Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till Krigsrätterna: Avlöningar m. m.
1945-04-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till Krigsrätterna: Avlöningar m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 71.
1
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1945/46 till Krigsrätterna: Avlöningar
m. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under andra huvudtiteln (punkterna
26 och 27) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1945/46 såsom förslagsanslag under rubriken Krigsrätterna
beräkna till Avlöningar 363 600 kronor samt till Omkostnader 30 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 123, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den
23 februari 1945, under punkterna 1 och 2 föreslagit riksdagen att dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1945/46, dels ock under rubriken Krigsrätterna
för nämnda budgetår såsom förslagsanslag anvisa till Avlöningar 367 300
kronor och till Omkostnader 30 000 kronor.
Ilo) Krigsrätterna: Avlöningar. I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag
lämnades å s. 2—9 en kortfattad redogörelse för de för fredsförhållanden
avsedda krigsrätternas organisation samt den civila personalens tjänsteåligganden
och dåvarande avlöningsförhållanden. Vid samma riksdag genomfördes
en förbättring av den civila personalens löneförmåner. En sammanfattande
redogörelse härför återfinnes i propositionen nr 218/1943. För
budgetåret 1943/44 medgav riksdagen vissa ändringar i organisationen och
vissa mindre jämkningar i utgående arvoden (skrivelse nr 253/1943). 1944
års riksdag medgav i fråga örn ett begränsat antal befattningshavare vissa
arvodesförhöjningar (propositionen nr 165/1944). Höjningarna voro — där
de ej voro betingade av krigsdomstolsorganisationens utbyggnad — föranledda
av att jämväl för år 1943 i fråga örn vissa krigsrätter redovisats en
stark ökning av arbetsbördan. Det har förutsatts, att till 1945 års riksdag
skulle ske en förnyad omprövning av arvodena med ledning av de ytterligare
erfarenheter som till dess kunde vinnas.
I .skrivelse den 1 november 1944 hava krigsdomaren, auditören och krigsfiskalen
vid Västmanlands flygflottiljs krigsrätt hemställt, att — sedan genom
kungörelse den 26 januari 1943 (nr 71) flygvapnets centrala skolor förklarats
skola lyda under flygflottiljens krigsrätt — arvodena åt dem måtte
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 71—81.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 71.
beräknas till belopp motsvarande vad som utgår till befattningshavare vid
krigsrätter, som handlägga mål från två flygflottiljer.
Till komplettering av det rättsstatistiska material, som redovisats i propositionerna
nr 269/1942, 218/1943 och 165/1944, har genom justitiedepartementets
försorg införskaffats viss ytterligare utredning rörande arbetsbördan
vid krigsrätterna. En sammanställning av materialet har
såsom bilaga fogats vid propositionen. Sammanställningen utvisar att antalet
krigsrättssammanträden i förhållande till år 1943 varit i det närmaste
oförändrat. Däremot har antalet vid krigsrätterna handlagda mål och ärenden,
vilket under år 1942 undergick en avsevärd ökning och ytterligare
stegrades under år 1943, under år 1944 återförts till i stort sett 1942 års
nivå. Beträffande antalet mål och ärenden (de sistnämnda huvudsakligen
s. k. undersökningsmål) belöper sig minskningen, sammanlagt 2 549 mål och
ärenden, med ungefär 70 procent å ordinarie förband och 30 procent å underställda
förband. Antalet mål och ärenden från ordinarie förband har
minskats från omkring 9 200 till omkring 7 400 eller således med omkring
20 procent. Minskningen har drabbat olika krigsrätter i mycket olika grad.
I några fall har icke inträffat någon minskning, utan har antalet mål och
ärenden i stället ökats, dock i regel ej i någon mera avsevärd mån. Antalet
undersökningsmål har minskat i vida högre grad än antalet brottmål. Sistnämnda
mål ha nämligen nedgått med allenast cirka 450 eller 10 procent,
under det att minskningen för undersökningsmålen uppgår till 1 350 eller
30 procent. Antalet ärenden, vari med stöd av den nya lagstiftningen i ämnet
ersättningsskyldighet ålagts genom beslut av militär befälhavare, utgör 1 237
eller sålunda obetydligt mindre än det antal varmed undersökningsmålen
minskat. Vad beträffar disciplinmålen har framträtt en tendens till nedgång.
Departementschefen har beträffande arvodenas belopp och ändringar i
krigsrättsorganisationen anfört följande.
Såsom framgår av de senast införskaffade uppgifterna rörande arbetsbördan
vid regements- och stationskrigsrätterna, har den alltsedan krigsutbrottet
1939 konstaterade stegringen av antalet mål och ärenden under år 1944
upphört och förbytts i en viss, procentuellt sett rätt markerad nedgång. Antalet
mål och ärenden, som sistnämnda år handlagts vid krigsrätt, översteg
nämligen endast obetydligt det som redovisats för år 1942. Detta innebär, såsom
förut angivits, så vitt angår ordinarie förband, en nedgång med omkring
20 procent i förhållande till 1943 års motsvarande siffror. Såsom likaledes
förut omnämnts, faller minskningen till huvudsaklig del å de s. k. undersökningsmålen.
Den avlastning, som sålunda inträtt i krigsrätternas arbetsbörda,
torde i det väsentliga få tillskrivas verkningarna av den nya lagen örn behörighet
för militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet. Detta framgår
därav att de ärenden, vari befälhavare ådömt ersättningsskyldighet, uppgå
till i det närmaste samma antal som det, varmed undersökningsmålen
nedgått. Antalet mål, vari befälhavare ålagt disciplinstraff, har under år
1944, ehuru något understigande 1943 års siffra, alltjämt varit högre än år
1942. Tages alltså hänsyn till samtliga faktorer som inverka på arbetsbördan
för den civila personalen vid krigsrätterna — det åligger auditör att i de
av befälhavare handlagda ersättningsärendena och disciplinmålen avgiva yttranden
— torde man, oaktat den inträdda nedgången i de vid krigsrätt hand
-
Statsutskottets utlåtande nr 71.
3
lagda målens antal, kunna säga att under år 1944 arbetsbördan i sin helhet
undergått endast obetydlig minskning i förhållande lill närmast föregående
år. ^
Fråga är nu huruvida den inträdda minskningen bör giva anledning till
någon allmän nedsättning av de fasta arvodena till den civila krigsrättspersonalen;
någon förhöjning av dessa arvoden kan uppenbarligen icke ifrågakomma.
Av betydelse för bedömandet av detta spörsmål är, huruvida minskningen
kan väntas fortsätta även under kommande budgetår. Detta är givetvis
omöjligt att med säkerhet nu bedöma. Kan den militära beredskapen
mera avsevärt lättas, förefaller sannolikt att så kommer att bliva fallet En
avveckling av den militära beredskapen torde emellertid närmast medföra,
att antalet mål och ärenden från s. k. underställda förband, till vilka beredskapsförbanden
i allmänhet höra, kommer att nedgå. Då särskild ersättning
utgår för handläggning vid regements- eller stationskrigsrätt av dylika mål
och ärenden, minskas, i händelse antydda utveckling skulle inträda, gottgöi
elsen till krigsrättspersonalen automatiskt. För frågan om bedömande av de
lasta arvqdenas lämpliga storlek under instundande budgetår har sålunda
den militära beredskapens blivande omfattning icke utslagsgivande betydelse.
Att på angivna grund företaga en allmän nedskärning av de fasta arvodena
synes alltså icke böra ifrågakomma. Ej heller synes anledning föreligga att
med hänsyn till den konstaterade nedåtgående tendensen i senaste årets arbetsbörda
vidtaga en dylik nedsättning i samma arvoden. Dessa äro nu i stort
sett avvägda med hänsyn till den arbetsbörda vid krigsrätterna som förelåg
år 1942, och denna arbetsbörda var, betraktad i sin helhet, lägre än den som
förefanns under det senast förflutna året. Endast i de fall där vederbörande
befattningshavare så sent som vid 1944 års riksdag — med anledning av under
år 1943 inträdd avsevärd ökning av arbetsbördan — fått sitt arvode förhöjt,
synes böra undersökas, huruvida arvodet skäligen bör återföras till det
belopp som förut utgick.
En dylik undersökning ger i fråga örn krigsdomarna vid handen, att på
grund av den nu inträdda minskningen i arbetsbördan arvodesnedsättning
torde böra ske för de krigsdomare som tjänstgöra i krigsrätterna vid 1) Smålands
artilleriregemente, 2) Karlskrona örlogsstation och Karlskrona kustartilleriregemente,
3) Hallands regemente och Hallands flygflottilj, 4) Göta
artilleriregemente och Göta flygflottilj, 5) Livregementets grenadjärer samt
6) Västerbottens regemente och Norrlands dragonregemente. För var och en
av nämnda krigsdomare synes arvodet böra sänkas med 300 kronor eller
samma belopp, varmed förhöjning skedde år 1944. Detta innebär en sammanlagd
minskning av arvodessumman åt krigsdomare med 1 800 kronor.
— Någon ändring i fråga om krigsdomarbefattningarna utan sammanhang
med tillkomsten av nya truppförband eller ändrad förläggning av truppförband
anser jag mig icke böra nu föreslå. Väl skulle arbetsbördan för de krigsdomare,
en å vardera orten, som äro anställda vid de i Linköping, Skövde__
Karlsborg oell Boden förlagda truppförbanden, alltjämt kunna motivera en
uppdelning av befattningarna på flera innehavare, men då vederbörande befattningshavare
hittills visat sig kunna medhinna sina göromål, saknar jag
tillsvidare anledning ifrågasätta någon ändring i nuvarande indelning, jag
förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t, därest uppdelning av någon av dessa
tjänster skulle visa sig under kommande budgetår nödvändig, skall vara oförhindrad
all vidtaga erforderliga organisationsändringar.
I fråga örn auditörs- oell krigsfiskalsliefattningarna finner jag icke anledning
föreslå sänkning av några arvoden nied hänsyn till arbetsbördans
minskning. Däremot synes mig skäl föreligga all söka i görligaste nian inskränka
omfattningen av de parnelia ledigheler med belt eller delvis bille
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 71-
hållen avlöning, vilka det för beredande av lättnad i arbetsbördan ^ hittills
varit nödvändigt bevilja åtskilliga auditörer. — Någon ändring i fråga om
auditörs- och krigsfiskalstjänsterna utan samband med nyuppsättning av
truppförband har jag ej att föreslå. Väl ifrågasattes vid arvodesregleringen
år 1942 ändrad organisation av auditörstjänsten i Boden, innebärande densammas
uppdelning å två befattningar, och i propositionen nr 269/1942 framhölls
att denna fråga borde bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet. Saken
berördes även i propositionen nr 218/1943, därvid jag framhöll att med en
eventuell uppdelning syntes böra anstå i avvaktan på utvecklingen under
ytterligare ett år och de erfarenheter som därunder kunde vinnas. I propositionen
nr 165/1944 återkom jag till frågan och anförde då, att auditören i
Boden visserligen under år 1943, i likhet med under år 1942, åtnjutit ledighet
från inemot hälften av de göromål, som eljest skulle åvilat honom, med
särskild vikarie för samma göromåls förrättande, men att, då ledigheten finge
anses hava varit betingad av rådande särskilda förhållanden samt arbetsbördan
vid dessa krigsrätter, såsom framginge av de statistiska uppgifterna,
under år 1943 icke undergått någon större ökning, det syntes mig alltjamt
böra anstå med definitivt ställningstagande till denna organisationsfråga.
Jämväl under år 1944 har det varit nödvändigt bevilja auditören i Boden befrielse
från tjänstegöromålen i enahanda utsträckning som tidigare. Då, såsom
de statistiska uppgifterna utvisa, arbetsbördan för denne befattningshavare
alltjämt visar stigande tendens, tala onekligen starka skäl för att en
uppdelning av auditörstjänsten i Boden å två tjänster åvägabringas. Av skal
som jag tidigare anfört, synes det mig emellertid lämpligt att avvakta ytterligare
erfarenhet, innan definitivt beslut i saken fattas.
Under budgetåret 1945/46 torde vissa förändringar beträffande försvarsorganisationen
komma att äga rum av beskaffenhet att påverka jämväl krigsrätternas
organisation. Sålunda beräknas Skånska pansarregementets kasernetablissement
i Hässleholm möjligen bliva färdigställt så långt, att regementet
kan dit överflyttas från Hälsingborg. Enligt beslut av 1943 års riksdag
skall i samband härmed kavalleriet omorganiseras, därvid det tidigare i
Hälsingborg förlagda kavalleriregementet skall återuppsättas. Vidare torde
den för närvarande provisoriskt till Malmö förlagda Skånska flygflottiljen
komma att under budgetåret taga sin definitiva förläggningsort Barkåkra
i besittning. Slutligen avses, enligt 1942 års försvarsbeslut, uppsättning av ett
nytt förband, Hälsinge flygflottilj, med förläggning till Östansjö invid Soderhamn
I samband med de ändrade förläggningarna av Skånska pansarregementet
och Skånska flygflottiljen böra nämnda förbands krigsratter
utbrytas ur nuvarande gemenskap med krigsrätterna vid Krigshögskolan
resp. Södra skånska infanteriregementet och Skånska luftvärnskåren samt
i stället erhålla gemensam personal, pansarregementets krigsrätt med krigsrätten
vid Skånska trängkåren (Hässleholm) och flygflottiljens krigsrätt med
krigsrätten vid Krigsflygskolan (Ljungbyhed). Den nuvarande gemenskapen
i avseende på krigsdomare för trängkårens, Norra skånska infanteriregementets
och Vendes artilleriregementes krigsrätter kommer att kvarstå endast
beträffande sistnämnda två krigsrätter. Vid vart och ett av de ny tillkom
mande truppförbanden, kavalleriregementet och Hälsinge flygflottilj, skall
jämväl finnas regementskrigsrätt. För regementskrigsrätten i Söderhamn
synas böra avses särskilda befattningar såsom krigsdomare, auditör och
krigsfiskal varemot i fråga om kavalleriregementets krigsrätt motsvarande
befattningar lämpligen böra förenas med dem vid regementskrigsrätterna
vid Krigsflygskolan och, efter dess förläggning till Barkåkra, Skånska
flygflottiljen Enligt de grunder, som vid senaste arvodesregleringen för krigsdomare
auditörer och krigsfiskal tillämpats, torde till en var av krigs
-
Statsutskottets utlåtande nr 71.
5
domaren, auditören och krigsfiskalen vid Skånska pansarregementets och
Skånska trängkårens krigsrätter samt till en var av motsvarande befattningshavare
vid det nya kavalleriregementets, Krigsflygskolans och Skånska flygflottiljens
krigsrätter böra utgå arvoden med resp. 1 800, 3 600 och 1 500
kronor. För krigsdomarna i Norra skånska infanteriregementets och Vendes
artilleriregementes samt i Södra skånska infanteriregementets och Skånska
luftvärnskårens krigsrätter torde, efter utbrytningen av Skånska trängkåren
resp. Skånska flygflottiljen, arvodena böra sättas till 2 100 resp. 1 800
kronor samt slutligen arvodena för auditören resp. krigsfiskalen vid luftvärnskårens
krigsrätt till 1 680 resp. 660 kronor. Nu nämnda arvoden belöpa sålunda
sammanlagt å 20 040 kronor. Då emellertid, med bortseende från det
nytillkommande kavalleriregementet, motsvarande arvoden enligt nuvarande
krigsrättsindelning uppgå till sammanlagt 17 760 kronor, utgör merkostnaden
allenast 2 280 kronor, varav 1 200 kronor faller å arvodena till krigsdomare,
780 kronor å arvodena till auditörer och 300 kronor å arvodena
till krigsfiskaler. Till de föreslagna nya krigsdomar-, auditörs- och krigsfiskalsbefattningarna
vid Hälsinge flygflottiljs krigsrätt torde arvodena, med
tillämpning av förut angivna grunder, böra fastställdas till resp. 720, 1 680 och
660 kronor.
Den av den civila personalen vid krigsrätten vid Västmanlands flygflottilj
gjorda framställningen om arvodesförbättring finner jag mig icke kunna biträda.
För sysslandet med mål och ärenden från flygvapnets centrala skolor,
vilka skolor underställts krigsrätten, utgår nämligen särskild gottgörelse
på sätt angives i 12, 27 och 45 §§ instruktionen den 30 juni 1942 (nr 438) för
krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler. Denna gottgörelse får anses fullt
skälig och anpassar sig därjämte på ett smidigt sätt till det arbete som
skolornas förläggande under flygflottiljens krigsrätt medför för dess personal.
Till nästkommande års riksdag bör ske en förnyad omprövning av arvodena
nied ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunna vinnas.
De ifrågasatta arvodesbeloppen äro att betrakta såsom endast förslagsvis
angivna. I enlighet med vad även tidigare ansetts lärer Kungl. Maj:t vid fastställande
av nya specialstater (jfr statsliggaren s. 28 ff.) för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler äga att inom ramen för anslaget vidtaga de jämkningar
som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.
Å gällande riksstat är krigsrätternas avlöningsanslag uppfört med ett belopp
av 363 600 kronor.
I den för nästa budgetår förordade avlöningsstaten lia de särskilda posterna
upptagits med de ändringar i fråga om beloppen, som påkallas av föreslagna
jämkningar i nu utgående arvoden och ändringar i organisationen.
Anslagsökningen utgör 3 700 kronor.
Den civila krigsrättspersonalens arvoden lia under senare tid omprövats år
efter år med hänsyn varje gång lill då föreliggande uppgifter om arbetsbördan.
Även i Kungl. Maj:ts för nästa budgetår framlagda förslag förutsättes,
att arvodena skola ånyo omprövas vid nästa riksdag med ledning av de ytterligare
erfarenheter, som till dess kunna vinnas.
Ehuru antalet mål och ärenden visat en viss, procentuellt sett räll markerad
nedgång under år 1944 innebär förslaget ej annan ändring i arvodesbeloppen
än en sänkning nied 300 kronor av arvodena lill envar av sex krigsdomare.
Med hänsyn till de omständigheter, som framhållits i statsrådspro
-
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 71.
tokollet, vill utskottet icke göra invändning mot att arvodena i sålunda föreslagen
utsträckning bibehållas oförändrade.
Vad departementschefen anfört örn sådana åtgärder i fråga om krigsrätternas
organisation, vilka föranledas av förändringar inom försvarsorganisationen,
föranleder ej heller erinran från utskottets sida.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t:
a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis . . kronor 70 200
b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis .... » 151 100
c) Arvoden åt krigsfiskal, förslagsvis . . » 62 800
d) Vikariatsersättningar, förslagsvis .... » 30 000
e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal
vid regements- och stationskrigsrätter
na,
förslagsvis .................... » 3 200
f) Ersättning till personal vid särskilda
krigsrätter m. m., förslagsvis ........ » 50 000
Summa kronor 367 300
b) till Krigsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1945/46 under
andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 367 300
kronor.
2:o) Krigsrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret
1945/46 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
Stockholm den 17 april 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 81.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1930 s. 8 i texten