
som uppkommer genom räntesänkningen, har icke berörts i Kungl. Majlis förslag,
men tagits upp i motionerna. I denna fråga vill utskottet erinra, att
statens subventioner till bostadsbyggande följa två olika linjer. Å ena sidan
avses att trots rådande krisförhållanden möjliggöra en bostadsproduktion
med bibehållande av vad som betecknas 1939 års hyresnivå, och å andra
sidan att skapa billigare bostäder åt vissa befolkningsgrupper, för vilka ett
framträdande behov av lägre bostadskostnader föreligger. I förstnämnda
syfte utlämnas ovannämnda tertiärlån jämte tilläggslån mot villkor, att
hyrorna i de subventionerade husen ej överstiga vissa av byggnadslånebyrån
fastställda belopp, men utan någon föreskrift att lägenheterna i dylika hus
må upplåtas först efter behovsprövning.
I motionen II: 488 framställt förslag innebär ändrad målsättning för tertiär-
och tilläggslångivningen så till vida som statliga subventioner enligt
nämnda förslag skulle utlämnas för att åstadkomma en sänkning av hyrorna
under den nivå, vars överskridande den ifrågavarande verksamheten hittills
haft till syfte att förhindra. Såväl i denna motion som i motionen II: 472
föreslås, att räntenedsättningen skall avse även lån beviljade före den av
Kungl. Maj:t angivna tidpunkten. Att en sådan räntesänkning, såsom synes
vara förutsatt i motionen II: 472, medgives utan samtidig justering nedåt
av de fastställda maximihyrorna, bör enligt utskottets mening vara uteslutet.
En omprövning av riktlinjerna och målsättningen för statens stödåtgärder till
bostadsbyggande bör emellertid lomma till stånd i samband med den förestående
omställningen till fredsförhållanden. I främsta rummet gäller detta
den nu ifrågavarande, krisbetonade delen av verksamheten. Utskottet är icke
berett att utan närmare undersökning förorda slutligt ställningstagande i
ämnet, men förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på de
i motionen II: 488 berörda frågorna.
Kungl. Maj:ts förslag avser nedsättning av räntan på tertiärlån för flerfamiljshus
och sådana enfamiljshus, som uppföras eller ombyggas av kommun
eller därmed jämställd företagare. Utskottet förutsätter, att Kungl.
Maj:* överväger frågan örn liknande åtgärder jämväl beträffande räntan på lån
för andra s. k. enfamiljshus än de i propositionen särskilt omnämnda, och anser,
att Kungl. Maj:t bör vara oförhindrad att utan riksdagens hörande meddela
beslut i ämnet.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 69.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då Kungl. Majlis förslag
i övrigt givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
I. att riksdagen må medgiva,
a) med bifall till Kungl. Majlis förslag, att räntan å tertiärlån
enligt kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 569) örn tertiärlån
och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag må i fråga örn
flerfamiljshus och sådant enfamiljshus, som avses i 11 § första
stycket, i förhållande till den nu gällande räntan nedsättas med
en halv procent samt att i samband härmed en motsvarande nedsättning
av annuiteterna å dylika lån må äga rum, såvitt avser
flerfamiljshus under de fem första åren av lånets löptid samt
såvitt avser enfamiljshus under de första tio åren av lånets
löptid,
b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna II: 472 och 488, sistnämnda motion i vad densamma
avser frågorna örn vilka lån, som böra komma i åtnjutande av
räntesänkningen, att räntesänkningen må avse samtliga låneärenden,
i vilka slutligt beslut icke meddelats vid tidpunkten
för räntesänkningens ikraftträdande,
c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, att, i fråga örn fastighet
för vilken beräkningen av tilläggslånebehovet skett på grundval
av en primärlåneränta av 3 procent, till grund för beräknande
av det belopp, som enligt 13 § förenämnda kungörelse må eftergivas
av tertiärlånets annuitetsbelopp, lägges en ränta a primärkrediten
av 3 procent samt en däremot svarande ränta å sekundärkrediten,
II. att motionen 11: 488, i den mån den ej behandlats under
I. ovan och ej heller må anses besvarad genom vad utskottet anfört,
ej må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 13 april 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 68.
Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan å tertiärlån m. m. jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten