Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till Krigsrätterna: Avlöningar m. m.

1945-04-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till Krigsrätterna: Avlöningar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1945/46 till Krigsrätterna: Avlöningar

m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under andra huvudtiteln (punkterna

26 och 27) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag under rubriken Krigsrätterna

beräkna till Avlöningar 363 600 kronor samt till Omkostnader 30 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 123, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den

23 februari 1945, under punkterna 1 och 2 föreslagit riksdagen att dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1945/46, dels ock under rubriken Krigsrätterna

för nämnda budgetår såsom förslagsanslag anvisa till Avlöningar 367 300

kronor och till Omkostnader 30 000 kronor.

Ilo) Krigsrätterna: Avlöningar. I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag

lämnades å s. 2—9 en kortfattad redogörelse för de för fredsförhållanden

avsedda krigsrätternas organisation samt den civila personalens tjänsteåligganden

och dåvarande avlöningsförhållanden. Vid samma riksdag genomfördes

en förbättring av den civila personalens löneförmåner. En sammanfattande

redogörelse härför återfinnes i propositionen nr 218/1943. För

budgetåret 1943/44 medgav riksdagen vissa ändringar i organisationen och

vissa mindre jämkningar i utgående arvoden (skrivelse nr 253/1943). 1944

års riksdag medgav i fråga örn ett begränsat antal befattningshavare vissa

arvodesförhöjningar (propositionen nr 165/1944). Höjningarna voro — där

de ej voro betingade av krigsdomstolsorganisationens utbyggnad — föranledda

av att jämväl för år 1943 i fråga örn vissa krigsrätter redovisats en

stark ökning av arbetsbördan. Det har förutsatts, att till 1945 års riksdag

skulle ske en förnyad omprövning av arvodena med ledning av de ytterligare

erfarenheter som till dess kunde vinnas.

I .skrivelse den 1 november 1944 hava krigsdomaren, auditören och krigsfiskalen

vid Västmanlands flygflottiljs krigsrätt hemställt, att — sedan genom

kungörelse den 26 januari 1943 (nr 71) flygvapnets centrala skolor förklarats

skola lyda under flygflottiljens krigsrätt — arvodena åt dem måtte

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 71—81.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 71.

beräknas till belopp motsvarande vad som utgår till befattningshavare vid

krigsrätter, som handlägga mål från två flygflottiljer.

Till komplettering av det rättsstatistiska material, som redovisats i propositionerna

nr 269/1942, 218/1943 och 165/1944, har genom justitiedepartementets

försorg införskaffats viss ytterligare utredning rörande arbetsbördan

vid krigsrätterna. En sammanställning av materialet har

såsom bilaga fogats vid propositionen. Sammanställningen utvisar att antalet

krigsrättssammanträden i förhållande till år 1943 varit i det närmaste

oförändrat. Däremot har antalet vid krigsrätterna handlagda mål och ärenden,

vilket under år 1942 undergick en avsevärd ökning och ytterligare

stegrades under år 1943, under år 1944 återförts till i stort sett 1942 års

nivå. Beträffande antalet mål och ärenden (de sistnämnda huvudsakligen

s. k. undersökningsmål) belöper sig minskningen, sammanlagt 2 549 mål och

ärenden, med ungefär 70 procent å ordinarie förband och 30 procent å underställda

förband. Antalet mål och ärenden från ordinarie förband har

minskats från omkring 9 200 till omkring 7 400 eller således med omkring

20 procent. Minskningen har drabbat olika krigsrätter i mycket olika grad.

I några fall har icke inträffat någon minskning, utan har antalet mål och

ärenden i stället ökats, dock i regel ej i någon mera avsevärd mån. Antalet

undersökningsmål har minskat i vida högre grad än antalet brottmål. Sistnämnda

mål ha nämligen nedgått med allenast cirka 450 eller 10 procent,

under det att minskningen för undersökningsmålen uppgår till 1 350 eller

30 procent. Antalet ärenden, vari med stöd av den nya lagstiftningen i ämnet

ersättningsskyldighet ålagts genom beslut av militär befälhavare, utgör 1 237

eller sålunda obetydligt mindre än det antal varmed undersökningsmålen

minskat. Vad beträffar disciplinmålen har framträtt en tendens till nedgång.

Departementschefen har beträffande arvodenas belopp och ändringar i

krigsrättsorganisationen anfört följande.

Såsom framgår av de senast införskaffade uppgifterna rörande arbetsbördan

vid regements- och stationskrigsrätterna, har den alltsedan krigsutbrottet

1939 konstaterade stegringen av antalet mål och ärenden under år 1944

upphört och förbytts i en viss, procentuellt sett rätt markerad nedgång. Antalet

mål och ärenden, som sistnämnda år handlagts vid krigsrätt, översteg

nämligen endast obetydligt det som redovisats för år 1942. Detta innebär, såsom

förut angivits, så vitt angår ordinarie förband, en nedgång med omkring

20 procent i förhållande till 1943 års motsvarande siffror. Såsom likaledes

förut omnämnts, faller minskningen till huvudsaklig del å de s. k. undersökningsmålen.

Den avlastning, som sålunda inträtt i krigsrätternas arbetsbörda,

torde i det väsentliga få tillskrivas verkningarna av den nya lagen örn behörighet

för militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet. Detta framgår

därav att de ärenden, vari befälhavare ådömt ersättningsskyldighet, uppgå

till i det närmaste samma antal som det, varmed undersökningsmålen

nedgått. Antalet mål, vari befälhavare ålagt disciplinstraff, har under år

1944, ehuru något understigande 1943 års siffra, alltjämt varit högre än år

1942. Tages alltså hänsyn till samtliga faktorer som inverka på arbetsbördan

för den civila personalen vid krigsrätterna — det åligger auditör att i de

av befälhavare handlagda ersättningsärendena och disciplinmålen avgiva yttranden

— torde man, oaktat den inträdda nedgången i de vid krigsrätt hand
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 71.

3

lagda målens antal, kunna säga att under år 1944 arbetsbördan i sin helhet

undergått endast obetydlig minskning i förhållande lill närmast föregående

år. ^

Fråga är nu huruvida den inträdda minskningen bör giva anledning till

någon allmän nedsättning av de fasta arvodena till den civila krigsrättspersonalen;

någon förhöjning av dessa arvoden kan uppenbarligen icke ifrågakomma.

Av betydelse för bedömandet av detta spörsmål är, huruvida minskningen

kan väntas fortsätta även under kommande budgetår. Detta är givetvis

omöjligt att med säkerhet nu bedöma. Kan den militära beredskapen

mera avsevärt lättas, förefaller sannolikt att så kommer att bliva fallet En

avveckling av den militära beredskapen torde emellertid närmast medföra,

att antalet mål och ärenden från s. k. underställda förband, till vilka beredskapsförbanden

i allmänhet höra, kommer att nedgå. Då särskild ersättning

utgår för handläggning vid regements- eller stationskrigsrätt av dylika mål

och ärenden, minskas, i händelse antydda utveckling skulle inträda, gottgöi

elsen till krigsrättspersonalen automatiskt. För frågan om bedömande av de

lasta arvqdenas lämpliga storlek under instundande budgetår har sålunda

den militära beredskapens blivande omfattning icke utslagsgivande betydelse.

Att på angivna grund företaga en allmän nedskärning av de fasta arvodena

synes alltså icke böra ifrågakomma. Ej heller synes anledning föreligga att

med hänsyn till den konstaterade nedåtgående tendensen i senaste årets arbetsbörda

vidtaga en dylik nedsättning i samma arvoden. Dessa äro nu i stort

sett avvägda med hänsyn till den arbetsbörda vid krigsrätterna som förelåg

år 1942, och denna arbetsbörda var, betraktad i sin helhet, lägre än den som

förefanns under det senast förflutna året. Endast i de fall där vederbörande

befattningshavare så sent som vid 1944 års riksdag — med anledning av under

år 1943 inträdd avsevärd ökning av arbetsbördan — fått sitt arvode förhöjt,

synes böra undersökas, huruvida arvodet skäligen bör återföras till det

belopp som förut utgick.

En dylik undersökning ger i fråga örn krigsdomarna vid handen, att på

grund av den nu inträdda minskningen i arbetsbördan arvodesnedsättning

torde böra ske för de krigsdomare som tjänstgöra i krigsrätterna vid 1) Smålands

artilleriregemente, 2) Karlskrona örlogsstation och Karlskrona kustartilleriregemente,

3) Hallands regemente och Hallands flygflottilj, 4) Göta

artilleriregemente och Göta flygflottilj, 5) Livregementets grenadjärer samt

6) Västerbottens regemente och Norrlands dragonregemente. För var och en

av nämnda krigsdomare synes arvodet böra sänkas med 300 kronor eller

samma belopp, varmed förhöjning skedde år 1944. Detta innebär en sammanlagd

minskning av arvodessumman åt krigsdomare med 1 800 kronor.

— Någon ändring i fråga om krigsdomarbefattningarna utan sammanhang

med tillkomsten av nya truppförband eller ändrad förläggning av truppförband

anser jag mig icke böra nu föreslå. Väl skulle arbetsbördan för de krigsdomare,

en å vardera orten, som äro anställda vid de i Linköping, Skövde__

Karlsborg oell Boden förlagda truppförbanden, alltjämt kunna motivera en

uppdelning av befattningarna på flera innehavare, men då vederbörande befattningshavare

hittills visat sig kunna medhinna sina göromål, saknar jag

tillsvidare anledning ifrågasätta någon ändring i nuvarande indelning, jag

förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t, därest uppdelning av någon av dessa

tjänster skulle visa sig under kommande budgetår nödvändig, skall vara oförhindrad

all vidtaga erforderliga organisationsändringar.

I fråga örn auditörs- oell krigsfiskalsliefattningarna finner jag icke anledning

föreslå sänkning av några arvoden nied hänsyn till arbetsbördans

minskning. Däremot synes mig skäl föreligga all söka i görligaste nian inskränka

omfattningen av de parnelia ledigheler med belt eller delvis bille
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 71-

hållen avlöning, vilka det för beredande av lättnad i arbetsbördan ^ hittills

varit nödvändigt bevilja åtskilliga auditörer. — Någon ändring i fråga om

auditörs- och krigsfiskalstjänsterna utan samband med nyuppsättning av

truppförband har jag ej att föreslå. Väl ifrågasattes vid arvodesregleringen

år 1942 ändrad organisation av auditörstjänsten i Boden, innebärande densammas

uppdelning å två befattningar, och i propositionen nr 269/1942 framhölls

att denna fråga borde bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet. Saken

berördes även i propositionen nr 218/1943, därvid jag framhöll att med en

eventuell uppdelning syntes böra anstå i avvaktan på utvecklingen under

ytterligare ett år och de erfarenheter som därunder kunde vinnas. I propositionen

nr 165/1944 återkom jag till frågan och anförde då, att auditören i

Boden visserligen under år 1943, i likhet med under år 1942, åtnjutit ledighet

från inemot hälften av de göromål, som eljest skulle åvilat honom, med

särskild vikarie för samma göromåls förrättande, men att, då ledigheten finge

anses hava varit betingad av rådande särskilda förhållanden samt arbetsbördan

vid dessa krigsrätter, såsom framginge av de statistiska uppgifterna,

under år 1943 icke undergått någon större ökning, det syntes mig alltjamt

böra anstå med definitivt ställningstagande till denna organisationsfråga.

Jämväl under år 1944 har det varit nödvändigt bevilja auditören i Boden befrielse

från tjänstegöromålen i enahanda utsträckning som tidigare. Då, såsom

de statistiska uppgifterna utvisa, arbetsbördan för denne befattningshavare

alltjämt visar stigande tendens, tala onekligen starka skäl för att en

uppdelning av auditörstjänsten i Boden å två tjänster åvägabringas. Av skal

som jag tidigare anfört, synes det mig emellertid lämpligt att avvakta ytterligare

erfarenhet, innan definitivt beslut i saken fattas.

Under budgetåret 1945/46 torde vissa förändringar beträffande försvarsorganisationen

komma att äga rum av beskaffenhet att påverka jämväl krigsrätternas

organisation. Sålunda beräknas Skånska pansarregementets kasernetablissement

i Hässleholm möjligen bliva färdigställt så långt, att regementet

kan dit överflyttas från Hälsingborg. Enligt beslut av 1943 års riksdag

skall i samband härmed kavalleriet omorganiseras, därvid det tidigare i

Hälsingborg förlagda kavalleriregementet skall återuppsättas. Vidare torde

den för närvarande provisoriskt till Malmö förlagda Skånska flygflottiljen

komma att under budgetåret taga sin definitiva förläggningsort Barkåkra

i besittning. Slutligen avses, enligt 1942 års försvarsbeslut, uppsättning av ett

nytt förband, Hälsinge flygflottilj, med förläggning till Östansjö invid Soderhamn

I samband med de ändrade förläggningarna av Skånska pansarregementet

och Skånska flygflottiljen böra nämnda förbands krigsratter

utbrytas ur nuvarande gemenskap med krigsrätterna vid Krigshögskolan

resp. Södra skånska infanteriregementet och Skånska luftvärnskåren samt

i stället erhålla gemensam personal, pansarregementets krigsrätt med krigsrätten

vid Skånska trängkåren (Hässleholm) och flygflottiljens krigsrätt med

krigsrätten vid Krigsflygskolan (Ljungbyhed). Den nuvarande gemenskapen

i avseende på krigsdomare för trängkårens, Norra skånska infanteriregementets

och Vendes artilleriregementes krigsrätter kommer att kvarstå endast

beträffande sistnämnda två krigsrätter. Vid vart och ett av de ny tillkom

mande truppförbanden, kavalleriregementet och Hälsinge flygflottilj, skall

jämväl finnas regementskrigsrätt. För regementskrigsrätten i Söderhamn

synas böra avses särskilda befattningar såsom krigsdomare, auditör och

krigsfiskal varemot i fråga om kavalleriregementets krigsrätt motsvarande

befattningar lämpligen böra förenas med dem vid regementskrigsrätterna

vid Krigsflygskolan och, efter dess förläggning till Barkåkra, Skånska

flygflottiljen Enligt de grunder, som vid senaste arvodesregleringen för krigsdomare

auditörer och krigsfiskal tillämpats, torde till en var av krigs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 71.

5

domaren, auditören och krigsfiskalen vid Skånska pansarregementets och

Skånska trängkårens krigsrätter samt till en var av motsvarande befattningshavare

vid det nya kavalleriregementets, Krigsflygskolans och Skånska flygflottiljens

krigsrätter böra utgå arvoden med resp. 1 800, 3 600 och 1 500

kronor. För krigsdomarna i Norra skånska infanteriregementets och Vendes

artilleriregementes samt i Södra skånska infanteriregementets och Skånska

luftvärnskårens krigsrätter torde, efter utbrytningen av Skånska trängkåren

resp. Skånska flygflottiljen, arvodena böra sättas till 2 100 resp. 1 800

kronor samt slutligen arvodena för auditören resp. krigsfiskalen vid luftvärnskårens

krigsrätt till 1 680 resp. 660 kronor. Nu nämnda arvoden belöpa sålunda

sammanlagt å 20 040 kronor. Då emellertid, med bortseende från det

nytillkommande kavalleriregementet, motsvarande arvoden enligt nuvarande

krigsrättsindelning uppgå till sammanlagt 17 760 kronor, utgör merkostnaden

allenast 2 280 kronor, varav 1 200 kronor faller å arvodena till krigsdomare,

780 kronor å arvodena till auditörer och 300 kronor å arvodena

till krigsfiskaler. Till de föreslagna nya krigsdomar-, auditörs- och krigsfiskalsbefattningarna

vid Hälsinge flygflottiljs krigsrätt torde arvodena, med

tillämpning av förut angivna grunder, böra fastställdas till resp. 720, 1 680 och

660 kronor.

Den av den civila personalen vid krigsrätten vid Västmanlands flygflottilj

gjorda framställningen om arvodesförbättring finner jag mig icke kunna biträda.

För sysslandet med mål och ärenden från flygvapnets centrala skolor,

vilka skolor underställts krigsrätten, utgår nämligen särskild gottgörelse

på sätt angives i 12, 27 och 45 §§ instruktionen den 30 juni 1942 (nr 438) för

krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler. Denna gottgörelse får anses fullt

skälig och anpassar sig därjämte på ett smidigt sätt till det arbete som

skolornas förläggande under flygflottiljens krigsrätt medför för dess personal.

Till nästkommande års riksdag bör ske en förnyad omprövning av arvodena

nied ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunna vinnas.

De ifrågasatta arvodesbeloppen äro att betrakta såsom endast förslagsvis

angivna. I enlighet med vad även tidigare ansetts lärer Kungl. Maj:t vid fastställande

av nya specialstater (jfr statsliggaren s. 28 ff.) för krigsdomare,

auditörer och krigsfiskaler äga att inom ramen för anslaget vidtaga de jämkningar

som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.

Å gällande riksstat är krigsrätternas avlöningsanslag uppfört med ett belopp

av 363 600 kronor.

I den för nästa budgetår förordade avlöningsstaten lia de särskilda posterna

upptagits med de ändringar i fråga om beloppen, som påkallas av föreslagna

jämkningar i nu utgående arvoden och ändringar i organisationen.

Anslagsökningen utgör 3 700 kronor.

Den civila krigsrättspersonalens arvoden lia under senare tid omprövats år

efter år med hänsyn varje gång lill då föreliggande uppgifter om arbetsbördan.

Även i Kungl. Maj:ts för nästa budgetår framlagda förslag förutsättes,

att arvodena skola ånyo omprövas vid nästa riksdag med ledning av de ytterligare

erfarenheter, som till dess kunna vinnas.

Ehuru antalet mål och ärenden visat en viss, procentuellt sett räll markerad

nedgång under år 1944 innebär förslaget ej annan ändring i arvodesbeloppen

än en sänkning nied 300 kronor av arvodena lill envar av sex krigsdomare.

Med hänsyn till de omständigheter, som framhållits i statsrådspro
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 71.

tokollet, vill utskottet icke göra invändning mot att arvodena i sålunda föreslagen

utsträckning bibehållas oförändrade.

Vad departementschefen anfört örn sådana åtgärder i fråga om krigsrätternas

organisation, vilka föranledas av förändringar inom försvarsorganisationen,

föranleder ej heller erinran från utskottets sida.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis . . kronor 70 200

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis .... » 151 100

c) Arvoden åt krigsfiskal, förslagsvis . . » 62 800

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis .... » 30 000

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal

vid regements- och stationskrigsrätter
na,

förslagsvis .................... » 3 200

f) Ersättning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., förslagsvis ........ » 50 000

Summa kronor 367 300

b) till Krigsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1945/46 under

andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 367 300

kronor.

2:o) Krigsrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret

1945/46 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

Stockholm den 17 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 81.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1930 s. 8 i texten