Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan å tertiärlån in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1945-04-13 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan å tertiärlån in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 69.

Nr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

nedsättning av räntan å tertiärlån in. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 125 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdiag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 23 februari 1945,

föreslagit riksdagen medgiva dels att räntan å tertiärlån enligt kungörelsen

den 30 juni 1942 (nr 569) om tertiärlån och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag

må i fråga örn flerfamiljshus och sådant enfamiljshus, som

avses i 11 § första stycket, i förhållande till den nu gällande räntan nedsattas

med en halv procent samt att i samband härmed en motsvarande nedsättning

av annuiteterna å dylika lån må äga rum, såvitt avser flerfamiljshus

under de fem första åren av lånets löptid samt såvitt avser enfamiljshus under

de första tio åren av lånets löptid, dels att räntesänkningen må avse samtliga

låneärenden, i vilka slutligt beslut icke meddelats vid tidpunkten för

räntesänkningens ikraftträdande, dels ock att, i fråga om fastighet för vilken

beräkningen av tilläggslånebehovet skett på grundval av en primärlåneränta

av 3 procent, till grund för beräknande av det belopp, som enligt 13 § förenämnda

kungörelse må eftergivas av tertiärlånets annuitetsbelopp, lägges en

ränta å primärkrediten av 3 procent samt en däremot svarande ränta å sekun

därkrediten.

I skrivelse den 10 februari 1945 har statens byggnadslånebyrå gjort framställning

rörande sänkning av räntan å egnahemslån. ''Byggnadslånebyrån

har därvid föreslagit Kungl. Majit att utverka riksdagens medgivande

till att räntan å tertiärlån för ny- eller ombyggnad av flerfamiljshus nedsattes

från 4V2 till 4 % samt att i samband härmed annuiteten å dylika lån

under den första femårsperioden av lånets löptid bestämmes till % för

nybyggnadsföretag och till 5V2 % för ombyggnadsföretag. Analoga åtgärder

har byrån ansett böra vidtagas i fråga örn tertiärlån för enfamiljshus, som

uppföras eller ombyggas av kommun eller därmed jämställd företagare.

Vidare har byrån hemställt, att räntesänkningen finge avse samtliga låneärenden,

vari slutligt beslut icke meddelats vid tidpunkten för räntesänkningens

ikraftträdande.

Byggnadslånebyran har vidare föreslagit vissa ändringar med avseende

på bestämmelserna örn eftergift i vissa fall å tertiärlånets

ränte- och annuitetsbelopp (13 § gällande kungörelse samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr fi9. J

6 § i den tidigare kungörelsen i ämnet, nr G36/1941), enligt vilka bestämmelser

staten i viss utsträckning lämnar räntegaranti för lån med bättre förmånsrätt

än tertiärlån. Byrån har därvid hemställt, att Kungl. Majit måtte

utverka riksdagens medgivande till att den räntesats som i här förevarande

sammanhang må garanteras bestämmes till för primärlån 3 % och för sekundärlån

till en däremot svarande ränta.

Departementschefen har anfört följande.

De åtgärder, som statmakterna under det nu pågående kriget vidtagit i

syfte att skapa förutsättningar för upprätthållandet av en tillräckligt omfattande

bostadsproduktion, ha bland annat tagit sikte på att åstadkomma en

så billig kapitalförsörjning som möjligt. De medel, som härvid kommit i

fråga, ha -— förutom beviljandet av tilläggslån -—- utgjorts av dels en utökning

av tertiärlånegivningen och dels tillskapandet av en räntegaranti i

fråga örn primär- och sekundärlånen. Beträffande den närmare utformningen

av de vidtagna åtgärderna får jag hänvisa till den i det föregående lämnade

redogörelsen.

Riksbanken har numera genomfört en sänkning av diskontot från 3 till

2V2 %. Denna riksbankens åtgärd har fått till följd att de kreditinstitut,

som lämna lån mot säkerhet av första eller andra inteckning i bostadsfastighet,

sänkt eller torde komma att sänka låneräntan i motsvarande grad.

Enligt min mening är det angeläget, att den möjlighet, som räntesänkningen

öppnat att nedbringa kostnaderna för bostadsförvaltningen, i största utsträckning

tillvaratages. Jag vill i detta sammanhang erinra örn att huvuddelen

av bostadsproduktionen under senare tid kunnat äga rum allenast undei;

förutsättning av direkt subvention. Denna har till en mindre del utgjorts

av kommunala bidrag och i övrigt av statliga tilläggslån, tills vidare löpande

utan ränta och amortering samt avsedda att avskrivas efter 10 år, i den

män hyresnivån då icke stigit på sådant sätt, att fastigheten kan bära förräntning

och amortering jämväl av tilläggslånet.

I likhet med byggnadslånebyrån anser jag sålunda, att en omprövning nu

bör ske av de villkor, som äro förenade med den statliga långivningen.

Byggnadslånebyrån har föreslagit, att räntan å tertiärlån för byggnadsföretag,

avseende flerfamiljshus, sänkes från 4V2 till 4 % och att som följd

därav nedsättning äger rum av annuiteten å dydika lån med V2 % under den

första femårsperioden av lånens löptid. Byrån har vidare ansett analoga åtgärder

böra vidtagas i fråga örn tertiärlån för enfamiljshus, som uppföras

eller ombyggas av kommun eller därmed jämställd företagare. Byrån har

slutligen hemställt, att den av staten nu lämnade räntegarantien för primäroch

sekundärlån likaledes anpassas efter det ändrade ränteläget och fram

deles baseras på en ränta av 3 % för primärlån samt en däremot svarande

ränta för sekundärlån.

Vad först angår förslaget om nedsättningen av räntan å tertiärlån med

en halv procent och i samband därmed en motsvarande sänkning av annuiteten

å sådana lån anser jag mig på av byrån anförda skäl böra tillstyrka

detsamma. På sätt byrån föreslagit torde räntesänkningen få avse samtliga

låneärenden, vari slutligt beslut icke meddelats vid tidpunkten för räntesänkningens

ikraftträdande.

Jag anser mig jämväl kunna förorda byggnadslånebyråns förslag i vad

avser räntegarantiens anpassning till det ändrade allmänna ränteläget. Detta

innebär emellertid icke något ställningstagande från min sida till frågan örn

bibehållandet för framtiden av denna anordning i det statliga finansiella

stödet åt bostadsbyggandet. Förslaget grundar sig icke heller på något

Wilan;/ till riksdai/cns protokoll Ul li). Il sami. Nr lis—69. sio 4» 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 69.

antagande om deli sannolika ränteutvecklingen under de närmaste åren.

llän tegarantiens införande år 1941 hade karaktären av en motåtgärd mot

den under början av kriget inträffade stegringen i kapitalkostnaderna för

nybyggda fastigheter, vilken utgjorde den viktigaste anledningen till den

krisartade nedgången i bostadsbyggandet. I nuvarande situation föreligger

icke något liknande motiv. Erfarenheterna av räntegarantiens funktion i

stödsystemet för bostadsbyggandet lia emellertid givit vid handen, att garantien

dels hittills medfört en ytterst ringa kostnad för statsverket, dels

också —- såsom framgår av byggnadslånebyråns skrivelse —- haft stor betydelse

såsom trygghetsskapande faktor. Tack vare räntegarantien har i den

fastighetsekonomiska kalkylen ingen hänsyn behövt tagas till räntevariationsrisken

beträffande icke bundna lån, varigenom a ena sidan större

säkerhet för den framtida kontrollen av hyrorna i de med statslån finansierade

bostadsfastigheterna kunnat erhållas och å andra sidan behovet av

kapitalsubvention i form av tilläggslån kunnat i avsevärd grad begränsas.

Dessa omständigheter synas mig tala för att räntegarantien för närvarande

bibehålies och anpassas till det förändrade allmänna ränteläget. Bostadsmarknadsläget

liksom också det ännu bestående förhållandet mellan byggnadskostnader

och hyresnivåer kräva ett fullföljande tills vidare av statens

stöd åt bostadsbyggandet i de former, som utbildats under de senare årens

bostadskris. Det är möjligt att skäl kunna anses föreligga att förändra formerna

för statens bostadspolitiska stödverksamhet, när den akuta bostadsmarknadskrisen

hävts eller relationerna mellan byggnadskostnader, hyror

och inkomster undergått en mera väsentlig förskjutning. I ett sådant sammanhang

torde även räntegarantien böra ställas under omprövning. Det är

emellertid uppenbart, att tiden ännu icke är mogen härför. I nuvarande

situation framstår det som angeläget, att den inträffade sänkningen av det

allmänna ränteläget effektivt genomföres för bostadsbyggandets del, vilket

av skäl som utvecklas i byggnadslånebyråns skrivelse förutsätter att räntegarantien

anknytes till 3-procentsläget. Nedsättningen av räntegarantien skall

givetvis endast avse fastigheter, för vilka beräkningen av tilläggslånebehovet

skett på basis av en primärlåneränta av 3 %. De bostadspolitiska fördelar,

som den allmänna räntesänkningen erbjuder, ernås på detta sätt i den statsfinansiellt

sannolikt gynnsammaste formen, även om räntegarantiens anpassning

i framtiden i händelse av förhöjt allmänt ränteläge skulle komma att betyda

vissa eftergifter i annuitetsbetalningarna på de lån av statsmedel, vilka

investerats i bostadsbyggandet. I

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr G. Nilsson i Kristinehamn m. fl.

väckt motion (11:472), vari hemställts, att riksdagen med bifall till propositionen

i övrigt måtte besluta, att räntesänkningen må avse samtliga låneärenden

i vilka beslut fattats jämlikt kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 569)

örn tertiärlån och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag eller, därest

detta icke kan bifallas, samtliga låneärenden avseende fastigheter till vilka

samtidigt tilläggslån beviljats,

dels ock en likaledes inom andra kammaren av herr G. Kempe m. fl. väckt

motion (11:488), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte hemställa örn sådan ändring i kungörelsen örn tertiärlån och tilläggslån

för vissa byggnadsföretag, att genom räntesänkningen åstadkomna lägre

byggnadskostnader till sin helhet användas för att sänka den nuvarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69.

11

hyresnivån i nied stöd av statliga tertiär- och tilläggslån såväl tidigare som

hädanefter uppförda bostäder.

Kungl. Maj:ts förslag avser anpassning av räntan på tertiärlån efter den

räntenivå, som uppkommit i anledning av sänkningen av riksbankens diskonto

från 3 till 21/z procent, ävensom en motsvarande anpassning av den räntegaranti,

som i samband med tertiärlångivningen lämnas beträffande primäroch

sekundärkrediter. Förslaget örn räntesänkning avser samtliga låneärenden,

i vilka slutligt beslut ej meddelats vid tidpunkten för räntesänkningens ikraftträdande.

Frågan hur den sänkning av fastighetsförvaltningskostnaderna skall utnyttjas,

som uppkommer genom räntesänkningen, har icke berörts i Kungl. Majlis förslag,

men tagits upp i motionerna. I denna fråga vill utskottet erinra, att

statens subventioner till bostadsbyggande följa två olika linjer. Å ena sidan

avses att trots rådande krisförhållanden möjliggöra en bostadsproduktion

med bibehållande av vad som betecknas 1939 års hyresnivå, och å andra

sidan att skapa billigare bostäder åt vissa befolkningsgrupper, för vilka ett

framträdande behov av lägre bostadskostnader föreligger. I förstnämnda

syfte utlämnas ovannämnda tertiärlån jämte tilläggslån mot villkor, att

hyrorna i de subventionerade husen ej överstiga vissa av byggnadslånebyrån

fastställda belopp, men utan någon föreskrift att lägenheterna i dylika hus

må upplåtas först efter behovsprövning.

I motionen II: 488 framställt förslag innebär ändrad målsättning för tertiär-

och tilläggslångivningen så till vida som statliga subventioner enligt

nämnda förslag skulle utlämnas för att åstadkomma en sänkning av hyrorna

under den nivå, vars överskridande den ifrågavarande verksamheten hittills

haft till syfte att förhindra. Såväl i denna motion som i motionen II: 472

föreslås, att räntenedsättningen skall avse även lån beviljade före den av

Kungl. Maj:t angivna tidpunkten. Att en sådan räntesänkning, såsom synes

vara förutsatt i motionen II: 472, medgives utan samtidig justering nedåt

av de fastställda maximihyrorna, bör enligt utskottets mening vara uteslutet.

En omprövning av riktlinjerna och målsättningen för statens stödåtgärder till

bostadsbyggande bör emellertid lomma till stånd i samband med den förestående

omställningen till fredsförhållanden. I främsta rummet gäller detta

den nu ifrågavarande, krisbetonade delen av verksamheten. Utskottet är icke

berett att utan närmare undersökning förorda slutligt ställningstagande i

ämnet, men förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på de

i motionen II: 488 berörda frågorna.

Kungl. Maj:ts förslag avser nedsättning av räntan på tertiärlån för flerfamiljshus

och sådana enfamiljshus, som uppföras eller ombyggas av kommun

eller därmed jämställd företagare. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj:* överväger frågan örn liknande åtgärder jämväl beträffande räntan på lån

för andra s. k. enfamiljshus än de i propositionen särskilt omnämnda, och anser,

att Kungl. Maj:t bör vara oförhindrad att utan riksdagens hörande meddela

beslut i ämnet.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då Kungl. Majlis förslag

i övrigt givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må medgiva,

a) med bifall till Kungl. Majlis förslag, att räntan å tertiärlån

enligt kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 569) örn tertiärlån

och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag må i fråga örn

flerfamiljshus och sådant enfamiljshus, som avses i 11 § första

stycket, i förhållande till den nu gällande räntan nedsättas med

en halv procent samt att i samband härmed en motsvarande nedsättning

av annuiteterna å dylika lån må äga rum, såvitt avser

flerfamiljshus under de fem första åren av lånets löptid samt

såvitt avser enfamiljshus under de första tio åren av lånets

löptid,

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna II: 472 och 488, sistnämnda motion i vad densamma

avser frågorna örn vilka lån, som böra komma i åtnjutande av

räntesänkningen, att räntesänkningen må avse samtliga låneärenden,

i vilka slutligt beslut icke meddelats vid tidpunkten

för räntesänkningens ikraftträdande,

c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, att, i fråga örn fastighet

för vilken beräkningen av tilläggslånebehovet skett på grundval

av en primärlåneränta av 3 procent, till grund för beräknande

av det belopp, som enligt 13 § förenämnda kungörelse må eftergivas

av tertiärlånets annuitetsbelopp, lägges en ränta a primärkrediten

av 3 procent samt en däremot svarande ränta å sekundärkrediten,

II. att motionen 11: 488, i den mån den ej behandlats under

I. ovan och ej heller må anses besvarad genom vad utskottet anfört,

ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 13 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 68.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan å tertiärlån m. m. jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten