Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts framställningar angående anslag för budgetåret 1945/46 till folkoch småskoleseminariema jämte i ämnet väckta motioner.

1945-04-13 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:70, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts framställningar angående anslag för budgetåret 1945/46 till folkoch småskoleseminariema jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts framställningar angående

anslag för budgetåret 1945/46 till folk- och småskoleseminariema

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

1:°) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 151, s. 323—341 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1945)

föreslagit riksdagen att dels besluta, att personalförteckningen för folkskoleseminarierna

skall tills vidare från och med budgetåret 1945/46 erhålla av

departementschefen angiven ändrad lydelse, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Folkskoleseminarierna:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

2 810 400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr B. Elmgren

(I: 252) och den andra inom andra kammaren av herr F. Ryling m. fl.

(II: 251), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta l:o) att elevantalet i

de avdelningar, som innevarande år intagas vid folk- och småskoleseminarierna,

i enlighet med gällande seminariestadgor måtte bestämmas till 24,

samt 2:o) att vid den av departementschefen förebådade utredningen rörande

seminarieorganisationen måtte beaktas, att seminarieelevernas praktiska

utbildning icke får försvagas.

Elevintagningen läsåret 1945/46.

Den nuvarande organisationen av folkskoleseminarierna är avpassad efter

en normal examination av 384 folkskollärare för år. Med ett antal av 24 elever

per klassavdelning — det nuvarande maximiantalet — motsvarar detta

en utexamination av 16 klassavdelningar för år.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 6 sami. Nr 70.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 70.

Innevarande läsår ha intagits 18 klassavdelningar, vardera med 24 nybörjare,

d. v. s. sammanlagt 432 nybörjare. Av intagningsklasserna kommo

10 på fyraåriga och 8 på tvååriga linjer.

Skolöverstyrelsen föreslår för nästa läsår en intagning av 22 nybörjarklasser,

vardera med 24 elever, alltså tillhopa (22 X 24 =) 528 elever. Nybörjarklasserna

skulle enligt förslaget fördelas lika mellan fyraåriga och tvååriga

linjer.

Överstyrelsens förslag åskådliggöres av följande sammanställning:

Seminarier

Fyraårig linje

Tvåårig linje

manlig

kvinnlig

manlig

kvinnlig

Falun..................

—

24

—

24

Göteborg................

12

12

12

12

Kalmar.................

—

24

—

—

Karlstad................

24

—

24

—

Linköping...............

24

—

24

—

Luleå..................

36

12

—

—

Lund..................

24

—

24

24

Stockholm...............

—

24

—

24

Umeå..................

12

12

24

24

Uppsala................

24

—

48

—

156

6 */j avd.

108

4 */2 avd.

156

6 ''/» avd.

108

4 ‘/i avd.

Skolöverstyrelsen har med stöd av från folkskolinspektörerna inkomna

uppgifter beräknat lärarbehovet under fyraårsperioden

1 9 4 5/48 på följande sätt:

Lärara vgång 1945/48 ........................................ 1 068

Ökning av antalet läraravdelningar 1945/48 .................... 1 044

Summa behövliga nya lärare 2 112

Avgår: Nuvarande seminarieelever, som utexamineras 1945/48 .... 835

Lärarbrist år 1948 1 277.

Överstyrelsen framhåller, att denna beräkning gjorts utan hänsyn till att

en viss brist — uppskattad till omkring 270 lärare — redan för närvarande

föreligger. Örn jämväl denna lärarbrist skulle ersättas, bleve behovet av nya

lärare ännu större. Det beräknade behovet är så stort, anför överstyrelsen

vidare, att det icke kan tillgodoses med vår nuvarande seminarieorganisation.

De elever som intagas på 4-årig linje hinna nämligen icke utexamineras

under här ovan angivna tid. Däremot komma de elever, som intagas på

studentlinje 1945 och 1946, att utexamineras under tiden. De kunna emellertid

icke på långt när ersätta bristen.

i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70. 3

Beträffande lärarbe hovet efter 1948 har överstyrelsen anfört

följande.

Även om grunderna för beräkning av lärarbehovet på längre sikt äro mycket

osäkra, är det dock tydligt, att ett mycket stort behov kommer att göra

sig gällande även under de närmaste åren efter 1948. Härpå tyder i första

hand det^ökande barnantalet i skolorna. Man kan vänta, att antalet barn i

folkskoleåldern kommer att till och med 1952 ökas med i medeltal omkring

15 000 om året. Även år 1953 kommer säkert att medföra en ökning. I vad

mån ökningen kommer att därefter fortsätta, kan man nu ej yttra sig örn.

En annan faktor, som minst lika tydligt visar, att lärarbehovet kommer att

öka, är den stegrade lär ara vgången.

Det är tydligt, att elevintagningen efter år 1945 måste bliva av ännu större

omfattning än den, som överstyrelsen nu föreslagit för år 1945. Detta kommer

givetvis att spränga den nuvarande seminarieorganisationen. Överstyrelsen

antydde redan i sina petita till 1944 års riksdag, att denna utveckling

kunde väntas, men ansåg sig då ännu icke hava förutsättningar att yttra

sig härom med säkerhet. Överstyrelsen framhöll dock, att en utredning i

frågan snart nog skulle bliva erforderlig. Folkskolinspektörernas nu föreliggande

rapporter örn läget visa emellertid, att utvecklingen i den antydda

riktningen synes gå fort, och att en utredning måste ske redan under innevarande

budgetår.

Beträffande elevantalet per klassavdelning vid folkskoleseminarierna

har överstyrelsen anfört följande.

Enligt stadgan för folkskoleseminarierna skall antalet elever i varje klassavdelning

icke överskrida 24, såvida icke skolöverstyrelsen medgiver undantag.

Den här ovan föreslagna intagningen skulle alltså omfatta (22 X 24 =)

528 elever. Överstyrelsen har många gånger hävdat den åsikten, att pedagogiska

skäl tala för att nyssnämnda stadgeenliga elevantal per klassavdelning

icke bör annat än i trängande fall överskridas. De olägenheter, som

följa av ett större elevantal, äro särskilt framträdande vid de för utbildningen

så viktiga praktiska övningarna.

Svårigheterna att tillgodose det stora lärarbehovet under de närmaste

åren synas emellertid vara av den art, att det skulle kunna ifrågasättas,

huruvida icke ett större elevantal per klassavdelning borde intagas. För att

motverka olägenheterna av denna anordning borde man i så fall samtidigt

vidtaga en ökning av antalet övningsskolavdelningar. Då seminariernas lokalutrymmen

emellertid icke för närvarande tillåta detta, anser överstyrelsen,

att en ökning av elevantalet icke bör ske.

Statskontoret har i huvudsak anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag beträffande

elevintagningen vid folkskoleseminarierna. Ämbetsverket, som

funnit det uppenbart, att åtgärder böra vidtagas för en så stor elevintagning

vid folkskoleseminarierna som möjligt, har emellertid ifrågasatt utbyte

av en av de båda föreslagna nybörjaravdelningarna å den 4-åriga linjen i

Luleå mot en nybörjaravdelning å 2-årig linje. I samma syfte har statskontoret

payrkat höjande av elevantalet i klassavdelningarna från nuvarande

24 till minst 28 samt därvid erinrat, hurusom, då elevantalet vid 1930 års

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 70.

riksdag sänktes från 30 till 24, det därvid förutsattes, att den reserv i examinationskapaciten,

som härigenom uppstode, vid behov skulle utnyttjas.

Departementschefen har beträffande elevintagningen anfört i huvudsak

följande.

De rationaliseringsåtgärder på folkskoleväsendets område, som vidtogos

åren närmast efter krigsutbrottet, resulterade i uppkomsten av ett överskott

på folkskollärare till ett antal av omkring 400 år 1941. Till följd av bland

annat åtgärder för begränsning av examinationen av nya lärare har sedermera

detta överskott icke blott helt eliminerats utan ersatts av ett underskott,

av skolöverstyrelsen för närvarande beräknat till omkring 270 lärare.

Militärinkallelserna ha bidragit till att ytterligare öka denna brist.

Skolöverstyrelsen har beräknat lärarbehovet under fyraårsperioden 1945/

48 till 2 112 nya lärare. Då antalet seminarieelever, som väntas bli utexaminerade

under samma tid, utgör 835, skulle ett underskott på 1 277 lärare

uppstå. För att fylla detta skulle åren 1945 och 1946 på de tvååriga studentlinjerna

behöva intagas icke mindre än sammanlagt 53 nybörj aravdelningar

om 24 elever (53 X 24) = 1 272. Beträffande behovet av lärare för

tiden efter 1948 torde man vara berättigad att med hänsyn till födelsesiffrornas

stegring och den väntade läraravgången räkna med ett betydande

behov även för nämnda tid. Det här angivna lärarbehovet torde icke kunna

tillgodoses inom ramen för vår nuvarande seminarieorganisation. Redan

förra året antydde skolöverstyrelsen, att denna utveckling kunde väntas och

att en utredning i saken kunde bli erforderlig. Några extraordinära åtgärder

för att möta den beräknade lärarbristen fann departementschefen i likhet

med överstyrelsen likväl då ej anledning förorda. Emellertid synes av det

föregående den befarade utvecklingen gå fort, och jag har därför för avsikt

att redan under innevarande budgetår låta verkställa den av överstyrelsen

nu förordade utredningen.

Mot överstyrelsens förslag beträffande elevintagningen under nästa läsår

har jag icke funnit annan anledning till erinran än att jag i likhet med statskontoret

anser läget vara sådant, att en höjning av elevantalet i klassavdelningarna

bör äga rum. Jag förordar, att detta höjes från nuvarande 24 till 28.

Jag tillstyrker således, att sammanlagt (22 X 28 =) 616 elever — 364 manliga

och 252 kvinnliga — intagas med lika fördelning på fyraåriga och tvååriga

linjer. Jag biträder även överstyrelsens förslag rörande fördelningen av

nybörj aravdelningarna. Jag räknar således med att under nästa budgetår

skola intagas en nybörjaravdelning på fyraårig linje vid vart och ett av seminarierna

utom det i Luleå, där två avdelningar skola intagas, samt en sådan

avdelning på studentlinje vid ett vart av seminarierna i Falun, Göteborg,

Karlstad, Linköping och Stockholm och två vid ett vart av seminarierna i

Lund, Umeå och Uppsala.

I motionerna I: 252 och II: 251 har anförts i huvudsak följande.

Enligt gällande stadgor skall elevantalet i varje avdelning uppgå till högst

24. Skolöverstyrelsen har också för folkskoleseminarierna räknat med detta

antal och för småskoleseminarierna, på grund av föregående riksdagsbeslut,

med 26. Det är emellertid uppenbart, att den nu föreslagna ökningen av

elevantalet vållar ett flertal viktiga olägenheter och att den icke kan undgå

att medföra en avsevärd försämring av lärarutbildningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70. 5

Seminariernas viktigaste arbetsuppgift är den praktiska lärarutbildningen.

Denna försiggår dels under s. k. gruppövningar, förlagda till bestämda på

läsordmngen fixerade veckotimmar, dels under hospiteringslektioner, dels

under s. k. serieövningar, varvid enskilda elever få övertaga undervisningen

i ett visst ämne i en klass i övningsskolan, i folkskoleseminarierna i regel

8 veckotimmar i följd. För att det skall bli möjligt att genomföra dessa

övningar, som obestridligen utgöra själva kärnan i seminariernas arbete,

mäste tydligen övningsskolan ha ett visst antal avdelningar. Man kan icke

utan att spränga organisationen öka elevantalet i seminarierna, örn man icke

samtidigt utbygger övningsskolan. De nuvarande övningsskolorna äro beräknade

för ett elevantal i seminarieklasserna av 24 och äro redan så knappt

tilltagna, att det vid full beläggning möter betydande svårigheter att pa

schemat lägga in alla de praktiska övningarna utan att allt för mycket betunga

vissa klasser i övningsskolan. Härtill kommer, att efterprövningarna

i undervisningsskicklighet — varje sådan prövning upptager minst 8 veckotimmar

— tagit en sådan omfattning, att de ytterligare starkt belasta övningsskolans

klasser. För att belysa svårigheterna må följande anföras:

•Pf inträdesprövningar, examina, skrivningar och stadgade lovdagar samt

friluftsverksamhet frånräknas, blir antalet effektiva undervisningsveckor

under läsåret endast 31 å 32. Vid gruppövningarna sysselsättes halva klassen

med undervisningsövningar, medan den andra hälften har annat arbete.

Läsåret uppdelas i 6 perioder, som vardera alltså kan omfatta föga mer än

5 veckor. Med 24 elever i klassen komma sålunda 12 elever att samtidigt

ha gruppövningar. Dessa övningar förläggas till 3 klasser, och de 12 eleverna

fördelas i 3 grupper örn vardera 4 elever. På de 5 veckor, som en

period omfattar, kan man då icke få in mera än en mönsterlektion av handledaren

— högst önskvärt vore, att två sådana förevisande lektioner kunde

inleda periodens arbete — samt en övningslektion för var och en av de

4 eleverna i gruppen. Ökas nu elevantalet i klasserna till 28, måste praktikantgrupperna

bestå av 5 -)- 5 -j- 4 elever. Detta betyder, att endast i en

av de 3 grupperna alla elever kunna få var sin övningslektion under perioden.

För att elevernas intresse i detta avseende skulle tillgodoses behövde

läsaret utsträckas med 4 veckor. Under nuvarande förhållanden torde ingen

annan utväg stå öppen än att dela vissa 45-minuterslektioner på två lektionshållare,

vilket ju måste anses ytterst otillfredsställande, eller att på ett

eller annat sätt, i strid mot gällande bestämmelser, taga erforderlig tid från

något annat ämne. Där detta icke kan ske, måste några elever ur varje

klass^ gå miste om den praktiska övning, som de enligt gällande bestämmelser

få anses ha rätt till.

Det hittills sagda gäller gruppövningarna. Även i fråga örn serieövningarna

medför ökningen svårigheter. Samtliga elever i folkskoleseminariernas

avgångsklasser skola enligt gällande bestämmelser hålla serieövningar

i minst två ämnen, sammanlagt omkring 16 veckotimmar. Ökningen från

24 till 28 elever per klass medför alltså en ökad belastning för övningsskolan

med 128 lektioner eller 16 % procent.

Under de föreskrivna hospiteringsdagarna i övningsskolans klasser hålla

vidare seminarieeleverna vissa lektioner. Då i regel omkring 10 elever i ett

dubbelt folkskoleseminarium torde följa skolan varje dag och varje elev

beräknas ha i medeltal en hospiteringslektion per dag, åtgår för detta ändamål

ett 60-tal av övningsskolans lektioner i veckan.

Vid ett elevantal av 24 i värjo seminarieklass beräknas belastningen av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 70.

elevlektioner i övningsskolan under stora delar av läsåret, enligt vad jag

inhämtat, uppgå till 155 å 175 lektioner i veckan. Om elevantalet höjes till

28 skulle denna belastning ökas till 180 ä 200 lektioner i veckan. Då en

övningsskola örn 7 läraravdelningar har endast 210 ä 220 lektioner i veckan,

blir tydligen denna belastning orimligt hög. Det är ju uppenbart, att man

icke lämpligen kan överlåta en så stor del av undervisningen i övningsskolan

åt eleverna.

Redan nu måste övningsskolorna vid de flesta seminarier anses vara för

små, då det torde vara olämpligt att mer än halva lektionstiden användes

för elevlektioner. Denna fråga synes förtjänt av särskilt övervägande vid

den förestående utredningen rörande seminariernas organisation.

I själva verket medför det föreslagna höjda elevantalet betydande olägenheter

även i andra avseenden. Vid en del seminarier äro laborationsutrymmen

och skolköksutrymmen endast beräknade för grupper om 12 elever.

Ökas elevantalet över 24, komma alltså i vissa naturvetenskapliga ämnen

avsevärda svårigheter att uppstå. Ett annat ämne, som skulle bli lidande,

är musiken. Enligt stadgan skola 4 lärartimmar i veckan för varje klassavdelning

anslås till individuell undervisning i detta ämne. Det säger sig

självt, att denna undervisning kommer att bli försvagad, om denna tid skall

fördelas på 28 elever i stället för på 24.

Det kan icke vara riktigt, att staten genom att pressa in ett större antal

elever i klasserna, än som avsetts vid organisationens uppgörande, gör det

omöjligt för seminarierna att tillämpa de givna föreskrifterna.

Man klandrar ofta skolorna och klagar över att lärarutbildningen icke

ger, vad den borde ge. Det synes då oriktigt att på sätt som föreslagits i

propositionen försvaga lärarutbildningen på dess mest vitala punkt: den

praktiska utbildningen.

Departementschefen har i detta sammanhang redogjort för en framställning

från Tornedalskommunemas förbundskommitté, vari anhållits, att kunskaper

i finska språket måtte få räknas såsom merit vid inträdesprövningarna

till de norrländska seminarierna. Departementschefen har i likhet med

skolöverstyrelsen avstyrkt framställningen, eftersom i viss mån redan viss

hänsyn tages till sådana kunskaper. — Vidare har departementschefen på

framställning av överstyrelsen förklarat sig anse att realskolekunskaper i

engelska språket framdeles böra uppställas bland fordringarna för inträde

vid folkskoleseminarierna.

Anslagsberäkningar.

Departementschefen har beräknat det för nästa budgetår erforderliga anslaget

till avlöningar vid folkskoleseminarierna till 2 810 400 kronor, vilket

innebär en anslagshöjning med 301 400 kronor. Härvid förutsättes, att

värmeledningsskötaren vid seminariet i Kalmar och vaktmästaren vid seminariet

i Stockholm skola uppföras på ordinarie stat i lönegraden A 6. Vidare

förordas inrättande vid sistnämnda seminarium av en ordinarie lärartjänst

i trädgårdsskötsel i lönegraden A 17 och en ny ordinarie övningsskollärartjänst

i lönegraden A 20, avsedd för den vid ifrågavarande seminarium

anordnade hjälpklassen. Slutligen föreslås uteslutande ur personalförteck
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

7

ningen av en lektorstjänst och en på övergångsstat uppförd lärartjänst i

trädgårdsskötsel; båda de sistnämnda åtgärderna äro en följd av tidigare

fattade riksdagsbeslut.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, giva de av skolöverstyrelsen

gjorda beräkningarna vid handen, att det tidigare förefintliga överskottet på

folkskollärare numera ersatts av ett underskott, som överstyrelsen för närvarande

uppskattar till omkring 270 lärare. För fyraårsperioden 1945/48

har skolöverstyrelsen beräknat lärarbehovet till 2 112 lärare. Under samma

tid väntas 835 seminarieelever bliva utexaminerade, varför ett underskott

för nämnda period av ytterligare (2 112 — 835 =) 1 277 lärare skulle uppstå.

För att fylla hela detta examinationsbehov skulle åren 1945 och 1946

på de tvååriga studentlinjerna behöva intagas icke mindre än sammanlagt

53 nybörjaravdelningar örn 24 elever. Departementschefen har framhållit,

att man för tiden efter 1948 vore berättigad att med hänsyn till födelsesiffrornas

stegring och den väntade läraravgången räkna med ett betydande

behov av lärare samt att det sålunda angivna lärarbehovet icke torde kunna

tillgodoses inom ramen för den nuvarande seminarieorganisationen. Departementschefen

har meddelat, att han hade för avsikt att redan under innevarande

budgetår låta verkställa utredning angående vidtagande av åtgärder

för att möta den beräknade lärarbristen.

Utskottet får erinra, att Kungl. Majit den 16 februari 1945 bemyndigat

chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga för verkställande

av nämnda utredning. Utskottet förutsätter, att de sakkunniga vid

fullgörandet av sitt uppdrag komma att klarlägga de faktorer, som bestämma

lärarbehovet, och att på detta underlag möjligast tillförlitliga prognoser utarbetas

för så stor tidrymd, att åtgärder i god tid kunna vidtagas i syfte att

anpassa examinationen av lärare efter de vid varje tidpunkt växlande behoven.

Den i motionerna I: 252 och II: 251 berörda frågan om elevernas praktiska

utbildning synes utskottet böra göras till föremål för utredningens särskilda

uppmärksamhet. Med vad sålunda anförts torde nämnda motioner

— såvitt nu är i fråga — få anses besvarade.

Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle under nästa läsår intagas 528 elever,

motsvarande 22 klassavdelningar örn 24 elever. Departementschefen

har i likhet med statskontoret ansett läget vara sådant, att en höjning av

elevantalet i klassavdelningarna borde äga rum. I sådant avseende har

departementschefen förordat en höjning från nuvarande 24 till 28 och tillstyrkt,

att sammanlagt 616 elever — därav 364 manliga och 252 kvinnliga

— intagas med lika fördelning på fyraåriga och tvååriga linjer. Beträffande

fördelningen av nybörj aravdelningarna har departementschefen anslutit sig

till skolöverstyrelsens förslag.

I motionerna I: 252 och II: 251 — såvitt nu är i fråga — har yrkats,

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 70.

att elevantalet måtte i enlighet med föreskrift i gällande stadga för folkskoleseminarierna

bestämmas till 24.

I likhet med skolöverstyrelsen anser sig utskottet böra framhålla, att pedagogiska

skäl tala för att det stadgeenliga antalet av 24 elever per klassavdelning

icke bör annat än i trängande fall överskridas och att de olägenheter,

som följa av ett större elevantal, äro särskilt framträdande vid de för

utbildningen så viktiga praktiska övningarna. Med hänsyn till den konstaterade

stora lärarbristen har utskottet likväl ansett sig böra biträda departementschefens

förslag örn en elevintagning av 28 per klassavdelning och får

alltså avstyrka bifall till det i nämnda motioner framställda yrkandet om

begränsning av elevantalet i klassavdelningarna till 24. Utskottet förutsätter

emellertid, att i samband med ovannämnda utredning till övervägande upptages

frågan om vilka åtgärder som kunna och böra vidtagas med avseende å

organisationen av folkskoleseminarierna i syfte att återföra elevantalet i

klassavdelningama till det stadgeenliga antalet av 24.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang föreslagit, har

utskottet jämväl ansett sig böra biträda.

Departementschefen har — såsom av det följande närmare framgår —

föreslagit inrättande av tre provisoriska småskoleseminarier och förordat,

att eleverna vid dessa seminarier skulle få sin praktiska utbildning vid folkskola

i respektive seminariestäder. Några särskilda övningsskollärartjänster

skulle icke inrättas. I stället borde särskilt arvode av 800 kronor för år

utgå till de folkskollärare eller småskollärarinnor, som komma att förordnas

till handledare för seminarieeleverna. Med hänsyn till de olägenheter, som

ett elevantal av 28 i klassavdelningarna vid folkskoleseminarierna kan väntas

medföra för den praktiska utbildningen, har utskottet funnit det befogat,

att möjligheter beredas till en motsvarande anordning vid de åtta folkskoleseminarier,

där under nästa läsår tvååriga linjer komma att vara inrättade,

d. v. s. vid seminarierna i Falun, Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund,

Stockholm, Umeå och Uppsala. Utskottet vill därför föreslå, att ett belopp

av (8 X 800 =) 6 400 kronor ställes till förfogande för utgivande av arvoden

till de folkskollärare på seminarieorterna, som i ortens folkskolor må

kunna komma att förordnas som handledare för seminarieeleverna. Anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör på grund härav

höjas till (396 000 -f- 6 400 =) 402 400 kronor.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

föreslagit beträffande folkskoleseminarierna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) besluta, att personalförteckningen för folkskoleseminarierna

skall tills vidare från och med budgetåret 1945/46

i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

9

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

73 lektorer .................................. A 27

77 övningsskollärare .......................... A 20

7 lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium A 17

12 vaktmästare .............................. A 6;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...................kronor 1 967 600

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt semina- rieläkare m. m., för- slagsvis ........

kronor 24 000

b. Arvoden åt semi- nariebibliotekarier

» 10 000

c. Arvoden åt biträ- den på rektors- expeditionerna . . .

» 10 000

d. Särskilda arvoden

vid provårssemina- rier...........

» 16 300

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid kurser

för utbildande av

kyrkomusiker, för- slagsvis ........

* 5 600

f. Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare . .

» 11 600 »

77 500

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .

402 400

Rörligt tillägg, förslagsvis....... »

369 300

Summa kronor 2 816 800;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 70.

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 816 800 kronor;

II. att motionerna 1:252 och II: 251 — såvitt här är

i fråga — i den mån de icke må anses besvarade med vad

utskottet ovan anfört, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

2:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 152, s. 341—345), vilket innebär en anslagshöjning

med 41 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 351 000 kronor.

3:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 345), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

4:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 154, s. 345 och 346), vilket innebär en anslagshöjning med

30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 50 000 kronor.

5:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 155,

s. 346—373) föreslagit riksdagen att dels besluta, att småskoleseminarierna

i Skara, Strängnäs och Växjö utvidgas på sådant sätt, att seminariet i

Strängnäs kommer att omfatta 3 och vartdera seminariet i Skara och Växjö

4 parallella avdelningar av varje klass, samt att provisoriska dubbelseminarier

upprättas i Falun, Norrköping och Stockholm, allt på sätt departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning

och avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Småskoleseminarierna:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

1 250 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de två ovan under punkten 1 :o) omförmälda likalydande motionerna

1:252 och II: 251, såvitt de avse småskoleseminarierna;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

11

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr L. Bondeson m. fl. (I: 253) och den andra inom andra kammaren

av herrar O. Andersson i Malmö och G. Fahlman (II: 387), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att Landskrona småskoleseminarium

skall utvidgas att omfatta fyra examinationsavdelningar, men att något provisoriskt

seminarium i Norrköping icke skall inrättas.

Beträffande innehållet i förstnämnda två motioner hänvisas till redogörelsen

under punkten l:o) här ovan. I fråga om innehållet i de två andra

motionerna hänvisas till motionen II: 387.

Seminarieorganisationen.

Av de nuvarande 7 småskoleseminarierna äro 6 s. k. dubbelseminarier,

d. v. s. organiserade för utexamination av två klassavdelningar seminarieelever

vartdera per år. Dubbla äro seminarierna i Härnösand, Landskrona,

Lycksele, Skara, Strängnäs och Växjö. Seminariet i Haparanda har en enda

utbildningslinje, vilken är treårig.

Det normala antalet elever i klasserna är 24. Emellertid har Kungl. Majit

för innevarande budgetår och i viss utsträckning redan för budgetåret

1943/44 medgivit, att elevantalet med hänsyn till behovet av ökad examinationskapacitet

må höjas till 26 i varje klass.

Småskoleexaminationens maximala kapacitet är därför för närvarande

(2 X 6 X 26 -f 26 =) 338 småskollärarinnor per år.

Innevarande budgetår har dels full intagning av 13 nybörjaravdelningar

skett vid de egentliga småskoleseminarierna, dels intagits sammanlagt 8 nybörjaravdelningar

vid vissa folkskoleseminarier. Sammanlagt ha alltså 21 nybörjaravdelningar

intagits.

Genom beslut den 3 mars 1944 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen

att, med beaktande, i den mån så vore möjligt, av det förutsebara behovet

av lärare med småskollärarinnekompetens, skyndsamt verkställa utredning

angående småskoleseminariernas lämpliga organisation samt att, efter samråd

med byggnadsstyrelsen i vad anginge byggnadsfrågor, till Kungl. Majit inkomma

med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I anledning härav har skolöverstyrelsen i samband med sina anslagsäskanden

för nästa budgetår överlämnat den begärda utredningen samt avgivit förslag

i ämnet. Överstyrelsen anför i huvudsak följande.

Lärarbehovet. Läraravgången förorsakar ett ersättningsbehov av

475 å 500 småskollärarinnor årligen intill mitten av 1960-talet, men därefter

torde ersättningsbehovet komma att under ett antal år bli ganska litet.

Den ökade nativiteten medför ett ökat lärarbehov, som kan beräknas till

250 per år, lågt räknat, till och med 1951. Senast från och med början av

1960-talet torde lärarbehovet till följd av minskat barnantal komma att raskt

nedgå. Skulle nedgången ske i samma takt som den nu pågående stegringen,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 70.

skulle lärarbehovet då komma att minskas med omkring 250 per år. Rörande

den däremellan liggande tiden — 1950-talet — kan ingenting med bestämdhet

sägas i fråga om barnantalets storlek. Någon ökning av småskolebarnens

antal under dessa år kan dock knappast påräknas. Snarare torde en minskning

komma att ske.

Genom rationalisering såtgärder m. m. kommer behovet av småskollärarinnor

att minskas med bortåt 100 per år under 1940-talet. Hur härmed kommer

att bli under 1950- och 1960-talen kan icke förutses. Sannolikt kommer

dock viss minskning att ske.

På grundval1 av den undersökning rörande arbetslösheten, som skolöverstyrelsen

företog hösten 1941, kan man beräkna, att antalet arbetslösa småskollärarinnor

under läsåret 1943/44 skulle ha uppgått till i medeltal ungefär

300. Detta överskott torde emellertid kunna helt absorberas under läsåret

1944/45.

Av infordrade rapporter från 51 folkskolinspektörer rörande tillgången på

småskollärarinnor framgår följande:

I 1 inspektionsområde ha stora svårigheter förelegat att skaffa vikarier.

I 27 inspektionsområden ha vissa svårigheter förelegat att skaffa vikarier.

I 23 inspektionsområden ha inga svårigheter förelegat att skaffa vikarier.

Vid det tillfälle, då dessa rapporter avfattades (mitten av maj 1944), voro

något mer än 200 småskollärarinnor anställda såsom vikarier för inkallade

folkskollärare.

De underrättelser, som överstyrelsen erhållit rörande lärartillgången under

innevarande hösttermin, visa, att ganska stora svårigheter för närvarande föreligga

att erhålla kompetenta lärarinnor.

Den examination, som kommer att äga rum åren 1945 och 1946, kommer

icke att vara tillräcklig för att möta det lärarbehov, som då finnes.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas följande: Under tiden till och med början

av 1950-talet kan behovet av nya småskollärarinnor uppskattas till omkring

650 per år. Om barnantalet därefter till och med början av 1960-talet

kommer att hålla sig relativt konstant och ingen egentlig rationalisering sker,

skulle behovet av nya småskollärarinnor under denna period hålla sig omkring

500 per år. Då emellertid, som nyss nämnts, barnantalet sannolikt kommer

att minska, åtminstone mot periodens slut, och rationaliseringen att fortsätta,

kan man måhända uppskatta behovet till omkring JpOO per år. Under

resten av 1960-talet kommer lärarbehovet sannolikt att sjunka starkt.

Examinationen åren 1945 och 1946 kan icke täcka det behov av nya

lärarinnor, som då torde finnas. Detta borde egentligen motivera en högre

behovssiffra för de närmaste åren, än vad här ovan nämnts. Med hänsyn

till dels. osäkerheten i beräkningarna av antalet läraravdelningar, dels den

förefintliga relativt orörliga reserven av äldre lärarinnor, synes försiktigheten

dock bjuda, att siffrorna ej upptagas till högre belopp än vad ovan skett.

Elevintagningens storlek. Överstyrelsen får erinra om att gällande

stadga för småskoleseminarierna föreskriver, att i varje klassavdelning

icke må intagas flera än 24 elever. Vid skilda tillfällen har hävdats, att utbildningens

effektivitet skulle äventyras, om ett större antal elever sammanfördes

i en avdelning. Visserligen beslöt 1943 års riksdag av statsfinansiella skäl, att

elevantalet vid vissa seminarier skulle höjas till 26, men riksdagen betonade

på samma gång, att höjningen var att betrakta som ett provisorium, och att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

13

•en återgång till det normala antalet 24 borde ske, så snart omständigheterna

det medgåve. Då det nu gäller att söka utreda organisationens behövliga storlek

på relativt lång sikt, finns det därför för överstyrelsen ingen anledning

att räkna med ett större antal elever per klassavdelning än vad stadgan föreskriver

och den pedagogiska erfarenheten funnit vara lämplig.

De i det föregående utförda approximativa beräkningarna ha givit vid handen,

att det förutsebara behovet av nya småskollärarinnor under tiden till

och med början av 1950-talet kan uppskattas till omkring 650 per år samt att

seminarieorganisationen under den därpå följande 1 O-årsperioden bör vara beredd

att möta ett behov av omkring 400 nya lärarinnor per år, under det att

behovet därefter under en tid kommer att sjunka betydligt. De nämnda siffrorna

motsvara 27, respektive 17 examinationsavdelningar. Detta gäller dock

blott under den förutsättningen, att alla de vid seminarierna intagna eleverna

verkligen kvarstanna på lärarinnan. Så är emellertid icke fallet. Åtskilliga

av eleverna lämna nämligen lärarbanan redan under de allra första åren efter

examen, och några avbryta studierna under seminarietiden. På grund av dessa

omständigheter måste synbarligen elevintagningen göras något större än det

ovannämnda behovet av nya lärarinnor. Seminarieorganisationen synes därför

böra anpassas efter en elevintagning av

28 klassavdelningar under tiden till och med början av 1950-talet,

18 klassavdelningar under tiden från och med mitten av 1950-talet till och

med början av 1960-talet.

Såvitt nu kan förutses, torde därefter en inskränkning av seminarieorganisationen

komma att bli behövlig.

De nuvarande seminariernas utvidgningsmöjl i.gheter.

Den nuvarande seminarieorganisationen med 6 dubbelseminarier

och 1 enkelseminarium medger en utexamination av 13 klassavdelningar årligen.

Den är alltså icke tillräcklig för den examination, som enligt ovanstående

skulle erfordras för de närmaste 15 å 20 åren.

När det gäller att finna utvägar för en expansion av seminarieverksamheten,

bör man givetvis i första hand söka utröna, i vad mån de redan befintliga

småskoleseminarierna ha möjlighet att mottaga ytterligare elevavdelningar.

En utvidgning av de nuvarande dubbelseminarierna med en tredje, möjligen

även en fjärde parallellavdelning är därvid tänkbar, därest lokala förutsättningar

härför finnas. En sådan ökning av seminarieavdelningarnas antal medför

emellertid också med med nödvändighet en utvidgning av seminariernas övningsskolor.

Ett dubbelseminarium, d. v. s. ett seminarium med två parallellavdelningar

i båda klasserna, behöver en övningsskola omfattande 5 läraravdelningar.

Om seminariet utvidgas till att omfatta tre parallellavdelningar i

varje klass, måste man beräkna 7 läraravdelningar i övningsskolan o. s. v.

Intet av de nuvarande småskoleseminarierna har möjlighet att inom de lokaler,

som seminariet nu disponerar, mottaga nyssnämnda antal avdelningar

av seminarieelever och övningsskolbarn. Utvidgningen kommer därför att

medföra krav på tillbyggnad eller förhyrning av nya lokaler. Trots detta måste

dock en sådan utvidgning vara att föredraga ur ekonomisk synpunkt framför

upprättande av nya fristående seminarier.

De nuvarande småskoleseminarierna kunna enligt överstyrelsen genom en

utbyggnad av lokalerna givas följande examinationskapacitet:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 70.

Seminariet i Haparanda

» » Lycksele ..

» »Härnösand

» » Strängnäs .

» » Skara

» »Växjö

» »Landskrona

1 examinationsavdelning

2 examinationsavdelningar

3

3

4

4

4

»

»

Summa 21 examinationsavdelningar.

Upprättande av provisoriska seminarier. Skolöverstyrelsen

kommer alltså till det resultatet, att av de 28 examinationsavdelningar,

som befunnits erforderliga under tiden till och med början av 1950- talet, blott 21 kunna åstadkommas genom en utvidgning av de redan befintliga

seminarierna. För de återstående 7 erforderliga examinationsavdelningarna

skulle följaktligen provisoriska seminarier behöva inrättas. Härvid uppstår

emellertid det spörsmålet, om utvidgningen av de nuvarande seminarierna

verkligen bör göras så omfattande, att däri inrymmas 21 klassavdelningar.

Då enligt överstyrelsens i det föregående gjorda beräkningar den erforderliga

examinationskapaciteten från och med mitten av 1950-talet endast behöver

utgöra 18 avdelningar, kunde det synas mest ändamålsenligt att icke utvidga

de nuvarande seminarierna mer än som svarar mot sistnämnda behov. I så fall

skulle de provisoriska seminarierna behöva anordnas för 10 examinationsavdelningar.

Härom har överstyrelsen närmare anfört följande.

Vissa skäl tala för att man i möjligaste mån bör utnyttja de redan befintliga

seminarierna, även om deras utbyggande blir rätt dyrbart, innan man

vidtar åtgärder för att inrätta provisoriska seminarier.

Även dessa senare komma nämligen att ställa sig relativt dyrbara (hyra

för lokaler, inköp av möbler och utrustning, avlönande av särskild rektor).

Viktigare än dessa ekonomiska synpunkter äro de pedagogiska och organisatoriska.

Framförallt kommer lärarfrågan vid de provisoriska seminarierna

att bli bekymmersam.

Särskilda svårigheter komma att yppa sig vid valet av rektorer för de provisoriska

seminarierna.

De hjälpmedel, som stå till förfogande vid utbildningen, måste bli torftigare

än vid ett permanent seminarium. Särskilt gäller detta seminariets

bokbestånd.

Till ett seminarium hör såsom en mycket viktig del en övningsskola. Att

upprätta en sådan vid ett provisoriskt seminarium synes emellertid icke

kunna komma i fråga. Elevernas praktiska utbildning bör därför anordnas

på annat sätt vid de provisoriska seminarierna. En överenskommelse bör träffas

med ortens skolmyndigheter örn att auskultationer och övningslektioner

få förläggas till ortens folkskolor, där för ändamålet lämpliga och skickliga

lärare få tjänstgöra såsom handledare för eleverna.

De svårigheter, som måste uppträda vid de provisoriska seminarierna, och

de nackdelar, som utbildning därstädes har i jämförelse med utbildningen

vid de permanenta seminarierna, böra givetvis icke hindra upprättande av

provisoriska seminarier, då de permanenta icke räcka till. Överstyrelsen finner

emellertid, att man i första hand bör utnyttja de nuvarande seminarierna

och att provisoriska seminarier böra inrättas endast i den mån erforderliga

klassavdelningar icke kunna inrymmas i de nuvarande seminarierna efter

deras utvidgning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70. 15

Överstyrelsen anser sålunda, att de nuvarande seminarierna böra utvidgas

till att omfatta sammanlagt 21 examinationsavdelningar och att provisoriska

seminarier böra upprättas för de återstående 7 examinationsavdelningarna.

Förläggningen av de provisoriska seminarierna.

Överstyrelsen har funnit följande städer böra komma i fråga som förläggningsort

i nedan nämnd ordning, nämligen

Stockholm (2 avdelningar),

Norrköping (2 å 3 avdelningar),

Falun (2 avdelningar),

Örebro (2 avdelningar).

Överstyrelsens förslag. Överstyrelsens förslag i organisationsfrågan

innebär sammanfattningsvis följande:

Nuvarande seminarier

Haparanda. . .

Lycksele

Härnösand . . .

Strängnäs. .. .

Skara.......

Växjö ......

Landskrona . .

Provisoriska seminarier

Falun............................2

Stockholm.........................2

Norrköping.......................2å3

Summa 27 å 28

Elevintagningen 1945. För nästa budgetår föreslår skolöverstyrelsen

en intagning av 27 X 26 = 702 elever. Härigenom skulle den beräknade

lärarbristen år 1947 — omkring 700 lärare — komma att i stort sett

täckas. Därest endast 24 elever per klass skulle intagas 1945, skulle för att

täcka denna brist erfordras 30 nybörjara vdelningar, nämligen 29 vid tvååriga

linjen (29 X 24 = 696) och 1 vid den treåriga linjen.

Statskontoret påyrkar i första hand, att elevantalet per klass höjes till 28.

Vidare föreslår statskontoret, att den nuvarande seminarieorganisationenutbygges

endast till en examinationskapacitet av 17 klasser per år, att endast

två provisoriska dubbelseminarier upprättas (Stockholm och Falun), att dessa

skola förestås av därvarande folkskoleseminarierektorer samt att nya övningsskolklasser

inrättas allenast i den mån så kan anses oundgängligen

nödvändigt.

Dcpartementschejen har biträtt överstyrelsens förslag med den ändringen,

att han i stället för en utbyggnad av seminarierna i Härnösand och Landskrona

med 1 respektive 2 avdelningar förordar en intagning av 28 elever per

klass. Departementschefen anför följande.

Examinationsavdelningar

..... 1

.....2

.....3 (+1)

.....3 (+ 1)

.....4 (+ 2)

.....4 (+ 2)

.....4 (+ 2)

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 70.

Som inledningsvis framhållits, var redan förra året situationen sådan, att

de befintliga småskoleseminariernas examinationskapacitet, sammanlagt 13

klassavdelningar med för närvarande högst 26 elever i varje klass, icke ens med

utnyttjande av samtliga resurser kunde förslå. Problemet löstes då genom att

vissa folkskoleseminarier togos i anspråk för utbildning jämväl av småskollärinnor.

Denna anordning förklarade min företrädare emellertid då endast vara

att betrakta såsom ett av förhållandena framtvingat provisorium. Av vad i det

föregående under punkten 151 anförts framgår även, att folkskoleseminarierna

nu för en tid framåt måste anlita alla sina resurser för det egna behovet.

Under sådana förhållanden kan någon ny intagning av elever för utbildning

till småskollärarinnor vid dessa seminarier ej ske. Andra utvägar måste

uppenbarligen tillgripas.

Av skolöverstyrelsens utredning framgår, att behovet av nya lärare är särskilt

stort under de närmaste 7 åren samt att behovet under 1 O-årsperioden

därefter visserligen är större än vad som svarar mot den nuvarande examinationskapaciteten

men likväl avsevärt mindre än under nyssnämnda 7-årsperiod.

Då det nu gäller att skapa en ny seminarieorganisation, synes mig denna böra

avpassas efter det på längre sikt beräknade behovet. Vad som därutöver för

de närmaste åren kan krävas bör fyllas genom provisoriska åtgärder. Som av

det. föregående framgår har skolöverstyrelsen för den närmast följande 7-årsperioden

beräknat den erforderliga elevintagningen till 28 klassavdelningar årligen

och för perioden därefter till 18 avdelningar årligen. Med tillämpning av

vad nyss framhållits synes mig alltså seminarieorganisationen böra beräknas

med hänsyn till sistnämnda examinationsbehov eller 18 klassavdelningar.

Detta skulle emellertid nödvändiggöra inrättande av provisoriska seminarier

för icke mindre än 10 klassavdelningar. Överstyrelsen har i stället räknat med

21 avdelningar inom den nuvarande organisationens ram och 7 avdelningar

i provisoriska seminarier. Av olika anledningar, icke minst pedagogiska skäl,

synas mig de provisoriska seminarierna ej böra givas större omfattning än

vad överstyrelsen sålunda föreslagit. Det är därför nödvändigt att söka åstadkomma

en begränsning av det totala antalet examinationsavdelningar. Överstyrelsen

har i sitt förslag räknat med en återgång till det normala maximiantalet

elever per klass, 24. Som bekant har de sista två åren en höjning

av detta antal till 26 medgivits. Statskontoret har, liksom förut beträffande

folkskoleseminarierna, förordat en höjning av elevantalet till 28. Som av

punkten 151 framgår har jag för folkskoleseminariernas vidkommande anslutit

mig till statskontorets förslag. Då några pedagogiska skäl för åtskillnad i

nu ifrågavarande hänseende mellan de båda seminarietyperna icke torde kunna

förebringas och de statsfinansiella förhållandena nödvändiggöra största möjliga

utnyttjande av den befintliga seminarieorganisationen, vill jag därför även

för småskoleseminariernas del förorda en höjning tillsvidare av elevantalet per

klassavdelning till 28. Jag förutsätter dämd givetvis, att överstyrelsen alltjämt

bör äga möjlighet att med hänsynstagande till de lokala förhållandena

i särskilda fall besluta om begränsning av elevantalet till 24 eller 26. Den

sålunda föreslagna åtgärden skulle möjliggöra en begränsning av antalet examinationsavdelningar

med högst 4. I stället för 28 avdelningar om 24 elever

skulle krävas 24 avdelningar örn 28 elever (24 X 28 =) 672. Av dessa böra,

som jag förut framhållit, 18 erhållas inom den nuvarande organisationens

ram och de återstående 6 genom inrättandet av provisoriska seminarier.

De utvidgningar av nuvarande seminarier, som påkallas av vad jag här förordat,

synas mig med hänsyn till förefintligheten av lämpliga lokaler och andra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

17

på frågan inverkande förhållanden böra komma till stånd vid seminarierna i

Skara, Strängnäs och Växjö. Sålunda räknar jag med att under nästa budgetår

följande antal klassavdelningar komma att intagas vid seminarierna, nämligen

4 vid ett vart av seminarierna i Skara och Växjö, 3 vid seminariet i Strängnäs,

2 vid vart och ett av seminarierna i Härnösand, Landskrona och Lycksele

samt 1 vid seminariet i Haparanda. Tillsammans gör detta en elevintagning av

(2 X 4 X 28 + 3 X 28 -j- 3 X 2 X 28 + 28 —) 504 elever eller något därunder.

Beträffande förläggningen av de provisoriska seminarierna synas mig överstyrelsens

skäl till förmån för Stockholm och Falun bärande. I nämnda städer

bör sålunda inrättas ett provisoriskt dubbelseminarium. För det tredje

seminariets förläggande finnas huvudsakligen tvenne alternativ, Örebro och

Norrköping. I likhet med skolöverstyrelsen har jag funnit Norrköping böra

givas företräde med hänsyn till att lokalfrågan där ställer sig gynnsammare.

Som överstyrelsen anfört torde möjligheter även finnas att för framtiden utöka

ett dit förlagt dubbelseminarium med ytterligare en parallellavdelning. Vid de

provisoriska seminarierna skulle alltså intagas högst (3 X 2 X 28 —) 168 elever.

Tillsammans skulle alltså under de närmaste 7 åren kunna intagas ett

högsta elevantal av (504 -f- 168 —) 672.

Det av skolöverstyrelsen för budgetåret 1945/46 beräknade något större

intagningsbehovet, 694 elever, torde icke behöva föranleda några särskilda åtgärder

för detta år.

Till frågan om vissa byggnadsarbeten, vilka föranledas av den utvidgade

organisationen, återkommer jag i annat sammanhang.

Anslagsberäkningar.

Den föreslagna utvidgningen av seminarieorganisationen har föranlett förslag

örn viss utbyggnad av personalorganisationen.

Rektorstjänster. Tre nya sådana tjänster föreslås för de tre provisoriska

seminarierna, samtliga placerade i avlöningsgrupp II (E 8), vilken är avsedd

för dubbelseminarier. Rektorerna i Skara, Strängnäs och Växjö, vilka avses

skola utvidgas, föreslås från och med den 1 juli 1946 uppflyttade till avlöningsgrupp

I (E 9) och erhålla nedsatt undervisningsskyldighet. Rektorerna vid

seminarierna i Skara och Växjö, vilka seminarier skola utvidgas till dubbel

kapacitet, föreslås dock få ett lönetillägg av 510 kronor vardera redan för

innevarande budgetår.

Adjunktstjänster. Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning av antalet dylika

tjänster med 5 ordinarie och 3 extra ordinarie.

Övningsskollärartjämter. Departementschefen förordar inrättande av 2 ordinarie

och 3 extra ordinarie sådana tjänster, alla avsedda för permanenta

seminarier. För de provisoriska seminarierna anses inga dylika befattningar

erforderliga, då seminarieeleverna avses skola få sin praktiska utbildning vid

någon av förläggningsortens vanliga folkskolor. Departementschefen föreslår

ett arvode av 800 kronor för år ät de vederbörande skoldistrikt tillhörande

folkskollärare eller småskollärarinnor, som förordnas till handledare för seminaristerna.

I kostnadshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

368 100 kronor.

Bihang till rilcsdagens protokoll 19^5. 6 nami. Nr 70.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 70.

Utskottet.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att behovet av nya småskollärare är

särskilt framträdande under de närmaste sju åren samt att behovet under

tioårsperioden därefter visserligen är större än vad som svarar mot den nuvarande

examinationskapaciteten men likväl avsevärt mindre än under nämnda

sjuårsperiod. Skolöverstyrelsen har beräknat den erforderliga elevintagningen

för omförmälda sjuårsperiod till 28 klassavdelningar årligen och för

perioden därefter till 18 avdelningar årligen. För att möta den närmaste

tidens behov skulle enligt överstyrelsens förslag böra intagas 21 avdelningar

inom den nuvarande organisationens ram och 7 avdelningar i provisoriska

seminarier. Härvid har överstyrelsen räknat med en återgång till det normala

maximiantalet elever per klass d. v. s. 24, dock att för nästa läsår skulle intagas

26 elever per klass vid de seminarier, där detta låter sig göra.

Departementschefen har framhållit, att då det nu gällde att skapa en ny

seminarieorganisation, denna syntes böra anpassas efter det på längre sikt

beräknade behovet och att vad därutöver kunde krävas för de närmaste åren

borde fyllas genom provisoriska åtgärder. Departementschefen har, utgående

från denna ståndpunkt, ansett organisationen böra beräknas med hänsyn till

nyss angivna examinationsbehov eller alltså till 18 klassavdelningar. Då icke

minst pedagogiska skäl talade för att de provisoriska seminarierna begränsades

att omfatta högst det av skolöverstyrelsen föreslagna antalet, måste enligt

departementschefens mening det totala antalet examinationsavdelningar

nedbringas. För att möjliggöra att samtidigt härmed examinationskapaciteten

kan hållas i stort sett på den av överstyrelsen angivna nivån har departementschefen

— i anslutning till den ståndpunkt han intagit beträffande folkskoleseminarierna

— förordat en höjning tills vidare av elevantalet per klassavdelning

till 28. Departementschefen har emellertid härvid förutsatt, att

överstyrelsen alltjämt borde äga möjlighet att med hänsynstagande till de

lokala förhållandena i särskilda fall besluta om begränsning av elevantalet

till 24 eller 26. Den av departementschefen föreslagna begränsningen av antalet

klassavdelningar innebär i förhållande till skolöverstyrelsens förslag, att

vid vart och ett av seminarierna i Landskrona och Härnösand skulle intagas

2 avdelningar mot av överstyrelsen föreslagna 4 respektive 3. Härigenom

skulle någon utbyggnad av lokalerna vid seminarierna i Landskrona och Härnösand

— vilket skulle draga en sammanlagd kostnad av 1 190 000 kronor

(590 000 kronor för Landskrona och 600 000 kronor för Härnösand) — undvikas.

Enligt departementschefens förslag skulle de provisoriska seminarierna förläggas

till Stockholm, Falun och Norrköping samt omfatta 6 klassavdelningar. I

I motionerna I: 252 och II: 251 — såvitt nu är i fråga — har yrkats, att

elevantalet måtte i enlighet med föreskrift i gällande stadga för småskoleseminariema

bestämmas till 24 och i motionerna I: 253 och n: 387 har föreslagits,

att Landskrona småskoleseminarium måtte utvidgas att omfatta 4 av
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70. 19

delningar och att något provisoriskt seminarium i Norrköping icke skulle

inrättas.

Utskottet har för sin del med hänsyn till det konstaterade trängande behovet

av en ökad utexamination av småskollärare ansett sig böra ansluta sig

till det av departementschefen framlagda förslaget. På grund av statsfinansiella

skäl anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till motionerna I: 253

och 11:387. Vidkommande det i motionerna 1:252 och 11:251 framställda

yrkandet, vilket utskottet icke heller funnit sig böra biträda, vill utskottet

— under erinran örn vad1 utskottet beträffande motsvarande spörsmål anfört

i fråga örn folkskoleseminarierna — framhålla, att enligt utskottets mening

olägenheterna av ett elevantal av 28 i klassavdelningarna vid småskoleseminarierna

äro väl så framträdande som vid folkskoleseminarierna. Utskottet förutsätter

därför, att Kungl. Maj:t till övervägande upptager frågan örn vilka

åtgärder som kunna och böra vidtagas med avseende å organisationen av småskoleseminarierna

i syfte att, när förhållandena det medgiva, återföra elevantalet

i klassavdelningarna till det stadgeenliga antalet av 24.

Emot vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang föreslagit, har

utskottet icke funnit annat att erinra än att utskottet — i anslutning

till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit beträffande folkskoleseminarierna

— funnit det befogat, att möjligheter beredas att för seminarieelevernas

praktiska utbildning icke blott för de föreslagna provisoriska

seminariernas del utan även för de nuvarande seminariernas del utnyttja folkskolorna

på seminarieorterna. I sådant avseende torde ett belopp av (7 X

X 800 =) 5 600 kronor böra ställas till förfogande för utgivande av arvoden

till de folkskollärare eller småskollärare på seminarieorterna, som i folkskolor

därstädes må komma att förordnas som handledare för seminarieeleverna. Anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör på grund härav

höjas till (294 500 + 5 600 =) 300 100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) besluta, att småskoleseminarierna i Skara, Strängnäs

och Växjö utvidgas på sådant sätt, att seminariet i Strängnäs

kommer att omfatta 3 och vartdera seminariet i Skara

och Växjö 4 parallella avdelningar av varje klass samt att

provisoriska dubbelseminarier upprättas i Falun, Norrköping

och Stockholm, allt på sätt departementschefen förordat;
b)

godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 70.

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

9 rektorer, avlöningsgrupp II................. E 8

1 rektor, avlöningsgrupp III.................. E 7

30 adjunkter ................................ A 23

6 lärare i teckning ......................... A 21

7 » i musik ............................ A 21

7 » i gymnastik med lek och idrott........ A 21

29 övningsskollärare .......................... A 20

6 lärarinnor i kvinnlig slöjd.................. A18

1 lärarinna i hushållsgöromål.................. A16

7 vaktmästare .............................. A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

4 ämneslärare ........................

A 20

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

3 adjunkter............................Eo 21;

c) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1.

2.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt semina
rieläkare

m. m., förslagsvis

.........kronor 16 900

b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier

. . » 5 900

c. Arvoden åt biträden

på rektorsexpedi
tionerna.

....... » 5 100

d. Tilläggsarvoden åt

lärare i trädgårdsskötsel

......... » 1400

’e. Arvode åt ett biträde

för matlagningen

vid seminariet

i Lycksele . . . » 1 800 »

767 500

31 100

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

21

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............kronor 300 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.........» 157 600

Summa kronor 1 256 300;

d) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 256 300 kronor;

II. att motionerna 1:252 och II: 251 — såvitt här är

i fråga — icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

lil. att motionerna I: 253 och II: 387 — såvitt här är i

fråga — icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

6:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 156, s. 373—376), vilket innebär en anslagshöjning

med 47 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 144 400 kronor.

7:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 376), vilket innebär en anslagshöjning

med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 36 500 kronor.

8:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. Kungl. Majit har (punkt 158,

s. 377 o. 378) föreslagit riksdagen att till Småskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under

punkten 5:o) omförmälda likalydande motionerna I: 253 och II: 387, såvitt

de avse förevarande anslag.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 253 och II: 387, såvitt här är

i fråga, till Småskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

9:o) Byggnadsarbeten vid vissa småskoleseminariet. I propositionen

nr 200 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 9 mars 1945, föreslagit riks
-

VUkottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 70.

dagen att för budgetåret 1945/46 å kapitalbudgeten under rubrik Statens

allmänna fastighetsfond anvisa dels till Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Skara ett investeringsanslag av 804 000 kronor, dels till Vissa

till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Strängnäs ett investeringsanslag

av 680 000 kronor, dels oek till Vissa till- och ombyggnadsarbeten

vid småskoleseminariet i Växjö ett investeringsanslag av 507 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under

punkten 5: o) omförmälda likalydande motionerna I: 253 och II: 387, såvitt

de avse förevarande anslag.

Ivungl. Maj:ts ifrågavarande förslag är en följd av den ståndpunkt

departementschefen enligt punkten 5:o) här ovan intagit till frågan örn utbyggnad

av de permanenta småskoleseminarierna. Skolöverstyrelsen hade

förordat utbyggnad även av småskoleseminarierna i Landskrona och Härnösand

för en sammanlagd kostnad av 1 190 000 kronor, varav 590 000 kronor

belöpande å det förra1 och 600 000 kronor å det senare seminariet.

Skara. För budgetåret 1938/39 anvisades dels ett reservationsanslag

av 126 000 kronor för till- och påbyggnad av en flygelbyggnad m. m., dels

ett reservationsanslag av 14 500 kronor till toalettanordningar vid seminariet.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1939 fingo ifrågavarande

byggnadsarbeten icke fullföljas i vidare män än i vad avsåge upprättande

av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar. Vidare anvisades för budgetåret

1939/40 ett reservationsanslag av 17 500 kronor till ny vaktmästarbostad

vid seminariet. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 februari 1940

fick detta anslag icke disponeras i annan mån än som erfordrades till bestridande^

av kostnaderna för redan utförda förarbeten. Sedermera anvisade

1944 års riksdag å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 under rubriken (Enoch

tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Skara ett investeringsanslag

av 196 000 kronor, avseende genomförande av nyssnämnda byggnadsarbeten

enligt i kostnadsbesparande syfte något omarbetade planer. Dessa

arbeten ha ännu icke igångsatts.

Genom den nu föreslagna utvidgningen av seminariet har byggnadsfrågan

kommit i ett annat läge. De förut ifrågasatta arbetena skulle nu vara otillräckliga.

Byggnadsstyrelsen har låtit utreda såväl frågan om en omändring

och utökning av den befintliga seminariebyggnaden som möjligheten av

dennas rivning och ersättande med en nybyggnad. Därvid har det senare

alternativet visat sig ej blott ge ett avsevärt bättre resultat i fråga örn planlösningen

utan även ställa sig ekonomiskt fördelaktigare. Byggnadsstyrelsen

bär därför ansett sig böra förorda detta alternativ.

Strängnäs. Förslaget avser tillbyggnad av en trevånings flygel och

nybyggnad av ett gymnastikhus.

Växjö. Förslaget avser dels en förening av huvud- och gymnastikbyggnaderna.

genom en nybyggnad i tre våningar dels ock vissa ändringsarbeten

i befintliga byggnader.

1 För vissa byggnadsarbeten vid seminariet i Landskrona har av 1911 års riksdag härutöver

på tilläggsstat för budgetåret 1913/11 anvisats ett investeringsanslag av 110 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

23

Under hänvisning till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit

till frågan om småskoleseminariernas organisation tillstyrker utskottet bifall

till Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 253 och II: 387, såvitt här är

i fråga,

a) till Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet i

Skara för budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 804 000 kronor;

b) till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Strängnäs för budgetåret 1945/46 under statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av

680 000 kronor;

c) till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Växjö för budgetåret 1945/46 under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 507 000

kronor.

Stockholm den 13 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo,

Sven Larsson, Bäcklund, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Carlström, Emil Petersson, Ragnar

Bergh och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Persson i Falla,

Bergström, Mårtensson, Wallentheim, Malmborg i Skövde, Viklund, Onsjö, Sefve, Hoppe och

Thäpper.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 70.

Reservationer:

1) vid punkten l:o) (Folkskoleseminarierna: Avlöningar) av herrar Oscar

Olsson, Emil Petersson, Malmborg i Skövde och Hoppe, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Såsom av---anses besvarade.

Departementschefen frångår skolöverstyrelsens förslag örn intagning av, som

hittills, 24 elever i varje klass och hemställer, att elevantalet skall ökas till 28.

Motiveringen är, att skolöverstyrelsen beräknat lärarbehovet för läsåren 1945/

48 till 2 112 nya lärare, under det att endast 835 väntas bli utexaminerade

samma tid, varför ett underskott skulle uppstå på 1 277 lärare. Med samma

intagning för framtiden som skolöverstyrelsen föreslår skulle, på grund av utexamineringen

av studentklasser 1947 och 1948, underskottet det sistnämnda

året bli minskat med (2 X 11 X 24 =) 528, således till 749. Med en intagning

enligt departementschefens förslag under samma tid skulle underskottet

stanna vid 661. Denna skillnad på 88 utexaminerade under fyra år är dock relativt

ringa i förhållande till det i båda fallen stora underskottet. Dessutom är

att märka, att även enligt skolöverstyrelsens förslag, till och med om seminarieorganisationen

inte till dess utvidgats, redan 1948 ett antal av 500 nya lärare

kommer att utexamineras och därefter årligen 528 mot endast 51 i fjol, 120

i år, 331 år 1946 och 400 år 1947. Men det är ju även departementschefens

mening, att seminarieorganisationen skall väsentligt utvidgas på grundval av

en utredning, som verkställes redan innevarande år. Vilka resultat utredningen

kan komma till beträffande kostnaderna och effektiviteten av utvidgningen är

naturligtvis ovisst, men det synes ändå både ovanligt och mindre välbetänkt

att under pågående utredning vidtaga genomgripande försämringar i svensk

lärarutbildning.

Detta blir nämligen enligt en praktiskt taget enhällig sakkunskap följden av

denna ökning av klassernas storlek. Den största fördel för utbildningen som

vanns vid 1936 års seminarieorganisation var bestämmandet av maximiantalet

elever till 24 i varje klass. Av betydelse var redan den bättre undervisning som

det lägre elevantalet medgav, mest kanske i vissa naturvetenskapliga ämnen

samt vid den individuella handledningen i musik. Men långt betydelsefullare

än allt annat var stärkandet av den praktiska lärarutbildningen, seminariernas

viktigaste uppgift. I motionerna I: 252 och II: 251 lämnas en ovederlägglig

utredning om den påtagliga försämring av lärarutbildningen, som blir den

nödvändiga följden örn lärjungeantalet ökas på sätt departementschefen föreslår.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat kommer tiden för de praktiska

övningarna att per elev sänkas med i genomsnitt 15—20 procent. Redan nu

måste övningsskolans lärare avstå en orimligt stor del av sina lektioner åt

seminarieeleverna, och det är otänkbart, att lektionernas antal kan ökas i förhållande

till det ökade, antalet seminarister, om det skall kunna vara tal örn

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

25

verklig skoluppfostran under läraren. Rektorn vid folkskoleseminariet i Uppsala

har vid en enquéte bland f. d. elever för att utröna deras synpunkt på seminariernas

utbildning genomgående fått önskemålet om större utrymme på schemat

för praktiska undervisningsövningar; även med nuvarande elevantal i klasserna

ha dessa i allt för hög grad måst antaga karaktären av prov på vederbörandes

undervisningsskicklighet.

Då dagens skoldiskussion genljuder av kravet på reformer i samtliga skolformer,

måste det te sig som en orimlig motsägelse att i det läget framlägga förslag

om en radikal försämring av lärarutbildningen för vår ojämförligt största

och viktigaste skola, där den första grundläggande bildningen meddelas åt

praktiskt taget alla svenska barn. Invändningen att alternativet till sämre utbildade

lärare enligt skolöverstyrelsens beräkning av den kommande lärarbristen

måste bli, att skolor komma att stå utan lärare, har inte skolöverstyrelsen,

den ansvariga myndigheten, dragit. Överstyrelsen hänvisar till utvägar,

som kunna skapas av den beslutade utredningen. Skolöverstyrelsen är väl medveten

örn att intagningen i år av 24 elever i vardera av 22 klasser är för liten.

Ett för lågt antal intagna under ett år bör dock efter en grundlig utredning

kunna på något sätt kompenseras. En utväg, och säkerligen inte den enda möjliga,

vore att 1948 låta de lärare, som ingå i pensionsåldern eller tidigare blivit

pensionerade, få tjänstgöra, i mån av behov, ytterligare ett år.

Erfarenhet föreligger av faran att handla i något slags panikstämning vid

både vidgandet och krympandet av vår seminarieorganisation på grundval av

osäkra prognoser om kommande årtiondes antal barn och läraravdelningar i

skolorna.

Vår nuvarande seminarieorganisation av 1936 med en beräknad utexamination

av 16 klassavdelningar för år, som skulle vara helt genomförd 1939/40,

visade sig så rymligt tilltagen att riksdagen redan 1941 beslöt, att endast en

klass på 24 elever skulle intagas i stället för de 16 med plats för 384. De båda

följande åren tog man endast in 6 respektive 10 klasser, och först i fjol ansåg

man sig böra gå upp till en intagning av 18 klasser. Risken för en liknande utveckling

efter även en stark utvidgning av seminarieorganisationen i år och

nästa år borde vara rätt obefintlig, av många skäl. Men någon anledning till

förhastade åtgärder, som allvarligt måste skada lärarutbildningen, föreligger

dock icke. Någon lättnad i bristen på folkskollärare redan nästa år skulle uppstå,

om förhållandena möjliggjorde någon minskning av inkallelserna till militärtjänstgöring.

Utskottet anser sig alltså icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om ökning

av elevantalet i klassavdelningarna till 28 lärjungar. I enlighet med skolöverstyrelsens

förslag förordar utskottet att för nästa läsår intagas 22 klasser

med 24 lärjungar i varje klass.

I övrigt---beträffande folkskoleseminarierna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 70.

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och punkten l:o) i motionerna I: 252 och II: 251, såvitt här

är i fråga,

a) besluta att---A 6;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till... kronor 1 967 600

2. Arvoden och —.. » 77 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................. » 396 000

4. Rörligt tillägg... » 369 300

Summa kronor 2 810 400;

c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 810 400 kronor;

II. att punkten 2:o) i motionerna I: 252 och II: 251 må anses

besvarad med vad utskottet här ovan anfört»;

2) vid punkten 5:o) (Småskoleseminariema: Avlöningar)

dels av herrar Oscar Olsson, Emil Petersson, Malmborg i Skövde och

Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Av den---skulle inrättas.

Vad utskottet vid punkten om folkskoleseminariema anfört i fråga örn

en intagning av 28 elever i klasserna i stället för 24 gäller i minst lika hög

grad för småskoleseminariema. Därtill kommer, att riksdagen i fjol vid beslutet

att då bestämma antalet elever att intagas under året till 26 i varje

klass uttryckligen betonade, att höjningen vore att betrakta som ett provisorium

och att en återgång till det normala antalet 24 borde ske, så snart

omständigheterna det medgåve. I full överensstämmelse härmed står skolöverstyrelsens

yttrande: ’Då det nu gäller att söka utreda organisationens

behövliga storlek på relativt lång sikt, finns det därför för överstyrelsen

ingen anledning att räkna med ett större antal elever per klassavdelning,

än vad stadgan föreskriver och den pedagogiska erfarenheten funnit lämpligt’.

Departementschefens motivering att inga pedagogiska skäl borde

kunna förebringas för att inte småskoleseminariema i utbildningshänseende

skulle sänkas i proportion till den försämring som föreslås för folkskoleseminariema

kan utskottet inte finna bärande. När departementschefen

förordar denna försämring ''tills vidare’, vill utskottet fästa uppmärksamheten

på att den komme att gälla för åtminstone sju år enligt de av departementschefen

gjorda beräkningarna och således gälla utbildningen av minst

4 700 lärarinnor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70.

27

Även om antalet intagna elever vid en begränsning av 24 per klass i år

icke skulle bli så högt som är önskvärt, enligt departementschefens uppgift

672, äro förhållanden dock inte sådana, att ett förhastat beslut i denna viktiga

skolfråga bör fattas i något slags panikstämning. Den ansvariga myndigheten,

skolöverstyrelsen, visar, utom på osäkerheten i beräkningarna

av antalet läraravdelningar, också på den säkerhetsmarginal, som finns i

den stora reserv av äldre lärarinnor, som alltid står till förfogande. Dessutom

voro i maj 1944, då beräkningarna gjordes, 200 småskollärarinnor

anställda som vikarier för inkallade folkskollärare.

Då minskningen av antalet intagna i år emellertid blir så högt som 96,

om endast 24 elever intagas per klass i den av departementschefen föreslagna

organisationen, anser utskottet i enlighet med vad i motionerna I: 253

och II: 387 påyrkats att Landskrona seminarium bör utvidgas att omfatta

fyra examinationsavdelningar i stället för två. Härigenom skulle hela organisationen

komma att redan i år omfatta 26 avdelningar och antalet intagna

elever bli 624 eller 286 utöver den nuvarande organisationens maximala.

kapacitet per år. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit till nästa års

riksdag framlägger förslag örn småskoleseminarieorganisationens utvidgning

till 28 avdelningar.

Ett bifall till vad utskottet sålunda förordat innebär, att i personalförteckningen

böra uppföras ytterligare en ordinarie adjunktstjänst, en övningsskollärartjänst

och en extra ordinarie adjunktsbefattning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 252 och II: 251 — såvitt här är i fråga

— ävensom motionerna I: 253 och II: 387,

a) besluta, att småskoleseminarierna i Skara, Strängnäs,

Växjö och Landskrona utvidgas på sådant sätt, att seminariet

i Strängnäs kommer att omfatta 3 och vartdera seminariet

i Skara, Växjö och Landskrona 4 parallella avdelningar

av varje klass, samt att provisoriska dubbelseminarier upprättas

i Falun, Norrköping och Stockholm, allt på sätt utskottet

förordat;

b) godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

9 rektorer, avlöningsgrupp II...............E 8

31 adjunkter............................. A 23

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 70.

80 övningsskollärare

A 20

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e:

4 adjunkter.............................Eo 21;

c) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 781 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt semina
rieläkare

m. m., förslagsvis.

........kronor 17 200

b. Arvoden åt seminariebibliotekarier

. .

c. Arvoden åt biträden

på rektorsexpeditionerna.

.......

d. Tilläggsarvoden åt

lärare i trädgårdsskötsel

.........

e. Arvode åt ett bi
träde

för matlagningen

vid seminariet

i Lycksele . . . kronor 1 800 » 31700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ » 311900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_160 600

Summa kronor 1 285 200;

d) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1285 200 kronor»;

dels ock av herr Bergström, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionerna I: 253 och II: 387 — vilket i förhållande till utskottets förslag

innebär minskning med en rektorstjänst i avlöningsgrupp II samt ökning med

dels en övningsskollärartjänst, dels ock en extra ordinarie adjunktsbefattning

— och till följd därav hemställa,

6 050

5 250

1 400

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70. 29

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 253 och II: 387, såvitt här är i fråga,

a) besluta, att småskoleseminariema i Skara, Strängnäs,

Växjö och Landskrona utvidgas på sådant sätt, att seminariet

i Strängnäs kommer att omfatta 3 och vartdera seminariet

i Skara, Växjö och Landskrona 4 parallella avdelningar

av varje klass, samt att provisoriska dubbelseminarier upprättas

i Falun och Stockholm, allt på sätt utskottet förordat;
b)

godkänna följande personalförteckning för småskoleseminariema,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

8 rektorer, avlöningsgrupp II...............E 8

30 övningsskollärare.......................A 20

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

4 adjunkter..............................Eo 21;

c) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...................kronor 760 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt semina
rieläkare

m. m., förslagsvis.

........kronor 16 400

b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier.

.. » 5 650

c. Arvoden åt biträden

på rektorsexpedi
tionerna.

....... » 4 850

d. Tilläggsarvoden åt

lärare i trädgårdsskötsel

......... » 1 400

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 70.

e. Arvode åt ett biträde

för matlagningen

vid seminariet

i Lycksele . . . kronor 1 800 kronor 30 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ » 300100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 155 600

Summa kronor 1 246 100;

b) till Småskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 246 100 kronor;

II. att motionerna 1:252 och II: 251 — såvitt här är

i fråga — icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

3) vid punkten 8:o) (Småskoleseminariema: Utrustning) av herr Bergström,

som ansett, att utskottet i anledning av motionerna I: 253 och II: 387

bort — med hänsyn till vad utskottet under punkten 5:o) förordat — föreslå

en minskning av förevarande anslag med 15 000 kronor och alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 253 och II: 387, såvitt här är i fråga,

till Småskoleseminariema: Utrustning för budgetåret

1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor;

4) vid punkten 9:o) (Byggnadsarbeten vid vissa småskoleseminariet av

herrar Oscar Olsson, Emil Petersson, Bergström, Malmborg i Skövde och

Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Under hänvisning till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit

till frågan om småskoleseminariernas organisation hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 253 och II: 387, såvitt här är i fråga,

a) till Fma--- 804 000 kronor;

b) till Vissa--- 680 000 kronor;

c) till Vissa--- 507 000 kronor;

d) till Fma till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Landskrona för budgetåret 1945/46 under statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 590 000 kronor».

Stockholm 1945 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

451408

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts f ramställning ar angående anslag för budgetåret 1945j46 till folkoch småskoleseminanerna, jämte i ämnet vä s. 1 i texten