Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1945-04-06 · 223 sidor, varav 214 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 214 av 223 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1945 kl. 6 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln,

avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Marits i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln gjorda förslag (punkt

1, s. 5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1945), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

415 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. Kungl. Majit har

(punkt 2, s. 5) föreslagit riksdagen att till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 49 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av fru Anna SjöströmBengtsson

m. fl. (I: 251) och den andra inom andra kammaren av fröken

Hildur Nygren m. fl. (II: 400), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att hjälpskolekonsulenten i skolöverstyrelsen

försöksvis på ett år förordnas som skolombudsman under ecklesiastikdepartementet,

samt att ett anslag på 2 000 kronor ställes till förfogande

för ombudsmannens resor i l:a klass å järnväg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, hänvisas till motionen II: 400.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår.

Ii Utäng till riksdagens protokoll 19^5. 6 sami. Nr 8.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

har icke funnit skäl föreligga att biträda det i motionerna I: 251 och II: 400

framställda yrkandet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 251 och II: 400, till Ecklesiastikdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 49 700 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 6—21)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46; dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för riksarkivet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46; dels ock till Riksarkivet: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 311 800 kronor.

Vidare har chefen för finansdepartementet under rubriken »För flera

huvudtitlar gemensamma frågor» under punkt 2 (s. 5—15) till behandling

upptagit frågan om löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen

vid statens arkiv, bibliotek och museer.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Å. Holmbäck m. fl. (I: 244) och den andra inom andra kammaren av

herr H. Hallén m. fl. (II: 138), vari hemställts, att riksdagen i vederbörliga

stater måtte uppföra ifrågavarande befattningar i nedan angivna lönegrader:

Vid arkivstaten:

Vid nationalmuseum och

Landsarkivarie ...........

A 28

livrustkammaren:

Förste arkivarie ..........

A 27

Förste intendent..........

A 27

Länsarkivarien i Östersund. .

A 24

Intendent ...............

A 23

Arkivarie ................

A 23

Eo intendent.............

Eo 23

Eo arkivarie .............

Eo 23

Vid riksantikvarieämbetet och

Vid kungl, biblioteket och

statens historiska museum:

universitetsbiblioteken:

Förste antikvarie .........

A 27

Förste bibliotekarie ........

A 27

Förste bibliotekarie ......

, A 27

Eo förste bibliotekarie.....

Eo 27

Antikvarie ...............

. A 23

Bibliotekarie ............

A 23

Eo antikvarie respektive

Eo bibliotekarie ..........

Eo 23

eo bibliotekarie.........

. Eo 23

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr R. Wagnsson m. fl. (1:147) och den andra inom andra kammaren av

fröken Ebon Andersson m. fl. (II: 166), vari hemställts, att riksdagen måtte

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 8.

besluta att från och med budgetåret 1945/46 på riksarkivets lönestat uppföra

en biblioteksassistenttjänst i lönegraden A 11;

dels ock en inom andra kammaren av herr S. Cruse väckt motion (II: 395),

vari hemställts att riksdagen ville vidtaga sådan ändring i Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, att två manliga bokbindare vid riksarkivet placeras

i Eo 7:10.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

ej framgår av den nedan lämnade redogörelsen, till motionerna II: 138, 166

och 395.

A. Löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen

vid de s. k. lärda verken.

Inledning. I skrivelse den 6 maj 1942, nr 187, i anledning av väckta

motioner (I: 166 och II: 171) angående ytterligare utredning rörande löneplaceringen

för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv,

bibliotek och museer anförde riksdagen följande.

. I sitt den 21 maj 1941 avgivna betänkande ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

framhållit, att några konsekvenser av läroverkslärarnas

lönereglering enligt de sakkunnigas mening i allmänhet icke kunde följa för

befattningshavare vid de s. k. lärda verken. Detta syntes de sakkunniga

klart framgå vid ett studium av uttalanden i samband med statsmakternas

behandling av frågan örn läroverkslärarnas lönereglering. De förändringar i

lönehänseende, som av de sakkunniga föreslagits för vissa befattningshavare

vid de lärda verken, vore därför, framhålla de sakkunniga, baserade på andra

motiv än konsekvenser av lärår löneregleringen. Allmänna lönenämnden uttalade

i sitt över betänkandet avgivna yttrande den 15 september 1941, att

frågan om löneställningen för befattningshavare vid de lärda verken borde

göras till föremål för ytterligare övervägande, innan slutlig ställning toges till

de sakkunnigas förslag beträffande de lärda verkens befattningshavare. I

anledning av Kungl. Maj:ts förslag till innevarande års riksdag har riksdagen

beslutat förbättrad löneställning för ett mindre antal med här ifrågavarande

kategori likställda befattningshavare.

I anslutning till den ståndpunkt lönenämnden sålunda intagit och med

anledning av vad i förevarande motioner I: 166 och II: 171 anförts får riksdagen

framhålla, att riksdagen icke kunnat undgå att finna vissa skäl tala

för att spörsmålet örn löneställningen för befattningshavarna vid de lärda

verken upptages till en fristående undersökning. Tjänstemännen vid de lärda

verken intaga nämligen i viss mån en särställning inom den civila statsförvaltningen

på grund av arten av de dem åliggande arbetsuppgifterna, vilka

av tjänstinnehavarna kräva ett icke oväsentligt mått av vetenskaplig kompetens.

Samtidigt som på detta område kompetensfordringarna äro högt

ställda äro befordringsmöjligheterna för den vetenskapligt utbildade personalen

relativt begränsade, något som i stor utsträckning torde hava sin grund

i rent organisatoriska förhållanden.

Riksdagen finner alltså för sin del befogat att cn utredning kommer till

shold, vid vilken såväl anställnings- och lönefrågorna som organisationsspörsmålen

böra göras till föremål för ett närmare bedömande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Hösten 1942 tillkallades sedermera sakkunniga med uppdrag att utreda

frågan örn löneställningen för ifrågavarande personal.

De sakkunniga — generaldirektören N. R. Wohlin, lektorn, ledamoten av

riksdagens I kammare I. H. E. Pauli och andre bibliotekarien J. A. T. Samzelius

— ha den 22 december 1942 avgivit utredning och förslag i nämnda

hänseende.

Vid 1944 års riksdag upptogs sakkunnigförslaget till behandling i vad

angår löne- och anställningsförhållandena för den i förslaget avsedda ickeordinarie

personalen i allmänhet.

I detta sammanhang upptages de sakkunnigas förslag, i vad avser ordinarie

personal och viss därmed jämförlig extra ordinarie personal.

De sakkunniga. De förändringar i fråga örn löneställning och tjänstebenämning,

vilka av de sakkunniga föreslås, framgå av följande sammanställning.

Nuvarande

Av de sakkunniga föreslagen

tj änstebenämning

löne-

grad

tj änstebenämning

löne-

grad

Riksarkivet.

Riksarkivet.

Förste arkivarie............

A 26

Förste arkivarie............

A 27

Andre j

A 21

A 23

Landsarkiven m. m.

Landsarkiven m. m.

Länsarkivarien i Östersund.....

A 22

Länsarkivarien i Östersund.....

A 24

A 21

A 23

Kungl, biblioteket.

Kungl, biblioteket.

A 26

A 27

A 21

A 23

N ationalmuseet.

Nationalmuseet.

A 26

Förste museiintendent........

A 27

A 21

A 23

Riksantikvarieämbetet och statens

Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum.

historiska museum.

B 1

B 2

A 26

A 27

A 24

A 27

A 21

A 23

Eo 21

Eo 23

Universitetsbiblioteken.

Universitetsbiblioteken.

A 30

B l1

Förste bibliotekarie..........

A 26

Förste universitetsbibliotekarie . . .

A 27

» » ..........

Eo 26

> > ...

Eo 27

Andre » ..........

A 21

Universitetsbibliotekarie.......

A 23

Alternativt professors löneställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. f>

De föreslagna höjningarna från A 21 till A 23 och från A 26 till A 27 lia

de sakkunniga funnit motiverade med hänsyn till gällande kompetensfordringar

och befordringsförhållanden, särskilt vid en jämförelse mellan å ena

sidan ifrågavarande tjänstemän och å andra sidan adjunkter och lektorer

vid de allmänna läroverken. De sakkunniga ha framhållit, att man från statsmakternas

sida tidigare vid lönesättningen för tjänstemännen inom de lärda

verken tagit hänsyn till lönesättningen för läroverkslärarna och omvänt samt

att statsmakterna vid skilda tillfällen uttryckligen betonat det riktiga i att

jämställa de båda tjänstemannagrupperna i lönehänseende.

Med erinran om att för erhållande av andre arkivarie- och därmed jämförliga

tjänster i allmänhet fordras avlagd filosofie licentiatexamen, ha de

sakkunniga i angivna hänseenden anfört i huvudsak följande.

Den bana, som i de flesta fall kan tänkas konkurrera med de lärda verken

örn arbetskrafter, är läroverkslärarens. Vid läroverken finnas möjligheter

att med en lägre kompetens än den som fordras för andre arkivarie- eller bibliotekarietjänst

och på kortare tid nå fram till en ordinarie anställning, som

ligger två lönegrader över andre arkivariers och jämställda tjänstemäns.

Tidigare ha de ogynnsamma befordringsutsikterna kommit ett betydande

antal befattningshavare särskilt vid biblioteken att söka sig över till andra

banor. Numera samverka härmed även löneförhållandena, som i synnerhet

efter 1937 års lönereglering för läroverkslärarna försatt de lärda verken i en

ur rekryteringssynpunkt ofördelaktig ställning. Jämförelsen med läroverksläramas

löneställning ha de sakkunniga även ur andra synpunkter funnit

befogad. Dessa två tjänstemannagrupper äro i flera avseenden ungefärligt

likställda i fråga om kompetenskrav, befordringsmöjligheter och uppgifter,

och de intaga härigenom båda en särställning i förhållande till befattningshavarna

inom den centrala statsförvaltningen.

När tjänsteförteckningssakkunniga i sitt betänkande (del I, s. 68 f.) icke

funnit sig böra föreslå någon ändring i fråga om löneställningen för de lärda

verkens tjänstemän, ha de avböjt att taga hänsyn till den 1937 beslutade

löneregleringen för läroverken, under hänvisning till vissa uttalanden från

statsmakternas sida vid riksdagsbehandlingen av nämnda lönereglering angående

önskvärdheten av att undvika konsekvenser inom andra områden

av statsförvaltningen. Emellertid ha tjänsteförteckningssakkunniga i fråga

om de instruktionsmässigt fastställda kompetensfordringarna anfört, att lektorskompetens,

d. v. s. filosofie doktorsgrad, icke krävdes för förste arkivarier

och med dem jämställda tjänstemän. Å andra sidan synas tjänsteförteckningssakkunniga

icke ha beaktat, att för andre arkivarier och med dem jämställda

samt redan för amanuenserna vid de lärda verken den stadgade

kompetensen normalt är vida högre än för läroverksadjunkter, nämligen filosofisk

eller annan licentiatexamen. Beträffande det förhållandet, att för

förste arkivarier, förste bibliotekarier o. s. v. samma kompetens icke iir

stadgad som för lektorer, må erinras, dels att inom vissa av ifrågavarande

grupper samtliga befattningshavare och inom andra flertalet eller ett betydande

antal redan för närvarande inneha doktorsgrad, dels också att de sakkunniga

funnit skid kunna åberopas för att doktorsgrad stadgas som anställningsvillkor

för dessa befattningar, även örn de sakkunniga efter att lia

tagit kännedom örn verkschefernas synpunkter på frågan icke velat direkt

föreslå en dylik åtgärd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Det är emellertid de sakkunnigas uppfattning, att även om ett stadgande

av nyssnämnd natur icke kommer till stånd, vägande skäl föreligga för

att i lönehänseende jämställa förste arkivarierna m. fl. med lektorerna. För

dessa senare gälla nämligen icke de krav på ådagalagd administrativ förmåga

och praktisk läggning vid handhavande av rena förvaltningsangelägenheter,

vilka här omhandlade tjänstemän vid de lärda verken måste fylla i

sin egenskap av chefer för stora avdelningar med en ofta avsevärd personal.

Denna ställning skulle ungefärligen kunna jämföras med den, som inom den

centrala förvaltningen intages av i lönegrad A 28 placerade byrådirektörer.

I fråga om andre arkivarierna m. fl. finns det ingen tvekan örn att de ur

kompetenssynpunkt äro minst jämställda med läroverksadjunkterna och att

det icke heller i det avseendet möter något hinder att i lönehänseende likställa

dem med dessa.

De sakkunniga ha vidare ansett, att tillräcklig anledning icke förelåge att

upprätthålla en skillnad i löneställning mellan å ena sidan förste arkivariem.

fl. befattningar vid de lärda verken och å andra sidan de genom beslut

av 1942 års riksdag till lönegraden A 27 hänförda befattningarna vid Sveriges

geologiska undersökning såsom statsgeolog, museiföreståndare och

kemist.

I fråga om tjänsterna som länsarkivarie i Östersund och bibliotekariearkivarie

vid riksantikvarieämbetet anföra de sakkunniga följande.

Länsarkivarien i Östersund blev vid tjänstens inrättande placerad en lönegrad

över andre arkivarierna med motivering av länsarkivaries ställning som

föreståndare med självständiga organisatoriska uppgifter och samma inspektionsskyldighet

för länets arkiv, som tillkommer landsarkivarie för dennes

förvaltningsområde. Länsarkivarien synes nu böra uppflyttas i lönegrad

A 24 eller en grad över den, som de sakkunniga föreslagit för andre arkivarierna.

Bibliotekarien-arkivarien vid riksantikvarieämbetet bör i likhet med antikvarierna

vid samma verk placeras i lönegrad A 27. För honom gälla

samma kompetenskrav som för antikvarierna. Han är föreståndare för vitterhetsakademiens

bibliotek, dess handskriftssamling och antikvarisk-topografiska

aktarkiv samt bildarkivet jämte klichéförrådet och plåtarkivet och

för akademiens bokförlag. Därjämte är han föredragande hos riksantikvarien

för alla ärenden, som röra nämnda avdelningar, och i detta avseende

jämställd med museichefen och föreståndarna för fornminnes- och byggnadsminnesavdelningarna.

Den honom underställda personalen är av ungefär

samma storlek som dessa avdelningars. Biblioteket och handskriftssamlingarna

äro av betydande omfattning. Hans ställning synes jämförlig dels med

vetenskapsakademiens och naturhistoriska riksmuseets bibliotekariers, dels

med antikvariernas. Bibliotekarien-arkivarien kan icke påräkna befordran

till antikvarietjänst, för vilken museala och liknande meriter äro erforderliga.

Yttranden. De förslag rörande ändrad löneställning för olika tjänster, som

framställts av de sakkunniga, ha föranlett ett flertal yrkanden örn lönegradsuppflyttning

eller utredning därom beträffande andra tjänster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Sådana yrkanden ha framställts

a) av riksarkivet, samtliga landsarkivarier och arkivstatens tjänstemannaförening

i fråga om uppflyttning av landsarkivarierna till lönegraden A 28

eller alltså till lönegraden närmast över den, som enligt sakkunnigförslaget

skulle tillämpas för förste arkivarier m. fl.,

b) av överintendenten och chefen för nationalmuseum samt personalföreningen

vid nationalmuseum, som ansett att överintendenten borde hänföras

till lönegraden B 2,

c) av vetenskapsakademien, föreståndarkollegiet vid naturhistoriska riksmuseet

och föreståndaren för statens etnografiska museum, vilka påyrkat utredning

rörande uppflyttning från lönegraden A 21 till högre lönegrad av

museiassistenterna vid riksmuseet och etnografiska museet,

d) av nordiska museets nämnd, som framhållit, att i museets tjänst anställda

tjänstemän av museet nu avlönas efter samma grunder, som gälla för

motsvarande tjänstemän vid de statliga museerna,

e) av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, som hemställt om

uppflyttning dels av de två antikvarierna hos riksantikvarieämbetet till

lönegraden A 30 i stället för, såsom av de sakkunniga förordats, till lönegraden

A 27, dels ock av sekreteraren hos ämbetet från lönegraden A 24 till

lönegraden A 27,

f) av större akademiska konsistoriet i Uppsala, som ansett utredning böra

komma till stånd bland annat beträffande löneställningen för museiassistenterna

vid universitetets zoologiska och botaniska institutioner, samt

g) av sjökarteverket, rikets allmänna kartverk och statens meteorologiskhydrografiska

anstalt, vilka i anledning av en av vissa personalföreningar

gjord hemställan förklarat sig anse utredning böra komma till stånd beträffande

löneställningen för de befattningshavare vid nämnda verk, som i kompetensavseende

vore jämställda med de i sakkunnigförslaget avsedda befattningarna

— närmast förste aktuarie- och observatorstjänster i lönegraden

A 26 och förste statsmeteorolog- samt förste statshydrograftjänster i lönegraden

A 24 — därvid utredningen emellertid enligt sjökarteverkets och rikets

allmänna kartverks mening jämväl borde avse andra tjänster vid

verken.

Allmänna lönenämnden har ansett, att en översyn av löneställningen för

de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid de lärda verken icke kunde

eller borde begränsas att avse allenast de verk, som avsåges i de sakkunnigas

förslag. Även om man icke i detta sammanhang ginge utanför den ram, som

angivits genom uttrycket »statens arkiv, bibliotek och museer», kunde man

enligt lönenämndens mening vid frågans bedömande i stort under inga förhållanden

bortse från de konsekvenser, som vid en uppflyttning i lönegrad

av förste arkivarier m. fl. från A 26 till A 27 uppstode beträffande vissa

andra tjänster. Lönenämnden förordade flir sin del, att ytterligare utredning

av frågan bomme till stånd och att ställningstagandet till förslagen om uppflyttning

till 27 och 23 lönegraderna finge tills vidare anstå. Frågan om förbättrad

löneställning för vissa chefstjänstemän vid lärda verk borde upptagas

till prövning först i samband med en eventuell omprövning av samtliga

chefstjänstemäns löneställning.

Lönenämnden, som i enlighet härmed ansett sig icke böra ingå på någon

närmare prövning av de föreliggande förslagen, har emellertid gjort följande

uttalanden med avseende å desamma. Lönenämnden ansåge sig böra taga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bestämt avstånd från de sakkunnigas uttalande, att förste arkivarie m. fl. i

administrativt hänseende ungefärligen syntes kunna jämföras med byrådirektörer

i 28 lönegraden inom allmänna civilförvaltningen; för en dylik jämförelse

förelåge icke fog. Med hänsyn bland annat till den restriktiva inställning

till frågan örn befattningars uppflyttning i högre lönegrad, som kommit

till uttryck i de senaste årens statliga lönepolitik, vore lönenämnden ej heller

beredd att nu generellt uttala, att förste arkivarier m. fl. borde i lönehänseende

jämställas med lektorer och andre arkivarier m. fl. med adjunkter.

Lönenämnden ville emellertid tillägga, att om en lönegradsuppflyttning

skulle ske, allmänt sett större fog finge anses föreligga för en lönehöjning

av tjänsterna i 21 lönegraden än av de högre tjänsterna; allmänna civilförvaltningens

lönenämnd och statskontoret hade båda år 1925 uttalat sig för

en uppflyttning av de lägre tjänsterna till 22 lönegraden.

Statskontoret har i likhet med allmänna lönenämnden ansett, att frågan

örn chefstjänstemännens löneställning icke borde prövas för närvarande,

samt avstyrkt övriga ifrågasatta ändringar i löneställning. Mellan förste

arkivarier m. fl. och lektorer — för vilka senare fordrades doktorsgrad samt

provårsutbildning — måste i kompetensavseende göras en bestämd skillnad,

och denna motiverade väl den nu föreliggande olikheten i lönehänseende; utredningen

hade ej heller övertygat ämbetsverket om att de två antikvarierna

i riksantikvarieämbetet framför övriga borde uppflyttas till 27 lönegraden.

Då sålunda löneställningen för sluttjänsterna i de befordringsserier, varom

fråga vore, icke borde rubbas, borde kompetenskraven ej heller få motivera

en ändrad löneställning för befattningshavarna i de lägre lönegraderna av

dessa serier; konsekvenserna av en annan inställning skulle bliva, att varje

ordinarie befattning, för vilken krävdes likvärdig eller högre utbildning än

för adjunktstjänst, borde uppflyttas till 23 lönegraden. Vad anginge befordringsgången,

vore proportionen mellan tjänster i 26 och 21 lönegraderna —

26 respektive 39 tjänster — icke särskilt ogynnsam, även om det icke kunde

förnekas, att med hänsyn till specialutbildningen möjligheterna att erhålla

en anställning utanför det egna verket vore mera begränsade här än inom

centralförvaltningen i övrigt. Att enbart med hänsyn härtill ändra löneställningen

syntes knappast motiverat, särskilt som ett sådant ståndpunktstagande

kunde förutses få återverkningar på andra områden inom förvaltningen.

Statskontoret kunde därför icke biträda förslaget om en förbättrad löneställning

för ifrågakomna befattningshavare i 21 lönegraden.

Chefen för finansdepartementet. Beträffande resultatet av den vid budgetarbetet

verkställda granskningen av sakkunnigeförslaget har chefen för

finansdepartementet anfört följande.

Som motiv för de sakkunnigas förslag örn uppflyttning av andre arkivarier

m. fl. från 21 till 23 lönegraden har i utredningen och i inkomna framställningar

åberopats, att kraven på teoretisk kompetens för dessa befattningshavare

vore större än de som i allmänhet gälla för befattningshavare i

21 lönegraden, samtidigt som befordringsmöjligheterna inom ifrågavarande

förvaltningsområden vore jämförelsevis begränsade. Därjämte har hänvisats

till läroverksadjunkternas placering i 23 lönegraden. Vid frågans prövning

under budgetbehandlingen har det funnits skäligt, att andre arkivarier m. fl.

placeras något högre än den normallönegrad, som 21 lönegraden utgör inom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

den centrala civilförvaltningen. Däremot ha de förebragta motiven för placering

i adjunktslönegraden icke funnits övertygande. Framför allt har det

härvid ansetts böra beaktas, att adjunktstjänsterna, frånsett möjligheten till

lektorsbefordran för därtill kompetenta lärare, regelmässigt utgöra sluttjänster,

vilket icke är fallet beträffande andre arkivarie- och däremot svarande

befattningar. Sistnämnda befattningar ha därför upptagits i 22 lönegraden.

Med denna lönegradsplacéring i förening med den år 1944 fastställda

befordringsgången torde de nu ifrågavarande personalgrupperna få anses

väl tillgodosedda i jämförelse med det stora flertalet närmast motsvarande

befattningshavare inom den civila förvaltningen i övrigt. De tjänster, för

vilka uppflyttning till A 22 respektive Eo 22 sålunda ansetts böra komma till

stånd, äro i första hand de i sakkunnigförslaget innefattade tjänsterna såsom

andre arkivarie vid riksarkivet eller landsarkiven, andre bibliotekarie

vid kungl, biblioteket, andre intendent vid nationalmuseet, andre antikvarie

vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museum samt andre bibliotekarie

vid universiteten i Uppsala och Lund. Till uppflyttning förordas

jämväl motsvarande extra ordinarie tjänster, som inrättades år 1944, däribland

jämväl befattningen som andre intendent vid livrustkammaren. Utöver

nu avsedda befattningshavare ha museiassistenterna vid naturhistoriska

riksmuseet och vid statens etnografiska museum ansetts böra uppflyttas till

A 22 respektive Eo 22. Vidare har i enlighet med gällande bestämmelser angående

anslaget till bidrag till nordiska museet förutsatts, att avlöningen till

andre intendent vid nämnda museum likaledes skall utgå enligt 22 lönegraden.

I fråga örn löneställningen för förste arkivarier m. fl. tjänstemän, som

höra till 26 lönegraden, ha i utredningen anställts vissa jämförelser med

läroverkslektorerna i 27 lönegraden. Vid prövningen av de sakkunnigas

förslag i denna del har det synts böra fasthållas vid att lektorernas högre

lönegradsplacéring får anses betingad av den högre teoretiska kompetens,

som fordras för dem. När de sakkunniga velat göra gällande, att skillnaden

i kompetenskrav uppväges av mera maktpåliggande administrativa uppgifter

för de lärda verkens tjänstemän, har denna argumentering bland annat

från allmänna lönenämndens sida mötts med erinringar, vilka synas befogade.

I betraktande av vad som framkommit vid remissbehandlingen är

det också tydligt, att en uppflyttning av förste arkivarier m. fl. till A 27

icke skulle bli utan konsekvenser för andra förvaltningsområden. Ifrågavarande

befattningshavare ha sålunda upptagits i budgetförslaget med oförändrad

placering i 26 lönegraden.

Vid prövningen av utredningsförslaget i övrigt har länsarkivarien i Östersund

ansetts böra uppflyttas från lönegraden A 22 till lönegraden A 23. Härför

har synts tala länsarkivariens ställning som föreståndare med självständiga

organisatoriska uppgifter och en inspektionsskyldighet för länets arkiv

motsvarande den, som tillkommer landsarkivarie för dennes förvaltningsområde.

Genom uppflyttningen bibehålies också relationen i lönehänseende

mellan länsarkivarie och andre arkivarie vid landsarkiv.

De arbetsuppgifter, som bibliotekarien-arkivarien vid riksantikvarieämbetet

har sig anförtrodda, lia befunnits utgöra anledning att uppflytta ifrågavarande

tjänst från lönegraden A 24 till lönegraden A 26.

Den av större akademiska konsistoriel i Uppsala berörda frågan örn löneställningen

för museiassistenterna vid universitetets zoologiska och botaid
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ska institutioner har icke ansetts kunna i nu förevarande sammanhang upptagas

till slutligt övervägande.

Av ställningstagandet till frågan om uppflyttning i lönehänseende av förste

arkivarier m. fl. följer, att skäl icke ansetts föreligga för den ifrågasatta

uppflyttningen av landsarkivarierna till högre lönegrad än den år 1942 bestämda.

Ej heller ha de yrkanden örn uppflyttning i lönegrad eller om utredning

i sådant syfte, som framställts i fråga örn de två antikvarierna och

sekreteraren hos riksantikvarieämbetet samt vissa tjänster vid sjökarteverket

och rikets allmänna kartverk, ansetts nu böra föranleda åtgärd.

Frågan om jämkningar i löneställningen för vissa tjänstemän vid statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt anmäles av chefen för kommunikationsdepartementet

i samband med fråga rörande omorganisation av anstalten.

Under vederbörande huvudtitlar anmälas dessutom frågor om ändrad löneställning

för andre arkivarien i utrikesdepartementet och mueitekniske assistenten

vid armémuseum.

Det av de sakkunniga berörda spörsmålet örn ändrad löneställning för vissa

chefstjänstemän vid de verk, varom här är fråga, har på grund av sitt

samband med spörsmålet örn löneställningen för övriga verkschefer samt,

vad överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken angår, med den vilande

frågan örn lönereglering för universitetsprofessorerna icke ansetts böra nu

upptagas till prövning.

I gällande tjänstebenämningar för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen

vid statens arkiv, bibliotek och museer ha de ändringarna ansetts böra

vidtagas, att benämningarna intendent vid nationalmuseet, bibliotekarie-arkivarie

vid riksantikvarieämbetet samt antikvarie vid nämnda ämbete eller

vid statens historiska museum ansetts böra utbytas mot respektive förste

intendent, förste bibliotekarie och förste antikvarie, varjämte beteckningen

»andre» i tjänstebenämningarna andre arkivarie, andre bibliotekarie, andre

intendent och andre antikvarie ansetts böra utgå.

Hemställan om sålunda förordade ändringar i personalförteckningarna göres

under vederbörande anslagspunkter i åttonde huvudtiteln. Det torde

böra ankomma på Kungl. Majit att, i likhet med vad som skedde vid den

allmänna tjänsteförteckningsrevisionen år 1942, dels såvitt angår ordningen

för befattningars tillsättande meddela de särskilda bestämmelser, som erfordras

med anledning av nu ifrågavarande ändringar i tjänsteförteckningen,

dels ock meddela erforderliga föreskrifter om uppskov med ikraftträdande

av höjd lönegradsplacering i de fall, då vederbörande tjänstinnehavare vid

ingången av nästa budgetår uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern

inträder, men erhållit anstånd med avsked från tjänsten.

Motionerna I: 244 och II: 138. Beträffande det i dessa motioner framställda

yrkandet hänvisas till den i det föregående lämnade redogörelsen.

Till stöd för detta yrkande anföres bland annat följande.

Det torde först böra erinras om de förhållanden, under vilka förslaget örn

andre arkivariers m. fl. placering i 22 lönegraden först framkom. I yttrande

över framställningar från arkiv- och bibliotekshåll anförde statskontoret år

1925, att då det syntes uppenbart, att 21 lönegraden med hänsyn till kompetenskrav

och arbetsuppgifter finge anses väl låg, ämbetsverket icke hade

något att erinra mot att såsom allmänna lönenämnden ifrågasatt i avvaktan

på det definitiva ställningstagandet i frågan framställning gjordes till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

riksdagen om uppflyttning i lönegrad av ifrågavarande befattningshavare.

Placering i 22 lönegraden för andre arkivarier m. fl. föreslogs alltså för 20

år sedan som ett provisorium. I olika yttranden under de följande åren framhöll

lönenämnden, att berättigade anspråk på placering av andre och förste

arkivarie!'' m. fl. i 23, respektive 27 lönegraderna kunde göras från de lärda

verkens sida, därest adjunkter och lektorer placerades i dessa grader. År

1937 erhöllo läroverkens tjänstemän just denna placering.

En påfallande inkonsekvens i propositionen är att samma hänsyn till teoretiska

kompetenskrav icke tagas, när det gäller olika tjänster. När det är

fråga om andre arkivariers m. fl. lönegradsplacering, leder deras högre

kompetenskrav (filosofie licentiatexamen) icke ens till samma placering

som adjunkterna med deras väsentligt lägre krav (filosofie magisterexamen).

Men när det är fråga örn att pröva de sakkunnigas förslag att placera

förste arkivarier m. fl. i lektorslönegraden, har man ansett sig böra fasthålla

vid att lektorernas högre lönegradsplacering skall anses betingad av

den högre teoretiska kompetens, som fordras av dem (filosofie doktor).

Man kan för övrigt här erinra sig, att en annan tjänstemannagrupp, statsgeologerna,

med samma teoretiska kompetenskrav som de lärda verkens

tjänstemän (filosofie licentiatexamen), år 1942 av riksdagen tillerkändes

samma lönegradsplacering som lektorerna.

Lönenämnden har ansett, att en placering av förste arkivarier m. fl. i 27

lönegraden icke skulle bli utan konsekvenser för andra förvaltningsområden.

Det kan emellertid här endast vara fråga örn de cirka tjugofem tjänstemän

utom de lärda verken, för vilka licentiatexamen utgör teoretiskt kompetenskrav,

och många av dem torde ha helt annan, av de sakkunnigas utredning

givetvis icke berörd tjänsteställning än de lärda verkens tjänstemän.

Bakom regeringens förslag om lönegradsplacering för andre och förste

arkivarier m. fl. ligger samma tankegång, som tidigare framträtt hos tjänsteförteckningssakkunniga

och som senare underströks av statskontoret. I sitt

betänkande (1941) hade tjänsteförteckningssakkunniga sålunda framhållit,

att några konsekvenser av läroverkslärarnas lönereglering i allmänhet icke

kunde få följa för befattningshavare vid de s. k. lärda verken, och i statskontorets

yttrande (1943) över Uirdaverkssakkunnigas betänkande framhävdes

detta ånyo. När tjänsteförteckningssakkunniga i sitt remissvar icke

funno sig böra föreslå någon ändring i fråga om löneställningen för de lärda

verkens tjänstemän, gjorde de det under hänvisning till dessa uttalanden.

Såsom ovan nämnts, begärde emellertid 1942 års riksdag särskild utredning

rörande de lärda verkens tjänstemän och gav därmed tydligt tillkänna,

att den icke ansåg nämnda uttalanden utgöra något hinder för en ändring

av de för dessa relativt fåtaliga grupper gällande lönebestämmclserna.

Lärdaverkssakkunniga upptogo givetvis till särskild behandling läroverkens

och de lärda verkens tjänstemäns inbördes ställning. Såsom de

sakkunniga framhöllo, framgick därav, »att man från statsmakternas sida

sedan lång tid tillbaka vid lönesättningen för tjänstemännen inom de lärda

verken tagit hänsyn till lönesättningen för lär ov erkslärarna och tvärtom,

sarri t att statsmakterna vid skilda tillfällen uttryckligen betonat det riktiga

och lämpliga i att jämställa de båda tjänstemannagrupperna i lönehänseende.

iD

Att nu låsa fast löneställningen för de ordinarie tjänstemännen vid svenska

statens arkiv, bibliotek och museer vid det alltför låga löneläge, som i

propositionen föreslagits, skulle ur rättvisesynpunkt vara i hög grad otili
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

fredsställande och ur det svenska kulturarbetets synpunkt skadligt och

ödesdigert. Den vetenskapliga verksamhet, som bedrives vid våra universitet

och högskolor, är i väsentlig mån beroende av det sätt, varpå det vetenskapliga

materialet — i form av litteratur, dokument och museiföremål —

samlas, katalogiseras och ställes till forskarnas förfogande vid de ovannämnda

»lärda verken». Vilken betydelse man från svenska statens sida

tillmäter de där anställda tjänstemännens arbete och kvalifikationer, belyses

av den förhållandevis höga kompetens, som stadgas för dem alltifrån

början av deras anställning. Enligt regeringens förslag skulle emellertid

förste arkivarier och med dem jämställda alltjämt komma att stå en lönegrad

lägre än läroverkslektorerna. (Det må inom parentes anmärkas att

ett stort antal av dessa tjänstemän äro filosofie doktorer.) Och andre arkivarierna

m. fl. skulle, fastän de måste ha en högre och dyrare examenskompetens

än läroverksadjunkterna, ställas en lönegrad under dessa. Det

säger sig självt, att under sådana förhållanden det måste — frånsett de

sällsynta fall, där det rör sig om ekonomiskt oberoende personer — föreligga

en stark frestelse att hellre välja den ekonomiskt fördelaktigare och

mindre kompetenskrävande läroverksbanan än att träda i de statliga arkivens,

bibliotekens och museernas tjänst. Dessa senare riskera alltså en förminskad

och försämrad rekrytering tack vare denna ojämna konkurrens.

Utsikten att dessa tjänster i större omfattning än förut skulle genom statens

behandling av lönefrågan komma att förbehållas personer med privatförmögenhet

måste särskilt ur demokratisk synpunkt te sig föga rekommendabel.

Frågans statsfinansiella innebörd är dessutom på intet sätt av den

storleksordning, att den bör få förhindra en lösning, som tillfredsställer

såväl rättvisans och billighetens krav som samhällets och vetenskapens

berättigade intressen.

B. Anslagsberäkningar för riksarkivet för budgetåret 1945/46.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn anslaget till avlöningar vid riksarkivet

för nästa budgetår innebär i huvudsak följande:

a) uppflyttning av andre-arkivarietjänsterna från 21 :a till 22:a lönegraden,

vilket medfört en uppräkning av ordinarieposten med 2 200 kronor

och av icke-ordinarieposten med 800 kronor;

b) anställande av en extra tjänsteman med halvtidstjänstgöring i lönegraden

Ex 16;

c) beredande av extra ordinarie anställning åt riksarkivets bokbinderipersonal;

i samband härmed överföras avlöningsmedlen, 27 400 kronor, från

bokbinderianslaget till avlöningsanslaget.

Beträffande det under c) omnämnda förslaget örn lönereglering

för bokbinderiperso nalén inhämtas av propositionen i huvudsak

följande.

För innevarande budgetår är till Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier anvisat ett reservationsanslag av 25 500 kronor. Inkomsterna

av riksarkivets bokbinderi- och konserveringsverksamhet skola

tillföras nämnda anslag såsom särskilda uppbördsmedel. Personalen består

av en manlig förman samt 2 manliga och 5 kvinnliga arbetare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 13

Personalens nuvarande löneförhållanden framgå av följande tabell:

1

Namn

Födelse-

år

Anställ-

.ningsår

Minimi- och indivi- duallöner

kronor

Index-

tillägg

kronor

Summa

löner

kronor

Pensionsavgifter

Egen

pension

kronor

Familje-

pension

kronor

Summa

kronor

S. Hallberg . . .

1905

1938

5 563: 20

873:12

6 436: 32

72:80

93:60

166: 40

Hj. Pettersson .

1904

1939

4 363: 20

873:12

5 236: 32

72: 80

93:60

166: 40

G. Alered ....

1911

1943

4 363: 20

873:12

5 236: 32

72: 80

93: 60

166: 40

Sara Strömdahl

1892

1922

3 126: 96

506: 85

3 633: 81

52: —

18:20

70: 20

Nanny Isakson .

1891

1923

3 054: 24

506: 85

3 561: 09

52: —

18: 20

70: 20

Doris Risto . . .

1886

1923

3 054: 24

506: 85

3 561:09

52: —

18: 20

70: 20

Göta Karlsson .

1904

1929

3 054: 24

506: 85

3 561:09

52: —

18:20

70: 20

Anna Törner

(överårig). . .

1883

1917

3 175: 44

506: 85

3 682: 29

52: —

18:20

70: 20

Summa kronor

29 754: 72

5 153: 61

34 908: 33

Enligt riksarkivets förslag skulle förmannen inplaceras i lönegraden

Eo 12, de två övriga manliga arbetarna i lönegraden Eo 6 och de kvinnliga

i lönegraden Eo 4. Löneställningen skulle bli följande.

Föreslagen avlöning

Nuvarande

avlöning

lön

rörligt tillägg

och kristillägg

summa

kronor

kronor

kronor

1.

Kvinnl. konserveringsbiträde

Eo 4: 3...............

2 922

905: 82

3 827: 82

3 682: 29

2.

D:o.................

2 922

905: 82

3 827: 82

3 633: 81

3.

Do.................

2 922

905: 82

3 827: 82

3 561: 09

4.

Do.................

2 922

905: 82

3 827: 82

3 561: 09

5.

D:o.................

2 922

905: 82

3 827: 82

3 561:09

6.

Manlig bokbindare Eo 6: 9 ...

4 023

1 247:13

5 270:13

5 236: 32

7.

» » > . . .

4 023

1 247:13

5 270:13

5 236: 32

8.

Förman Eo 12:14........

5 070

1 571: 70

6 641: 70

6 436: 32

Summa kronor

27 726

8 595: 06

36 321: 06

34 908: 33

Till förslaget må fogas följande anmärkning. Den nuvarande förmannens

lön motsvarar den, som erhålles vid en placering i Eo 11:14. De slutliga

löneförmånerna böra dock ligga högre, örn full likformighet skall råda med

tidigare förhållanden. Förmannen uppflyttades i sin nuvarande tjänsteställning

den 1 juli 1942. Den förman han efterträdde, vilken avgick med uppnådd

pensionsålder, slutade med ett förmansarvode, som låg 000 kronor över

det den nuvarande uppbär. På grund av de stora kompetenskrav riksarkivet

måste ställa på förmanssysslan är det av stor betydelse, att denna tjänst

icke placeras för lågt. Med hänsyn härtill och i betraktande av det anförda

förhållandet, att den hittills tillämpade slutlönen måste anses ligga högre än

den förmannen nu uppbär, har tjänsten vid inplaceringen satts i Eo 12: 14.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Departementschefen har förordat bifall till riksarkivets förslag.

I motionen II : 395 anföres följande.

Den föreslagna löneställningen i Eo6:9 för två manliga bokbindare medför

visserligen en höjning av nu utgående lön med 33 kronor 81 öre per år, men

de kunna icke erhålla uppf lyftning i högre löneklass.Den föreslagna placeringen

kan icke anses motsvara den lön som utgår till skickliga bokbindare i

den öppna arbetsmarknaden. En skicklig bokbindare i den öppna arbetsmarknaden

erhåller en årsinkomst av minst 6 000 kronor. Då riksarkivets

bokbindare utföra ett kvalificerat yrkesarbete, som fordrar stor noggrannhet

och god omdömesförmåga, är det rimligt att de placeras i en högre lönegrad,

som medger en årsinkomst som något så när svarar mot den årsinkomst

en skicklig bokbindare erhåller i den öppna arbetsmarknaden.

Departementschefen har jämväl berört frågan örn inrättande av

en befattning såsom biblioteksassistent. Härom inhämtas

av propositionen följande.

I skrivelse den 28 augusti 1943 hemställde riksarkivet, att ordinarie

kanslibiträdet vid riksarkivet Gertrud Corin skulle beredas högre löneställning.

För ändamålet föreslog riksarkivet, att för Gertrud Corin skulle tillskapas

en kansliskrivartjänst å övergångsstat i lönegraden All, varvid

hennes kanslibiträdestjänst skulle hållas obesatt så länge hon kvarstode i

tjänst. I utlåtande häröver anförde allmänna lönenämnden, att enligt lönenämndens

mening en naturligare lösning vore, örn för ifrågavarande göromål

inrättades en biblioteksassistentbefattning ill lönegraden, förslagsvis såsom

extra ordinarie.

Beslut har ännu icke meddelats av Kungl. Majit med anledning av nämnda

framställning.

I samband med anslagsäskandena för nästa budgetår har nu riJcsarlcivet

gjort framställning örn inrättande av en biblioteksassistentbefattning i lönegraden

A 11. Riksarkivet har därvid anfört bland annat följande.

Riksarkivets bibliotek är av en betydande storlek. Bokbeståndet omfattar,

i hyllmeter räknat, för närvarande cirka 1 400 meter. Av motsvarande

institutionsbibliotek här i staden är det närmast jämförbart med vitterhetsakademiens,

där bibliotekarien förfogar över en andre bibliotekarie i

lönegrad Eo 21 och ett biblioteksbiträde i lönegrad Eo 4. Vid socialstyrelsens

bibliotek, som är avsevärt mindre än riksarkivets, finns en biblioteksassistent

i lönegrad A 11. Statistiska centralbyråns bibliotek slutligen, som

är något större än riksarkivets, är närmast bibliotekarien försett med en

biblioteksassistent i lönegrad All. Det är ifrågasatt att söka få denna

tjänst placerad i lönegrad A 14.

I riksarkivet fungerar för närvarande en av andre arkivariema vid sidan

av sin tjänst även som bibliotekarie. Till sin hjälp vid de omfattande arbeten,

som igångsatts, har han alltsedan 1936 endast haft riksarkivets enda

ordinarie kanslibiträde, Gertrud Corin. Biblioteksarbetet har efter hand

tagit en allt större del av sagda biträdes tid i anspråk. Hennes arbetsuppgifter

vid biblioteket ha bland annat bestått i accessionsföring samt nominal-

och realkatalogisering med förslag till signering. Vid sidan av biblio
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

teksföreståndaren har hon gått forskarna tillhanda nied uppgifter rörande

biblioteket och under hans bortovaro (semestrar, tjänstledigheter och militära

inkallelser), med undantag för bindningsärenden och bokanskaffningar,

ensam förestått biblioteket.

Med hänsyn till bibliotekets storlek och centrala betydelse i riksarkivet

och den självständighet och skicklighet, som erfordras för ovannämnda

göromål, är det nödvändigt att redan nu en ordinarie bibliotekstjänst i lönegrad

All inrättas.

Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag, vilket understötts av

förening en kvinnor i statens tjänst.

Departementschefen har förklarat sig nödgad att för närvarande avstyrka

förslaget.

I motionerna 1:147 och II: 166 har riksarkivets förslag upptagits.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att som motiv för de s. k. Järdaverkssakkunnigas

förslag om uppflyttning av andre arkivarier m. fl. från

21 till 23 lönegraden åberopats, att kraven på teoretisk kompetens för dessa

befattningar (normalt filosofisk eller annan licentiatexamen) vore större än

de som i allmänhet gällde för befattningshavare i 21 lönegraden, samtidigt

som befordringsmöjligheterna inom ifrågavarande förvaltningsområde vore

jämförelsevis begränsade. Därjämte har hänvisats till att läroverksadjunkterna,

för vilka gällde lägre kompetensfordringar (filosofisk ämbetsexamen),

vore placerade i 23 lönegraden.

Enligt vad chefen för finansdepartementet under »För flera huvudtitlar

gemensamma frågor», punkten 2, anfört, hade det vid frågans prövning

under budgetbehandlingen funnits skäligt, att andre arkivarier m. fl. placerades

något högre än den normallönegrad, som 21 lönegraden utgjorde

inom den centrala civilförvaltningen. Ifrågavarande befattningar hade därför

ansetts böra upptagas i 22 lönegraden.

I motionerna 1:244 och 11:138 har yrkats, att andre arkivarierna m. fl.

skulle erhålla den av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringen.

Utskottet har för sin del funnit det befogat, att frågan om andre arkivariernas

m. fl. lönegradsplacering bedömes med beaktande av de kompetensfordringar,

som gälla för erhållande av ifrågavarande befattningar. Med hänsyn

härtill och vid en jämförelse med adjunkternas lönegradsplacering synes Kungl.

Maj:ts förslag på denna punkt icke utgöra en fullt rättvis och godtagbar lösning

av förevarande lönefråga. Enligt utskottets mening torde därför en justering

uppåt av den av Kungl. Maj:t föreslagna lönegradsplaceringen för nämnda

befattningar böra äga rum. Utskottet får i sådant avseende föreslå, att andre

arkivarier m. fl. upptagas i 23 lönegraden.

I likhet med vad chefen för finansdepartementet förordat torde motsva
-

UUkotiet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rande extra ordinarie tjänster böra uppflyttas i lönegrad. Av utskottets i det

föregående intagna ståndpunkt följer, att jämväl sistnämnda tjänster böra

placeras i 23 lönegraden.

I fråga om löneställningen för förste arkivarier m. fl., vilka enligt Kungl.

Maj:ts förslag skulle bibehållas i 26 lönegraden och enligt vad i ovannämnda

motioner påyrkats skulle uppflyttas till 27 lönegraden eller samma lönegrad,

vari läroverkslektorerna äro placerade, vill utskottet framhålla, att utskottet

ansett sig böra biträda vad av Kungl. Maj:t föreslagits. Utskottet

har fuimit detta ställningstagande motiverat av att för förste arkivarier

m. fl. för närvarande gälla lägre kompetensfordringar (normalt filosofie eller

annan licentiatexamen) än för läroverkslektorer (normalt filosofisk eller annan

doktorsgrad). Huruvida det kan befinnas erforderligt att höja kompetenskraven

för erhållande av förstnämnda tjänster till samma niva, som

gäller för lektorsbefattningarna, torde enligt utskottets mening böra göras

till föremål för en närmare undersökning. Skulle det härvid visa sig att en

dylik höjning av kompetensfordringarna befinnes befogad, torde frågan om

lönegradsplaceringen böra upptagas till förnyad prövning.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle länsarkivarien i Östersund, på grund

av den ställning han intager som föreståndare med självständiga organisatoriska

uppgifter, placeras en lönegrad högre än andre arkivarier m. fl. Utskottet

delar denna uppfattning. Såsom en konsekvens av vad utskottet

förordat i fråga om andre arkivarierna m. fl. bör ifrågavarande tjänst placeras

i lönegraden A 24, vilket överensstämmer med det förslag som i förevarande

avseende framställts i motionerna I: 244 och II: 138.

I likhet med chefen för finansdepartementet anser utskottet, att fullgoda

skäl blivit anförda för att befattningen som bibliotekarie-arkivarie vid

riksantikvarieämbetet uppflyttas från lönegraden A 24 till lönegraden A 26.

I övrigt ansluter utskottet sig till vad chefen för finansdepartementet i

nu föreliggande sammanhang föreslagit i fråga örn löneplaceringen för öv

riga av departementschefen angivna befattningar. Utskottet anser sig alltså

icke kunna biträda det i motionerna I: 244 och II: 138 framställda yrkandet

örn uppflyttning av landsarkivarierna i högre lönegrad än den år 1942 bestämda.

Emot det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till

ändrade tjänstebenämningar har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att dels såvitt angår ordningen

för befattningarnas tillsättande meddela de särskilda bestämmelser, som

erfordras med anledning av ifrågavarande ändringar i tjänsteförteckningen,

dels ock meddela erforderliga föreskrifter örn uppskov med ikraftträdande

av höjd lönegradsplacering i de fall, då vederbörande tjänstinnehavare vid

ingången av nästa budgetår uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern

inträder, men erhållit anstånd med avsked fran tjänsten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17

Utskottet kommer i det följande att närmare behandla de konsekvenser

för de olilia institutionernas del, som bliva en följd av den ståndpunkt

utskottet här ovan intagit. Utskottet vill emellertid framhålla, att vad utskottet

förordat i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en sammanlagd

anslagsökning av 30 000 kronor.

Vad beträffar riksarkivets avlöningsanslag har i motionerna I: 147 och

11:166 yrkats, att en biblioteksassistenttjänst i lönegraden All måtte

inrättas från och med nästa budgetår. Vid sin anmälan för Kungl. Majit

av en framställning i samma syfte från riksarkivets sida har — såsom av

den lämnade redogörelsen framgår — chefen för ecklesiastikdepartementet

framhållit, att han nödgats för närvarande avstyrka detta förslag. Med

hänsyn härtill anser sig icke heller utskottet nu böra förorda, att en dylik

befattning inrättas vid riksarkivet, och avstyrker alltså bifall till motionerna

1:147 och II: 166.

Med anledning av vad i motionen II: 395 anförts och hemställts får utskottet

framhålla, att någon löneminskning icke inträder för de två bokbindama

vid riksarkivet vid en inplacering i slutlöneklassen inom lönegraden

Eo 6. Skulle med hänsyn till omständigheterna i detta speciella fall

en högre löneställning anses böra övervägas, lärer Kungl. Majit vara oförhindrad

att i anslutning till de i 9 § civila avlöningsreglementet bestämda

grunderna besluta örn den förhöjning i vederbörandes löneklassplacering,

som må befinnas påkallad. Med vad sålunda anförts torde nämnda motion

få anses besvarad.

Vad beträffar riksarkivets avlöningsanslag för budgetåret 1944/45 har

utskottet icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag än att

på grund av vad utskottet i det föregående förordat dels i personalförteckningen

för riksarkivet böra vidtagas härav föranledda ändringar, dels att

anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till

icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg böra ökas med 2 200 respektive

800 och 400 kronor till 157 200 respektive 118 500 och 39 500 kronor, dels

ock att avlöningsanslagets slutsumma bör höjas till (311 800 -f- 3 400 —)

315 200 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av utskottet i

det föregående angivna ändringar i personalförteckningen

för riksarkivet, att tillämpas från och med budgetåret

1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr 8.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

I

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 157 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 118 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 39 500

Summa kronor 315 200;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 315 200 kronor;

II. att motionerna 1:147 och II: 166 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionen II: 395 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 21—25)

föreslagit riksdagen att till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 73 600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 600 kronor,

avser bland annat, att anslagsposten till publikationstryck skulle höjas från

1 500 kronor med 4 000 kronor till 5 500 kronor för beredande av medel

till gäldande av halva tryckningskostnaden för vissa, av andre arkivarien

Arne Munthe utförda utredningar angående reduktions- och räfstmyndigheternas

organisation, avsedda att ingå i riksarkivets Meddelanden, serie 2

(skriftserien). Härom anför riksarkivet bland annat följande.

Vid sidan av sin betydelse som den ofrånkomliga förutsättningen för det slutliga

ordnandet av det stora, för den politiska, sociala och ekonomiska historien

ytterst värdefulla och delvis hittills aldrig utnyttjade arkivmaterialet ha

Munthes utredningar ett stort självständigt värde. De ge en översikt över en

viktig, hittills praktiskt taget okänd gren av den svenska förvaltningens historia

och de komma att utgöra ett oumbärligt hjälpmedel för varje forskare, som

vill intränga i reduktions- och räfstetidens historia eller använda det från denna

härrörande arkivaliska materialet för de mångskiftande undersökningar inom

olika grenar av historien, vartill detta kan ge anledning. På grund av dessa

egenskaper hos Munthes arbete anser riksarkivet det givet, att detsamma snarast

möjligt bör tryckas.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Måj:ts ifrågavarande

förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 73 600 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 25), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 kronor.

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia. Kungl. Maj:t

har (punkt G, s. 25—27) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål

anvisa ett reservationsanslag av 8 000 kronor.

Med sagda belopp var detta anslag uppfört åren närmast före krigsutbrottet,

då det av statsfinansiella skäl indrogs. Riksarkivet har nu hemställt

örn anslagets återuppförande på riksstaten för att bereda medel till fortsatt

utgivande av Svenska riksdagsak ter. Riksarkivet anför följande.

Utgivningsverksamheten har under de senare åren företrädesvis koncentrerats

på det stora verket Svenska riksdagsakter. Dess äldre serie avd. I,

som skall avslutas med Karl IX: s regering, har hittills framförts t. o. m.

1598 med sluthäftet av band IV, som utkom 1938. För år 1599 föreligga

omfattande förarbeten av andre arkivarien Sjödin. Då denne utför arbetet

under sin tjänstetid och arvode åt honom sålunda ej utgår, erfordras endast

medel till tryckningskostnaderna, vilka beräknas uppgå till 7 300 kronor.

Om redigeringen av aktmaterialet för den viktiga riksdagen 1600 har

preliminär överenskommelse träffats med docenten Sven Ulric Palme. Kostnaderna

beräknas till 13 875 kronor, varav 6 875 kronor för arvode åt Palme

och 7 000 kronor för tryckningskostnader. Vidare beräknas kostnaderna

för utgivande av den till den äldre avdelningens andra serie hörande Örebroriksdagen

1617 till 7 500 kronor, varav 4 100 kronor utgöra honorar åt

professorn Nils Ahnlund och 3 400 kronor tryckningskostnader. Slutligen

erfordras ett belopp av 4 500 kronor för tryckning av ett register till band

3 av riksdagsakternas yngre serie. Detta register, som omfattar åren 1731—

1734 och för vilket stora förarbeten föreligga, skall slutredigeras av docenten

Olof Jägerskiöld. Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål skulle sålunda

utgöra (7 300 + 13 875 + 7 500 + 4 500 =) 33 175 kronor. Då vissa

av beräkningarna för säkerhets skull hållits i överkant, anser sig riksarkivet

dock kunna avrunda summan nedåt till 32 000 kronor. Riksarkivet anser

tiden vara inne att göra framställning om anslag till denna utgivningsverksamhet

och har stannat för att begära en fjärdedel av nyssnämnda summa

under ett vart av de närmast följande fyra budgetåren. Riksarkivet hemställer

därför örn anslag för ändamålet för nästa budgetår med 8 000 kronor.

Departementschefen anför bland annat följande.

Riksarkivets utgivningsverksamhet har de senare åren företrädesvis koncentrerats

på sistnämnda verk. Jämsides med utgivandet av riksdagsakterna

genom riksarkivet pågår genom riksgäldskontoret utgivningen av de äldre

ståndsprotokollen. Fullföljandet av den av statsmakterna i princip godtagna

planen att göra vittnesbörden om riksdagens insatser i vår historia

lika tillgängliga för den äldre tiden som för de skeden, då riksdagsprotokollen

tryckts, måste anses vara av central betydelse ur såväl vetenskaplig

som nationell synpunkt. Jag vill därför livligt förorda, att anslag nu ånyo

uppföres på riksstaten för ifrågavarande utgivningsverksamhet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Utskottet.

I likhet med departementschefen vill utskottet förorda, att anslag för

ifrågavarande ändamål nu åter uppföres på riksstaten. Emot det för nästa

Budgetår föreslagna anslagets storlek har utskottet icke funnit anledning till

erinran. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom

riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för

fäderneslandets historia, för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 8 000 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7,

s. 27—32) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga

av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46; dels

ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 198 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

3:o) omförmälda, likalydande motionerna I:2JfJf och II: 138, såvitt dessa

avse ifrågavarande arkivinstitutioner.

Kungl. Majits förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor,

avser bland annat följande:

a) uppflyttning av länsarkivarien i Östersund från lönegraden A 22 till

A 23 samt av andre arkivarierna från 21 till 22 lönegraden och i samband

därmed ändring av deras tjänstebenämningar till arki vaner. Nämnda uppflyttningar

ha föranlett en höjning av ordinarieposten med 2 000 kronor,

av icke-ordinarieposten med 800 kronor och av anslagsposten till rörligt tilllägg

med 500 kronor;

b) anvisande av 1 200 kronor för att bereda landsarkivet i Göteborg medel

till anställande av extra arbetskraft;

c) höjning med 1 500 kronor, avseende ålderstillägg. I

I anslutning till vad utskottet i det föregående under punkten 3:o) föreslagit

torde dels Kungl. Majit böra bemyndigas vidtaga de ändringar i personalförteckningen,

som föranledas av utskottets ståndpunktstagande till

frågan örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid

statens arkiv, bibliotek och museer, dels anslagsposterna till avlöningar till

ordinarie tjänstemän, till avlöningar till icke-ordinarie personal och till rörligt

tillägg böra ökas med 2 000 respektive 800 och 400 kronor till 109 000

respektive 59 800 och 24 750 kronor, dels ock avlöningsanslagets slutsumma

böra höjas till (198 300 + 3 200 =) 201 500 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av utskottet i

det föregående angivna ändringar i personalförteckningen

för landsarkiven m. m., att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 109 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 59 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 24 750

Summa kronor 193 550;

c) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 201 500 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 32 och 33), vilket innebär en anslagshöjning med 1 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 57 900

kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 34), vilket innebär en

anslagshöjning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 1 900 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 34 och 35), vilket

innebär en anslagshöjning med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 35 200 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

ll:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 11,

s. 35—38) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen angivna

ändringar i personalförteckningen för kungl, biblioteket, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för kungl,

biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 328 800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

3:o) omförmälda, likalydande motionerna 1:244 och II: 138, såvitt

dessa avse kungl, biblioteket.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, varav

800 kronor betingas av uppflyttningen i enlighet med vad chefen för finansdepartementet

förordat av andre-bibliotekarierna från 21 till 22 lönegraden.

Anslagshöjningen i övrigt är väsentligen av automatisk natur.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning

till annan erinran än att utskottet — i anslutning till vad utskottet under

punkten 3 :o) i det föregående förordat — här funnit sig böra föreslå, dels

att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för kungl, biblioteket, som följa av den ståndpunkt utskottet

intagit till frågan örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen

vid statens arkiv, bibliotek och museer, dels att anslagsposterna till

avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till icke-ordinarie personal

och till rörligt tillägg ökas med 3 000 respektive 800 och 600 kronor till

155 000 respektive 139 600 och 38 600 kronor, dels ock avlöningsanslagets

slutsumma höjes till (328 800 -f- 4 400 —) 333 200 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av utskottet i det

föregående angivna ändringar i personalförteckningen för

kungl, biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 155 000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal kronor 139 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 38 600

Summa kronor 333 200;

c) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 333 200 kronor.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 38), vilket innebär en anslagsminskning med 1 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 71 300

kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 39), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

14:o) Kungl, biblioteket: Utgivande av ett tioårsregister till Sveriges

offentliga biblioteks accessionskatalog. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s.

40—42) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 37 500 kronor.

Till den årligen sedan 1886 utkommande, inom kungl, biblioteket redigerade

accessionskatalogen över nyförvärv till Sveriges offentliga bibliotek

föreligga fyra tioårsregister, det senaste omfattande perioden 1916—1925.

Registret för tioårsperioden 1926—1935 föreligger sedan några år i det

närmaste fördigredigerat i manuskript.

I samband med anslagsäskanden för innevarande budgetår hade riksbibliotekarien

anhållit om ett anslag av 15 000 kronor för en provisorisk

publicering av registret genom stencilering eller offsettryck i en upplaga

av 300 exemplar. Över framställningen avgåvos yttranden av överbibliotekarierna

vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt styrelsen

för riksdagsbiblioteket, vilka alla starkt framhöllo vikten av att registret

trycktes.

Vid anmälan av ärendet i 1944 års åttonde huvudtitel fann föredragande

departementschefen sig icke kunna förorda en provisorisk tryckning utan

förutsatte, att riksbibliotekarien skulle inkomma med utredning angående

kostnaderna för tryckning i vanlig ordning av tioårsregistret.

Riksbibliotekarien har nu inkommit med framställning om anslag till

tryckning av tioårsregistret. Kostnaden för tryckning, inklusive korrige
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ringskostnad, uppskattad till 7 000 kronor, har beräknats till 65 000 kronor

eller alternativt — med användande av halvfet stilsort vid författarnamn

och anonyma uppslagsord — 72 500 kronor. Tillika har riksbibliotekarien

ansett ett belopp av 4 000 kronor erforderligt för slutredigering av registret.

Av framställningen inhämtas bland annat följande.

Uteslutandet av den halvfeta stilen innebär en olägenhet för en läsare, som

snabbt önskar finna ett titeluppslag. Från tryckerisakkunnigt håll har också

gjorts gällande, att registret med det enklare typografiska utförandet i viss mån

skulle förlora sin karaktär av lättillgängligt uppslagsverk. Särskilt med hänsyn

till det brådskande tjänstearbetet i de stora bibliotekens låneexpeditioner måste

den typografiska anordningen hos de tidigare tioårsregistren avgjort anses vara

vida mer ändamålsenlig. Att jag likväl nu, ehuru icke utan en viss tvekan,

föreslår tryckning utan användande av halvfeta stiltyper beror allenast på

att detta medför väsentliga besparingar. Bibehållande av den halvfeta stilen

skulle nämligen öka tryckningskostnaderna med i avrundat tal omkring

7 000 eller 7 500 kronor.

Statskontorets tryckenkonsulent har förordat uppställning av registret utan

halvfeta typer såsom varande ekonomiskt fördelaktigast. Mot de beräknade

trycknings- och korrigeringskostnaderna, 65 000 kronor, vore icke annat att erinra,

än att det för korrigeringar beräknade beloppet förefölle väl högt. Därest

manuskriptet vore väl genomgånget, borde kostnaderna för korrigeringar kunna

väsentligt nedbringas.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret, som givetvis icke kan bedöma angelägenheten av att utan

ytterligare uppskov igångsätta tryckningen av tioårsregistret, får uttala, att de

för ändamålet erforderliga medlen — enligt vad statskontoret under hand inhämtat

— torde kunna fördelas på två budgetår.

Under beaktande av vad tryckerikonsulenten anfört lär ett sammanlagt

belopp av 68 000 kronor böra vara till fyllest. För nästkommande budgetär

skulle således äskas 34 000 kronor.

Departementschefen, som tillstyrker anvisande av medel till tryckning

av ifrågavarande register, Ilar anfört bland annat följande.

Med avseende å det typografiska utförandet föreligga två alternativ. Det

ena avser tryckning med och det andra utan användande av halvfeta stiltyper

vid uppslagsord. Den förstnämnda anordningen, som beräknats kosta 7 000—

7 500 kronor mer än den senare, tillämpas i flertalet uppslagsböcker och har

använts i de fyra tidigare utgivna tioårsregistren till accessionskatalogen. Då

av dessa alternativ anordningen med halvfeta stiltyper är lämpligast och mest

tidsbesparande för dem, som använda registret, anser jag mig trots merkostnaden

böra förorda, att registret även nu erhåller denna typografiska utstyrsel.

Med utgångspunkt från den av statskontoret för registrets slutredigering och

tryckning samt korrekturläsning uppskattade kostnaden av 68 000 kronor, beräknar

jag kostnaderna för samma ändamål vid registrets tryckning på det sätt,

som jag förordat, till 75 000 kronor. De för registrets utgivande erforderliga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

anslagsmedlen torde böra fördelas på två år. För nästa budgetår torde hälften

av sistnämnda belopp eller 37 500 kronor böra anvisas såsom reservationsanslag.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit anordningen med

halvfeta stiltyper lämpligast och mest tidsbesparande för dem, som använda

ifrågavarande register. Utskottet, som därför ansett anslaget böra

utmätas så, att registret kan erhålla denna typografiska utstyrsel, tillstyrker

departementschefens förslag att för ändamålet anvisas ett belopp av

37 500 kronor. Utskottet förutsätter — i anslutning till vad statskontorets

tryckerikonsulent anfört — att åtgärder vidtagas i syfte att hålla korrigeringskostnaderna

i möjligaste mån nere.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Utgivande av ett

tioårsregister till Sveriges offentliga biblioteks accessionskatalog

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 37 500 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Stifts- och landsbiblioteken:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15,

s. 43), vilket innebär en höjning av det sistnämnda anslaget med 300 kronor

och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag

av 42 500 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2 200 kronor.

16:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

Kungl. Majit har (punkt 16, s. 43—45) föreslagit riksdagen att till Stiftsoch

landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 148), vari hemställts, att

riksdagen till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

för budgetåret 1945/46 måtte anvisa ett reservationsanslag av 17 000

kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande,

hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 200 kronor, att

med lika belopp komma vartdera av biblioteken i Linköping och Skara

till del för bokinköp och bokbindning.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

26 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, varigenom förevarande anslag

för nästa budgetår kommer att höjas med 2 200 kronor till 15 000 kronor.

Att härutöver i enlighet med vad i motionen I: 148 yrkats höja anslaget

med 2 000 kronor anser sig utskottet för närvarande icke böra tillstyrka.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 148, till Stifts- och landshiblioteken:

Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

17:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 45 och 46), vilket innebär en anslagshöjning med 200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 4 700

kronor.

18:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 46—

57) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas av vad departementschefen

anfört; dels godkänna av departementschefen angiven avlöU

ningsstat för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46; dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 262 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de två under punkten 3:o) här ovan omförmälda, likalydande motionerna

1:244 och 11:138, såvitt dessa avse ifrågavarande museum,

dels ock en inom andra kammaren av herr Å. Wiberg m. fl. väckt motion

(II: 213), vari hemställts, A. att riksdagen måtte besluta att vid nationalmuseum

skall från och med budgetåret 1945/46 inrättas: 1) en ordinarie

förste intendentbefattning, avsedd för avdelningen för konsthantverk; 2)

en ordinarie förste intendentbefattning för skulptur och antik konst; 3) en

extra ordinarie kanslibiträdesbefattning för biblioteket, i samband varmed

ett halvtidstjänstgörande biträde i lönegraden Ex 2 indrages; B. att riksdagen

måtte besluta anvisa för under 1)—3) angivna ändamål erforderliga

medel.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för yrkandena i motionen II: 213,

hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 18 500 kronor, huvudsakligen

betingad av följande, av departementschefen förordade förändringar

i personalstaten:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

a) uppflyttning i enlighet med vad chefen för finansdepartementet förordat

av andre-intendenterna från 21 till 22 lönegraden (-f- 1 800 kronor,

varav ordinarieposten och icke-ordinarieposten vardera 800 kronor och anslagsposten

till rörligt tillägg 200 kronor);

b) överförande av anslagsmedlen till avlöningar åt viss personal från de

s. k. förevisningsmedlen till avlöningsanslaget (-f- 16 000 kronor).

Beträffande sistnämnda förslag anför departementschefen bland annat

följande.

När jag sålunda förordar, att avlöningskostnaderna avlyftas från förevisningsmedlen,

sker detta under den uttryckliga förutsättningen, att dessa medel

för framtiden icke skola få tagas i anspråk för bestridande av avlöningskostnader

av permanent natur. Förevisningsmedlen böra i stället — i den

mån de icke åtgå för täckande av kostnader för anordnande av utställningar

— användas för museisamlingarnas förkovran. I sak innebär alltså denna

anordning en förstärkning — och sannolikt en icke oväsentlig sådan — av

anslagsmedlen till underhåll och ökande av samlingarna. Det torde böra ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

I detta sammanhang vill jag nämna, att jag observerat, att bildarkivet

tillhandahåller illustrationsmaterial utan ersättning till bokförlag, tidskrifter,

tidningar m. fl. Museichefen torde böra taga under övervägande, huruvida

icke en mindre avgift bör uttagas för illustrationsmaterial, som bildarkivet

tillhandahåller för kommersiellt bruk, ävensom om någon höjning —

i likhet med vad statskontoret ifrågasatt — bör vidtagas av priserna på

fotografiska kopior m. m., som försäljas från porträttarkivet.

Departementschefen har däremot icke ansett sig kunna tillstyrka av

museichefen framlagda förslag, att den år 1942 av besparingsskäl indragna

förste intendentsbefattningen skulle återinrättas, att en förste intendentsbefattning

skulle nyinrättas för avdelningen för skulptur och antik konst

samt att ett halvtidstjänstgörande biblioteksbiträde i lönegraden Ex 2 skulle

utbytas mot ett heltidstjänstgörande kanslibiträde i lönegraden Eo 7.

Beträffande nämnda förslag hade museichefen anfört i huvudsak följande.

Återinrättande av den år 1942 indragna intendentsbefattningen.

Vid 1942 års riksdag genomfördes på förslag av besparingsberedningen

i besparingssyfte en omorganisation av nationalmuseum, vilken

bland annat innebar, att en intendentsbefattning vid museet skulle vid första

inträffande ledighet indragas och det omedelbara chefsskapet för en av museets

fyra avdelningar övertagas av överintendenten, vilken till sitt biträde i egenskap

av avdelningsföreståndare skulle erhålla en andre intendent. Denna omorganisation

kom i tillämpning från och med den 1 augusti 1942, då jag utnämndes

till museichef och den av mig tidigare innehavda intendentsbefattningen indrogs.

Under den tid denna organisationsform gällt för museet har det visat sig,

att organisationen medfört vissa olägenheter. Den arbetsbörda som åvilar museichefen

är nämligen så betydande, att museichefen icke i önskvärd utsträckning

kunnat ägna sig åt sitt värv som avdelningsföreståndare. Den å avdelningen

placerade andre intendenten har till följd härav i realiteten kommit att få

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet.

svara för avdelningen, utan att intaga en lönestiillning som motsvarar det ansvar

och de arbetsuppgifter, som åvila honom. Den nuvarande organisationen

innebär även att vid utseende av chef för nationalmuseum Kungl. Majit ser

sig nödsakad att antingen till Överintendent taga en av museets tre intendenter

eller att därtill utse en person, som besitter sådana kvalifikationer att han jämväl

kan övertaga chefsskapet för den avdelning inom museet, vars avdelningsföreståndare

tillika är museets chef. Kungl. Majit blir härigenom på ett föga

lyckligt sätt bunden i sin fria utnämningsrätt.

Inrättande av en intendentsbefattning för skulptur

och antik konst. Antik- och skulptursamlingarna representera högst betydande

konstnärliga värden, som på ett helt annat sätt än nu är möjligt kunna

göra sig gällande, örn de organiseras som en självständig avdelning under en

egen föreståndare. Å denna befattningshavare borde även tills vidare ankomma

att övertaga viss del av den konstpedagogiska verksamheten, vilken för närvarande

ligger under avdelningen för slottssamlingar och utom museet deponerade

konstverk. För den konstpedagogiska verksamhetens del kräves nämligen ovillkorligen

en förstärkning av museets arbetskrafter och det synes mig synnerligen

ändamålsenligt om detta krav kan tillgodoses samtidigt som museet erhåller den

sedan länge önskade intendentsbefattningen för antik- och skulptursamlingarna.

Inom hans arbetsområde kunde också lämpligen falla att han stöde till förfogande

som konsulent vid lösande av landsortens statyfrågor.

Inrättande av en kanslibiträdesbefattning för biblioteket

m. m. Bibliotekets personal utgöres för närvarande av en bibliotekarie

i lönegraden Eo 17 samt två halvtidstjänstgörande biträden i lönegraden

Ex 2 (för klippsamlingen).

På grund av att museets ombyggnadsfråga icke blivit löst äro förhållandena

vid biblioteket särskilt bekymmersamma. Museets under de senaste åren

starkt ökade föreläsnings- och utställningsverksamhet inom mångskiftande

konstområden har hos museets tjänstemän skapat ett ständigt ökat behov

av vetenskaplig, historisk och kulturhistorisk orientering i vitt skilda ämnen,

vilket i sin tur skärpt de krav, som måste ställas på museets bibliotek. Bibliotekarien

kan för närvarande icke hinna utföra nödiga katalogiseringsarbeten

av inflytande litteratur, ej heller kan katalogiseringen av det äldre beståndet

kompletteras och korrigeras. Den omfattande dubblettsamlingen bör även

förtecknas och de äldre serierna av olika museitryck och utställningskataloger

registreras. Under kriget ligger visserligen bibliotekets bytesverksamhet

med utländska institutioner nere, men så fort förhållandena det tillåta måste

kontakten med dem återknytas. Det är uteslutet att biblioteket med nu

förefintlig arbetskraft skall kunna prestera det härför erforderliga arbetet.

En förstärkning av bibliotekets arbetskrafter synes mig därför oundgängligen

nödvändig. För att i möjligaste mån reducera kostnaderna härför torde

för klippsamlingen kunna avses ett biträde i lönegraden Ex 2 med halvtidstjänstgöring.

I stället skulle för biblioteket i dess helhet anställas ett kanslibiträde

i lönegraden Eo 7 med heltidstjänstgöring. En lägre lönegradsplacering

är icke möjlig med hänsyn till de kvalifikationer, som måste erfordras

av en dylik befattningshavare. I

I anledning av vad i motionen lii 213 anförts får utskottet erinra örn

att vid 1942 års riksdag genomfördes på förslag av besparingsberedningen

en omorganisation av nationalmuseum, vilken bland annat innebar, att en

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

intendentsbefattning vid museet skulle vid första inträffande ledighet indragas

och det omedelbara chefsskapet för en av museets fyra avdelningar

övertagas av museichefen. Till sitt biträde i egenskap av avdelningsföreståndare

skulle museichefen erhålla en andre intendent. Denna omorganisation

genomfördes från och med den 1 augusti 1942. I ovannämnda motion har

under åberopande av museichefens därom hos Kungl. Maj:t gjorda framställning

i ämnet yrkats, att den sålunda indragna intendentsbefattningen åter

skulle från och med nästa budgetår tillföras museet. Utskottet, som icke

anser sig böra biträda detta yrkande, får emellertid framhålla, att då ifrågavarande

organisationsändring vid nationalmuseum vidtagits såsom en av

särskilda förhållanden betingad besparingsåtgärd, nian torde kunna utgå

ifrån, att Kungl. Majit så snart detta visar sig möjligt kommer att för

riksdagen framlägga förslag, innebärande en återgång till den tidigare vid

museet gällande organisationen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om att Kungl. Maj:t i årets åttonde huvudtitel föreslagit att den vid

statens historiska museum år 1942 beslutade sammanslagningen av museidirektörsbefattningen

med en av tjänsterna som avdelningsföreståndare

skall på grund av de olägenheter denna anordning förorsakat detta museum

upphöra att gälla. I sistnämnda fall har alltså en i besparingssyfte tillkommen

och med förhållandena vid nationalmuseum likartad organisationsändring

icke ansetts lämpligen vidare böra upprätthållas.

Vad beträffar de i motionen II: 213 i övrigt gjorda yrkandena vill utskottet

framhålla, att museichefen hos Kungl. Majit gjort framställning i

samma syfte utan att Kungl. Majit ansett sig böra för riksdagen framlägga

förslag i ämnet. Behovet av ökade arbetskrafter vid museet är en fråga, som

i första hand torde böra prövas av Kungl. Majit, och utskottet finner sig

icke berett att tillstyrka ett motionsvis framställt förslag om inrättande av

helt nya befattningar vid museet.

På grund av vad sålunda här ovan anförts får utskottet avstyrka bifall

till motionen lii 213.

I överensstämmelse med vad utskottet under punkten 3:o) förordat torde

andra ändringar i Kungl. Majits här föreliggande förslag icke böra vidtagas

än att dels Kungl. Majit bemyndigas att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för nationalmuseum, som föranledas av den av utskottet intagna

ståndpunkten till frågan örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade

tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer, dels att anslagsposterna

till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal böra ökas med 800 respektive 800 kronor till

125 600 respektive 100 100 kronor, dels ock att avlöningsanslagets slutsumma

höjes till (262 500 + 1 600 =) 264 100 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

anfört i fråga örn förevisningsmedlens framtida användning och rörande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

eventuellt uttagande av en mindre avgift för illustrationsmaterial, som bildarkivet

tillhandahåller för kommersiellt bruk.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas

av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 125 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............. » 6 330

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

...7......................... » 100 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 32 070

Summa kronor 264 100;

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 264 100 kronor;

II. att motionen II: 213 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

19:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 19, s. 57 och 58), vilket innebär en anslagshöjning med

2 000 kronor, avseende delposten till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 60 400

kronor.

20:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. Kungl.

Majit har (punkt 20, s. 58—61) föreslagit riksdagen att till Nationalmuseet:

Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 47 100 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av friherre A. De Geer m. fl. väckt motion

(I: 93), vari hemställts, att riksdagen ville för budgetåret 1945/46 bevilja

till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna ett reservationsanslag

av 57100 kronor och att härav 40 000 kronor avses för inlösen av

svenska konstnärers arbeten;

dels och en inom andra kammaren av herr Å. Wiberg m. fl. väckt motion

(11:215), vari hemställts, att riksdagen må för ökande av vissa samlingar

av konstföremål bevilja ett belopp av 15 000 kronor och förty till

Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 62 100 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna.

Under budgetåren 1931/45 ha de statsanslag, som numera avföras från

förevarande anslag, utgått med belopp, som framgå av nedanstående sammanställning,

vilken jämväl utvisar de av museichefen för budgetåret

1945/46 för olika ändamål äskade anslagsbeloppen.

Anslagsändamål

1931/32

Kronor

1932/33

Kronor

1933/36

Kronor

1936/37

Kronor

1937/39

Kronor

1939/40

Kronor

1940/41

Kronor

1941/44

Kronor

1944/45

Kronor

1945/46

Kronor

Okände av vissa

samlingar av konst- föremål ......

44 500

20 500

6 500

15 000

20 000

25 000

25 000

Inlösen av svenska

konstnärers arbe-

25 000

25 000

18 000

21 000

21000

21 000

21000

20 000

20 000

40 000

15 000

Inköp av utländsk

modern konst . .

Samlingarnas vård

och underhåll. . .

11000

11000

10 000

10 000

11000

13 000

6 000

5 000

5 000

5 000

Biblioteket (bok- samlingen) ....

4 000

3 000

2 000

3 000

4 000

4 000

3 000

2 500

3 500

4 500

Materiel för förva- ring av handteck- ningar och gravy- rer .........

5 000

1500

2 000

3 000

3000

500

500

500

5 500

Konservering av

handtecknings- och

gravyrsamlingarna

5 000

5 000

2 200

2 200

3 000

1500

2 000

1500

1500

1500

Konserveringsarbe- ten å föremål, till- hörande statens

tavelsamlingar åde

kungl, slotten . .

12 000

2 000

2 000

2 000

4 000

500

500

500

500

4100

Summa kronor

106 500

68 000

40 700

55 200

66 000

68 000

33 000 30 000

31 000

100 600

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

32 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Departementschefen har tillstyrkt en anslagshöjning med 16 100 kronor,

fördelade på följande sätt:

Inlösen av svenska konstnärers arbeten ................ kronor 10 000

Materiel för förvaring av handteckningar och gravyrer---- » 2 500

Konserveringsarbeten å föremål, tillhörande statens tavel
samlingar

å de kungl, slotten........................ ” ^ ^00

Summa kronor 16 100.

Beträffande museichefens anslagsäskanden, i vad de syfta till beredande

av ökade medel till inköp av andra konstalster än nutida svensk konst, har

departementschefen hänvisat till att han under punkten 18 förordat ett

frigörande av museets förevisningsmedel från avlöningar åt viss personal i

syfte att bereda ökade medel till museisamlingarnas förkovran.

Kungl. Maj:t har föreslagit en höjning av de till inlösen av svenska konstnärers

arbeten anvisade medlen med 10 000 kronor till 30 000 kronor. Utskottet

anser sig icke för närvarande böra i enlighet med vad i motionen

I: 93 påyrkats tillstyrka, att ytterligare 10 000 kronor skulle ställas till förfogande

för ifrågavarande ändamål. Utskottet får alltså avstyrka bifall till

ifrågavarande motion.

I motionen II: 215 har föreslagits, att 15 000 kronor skulle anvisas till

ökande av vissa samlingar av konstföremål, för vilket ändamål för budgetåret

1939/40 utgick 25 000 kronor, men därefter något anslag icke ställts

till förfogande. Sistnämnda förhållande måste betraktas såsom en av det

statsfinansiella läget betingad övergående anordning. Att departementschefen

nu icke förordat anvisande av anslag för ändamålet sammanhänger

med att enligt hans under museets avlöningsanslag framställda förslag det

icke oväsentliga belopp av förevisningsmedlen, som för närvarande är bundet

vid vissa fasta utgifter för avlöning av personal, frigjorts och alitsa blir

tillgängligt för inköpsändamål. Med hänsyn härtill har utskottet, som under

punkten 18:o) biträtt nämnda förslag, icke funnit sig böra tillstyrka

bifall till vad i motionen II: 215 hemställts.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande punkt föreslagit har

icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:93 och 11:215, till Nationalmuseet:

Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 47 100

kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr B. Elmgren (I: 243)

och den andra inom andra kammaren av herr P. Orgård (II: 93), har hem
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 33

ställts, att riksdagen måtte till nämnda ändamål anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Å. Wiberg m. fl. väckt motion

(II: 214) har samma yrkande framställts.

Ifrågavarande anslag uppfördes å riksstaten av 1936 års riksdag, som för

ändamålet anvisade ett reservationsanslag av 6 000 kronor. 1937 års riksdag

höjde anslaget till 8 500 kronor. För budgetåret 1939/40 sänktes anslaget

tillfälligt till 2 000 kronor med hänsyn till förefintligheten av en reservation.

Från och med budgetåret 1940/41 har anslaget varit indraget.

Till stöd för det i förstnämnda motioner gjorda yrkandet har anförts

bland annat följande.

Vid 1944 års riksdag yrkades i tvenne likalydande motioner (1:184 och

II: 252), att riksdagen måtte besluta att som reservationsanslag under åttonde

huvudtiteln uppföra en summa av 8 500 kronor, utgörande anslag till

nationalmuseum för ordnande av vandringsutställningar i landsorten.

Statsutskottet anförde under punkten 20 i sitt utlåtande nr 8, att utskottet

vore ense med motionärerna örn att det tidigare i riksstaten uppförda

men sedermera indragna anslaget till nationalmuseum för ordnande

av s. k. vandringsutställningar utgjorde ett viktigt led i kulturfrämjandets

tjänst. Det syntes därför önskvärt att museets ledning så snart förhållandena

det medgåve toge initiativ till återupptagande av denna verksamhet

samt att det därefter vid den prövning ärendet komme att underkastas

från Kungl. Maj:ts sida skulle visa sig möjligt att bereda erforderliga medel

för ändamålet. Utskottet vore däremot icke berett att på motions vis framställda

yrkanden tillstyrka anvisande för budgetåret 1944/45 av ett anslag

för omförmälda utställningsverksamhet. Utskottet hemställde därför att

ifrågavarande motioner måtte av riksdagen avslås, vilken hemställan av

riksdagen bifölls.

Som av det anförda framgår ställde sig statsutskottet i sak synnerligen

välvilligt till motionärernas framställning. Statsutskottets yttrande gav anledning

till den förmodan, att ett initiativ av nationalmusei ledning i den

av motionärerna berörda frågan skulle leda till ett positivt resultat för budgetåret

1945/46. En av museichefen gjord framställning i ämnet har emellertid

icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Vid fjolårets riksdag uttalade utskottet i anledning av då föreliggande

motioner, att det tidigare på riksstaten upptagna, men numera indragna

anslaget till nationalmuseet för anordnande av s. k. vandringsutställningar

utgjorde ett viktigt led i kulturfrämjandets tjänst, varför det syntes utskottet

önskvärt, att museets ledning, så snart förhållandena det medgåve,

toge initiativ till återupptagande av ifrågavarande verksamhet. Såsom i

motionerna 1:243 och 11:93 samt 11:214 framhållits har museichefen i

samband med framläggandet av sina anslagsäskanden att föreläggas 1945

års riksdag gjort framställning om att medel måtte anvisas för anordnande

av vandringsutställningar. Denna hemställan har emellertid icke föranlett

något förslag till riksdagen från Kungl. Maj:ts sida. Utskottet finner det

Bihang till riksdagens ''protokoll 19^5. 6 sami. Nr 8. 3

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

för sin del önskvärt, att nationalmuseet under nästa budgetår beredes möjligheter

att — för så vitt omständigheterna icke härför lägga hinder i vägen

— återupptaga vandringsutställningsverksamheten, vilken enligt utskottets

mening är ägnad att berika och vidga landsortens kulturella liv.

Utskottet vill därför tillstyrka bifall till de i ämnet väckta motionerna, vilket

innebär att ett anslag å 10 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

Anslaget bör givas reservationsanslags natur.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:243 och

II: 93 samt II: 214, till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 21, s.

61—64) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att, med tilllämpning

tills vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för livrustkammaren, som föranledes av vad

departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för livrustkammaren, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46, dels ock till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 68 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de två ovan

under punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna 1:244 och 11:138,

såvitt dessa avse ifrågavarande museum.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 kronor, föranledd

av förordad uppf lyftning av den extra ordinarie intendenten i 21 lönegraden

till 22 lönegraden. Härutöver förordar departementschefen beredande

av extra ordinarie anställning i lönegraden Eo 17 av livrustkammarens

fotograf; för genomförande av detta förslag erfordras icke någon anslagshöjning.

I

I anslutning till vad utskottet under punkten 3:o) föreslagit torde dels

Kungl. Majit bemyndigas att i personalförteckningen för livrustkammaren

vidtaga den ändring, som föranledes av utskottets ståndpunkt till frågan

örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens

arkiv, bibliotek och museer, dels anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

personal böra höjas med 400 kronor till 41 100 kronor, dels ock

avlöningsanslagets slutsumma böra ökas till (68 700 + 400 =) 69100

kronor.

Utskottet har i övrigt icke funnit något att erinra mot vad Kungl. Majit

under denna punkt föreslagit.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 35

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för livrustkammaren, som föranledes

av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 19 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . »41 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 8 800

Summa kronor 69 100;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 69100 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 64 och 65), vilket innebär en anslagshöjning med 3 700

kronor, därav 1 900 kronor avseende medelsanvisning av engångsnatur,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 10 600

kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

23, s. 65—70) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att

vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46; dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46; dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 358 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under

punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna 1:2JfJ+ och II: 138, såvitt

dessa avse ifrågavarande museum.

Den ståndpunkt, chefen för finansdepartementet vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor intagit till spörsmålet om löneställningen

m. m. för viss personal vid de s. k. lärda verken, har för naturhisto
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

86 Statsutskottets utlåtande nr 8.

riska riksmuseets vidkommande lett till att de ordinarie och extra ordinarie

museiassistenterna i 21 lönegraden föreslagits uppflyttade till 22 lönegraden.

Av uppflyttningama har föranletts uppräkning dels av anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 2 800 kronor, dels av posten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 1 200 kronor, dels av

anslagsposten till rörligt tillägg med 600 kronor.

Vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor förordat angående institutionsvaktmästares och

dem motsvarande befattningshavares lönegradsplacering m. m. föranleder

för riksmuseets del följande ändringar:

l:o) nedflyttning av de fyra preparatorsbefattningama i lönegraden A 10

till lönegraden A 9; o

2:o) förändring av befattningen såsom vaktmästare på paleobotamska

avdelningen i lönegraden A 5 till befattning såsom preparator i lönegraden

A 9; .

3:o) uppfattning av de övriga fem vaktmästarbefattnmgama i lönegraden

A 5 till lönegraden A 6;

4:o) förändring av befattningen såsom vaktmästare, tillika trädgårdsskötare,

i lönegraden A 7 till befattning såsom institutionsvaktmästare i samma

lönegrad; i samband härmed indrages det nu från anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, till tjänsteinnehavaren

utgående arvodet av 300 kronor;

5:o) uppflyttning av ett arbetsbiträde i lönegraden Eo4 på evertebratavdelningen

och av ett arbetsbiträde i lönegraden Eo 5 på paleozoologiska

avdelningen till lönegraden Eo 7 under benämningen museibiträde;

6:o) benämningen av en befattning såsom arbetsbiträde i lönegraden

Eo 5 på paleozoologiska avdelningen ändras till museibiträde i samma lönegrad.

Beträffande genomförandet av dessa förändringar har departementschefen

anfört.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för riksmuseet, som föranledas av vad sålunda föreslagits.

Därvid böra de fyra preparatorsbefattningama i lönegraden A 10,

vilka skola ersättas med befattningar i lägre lönegrad, uppföras på övergångsstat

i avbidan på att tjänsterna bli lediga; i personalförteckningen

införes i stället en anmärkning, att fyra av de nya befattningarna såsom

preparator i lönegraden A 9 må tillsättas endast i den mån på övergångsstat

uppförd personal avgår från på sagda stat uppförda tjänster. I

I överensstämmelse med vad utskottet under punkten 3:o) förordat

torde dels Kungl. Majit bemyndigas att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för naturhistoriska riksmuseet, som föranledas av den ståndpunkt

utskottet intagit till frågan örn löneställningen för de vetenskapligt

utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer, dels anslagsposterna

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg böra ökas med 2 800 respek
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

tive 1 200 och 600 kronor till 227 600 respektive 76 600 och 45 000 kronor,

dels ock avlöningsanslagets slutsumma höjas till (358 600 -f- 4 600 =) 363 200

kronor.

Med biträdande i övrigt av Kungl. Maj:ts här förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av utskottet angivna

ändringar i personalförteckningen för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 227 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 14 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 76 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 45 000

Summa kronor 363 200;

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 363 200 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24, s. 70 och 71), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 86 300 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. Kungl. Majit har (punkt 25, s. 71—73) föreslagit riksdagen att

till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 56 000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr I. Sefve väckt motion (11:388), vari hemställts, att riksdagen

måtte till tjänsteresor inom landet för avdelningsföreståndare och

museiassistenter m. m. vid naturhistoriska riksmuseet för sin del bevilja ett

anslag av 500 kronor per avdelning eller inalles 3 500 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, avseende

fotografering och ritningsarbeten för paleozoologiska avdelningen.

Vetenskapsakademien hade härutöver hemställt örn anvisande av, jämte

annat, 3 500 kronor till tjänsteresor i Sverige för föreståndare och assistenter,

vilken framställning departementschefen emellertid icke biträtt. Till

stöd för nämnda framställning hade akademien anfört följande.

I instruktionen åläggas föreståndarna att föröka samlingarna genom insamling

i naturen, men denna skyldighet lia de numera i allmänhet ingen

möjlighet att fullgöra, sedan anslaget till tjänsteresor indragits. Utforskningen

av landets naturförhållanden är för riksmuseet en viktig uppgift,

som icke bör eftersättas under längre tid. Forskningens framsteg medför

ofta, att grupper av djur och växter, som tidigare ansetts väl utredda, åter

bli aktuella som undersökningsobjekt och behöva belysas genom direkt för

ändamålet hopbragta samlingar. Även i övrigt är anskaffning av material

genom insamling i naturen ofta direkt erforderlig för pågående arbeten.

Fyndorter för fossil och mineral böra dessutom fortgående bevakas för att

material som kommer i dagen vid gruvbrytning och vägarbeten m. m. icke

skola förfaras; icke minst viktig är denna uppgift under nuvarande krisperiod,

då även mindervärdiga gruvor och fyndigheter tillfälligtvis bearbetas.

I motionen II: 388 har anförts bland annat följande.

Vid kristidens början strökos eller minskades kraftigt anslagen till resekostnader

för de statliga institutionerna. I vissa fall ha dessa anslag åter

blivit höjda. Den statsfinansiella situationen har dock gjort, att de företagna

reduktionerna i stort sett bibehållits. Olägenheterna av de minskade

eller helt borttagna anslagen till resekostnader göra sig självfallet gällande

på samtliga områden, som beröras därav. I vissa fall synes det dock mer

angeläget än i andra, att en återgång till förhållandena före kriget äger rum.

För budgetåret 1939/40 hade varje avdelning av det naturhistoriska riks

museet ett anslag av 500 kr. för tjänsteresor inom landet för avdelningsföreståndare

och museiassistenter m. m. Under krisåren ha emellertid ej några

medel för detta ändamål stått till förfogande, utan vederbörande föreståndare

ha fått av egna medel betala de tjänsteresor de måst göra för att tillvarataga

tillfälliga fynd och för att anskaffa det för avdelningens verksamhet

behövliga materialet. Det är emellertid tydligt, att sådana förhållanden

ej böra fortsätta. När en föreståndare nödgas själv bekosta sin tjänsteresa,

är detta ej förenligt med statens värdighet, och om han ej reser, blir det till

förlust för museet och dess arbetsuppgifter.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majlis ifrågavarande förslag.

Vad det i förevarande sammanhang motionsvis gjorda yrkandet angår vill

utskottet framhålla, att det synts utskottet onekligen kunna ingiva vissa

betänkligheter att medel icke stå till förfogande för tjänsteresor inom landet

för museets avdelningsföreståndare och assistenter m. fl. Utskottet förutsätter

emellertid, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på denna

fråga och därest så befinnes påkallat till ett kommande budgetår äskar erforderliga

anslagsmedel för detta ändamål. Med vad sålunda anförts torde motionen

II: 388 få anses besvarad.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 56 000 kronor;

b) att motionen II: 388 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

27:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 26, s. 73—78) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit

att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga

den ändring i personalförteckningen för statens etnografiska museum, som

föranledes av vad departementschefen anfört; dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för statens etnografiska museum, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46; dels ock till Statens

etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 56 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under

punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna 1:24-4- och 11:138, såvitt

dessa avse ifrågavarande museum.

Kungl. Majits förslag innebär i huvudsak dels att befattningen såsom

museiassistent uppflyttas från 21 till 22 lönegraden, dels att en arvodestjänst

(3 600 kronor) utbytes mot en museibiträdestjänst i lönegraden Eo7,

dels ock att arvodet till en eldare uppräknas med 200 kronor.

Kungl. Majits ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning

till annan erinran än att utskottet — i anslutning till vad utskottet under

punkten 3:o) förordat — funnit dels att Kungl. Majit torde bemyndigas att

vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens etnografiska museum,

som föranledes av utskottets ståndpunkt i fråga örn löneställningen

för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek

och museer, dels att anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

bör höjas med 400 kronor till 26 600 kronor, dels ock att avlöningsanslagets

slutsumma bör ökas till (56 600 -j- 400 =) 57 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och motionerna I: 244 och lii 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för statens etnografiska museum,

som föranledes av vad utskottet i det föregående

anfört;

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 26 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 24 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 5 900

Summa kronor 57 000;

c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 78 och 79), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 800 kronor, huvudsakligen avseende delposten till övriga

expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 27 400 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 79), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 900 kronor.

30:o) Bidrag till nordiska museet. Kungl. Majit har (punkt 29, s. 79—

81) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till nordiska museet för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 208 000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Björck m. fl.

(1:149) och den andra inom andra kammaren av herr Ii. Gustafson i Dädesjö

m. fl. (II: 263), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte låta verkställa en

allsidig utredning angående nordiska museets och Skansens ekonomiska förhållanden

och vidtaga de åtgärder, vartill denna utredning kan föranleda,

samt att anslaget för kommande budgetår till nordiska museet ökas från

föreslagna 208 000 kronor med 42 000 kronor till 250 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen 1:149.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

I anslutning till vad departementschefen anfört och såsom en konsekvens

av den av utskottet under punkten 3: o) intagna ståndpunkten till frågan

örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens

arkiv, bibliotek och museer torde med hänsyn till de villkor, som gälla

för bidragsanslaget till nordiska museet, de befattningshavare vid museet,

som motsvara andre intendenterna vid de statliga museerna, böra uppflyttas

till 23 lönegraden.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att ifrågavarande anslag för

nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp och kan icke biträda det

i motionerna 1:149 och II: 263 framställda yrkandet. Med anledning av

vad i nämnda motioner anförts vill utskottet framhålla, att utskottet utgår

ifrån att museets ledning alltjämt har sin uppmärksamhet riktad på ett

vidmakthållande av Skansens kulturtraditioner.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:149 och II: 263, såsom Bidrag

till nordiska museet för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av 20S 000 kronor.

31 :o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. Kungl. Maj:t har

(punkt 30, s. 81—92) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till kulturhistoriska

museet i Lund för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

I 1943 års åttonde huvudtitel avstyrkte dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

— i likhet med de två föregående åren — bifall till då

föreliggande förslag örn höjning av statsbidraget till kulturhistoriska museet

i Lund, under framhållande bland annat, att han ansåge det befogat,

att de landsting och övriga kommuner, vilka läge inom museets verksamhetsområde,

i ökad utsträckning lämnade museet stöd. Under hänvisning

till att vitterhetsakademien förordat en utredning rörande möjligheterna

att mera varaktigt stabilisera föreningens budget, förklarade departementschefen

sig för egen del finna det befogat att en sådan utredning kom till

stånd. Syftemålet borde därvid vara att söka skapa förutsättningar för en

sund ekonomisk ställning för museet, i första hand utan att statsverket därigenom

belastades med ökade utgifter för museiverksamheten. — Riksdagen

fann icke anledning till erinran mot vad departementschefen salunda

anfört.

Genom beslut den 4 juni 1943 bemyndigades chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla högst tre sakkunniga nied uppdrag att i samråd med

kulturhistoriska föreningens för södra Sverige styrelse och intendenten vid

kulturhistoriska museet i Lund verkställa översyn av museets organisation

och arbetsformer ävensom på grundval härav och under hänsynstagande till

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

övriga på frågan inverkande omständigheter söka beräkna föreningens medelsbehov.

Åt de sakkunniga skulle vidare uppdragas att efter förhandlingar med

representanter för institutioner och kommunala organ inom föreningens verksamhetsområde

framlägga förslag till finansiering av museiverksamheten.

Med anledning härav tillkallades den 22 juni 1943 såsom sakkunniga

för nämnda ändamål ordföranden i drätselkammaren i Lund T. E. André,

intendenten vid nordiska museet G. Berg och direktören K. K: son Wistrand.

De sakkunniga ha nu fullgjort sitt uppdrag och den 20 mars 1944 avlämnat

betänkande. Häröver ha yttranden avgivits av statskontoret, allmänna

lönenämnden, styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige och riksantikvarieämbetet.

Den av de sakkunniga verkställda översynen av museets organisation

och verksamhet giver vid handen, att museet numera får anses vara

rationellt skött samt genom sina rika och värdefulla samlingar fyller en

betydelsefull uppgift för södra Sveriges kulturliv. De sakkunniga ha icke

framlagt något förslag till inskränkning av organisationen eller verksamheten,

utan i sina budgetberäkningar förutsatt, att det hela i huvudsak

skall fortgå efter samma linjer som hittills. Däremot ha vissa utgiftsökande

åtgärder föreslagits, såsom lönereglering och pensionsförsäkring av

personalen. Beträffande inkomsterna ha efter förhandlingar, som förts av

de sakkunniga, den skånska hemprovinsen ökat sina anslag till föreningen

från 17 000 kronor år 1943 till 58 300 kronor år 1945. Sålunda ha ökade

anslag kunnat utverkas från Lunds stad och Malmöhus läns landsting, nytt

anslag från Kristianstads läns landsting, ävensom — för de närmaste tre

åren — anslag från vissa skånska företag och institutioner. Härigenom ha de

sakkunniga — som icke ansett det möjligt att inrikta sina strävanden att

åvägabringa balans i föreningens budget på längre sikt än de tre närmaste

åren — för nämnda tid kunnat åstadkomma, att föreningens inkomster

med endast omkring 3 500 kronor torde komma att understiga utgifterna.

Denna brist ha de ansett sig berättigade förutsätta, att föreningen själv

skall kunna täcka genom egna åtgärder.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Den gjorda utredningen ger mig icke anledning föreslå någon inskränkning

i föreningens organisation eller verksamhet. Dock vill jag i likhet

nied riksantikvarieämbetet förutsätta, att föreningen en tid framåt avstår

från varje kostnadskrävande expansion och i stället lägger ner ali möda

på en konsolidering av verksamheten och den ekonomiska ställningen.

Mot de sakkunnigas beräkning av föreningens inkomster och utgifter

för de närmaste åren finner jag icke anledning till erinran. Jag anser även,

att den uppkommande bristen — även om den något skulle ökas genom

ökade utgifter för pensionering av tjänstemän och byggnadernas underhåll

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

— bör kunna täckas genom lämpliga åtgärder från föreningens sida. Jag

förutsätter sålunda, att någon höjning av statsanslaget ej skall behöva ske.

Föreningen har i sitt anslagsäskande för nästa budgetår icke räknat med

någon pensionsförsäkring för tjänstemännen. Jag anser emellertid, att en

sådan utan uppskov bör komma till stånd i den utsträckning, de sakkunniga

föreslagit. Den härav föranledda merutgiften, 4 000 kronor, torde

böra täckas av föreningen själv på sätt i det föregående angivits.

Såsom villkor för statsanslagets åtnjutande bör, i likhet med vad som

gäller för nordiska museet, föreskrivas, att såväl museitjänstemännen i

egentlig mening — frånsett intendenten — som vissa andra särskilt angivna

befattningshavare av museet avlönas efter samma grunder som gälla

för motsvarande tjänstemän vid de statliga museerna. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser härom.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag. I likhet med

departementschefen och riksantikvarieämbetet förutsätter utskottet, att kulturhistoriska

föreningen för södra Sverige en tid framåt avstår från varje

kostnadskrävande expansion och i stället eftersträvar att konsolidera verksamheten

och den ekonomiska ställningen. I anledning av vad departementschefen

anfört i fråga om villkor för statsanslagets åtnjutande vill utskottet

erinra om den ståndpunkt utskottet under punkten 3:o) i det föregående intagit

till frågan om löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen

vid statens arkiv, bibliotek och museer.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

32:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 31, s. 92 och 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 17 200 kronor.

33:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 93 och 94) föreslagit riksdagen att till förevarande

ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 17 800

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3 800 kronor. Cypernkommittén

hade anhållit om en anslagshöjning med 6 700 kronor.

Innebörden av Kungl. Maj:ts förslag, jämfört med Cypernkommitténs

och anslagets nuvarande fördelning, framgår av följande sammanställning:

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Anslagets nuvarande

fördelning

Kronor

Kungl. Maj:ts

förslag

Kronor

Cypernkommitténs

förslag

Kronor

Lön åt föreståndaren.....

6 000

8 400

10 020

» » ritaren.........

4 200

5 600

5 622

> » skrivbiträdet.....

2 700

2 700

3 465

Omkostnader..........

1 100

1 100

1 593

Summa

14 000

17 800

20 700

För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t anvisat 3 000 kronor av anslaget

till extra utgifter för beredande av ökad ersättning åt föreståndaren

under tiden den 1 april 1944—den 30 juni 1945 nied 200 kronor i månaden.

Till stöd för sin framställning har Cypernkommittén anfört följande.

Tilläggsanslaget av 3 000 kronor har visserligen för innevarande budgetår

vad beträffar föreståndarens arvode delvis utjämnat de stora olikheter i löneavseende,

som finnas mellan Cypernsamlingarna och andra liknande institutioner,

men dessa olikheter kvarstå dock i samma grad som tidigare för de övriga

tjänstemännen. Lönerna åt Cypernsamlingarnas tjänstemän måste åtminstone

i någon mån bringas i överensstämmelse med de löner, som komma andra museitjänstemän

vid liknande samlingar i Stockholm till del. Cypernsamlingarna

kunna i storlek minst jämföras med de största avdelningarna vid statens historiska

museum och nationalmuseum. I betraktande härav måste personalen anses

vara synnerligen fåtalig; den har därför haft ett mycket krävande arbete att

utföra mot en alltför blygsam ersättning.

De nuvarande tjänstemännen ha även under lång tid varit knutna till institutionen.

Föreståndaren har sålunda från Cypemexpeditionens början 1927 deltagit

i utgrävningsarbetet och sedan 1934 tjänstgjort som samlingarnas föreståndare.

Han är den ende specialist på området i Sverige, som står till förfogande.

Hans uppgift och arbete måste anses motsvara dem, som åvila en

museiavdelningsföreståndare, vilken i regel är placerad i lönegraden A 26.

Kanslibiträde! har tjänstgjort sedan 1935. Även denna befattningshavare

måste vara en väl kvalificerad kraft, då hon vid denna institution på grund

av personalens fåtalighet måste icke blott utföra vanliga expeditions- och registreringsgöromål

utan även fungera som kassörska. Denna post svarar sålunda

synnerligen väl mot andra museers kanslibiträde i lönegraden Eo 7.

Tecknaren har tjänstgjort sedan 1933. Hans arbete innefattar även en hel

del konservering av antika föremål. Då någon vaktmästarpersonal icke finnes

vid institutionen, måste han vidare utföra en rustmästares arbete. Hans uppgifter

synas sålunda väl motivera lön motsvarande lönegraden Eo 17, den lönegrad

i vilken exempelvis tecknaren vid statens historiska museum är placerad.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De till Cypernsamlingarna knutna befattningshavarna äro heltidsanställda.

I syfte att bereda dem någon kompensation för rådande dyrtid höjdes ifrågavarande

anslag år 1942 med 800 kronor till nuvarande belopp, 14 000 kronor.

De löner, som nu utgå till föreståndaren, ritaren och skrivbiträdet (föreståndaren

8 400 kronor, ritaren 4 200 kronor och skrivbiträdet 2 700 kronor), äro,

såsom Cypernkommittén framhållit, betydligt lägre än de avlöningsförmåner,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 45

sorn tillkomma jämförliga statliga befattningshavare. Den nu begärda anslagshöjningen

syftar närmast till att möjliggöra en sådan löneförbättring för

ifrågavarande befattningshavare, att dessa skulle komma i åtnjutande av

samma avlöning — bortsett från rörligt tillägg och kristillägg — som tillkommer

jämförliga statliga tjänstemän. Med anledning av framställningen

förordar jag, att riksstatsanslaget höjes med 2 400 kronor till förstärkning av

föreståndarens lön; i gengäld bör under nästa budgetår intet fyllnadsanslag

för detta ändamål utgå från åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Härutöver tillstyrker jag en, som det vill synas, väl motiverad anslagshöjning

med 1 400 kronor för att möjliggöra avlöningsförbättring åt tecknaren. Någon

anslagshöjning utöver dessa ser jag mig däremot icke i stånd att för närvarande

tillstyrka.

Cypernsamlingama äro för närvarande inrymda dels i vissa föga ändamålsenliga

lokaler i en på f. d. positionsartilleriregementets tomt belägen

malmgård, dels ock i vissa källarutrymmen inom statens historiska museum.

Samlingarna äro i stor utsträckning magasinerade och disponera icke över

egna utställningslokaler. Arbetsförhållandena för den till samlingarna

knutna personalen måste betecknas som mycket otillfredsställande. Dessa

förhållanden synas utskottet åter aktualisera den tidigare i olika sammanhang

framförda tanken på ett sammanförande till ett arkeologiskt museum

av de samlingar, som beröra medelhavsländerna och främre orienten (egyptiska

museet, Cypern- och Asinesamlingarna, nationalmuseets antiksamlingar

och Iranska samlingarna), samt möjligen även de ostasiatiska samlingarna.

Utskottet får erinra om att 1935 års museisakkunniga i sitt den

15 oktober 1936 avgivna betänkande (stat. off. utr. 1936:44) framlagt

förslag i ämnet, vilken utredning alltjämt är beroende på Kungl.

Maj:ts prövning. I samband med ett övervägande av nämnda spörsmål

torde enligt utskottets mening jämväl till omprövning böra upptagas

frågan örn löneställningen för föreståndaren, ritaren och skrivbiträdet

vid Cypernsamlingama, vilkas löner såsom Cypernkommittén framhållit

nu äro betydligt lägre än de avlöningsförmåner, som tillkomma jämförliga

statliga befattningshavare. Det av departementschefen här framlagda förslaget,

emot vilket utskottet icke funnit anledning till erinran, innebär en

något förbättrad löneställning för ritaren samt att den förstärkning av föreståndarens

lön, som för närvarande utgår från åttonde huvudtitelns anslag

till extra utgifter, i stället skall bestridas ur ifrågavarande anslag.

Några medel till löneförbättring för skrivbiträdet hava icke beräknats under

anslaget, men utskottet anser det skäligt att, i avbidan på ovannämnda

utredning, en provisorisk lönereglering beredes henne. Utskottet förutsätter

därför, att Kungl. Majit snarast tager sistnämnda fråga under förnyad omprövning,

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypemexpeditionens

fyndmaterial för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 17 800 kronor.

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

34:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 33, s. 95), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 11 000 kronor.

35:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, s. 95—98), vilket innebär, att ifrågavarande bidrag,

vilket under de senare åren utgått av de till de kungliga slottens underhåll

anvisade medlen, nu av budgettekniska skäl uppföres såsom ett

särskilt anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teatermuseum

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 8 000

kronor.

36 :o) Tillsyn och bevakning av vissa museisamlingar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 99), vilket innebär en anslagsminskning

med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn och bevakning av vissa

museisamlingar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av 15 300 kronor.

Kyrkliga ändamål.

37:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 36, s. 100—106) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angivna ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen och

stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46,

dels ock till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 317 000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar K. F. Söderdahl och R. Bergh (I: 70) och den andra inom andra

kammaren av herr G. Svedman (II: 123), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att stiftssekreteraren vid domkapitlet i Visby och stiftsjägmästaren

vid stiftsnämnden därstädes från och med den 1 juli 1945 skola

placeras i 27 lönegraden av den till civila avlöningsreglementet hörande

löneplan A;

dels ock en inom första kammaren av herr C. P. Wahlmark väckt motion

(1:150), vari hemställts, att riksdagen ville under åttonde huvudtiteln anvisa

erforderliga medel i syfte att uppflytta en av de hos domkapitlet i

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Uppsala varande tvenne kontorsbiträdesbefattningarna i lönegrad Eo4 till

kanslibiträdesbefattning i lönegrad Eo 7.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,

till motionerna II: 123 och 1:150.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 800 kronor, främst

betingad av att departementschefen tillstyrkt anvisande av medel till ett nytt

kontorsbiträde vid ettvart av domkapitlen i Göteborg och Luleå. Departementschefen

har däremot avstyrkt, bland annat, en framställning från domkapitlet

i Visby örn uppflyttning av stiftssekreteraren och stifts jägmästaren

därstädes till högre lönegrader samt en framställning från domkapitlet i

Uppsala om uppflyttning av ett kontorsbiträde från 4 till 7 lönegraden. Beträffande

sistnämnda två spörsmål inhämtas av statsrådsprotokollet bland

annat följande.

Uppflyttning i högre lönegrad av stiftssekreteraren

och stifts jägmäst a.r en i Visby. Domkapitlet

har upprepat tidigare gjorda framställningar i samma syfte. Statskontoret

har icke ansett sig kunna förorda bifall härtill.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig anse skillnaden i löneställning

för stiftssekreteraren i Visby och övriga stiftssekreterare i riket alltför stor,

särskilt sedan stiftssekreteraren i Stockholm hänförts till 27 lönegraden.

Lönenämnden ville därför tillstyrka, att stiftssekreteraren i Visby uppflyttades

till 26 lönegraden.

Departementsche]en har anfört följande.

Såsom stöd för domkapitlets i Visby förslag om uppflyttning av stiftssekreterar-

och stiftsjägmästartjänsterna därstädes i högre lönegrad har

bland annat åberopats svårigheterna att vid tjänsternas nuvarande lönegradsplacering

erhålla väl kvalificerade tjänsteinnehavare, som äro villiga

att kvarstanna någon längre tid. Domkapitlets förslag har emellertid uppenbarligen

en vidare räckvidd och berör i själva verket frågan om lönegradsplaceringen

även av andra tjänster hos myndigheter på Gotland. Den kan

därför svårligen bedömas isolerad för sig utan bör upptagas till prövning

i detta vidare sammanhang. Med hänsyn härtill kan jag icke för närvarande

förorda bifall till den av domkapitlet nu gjorda framställningen.

Uppflyttning i högre lönegrad av ett kontorsbiträde

vid domkapitlet i Uppsala. Domkapitlet har

anhållit, att en till stiftsjägmästarexpeditionen knuten kontorsbiträdesbefattning

i lönegraden Eo 4 måtte förändras till kanslibiträdesbefattning i

lönegraden A 7 eller, om detta icke kunde medgivas, i lönegraden Eo 7.

Kanslipersonalen består, förutom av stiftssekreteraren, stiftsnotarien, extra

ordinarie stiftsnotarien, amanuensen och expeditionsvakten, av en kansli

skrivare (All), ett kanslibiträde (A 7), två kontorsbiträden (Eo 4) och ett

skrivbiträde (Ex 2). Domkapitlet har anfört bland annat, att stiftsjägmästaren

och stiftsjägmästarassistenten endast i ringa mån kunde deltaga i

det löpande förvaltningsarbetet och att därför ifrågavarande kontorsbiträde,

vars arbetsbörda på grund av nya arbetsuppgifter för stifts jägmästaren under

senare år väsentligt ökats, i stor utsträckning måste arbeta på egen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hand. Hennes tjänsteuppgifter vöre därför, renskrivning undantagen, fullt

jämförliga med och delvis av högre kvalitet än ett kanslibiträdes.

Statskontoret har erinrat, att en tidigare framställning i ämnet lämnats

utan bifall, samt framhållit, att av de domkapitel, där kansliskrivarbefattning

funnes inrättad, allenast domkapitlen i Uppsala och Lund härutöver

hade tillgång till en kanslibi trädest jänst (en vid domkapitlet i Härnösand

inrättad extra ordinarie kanslibiträdesbefattning skulle indragas vid inträffande

ledighet). Domkapitlet i Uppsala borde därför ha möjligheter till en

lämplig omdisposition av tillgängliga arbetskrafter, så att icke mera kvalificerade

arbetsuppgifter i större utsträckning behövde påläggas kontorsbiträdena.

Statskontoret kunde därför icke tillstyrka framställningen.

Allmänna lönenämnden, som genom en av sina ledamöter, vilken för

ändamålet avlagt besök å stiftsjägmästarexpeditionen i Uppsala, gjort sig

närmare underrättad om arbetsuppgifterna för det extra ordinarie kontorsbiträdet

å denna expedition, har funnit skäl föreligga för ändring av befattningen

till extra ordinarie kanslibiträdestjänst. Lönenämnden hade inhämtat,

att den ordinarie kansliskrivaren skötte räkenskaperna och därmed

sammanhängande göromål, att det ordinarie kanslibiträdet handhade

domkapitlets diarium och förestode dess expedition samt att ett extra ordinarie

kontorsbiträde utförde renskrivning m. m.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna för närvarande understödja

domkapitlets framställning.

I motionen 1:150 anföres bland annat följande.

Gent emot vad statskontoret i ärendet anfört må erinras därom, att förhållandena

vid domkapitlen i Uppsala och Lund visserligen äro jämförbara

i så måtto, att dessa domkapitel äro de mest arbetstyngda i riket, men att,

i avseende å respektive stiftsnämnders verksamhet, likväl den viktiga skillnaden

råder, att de ecklesiastika skogarna inom Uppsala stiftsnämnds förvaltningsområde

äro de näst största i riket och därtill på grund av det stora

antalet enheter särskilt arbetskrävande. Tjänstgöringsförhållandena å stiftsjägmästarexpeditionen

i Uppsala kunna därför ej på rätt. sätt bedömas från

de utgångspunkter statskontoret anlagt. En omdisposition av tillgängliga

arbetskrafter på sätt statskontoret tänkt sig är, delvis av samma orsaker, ej

heller praktiskt genomförbar. De befattningshavare, varom här är fråga, ha

under en längre följd av år handhaft vissa bestämda arbetsuppgifter, varmed

de hunnit bliva i grunden förtrogna. Att utan tvingande skäl genom

en omdisposition avhända sig de erfarenheter och den rutin dessa befattningshavare

sålunda förvärvat inom sina hittillsvarande arbetsområden och

koppla in dem på helt nya uppgifter kan ej vara förenligt med god arbetsledning.

Detta skulle väl närmast innebära, att kanslibiträdet, sorn nu nått

36 års ålder, måste insättas i de starkt specialiserade göromålen å stiftsjägmästarexpeditionen,

vilka i viss mån kräva insikter av rent forstlig ari samt

vana vid skogliga beräkningar. Vid ett besök å Uppsala domkapitels och

stiftsnämnds kansli av en av allmänna lönenämndens ledamöter, varvid särskilt

arbetsförhållandena å stiftsjägmästarexpeditionen undersöktes, bekräftades

i alla avseenden vad stiftsnämnden vid upprepade tillfällen framhållit

angående det där placerade kontorsbiträdets tjänstgöring.

Därutöver framgick, att, förutom de göromål, vilka framgå av stiftsnämndens

ovan relaterade skrivelse, sagda kontorsbiträde även handlägger

flertalet virkesförsäljningar enligt normaliserade eller av stiftsj ägmästaren

lämnade priser å olika sortiment samt sköter redovisning av försålt virke.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 49

Allmänna lönenämnden har ansett de argument, som av stiftsnämnden

och domkapitlet anförts för inrättande av en kanslibiträdestjänst med placering

å stiftsjägmästarexpeditionen ävensom resultatet av den undersökning

av förhållandena på nämnda myndigheters kansli som utförts, så övertygande,

att nämnden för sin del ej tvekat att tillstyrka framställningen.

Genom ett avslag därå skulle domkapitlet allt fortfarande bliva hänvisat

att åt en befattningshavare i kontorsbiträdes löneställning anförtro arbetsuppgifter,

vilka till övervägande del äro jämförliga med eller av högre kvalité

än ett kanslibiträdes, ett förhållande som ej synes förenligt med billighet

och rättvisa och som redan alltför länge fått bestå.

Departementschefen har beträffande domkapitlets i Visby förslag om

uppflyttning av stiftssekreterar- och stiftsjägmästartjänsterna därstädes i

högre lönegrad — vilket förslag överensstämmer med det i motionerna I: 70

och II: 123 nu framställda yrkandet — framhållit, att förslaget uppenbarligen

hade en vidare räckvidd och i själva verket berörde frågan om lönegradsplaceringen

även av andra tjänster hos myndigheter på Gotland. Departementschefen

har därför ansett denna fråga svårligen kunna bedömas

isolerad för sig utan böra upptagas till prövning i ett vidare sammanhang,

varför han för närvarande ställt sig avvisande till ifrågavarande förslag. Utskottet,

som delar denna departementschefens uppfattning, finner sig på

grund härav icke böra tillstyrka bifall till ovannämnda motioner I: 70 och

II: 123.

Vad åter beträffar den i motionen 1:150 berörda frågan anser utskottet,

att goda skäl onekligen blivit anförda för uppflyttning av en av kontorsbiträdesbefattningarna

i lönegraden Eo 4 vid domkapitlet i Uppsala till

kanslibiträdesbefattning i lönegraden Eo 7. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj :t i samband med prövningen av domkapitlets anslagsäskanden för budgetåret

1946/47 tager denna fråga under förnyad prövning. Med vad sålunda

anförts torde ifrågavarande motion få anses besvarad.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande. Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen

och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ............................. kronor 150 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 67 200

Summa kronor 548 500

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 19 k o. G sami. Nr S.

■t

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8.

III. Skoglig personal hos stiftsnämliderna

m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. kronor 35 500

Summa kronor 213 300.

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm.......... kronor 26 200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m........ » 548 500

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m............................ » 213 300

Summa kronor 788 000

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . ............. kronor 471 000

Nettoutgift kronor 317 000;

b) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 317 000

kronor;

II. att motionerna I: 70 och II: 123 icke må till någon

riksdagen åtgärd föranleda;

III. att motionen I: 150 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

38:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 107 och 108), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 82 800 kronor.

39:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s.

108 och 109), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 3 400 kronor.

40:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 39, s. 109), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

41 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 109—lil), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 13 600 kronor.

42:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41, s. lil och 112), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av

2 900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600 kronor.

43:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

42, s. 112), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

44:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 43, s. 112), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk natur

med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 218 000 kronor.

45:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 112), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

46:o) Restaurering av Vasagraven m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 45,

s. 112—114) föreslagit riksdagen att till Restaurering av Vasagraven m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I skrivelse elen 12 maj 10-13 Ilar domkapitlet i Uppsala anfört följande.

Vid en efter tillstyrkan av riksantikvarien och byggnadsstyrelsen den 18

oktober 1939 företagen besiktning av valvet under Vasamonumentet i Uppsala

domkyrka, vilken besiktning företagits i anledning av väckt fråga om vidtagande

av åtgärder för bombskydd åt de värdefullaste monumenten i domkyrkan,

hade det visat sig, att de kungliga kistorna, vilka förvarades i gravvalvet (den

s. k. Vasagraven), befunne sig i ett långt ifrån tillfredsställande tillstånd. Domkapitlet

hade haft för avsikt att anmäla nödvändigheten av att kistorna sattes

i stånd men hade tänkt uppskjuta sin framställning, till dess lämpligare tidsförhållanden

inträtt. Då emellertid en för restaurationen behövlig gravrannsakan

krävde en noga planlagd och därför tidsödande förundersökning, hade

domkapitlet ansett sig böra redan nu göra framställning om att ett detaljerat

program för en dylik undersökning och vad därmed sammanhängde måtte utarbetas.

Enligt gängse tradition skulle Magnus Stenbocks stoft vara förvarat inom

domkyrkan. Full visshet härom förelåge emellertid icke. Eftersom domkapitlet

förvaltade en genom frivilliga bidrag hopbragt fond, avsedd att bestrida kostnaderna

för resande av ett monument över Stenbock, syntes goda skäl tala för

att en gravundersökning först företoges för att om möjligt skapa full visshet om

huruvida Stenbocks kista funnes inom domkyrkans murar. Det syntes domkapitlet

ändamålsenligt om, såsom förberedelse till undersökningen efter Stenbocks

kista, ett förberedande, väl övervägt program kunde uppgöras, och att

denna uppgift utfördes i samband med de ovan nämnda förberedande åtgärderna

beträffande Vasagraven. På grund härav anhölle domkapitlet, att Kungl. Majit

måtte uppdraga åt professorn Martin Olsson att uppgöra program för ornförmälda

undersökningar.

Sedan därefter professorn Olsson genom beslut den 21 maj 1943 förordnats

att utarbeta program i förevarande hänseenden, har Olsson med skrivelse

av den 20 oktober 1943 till chefen för ecklesiastikdepartementet inkommit

med ett sådant program, innebärande, bland annat, att Kungl. Majit skulle

förordna sakkunnig person att verkställa undersökningen och leda restaureringsarbetena

samt bemyndiga denne att, i fall av behov, anlita experter. Kostnaderna

lia av Olsson beräknats till 25 000 kronor. Beträffande programmets

närmare innebörd torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Över det av Olsson utarbetade förslaget ha yttranden avgivits dels av riksantikvarieämbetet,

efter hörande av livrustkammaren, dels av domkapitlet, dels

ock av byggnadsstyrelsen. Dessa myndigheter ha i huvudsak anslutit sig till

nämnda förslag och förklarat sig intet ha att erinra mot det av Olsson beräknade

kostnadsbeloppet, 25 000 kronor.

Riksantikvarieämbetet har emellertid, med instämmande av domkapitlet,

föreslagit, att ett kollegium, bestående av en representant för envar av byggnadsstyrelsen,

domkapitlet, livrustkammaren och riksantikvarieämbetet, skulle

tillsättas med uppgift att tillsammans med undersöknings- och arbetsledaren

behandla och avgöra under arbetets gång uppkommande frågor rörande undersökning

och konservering av kistor och gravvalv.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att den fortsatta utredningen måtte uppdragas

antingen åt byggnadsstyrelsen i samråd med domkapitlet, riksantikva
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

53

rieämbetet och livrustkammaren eller också åt en nämnd, bestående av representanter

för dessa myndigheter, med rätt att anlita erforderliga biträden och

sakkunniga.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Jag finner ifrågavarande undersöknings- och restaureringsarbeten ofrånkomliga

och anser, att de i huvudsak böra utföras i enlighet med det av professorn

Olsson utarbetade programmet. Beträffande arbetenas utförande anser jag i

likhet med Olsson, att Kungl. Majit bör förordna sakkunnig person att verkställa

undersökningarna och leda restaureringsarbetena. I anslutning till vad

riksantikvarieämbetet anfört finner jag det emellertid lämpligt, att ett kollegium,

bestående av en representant för envar av byggnadsstyrelsen, domkapitlet,

livrustkammaren och riksantikvarieämbetet, tillsättes med uppgift att tillsammans

med undersöknings- och arbetsledaren behandla och avgöra under

arbetets gång uppkommande frågor rörande undersökning och konservering

av kistor och gravvalv.

De med arbetena förenade kostnaderna, vilka givetvis äro svåra att på förhand

beräkna, torde komma att uppgå till omkring 25 000 kronor. Medel för

ändamålet torde böra äskas i form av ett reservationsanslag på riksstaten för

nästa budgetår.

I likhet med departementschefen finner utskottet ifrågavarande undersöknings-

och restaureringsarbeten ofrånkomliga och har icke något ätt erinra

mot att arbetena utföras i huvudsaklig enlighet med det av professorn

Martin Olsson utarbetade programmet. Utskottet ansluter sig även i övrigt

till vad departementschefen under denna punkt förordat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Restaurering av Vasagraven m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

25 000 kronor.

Akademier m. m.

47:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 115), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

48:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Majlis

förslag (punkt 47, s. 115), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 83 600 kronor.

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 48, s. 115—125) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande

riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m., att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46; dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46; dels

ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 455 200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de ovan under punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna

och 11:138, såvitt desamma avse ifrågavarande institutioner,

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr C. P. V. Gränebo m. fl. (I: 249) och den andra inom andra

kammaren av herr H. Gustafson i Dädesjö (II: 261), vari hemställts, att

riksdagen måtte anvisa erforderliga medel för inrättande av fyra amanuensbefattningar

i lönegraden Eo 15, avsedda för vissa s. k. fältarkeologer.

Beträffande de skäl, som i sistnämnda två motioner anförts till stöd för

de däri gjorda yrkandena, hänvisas till motionen I: 249.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, huvudsakligen

föranledd av följande av departementschefen tillstyrkta förslag.

a) uppflyttning i enlighet med chefens för finansdepartementet förslag

dels av andre antikvarierna och därmed likställda tjänstemän från 21 till

22 lönegraden, dels ock av bibliotekarien-antikvarien vid riksantikvarieämbetet

från 24 till 26 lönegraden, allt i förening med vissa ändringar av tjänstebenämningarna

(+ 4 900 kronor);

b) återbesättande av den sedan 1942 vakanssatta avdelningsföreståndarbefattningen;
c)

anvisande av 3 700 kronor till förstärkning av bevakningspersonalen

vid historiska museet;

d) anvisande av medel till ålderstillägg (+ 3 000 kronor);

e) arvodesförstärkning åt fotografen (-f- 410 kronor).

Bland de förslag, som departementschefen icke för närvarande tillstyrkt,

märkes en av vitterhetsakademien och i motionerna I: 249 och II: 261 gjord

framställning örn beredande av extra ordinarie anställning åt den personal,

som anlitas för inventeringen av landets fasta fornminnen i samband med

den ekonomiska kartläggningen. Samtidigt härmed skulle de för personalens

avlönande avsedda medlen överflyttas till förevarande anslag från det under

punkten 53: o) här nedan omförmälda anslaget. Härom anför departementschefen

.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande tit 8.

55

I en den 15 april 1942 till jordbruksdepartementet överlämnad promemoria

framlade besparingsberedningen förslag beträffande den ekonomiska

kartläggningens bedrivande i fortsättningen. Enligt beredningens mening

utgjorde fotokartan en så pass god karta, att staten kunde nöja sig med att

utgiva endast en sådan karta såsom ekonomisk karta för hela riket. Alternativt

förordade beredningen vissa förenklingar av den nuvarande kartan.

I detta syfte ifrågasatte beredningen närmast en minskning av skalan samt

en stark begränsning av fältarbetena vid kartframställningen. Den utredningsman,

som med anledning av besparingsberedningens förslag jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 5 juni 1942 tillkallats inom jordbruksdepartementet

för att verkställa utredning och avgiva förslag angående den

ekonomiska kartläggningen m. m. har — såsom akademien erinrat — i sitt

den 15 oktober 1944 avgivna betänkande i ämnet föreslagit, att arbetet

med framställningen av den ekonomiska kartan över riket skall fullföljas

samt att arbetena med kartläggningen skall forceras så, att eftersläpningen

i förhållande till den ursprungliga planen inhämtas snarast möjligt. I samband

därmed har utredningsmannen framlagt förslag till den för kartläggningen

erforderliga personalorganisationen. Enligt vad jag inhämtat, torde

förslag med anledning av den verkställda utredningen icke komma att föreläggas

innevarande års riksdag. Då slutlig ställning sålunda ännu icke

tagits till frågan om den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande,

kan jag icke nu tillstyrka akademiens förslag om inrättande av fyra amanuensbefattningar

i lönegraden Eo 15, avsedda för personal, som anlitas för

inventeringen av landets fasta fornlämningar i samband med det ekonomiska

kartläggningsarbetet.

Vad beträffar det i motionerna I: 249 och II: 261 framställda yrkandet

vill utskottet framhålla, att — såsom av den lämnade redogörelsen framgår

— förslag till den för kartläggningen erforderliga personalorganisationen

icke kommer att föreläggas innevarande års riksdag. Departementschefen

har med hänsyn härtill icke ansett sig för närvarande kunna tillstyrka det

framställda förslaget om inrättande av fyra amanuensbefattningar i lönegraden

Eo 15, avsedda för vissa s. k. fältarkeologer. Utskottet, som förutsätter,

att sistnämnda fråga kommer att bliva föremål för Kungl. Maj:ts

prövning i samband med det slutliga ställningstagandet till frågan örn den

ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande, anser sig i likhet med

departementschefen icke böra tillstyrka, att nämnda amanuensbefattningar nu

inrättas. Motionerna I: 249 och II: 261 torde därför icke böra till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

annan erinran än att utskottet — i anslutning till vad utskottet under

punkten 3:o) anfört — här funnit sig böra föreslå, dels att Kungl.

Maj:t måtte bemyndigas att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande

riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m., som

följa av den ståndpunkt utskottet intagit till frågan örn löneställningen för

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och

museer, dels att anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till

avlöningar till icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg ökas med

2 000 respektive 1 200 och 500 kronor till 230 000 respektive 163 020 och

59 200 kronor, dels ock att avlöningsanslagets slutsumma höjes till (455 200 -f+

3 700 =) 458 900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av utskottet angivna

ändringar i personalförteckningen för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 230 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 6 680

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 163 020

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 59 200

Summa kronor 458 900;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 458 900 kronor;

II. att motionerna I: 249 och II: 261 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 125 och 126), vilket innebär en

anslagshöjning med 10 100 kronor, varav 4 000 kronor avse en ökning av

anslagsposten till reseersättningar och 6 100 kronor en höjning av delposten

till övriga expenser, hemställer utskottet,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

57

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsaliademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 137 600 kronor.

51 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 126 och 127),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Inredning och utnistning för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 127—130), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 11 500 kronor.

53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnes
märken.

Kungl. Maj:t har (punkt 52, s. 130—136) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 67 200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 17 200 kronor, avseende

följande ändamål:

a) inventering av fornlämningar inom områden, som för närvarande beröras

av den pågående ekonomiska kartläggningen (9 200 kronor);

b) omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

(-f- 8 000 kronor).

Utskottet vill erinra därom att utskottet under punkten 49 :o) ansett sig

icke kunna biträda det yrkande, som framställts i de under samma punkt

redovisade motionerna 1:249 och 11:261, samt att ett bifall till dessa motioner

jämväl skulle påverka beräkningen av förevarande anslag.

Emot Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag har utskottet icke funnit

något att erinra. Utskottet hemställer alltså,

V Ukottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av

fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 67 200 kronor.

54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 136 och 137), vilket

beträffande förstnämnda anslag innebär en anslagshöjning med 800

kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag

av 23 200 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett

förslagsanslag av 5 900 kronor.

55:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

Kungl. Majit har (punkt 54, s. 137), föreslagit riksdagen att till

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 178 800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Å. Wiberg väckt motion (11:209), vari hemställts att

riksdagen med bifall till en av akademien gjord framställning örn förhöjning

av årsarvodet till konsthögskolans direktör måtte till Akademien för

de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag å 180 400 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, har icke funnit

sig under rådande förhållanden böra biträda det i motionen II: 209 framställda

yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 209, till Akademien för de fria

konsterna med konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 178 800 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

56:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 55, s. 138), vilket

innebär anvisande av samina anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 48 600 kronor.

57:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 56,

s. 138), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 22 000

kronor.

58:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 138 och 139),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 4 900 kronor.

59:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 58) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

60:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 139), vilket innebär en

tillfällig anslagshöjning med 1 000 kronor, avseende delposten till övriga

expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 18 500 kronor.

61 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och

bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 60, s. 139 och 140),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 kronor.

62:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 140), vilket innebär en

anslagshöjning med 8 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 15 000 kronor.

63:o) Statens konstråd. I en inom andra kammaren av herr Å. Wiberg

väckt motion (II: 210) har hemställts, att riksdagen måtte under åttonde

huvudtiteln till Statens konstråd: Omkostnader, i överensstämmelse med

statens konstråds framställning den 28 augusti 1944, bevilja ett förslagsanslag

å 8 100 kronor.

Till stöd härför har anförts följande.

I kungl, proposition den 19 februari 1937, nr 157, föx-eslogs inrättandet avett

statligt organ, statens konstråd. Framställningen bifölls av riksdagen,

som i skrivelse den 27 maj 1937, nr 312, anmälde, att riksdagen till konstrådet

för budgetåret 1937/38 under åttonde huvudtiteln hade anvisat ett

anslag av 9 000 kronor.

För ett vart av påföljande tvenne budgetår beviljade riksdagen å åtton

de huvudtiteln för täckande av kostnaderna för konstrådets verksamhet

II 000 kronor och för budgetåret 1940/41 7 500 kronor.

För därpå följande budgetår har emellertid Kungl. Maj:t icke gjort framställning

om anslag under åttonde huvudtiteln. Kostnaderna för konstrådets

verksamhet hava täckts därigenom att chefen för kungl, ecklesiastikdepartementet

av för kommittéändamål till förfogande stående medel anvisat

erforderligt belopp.

I sin petitaf ram ställning den 28 augusti 1944 (bil.) hemställde konstrådet

dels att Kungl. Maj:t måtte hos 1945 års riksdag utverka anslag i principiell

likhet med vad som skett t. o. m. budgetåret 1940/41 och dels att

anslag måtte utgå med något ändrat belopp och efter i vissa avseenden

annorlunda grunder än som gällde för nu löpande budgetår och som angåvos

i Kungl. Maj:ts nådiga brev den 30 juni 1944.

Som motivering för sin hemställan i förstnämnda avseende underströk

statens konstråd, att konstrådet vore en av riksdagen beslutad fast ståtliginstitution

och att dess verksamhet principiellt hade annan karaktär än det

arbete, som utfördes av en utav Kungl. Majit tillsatt kommitté.

Statsverkspropositionen innehåller emellertid icke någon sådan framställning,

som av konstrådet åsyftas, och man måste följaktligen förutsätta,

att densamma av Kungl. Majit lämnats utan avseende.

Det torde böra understrykas, att frågan icke har någon egentlig ekonomisk

räckvidd. Det belopp, som statens konstråd behöver, torde under alla förhållanden

komma att erhållas antingen genom att anslag upptages å åttonde

huvudtiteln eller också genom att departementschefen använder till

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 61

hans förfogande stående kommittéanslag. Ur riksdagens synpunkt torde det

emellertid icke kumla anses likgiltigt vilket alternativ, som väljes. Det

måste nämligen vara riktigare, att riksdagen direkt förbehåller sig rätten

pröva vederbörande anslag, vilket kan ske genom att medel beviljas å

åttonde huvudtiteln. Principiellt kan det ej heller anses vara tillfredsställande,

att den provisoriska anordning, som rått de senaste åren, får fortbestå.

Riksdagen har en gång beslutat inrätta konstrådet. Några planer på

att avveckla detsamma och dess verksamhet hyser riksdagen såvitt känt är

icke. Skulle det emellertid mot förmodan förhålla sig på annat sätt, bör

detta klarläggas så snart som möjligt. Den nuvarande haltande anordningen

har också väckt stor uppmärksamhet inom konst- och kulturkretsar, där

man icke kunnat undgå fråga sig, vad som egentligen är meningen.

Såsom i förevarande motion erinrats täckas kostnaderna för konstrådets

verksamhet för närvarande med medel, som ställas till rådets förfogande

från åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga. Enligt utskottets mening föreligga för närvarande icke tillräckliga

skäl för att återgå till den tidigare tillämpade anordningen med

•ett på riksstaten uppfört anslag för bestridande av rådets kostnader, varför

utskottet hemställer,

att motionen II: 210 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

64:o) liniversitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62,

s. 141), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till TJniversitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 51 400 kronor;

b) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2 600 kronor.

65:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 63,

s. 141—159) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid

Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad departementschefen anfört, delis besluta, att avlöningsstaten för

Uppsala universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1945/46, erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen

angivits, dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till

avdelning I av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

för professorer och lärare m. fl., som föranledas av vad departementschefen

anfört, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 2 040 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de ovan under punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna

1:244 och II: 138, såvitt dessa avse Uppsala universitet;

dels en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion

(I: 245), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att uppflytta museiassistenterna

vid universitetens i Uppsala och Lund botaniska och zoologiska

museer till lönegrad A 23;

dels ock en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion

(1:246), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta upprättandet av en

professur i musikvetenskap vid universitetet i Uppsala från den 1 juli 1945.

Beträffande de skäl, som i motionerna anförts till stöd för de däri framställda

yrkandena, hänvisas, i den mån desamma ej framgå av redogörelsen

i det följande, till motionerna.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

. Universitetsmyndighetemas anslagsäskanden till 1945 års riksdag innefatta

ett jämförelsevis stort antal framställningar örn nya befattningar eller

omregleringar av befintliga sådana samt örn ökad medelsanvisning till vetenskapliga

institutioner och dylikt. Det är icke ägnat att överraska, att

så blivit fallet. Vid den avvägning mellan samhällets utgifter för olika

ändamål, som skett under krigsåren, har det tyvärr varit nödvändigt, att

även de kulturella behoven fått vika inför tvånget att med kort frist

tillgodose ofrånkomliga krav från försvarets och folkförsörjningens sida.

Med klar insikt örn det statsfinansiella lägets fordringar ha emellertid

forskningens och undervisningens målsmän vid våra universitet och högskolor

på ett sätt, som är värt största erkännande, sökt lösa sina uppgifter inom ramen

för de begränsade anslag och den personalorganisation, som stått till

deras förfogande. Man kan också med tillfredsställelse konstatera, att även

under krigsåren nya betydelsefulla forskningsresultat vunnits vid universiteten.

Men otvivelaktigt föreligger, såsom universitetskanslern understrukit,

ett starkt och under krigsåren kumulerat behov av förbättringar såväl

beträffande universitetens personella utrustning, som med avseende å utrustningen

med vetenskapliga hjälpmedel. Dessa behov kunna icke i längden

lämnas obeaktade, därest vi vilja hävda vårt lands kulturella standard.

Förslag föreligga vidare örn särskilda åtgärder, exempelvis till stödjande

av den medicinska och flygmedicinska forskningen och till förbättrande av

möjligheterna för samhällsvetenskaplig forskning; ifrågavarande förslag

äro ännu icke slutligt behandlade, men jag hoppas längre fram kunna underställa

årets riksdag förslag åtminstone i den förstnämnda frågan. Oavsett

detta böra möjligheterna att inom ramen av nu gällande universitetsorganisation

förbättra villkoren för den akademiska forskningen och undervisningen

tillvaratagas. Härtill syfta främst de av universitetskanslern

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nu understödda anslagsäskandena. I nära anslutning till vad kanslern

föreslagit kommer jag att i det följande förorda, att ökade medel ställas

till universitetens förfogande under anslagen till avlöningar, omkostnader,

materiel och bokinköp.

I nu förevarande sammanhang tillstyrker departementschefen i huvudsak

följande förändringar i personalstaten.

a) Skiljande av professuren i psykiatri från överläkarbefattingen vid

Ulleråkers sjukhus (+ 9 000 kronor);

b) ombildning av lärarbefattningen i fysikalisk diagnostik till laboratorstjänst

(-f- 6 000 kronor);

c) ombildning av befattningen som biträdande lärare i ryska till lektorstjänst

(-f- 6 400 kronor);

d) höjning i enlighet med chefens för finansdepartementet förslag av

arvoden för s. k. huvudsysslor med 6—8 procent (+ 10 500 kronor);

e) utbrytning till särskilt anslag (se punkten 94) av arvodena till assistenter

och amanuenser vid de teoretiska institutionerna (—103 100

kronor);

f) uppfattning av andre-bibliotekarierna från 21 till 22 lönegraden under

benämningen bibliotekarier (+ 4 800 kronor);

g) genomförande av det av chefen för finansdepartementet framlagda

förslaget örn reglering av institutionsvaktmästarnas och därmed jämförliga

befattningshavares tjänste- och löneställning (+ 6 000 kronor);

h) inrättande av en maskinistbefattning för medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna (+ 3 800 kronor);

i) inrättande i stället för en arvodestjänst av en institutionsvaktmästartjänst

vid växtbiologiska institutionen (-}- 1 500 kronor);

j) ersättande av en ordinarie kanslibiträdestjänst vid drätselverket med

en extra ordinarie kassörsbefattning i 11 lönegraden (-f 600 kronor);

k) ombildning av två arvodesbefattningar till extra ordinarie kontorsbiträdestjänster

(+ 1 000 kronor);

l) höjt arvode åt studentläkaren (-f 2 200 kronor) och anvisande av 1 000

kronor till sköterskehjälp åt denne.

Till stöd för det i motionen 1:246 framställda yrkandet om inrättande

aven professur i musik vetenskap har anförts bland annat

följande.

. Vid Uppsala universitet har musikvetenskaplig undervisning och examination

meddelats sedan vårterminen 1928 av fil. dr Carl-Allan Moberg, som

den 17 december 1927 utnämnts till docent i musikhistoria med musikteori

vid universitetet. Bortsett från åren 1933—40, då han uppbar docentstipendium,

har han härför avlönats med universitetets fondmedel.

1938, då docent Moberg tjänstgjort som docent under 10 år, hemställde

humanistiska sektionen i Uppsala om, att universitetet måtte i sina petita

till 1939 års riksdag göra framställning om ett anslag på 8 200 kronor till

inrättande av en biträdande lärarbefattning i musikhistoria med musikteori

från den 1 juli 1939. På konsistoriets förslag upptog universitetskanslern

denna framställning bland sina petita, men ärendet föranledde ej någon regeringens

åtgärd.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Sektion och konsistorium upprepade sin framställning även 1939 och

1940, vid senare tillfället med framhållande av, att tiden för docent Mobergs

innehav av docentstipendium den 31 mars 1940 utgått. Till framställningen

ansåg sig likväl universitetskanslern böra ställa sig avvisande under hänvisning

till det genom krigsutbrottet i grund förändrade statsfinansiella

läget. »Jag anser det emellertid synnerligen önskvärt» — heter det i hans

skrivelse — »att examination och viss undervisning i musikhistoria kan

genom ett provisoriskt arrangemang alltjämt upprätthållas vid universitetet

...»

Kungl. Maj:t anmodade med anledning härav det större akademiska

konsistoriet i Uppsala att överväga möjligheten att med universitetets egna

medel bestrida de kostnader som ett dylikt provisorium medförde. Under

de närmast följande åren uppbar Moberg ur universitetets reservfond arvode

för sin undervisning och examination, 3 600—4 000 kronor per år.

Hans undervisning understeg icke en ordinarie professors, och den ökade

tillströmningen av studerande medförde en betydande examination.

Hösten 1942 föreslog universitetskanslern (i huvudsaklig överensstämmelse

med hemställan från större akademiska konsistoriet) inrättandet av

en befattning såsom biträdande lärare i musikhistoria med musikteori med

ett arvode av 8 000 kronor, men departementschefen avstyrkte av statsfinansiella

skäl. I motion (I: 158, II: 240) till 1943 års riksdag föreslogs

därefter anvisandet av ett belopp på 8 000 kronor till en lärarbefattning

i musikhistoria med musikteori vid Uppsala universitet. Statsutskottet,

som avstyrkte bifall, uttalade, att det liksom departementschefen »hyser ...

den förhoppningen, att vederbörande universitetsmyndigheter såsom hittills

skola se sig i stånd att även i fortsättningen anslå fondmedel till ifrågavarande

ändamål».

Sedan anslaget till dr Lundells personliga assistentbefattning av riksdagen

beviljats, frigjordes ett anslag ur reservfonden av 4 000 kronor, som

tidigare årligen tilldelats denne, och lädes till de anslag därur, vilka på

senare tid utgått till undervisning och examination i musikhistoria med

musikteori. Docent Moberg har alltså under läsåret 1943—44 uppburit 8 000

kronor ur reservfonden för sin verksamhet och även innevarande läsår har

samma anslag beviljats för ändamålet. Hans undervisning motsvarar fortfarande

en professors, och examinationen är likaledes betydande. I

I skrivelse den 31 mars 1944 har humanistiska sektionen i Uppsala yttrat:

»Kravet på en representant för musikvetenskaplig forskning och undervisning

har i de flesta kulturländer sedan länge erkänts som legitimt och

tillgodosetts åtminstone vid något av vederbörande länders universitet.

I England bedrives sådan akademisk undervisning vid universiteten (colleges)

i Birmingham, Cambridge, Durham, Edinburg, Glasgow, Manchester,

Oxford och Sheffield. I alla dessa utfärdas efter examination och inlämnade,

bedömda kompositioner eller teser akademiska värdigheter, Mus.

D., D. Mus., Mus. Doc. Vad angår olika delar av imperiet kan nämnas, att

t. ex. universitetet i Melbourne (Australien) äger en professur i »music»,

som uppenbarligen avser vetenskapliga studier. — Vad Amerika beträffar

anger American universities and colleges, 1936 Edition, följande: ’Approximately

70 universities, colleges and conservatories give courses in music

toward a bachelor of arts or a bachelor of music degree, and at least ten

universities confer master of music degree’.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

Vad angår förhållandena i övriga länder ger följande sammanställning

närmare besked (uppgifterna sammanställda ur Index generalis, Paris 1938):

Vid

3

universitet

i Belgien

undervisade sammanlagt 4 i musikvetenskap

Danmark

»

»

1

»

Estland

»

»

1

»

»

2

»

Finland

2

»

4

»

Frankrike

»

»

6 (7)

»

3

»

Italien

»

»

3

»

Japan

»

»

1

»

»

2

Jugoslavien

»

»

3

»

2

Nederländerna

»

2

»

»

4

»

Polen

»

»

6

»

Rumänien

»

»

1

»

»

7

»

Schweiz

»

»

12

»

3

»

Tjeckoslovakien

»

»

10

»

1

»

Turkiet

»

11

»

»

26

»

Tyskland1

»

»

49

»

Ungern

»

»

2

»

3

Österrike

»

»

12

»

Behovet av musikvetenskaplig forskning och undervisning i Sverige har

också vitsordats av svenska myndigheter: ’det förefinnes ... i vårt land behov

även av en vetenskapligt lagd undervisning i musikhistoria och teori’

(stat. off. utr. 1937: 36, s. 164), vilket understrukits av Uppsala universitets

större akademiska konsistorium, ’såväl med hänsyn till det ständigt stigande

antalet studerande inom ämnet som också med tanke på den höjning

i Sveriges musikaliska kulturnivå som skett under senare årtionden, vilket

allt gör en högsta påbyggnad av den musikaliska studieorganisationen inom

universitetsundervisningens ram till en lika naturlig som oundgänglig sak’.

(7/4 1938.)

Vad som anförts örn det stigande antalet elever i Uppsala må bestyrkas

av följande ofullständiga statistik, som i huvudsak gäller förhållandena efter

1935:

Omkring 25 studerande ha avlagt tentamina för andra ändamål än akademiska,

eller förbereda för närvarande avläggandet av tentamina för fil.

kand.-examen;

omkring 40 studerande därutöver ha avlagt tentamina för fil. kand.- examen;

omkring 10 studerande därutöver ha avlagt prov för fil. lic.-examen och

1 studerande har därutöver disputerat för fil. dr-grad.

Under det att de första åren endast 3 ä 5 studerande deltogo i den propedeutiska

undervisningen i musikhistoria, har antalet under innevarande

läsår (1943/44) ökats till 15 i Uppsala, vartill komma ytterligare några,

som studera enskilt för docent Walin (i Stockholm).

Behovet av musikvetenskaplig undervisning kan inte bestyrkas mera

slående än med dessa siffror, framför allt om man därvid har i minne dels 1

1 En sammanställning av uppgifter från Tyskland 1932/33 ger vid handen, alt detta år sammanlagt

omkring 125 personer föreläste musik vetön skap vid 45 olika institutioner. Sedan dess har en

kraftig beskärning vidtagits och en del av landets bästa forskare har flytt till utlandet, bland annat

till Amerika, där en del äro universitetsprofessorer.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr S. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

den ofullständiga och av ämnesföreträdaren vitsordade bristen på ordens

liga arbetsförhållanden, som särskilt för högre betygsgrader gör sig svårt

gällande och hämmar utvecklingen, dels de kristidsförhållanden som nu rått

i flera år, vilket föranlett åtskilliga elever med stora förutsättningar och

stark håg för ämnet att avstå därifrån, dels bristen på av staten reglerade

och stödda arbetsförhållanden inom ämnesområdet, som gjort att ett stort

antal elever nöjt sig med lägre examina för att ta vara på erbjudna befattningar.

Framför allt har radioverksamheten visat sig starkt tilldragande.

De flesta studerande i ämnet musikhistoria med musikteori ha ägnat sig åt:

1) fria verksamhetsgrenar (radio, tidningar etc.),

2) musiklärarbefattningar,

3) teologiska studier,

4) folkhögskolor.

I samtliga dessa fall har alltså musikvetenskapliga studier varit själva

grunden för levnadsbana och utgjort den väsentliga rekommendationen, då

det gällt platser.

Behovet av musikvetenskaplig undervisning och forskning i vårt land

har kraftigt skärpts under senare år på grund av den väldiga betydelse i

vårt samhälle som musiken har som konst- och kulturfaktor. Man kan peka

på Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR) med sina nära 100

statsunderstödda orkestrar över hela landet vid sidan av de stora orkesterföreningarna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Gävle. Man

kan vidare peka på musikcirkelrörelsen inom de samverkande bildningsförbunden

(ABF, IOGT, NTO m. fl.) med uppåt ett tusental musikcirklar,

vilkas arbetsmetoder till stor del gå tillbaka på initiativ och riktlinjer från

kretsar, vilka stå den musikhistoriska undervisningen vid Uppsala universitet

nära. Man kan ytterligare erinra örn kyrkomusikens renässans under

senare årtionden i Sverige. Sveriges kyrkosångsförbund, Sveriges körförbund

m. fl. liknande organisationer omfatta många tusen medlemmar,

vilkas intresse för musikalisk, enkannerligen kyrkomusikalisk forskning och

praxis oerhört tilltagit under senare tid. Alla dessa organisationers storlek

och sociala betydelse äro tillräckliga för att man måste anse det oundgängligt,

att i landet upprättas åtminstone en lärostol i musikvetenskap, som

förmår ge direktiv och handledning åt yngre generationer, vilka i sin tur

skola mer eller mindre direkt leda dessa musikskaror åt rätt håll. För ett

sådant arbete är icke musikhögskolan i Stockholm tillräckligt utbyggd.

Det fordras en överbyggnad.

Olika spörsmål rörande musikaliska eller musikvetenskapliga förhållanden

påkalla ej sällan myndigheternas hörande, varvid det är av vikt att

någon instans finnes, som kan ge handledning i ärenden beträffande mera

invecklade ting. Man kan erinra om organisering av folklivsundersökningar

eller dylikt, varvid även musikvetenskapliga synpunkter böra få göra sig

tillbörligt gällande. Som ett allmänt omdöme kan sägas, att även statens

ekonomiska intressen hade kunnat bättre tillvaratagas, därest tidigare sådan

sakkunnig instans funnits.

Av det anförda framgår att musikvetenskapen hittills haft en i förhållande

till andra länder i hög grad missgynnad ställning i Sverige. För att

tillgodose denna viktiga sida av humanistisk vetenskap och mänsklig kultur

har universitetet vid upprepade tillfällen framställt krav på en fast lärarbefattning

i musikvetenskap. Genom docenten C. A. Mobergs energiska,

insiktsfulla och oegennyttiga arbete under ett par decennier har ämnet så
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

som ovan visats blivit en oundgänglig del av den humanistiska forskningen

och undervisningen vid universitetet. Sektionen anser det vara ett av sina

angelägnaste önskemål, att den lucka i den humanistiska vetenskapsbyggnaden

som frånvaron av en professur i musikvetenskap innebär nu utan

dröjsmål blir fylld. Sektionen kan av erfarenhet betyga att viktiga problem

inom olika kunskapsområden icke kunnat angripas på grund av denna

brist. Sektionen anser vidare, att den musikaliska allmänbildningens beklagligt

låga nivå i vårt land i väsentlig mån beror på avsaknad av vetenskapligt

organiserad musikforskning. En professur i musikvetenskap har alltså

även en stor och viktig folkuppfostrande betydelse.

Sektionen får alltså hemställa, att konsistoriet i sina petita måtte upptaga

framställning om inrättandet av en ordinarie professur i musikvetenskap

vid Uppsala universitet från och med den 1 juli 1945. Benämningen

musikhistoria med musikteori bör såsom för snäv icke komma ifråga vid

professurens namngivning. Sektionen vill samtidigt framhålla, att den i

närvarande stund kan få en innehavare till professuren ifråga med internationellt

erkänd hög kompetens.»

Konsistoriet nöjde sig vid sin behandling av ärendet (den 10 juni 1944)

med att upprepa sin tidigare framställning örn en biträdande lärarbefattning

i musikvetenskap. Universitetskanslern upptog emellertid inte konsistoriets

förslag i detta hänseende och detta av följande skäl: »Då jag för

egen del flera gånger tillstyrkt anslag till en dylik biträdande lärarbefattning,

skulle jag uppenbarligen med tillfredsställelse hälsa ett beslut av statsmakterna

örn beviljande av ett sådant anslag. Därigenom skulle reservfonden

befrias från den belastning, som det nu utgående arvodet till docenten

Moberg utgör. Emellertid har humanistiska sektionen ... ansett tiden

vara inne för upprättande av en professur i ämnet musikvetenskap. Beviljandet

av ett statsanslag till en biträdande lärare i ämnet skulle sannolikt

betyda ett uppskjutande för många år av frågan om en professur i musikvetenskap.

Då jag anser starka skäl tala för att en professur snarast inrättas,

vill jag icke nu upptaga konsistoriets förslag om anslag till en biträdande

lärarbefattning.» I den proposition som framlagts angående anslaget till

avlöningar vid Uppsala universitet för budgetåret 1945/46 saknas även

förslag om professur i musikvetenskap.

De skäl, som anföras i humanistiska sektionens skrivelse och som ytterligare

understrukits genom universitetskanslerns angivna yttrande synas

emellertid vara av den vikt, att frågan om inrättande av en professur i

musikvetenskap bör motionsledes underställas riksdagens prövning. Att

musikvetenskapen liksom t. ex. konsthistorien, som har fem professurer

inom landet, bör företrädas av professur, står utom diskussion. Det kan

icke vara riktigt att frågan om en sådan professur skjutes till en oviss framtid,

under det att undervisning och examination till samma omfång som

en professors upprätthålles genom anslag, som visserligen höjts men dock

fortfarande är lågt. Elevantalet har — trots alla ogynnsamma förhållanden,

som måste verka återhållande på sådana studier — fortsatt att stiga:

med ett 50-tal studerande på alla stadier tillhör ämnet de medelstora vid

universitetet. Ett ämne med så stort elevantal bör icke dömas till ett provisoriums

ovisshet och förvägras den statliga omvårdnad, det har rätt att

kräva.

Härtill kommer även hänsyn till den person, som nu faktiskt utövar

professorsverksamhet i musikvetenskap vid universitetet. Då humanistiska

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

sektionen säger, att den kan till professuren få en innehavare med erkänt

hög kompetens, syftar den uppenbarligen på docenten Moberg. Örn Mobergs

arbeten föreligga de mest ampla vitsord från flera fackmän. Vid snart

fyllda 49 år och efter en sjuttonårig verksamhet vid universitetet mot

svag ersättning och utan garanterad pension bör docenten Moberg i varje

fall få tillfälle att tävla om en professur. Ej heller på vetenskapens område

bör man låta ett extraordinariesystem fortsätta alltför länge, under alla

förhållanden ej så länge, att den enskilde extraordinarien hinner passera

halvsekelgränsen.

I anledning av motionen I: 246 vill utskottet framhålla, att vägande skäl

kunna anföras för inrättande av en professur i musikvetenskap och att en

sådan synes böra komma till stånd så snart omständigheterna det medgiva.

Utskottet är likväl icke nu berett att utan förslag i ämnet från Kungl. Maj:ts

sida föreslå riksdagen upprättande av omförmälda professur.

Vad härefter beträffar det i motionen I: 245 gjorda yrkandet vill utskottet

framhålla, att kanslern för rikets universitet icke framlagt något

förslag angående förhöjd löneställning för museiassistenterna vid universitetens

zoologiska och botaniska institutioner. Med hänsyn härtill och då

denna fråga torde böra göras till föremål för närmare undersökning, innan

densamma kan upptagas till slutligt övervägande, finner utskottet sig böra

hemställa, att motionen icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Med anledning av vad utskottet under punkten 3:o) i det föregående

föreslagit har utskottet bär funnit sig böra föreslå dels att Kungl. Maj:t

måtte bemyndigas att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

vissa tjänstemän vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m.,

som föranledas av den ståndpunkt utskottet intagit till frågan om löneställningen

för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv,

bibliotek och museer, dels att de under rubriken II Vissa tjänstemän vid

universitetets samlingar och inrättningar m. m. upptagna anslagsposterna

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal och till rörligt tillägg ökas med 3 700 respektive 900 och

600 kronor till 417 200 respektive 146 000 och 78 716 kronor, dels ock att

avlöningsstatens slutsumma höjes till (2 040 300 + 5 200 =) 2 045 500

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Maj.-t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas av

vad utskottet i det föregående anfört;

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1945/46, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön-ochtjänstgöringspenningar

kronor 879 400

Avgå

pensionsav
drag

» 57 600 kronor 821 800

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, för
-

slagsvis ........kronor 44 400

c. Ersättningar till

vikarierande akademiska

lärare,

förslagsvis . ... . > 10000 kronor 876 200

2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 442 700

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän................ » 11000

Anni.: Från förestående anslagspost skola till

förste underläkaren å medicinska kliniken och

förste underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt

utgående hyresbidrag bestridas.

Summa kronor 1 367 200.

Anmärkningar till avdelning 1. av avlöningsstaten.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................kronor 417 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit....... » 23 250

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis....... » 40 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 146 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_78 716

Summa kronor 705 166

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 367 200

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.. . »_705 166

Summa kronor 2 072 366

Särskilda uppbördsmedel:

—----------- — kronor 26 866

Nettoutgift kronor 2 045 500;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som

föranledas av vad utskottet i det föregående anfört;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 045 500 kronor;

II. att motionen Ii 245 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

III. att motionen I: 246 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

66:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 64, s. 160—162), vilket innebär en anslagshöjning med

10 000 kronor, uppkommen genom å ena sidan en höjning med 44 000 kronor,

avseende överflyttning av städningskostnaderna från det under nästföljande

punkt omförmälda anslaget, och å andra sidan en sänkning med

34 000 kronor av bränsleposten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 335 000

kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

71

67:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. Kungl. Majit har (punkt 65,

s. 162—165) föreslagit riksdagen att till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 506 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr G. Johansson i Stockholm väckt motion (II: 230), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja reservationsanslaget till

materiel m. m. för Uppsala universitet till 564 375 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande,

hänvisas till motionen.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 390 000

kronor, varför Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 116 000

kronor. Genom att utgifterna för städning, beräknade till 44 000 kronor,

samtidigt föreslås överflyttade till det under nästföregående punkt omförmälda

anslaget, innebär Kungl. Maj:ts förslag i själva verket en förstärkning

av materielanslaget med ytterligare 44 000 kronor. Härmed har

kanslerns i ärendet framställda förslag blivit i sin helhet bifallet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket

innebär en ökning av ifrågavarande anslag med 116 000 kronor. Att härutöver

i enlighet med det i motionen II: 230 framställda yrkandet anvisa

ett belopp av i runt tal 58 000 kronor har utskottet icke ansett sig böra

förorda.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 230, till Uppsala universitet:

Materiel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 506 000 kronor.

68:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 165 och

166), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

69:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av nybyggnaden

för medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkt 67, s. 166) hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och

utrustning av nybyggnaden för medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 183 500 kronor.

70:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av lokal för studentkårens

läkare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 166

och 167), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och

utrustning av lokal för studentkårens läkare för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

71 :o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 69,

s. 167—180) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas av vad departementschefen

anfört, dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1945/46, erhålla ändrad

lydelse på sätt departementschefen angivit, dels bemyndiga Kungl. Majit att

vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas av vad departementschefen

anfört, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 785 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de två ovan under punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna

1:244 och II: 138, såvitt desamma avse Lunds universitet;

dels ock den under punkten 65:o) här ovan omförmälda motionen I: 245,

såvitt densamma avser Lunds universitet.

Kungl. Majits förslag, vilket innebär en anslagsminskning med 33 000

kronor, avser huvudsakligen följande förändringar i personalorganisationen.

a) nyinrättande av en laboratorsbefattning i fysik (+ 9 000 kronor);

b) anvisande av medel för tillsättande av den av 1939 års riksdag beslutade

men hittills vakanta professuren i limnologi (+ 12 000 kronor);

c) inrättande av en arvodesbefattning som biträdande lärare i kirurgi i

stället för nu utgående arvoden till undervisning i kirurgi m. m. (-)- 4 000

kronor);

d) ytterligare två medicinska amanuensbefattningar, den ena vid psykiatriska

och den andra vid radioterapeutiska kliniken (+ 6 000 kronor);

e) höjning av arvodet för uppehållande av den praktiskt-teologiska undervisningen

(+ 1 600 kronor);

f) höjning i enlighet med chefens för finansdepartementet förslag av arvoden

för s. k. huvudsysslor (+ 10 300 kronor);

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

g) utbrytning till särskilt anslag av arvodena till assistenter och amanuenser

vid de teoretiska institutionerna (— 110 000 kronor);

h) uppflyttning av andre-bibliotekarierna från 21 till 22 lönegraden under

benämningen bibliotekarier (+4 200 kronor);

i) genomförande av det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget

örn reglering av institutionsvaktmästarnas och därmed jämförliga

befattningshavares tjänste- och löneställning (-f- 5 900 kronor);

j) anställande av en extra ordinarie institutionsvaktmästare i 7 lönegraden

vid geologisk-mineralogiska institutionen (+ 3 200 kronor);

k) anvisande av 400 kronor såsom personligt lönetillägg åt vaktmästaren

vid astronomiska observatoriet;

l) inrättande av 7 befattningar såsom tekniska biträden i lönegraden

Eo 7 (-)- 19 600 kronor).

De skäl, som av departementschefen anförts till stöd för förslaget att

för nästa budgetår i staten uppföra medel till avlöning åt en professor i

limnologi, har utskottet funnit bärande. Utskottet tillstyrker därför bifall

härtill.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

föreslagit, att vaktmästaren i lönegraden A 7 vid fysiska institutionen

under benämningen institutionsvaktmästare skulle uppflyttas till lönegraden

A 9. Utskottet har emellertid under hand erfarit, att i samband med

institutionens överflyttning till en planerad nybyggnad måste senast om

två å tre år en omprövning av institutionens tekniska personalbehov företagas.

Med hänsyn till att den nu föreslagna uppflyttningen skulle på ett

mindre önskvärt sätt föregripa denna omprövning anser utskottet för sin

del lämpligast, att ifrågavarande vaktmästarbefattning tills vidare bibehålies

i nuvarande lönegrad.

Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag i övrigt har icke givit utskottet

anledning till annan erinran, än att utskottet i anledning av vad utskottet

nyss anfört och med hänvisning till den ståndpunkt utskottet i det föregående

under punkten 3:o) intagit till frågan örn löneställningen för de

Aretenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och

museer föreslår, dels att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att vidtaga härav

föranledda ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid

Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m., dels att de under

rubrik II Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.

uppförda anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg ökas med

2 300 respektive 400 och 400 kronor till 296 000 respektive 116 400 och 54 161

kronor, dels ock att avlöningsanslagets slutsumma höjes till (1 785 100 +

+ 3 100 =) 1 788 200 kronor.

Vidkommande det i motionen I: 245 gjorda yrkandet — såvitt det avser

Lunds universitet — får utskottet hänvisa till den ståndpunkt utskottet

UUhottet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Statsutskottets utlåtande nr 8.

intagit till detta spörsmål vid behandlingen av avlöningsanslaget för Uppsala

universitet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas av

vad utskottet i det föregående anfört;

b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1945/46, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspenningar

. . kronor 851 000

Avgå

pensionsavdrag
m.

m. » 67 000 kronor 784 000

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

.........kronor 43 800

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis

......... » 10 000 kronor 837 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis

.......................... » 448 900

Summa kronor 1 286 700

Anmärkning till avdelning 1. av avlöningsstaten.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.................kronor 296 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t....... » 17 700

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis....... » 23 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 116 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_54 161

Summa kronor 507 261

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 286 700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.. . » 507 261

Summa kronor 1 793 961

Särskilda uppbördsmedel:

-----------— — kronor 5 761

Nettoutgift kronor 1 788 200;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som

föranledas av vad utskottet anfört;

d) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 788 200 kronor.

72:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majlis

förslag (punkt 70, s. 180 och 181), vilket innebär en anslagshöjning med

35 700 kronor, huvudsakligen föranledd av en överflyttning till förevarande

anslag av de till 35 000 kronor beräknade utgifterna för städning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 190 000

kronor.

73:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 71, s. 181—183), vilket innebär en anslagshöjning med 90 000

kronor, vartill kommer ytterligare en förstärkning med 35 000 kronor genom

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Statsutskottets utlåtande nr 8.

överflyttning av städningskostnaderna till omkostnadsanslaget, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 375000

kronor.

74:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 183), vilket

innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor.

75:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 73) föreslagit riksdagen i fråga om anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

76:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 74, s. 190), vilket innebär en anslagsminskning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

77:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 75, s. 190—192), vilket innebär en

anslagshöjning med 59 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 160 000 kronor.

78:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 76, s.

192 och 193), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor till tidskriftsprenumerationer,

hemställer utskottet,

ätt riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

79:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 77,

s. 193—200) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för tandläkarinstitutet, att tillämpas tills vidare från

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

och med budgetåret 1945/46, dels ock till Tandläkarinstitutet: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 469 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 39 000 kronor, betingad

huvudsakligen av följande, av departementschefen förordade förändringar

i personalorganisationen.

a) inrättande av fyra befattningar i lönegraden Eo 18 såsom avdelningstandläkare

och av en med arvode av 4 650 kronor förenad assistentbefattning

samtidigt med indragning av två med arvoden av 2 100 kronor förenade

amanuensbefattningar;

b) uppfattning av det extra kliniska biträdet från 5 till 6 lönegraden;

cj förändring av tre skrivbiträdestjänster i lönegraden Ex 2 till extra

ordinarie befattningar i samma lönegrad;

d) anställande av telefonist i lönegraden Eo 2;

e) höjning i enlighet med chefens för finansdepartementet förslag av arvoden

för s. k. huvudsysslor med 6—8 procent.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

under denna punkt föreslagit och biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag

örn höjning av förevarande anslag med 39 000 kronor. Utskottet hemställer

förty,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 63 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 172 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................... > 196 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 37 600

Summa kronor 469 000;

b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 469 000 kronor.

80:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 78,

s. 200) föreslagit riksdagen att till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 203 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär oförändrad medelsanvisning.

Utskottet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ZJUkottet.

Under nästföregående punkt har departementschefen erinrat, att lärarrådet

för närvarande övervägde anordnandet av en automatisk telefonväxel

vid institutet. Då departementschefen räknat med att en sådan

växel komme att inrättas inom en nära framtid, förordade han, att medel

anvisades under tandläkarinstitutets avlöningsanslag för anställande av

en telefonist. Häremot har — såsom av utskottets yttrande under omförmälda

punkt framgår — utskottet icke haft något att erinra.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat erfordras på grund av utvidgningen

av institutets lokaler en betydande ökning av antalet telefonapparater

därstädes. Skulle den nuvarande telefonanläggningen bibehållas

komme, enligt vad telegrafverket upplyst, installerandet av erforderligt

antal nya apparater att medföra högre abonnemangsavgift än örn anläggningen

automatiserades. Härjämte skulle det bliva nödvändigt att inrätta

en särskild lokaltelefonväxel inom institutet. Automatiseringen beräknades

draga en kostnad av 27 480 kronor. Lärarrådet har hemställt, att nämnda

belopp måtte för ifrågavarande ändamål ställas till lärarrådets förfogande.

Kanslern för rikets universitet och statskontoret hava tillstyrkt, att den

föreslagna telefonväxeln inrättades, varjämte statskontoret ansett, att ovan

angivna engångsutgift för telefonväxeln lämpligen borde bestridas från den

i omkostnadsstaten för institutet uppförda delposten till övriga expenser,

som borde få överskridas med högst ovannämnda belopp, 27 480

kronor.

Vad i ärendet förekommit synes utskottet utvisa nödvändigheten av att

den ifrågasatta telefonanläggningen kommer till stånd. Utskottet finner

för sin del icke anledning till erinran mot att kostnaderna — på sätt statskontoret

föreslagit — bestridas ur omförmälda delpost.

Tandläkarinstitutets omkostnadsanslag torde i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag böra för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 203 000

kronor.

81 :o) Tandläkarinstitutet: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 79, s. 200—203), vilket innebär anvisande av ett slutanslag

för ifrågavarande ändamål av 390 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Utrustning för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

390 000 kronor.

82 :o) Anordnande av utbildning för tandtekniker. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 203), vilket innebär en anslagsminskning

med 30 000 kronor, avseende ett för budgetåret 1944/45 beviljat engångsbelopp,

hemställer utskottet,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

79

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

83:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 81) föreslagit riksdagen i fråga om anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

84:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 203—205), vilket innebär

en av ökad belastning å anslaget betingad anslagshöjning med 265 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 3 365 000 kronor.

85:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning av nya

lokaler för röntgendiagnostiska avdelningen. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 83, s. 205 och 206), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolimka

sjukhuset: Utrustning av nya lokaler för röntgendiagnostiska

avdelningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 186 000 kronor.

86:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 84) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

87:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 85, s. 207 och 208), vilket innebär

en anslagshöjning med 70 000 kronor, varav 47 000 kronor till utgifter av

engångskaraktär, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 1 575 000 kronor.

88:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 86, s. 208—212), vilket

innebär en anslagshöjning med 63 000 kronor avseende posten bidrag till

driftkostnader, hemställer utskottet,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till

akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kronor.

89:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s.

(212 och 213), vilket innebär en anslagshöjning med 79 000 kronor, betingad

av den av 1943 års riksdag beslutade ändringen av statsbidragsgrunderna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 269 000 kronor.

90:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av apparatur för

röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 213 och

214) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande

av apparatur för röntgendiagnostiska avdelningen

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 7 200 kronor.

91 :o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i

Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 89, s. 214—233) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för

fördelning av driftkostnaderna vid allmänna barnbördshuset, dels ock till

Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 583 000 kronor.

A. Ändrade grunder för fördelning av driftkostnaderna.

Frånsett ett statsanslag å 50 000 riksdaler banco, vilket rikets ständer

1853/54 beviljat allmänna barnbördshuset för byggnadsändamål, härleda

sig barnbördshusets samtliga tillgångar från inkomst av det s. k.

lasarettslotteriet under 1700-talet samt från donationer, kollekter och

gåvor. Kostnaderna för uppförandet av barnbördshusets enligt statsmakternas

beslut åren 1909 och 1922 tillkomna byggnader å Kungl. Djurgården,

vartill tomt med nyttjanderätt avgiftsfritt upplåtits, hava helt bestritts

av medel, influtna vid försäljning till statsverket av en utav barnbördshuset

ägd fastighet å Kungsholmen. Uppförandet av den till sjukhuset

anslutna enskilda avdelningen har bekostats medelst två hos pensionsstyrelsen

upptagna amorteringslån, vilka lån utlöpa den 31 december 1963. Till sjukhuset

höra dels en överläkarbostad, vars uppförande bekostats av donationsmedel,

dels ock den s. k. Benedickska asylen, vilken är en från barnbördshuset

skild, ehuru under direktionens förvaltning stående välgörenhetsanstalt

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

för eftervård av fattiga förlösta mödrar och deras barn. Avkastningen av barnbördshusets

fonder skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1921 användas

till bekostande av frisängar.

Sedan år 1913 utgå årliga statsanslag till driften av barnbördshuset.

Från och med år 1923 lämna även Stockholms stad och Stockholms län

bidrag till driftkostnaderna enligt särskilda avtal, vilka gälla med tre års

ömsesidig uppsägningstid1.

Enligt dessa avtal har barnbördshuset åtagit sig att i mån av utrymme

till vård mottaga patienter med hemortsrätt i Stockholms stad och Stockholms

län. Legosängsavgiften betalades av den vårdade själv eller i fall

av medellöshet av hennes hemortskommun, dock skall staten vidkännas

legosängsavgifterna för medellösa, som ej tillhöra Stockholms stad eller

Stockholms län. Av restkostnaden, d. v. s. den verkliga kostnaden för underhållsdag

minskad med legosängsavgiften, betalar för vårdade, tillhörande

Stockholms stad eller Stockholms län, staden respektive länet hälften

och staten den andra hälften, men för vårdade, tillhörande andra län,

staten hela restkostnaden. Dessa avtal gälla alltjämt, dock med det tilllägget

från och med den 1 januari 1938, att stadens och länets bidragsskyldighet

begränsats till att avse den restkostnad, som uppkommer sedan

från driftkostnaderna dragits — förutom vederbörande legosängsavgifter —

jämväl ett belopp av 3 kronor per underhållsdag för barnaföderskor å allmän

säl. Utanför avtalen falla dels kostnaderna för läkarnas avlöning, vilka

överhuvud aldrig belastat barnbördshusets stat utan alltid ankommit på

statsverket, dels ock driftkostnaderna för den enskilda avdelningen, som helt

bestridas av de vid denna avdelning inflytande legosängsavgifterna.

Den 20 december 1940 uppdrog Kungl. Majit åt den genom Kungl. Maj:ts

beslut den 26 maj 1939 för förhandlingar angående karolinska sjukhusets utbyggande

tillsatta kommissionen att på statens vägnar upptaga förhandlingar

med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och övriga ifrågakommande

parter rörande allmänna barnbördshusets ställning och verksamhet

samt att till Kungl. Majit inkomma med på förhandlingarna grundade förslag

i ämnet. Med anledning härav inledde kommissionen förhandlingar med

representanter för Stockholms stad, Stockholms läns landsting och direktionen

över allmänna barnbördshuset.

I särskilda den 13 september 1943 och den 15 september 1944 dagtecknade

betänkanden framlade kommissionen såsom resultat av förhandlingarna,

dels ett den 15 juni 1943 med representanterna för Stockholms stad, Stockholms

läns landsting och direktionen över allmänna barnbördshuset träffat

avtal rörande ändrade grunder för fördelning av driftkostnaderna vid barnbördshuset,

dels ock ett den 20 juni 1944 med Stockholms stads representanter

ingånget avtal rörande samarbete för uppförande och drift av en

obstetrisk-gynekologisk klinik vid Sabbatsbergs sjukhus.

Bihang till riksdagens protokoll 19b6. 6 sami. Nr 8.

C

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Förstnämnda avtalsförslag har följande lydelse.

Mellan svenska staten, Stockholms stad, Stockholms län och Allmänna

barnbördshuset är — under förutsättning av Kungl. Maj:ts, Stockholms

stadsfullmäktiges, Stockholms läns landstings och direktionens över Allmänna

barnbördshuset godkännande — följande avtal träffat.

§ 1.

Allmänna barnbördshuset åtager sig att i mån av utrymme till vård mottaga

patienter, som vid tillfället för intagningen äro bosatta i Stockholm

resp. i Stockholms län. Till stadens — länets — disposition böra dock stå å

allmän sal minst 30 resp. 20 sängar på den obstetriska avdelningen och minst

15 resp. 10 sängar på den gynekologiska avdelningen.

§ 2.

Stadens sjukhusdirektion resp. landstingets förvaltningsutskott förbinder sig

att för sådana till vederbörande sjukvårdsområde hörande å barnbördshuset

vårdade patienter, villia angivas i § 1, betala ersättning med 85 procent av

det underskott, som eventuellt uppstår, sedan från sjukhusets driftkostnader

dragits påförda vårdavgifter ävensom statsanslaget, motsvarande statsbidrag

till driften av förlossningsanstalter. I driftkostnaderna skall dock härvid ej

inräknas anslag till avlöning åt erforderlig läkarpersonal, vilka kostnader helt

skola bestridas av staten.

Ersättningen utbetalas till barnbördshuset i den ordning, varom barnbördshusets

direktion och stadens sjukhusdirektion resp. förvaltningsutskottet

ena sig.

§ 3.

För vård å barnbördshuset av patienter, som angivits i § 1, erlägges vårdavgift,

vilken till storleken bestämmes av barnbördshusets direktion, under

iakttagande att vårdavgiften icke må överstiga motsvarande, i fråga örn

Stockholms stads sjukvårdsinrättningar fastställda avgift.

I fråga örn befrielse från eller nedsättning av sådan vårdavgift skola gälla

samma bestämmelser som beträffande stadens resp. länets egna sjukhus.

§ 4.

Rapport över beläggningen å de för patienter från staden resp. länet, på

sätt i § 1 sägs, avsedda platserna skall dagligen avgivas till stadens sjukhusdirektion

— förvaltningsutskottet — enligt av stadens sjukhusdirektion — förvaltningsutskottet

— fastställt formulär.

§ 5.

Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1946 tills vidare med tre års

ömsesidig uppsägning.

Tillämpad på 1943/44 års statberäkningar skulle avtalsförslaget medföra

en minskning av statsverkets utgifter för driften av barnbördshuset med

omkring 250 000 kronor örn året.

Avtalsförslaget, som tillstyrkts av vederbörande statsmyndigheter, har

godkänts av Stockholms läns landsting, varjämte Stockholms stadsfidlmäk
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tige bemyndigat stadens sjukhusdirektion att å stadens vägnar underteckna

avtal i huvudsaklig överensstämmelse med avtalsförslaget.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

De nu gällande avtalen angående driftkostnadernas fördelning vid allmänna

barnbördshuset ha jämlikt Kungl. Maj:ts den 17 juni 1943 givna bemyndigande

uppsagts av barnbördshusets direktion och komma med hänsyn härtill

att upphöra att gälla med utgången av juni 1946, från vilken tidpunkt det

nya avtalet är föreslaget att träda i tillämpning. Detta avtal innebär i förhållande

till gällande ordning i sak den ändringen, att — sedan från driftkostnaderna

liksom hittills dragits underhållskostnaderna för den enskilda avdelningen,

vinsten från polikliniken, eljest utgående statsbidrag till driften av

förlossningsanstalter, legosängsavgifterna samt den på barnbördshusets stat

fallande delen av lönekostnaderna för den underordnade läkarpersonalen —

staten skall i första hand svara för 15 procent i stället för såsom nu 50 procent

av restkostnaden. Återstående underskott skall, såsom hittills, fördelas på

staten, staden och länet i förhållande till beläggningen å sjukhuset, därvid

staten skall svara för patienter från ort utom staden och länet samt staden

och länet envar för sina patienter (under budgetåret 1943/44 belöpte av

underhållsdagarna 26 % på Stockholms stad, 65 % på Stockholms län och

9 % på övriga län). Härjämte har i det nya avtalet uttryckligen konfirmerats

den hävdvunna och av statsmakterna senast vid 1944 års riksdag godtagna

principen, att staten ensam skall svara för läkarkostnaderna vid barnbördshuset.

Vid bedömandet av statens bidragsskyldighet torde ej få förbises, att allmänna

barnbördshuset icke blott tjänar den medicinska forskningens och

undervisningens behov utan även, såsom tidigare flera gånger av mina företrädare

j ämbetet framhållits, med skäl är att beteckna såsom i det hela

en statsinstitution, ehuru detsamma intager en självständig ställning under

förvaltning av en särskild direktion. Med hänsyn härtill och jämväl till den

historiska utvecklingen av förhållandena vid barnbördshuset finner jag det

nu framlagda förslaget innebära en skälig avvägning mellan de olika intressen,

som äro förknippade med barnbördshusets fortsatta verksamhet.

Det av förhandlingskommissionen framlagda förslaget om samarbete för

uppförande och drift av en obstetrisk-gynekologisk klinik vid Sabbatsbergs

sjukhus, vilket förslag ännu icke är färdigberett, hoppas jag kunna anmäla i

så god tid, att proposition härom kan föreläggas 1945 års riksdag.

Enligt sistnämnda förslag skall den vid allmänna barnbördshuset bedrivna

undervisningen under år 1949 överflyttas till den planerade nya kliniken vid

Sabbatsbergs sjukhus. Under förutsättning härav måste det föreslagna avtalet

örn ändrad fördelning av driftkostnaderna vid barnbördshuset, därest detsamma

godkännes, omedelbart uppsägas att upphöra från och med den 1 juli

1949.

B. Anslagsberäkningar.

I fråga örn det för nästa budgetår erforderliga anslaget innebär Kungl.

Maj:ts förslag en anslagshöjning med 83 000 kronor. Härvid har förutsatts,

att utgifterna för fastighetens underhåll och till nyanläggningar och nyanskaffningar

skulle ökas i förhållande till innevarande budgetår. Direktionen

har beräknat utgifterna för nämnda ändamål sålunda:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Fastighetens underhåll. Härför beräknas:

För löpande utgifter................................. kronor 27 500

Från tidigare år kvarstående, icke utförda arbeten........ » 29 650

Vid syneförrättning föreslagna arbeten, som planenligt skulle

ha utförts under budgetåret 1944/45 men som på grund av

anslagsbrist måst uppskjutas........................ > 13 950

Arbeten, som planenligt skola utföras under budgetåret

1945/46 .......................................... > 22 900

Summa kronor 94 000.

Extra anslag till nyanläggning och nyanskaffning. Härför beräknas:

1) Tillbyggnad för polikliniken...................... kronor 55 700

2) Reparation och komplettering av uppfartsvägen .... » 14 500

3) Modernisering av förlossningsavdelningens bilokaler . . » 6 300

4) Sektionering av vindarna (för brandskydd) ........ » 7 000

5) Automatiskt brandalarm på vindarna ................ » 5 000

6) Steriliseringsanläggning för operationsavdeln....... » 4 500

7) Anordning av tak till balkong å avd. 6..... » 3 500

8) Installation av ljussignalsystem å avd. 3 ............ » 6 000

9) Rensning av kallvattenledningar.................. > 2 000

10) Ny saltlösningscistern till vattenavhärdningsanlägg
ningen

..........................••••••........ » 1 200

11) 16 st. patientsängar ...............-........ ... » 4 800

12) 30 » sängbord (nattduksbord) .......... » 4 300

13) 2 » kylskåp (till apoteket o. laboratoriet) ....---- » 1 500

14) 2 » mattransportvagnar jämte kantiner........... » 1300

15) 1 » mjölkpump (för bröstmjölk)................ » 650

16) 1 » slipmaskin till maskinverkst................. » 500

17) 1 » torrsterilisator till operationsavdelningen..... » 275

18) 2 » instrumentbord till operationsavdelningen---- »_225

Summa kronor 119 250.

.Statskontoret har avstyrkt anvisande av statsbidrag till nyanläggningar

och nyanskaffningar samt i fråga om fastighetens underhall tillstyrkt att

statsbidrag beviljas allenast efter en beräknad underhållskostnad av 35 000

kronor, d. v. s. samma belopp som beräknats för ändamålet för innevarande

budgetår.

Med anledning av statskontorets yttrande har direktionen angivit vissa

underhållsarbeten för en kostnad av 19 300 kronor och vissa nyanläggningsarbeten

(posterna 2, 5,11,12 och 16) för en kostnad av 29 100 kronor, vilka

möjligen kunde uppskjutas någon tid.

Departementschefen har beträffande ifrågavarande utgifter för egen del

anfört följande. . ,

I fråga om posterna fastighetens underhåll och extra anslag till nyanläggning

och nyanskaffning har statskontoret, under erinran om det föreliggande

avtalsförslaget rörande ändrade grunder för fördelning av driftkostnaderna vid

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

Barnbördshuset, tillstyrkt allenast samma belopp som för innevarande budgetår

beräknats enbart till fastighetens underhåll eller 35 000 kronor. Av skäl, som

icke torde behöva närmare utvecklas, anser jag mig icke böra förorda, att kostnaderna

för oundgängligen erforderliga bättringsarbeten överskjutas till ett

kommande budgetår uteslutande av den anledningen, att en för staten gynnsammare

avtalsperiod då inträder. Däremot ligger det i sakens natur, att det

i tidigare sammanhang omnämnda förslaget örn slopandet av barnbördshuset

såsom undervisningsanstalt och därmed frågan örn barnbördshusets fortsatta

bestånd över huvud taget måste leda till den största försiktighet vid beviljandet

av anslag för sådana ändamål, som nu avses. Denna försiktighet torde dock

icke få drivas så långt, att därigenom den normala driften av barnbördshuset

äventyras.

Direktionen har i sitt med anledning av statskontorets uttalanden avgivna

remissyttrande framhållit, att en begränsning av underhålls- och nyanskaffningsanslagen

med respektive 19 300 kronor och 29 100 kronor kan ifrågakomma,

varvid direktionen dock fritagit sig från ansvaret för de eventuella

följderna av en sådan besparingsåtgärd. Jag anser för egen del, att de av direktionen

sålunda anvisade besparingsmöjligheterna böra kunna utan alltför

stora olägenheter tillvaratagas. Den enda utgiftspost, som därutöver lär kunna

diskuteras, utgöres av de för tillbyggnad för polikliniken avsedda medlen.

Jag är visserligen medveten om, att de nuvarande polikliniklokalerna äro

mycket otillfredsställande. Med hänsyn till ovissheten beträffande sjukhusbyggnadernas

användning efter den 30 juni 1949 är det dock i hög grad

tvivelaktigt, huruvida en investering av här ifrågavarande storleksordning nu

lämpligen bör vidtagas. Kommissionen torde emellertid inom kort komma att

upptaga förhandlingar rörande fastighetens framtida disposition. Därvid lära

även kunna ernås säkrare hållpunkter för ett bedömande av nu föreliggande

tillbyggnadsfråga. Jag förutsätter, att direktionen med ledning av

resultatet av dessa förhandlingar vid avgivandet av sina anslagsäskanden

för budgetåret 1946/47 upptar frågan örn det ändamålsenligaste sättet för tillgodoseende

av poliklinikens lokalbehov till förnyat övervägande. Med utgångspunkt

härifrån förordar jag, att med prövningen av frågan örn anslag

för detta byggnadsföretag får anstå till nästa års riksdag. I enlighet härmed

minskas medelsbehovet för extra anslag till nyanläggning och nyanskaffning

med ytterligare 55 700 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava de nu gällande avtalen

angående driftkostnadernas fördelning jämlikt Kungl. Maj:ts den 17 juni

1943 givna bemyndigande uppsagts av barnbördshusets direktion och komma

med hänsyn härtill att upphöra att gälla med utgången av juni 1946,

från vilken tidpunkt det nya avtalet är föreslaget att träda i tillämpning.

I likhet med departementschefen finner utskottet det av förhandlingskommissionen

framlagda avtalsförslaget innebära en skälig avvägning mellan

de olika intressen, som äro förknippade med barnbördshusets fortsatta

verksamhet.

Emot de av departementschefen gjorda beräkningarna beträffande storleken

av förevarande anslag för nästa budgetår har utskottet icke funnit

något att erinra.

17 ti kottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för fördelning av driftkostnaderna vid allmänna

barnbördshuset;

b) till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset

i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av 583 000 kronor.

92:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 90, s. 233—236) föreslagit riksdagen

att till förevarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 81100 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 71 100

kronor, varför Kungl. Marits förslag innebär en anslagshöjning med 10 000

kronor. Anslagshöjningen avser anvisande av medel för anställande av en

tredje underläkare med arvode, motsvarande löneförmånerna i lönegraden

Ex 18 (7 000 kronor), och en konsulterande psykiatriker med ett arvode av

3 000 kronor. Departementschefen har däremot avstyrkt ett förslag om anvisande

av ytterligare statsbidrag för beredande av heltidsanställning åt en

halvtidsanställd sköterska å polikliniken. Härom inhämtas av propositionen

bland annat följande.

Enligt gällande avtal mellan staten och Stockholms stad angående upprätthållande

av ifrågavarande barnsjukhus skall staten bidraga till upprätthållande

av den pediatriska polikliniken med visst årligt belopp, för närvarande

8 500 kronor, under villkor bland annat, att stadens bidrag uppgår

till enahanda belopp, varvid av de av staten och staden tillhopa beviljade

anslagsmedlen skall utgå arvode till en sköterska med 1 800 kronor. Denna

sköterska har hittills haft halvtidsanställning, men sjukhusets styresman

har, under framhållande att besöksfrekvensen under åren 1940—43 stigit

med 48 procent, hemställt om anslag i syfte att bereda sköterskan heltidsanställning

med arvode, motsvarande löneförmånerna i lönegraden Eo 7,

omkring 4 400 kronor, varav staten och staden skulle svara för hälften vardera.

Statskontoret har emellertid erinrat, att inkomsterna av poliklinikavgifter

helt tillfalla staden och att avgifterna sedan gällande avtals tillkomst

år 1932 fördubblats och år 1943 uppgått till 7 438 kronor. Det borde därför

enligt statskontorets uppfattning rätteligen ankomma på staden att bestrida

kostnaderna för sköterskans förlängda tjänstgöringstid. Departementschefen

har på av statskontoret anförda skäl förklarat sig icke kunna tillstyrka styresmannens

förslag.

Giltighetstiden för nu gällande avtal mellan staten och Stockholms stad

angående ifrågavarande barnsjukhus utgår den 31 december 1945. Departementschefen

erinrar med anledning härav, att kommittén för karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande den 5 december 1944 framlagt byggnadsprogram

för den av 1943 års riksdag beslutade pediatriska kliniken vid sistnämnda

sjukhus. Då den planerade nya kliniken emellertid icke kunde tagas

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

i bruk redan den 1 januari 1946, komrae behov tydligen att uppstå att utverka

en förlängd giltighetstid för avtalet. Åtgärder borde därför vidtagas

för erhållande av förklaring från stadens sida, huruvida denna vore villig

att utsträcka giltighetstiden, förslagsvis intill den 1 januari 1948. En sådan

utsträckning av avtalstiden innebure givetvis förpliktelse från statens sida

att intill sistnämnda dag lämna bidrag till driften av det nuvarande barnsjukhuset.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Emot vad departementschefen

i detta sammanhang anfört har utskottet icke funnit något

att erinra. Utskottet våll understryka, att enligt utskottets mening behovet

av förlängd tjänstgöringstid för polikliniksköterskan synes styrkt. Med hänsyn

till de av statskontoret angivna förhållandena torde det likväl böra ankomma

på Stockholms stad att bestrida de härav föranledda kostnaderna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 81 100 kronor.

93:o) Universitetssjukhus: Nedsättning i vissa fall av vårdavgifterna

vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 91, s. 236 och 237), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i

vissa fall av vårdavgiftema vid S:t Görans sjukhus i Stockholm

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

94 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa assistenter

och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska

institutet. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 92) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

95:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s.

238), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

Utskottet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

96 :o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 238), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

97:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. Kungl. Majit har (punkt 95, s. 238—243) föreslagit

riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 30 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Å. Holmbäck m. fl. väckt motion (I: 247), vari hemställts,

att riksdagen måtte anvisa ett förslagsanslag å 180 000 kronor till bidrag till

kostnaden för tryckning av doktorsavhandlingar.

Det för ifrågavarande ändamål på riksstaten uppförda, obetecknade anslaget

sänktes år 1940 av statsfinansiella skäl från 42 000 kronor till 22 000

kronor. Enligt de för budgetåret 1940/41 gällande bestämmelserna utgick bidrag

i första hand i form av ersättning för den merkostnad, som uppstår

genom tryckning av sådana exemplar av doktorsavhandlingen, vilka författningsenligt

skola utdelas eller avlämnas, de s. k. pliktexemplaren, dock

högst 300 kronor. Återstoden av anslagsmedlen utdelades i form av understöd

till de sökande, som med hänsyn till svårigheten att själva bestrida

kostnaden för avhandlingens tryckning ansetts böra erhålla bidrag härtill.

Förslogo ej anslagsmedlen till understöd i den omfattning, bestämmelserna

i ämnet medgåvo, skulle skälig jämkning av understöden ske med hänsyn

till de sökandes behov av understöd. För budgetåret 1941/42 sänktes anslaget

i enlighet med förslag av universitetskanslern till 18 000 kronor,

varav tillhopa 3 400 kronor avsågos för Stockholms och Göteborgs högskolor.

Anslaget, som därefter och även för innevarande budgetår uppförts

med 18 000 kronor, får jämlikt kungörelsen 1941:319 användas endast för

bidrag i form av ersättning för de pliktexemplar, som författningsenligt

skola avlämnas.

Universitetskanslern har för nästa budgetår hemställt om anvisande av

dels ett förslagsanslag av 30 000 kronor till ersättning för kostnaden för

tryckning av det antal exemplar av doktorsavhandlingar, som jämlikt de

för varje lärosäte gällande bestämmelserna skall utdelas eller avlämnas, de

s. k. pliktexemplaren, dels ock ett förslagsanslag av 180 000 kronor till

bidrag till kostnaden för tryckning av doktorsavhandlingar. Till stöd härför

har kanslern anfört i huvudsak följande.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

89

På grund av maximeringen av anslaget lia tillgängliga anslagsmedel icke

alltid räckt att bereda full ersättning för pliktexemplaren. Läget är sålunda

för närvarande sådant att doktoranderna icke blott nödgas helt med egna

medel trycka sina avhandlingar utan dessutom stundom få överlämna det

föreskrivna antalet pliktexemplar utan full ersättning för de merkostnader

som dessa betinga.

Det måste anses föga överensstämmande med principerna för vårt universitetsväsen,

att en studie- och forskningsprestation, som närmast är att

betrakta som ett examensprov och som — så vitt gäller avhandlingar inom

den filosofiska fakulteten — är obligatorisk för vissa befattningar i statens

tjänst, skall åsamka den studerande dryga kostnader. Medan framställningskostnaderna

alltmer ökats, har anslaget under loppet av den tjugu - femårsperiod, under vilken medel för ändamålet utgått, fått vidkännas en

betydande minskning. Med det anslag av 40 000 kronor, som beviljades vid

1919 års riksdag, kunde för den närmaste femårsperioden i ersättning och

understöd sammanlagt utgå i genomsnitt omkring 870 kronor för varje

avhandling. Det nuvarande maximibeloppet (utgående såsom ersättning

för pliktexemplaren) är 300 kronor, och i verkligheten har detta belopp såsom

ovan nämnts stundom icke kunnat utgå.

I syfte att erhålla en närmare utredning angående doktorandernas kostnader

för tryckning av doktorsavhandlingar har jag anmodat vederbörande

universitet och högskolor att verkställa en sådan utredning och inkomma

med förslag i ämnet. De inkomna yttrandena innehålla det material, som

synes erforderligt för en allsidig prövning av denna anslagsfråga.

Till en början synes det vara en enkel åtgärd av rättvisa och överensstämmande

med allmänna rättsprinciper, att doktoranderna erhålla full

ersättning för de merkostnader, som pliktexemplaren ådraga dem, och sålunda

ej tvingas att utan ersättning avstå till det allmänna en del av pliktexemplaren.

Ersättningsbeloppet för varje avhandling bör med hänsyn

härtill icke maximeras.

Vad angår understödet eller det egentliga tryckningsbidraget vore det i

och för sig rimligt, om tryckning av doktorsavhandlingar finge helt ske

på allmän bekostnad, under förutsättning att avhandlingen godkändes. En

sådan reform kunde tänkas genomförd på det sätt att vederbörande universitet

eller högskola omhändertoge publiceringen av samtliga doktorsavhandlingar

och upplade särskilda avhandlingsserier efter fakulteter eller

ämnesområden. Ett tryckningsanslag av förslagsanslags natur borde i sådant

fall ställas till läroanstalternas förfogande. Mot tanken på full ersättning

för tryckningskostnaderna talar emellertid, att en sådan regel

sannolikt skulle stimulera tendensen att göra doktorsavhandlingarna onödigt

omfångsrika. Från universitetens och högskolornas sida har med hänsyn

härtill icke ifrågasatts, att tryckningen skulle ske helt på allmän bekostnad.

Ej heller har föreslagits, att tryckningen skulle äga rum genom

universitetens eller högskolornas försorg.

Jag vill för egen del — framhåller kanslern vidare — icke för närvarande

upptaga sistnämnda tanke utan inskränker mig till förordande av förhöjt

tryckningsbidrag på grundvalen av tidigare regler.

Beträffande tryckningsbidragets storlek anser jag övervägande skäl tala

för att bidrag bör erhållas för fulla tryckningskostnaderna intill 12 ark av

varje godkänd avhandling — ett arkantal som föreslagits av Uppsala och

Lunds universitet — dock att bidraget synes böra maximeras til] 2 400

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kronor, vilket belopp beräknats med utgångspunkt från den i uppsalayttrandet

angivna tryckningskostnaden av i medeltal 200 kronor per ark. Om

en del av kostnaderna för avhandlingens tryckning täckes genom bidrag

från annat håll, bör statsbidraget i motsvarande omfattning reduceras. Bidraget

torde böra omfatta även skäliga kostnader för illustrationer inom den

nämnda ramen av 12 tryckark. För översättningskostnader bör däremot

anslaget ej avses.

Det vore enligt min mening — fortsätter kanslern — mest följdriktigt om

bidrag utginge utan hänsyn till författarens ekonomiska ställning. Jag vill

emellertid icke nu ifrågasätta någon ändring i de regler om behovsprövning,

som tidigare gällt.

Med hänsyn till de normer, som jag sålunda föreslår — yttrar kanslern

vidare — torde två anslag böra beviljas: ett till tryckningsbidrag och ett

till ersättning för pliktexemplar, båda av förslagsanslags natur. Det synes

lämpligt, att anslagen göras gemensamma för samtliga de under kanslersämbetet

hörande läroanstalterna.

Statskontoret har avstyrkt universitetskanslerns förslag samt förordat

oförändrat anslag ävensom oförändrade grunder för medelsanvändningen

för nästa budgetår.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

De av universitetskanslern anförda synpunkterna i denna fråga äro för

visso värda allt beaktande. Jag vill emellertid erinra örn, att under senare

år i skilda sammanhang kritiska röster höjts mot doktorsavhandlingar av den

typ, som vanligen förekommer inom det svenska universitetsväsendet. Särskilt

har gjorts gällande, att dessa avhandlingar ofta äro onödigt vidlyftiga till omfånget.

De kostnader, som nedläggas på utarbetandet och tryckningen av avhandlingarna,

ha ansetts icke alltid stå i rimlig proportion till ämnenas beskaffenhet.

Man har även påtalat, att värdefulla rön alltför länge undanhållas

den vetenskapliga diskussionen på grund av den tidsutdräkt, som numera i regel

är förenad med avhandlingarnas färdigställande. Jag skall här ej uttala någon

mening örn det berättigade eller oberättigade i dessa anmärkningar. Jag

vill endast erinra örn att i direktiven för de av min företrädare den 12

augusti 1944 tillkallade sakkunniga för utredning rörande åtgärder för främjande

av matematisk-naturvetenskaplig forskning bland annat angivits, att

de sakkunniga böra, såvitt gäller doktorsavhandlingar på de matematisknaturvetenskapliga

områdena, till behandling upptaga frågan om möjligheterna

att utan eftersättande av kraven på vetenskaplighet begränsa avhandlingarnas

omfång och därmed även de med deras utarbetande och

tryckning förenade kostnaderna. I avvaktan på resultatet av den sålunda

pågående utredningen och med hänsyn till det statsfinansiella läget anser

jag mig icke nu kunna tillstyrka kanslerns förslag om anvisande av ett särskilt

anslag av 180 000 kronor till bidrag till tryckningskostnaderna i allmänhet för

doktorsavhandlingar.

Däremot biträder jag kanslerns förslag om upphävande av den nuvarande

maximeringen av ersättningen för pliktexemplaren. Vid bifall härtill torde

nu ifrågavarande anslag för nästa budgetår böra höjas med 12 000 kronor

till 30 000 kronor och med hänsyn till svårigheten att exakt beräkna medelsbehovet

givas karaktären av förslagsanslag. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter förslag av kanslern meddela erforderliga bestämmelser

i ämnet.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

I motionen 1:2^7, vari hemställts om anvisande av jämväl det större av

de av kanslern äskade anslagen, erinras om departementschefens nyss refererade

uttalande, varefter motionärerna anföra följande.

Frågan örn understöd till tryckning av doktorsavhandlingar är så viktig,

att vi trots det statsfinansiella läget och trots de skäl, som ecklesiastikministern

i övrigt anfört, anse oss böra hemställa om beviljandet av det begärda

anslaget. Som helhet taget äro doktorsavhandlingarna betydande bidrag till

vetenskapens utveckling. Många av dem äro förstklassiga arbeten, som giva

nya resultat för forskningen. I den mån det gjorts gällande, att doktorsavhandlingarna

ofta äro onödigt vidlyftiga, bör det erinras att universitetskanslern

föreslår att staten skall betala tryckningen av endast 12 ark (å 200

kronor) av varje särskild avhandling. Om en författare till en doktorsavhandling

allt för vidlyftigt behandlat sitt ämne, får han alltså enligt kanslerns

förslag själv stå för de därav flytande kostnaderna. Det finnes icke

hinder mot att vid riksdagsbehandlingen eventuellt nedsätta bidraget till

t. ex. att avse 10 ark. På grund av den maximering av bidraget, som universitetskanslern

föreslagit, är det enligt vår uppfattning icke behövligt att avvakta

en utredning.

I likhet med departementschefen anser utskottet den nuvarande maximeringen

av ersättningen för de s. k. pliktexemplaren böra upphävas i enlighet

med det av kanslern för rikets universitet framställda förslaget. Utskottet

tillstyrker jämväl, att förevarande anslag på grund härav höjes med

det av departementschefen förordade beloppet — 12 000 kronor — och att

anslaget gives förslagsanslags natur.

Vidkommande det i motionen I: 247 framställda yrkandet — vilket överensstämmer

med av kanslern framlagt förslag -— vill utskottet framhålla,

att enligt utskottets mening utan tvivel goda skäl föreligga för att bidrag

av statsmedel, liksom tidigare ägt mm, även framdeles utgår till tryckningskostnaderna

i allmänhet för doktorsavhandlingar. Utskottet anser sig emellertid

icke för närvarande kunna biträda det motionsvis gjorda yrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 247, till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

30 000 kronor.

98:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande

vid universiteten och vissa högskolor. Kungl. Majit har (punkt 96,

s. 243), föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

Uti kottet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

VUkottet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr G. Johansson i Stockholm väckt motion (11:229), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att tillämpningsområdet för naturastipendierna

till medellösa studerande utsträckes till att omfatta alla statliga

och statsunderstödda högskolor, att stipendierna även skola tillkomma medellösa

med hem å ort där studierna bedrivas och att reservationsanslaget

till naturastipendier höjes till det belopp, som det utsträckta tillämpningsområdet

kan motivera.

Ifrågavarande anslag tillkom genom beslut av 1939 års lagtima riksdag

och disponerades till en början för utdelning av statsstipendier vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. 1944

års riksdag beslöt att utsträcka möjligheterna att erhålla stipendier av detta

slag till studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg.

I samband härmed höjdes anslaget, som för budgetåren 1941/44 utgick med

184 700 kronor, till 240 000 kronor. Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag

innebär alltså oförändrad medelsanvisning.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår

för ifrågavarande ändamål av ett anslag av 240 000 kronor.

Med anledning av motionen II: 229 får utskottet erinra om att riksdagen

i sin skrivelse den 6 maj 1944, nr 234, framhöll, att det syntes riksdagen

principiellt riktigt, att de studerande vid olika läroanstalter av högskolekaraktär

komme i åtnjutande av understöd från statens sida enligt i

stort sett likartade grunder. Av statsfinansiella skäl syntes det emellertid

nödvändigt, att en utvidgning av den här berörda understödsverksamheten

skedde successivt, och riksdagen hade funnit att bärande skäl blivit anförda

för att utvidgningen för det dåvarande begränsades till de enskilda högskolorna

i Stockholm och Göteborg. Riksdagen utginge ifrån att Kungl. Majit

alltjämt hade sin uppmärksamhet riktad på frågan om införande av omförmälda

stipendieform jämväl vid andra högskolor. Något förslag i denna

riktning har nu icke framlagts av Kungl. Majit. Då utskottet anser detta

slag av stipendier utgöra ett synnerligen betydelsefullt led i den statliga

understödsverksamheten för främjande av högskolestudier, synes det utskottet

önskvärt, att frågan örn införandet av naturastipendier även vid de

statliga och statsunderstödda högskolor, där dessa nu ej förekomma, upptages

till omprövning och att härvid i första hand utredas de ekonomiska

konsekvenserna av en dylik utvidgning av ifrågavarande verksamhet. Utskottet

tillstyrker för sin del, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer

om att en utredning i sålunda angivna avseenden kommer till stånd.

På grund av vad i ovannämnda motion hemställts vill utskottet framhålla,

att gällande bestämmelser icke lägga hinder i vägen för naturastipendiernas

utgående även till studerande, som har sitt hemvist på studieorten.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Gemensamma universitetsändamål: Natur astly endler

åt studerande vid universiteten och vissa högskolor för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 240000

kronor;

b) i anledning av motionen II: 229 i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning

angående införandet av naturastipendieformen även

vid andra högskolor än dem, där denna understödsform nu

tillämpas.

99:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 243 och 244), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre juridiska studier vid universiteten

i Uppsala och Lund för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 10 000 kronor.

100:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maurts förslag (punkt 98,

s. 244—246), vilket innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor, avseende

två nya forskarstipendier, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 49 000 kronor.

101:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

99, s. 247—249) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr S. G. W. Wahlund

(1:153) och den andra inom andra kammaren av herr E. Håstad

(II: 169), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta l:o) att nuvarande

förste assistentbefattningen å extra ordinarie stat i lönegrad Eo 15 vid

rasbiologiska institutet måtte utgå och ersättas med en extra ordinarie

aktuariebefattning i lönegrad Eo21, 2:o) att ifrågavarande anslag måtte

höjas med 1 300 kronor eller från 46 000 till 47 300 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning. Beträffande

den i motionerna berörda frågan inhämtas av statsrådsprotokollet bland

annat följande.

Institutets styrelse har hemställt, att den nuvarande befattningen som

förste assistent i lönegraden Eo 15 måtte ombildas till en aktuarietjänst i

lönegraden Eo21. Till stöd för denna framställning — vilken utgör ett

återupprepande av en liknande, av dåvarande departementschefen avstyrkt

framställning i samband med institutets anslagsäskanden för budgetåret

1943/44, i vilken hemställdes, att förste assistenten måtte uppflyttas

till lönegraden Eo 21 — har styrelsen i likhet med förra gången huvudsakligen

åberopat den nuvarande tjänstinnehavarens speciella kvalifikationer,

bristen på kompetenta statistiker, lönegradsplaceringen för

andra motsvarande befattningar samt de otillfredsställande befordringsmöjligheterna

vid institutet.

Universitetskanslern har tillstyrkt den ifrågasatta ombildningen av förste

assistenttjänsten till aktuarietjänst.

Statskontoret har avstyrkt förslaget under erinran, att ämbetsverket i

utlåtande över institutets tidigare framställning i ämnet uttalat, att, om

en högre lönegradsplacering kunde anses motiverad, ämbetsverket förordade

en uppf lyftning till högst lönegraden Eo 18 eller den lönegrad, till vilken

förste amanuens i regel vore hänförd. Denna uppfattning vidhölle statskontoret.

Departementschefen har förklarat sig nödgad avstyrka ifrågavarande

förslag. I

I förevarande motioner erinras att allmänna lönenämnden, då ärendet

förra gången var aktuellt, tillstyrkt en placering i lönegraden Eo 20, samt

anföres vidare.

Styrelsen påpekar, att den redan i anslagsäskandena avseende budgetåret

1943/44 framhöll att en reglering av nämnda befattning utgjorde ett

trängande önskemål och hemställde att lönen måtte utgå enligt lönegrad

Eo21. Vid institutets omorganisation år 1938 hade lönesättningen blivit

lägre än omorganisationssakkunniga avsett. De sakkunniga anförde vid befattningens

jämförelse med amanuenstjänster vid statistiska centralbyrån,

att dessa senare voro övergångsplatser och att vederbörande hade utsikter

till befordran inom verket. Någon dylik möjlighet förelåg ej för en förste

assistent vid rasbiologiska institutet, vilket givetvis var ägnat att göra

platsen mindre eftersökt, om lönen sattes lågt. De sakkunniga påpekade

vidare att erfarenheten komme kanske att visa, att en uppflyttning av

tjänsten i högre lönegrad kunde bliva nödvändig för att vinna kompetenta

sökande.

De sakkunniga torde således i själva verket ha åsyftat en tjänsteställning

närmast över amanuens, d. v. s. aktuaries tjänsteställning. Inrättandet av

denna tjänst ansågo de sakkunniga vara en direkt följd av indragningen av

en sedan 1935 förefintlig statistikertjänst i 24:e lönegraden. De sakkunniga

hade ansett förste assistentbefattningen nödvändig av väsentligen två skäl.

Å institutet arbetade ej endast den mera fast anställda kontorspersonalen

utan tidvis också extra personal. För att under chefens överinseende leda

och övervaka arbetet vore en kontorschef eller, som han förut betecknades,

en byråföreståndare därför behövlig. Innehavaren borde som sådan besitta

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

lämpliga chefsegenskaper. Det andra skälet var i viss mån en konsekvens

av indragningen av statistikertjänsten. De sakkunniga förmodade, att en

stor del av det arbete, som ålegat innehavaren av den indragna statistikerbefattningen

i 24:e lönegraden, komme att överflyttas på innehavaren av

den föreslagna befattningen.

De år som förflutit sedan ikraftträdandet av organisationen av år 1938

hade också visat, att de sakkunniga haft rätt i sina förmodanden. Då arbetet

visat sig kräva goda och delvis mycket speciella kvalifikationer och då

motsvarande befattningshavare i statlig tjänst äro placerade i 21:a lönegraden,

ansåg styrelsen det ej böra anstå längre med en reglering av befattningen.

För tjänsten fordrades icke blott grundlig utbildning i statistik

utan också förtrogenhet med medicinsk ärftlighetsforskning samt statistisk

metodik inom detta forskningsområde, en utbildning som knappast kunde

förvärvas av statistiker utanför institutet.

Dessa kvalifikationer motiverade en högre avlöning samtidigt som de

knappast voro meriterande för annan tjänst. Det erinrades dessutom om att

inom institutet ej förelåg möjlighet till befordran från denna tjänst. Ett

ofta återkommande ombyte av innehavare av tjänsten måste ur institutets

synpunkt innebära ett starkt avbräck i arbetet och stora olägenheter i

övrigt med hänsyn till den speciella karaktären av arbetet. Även med hänsyn

till de arbetsuppgifter, som institutet upptagit på sitt program och som

slutgiltigt kunde genomföras endast på längre sikt, var det styrelsen synnerligen

angeläget att sådana löneföremåner erbjödes, att befattningshavaren

stannade en längre tid.

Styrelsen var väl medveten om att det vore tvivelaktigt om ens en aktuariebefattning

i 21 :a lönegraden med hänsyn till nyssnämnda speciella

kvalifikationskrav kunde vinna kompetent sökande, som förväntades kvarstanna

vid institutet någon längre tid. Med hänsyn till det rådande statsfinansiella

läget ansåg sig emellertid styrelsen ej kunna föreslå högre lönegradsplacering

än Eo21. Styrelsen ansåg det synnerligen angeläget att

med hänsyn till numera föreliggande kvalifikationskrav en uppenbart oriktig

lönegradsplacering, som redan ägt bestånd i flera års tid, korrigerades. I

I motionerna I: 153 och II: 169 har framhållits, att det arbete, som nu

åvilade förste assistenten, visat sig av denne kräva alldeles särskilda kvalifikationer,

vilka motiverade att tjänsten ombildades till en aktuariebefattning

i 21 lönegraden. Utskottet har för sin del icke kunnat undgå att finna,

att goda skäl onekligen föreligga för befattningens placering i högre lönegrad

än den nuvarande. Med hänsyn till de föreliggande förhållandena utgår utskottet

från att Kungl. Majit täger denna fråga under förnyad prövning. Med

vad sålunda anförts torde ovannämnda motioner få anses besvarade.

Utskottet, som biträder vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit,

hemställer,

att riksdagen må

a) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor;

b) att motionerna I: 153 och lii 169 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört.

Utskottet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

102:o) Basbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 100, s. 249), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet; Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

8 600 kronor.

103:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 101, s. 249—251), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 22 000 kronor.

104:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

102, s. 251—255) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för farmaceutiska institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46, dels ock till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 95 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att de två professorerna vid institutet

från och med nästa budgetår uppflyttas från 28:e till 30:e lönegraden. Härutöver

föreslår departementschefen i anslutning till vad chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang förordat vissa förändringar beträffande

vaktmästarpersonalens tjänstebenämningar och arbetsuppgifter. I

anslagshänseende innebär Kungl. Majits förslag oförändrad medelsanvisning.

Utskottet biträder Kung1!. Maj:ts förslag beträffande uppflyttning av

de två professorerna vid institutet från 28 till 30 lönegraden. Även i övrigt

ansluter utskottet sig till vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för farmaceutiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 95 700 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

105:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 103, s. 255 och 256), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

19 700 kronor.

106:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 104, s. 256), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

107:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

105, s. 257—259) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för ortnamnskommissionen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Ortnamnskommissionen:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 30 200

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Å. Holmbäck

m. fl. (I: 248) och den andra inom andra kammaren av herr J. Lundberg

(II: 137), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta bifalla ortnamnskommissionens

av universitetskanslern förordade begäran om inrättande

av en extra ordinarie arkivbiträdesbefattning i lönegraden Eo 7 vid Svenska

ortnamnsarkivet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 100 kronor, väsentligen

föranledd av att departementschefen tillstyrkt anvisande av medel

till anställande av en biträdesbefattning vid ortnamnsarkivet. Departementschefen

har dock icke förordat kommissionens av kanslern tillstyrkta

förslag om placering av detta biträde i lönegraden Eo 7 såsom arkivbiträde

utan inskränkt sig till att föreslå en placering i lönegraden Eo 4 såsom

kontorsbiträde.

I motionerna 1:248 och 11:137 anföres i huvudsak följande.

Hela den mera fast anställda personalen vid Svenska ortnamnsarkivet

uppgår till tre personer, nämligen en arkivarie och två amanuenser. Varken

vaktmästar-, arkiv- eller kontorsbiträdesbefattning finnes vid arkivet. Följden

har blivit, att mera vetenskapligt kvalificerad arbetskraft måst tagas i

Bihang till riksdagens protokoll G sami. Nr 8.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anspråk även för arbete, som lämpligare kunnat utföras av billigare arbetskraft.

Detta har icke undgått att menligt inverka på den fast anställda personalens

mera närliggande uppgifter.

Under de två sista åren ha svårigheterna beträffande personalbristen

ytterligare skärpts, och kommissionen har fått allt mindre möjligheter att

ens hjälpligt kunna uppehålla arkivverksamheten. För ett effektivt bedrivande

av arbetet vid den växande institutionen skulle, enligt uppgift, egentligen

erfordras både en arkivbiträdestjänst och en kontorsbiträdestjänst.

En jämförelse med sådana institutioner som landsmålsarkiven i Uppsala

och Lund visar, hur uppenbart missgynnat Svenska ortnamnsarkivet är

i fråga om arbetskraft. Vid omorganisationen 1939 erhöll landsmåla rkivet

i Uppsala en arkivbiträdestjänst i Eo 8, en i Eo 7 och två kontorsbiträdestjänster

i Ex 4 samt dessutom 3 000 kronor åt tillfälligt anställda arbetsbiträden.

Landsmålsarkivet i Lund fick ett arkivbiträde i Eo 7. Det kan

knappast vara rimligt, framhåller ortnamnskommissionen i 1944 års ansökan,

att ortnamnsarkivet till skillnad från dessa två likartade institutioner

är praktiskt taget utan resurser i detta avseende.

Att kommissionen av de två tjänster, som kunde komma i fråga, begärde

den i Eo 7, var resultatet av ett noggrant övervägande. För en relativt måttlig

merutgift skulle kunna erhållas en arbetskraft, som vid sidan av de

rena kontorsgöromålen, maskinskrivning, inordning av samlingar etc., även

skulle vara användbar för bland annat excerpering av äldre källor och utredigering

av namnsamlingar. De speciella förhållandena vid ortnamnsarkivet

göra, att man måste kräva betydligt högre kompetens av detta

arkivbiträde, än vad som i vanliga fall kan anses erforderligt. Med de krav,

.sorn måste ställas på innehavaren av den nu begärda biträdesbefattningen,

är arkivet icke betjänt av ett kontorsbiträde. Vederbörande måste som

nämnts vara kompetent att biträda vid arkivets skiftande göromål och

icke endast anlitas till maskinskrivning och därmed jämställt rutinarbete.

Då de tre tjänstemännen, arkivarien och de båda amanuenserna, äro strängt

upptagna av allt mera växande arbetsuppgifter såsom vetenskaplig bearbetning

och publicering av ortnamnsmaterialet, instruktion av upptecknare,

granskning och omhändertagande av inkommande samlingar och framför

allt rent administrativa göromål, namnutredningar och remisser från andra

statliga verk, måste t. ex. den omfattande och krävande excerperingen av

medeltida urkunder, avfattade både på latin och fornsvenska, i stor utsträckning

kunna anförtros åt arkivbiträdet. Den med excerperingen sammanhängande

ofta synnerligen intrikata identifieringen av de gamla namnformerna

med nutida ortnamn kräver utom stor erfarenhet även goda

språkliga kunskaper bland annat i latin. Mera kvalificerade arbetsuppgifter

äro ock utredigeringar av texter med fonetisk beteckning, avskrivning

av äldre handskrifter o. s. v. Sedan 14 år har ortnamnsarkivet haft ett biträde

med deltidsanställning, som är fullt insatt i alla dessa göromål. Det

är endast brist på medel, som gjort, att hon ej långt tidigare kunnat anställas

i kommissionens tjänst. Hennes studentexamen på latinlinjen och

långa erfarenhet vid ortnamnsarkivet har gjort henne till bland annat en

mycket skicklig excerpist såväl när det gäller latinska som fornsvenska

källor. Det skulle för arkivet vara en stor vinst att kunna knyta henne till

institutionen men en ännu större förlust att gå miste om henne, vilket allvarligt

kan befaras, örn ortnamnskommissionen ej kan erbjuda henne annat

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

än deltidsanställning eller en tjänst, vars avlöning inte motsvarar hennes

mångsidiga och solida utbildning. Vederbörande har sista tiden vid flera

tillfällen från enskilda företag varit erbjuden i lönehänseende mycket fördelaktigare

anställningar men har hittills stannat vid ortnamnsarkivet, dels

på grund av intresse för det arbete, i vilket hon under sin 14 år långa tjänstgöring

blivit fullt insatt och vilket hon nu till fullo behärskar, dels på grund

av en väl berättigad förhoppning om e. o. anställning i skälig lönegrad.

Den besparing av statsmedel, som skulle vinnas genom inrättandet av

en kontorsbiträdesbefattning i Eo 4 i stället för den begärda arkivbiträdesbefattningen

i Eo 7, kan ej på något sätt anses stå i rimlig proportion till

de nackdelar, som äro förenade med arrangemanget. Besparingen (i grundavlöning

och rörligt tillägg) skulle i runt tal uppgå till 563 kronor per år.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat allmänna lönenämndens

yttrande över förevarande motioner. Lönenämnden anför följande.

Allmänna lönenämnden — som icke tidigare utlåtit sig i förevarande

spörsmål — får för sin del anföra, att de upplysningar angående de med

den nya biträdesbefattningen förenade arbetsuppgifterna samt angående

tjänstinnehavarens kvalifikationer, som lönenämnden varit i tillfälle att

inhämta, giva vid handen, att en placering av ifrågavarande befattning i

7:e lönegraden är motiverad. Tjänstebenämningen arkivbiträde synes vid

en dylik placering i detta fall lämplig.

Beträffande det vid ortnamnsarkivet för närvarande anställda biträdet

bär lönenämnden inhämtat, att hon avlönas med ett belopp av 3 kronor

för timme, vilket för månad örn exempelvis 25 arbetsdagar motsvarar ett

belopp av över 500 kronor, samt att hennes avlöning, till den del ortnamnsarkivets

tillgångar ej räcka till, bestrides av medel, som ställts till förfogande

av Gustav Adolfs-akademien.

Utskottet har för sin del — i överensstämmelse med den uppfattning,

varåt allmänna lönenämnden i sitt yttrande över motionerna I: 248 och

II: 137 givit uttryck — funnit det motiverat, att biträdesbefattningen vid

ortnamnsarkivet under tjänstebenämningen arkivbiträde erhåller placering

i lönegraden Eo 7. Med anledning härav torde anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal böra ökas med 500 kronor till

(25 000 -f- 500 =) 25 500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke

har något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 248 och II: 137,

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.............. kronor 2 000

Utskottet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal .............................. kronor 25 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 3 200

Summa kronor 30 700;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 30 700 kronor.

108:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, s. 259), vilket innebär en anslagsminskning med

5 000 kronor avseende delposten till övriga expenser, föranledd av att en

engångsutgift bortfallit, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

109:o) Ortsnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107,

s. 259), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 kronor.

110:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 260), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar,

som bedriva ortnamnsundersökningar för budgetåret 1945/

46 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

liim) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 109, s. 260—262), vilket innebär en anslagshöjning med

4 100 kronor, i syfte att bereda medel till anställning av viss biträdespersonal,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal kronor 103 400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 15 500

Summa kronor 118 900;

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 118 900 kronor.

112:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 110, s. 262), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 9 000

kronor.

113:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil, s. 262—

267), vilket innebär en anslagshöjning med 14 500 kronor, avseende bland

annat inköp av en grammofonautomobil, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning

av vetenskapligt material för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 56 500 kronor.

114:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 112, s. 267), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000

kronor, avseende ett engångsanslag för vissa grammofonupptagningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 6 000

kronor.

115:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola. Kungl. Majit har (punkt 113, s. 267 och 268) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av 11 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 152), vari hemställts, att

riksdagen i likhet med vad institutets styrelse och universitetskanslern förordat

måtte besluta att såsom bidrag till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag å 12 700

kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

V tikottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 900 kronor, avseende

institutets insamlingsverksamhet. Institutets styrelse hade härjämte

hemställt örn en anslagshöjning med 1 200 kronor i syfte att bereda arvodesförhöjning

åt institutets föreståndare, filosofie licentiaten C. M. Bergstrand,

vilken för närvarande åtnjuter ett arvode av 7 200 kronor.

T motionen har institutets sistnämnda yrkande upptagits.

Utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Med

den i motionen 1:152 föreslagna anslagshöjningen har åsyftats att bereda

institutets föreståndare en arvodesförhöjning av 1 200 kronor. En dylik arvodesförhöjning

synes — med hänsyn till att föreståndaren icke tidigare erhållit

kompensation för rådande dyrtid — kunna anses befogad, men

utskottet är icke berett att utan förslag i ämnet från Kungl. Maj:ts sida

förorda den i motionen påyrkade anslagshöjningen. Utskottet avstyrker

alltså bifall till ifrågavarande motion.

Åberopande diet anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maurts förslag

och med avslag å motionen 1:152, såsom Bidrag till institutet

för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 11 500 kronor.

116:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsäreuden vid universiteten

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 268 och

269), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, föranledd av att

ur förevarande anslag skall utgå ersättning jämväl åt sakkunniga i befordringsärenden

vid tandläkarinstitutet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten m. m. för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kronor.

117:o) Bidrag till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 269 och 270),

vilket innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor, avseende att bereda

medel för avlönande av förste statsmeteorologen, docenten T. Bergeron

under tjänstledighet med C-avdrag från hans befattning vid meteorologiskhydrografiska

anstalten för att helt ägna sig åt undervisning och forskning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till undervisning i meteorologi

vid Stockholms högskola för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 22 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

loa

118:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare

i kommunal och social tjänst. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 116)

föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Tekniska högskolor.

119:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Tekniska högskolan

i Stockholm: Omkostnader. Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m. Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier.

Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya

lokaler. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Chalmers tekniska

högskola: Omkostnader. Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m.

Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek. Chalmers tekniska högskola: Stipendier. Chalmers tekniska

högskola: Inredning och utrustning av nya lokaler. Gemensamma ändamål

vid de tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av högre

tekniska studier. Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till främjande av teknisk forskning. Gemensamma ändamål vid

de tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.

Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning åt sakkunniga

i befordringsärenden. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 117)

föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Skolöverstyrelsen.

120:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 118,

s. 274—284) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen

för skolöverstyrelsen skola upptagas ytterligare en befattning som byråsekreterare

i lönegraden A 21 samt en befattning såsom kamrerare i lönegraden

A 20, ävensom att därur skall avföras en befattning som kansliskrivare

i lönegraden All; dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46; dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 789 400 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 29) och den andra inom andra kammaren av herr

H. Allard to. fl. (II: 84), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels

att förste gymnastikkonsulentbefattningen uppföres i lönegraden A 30 med

tjänstebeteckningen gymnastikråd, dels att den icke ordinarie andre gymnastikkonsulentbefattningen

jämte en nyinrättad liknande befattning uppföres

såsom ordinarie gymnastikkonsulentbefattningar hos skoldverstyrel

sen med lönegrad A 24;

dels en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (1:154),

vari hemställts, att riksdagen måtte dels besluta, att å personalförteckningen

för skolöverstyrelsen må från och med redovisningsåret 1945/46 upptagas

en förste byråsekreterarbefattning i lönegraden A 24, dels ock anvisa för

detta ändamål erforderliga medel;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr R. Wagnsson (I: 94) och den andra inom andra kammaren av fröken

Ebon Andersson (II: 165), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring av årets statsverksproposition, att den i personalförteckningen

för skolöverstyrelsen såsom tjänsteman å ordinarie stat uppförda kamreraren

hänföres till lönegraden A 21 i stället för i propositionen föreslagna lönegraden

A 20;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

fru Anna Sjöström-Bengtesson m. fl. (1:155) och den andra inom andra kammaren

av fröken Hildur Nygren m. fl. (II: 244), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta dels att tillerkänna inspektören för sinnesslöundervisningen

ett arvode av 3 000 kronor, dels att ställa ett förslagsanslag av 4 000

kronor till skolöverstyrelsens förfogande för bestridande av ersättning till

förutnämnda inspektör för förlorade löneförmåner vid ledighet för fullgörande

av inspektörsuppdraget;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av fru Gärda Svenson och fru Anna Sjöström-BBngtsson (I: 71) och den

andra inom andra kammaren av fru Ruth Gustafson m. fl. (II: 127), vari

hemställts, att riksdagen måtte 1 :o) godkänna i motionen angiven avlöningsstat

för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46, 2:o) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 792 400 kronor.

Det i motionerna I: 71 och II: 127 framställda yrkandet, vilket innebär

en anslagshöjning med 3 000 kronor, avser en arvodesförbättring med

2 000 kronor respektive 1 000 kronor åt konsulenterna för husligt arbete respektive

kvinnlig slöjd.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas, i den män desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,

till motionerna II: 84, I: 154, I: 94, II: 127 och 1:155.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

Med skrivelse den 28 september 1944 har skolöverstyrelsen framlagt

förslag rörande medelsbehovet för nästa budgetår, därvid överstyrelsen

upptagit anslaget till i runt tal 856 000 kronor. Detta innebär i förhållande

till innevarande budgetår en anslagsökning med 100 500 kronor. Den ökade

medelsanvisning, varom överstyrelsen sålunda hemställt, betingas huvudsakligen

därav, att överstyrelsen funnit sig böra föreslå en avsevärd förstärkning

av sin personalorganisation, dels genom förbättrad löneställning

för ett flertal befattningshavare, dels genom inrättande av åtskilliga nya

befattningar.

Beträffande överstyrelsens anslagsäskanden anför departementschefen inledningsvis

följande.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, har skolöverstyrelsen vid

sin uppskattning av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår

föreslagit en tämligen omfattande utbyggnad av sin personalorganisation.

För egen del är jag av den uppfattningen, att så långt gående åtgärder i detta

hänseende, som överstyrelsen ifrågasatt, icke nu böra vidtagas. Jag erinrar om

den omorganisation av arbetet inom överstyrelsen, som ägt mm i samband

med inrättandet från och med innevarande budgetår av en särskild administrativ

avdelning för handläggningen av ärenden av juridisk och administrativ

natur. Från och med den 1 januari 1944 har vidare skolöverstyrelsens

befattning med yrkesskolväsendet upphört genom att nämnda verksamhet

ställts under inseende av ett särskilt ämbetsverk, överstyrelsen för yrkesutbildning.

Vad sålunda förekommit är givetvis ägnat att påverka frågan

örn skolöverstyrelsens behov av arbetskraft i skilda hänseenden. I avvaktan

på närmare erfarenhet härutinnan och med hänsyn till i övrigt rådande

förhållanden har jag därför endast funnit mig böra tillstyrka en mera begränsad

ökning av medelsanvisningen för här avsedda ändamål.

De förslag, som av departementschefen tillstyrkts, äro i huvudsak följande:
a)

inrättande av en befattning som byråsekreterare i lönegraden

A 21.

Skolöverstyrelsen hade förordat inrättande av två nya byråsekreterartjänster,

den ena i lönegraden A 24, avsedd för folkskolavdelningen, och

den andra i lönegraden A 21. Departementschefen har emellertid anfört

att, då de arbetsuppgifter, som åvilat den å folkskolavdelningen tidigare

placerade förste sekreteraren, numera i huvudsak överförts till den administrativa

avdelningen, departementschefen funne sig icke kunna biträda

överstyrelsens framställning i denna del.

b) överförande pä ordinarie stat av befattningen som bokhållare

och redogörare i lönegraden Eo 20.

Innehavaren av den ena av de två kansliskrivartjänsterna i överstyrelsen

uppehåller sedan lång tid befattning såsom bokhållare och redogörare i lönegrad

Eo 20. Till det i betänkandet angående skolöverstyrelsens organisation

framförda förslaget örn inrättande av en tjänst såsom kassör och

bokhållare i lönegrad A 21 ansluter sig överstyrelsen alltjämt och förutsätter

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid bifall till förslaget, att innehavaren av den extra ordinarie befattningen

erhåller den föreslagna tjänsten. Den nuvarande redogöraren har 30 års

tjänstgöring inom överstyrelsen, därav 24 år som redogörare.

Statskontoret har avstyrkt överstyrelsens framställning i förevarande

avseenden.

Allmänna lönenämnden har i huvudsak anfört följande.

Beträffande förslaget, att å folkskolavdelningen skulle inrättas en förste

byråsekreterartjänst i A 24, må framhållas, att skolöverstyrelsen i framställningen

anfört, att de arbetsuppgifter, som åvilat förste byråsekreteraren

å nämnda avdelning, numera så gott som helt överflyttats till den administrativa

avdelningen. Vid sådant förhållande kan lönenämnden icke finna

skäl föreligga för inrättandet å folkskolavdelningen av en förste byråsekreterartjänst.

I detta sammanhang vill lönenämnden ifrågasätta, om icke

den av skolöverstyrelsens båda nuvarande förste byråsekreterartjänster i

A 26, som icke tages i anspråk för administrativa avdelningen, kunde utnyttjas

för fullgörande av mera kvalificerade arbetsuppgifter å båda de

förefintliga undervisningsavdelningarna, nämligen läroverks- och folkskolavdelningarna.

Lönenämnden vill vidare framhålla, att nämnden i utlåtande över fjolårets

petitaframställning från överstyrelsen lämnat bland annat förslaget

om inrättande av två ordinarie byråsekreterartjänster i lönegraden A 21

utan erinran.

För skolöverstyrelsens »bokhållare och redogörare» har lönenämnden

tidigare förklarat sig icke kunna förorda högre lönegradsplacering än 20

lönegraden. Mot befattningens upptagande såsom ordinarie har lönenämnden

ingen annan erinran att göra än att tjänstetiteln, därest befattningen

hänföres till lönegrad A 20, synes böra ändras till kamrerare.

Departementschefen har anfört följande: I enlighet med vad lönenämnden

anfört synes befattningen böra placeras i lönegraden A 20 och tjänstetiteln

ändras till kamrerare. Jag förutsätter härvid, att befattningen tillsättes

med innehavaren av den nuvarande tjänsten som bokhållare och redogörare.

Då vederbörande tillika innehar en ordinarie befattning som

kansliskrivare i lönegraden A 11, för vilken medel icke beräknats i gällande

avlöningsstat torde sistnämnda befattning i samband härmed indragas. Vid

bifall till vad jag sålunda föreslagit torde anslagsposten böra höjas med

8 100 kronor.

c) höjning från 2 000 kronor till 2 500 kronor av arvodet till den pedagogiske

inspektören för sinnesslöundervisningen.

Beträffande frågan har överstyrelsen anfört följande.

Överstyrelsen kommer att framdeles få taga befattning med sinnesslöanstalterna

i långt större omfattning än vad hittills varit fallet. Med anledning

härav har överstyrelsen övervägt, huruvida den nuvarande arvodesbefattningen

som pedagogisk inspektör över statsunderstödda uppfostringsanstalter

för sinnesslöa och fallandesjuka barn m. fl. anstalter borde

ombildas till heltidstjänst. I saknad av erfarenhet hur de ändrade bestämmelserna

på hithörande område komma att verka har överstyrélsen dock

kommit till den uppfattningen, att med en dylik ombildning bör tills vidare

anstå. Dock synes det nödvändigt att inspektören, som är anställd som

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

övningsskollärare vid Stockholms folkskoleseminarium, kommer att ägna

avsevärt mera tid än hittills åt inspektionen av sinnesslöundervisningen.

Enligt överstyrelsens mening synes man därför övergångsvis böra ordna

löneförhållandena så, att inspektörens arvode höjes från nuvarande 2 000

kronor till 3 000 kronor samt att hon under budgetåret 1945/46 erhåller

ersättning för de avlöningsförmåner, om vilka hon går miste vid ledighet

för fullgörande av sitt uppdrag inom sinnesslöundervisningen. För sistnämnda

ändamål bör förslagsvis ett belopp örn 4 000 kronor ställas till

överstyrelsens förfogande. För arvode åt nu ifrågavarande inspektör bör

alltså beräknas ett fast belopp av 3 000 kronor samt ett förslagsvis beräknat

belopp av 4 000 kronor som ersättning för mistade avlöningsförmåner.

Statskontoret har med hänsyn till att utökningen av undervisningen för

bildbara sinnesslöa kunde förväntas medföra ökat arbete för ifrågavarande

befattningshavare förklarat sig icke vilja framställa någon erinran mot förslaget

örn en höjning av arvodet med 1 000 kronor, varemot ämbetsverket avstyrkt

förslaget örn beräknande av särskild ersättning för mistade avlöningsförmåner.

Allmänna lönenämnden har ävenledes funnit en höjning av arvodet med

1 000 kronor skälig. Ersättningen för minskade löneförmåner i anledning av

tjänstledighet å egen befattning har synts lönenämnden kunna begränsas till

2 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I fråga om anslagsposten till arvoden och särskilda ersättnmgar, bestämda

av Kungl. Majit, finner jag en mindre ökning av arvodet å befattningen

som pedagogisk inspektör över statsunderstödda uppfostringsanstalter

för sinnesslöa och fallandesjuka barn m. fl. anstalter motiverad med hänsyn

till att utökningen av sinnesslöundervisningen för bildbara sinnesslöa

kan förväntas medföra ökat arbete för inspektören samt att vederbörande

— enligt vad jag inhämtat — på grund av högre tjänsteställning i egen

befattning kommer att få vidkännas ökat löneavdrag vid tjänstledighet

för fullgörande av med inspektörsbefattningen förenade göromål. Jag förordar

därför en höjning av ifrågavarande arvode med 500 kronor till 2 500 kronor.

Överstyrelsens förslag att vid sidan av arvodet beräkna ett särskilt belopp söm

ersättning för mistade löneförmåner kan jag ej biträda.

d) höjning med 3 000 kronor till 9 000 kronor av anslagsmedlen till

biträde åt överstyrelsens arkitekt;

e) anställande av en ny amanuens i lönegraden Eo 18;

f) anställande av ett nytt kanslibiträdei lönegraden Eo 7 och en

ny expeditionsvakt i lönegraden Eo 5.

Departementschefen har icke tillstyrkt en av skolöverstyrelsen gjord

framställning att befattningen som förste gymnastikkonsulent i lönegraden

Eo 26 måtte ändras till befattning som gymnastikråd i lönegraden A 30 och

att i samband därmed befattningen som gymnastikkonsulent måtte uppflyttas

från lönegraden Eo 21 till lönegraden A 24 samt att en ny gymnastikkonsulentbefattning

i lönegraden A 21 måtte inrättas. Denna framställning

har upptagits i motionerna 1:28 och II: 8/j, vari anföres i huvudsak

följande.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Vad förste gymnastikkonsulentens verksamhetsområde beträffar, är detta

synnerligen omfattande. Medan ett undervisningsråds verksamhet i regel är

begränsad till en viss skolform, omfattar förste gymnastikkonsulentens arbete

samtliga de skolformer, i vilka undervisning i gymnastik förekommer.

Här må erinras örn att gymnastikkonsulenterna även ha att tillhandagå

överstyrelsen för yrkesutbildning och därmed denna underställda undervisningsanstalter

i allt som angår ungdomens fysiska fostran.

Förste gymnastikkonsulentens åligganden äro fullt motsvariga dem som

åvila ett undervisningsråd. Förste gymnastikkonsulenten är således föredragande

i frågor om utbildning av lärare i gymnastik med lek och idrott, tillsättande

av ordinarie gymnastiklärartjänster vid de allmänna läroverken,

undervisningsplaner och vissa andra frågor rörande gymnastik med lek och

idrott och trafikundervisning samt ärenden angående utbildning i värn tjänst

av lärjungar vid allmänna läroverk och av manliga lärjungar vid enskilda

läroanstalter.

Förutom sina administrativa åligganden har förste gymnastikkonsulenten

att utöva inspektion i samtliga under skolöverstyrelsens inseende stående

läroanstalter — en arbetsuppgift, som i särskilt hög grad tager hans tid och

arbetsförmåga i anspråk.

Till förste gymnastikkonsulentens större arbetsuppgifter hör även att

granska alla förslag till gymnastiklokaler, avgiva en promemoria däröver

och uppgöra inredningsförslag med kostnadsberäkning.

En förändring av förste gymnastikkonsulentbefattningen till en gymnastikrådsbefattning

i lönegrad A 30 synes således vara väl motiverad.

Andre gymnastikkonsulenten är föredragande i ärenden rörande utbildning

i värntjänst av lärjungar vid kommunala flickskolor och enskilda högre

flickskolor samt i sådana frågor om värn tjänst vid allmänna och enskilda

läroverk, som endast beröra kvinnliga lärjungar. Till andre gymnastikkonsulentens

åligganden hör även inspektion motsvarande förste gymnastikkonsulentens,

men företrädesvis berörande kvinnliga lärjungarna, utarbetande

av dagövningar och ledande av kurser m. m.

Föredragningsskyldigheten och de arbetsuppgifter av synnerligen självständig

karaktär, som åvila andre gymnastikkonsulenten, synas väl motivera

befattningens placering i högre lönegrad. Härför talar också, att en

rätt avvägning av lönen för denne befattningshavare bör ske i förhållande

till ordinarie gymnastiklärare, i synnerhet de vid gymnastiska centralinstitutet

anställda.

Omfattningen av de arbetsuppgifter, vilka äga samband med verksamheten

för fysisk fostran, synes vidare motivera inrättande av ytterligare en

befattning såsom gymnastikkonsulent.

Sedan värntjänstutbildning av lärjungarna vid de högre allmänna läroverken

m. fl. införts och folkskolorna erhållit friluftsdagar, har arbetet med

organiserande av denna del av arbetet å gymnastikroteln anförtrotts åt en

särskild sakkunnig, vartill medel anslagits av Kungl. Majit.

Denne sakkunniges arbete växer emellertid år från år, och detta torde

väl motivera, att befattningen som sådan uppföres på ordinarie stat.

Till stöd för det i motionerna 1:155 och II: 341+ framställda yrkandet, avseende

löneförmånerna för inspektören för sin Hesslö undervisningen,

anföra motionärerna i huvudsak följande.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

Då vi anse det ofrånkomligt att den i överstyrelsen anställda inspektören

beredes tillfälle att i stor utsträckning besöka sinnesslöskolorna för att den

av 1942 års riksdag beslutade obligatoriska undervisningen av sinnesslöa

skall få den rätta utformningen, kunna vi ej dela departementschefens uppfattning

beträffande anslagsberäkningen. En arvodesökning av 500 kronor

kan icke ens tillnärmelsevis anses motsvara den minskning i avlöningsförmåner,

som hon måste komma att få vidkännas å sin ordinarie lön, därest hon

skall ägna erforderlig tid åt sitt utökade inspektionsuppdrag, än mindre kan

det ge ersättning för ett betungande och ansvarsfullt arbete.

I förevarande sammanhang bör omnämnas att skolöverstyrelsen i skrivelse

den 12 december 1944 angående sinnesslöinspektörens avlöningsförmåner

under innevarande budgetår meddelat, att inspektören för fullgörande

av sitt uppdrag varit tjänstledig från sin Övningslärare änst under sammanlagt

51 dagar under höstterminen 1944 och därvid av sina avlöningsförmåner

avstått 1 470 kronor 84 öre. Det finns ingen anledning förmoda, att

hon under budgetåret 1945/46 kommer att vara tjänstledig i mindre omfattning.

Hon kan alltså av sina avlöningsförmåner under nämnda budgetår

förmodas komma att avstå minst 3 000 kronor eller 500 kronor mer än det

av departementschefen föreslagna arvodet.

Hos skolöverstyrelsen finnas för närvarande anställda en förste gymnastikkonsulent

i lönegraden Eo 26, en andre gymnastikkonsulent i lönegraden Eo 21

samt en särskild sakkunnig med uppdrag att omhänderhava visst organisationsarbete

beträffande värntjänstutbildningen och folkskolornas friluftsdagar.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen

gjort framställning om att förstnämnda två befattningar skulle omändras,

förste gymnastikkonsulenttjänsten till en befattning som gymnastikråd

i lönegraden A 30 och andre gymnastikkonsulenttjänsten till en befattning

som gymnastikkonsulent i lönegraden A 24, varjämte en ny ordinarie

gymnastikkonsulentbefattning skulle inrättas. Departementschefen har icke

förordat framläggande för riksdagen av förslag i enlighet med vad skolöverstyrelsen

sålunda hemställt. Genom motionerna I: 29 och II: 84 har däremot

frågan örn personalorganisationen på gymnastikroteln bragts under riksdagens

prövning. Utskottet har för sin del icke funnit sig böra på motionsvis framställda

yrkanden tillstyrka en så pass omfattande utbyggnad av överstyrelsens

gymnastikrotel. Det synes nämligen utskottet uppenbart, att beslut örn

en dylik omorganisation bör i första hand grundas på förslag i ämnet från

Kungl. Maj:ts sida. Utskottet ställer sig därför avvisande till det motionsvis

framställda yrkandet. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla, att

det synts utskottet böra övervägas, huruvida andre gymnastikkonsulentens

löneplacering kan anses lämpligt avvägd med hänsyn tagen till löneplaceringen

för de ordinarie gymnastiklärarna dels vid de allmänna läroverken, dels ock

vid gymnastiska centralinstitutet.

Det i motionen I: 154 framställda förslaget om inrättande av en ny förste

byråsekreterarbefattning, avsedd för överstyrelsens folkskolavdelning, har

givit utskottet anledning ifrågasätta, huruvida det ur organisatoriska syn
-

Utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 8.

punkter kan anses riktigt att denna stora avdelning — såsom nu är fallet

— är i avsaknad av en dylik tjänst. Med hänsyn emellertid till att överstyrelsen

så nyligen som i fjol omorganiserades och då utrustades med en särskild

administrativ avdelning anser utskottet, att ytterligare någon tids erfarenhet

bör föreligga rörande arbetsuppgifternas fördelning inom överstyrelsen

innan ställning tages till inrättandet av ifrågavarande befattning. Utskottet

utgår ifrån att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på detta

överstyrelsens verksamhet berörande organisationsspörsmål. Med vad utskottet

sålunda anfört torde motionen I: 154 få anses besvarad.

Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av en ny byråsekreterartjänst i lönegraden

A 21 anser utskottet sig böra biträda liksom även förslaget om överförande

av den nuvarande befattningen som bokhållare och redogörare i

lönegraden Eo 20 på ordinarie stat i lönegraden A 20, med tjänstetiteln

kamrerare. Det i motionerna I: 94 och II: 165 framställda förslaget om placering

av sistnämnda tjänst i lönegraden A 21 kan utskottet icke tillstyrka,

med hänsyn icke minst till att angivna lönegrad icke är avsedd för befattningar

av här ifrågavarande slag, vilka regelmässigt, beroende på arbetsuppgifternas

art och omfattning, äro placerade i 20, 22, 24 eller 26 lönegraderna.

Enligt departementschefens förslag skulle arvodet till den pedagogiska

inspektören över statsunderstödda uppfostringsanstalter för sinnesslöa och

fallandesjuka barn m. fl. anstalter höjas från nu 2 000 kronor till 2 500 kronor.

Inspektören måste emellertid — såsom i motionerna I: 155 och II: 244

framhållits — under den för närvarande och en tid framåt pågående omorganisationen

av sinnesslöundervisningen i stor utsträckning ägna sin tid

åt inspektionsverksamhet. För fullgörande av denna verksamhet är inspektören

nödsakad att taga ledighet från sin tjänst som övningsskollärare vid

Stockholms folkskoleseminarium och därvid avstå sina löneförmåner som övningsskollärare.

Under läsåret 1944/45 beräknas inspektören komma att avstå

omkring 3 000 kronor av sina avlöningsförmåner eller alltså 500 kronor mera

lin hela det nu för inspektörsgöromålen avsedda arvodet. Utskottet kan för

sin del icke finna en dylik anordning skälig och får därför — i anslutning till

vad i motionerna I: 155 och II: 244 föreslagits — förorda, att bemyndigande

lämnas Kungl. Majit att på förslag av skolöverstyrelsen, som bör hava

att tillse att inspektörens resor företagas enligt av överstyrelsen granskad

och godkänd plan, för nästa budgetår medgiva överskridande med ett belopp

av högst 3 000 kronor av vederbörande anslagspost, i syfte att bereda

ifrågavarande inspektör ersättning för under nämnda budgetår mistade avlöningsförmåner.

Arvodet torde i enlighet med departementschefens förslag

böra fastställas till 2 500 kronor och anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden m. m. höjas

med 3 000 kronor till (28 000 -(- 3 000 =) 31 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lil

Med anledning av vad i motionerna I: 71 och II: 127 hemställts — vilket

förslag överensstämmer med ett vid 1944 års riksdag motionsvis framställt

yrkande — får utskottet erinra därom, att utskottet vid sitt ställningstagande

till det i fjol väckta förslaget framhöll, att det belopp av 6 000 kronor,

som i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen beräknats för budgetåret

1944/45 för avlönande av en konsulent i hushållsgöromål och en konsulent

i kvinnlig slöjd, kunde förefalla knappt utmätt. Överstyrelsen hade emellertid

icke begärt någon höjning av dessa anslagsmedel, emedan överstyrelsen

ville avvakta den erfarenhet, som kunde komma att vinnas, innan ämbetsverket

gjorde framställning örn beviljande av ökade medel för ifrågavarande

ändamål. Utskottet delade överstyrelsens uppfattning i nämnda avseende

och utgick från att överstyrelsen framdeles komme att göra den framställning

i ämnet, vartill omständigheterna kunde giva anledning. Skolöversty

reisen har nu i sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 hemställt, att

arvodet till konsulenten i husligt arbete skall ökas från 4 000 kronor till

6 000 kronor och arvodet till konsulenten i kvinnlig slöjd från 2 000 kronor

till 3 000 kronor. Kungl. Majit har icke framlagt något förslag till arvodesförhöjning,

medan i motionerna I: 71 och II: 127 upptagits skolöverstyrelsens

ifrågavarande yrkande. De här avsedda konsulentbefattningama inrättades

den 1 januari 1944 och för närvarande föreligger alltså ett års erfarenhet

i fråga örn omfattningen av konsulenternas arbetsuppgifter. Någon

tvekan torde icke kunna råda om vikten och betydelsen av det verksamhetsområde,

som konsulenternas arbete omspänner. Utskottet, som alltjämt hyser

den uppfattningen att det kan ifrågasättas, huruvida icke de nu utgående

arvodena äro alltför knappt tilltagna, anser det emellertid tillrådligt, att

ytterligare någon tids erfarenhet vinnes, innan slutlig ställning tages till den

lämpliga avvägningen av dessa arvodesbelopp. Utskottet utgår ifrån, att

Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål. Med vad

sålunda anförts torde motionerna I: 71 och II: 127 få anses besvarade.

Utskottet biträder för övrigt vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag

och motionerna I: 155 och II: 244 samt med avslag å niotio

nema I: 29 och II: 84,

a) besluta, att i personalförteckningen för skolöversty

reisen skola upptagas ytterligare en befattning som byråsekreterare

i lönegraden A 21 samt en befattning såsom kam

rerare i lönegraden A 20, ävensom att därur skall avföras en

befattning som kansliskrivare i lönegraden All;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 354 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... » 36 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar till

inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis................... » 31 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

...... » 280 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 90 000

Summa kronor 792 400;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 792 400 kronor;

II. att motionerna I: 94 och II: 165 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionen 1:154 samt motionerna I: 71 och II: 127

må anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört.

121 :o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ris

förslag (punkt 119, s. 284—286), vilket innebär en anslagshöjning med

40 400 kronor, varav 30 000 kronor för publikationstryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 192 000

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

122:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.

Majri (punkt 120) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål ävensom beträffande motionerna I: 30 och II: 86, I: 82 och II: 262,

11:384, 1:81 och 11:159, 11:231, 1:156 och 11:404 avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

123:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Majri har (punkt

121, s. 287 och 288) föreslagit riksdagen att till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 177 500

kronor.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 113

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslagsposten till sjukvård m. m. höjes

med 30 000 kronor samt att anslagsposten till rese- och flyttningsersättningar

minskas med 5 000 kronor. Den föreslagna anslagsökningen belöper

sig alltså till (30 000 — 5 000 =) 25 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har — under framhållande av att läroverkens kassor på

en del håll svårligen kunde bära de utgifter, som åsamkades läroanstalterna

för förbrukningsartiklar i samband med den skolhygieniska verksamheten

— gjort framställning om att särskilda medel måtte ställas till förfogande

för ändamålet och i sådant avseende föreslagit att ett anslag av 5 000 kronor

skulle anvisas för budgetåret 1945/46.

Statskontoret har erinrat om att skolöverstyrelsen redan tidigare föreslagit

att de årliga kostnaderna för förbrukningsartiklar vid skolhälsovården

skulle gäldas av statsmedel, men att vid frågans behandling i statsrådet

den 25 februari 1944 chefen för ecklesiastikdepartementet förordade

att kostnaderna i fråga skulle bestridas av läroverkets vederbörande kassor

(propositionen 1944:193 s. 79). Häremot hade varken Kungl. Majit eller

riksdagen haft något att erinra. I betraktande härav och då ifrågavarande

utgifter för varje skola torde uppgå till jämförelsevis obetydliga belopp

måsfe statskontoret bestämt motsätta sig, att medel äskades av riksdagen

för detta ändamål.

Departementschefen har under åberopande av vad statskontoret anfört

ansett sig icke kunna tillstyrka, att anslag nu äskades till bidrag till kostnaderna

för förbrukningsartiklar vid skolhälsovården.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet vill i

detta sammanhang framhålla, att — såsom skolöverstyrelsen påpekat —

svårigheter kunna komma att föreligga för en del mindre läroanstalter att

ur sina kassor bestrida kostnaderna för förbrukningsartiklar för skolhälsovården.

Med hänsyn till att Kungl. Majit och riksdagen i fjol icke hade

något att erinra mot att läroverkskassorna skulle svara för dessa utgifter

saknar utskottet emellertid för närvarande anledning att intaga en annan

principiell ställning till denna fråga. Erfarenheten torde få utvisa örn den

nu tillämpade anordningen även i fortsättningen går att genomföra. Utskottet

förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på

detta spörsmål.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 177 500

kronor.

124:o) Allmänna läroverken: Utrustning för skolhälsovård. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 122, s. 288 och 289), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Utrustning för

skolhälsovård för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 191)5. 6 sami. Nr 8.

Utskottet.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

125:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 290 och 291), vilket innebär en

anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

126:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 291), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till

ljus- och vedkassoma för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 680 000 kronor.

127:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 291), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett

anslag av 8 500 kronor.

128:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 291—293), vilket

innebär en anslagshöjning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 4 400 kronor.

129:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s. 293), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 12 000 kronor.

130:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala läroverk:

Bidrag till praktiska mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkterna 128, 129 och 130) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre

kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131,

s. 297 och 298) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

132:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk:

Bidrag till högre flickskolor. Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 132,133 och

134) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

133:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 135, s. 302 och 303), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan

i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av 30 000 kronor.

134:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

136, s. 303), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med

400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 kronor.

135:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. Kungl. Majit har (punkt 137, s. 303—305)

föreslagit riksdagen att till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 35 800 kronor.

Till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter i sådana fall, då vederbörande gått miste örn sin anställning

eller erhållit en väsentligen minskad tjänstgöring till följd av

den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet eller

av riksdagen i anslutning därtill senare fattade beslut angående det högre

skolväsendets organisation eller till följd av inrättande å orten av kom
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

munal flickskola, har sedan budgetåret 1930/31 anvisats anslag. För innevarande

budgetår är anslaget uppfört med 51 800 kronor. Bestämmelser

rörande ifrågavarande ersättning äro jämlikt av riksdagen godkända grunder

meddelade genom kungörelsen 1931:344 med däri vidtagna ändringar, vilken

kungörelse enligt beslut vid 1937 års riksdag (se åttonde huvudtiteln, punkt 136,

och riksdagens skrivelse nr 8, punkt 134) äger tillämpning tills vidare intill utgången

av juni 1945. De enligt kungörelsen utgående ersättningarna stå i relation

till lärarinnornas tidigare löner. Enligt beslut vid 1941 års riksdag (se propositionen

118, s. 34 f., och riksdagens skrivelse nr 238) skall en omprövning

av beviljade ersättningsbelopp med hänsyn till de ökade levnadskostnaderna

verkställas vartannat år, för att lärarinnorna skola få del av förhöjt dyrtidstilllägg

och kristillägg.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att nu gällande bestämmelser om ersättning

åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter erhålla förlängd

giltighet. Samma skäl, som föranlett en dylik åtgärd vid 1937 års riksdag,

förelåge även nu. Ännu återstode sådana privata läroanstalter, vilkas lärarpersonal

kunde komma att falla under den kategori, som åsyftades i kungörelsen

1931:344.

Statskontoret har tillstyrkt, att giltighetstiden för kungörelsen 1931:344

utsträckes för en tid av förslagsvis fem år eller intill utgången av juni 1950.

Departementschefen har biträtt skolöverstyrelsens av statskontoret tillstyrkta

förslag, att de nuvarande bestämmelserna erhålla fortsatt giltighet

och ansett giltighetstiden lämpligen böra begränsas till fem år. Departementschefen

har uppskattat medelsbehovet för nästa budgetår till 35 800

kronor, vilket innebär en anslagsminskning med 16 000 kronor.

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att giltighetstiden

för kungörelsen 1931:344 utsträckes intill utgången av juni 1950. Förevarande

anslag torde i enlighet med vad departementschefen förordat böra för

nästa budgetår uppföras med ett belopp av 35 800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 35 800

kronor.

136:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 305 och 306), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1945/46:

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 45 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...... » 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis.......................... » 38 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 10 800

Summa kronor 95 400;

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 95 400 kronor.

137:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 306 och 307), vilket

innebär en anslagshöjning med 2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ina till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 18 800 kronor.

138:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 307), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1945/46 anvisa ett

anslag av 1 200 kronor.

139:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s. 307—

309), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp, som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt vissa anstalter för

utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 28 000 kronor.

140:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 309—313), vilket innebär en anslagshöjning

med 16 500 kronor föranledd dels av att lärarutbildningen vid

fackskolan omlagts i anslutning till den förändrade organisationen vid statens

skolköksseminarium, dels ock av anordnande av en parallellavdelning

av utbildningskursen till ekonomiföreståndarinnor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av 96 500 kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141 :o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 313—315), vilket

innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 11 900 kronor.

142:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

144, s. 315), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.

143:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 315) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

144:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

Kungl. Majit Ilar (punkt 146, s. 315—318) föreslagit riksdagen

att till Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 45 500 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att medel måtte för nästa budgetår beviljas

till fortbildningskurser i sexualundervisning för lärare samt i skolhygien

för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

Kurser i sexualundervisning. Från det för innevarande

budgetår anvisade reservationsanslaget till kurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter utgår dels ett belopp av 6 500 kronor till en

större kurs i sexualundervisning och sexualhygien, avsedd för lärare vid läroverk,

folkskolor m. fl. läroanstalter, lärarkandidater samt, i män av plats,

även för skolläkare m. fl., dels ock ett belopp av 23 000 kronor till kortare fortbildningskurser

i sexualundervisning för folk- och småskollärare. Av sistnämnda

belopp må högst 5 000 kronor utgå för utgivande av en tryckt handledning i

sexualundervisning. Medel till anordnande av sistnämnda kortare fortbildningskurser

har beviljats i anledning av framställning av 1943 års sexualundervisningssakkunniga

(se propositionen 1944:207, s. 113 ff.).

Skolöverstyrelsen har upplyst, att till den senast hållna större kursen anmält

sig 215 sökande, varav dock endast 80 kunnat beredas plats. Enligt överstyrelsens

mening kvarstår alltjämt behov av en större kurs, öppen icke endast för

folk- och småskollärare utan även för lärare från högre skolor samt läkare, präster

och skolsköterskor. Överstyrelsen har därför hemställt, att ett anslag av

6 500 kronor för en dylik större kurs måtte anvisas även för nästa budgetår.

Tillika har överstyrelsen hemställt, att de kortare kurserna måtte få fortgå

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

även under budgetåret 1945/46 och att för ändamålet måtte anvisas samma

anslag som för innevarande budgetår eller 23 000 kronor.

Statskontoret har beträffande de kortare kurserna anfört följande: Kostnadsberäkningarna

för de mindre kurserna utgå i enlighet med sexualundervisningssakkunnigas

förslag från ett föreläsningsarvode av 60 kronor per timme för

läkare och 40 kronor för lärare. I anledning härav får statskontoret erinra, att

såväl allmänna lönenämnden som statskontoret i utlåtande över de sakkunnigas

förslag funno nämnda arvoden alltför höga (se proposition 1944: 207,

s. 119 ff.). Då kursverksamheten pågår innevarande budgetår och föreläsarna

härunder erhålla erfarenhet och vana att utarbeta föreläsningar och demonstrationer

och förty arbetet härmed minskas, synas arvoden jämväl under budgetåret

1945/46 av denna storleksordning än mindre motiverade. Ämbetsverket

vidhåller för den skull sin tidigare uttalade mening, att arvodet bör nedsättas

till förslagsvis 100 kronor för kurs till läkarna och 50 kronor till lärarna. Härigenom

komme statsverkets kostnader att nedbringas med 3 600 kronor.

Kurser i skolhygien. Skolöverstyrelsen har hemställt, att för

nästa budgetår liksom för innevarande budgetår måtte anvisas 10 000 kronor

till en fortbildningskurs i skolhygien för lärare. Därjämte har överstyrelsen

hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas dels 5 000 kronor till en

kurs i skolhygien för läkare, dels ock 6 000 kronor till en kurs i skolhygien

för skolsköterskor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Behovet av fortbildningskurser i sexualundervisning och sexualhygien är ännu

icke fyllt. Jag ansluter mig därför till skolöverstyrelsens förslag örn fortsatt

medelsanvisning för detta ändamål. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag

tillstyrker jag, att medel för nästa budgetår anvisas för anordnande dels av en

större kurs i sexualundervisning och sexualhygien av det slag, som anordnats

de senare åren, dels ock av kortare fortbildningskurser i sexualundervisning,

avsedda för folk- och småskollärare. För den större kursen erfordras ett belopp

av 6 500 kronor. För anordnande av kortare fortbildningskurser i sexualundervisning

har överstyrelsen äskat ett anslag av 23 000 kronor eller samma belopp,

som utgår för ändamålet under innevarande budgetår. I såväl det nuvarande

som det begärda anslaget ingår emellertid ett belopp av 5 000 kronor för

utgivande av en tryckt handledning i sexualundervisning. Ytterligare medel

lärer emellertid icke erfordras för detta ändamål. Då jag icke kan biträda statskontorets

förslag om sänkning av de till föreläsarna vid kurserna utgående arvodena,

förordar jag, att ett belopp av 18 000 kronor beräknas för anordnande

av kortare fortbildningskurser i sexualundervisning.

Överstyrelsen har för nästa budgetår äskat anslag för anordnande av fortbildningskurser

i skolhygien dels för lärare, dels för läkare, dels ock för skolsköterskor.

Till sådana kurser för lärare har anslag beviljats för innevarande

budgetår. Jag tillstyrker överstyrelsens förslag örn oförändrad medelsanvisning,

10 000 kronor, för sistnämnda ändamål. Jag finner mig likaledes böra biträda

överstyrelsens förslag om anvisande dels av 5 000 kronor till anordnande av

en specialkurs i skolhygien för läkare, dels ock av 6 000 kronor till anordnande

av fortbildningskurser för skolsköterskor.

Sammanlagt torde således böra för ifrågavarande kurser anvisas (6 500 -)- + 18 000 + 10 000 + 5 000 + 6 000 =) 45 500 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

120 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår utgå kostnaderna för de

mindre kurserna i enlighet med sexualundervisningssakkunnigas förslag

från ett föreläsningsarvode av 60 kronor per timme för läkare och 40 kronor

per timme för lärare. Dessa arvoden måste enligt utskottets mening anses

vara väl högt tilltagna, särskilt i betraktande av att under nästa budgetår

en tryckt handledning i sexualundervisning kommer att föreligga. Utskottet

har därför funnit sig böra förorda, att arvodena undergå någon justering nedåt

och vill i sådant avseende föreslå ett arvode till läkare av 50 kronor per timme

och till lärare av 30 kronor per timme. Med hänsyn härtill synes förevarande

anslag kunna minskas med i runt tal 1 500 kronor.

I övrigt föranleder Kungl. Marits här ifrågavarande förslag icke någon

erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och

skolsköterskor för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 44 000 kronor.

145:o) Psykologisk-pedagogiska institutet. Beträffande vad Kungl.

Maj:t (punkt 147) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

146:o) Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter. Kungl. Majit har (punkt 148, s.

318 och 319) föreslagit riksdagen, att såsom Bidrag till vissa kostnader för

värntjänstutbildning vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag 110 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar R. Persson i Vinberg och W. Sundström i Skövde

väckt motion (11:240), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

punkt 148 under åttonde huvudtiteln i 1945 års statsverksproposition angående

ett reservationsanslag å 110 000 kronor för budgetåret 1945/46 såsom

bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter icke måtte bifallas samt att värntjänstutbildning

från och med höstterminen 1945 ej skall anordnas vid ifrågavarande

läroanstalter.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslag till ifrågavarande ändamål måtte

för budgetåret 1945/46 utgå med samma belopp som för innevarande budgetår.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts följande.

Ar 1940 infördes efter att under längre tid ha legat nere värntjänstutbildning

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

I det kritiska läge vår försvarsberedskap då befann sig särskilt med hänsyn

till tillgången på befäl kan åtgärden anses ha varit motiverad, även örn

dess reella värde ur försvarssynpunkt i hög grad överskattades. Emellertid

måste det i dagens situation med den rikliga tillströmning av befäl, som nu

föreligger, och med de möjligheter till gallring, som nu äro för handen,

knappast anses påkallat att ur rent militär synpunkt uppehålla dessa övningar.

Den utbildning, som ägt rum, torde också kunna anses vara av

mycket växlande värde och näppeligen motsvara de kostnader, som det allmänna

men främst ett flertal elever få underkasta sig för denna verksamhets

uppehållande. Att tillresande elever skola tvingas uppehålla sig en vecka

före varje läsårs början i läroverksorten för att drillas i exercis I och några

elementära skjutövningar framstår för de flesta målsmän som meningslösa

uppoffringar. När ej längre behovet av forcerad beredskapsutbildning föreligger,

anser man, att den värnpliktstid, som nu är fastställd, är fullt tillräcklig

utan att bygga på de färdigheter värntjänstutbildningen till äventyrs

kan skänka.

För flickornas del torde också möjligheterna att förvärva utbildning i de

stycken, som värntjänsten omfattar, kunna beredas under de numera rikligt

utmätta frilufts- och idrottsdagarna. Det skulle därigenom bli möjligt

att ekonomisera med tid och krafter på ett sätt, som vore till båtnad för alla

berörda parter och för själva saken. De möjligheter, som under senare år

beretts eleverna att utbyta värntjänsten mot skördearbete, beröra ej denna

fråga. Efterfrågan av skolungdom till skördearbete sammanhänger ju med

den knapphet på arbetskraft, som i sin tur i stor utsträckning orsakats av

inkallelserna till försvarsberedskapen, och när denna lättar upphör givetvis

denna efterfrågan. Skulle mot förmodan behov föreligga även under år, som

stunda, löses detta problem enklast genom att medge ett visst antal dagars

ledighet från skolarbetet för att bereda ungdomen möjlighet att hjälpa till

att rädda årets gröda.

Den splittring av skolungdomens intressen, som nu är för handen och

som i hög grad bidrager till att göra livet och arbetet både inom och utom

skolan onödigt jäktande, skulle kunna till en del övervinnas genom befrielsen

från vämtjänsten. Civilförsvaret kallar ungdomen, skytteföreningarna animera

till övningar, hemvärnet lockar med sitt friluftsliv — allt detta är gott

och väl, så länge det inte lägger beslag på så mycket av tid och krafter, att

det väsentliga i skolans utbildning och uppfostran blir lidande. Det kan måhända

vara skäl att erinra örn vilka summor stat, kommun och de enskilda

investera i ungdomens högre skolutbildning. Det är alla skäl att se till att

det blir avkastning av det kapital vi sålunda lägga ned.

Ur statsfinansiell synpunkt betyder utgiften för värntjänstutbildningen

ganska ringa. Men tillhopa med de kostnader, som få bäras av tusentals

målsmän, blir folkhushållets besparing genom indragningen av dessa övningar

ej obetydlig, och för den enskilde kunna kostnaderna för resor, kläder

och uppehälle vara nog så kännbara.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av vad i motionen IT: 240 anförts får utskottet framhålla

att värntjänstutbildningen vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

pågått alltsedan läsåret 1040/41. Emot denna utbildning har viss kritik

riktats såväl från skolhåll som från föräldrahåll. Med den erfarenhet

Utskottet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rörande värntjänstövningarna, som hittills vunnits, torde det enligt utskottets

mening numera låta sig göra att fastställa övningarnas värde ur försvars-

och beredskapssynpunkt. Utskottet anser det därför önskvärt, att en

dylik undersökning genom Kungl. Maj:ts försorg kommer till stånd, i samband

varmed även torde böra övervägas, huruvida den nuvarande tidpunkten

för övningarnas bedrivande kan anses ur olika synpunkter vara den

lämpligaste samt huruvida utbildningsprogrammet är i alla avseenden ändamålsenligt

upplagt. Med vad sålunda anförts torde motionen II: 240 få

anses besvarad.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må såsom Bidrag till vissa kostnader för

värntjänstutbildning vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 110 000 kronor;

b) att motionen II: 240 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

147:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 319—321), vilket innebär en anslagshöjning

med 39 000 kronor, delvis av automatisk natur och delvis för att

bereda medel till ökade arvoden åt censorerna för höstens studentexamina,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 257 000 kronor.

148:o) Studiehjälp för högre undervisning åt landsbygdens ungdom.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 150) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande motionen 11:225 avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

149:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Folkskoleseminarierna:

Omkostnader. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. Folkskoleseminarierna:

Utrustning. Småskoleseminarierna: Avlöningar. Småskoleseminarierna:

Omkostnader. Småskoleseminarierna: Materiel, böcker

m. m. Småskoleseminarierna: Utrustning. Beträffande vad Kungl.

Maj:t (punkterna 151—158) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål ävensom beträffande motionerna I: 252 och II: 251 samt

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 123

I: 253 och II: 387 avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

150:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 159, s. 378), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur

med 10 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 9 500

kronor.

151 :o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 378 och 379), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdläramtbildning för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 8 500 kronor.

152:o) Fortbildningskurser för folk- och småskollärare. I två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Elmgren

(I: 255) och den andra inom andra kammaren av fröken Hildur Nygren

(II: 401), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte låta utreda frågan örn och till 1946 års riksdag

inkomma med förslag till kurser i danska och norska för folkskolans lärare.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr R. Wagnsson m. fl. (I: 95) och den andra inom andra kammaren

av fröken Ebon Andersson m. fl. (II: 163), vari hemställts att riksdagen

för budgetåret 1945/46 måtte anvisa ett anslag av 3 500 kronor för anordnande

av en kurs för utbildning av lärare för hörselsvaga barn att utgå under

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas till motionerna I: 255 och I: 95.

I de likalydande motionerna I: 255 och II: 401 framhålles såsom önskvärt,

att den svenska ungdomen redan i folkskolan bibringas en elementär kunskap

i danska och norska språken. Det kunde förväntas, anföra motionärerna, att

1940 års skolutredning, vilken bland annat hade att utreda frågan örn en eventuell

utvidgning av undervisningen i nordiska språk i de svenska skolorna,

skulle komma att föreslå en sådan utvidgning. I avvaktan härpå borde kurser

i danska och norska språken anordnas för folkskolans lärare. Utskottet finner

det visserligen önskvärt, att den svenska ungdomen redan i folkskolan bi
-

tz UkotUt.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bringas kunskaper i nämnda språk, men anser det mest ändamålsenligt att

först avvakta vad skolutredningen kan komma att i nämnda hänseende föreslå,

innan åtgärder vidtagas i syfte att få till stånd språkkurser för lärare.

Utskottet kan sålunda icke biträda det i förevarande motioner gjorda yrkandet.

Det i de likalydande motionerna I: 95 och II: 163 framställda förslaget

grundar sig på en av svenska föreningen för dövas väl hos Kungl. Majit

gjord framställning med anhållan, att Kungl. Majit måtte föreslå 1945 års

riksdag att anvisa medel till anordnande av en kurs för utbildning av lärare

för hörselsvaga barn. Denna framställning har emellertid icke föranlett någon

Kungl. Majits åtgärd. Utskottet har för egen del funnit goda skäl tala för

att en sådan kurs inom en nära framtid kommer till stånd. Då utskottet emellertid

utgår från att departementschefen har sin uppmärksamhet riktad på

frågan och vidtager de åtgärder, som kunna befinnas påkallade, har utskottet

icke ansett erforderligt att föreslå riksdagen att redan för nästa budgetår

anslå för ändamålet erforderliga medel. Utskottet avstyrker alltså bifall till

motionerna I: 95 och lii 163.

Utskottet får sålunda hemställa,

att motionerna I: 255 och lii 401 samt I: 95 och lii 163

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Folkskolinspektionen.

153:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Folkskolinspektionen: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 161) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Folkskoleväsendet.

154:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Majit har (punkt 162, s. 379—387) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att det må ankomma på Kungl. Majit att, där i särskilda fall omständigheterna

därtill föranleda, besluta om utgående av statsbidrag till kommunala

och enskilda undervisningsanstalter, till vilka statsbidrag utgår, utan hinder

därav att någon mindre avvikelse från de av riksdagen för statsbidragets

utgående fastställda grunderna och villkoren ägt rum; dels ock till Folkskolor

m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr G. Sundelin m. fl. väckt motion

(1:160), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta att

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

125

ingå till regeringen med anhållan, att sådana instruktioner på administrativ

väg utfärdas, som uppmuntra förläggandet av undervisningen under det sjunde

skolåret till exempelvis skolor av A-typ;

dels en inom andra kammaren av herr G. Fröderberg m. fl. väckt motion

(II: 203), vari, såvitt nu är i fråga, gjorts framställning av samma innehåll

som i den ovannämnda motionen I: 160;

dels en inom andra kammaren av herr F. Ryling väckt motion (II: 389),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta viss i motionen angiven ändring

i kungörelsen den 19 april 1940 (nr 252) angående förstärkningsanordningar

vid vissa folk- och småskolor samt statsbidrag till sådana anordningar;

dels en inom andra, kammaren av herr II. Allard m. fl. väckt motion

(11:365), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa om utredning beträffande riktlinjer för beviljande av statsbidrag

för avlönande av facklärare i gymnastik och för konsulterande gymnastiklärarverksamhet

vid folkskolorna;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr L. Svedberg m. fl. (I: 50) och den andra inom andra kammaren av herr

E. O. Åkerström m. fl. (II: 92), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande möjligheten att

tillgodose avlägsna bygder med för undervisningen i folkskolan utbildade fullt

kompetenta lärarkrafter och att därvid tages hänsyn till de i motionerna

framförda synpunkterna;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr A. Gillström m. fl. (I: 65) och den andra inom andra kammaren av

herr L. Jonsson i Haverö m. fl. (II: 100), vari hemställts, att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att i samband med utredningen rörande

förhållandet mellan staten och skoldistrikten m. m. jämväl må utredas frågan

om slopande av domkapitel såsom instans för handläggning av ärenden angående

folkskoleväsendet.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,

till motionerna 1:160, II: 203, II: 389, II: 365, I: 50 och II: 100.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

I samband med anslagsberäkningarna har departementschefen berört frågan

om Kungl. M a j : t s befogenhet att dispensera

från gällande villkor om statsbidrag till kommunala

och enskilda undervisningsanstalter och i sådant hänseende anfört följande.

I fråga örn statsbidrag gälla som bekant en mångfald skilda författningar,

i vilka uppställas villkor av skiftande art för rätt att erhålla sådant bidrag.

Såsom exempel må nämnas kungörelsen 1937:999 angående statsbidrag till

avlöning av lärare vid folk- och småskolor, kungörelserna om statsbidrag till

skolskjutsar, till inackordering av skolbarn, till avlöning åt lärare i fortsätt
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ningsskolor, till undervisning i hushållsgöromål och i slöjd, till yrkesundervisningens

olika grenar, till folkhögskolor etc. Statsbidragsvillkoren ha varit

underställda riksdagens prövning i en eller annan form. — På förslag av

Kungl. Majit (propositionen 1921: 292) medgav 1921 års riksdag (skrivelsen

nr 158) att det finge ankomma på Kungl. Majit att, där i särskilda fall omständigheterna

därtill föranledde, besluta om utgående av statsbidrag tili kommunala

och enskilda undervisningsanstalter, till vilka statsbidrag utginge,

utan hinder därav att någon mindre avvikelse från de av riksdagen för statsbidragets

utgående fastställda grunderna och villkoren ägt rum. Riksdagen

förutsatte därvid, att den av Kungl. Majit begärda dispensrätten bomme att

utövas endast i särskilda, av speciella omständigheter föranledda fall, och att

endast mindre avvikelser från de av riksdagen fastställda villkoren och grunderna

därigenom skulle äga rum. — Med stöd av nämnda bemyndigande har

Kungl. Majit under årens lopp dispenserat från statsbidragsvillkor i talrika

fall, varvid det i stor utsträckning rört sig örn mer eller mindre bagatellartade

avvikelser, vilka — därest dispens ej medgivits — skulle medfört

förlust av statsbidrag i en omfattning, som icke skulle stått i rimlig proportion

till avvikelsens art. Sedan omförmälda bemyndigande år 1921 gavs,

lia statsbidragsförfattningarna i allmänhet förnyats i samband med riksdagsbeslut

om ändringar av statsbidragsgrunderna och dylikt. I regel torde

vid statsbidragsgrundernas fastställande ha förutsatts, att dispens vid

mindre avvikelser alltjämt skulle kunna beviljas. Emellertid har i ett för

närvarande aktuellt ärende från statskontorets och riksräkenskapsverkets

sida hävdats, att det av 1921 års riksdag givna bemyndigandet icke kunde

avse sedermera utfärdade bestämmelser, därest icke vid fastställandet av

bestämmelserna dispensrätt uttryckligen medgivits. Med anledning av vad

sålunda förekommit synes — i syfte att skapa full klarhet rörande Kungl.

Majits befogenhet att meddela dispens jämväl från nyare statsbidragsvillkor

— föreligga anledning att hos riksdagen utverka förnyande av 1921 års

bemyndigande. Jag förutsätter givetvis härvid, att dispensrätten liksom

hittills kommer att utövas endast i särskilda, av speciella omständigheter

föranledda fall, och att endast mindre avvikelser från av riksdagen fastställda

villkor och grunder komma att äga rum.

Departementschefen har vidare förordat, att från förevarande anslag skulle

utgå ett belopp av 4 500 kronor såsom bidrag till avlönande av en svensk

lärarinna vid den nyupprättade svenska skolan i Madrid.

En hösten 1944 nybildad förening av svenskar i Madrid, kallad »svenska

skoljöreningen i Madrid», har hemställt om ett statsbidrag av 6 500 kronor

till anordnande av undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden.

Till stöd härför har anförts.

I Madrid finnas för närvarande bosatta omkring sjuttio svenska medborgare.

Av dessa äro ett tjugotal ungdomar, som följa undervisning på olika

stadier i spanska, engelska eller tyska läroanstalter. Någon undervisning i

svenska språket står för närvarande icke till buds.

Verkställda undersökningar giva vid handen, att för närvarande nedan

angivna antal lärjungar av svensk härkomst önska begagna sig av undervis
-

ning i svenska språket, när tillfälle därtill gives.

1. Barn i åldern 6 till 15 år.............................. 7 å 8

2. Ungdomar, som avslutat sina läroverksstudier och numera

fortsätta sin utbildning vid högskolor etc............... 6å7

3. Småbarn, för vilka lekskola bör anordnas................ 4 å 5

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Dessutom torde ett antal av 10 å 15 äldre personer — väsentligen spanjorskor,

som genom giftermål förvärvat svensk medborgarrätt — önska

följa kurser i svenska språket. Vidare har ett antal spanska medborgare,

anställda i företag i Madrid med anslutning till industri och handel i Sverige»

givit uttryck åt sin avsikt att, örn tillstånd därtill gives, ävenledes följa

en kurs i svenska språket.

Sedan det under sommaren 1944 konstaterats, att så stort intresse för

anordnandet av svensk undervisning i Madrid förelåge, att ett garantibelopp

av 18 000 pesetas tecknats, riktades en hänvändelse om understöd till

riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, som ställt 3 000 kronor

till förfogande.

Därmed ha förutsättningarna skapats för att redan innevarande år upptaga

undervisning i svenska språket i Madrid. Föreningen har mot ett månatligt

arvode av 2 000 pesetas såsom lärarinna, räknat från oktober månads

ingång, anställt filosofie kandidat Maj Danielsson, född 1920. Dessutom

skola hennes resekostnader från och till Sverige ersättas.

Örn således undervisningen för året 1944/45 kunnat säkras, är så icke

förhållandet för^ året 1945/46. Garantibeloppet 18 000 pesetas kvarstår

även för detta år, men bidraget från riksföreningen kan icke längre påräknas.

Sveriges minister i Madrid har tillstyrkt framställningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De skäl, som åberopats till stöd för den av svenska skolföreningen i

Madrid gjorda framställningen örn statsbidrag till avlönande av en lärarinna

vid den av föreningen hösten 1944 upprättade svenska skolan i

Madrid, synas mig tungt vägande. Den svenska koloniens medlemmar ha

tidigare varit helt hänvisade till utländska skolor, t. ex. den tyska. De svenska

skolor i utlandet, vilka tidigare kommit i åtnjutande av statsunderstöd,

torde allmänt ha meddelat undervisning även i andra ämnen än svenska

språket i anslutning till undervisningsplanerna för motsvarande skolformer

i Sverige. Den svenska skolan i Madrid däremot syftar närmast till att bereda

möjlighet till ordnad undervisning i svenska språket och vänder sig

även till andra än barn i skolåldern. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag

tillstyrker jag, att statsbidrag må utgå till avlönande av en lärare vid

skolan med 4 500 kronor. Mot de av överstyrelsen föreslagna villkoren för

statsbidragets åtnjutande har jag icke funnit anledning till erinran. Statsbidraget

torde böra utgå från den under ifrågavarande anslag uppförda anslagsposten

till bidrag för svensk undervisning åt svenska barn i utlandet,

vilken därför bör ökas med 4 500 kronor.

I motionerna 1:160 och II: 203 har frågan om det 7:e skolårets

centralisering upptagits till diskussion, varvid anförts i huvudsak

följande.

När respittiden för det sjunde skolårets införande nu närmar sig sitt slut,

har genomförandet av detsamma börjat ske i ökad takt. Men med någon

större entusiasm sker det inte, därom vittna både skolstrejker och protestmöten.

Detta är också förklarligt, i vad det gäller dc sämre skolformerna på

landsbygden.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

När sjunde skolåret på sin tid beslutades, trodde man allmänt, att undervisningen

skulle komma att ske i särskilda avdelningar såsom vid fortsättningsskolan

och att de ämnen, som nu höra fortsättningsskolan till, skulle

bilda stommen i sjunde skolårets undervisningsplan. Ävenså tänkte man, att

vissa ämnen helt skulle försvinna efter sjätte skolårets avslutning för att

lämna så mycket större plats åt andra.

Så har det emellertid icke blivit i praktiken. I de flesta B-skolor få barnen

gå kvar i samma undervisningsavdelningar som förut tillsammans med två,

fyra eller t. o. m. sex klasser, och den för de sex åren avsedda kursplanen

uttänjes att räcka de sju åren. Alltså ingenting nytt tillkommer, och de ämnen,

som ansågos värdefullast i fortsättningsskolan, försvinna alldeles. Vi tänka

då närmast på sådana ämnen som bokföring, linearritning, utökad undervisning

i stats- och kommunalkunskap, samhällslära i allmänhet o. s. v. Samtidigt

ha de högsta undervisningsavdelningarna i folkskolan svällt till sådan

storlek, att resultatet av undervisningen i desamma avsevärt försämrats.

Nu frågar man sig: Försöka inte skoldistrikten att avhjälpa dessa missförhållanden?

Förvisso. Många av landsbygdens B-skolor ligga så nära varandra,

att det mycket väl låter sig göra, att barnen i sjunde klass från'' två

eller flera B-skolor sammanföras till en A-klass, och skoldistrikten ha i många

fall gjort stora ansträngningar att få sådana till stånd. Men allt strandar på

de i många fall missriktade besparingssträvanden, som nu på folkskolans

område göra sig gällande.

De barn, det här gäller, ha alla nått den ålder, då de genom att använda

cykel eller annat fortskaffningsmedel kunna tåla betydligt längre skolvägar

än barn i de lägre klasserna. Varför skall man då inte utnyttja dessa möjligheter

för en centralisering av undervisningen under det sjunde skolåret och

därmed nå det resultat, som alla vid detsammas införande hoppades och trodde

på. Därmed tar man ju också udden av den kritik, som nu med fog riktas

mot det sjunde skolåret, samtidigt som man skapar större arbetsglädje i

folkskolan.

I motionen II: 389, vari hemställts örn viss ändring i kungörelsen om statsbidrag

till förstår k ningsanordningar, har anförts följande.

I 3 § 2 mom. Kungl. Maj:ts kungörelse den 19 april 1940 (nr 252) angående

förstärkningsanordningar vid vissa folk- och småskolor samt statsbidrag

till sådana anordningar stadgas, att antalet lärjungar vid höstterminens

början skall vara avgörande för om statsbidraget för förstärkningsanordningarna

skall kunna utgå under läsåret. Det förekommer emellertid ofta att

barnantalet vid höstterminens början icke uppgår till fullt det antal, som

erfordras för statsbidragets utgående, men att barnantalet under loppet av

höstterminen ökas, så att det vida överstiger det stadgade minimiantalet.

Ovan anförda stadgande lägger emellertid hinder i vägen för statsbidragets

utgående under pågående läsår, varför en ändring i detta stadgande synes

behövlig.

Från skolans synpunkt vore det lämpligare, om stadgandet utformades så,

att barnantalet vid varje lästermins början skall vara avgörande för om

statsbidrag skall kunna utgå under samma termin. På så sätt vinnes överensstämmelse

med bestämmelserna i § 3 mom. 1 Kungl. Maj:ts kungörelse den

30 juni 1920 (nr 572) angående statsbidrag för undervisning i slöjd, där det

stadgas, att barnantalet vid varje lästermins början skall vara bestämmande

för örn statsbidrag till undervisningen skall kunna ifrågakomma.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

1 motionen 11: 365 beröres frågan om en effektivare gymnastikundervisning

i folkskolorna. Motionärerna yttra bland annat

följande.

Barnens fysiska utveckling — man skulle kunna säga den positiva, hälsovården

— vill man främja genom obligatoriska kroppsövningar omfattande

gymnastik, lek och idrott, i det följande sammanfattningsvis benämnt gymnastik.

I de högre skolformerna är denna undervisning allmänt genomförd,

fast organiserad och försiggår under relativt goda yttre betingelser. Bortsett

därifrån att den till fysisk fostran vid folkskolorna anslagna tiden

— tre veckotimmar *— är i knappaste laget, tillkommer för dessa skolor den

olägenheten, att gymnastiksalar saknas vid de flesta mindre skolor. I detta

avseende torde dock en förbättring örn ock på lång sikt vara att motse. Vad

som emellertid främst faller i ögonen och givetvis är avgörande för den

behållning, som med undervisningen avses, är att denna vid de högre läroanstalterna

ombesörjes av speciellt utbildade facklärare, något som endast

i mycket ringa mån är fallet beträffande folkskolorna. Ett antal kommuner

har emellertid låtit anställa facklärare i gymnastik vid sina folkskolor. Antalet

sådana facklärare uppgår till cirka 100.

Vid Stockholms stads folkskolor äro 40 facklärare i gymnastik anställda,

av vilka 8 även avlagt folkskollärarexamen. Då kommunen anställt så

många facklärare, trots att statsmedel kan påräknas endast för avlöning av

lärare med folkskollärarexamen, framgår att det synes föreligga ett verkligt

behov av att även folkskolorna ha tillgång till gymnastiklärare med speciell

utbildning.

De må framhållas, att många, ja kanske de flesta av folkskolans lärare

och lärarinnor hysa ett livligt intresse för barnens fysiska omvårdnad och

med gott resultat undervisa i gymnastik. Det är emellertid naturligt, att icke

alla lärare kunna vara kvalificerade att handlia denna speciella fostran.

Detta så mycket mera som varken fysiska eller andra förutsättningar härför

komma under bedömning vid inträde till seminarium och den där erhållna

utbildningen i dessa stycken måste anses ytterst knapphändigt tillmätt. I

många fall avtar såväl intresset som förmågan att leda barnens gymnastiker

idrottsövningar med åren. I viss utsträckning har man någorlunda tillfredsställande

kunnat tillgodose kravet på en nöjaktig undervisning i gymnastik

vid folkskolorna genom utbyte av timmar lärarna emellan. Denna

utväg är dock endast motiverad och möjlig, där särskilt intresserad och

kapabel lärarkraft för gymnastikundervisning står till buds. Att denna utväg

icke alltid är framkomlig framgår därav att som ovan sagts många

kommuner ansett sig böra anställa facklärare, trots att detta medför en merutgift

för kommunen.

Det synes oss vara ett pedagogiskt krav och en gärd av rättvisa, att folkskolans

barn i den mån det låter sig göra få samma goda fysiska fostran

som tillkommer elever vid de högre läroanstalterna. En av förutsättningarna

härför torde utan större kostnader för statsverket och inom relativt kort tid

kunna förverkligas. Vid skolor i större samhällen eller vid varandra närbelägna

mindre skolor skulle anställandet av facklärare i gymnastik vara synnerligen

värdefullt och verksamt främjas, örn till avlöning av sådana lärare

statsbidrag kunde påräknas.

Vid mindre och mera avlägset liggande skolor är det emellertid icke möjligt

att helt utnyttja speciallärare. Behovet därav är emellertid icke mindre

Bihang till riksdagens protokoll 19/i5. 6 sami. Nr 8.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid dessa skolor, varför främjandet av den fysiska fostran härvidlag lämpligen

kunde ske genom anställandet av gymnastikkonsulenter med verksamheten

förlagd till ett flertal skolor.

Till stöd för det i motionerna 1:65 och 11:100 framställda yrkandet har

anförts följande.

Genom beslut den 1 december 1944 har Kungl. Majit bemyndigat herr

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för

utredning rörande förhållandet mellan staten och skoldistrikten m. m.

Vid meddelandet av nämnda bemyndigande erinrad* departementschefen

bland annat, att de senaste decenniernas betydande utveckling av den svenska

folkskolan i väsentlig grad möjliggjorts genom att staten i större utsträckning

än tidigare påtagit sig kostnaderna för denna gren av undervisningsväsendet.

Särskilt hade dessa ökade bidrag medverkat till att olikheterna i fråga örn

folkskoleväsendets standard i de skilda skoldistrikten blivit mindre än tidigare.

I samband härmed hade emellertid den av statliga myndigheter utövade

kontrollen över de anvisade medlens användning efter hand utvidgats och

omfattade numera icke allenast skoldistriktens medelsförvaltning i och för

sig utan även skolväsendets organisation. Med erinran om hur denna utveckling

på sina håll uppfattats såsom inskränkningar i den kommunala självstyrelsen

framhöll departementschefen vidare, att det statliga inflytandet på

området icke borde utsträckas längre än som är ofrånkomligt med hänsyn

till den nödvändiga kontrollen av medelsförvaltningen och organisationen.

I anslutning härtill ansåg departementschefen ett övervägande påkallat, huruvida

icke på det vidsträckta tillämpningsområde, varom fråga är, den statliga

kontrollen — utan att dess syfte och väsentliga effektivitet äventyrades

— skulle kunna göras något mindre detaljerad och skoldistrikten få ett i

motsvarande grad ökat inflytande.

I sådant syfte förordades utredning angående möjligheten att öka antalet

av de skoldistrikt i landet, vilka icke äro underkastade statlig inspektion, och

att över huvud göra den statliga tillsynen mindre ingående än eljest, där

den lokala ledningen vore tillfredsställande. Därjämte uttalades önskvärdheten

av en översyn beträffande folkskolestadgan samt framhölls att beträffande

statsbidragsförfattningama eftersträvades en förenkling i avseende på

såväl medelsanvisningen som rekvisitionsförfarandet, ävensom en begränsning

av de mångahanda bidragsformer, som nu förekomma, varjämte den

nuvarande ordningen för behandling av ärenden rörande folkskolebyggnader

och utbetalning av statsbidrag till uppförande av sådana byggnader ansågs

böra rationaliseras. Slutligen upptogs frågan om en förenkling av det synnerligen

tidsödande administrativa arbetet med utarbetandet, antagandet och

fastställande av reglementen och läroplaner för skolorna till skärskådande,

och en sådan förenkling ansågs vara värd beaktande.

Örn nyttan, nödvändigheten och behovet av en utredning rörande anförda

spörsmål torde icke råda delade meningar, och säkert är, att särskilt inom

folkskoleväsendets lokala ledning ställas stora förväntningar på det blivande

resultatet av denna utredning. Den därvid motsedda förenklingen och rationaliseringen

av de numera över hövan betungande administrativa förvaltningsspörsmålen

inom folkskoleväsendet kommer utan tvivel att medföra

avsevärt ökat lokalt intresse och lokala initiativ för den fortsatta utvecklingen

av folkskoleundervisningens främjande.

Emellertid lära de för utredningen utfärdade direktiven icke innebära direkt

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

uppdrag för de sakkunniga att till övervägande upptaga jämväl frågan om de

olika instanserna för folkskoleväsendet. För närvarande utgöras dessa av

domkapitlet, länsstyrelsen och skolöverstyrelsen. Domkapitlet utgör första

instans i ärenden rörande undervisningsväsendet, och länsstyrelsen har motsvarande

ställning beträffande vissa ärenden av ekonomisk innebörd varjämte

skolöverstyrelsen utgör den centrala förvaltningsmyndigheten. Samtliga

dessa instanser anlita folkskoleinspektören för beredning av förekommande

skolärenden. Beträffande länsstyrelsens befattning med skolärenden

torde intet vara att erinra. Vad åter angår handläggningen av ärenden rörande

undervisningen och dess organisation synas starka sakskäl tala för att dessa

ärenden centraliseras till skolöverstyrelsen. Härigenom undvikes mycken

omgång och tidsutdräkt., samtidigt som avgörandet av underställda ärenden

i förekommande fall kommer att ske likformigt och i enlighet med vedertagen

tolkning av gällande lagar och författningar. För en så vitt möjligt likformig

och enhetlig utveckling av folkskoleväsendets standard torde en sådan

rationalisering vara minst lika viktig och betydelsefull, som de förenklingsoch

rationaliseringssträvanden i övrigt på skolväsendets område, vilka nu äro

föremål för utredning genom i särskild ordning tillkallade sakkunniga.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att Kungl. Majit

av riksdagen erhåller det begärda bemyndigandet med avseende å Kungl.

Maj :ts befogenhet att meddela dispens från gällande villkor för statsbidrag

till kommunala och enskilda undervisningsanstalter.

Beträffande departementschefens förslag om anvisande av ett statsbidrag

av 4 500 kronor till svenska skolföreningen i Madrid för avlönande av en

lärarinna i svenska språket har utskottet uppmärksammat, att nämnda statsbidrag

skulle få en delvis annan karaktär än de bidrag, som hittills utgått till

svenska utlandsskolor. Då utskottet emellertid funnit skolföreningens framställning

beaktansvärd, har utskottet ansett sig böra biträda departementschefens

ifrågavarande förslag.

Vad departementschefen i övrigt under ifrågavarande punkt anfört föranleder

icke någon erinran från utskottets sida.

I motionerna 1:160 och 11:203 påyrkas åtgärder i syfte att få till stånd

en mera allmän centralisering av den sjunde folkskoleklassen inom skoldistrikten.

Härigenom skulle dessa få större möjligheter än för närvarande

att tillämpa en praktiskt betonad kursplan för det sjunde skolåret. Dettas

införande medför nämligen enligt motionärerna alltför ofta endast att de

sex föregående skolårens kursplaner uttänjas till att omfatta även det

sjunde året, en utveckling som måste anses strida mot syftet med statsmakternas

beslut om ett obligatoriskt sjunde skolår. Utskottet kan ansluta

sig till vad motionärerna sålunda anfört. Det är enligt utskottets mening av

pedagogiska skäl önskvärt, att en centralisering av den sjunde folkskoleklassen

i ökad utsträckning kommer till stånd. Utskottet förbiser härvid icke att

en centralisering stundom, samtidigt som den skulle medföra bättre betingelser

för undervisningen i nämnda klass, kunde komma att förorsaka, en försämring

av skolformerna i övrigt inom distriktet, exempelvis genom alt nödvändiggöra

Utskotui.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr S.

förändring av en 13 2-skola till en B 3-skola. I ett fall sådant som det nyssnämnda

måste en avvägning mellan olika intressen göras. Mången gång torde

emellertid en centralisering, som med beaktande av olika på frågan inverkande

omständigheter framstår såsom ändamålsenlig och lämplig, förhindras av bristande

möjligheter för skoldistrikten att erhålla statsbidrag till skilda slagav

centraliseringsåtgärder. Utskottet vill framhålla önskvärdheten av att

en översyn av centraliseringsproblemet och därmed sammanhängande frågor

kommer till stånd och förutsätter, att Kungl. Majit vidtager åtgärder

för verkställande av en dylik omprövning. Med vad utskottet sålunda anfört

torde nämnda motioner, såvitt nu är ifråga, få anses besvarade.

Utskottet återkommer i annat sammanhang till den i motionerna 1:160

och II: 203 jämväl berörda frågan örn statsbidrag till s. k. självskjutsar

för elever i sjunde folkskoleklassen.

Enligt kungörelsen den 19 april 1940 (nr 252) angående förstärkningsanordningar

vid vissa folk- och småskolor utgår statsbidrag till avlönande av

timlärare för meddelande av i kungörelsen avsedd särskild undervisning

under villkor, bland andra, att i den läraravdelning, där den särskilda undervisningen

meddelas, antalet lärjungar vid höstterminens

början uppgår till viss storlek. I motionen II: 389 framhålles såsom

lämpligare ur skolans synpunkt, örn antalet lärjungar vid varje’ 1 bste

r m i n s början vore utslagsgivande för rätten till statsbidrag.

Därigenom skulle nämligen möjliggöras anordnande av särskild undervisning

av ifrågavarande slag under vårterminen, därest, såsom ofta förekomme,

antalet lärjungar först under läsårets lopp uppnått det föreskrivna minimiantalet.

Utskottet får för sin del framhålla, att ifrågavarande bestämmelse

icke synes böra givas en alltför snäv tolkning. Utskottet har sig bekant,

att lärjungeantalet i en viss folkskoleklass ofta icke låter sig med

bestämdhet fastställa redan första dagen på läsåret. Av olika anledningar

kan det komma att dröja någon tid, innan lärjungeantalet kan definitivt

angivas. I sådana fall torde uttrycket »vid höstterminens början» icke böra tolkas

såsom åsyftande den allra första skoldagen utan få givas en något mera

vidsträckt innebörd. Det i motionen framställda yrkandet torde emellertid

även åsyfta förändringar i elevantalet, som kunna inträffa senare under

höstterminen, t. ex. i samband med de flyttningar, som pläga ske under oktober

månad. Det synes utskottet rimligt, att en ökning av elevantalet av

exempelvis nämnda anledning må medföra rätt till statsbidrag till förstärkningsanordningar,

medan å andra sidan en minskning av elevantalet under

höstens lopp icke synes böra medföra ett avbrytande under pågående läsår

av redan påbörjad förstärkningsundervisning. Utskottet finner vissa skäl tala

för en ändring i av utskottet angiven riktning av det statsbidragsvillkor, som

i motionen åsyftas, och förordar, att bemyndigande lämnas Kungl. Majit att

efter den utredning, som kan anses erforderlig, vidtaga de jämkningar av

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 133

statsbidragsvillkoren som må befinnas påkallade. Med vad sålunda anförts

torde motionen II: 389 få anses besvarad.

I anledning av det i motionen 11:365 framställda yrkandet, avseende

vissa åtgärder för åstadkommande inom folkskolorna av en effektivare un

dervisning i gymnastik med lek och idrott, vill utskottet uttala önskvärdheten

av att folkskolans lärjungar erhålla en så fullgod fysisk fostran som

inom en rimlig kostnadsram är möjlig att åstadkomma. Utan tvivel kunna

i detta avseende åtskilliga förbättringar genomföras, exempelvis — på

sätt i motionen angives — genom anställande av lokalt verksamma gymnastikkonsulenter.

Utskottet utgår emellertid från att frågan om gymnastikundervisningens

lämpliga anordnande kommer att upptagas till prövning

i samband med de sakkunnigutredningar rörande folkundervisningen

och därmed sammanhängande frågor, vilka för närvarande pågå, och finner

med hänsyn härtill icke påkallat att, såsom i motionen yrkats, i särskild

skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning i ämnet. Med vad sålunda

anförts torde motionen II: 365 få anses besvarad.

Med anledning av det i motionerna 1:50 och II: 92 framställda yrkandet

att riksdagen hos Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning rörande lärarrekryteringen

till skolor i avlägsna bygder får utskottet erinra, att Kungl.

Majit den 16 februari 1945 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla särskilda sakkunniga för utredning av frågan örn folkskoleseminariernas

storlek och i samband därmed av spörsmålet örn tillgodoseendet

av lärarbehovet för de finskspråkiga orterna i norra Sverige. Enligt direktiven

för de sakkunniga skola dessa därvid jämväl uppmärksamma, att sistnämnda

spörsmål i själva verket allenast är en del av den större frågan, huru en rekrytering

av lärarpersonal vid avlägset belägna orter i allmänhet skall kunna

säkerställas. Därmed har det i motionerna framställda yrkandet redan av

Kungl. Majit tillgodosetts, varför motionerna icke torde böra till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

I motionerna 1:65 och 11:100 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Majit måtte anhålla om Kungl. Majits uppdrag åt 1945 års folkskolesakkunniga

att utreda frågan om slopande av domkapitlen såsom instans för

handläggning av ärenden angående folkskoleväsendet.

Med anledning härav får utskottet framhålla, att utskottet icke kan dela den

i motionerna uttalade uppfattningen, att ärendena angående folkundervisningen

och dess organisation böra i ytterligare mån centraliseras till skolöverstyrelsen.

Vidkommande frågan huruvida domkapitlen med hänsyn till sin organisation

och sitt arbetssätt lämpa sig såsom mellaninstans i sådana ärenden får utskottet

erinra, att domkapitlen så sent som år 1936 efter föregående sakkunnigutredning

blevo föremål för en genomgripande omorganisation, innebärande

bland annat, att de tillfördes ökad sakkunskap på folkundervisningens område.

Såvitt utskottet har sig bekant ha sedan dess icke några vägande invändningar

framkommit mot domkapitlen såsom mellaninstans i hithörande

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

OUkottet.

frågor. Utskottet finner sig således sakna skäl att tillstyrka den i motionerna

begärda utredningen oell avstyrker alltså bifall till förevarande motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

a) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att,

där i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, besluta

om utgående av statsbidrag till kommunala och en

skilda undervisningsanstalter, till vilka statsbidrag utgår,

utan hinder därav att någon mindre avvikelse från de av

riksdagen för statsbidragets utgående fastställda grunderna

och villkoren ägt rum;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 136 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 65 och II: 100 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

III. att motionerna I: 160 och II: 203, II: 389 samt II: 365,

förstnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, må anses

besvarade med vad utskottet i det föregående anfört;

IV. att motionerna I: 50 och II: 92 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

155:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden åt skolläkare. Kungl.

Majit har (punkt 163, s. 387) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:

Bidrag till arvoden åt skolläkare för budgetåret 1945/46 anvisa ett för

slagsanslag av 400 000 kronor.

Enligt 1944 års riksdags beslut (skrivelsen 1944: 319) kan från och med

innevarande budgetår bidrag utgå till arvoden åt vid folk- och småskolor

anställda skolläkare. Bestämmelser i ämnet äro meddelade i kungörelsen

1944: 585. Bidrag till arvode åt skolläkare utgår i efterskott för budgetår

räknat med en krona 25 öre för varje lärjunge vid distriktets folk- och småskolor

eller, där Kungl. Majit medgivit, att statsbidrag för ifrågavarande

ändamål må utgå utan hinder därav att hälsovården icke omfattar samtliga

skolor i distriktet, för varje lärjunge vid de skolor, som omfattas av nämn

da verksamhet. Något anslag för ändamålet har därför icke anvisats för

innevarande budgetår. Däremot blir ett anslag för nästa budgetår erfor

derligt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I detta sammanhang får utskottet erinra, att riksdagen i skrivelsen

1944:319 i anledning av vissa i ämnet väckta motioner framhöll önskvärd

heten av att, så långt av organisatoriska och andra skäl vore möjligt och

lämpligt, ett samarbete etablerades mellan olika skolor på en och samma

ort i syfte att rationalisera och förbilliga skolhälsovården. Utskottet, som

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

135

inhämtat, att skolöverstyrelsen Ilar sin uppmärksamhet riktad på den av

riksdagen sålunda berörda frågan, vill ånyo framhålla önskvärdheten av

att ett samarbete av nämnda slag i största möjliga utsträckning kommer

till stånd.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor.

156:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid

folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164,

s. 388), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor föranledd av

den pågående utbyggnaden av skolhälsovården, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid jolk- och småskolor för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

157:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Majit har

(punkt 165, s. 388—392) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i gällande grunder för statsbidrag till undervisning

i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,

att träda i tillämpning från och med den 1 juli 1945; dels ock till Folkskolor

m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor

eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr L. V. Lindén m. fl. väckt motion (I: 51), vari hemställts,

att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring av statsbidragsvill

koren för slöjdundervisningen inom folkskolan, att slöjdavdelning må omfatta

minst tre gossar respektive tre flickor, under förutsättning att samtliga

folkskolestadiet tillhörande gossar respektive flickor, vilka prövas skäligen

kunna deltaga i slöjdundervisningen, tillhöra slöjdavdelningen, samt

att en slöjdavdelning må få uppdelas på två, om antalet i slöjdundervisningen

deltagande elever är minst 20.

Beträffande motionens motivering hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att minimiarvodet för de slöjdlärare, som

bestrida mindre än 20 veckotimmars undervisning, skall såsom en provi

sorisk åtgärd i avvaktan på en blivande lönereglering för Övningslärare hö

jas från 1 krona 55 öre till 2 kronor för timme. Arvodesförhöjningen har

beräknats medföra en årlig merutgift av i runt tal 575 000 kronor. Då

statsbidrag till slöjdarvoden emellertid utgår budgetårsvis i efterskott, kom

mer anslagsbelastningen icke att påverkas förrän från och med budgetåret

1946/47. För nästa budgetår föreslås därför ifrågavarande anslag uppför!

med oförändrat belopp.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kottet.

I propositionen nr 155 till 1940 års lagtima riksdag föreslogs i besparingssyfte

vissa restriktioner i fråga om statsbidrag till undervisning i slöjd. Sålunda, föreslogs,

att statsbidrag tillsvidare icke skulle utgå för slöjdavdelning, som enbart

bestode av elever från småskolestadiet, samt att vid bestämmandet av antalet

slöjdavdelningar hänsyn icke skulle tagas till sådana elever. Vidare förordades,

att i fråga om de slöjdavdelningar, där samtliga folkskolestadiet tillhörande

elever deltoge i slöjdundervisningen, skulle föreskrivas, att minimiantalet

elever skulle utgöra sex i stället för tre. Genom dessa åtgärder, vilka godtogos

av nämnda riksdag, beräknades årliga besparingar uppstå å 25 000 respektive

200 000 kronor.

I motionen I: 51 yrkas, att riksdagen måtte besluta en sänkning till tre av

ovannämnda minimiantal lärjungar i en slöjdavdelning. Vidare hemställes, att

slöjdavdelning skall få delas redan vid ett minimiantal lärjungar av 20 mot

för närvarande 25.

Med anledning av det förstnämnda i motionen framställda yrkandet får utskottet

framhålla, att höjningen av minimiantalet elever per slöjdavdelning

från tre till sex kommit att medföra betydande olägenheter för undervisningen

i ett stort antal folkskolor på landsbygden, i vilka elevantalet är ringa. Ifrågavarande

besparingsåtgärd har således kommit att drabba uteslutande de svagare

skolformerna. Ehuru en återgång i detta avseende till de före år 1940

rådande förhållandena torde komma att medföra en utgiftsökning av omkring

250 000 kronor om året, anser sig utskottet dock med hänsyn till det anförda

böra i anledning av motionen tillstyrka en sänkning från och med budgetåret

1945/46 av minimiantalet elever till tre. Då statsbidrag till slöjdundervisning

utgår i efterskott, erfordras dock icke någon anslagshöjning för nästa budgetår.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga

bestämmelser i ämnet. I övrigt finner sig utskottet icke böra tillstyrka bifall

till vad i motionen yrkats.

Vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga örn ändrade grunder

för statsbidrag till undervisning i slöjd har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionen I: 51,

a) godkänna av utskottet förordade ändringar i gällande

grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola, att träda i tillämpning

från och med den 1 juli 1945;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd

vid folkslcolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdslwlor för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000

kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

158:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor lii. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 166, s. 392), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor

m. to. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

350 000 kronor.

159:o) Folkskolor ni. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 392 och

393), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning

ät lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

160:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

168, s. 393—399), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk natur

med 50 000 kronor, får utskottet, som icke har något att erinra mot vad

departementschefen i detta sammanhang anfört och föreslagit, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter to. to.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

161:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 169, s. 399 och 400), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till vissa

kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens

barn för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

33 000 kronor.

162:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, s. 400), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

163:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund

av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 400 och 401), vilket innebär en

anslagsminskning med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa

lärarinnor, som -på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

164:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 172, s. 401), vilket innebär en av stegrade kostnader föranledd an

slagshöjning med 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda

hem för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 2 175 000 kronor.

165:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras

inredning. Kungl. Majit har (punkt 173, s. 401—404) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett reserva

tionsanslag av 500 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår.

Skolöverstyrelsen har — under framhållande, att överstyrelsen funne det

vara oundgängligen nödvändigt att inrättandet av nya skolhem underlättades

och befordrades genom anvisande av tillräckligt statsbidrag — an

hållit om en anslagshöjning för nästa budgetår till 700 000 kronor, varigenom

fyra nya skolhemsanläggningar skulle kunna komma till stånd. Departementschefen

har emellertid funnit sig icke kunna tillstyrka någon an

slagshöjning.

Utskottet får i likhet med skolöverstyrelsen framhålla angelägenheten av

att tillräckliga anslagsmedel ställas till förfogande för ifrågavarande ändamål.

Någon anslagshöjning för nästa budgetår har utskottet dock icke velat ifrågasätta.

Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit har uppmärksamheten

riktad på önskvärdheten av att skolhem må kunna inrättas i större utsträckning

än för närvarande äger rum.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag får

utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13!)

166:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn. Kungl. Majit har (punkt 174, s. 404) föreslagit riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

3 600 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr O. E. Mattsson

m. fl. (I: 72) och den andra inom andra kammaren av herr J. W. Mårtensson

m. fl. (II: 124), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa örn utredning och förslag till utbyggnad

och effektivisering av skolskjutsverksamheten samt rörande bidragsgrunder

för uppförande av lämpliga och erforderliga väntrum för skolbarnen vid skolskjutshållplatserna

och att förslag snarast framlägges till riksdagens prövning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yr

kandet, hänvisas till motionen lii 124.

Kungl. Majits ifrågavarande förslag, vilket innebär en väsentligen av

nytillkomna skolskjutsar betingad anslagshöjning med 300 000 kronor, har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Med anledning av de i ämnet väckta motionerna får utskottet framhålla,

att utskottet i huvudsak delar den uppfattning örn önskvärdheten av en

utbyggnad och effektivisering av skolskjuts verksamheten, som kommit till

uttryck i dessa. Utskottet har emellertid inhämtat, att 1940 års skolutredning

kan väntas komma att inom en snar framtid framlägga resultatet av

en utredning av de spörsmål, som beröras i motionerna. Med anledning

härav, och då utskottet förutsätter, att Kungl. Majit kommer att för riksdagen

framlägga det förslag, vartill nämnda utredning må giva anledning,

finnér utskottet icke erforderligt att, på sätt i motionerna påyrkats, hos

Kungl. Majit hemställa om utredning och förslag i ämnet. Motionerna

I: 72 och lii 124 synas därför icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000 kronor;

b) att motionerna I: 72 och lii 124 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

167:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespis
ning.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 175, s. 404—406), vilket

innebär en anslagshöjning med 750 000 kronor, föranledd av den fortsatta

utvidgningen av ifrågavarande verksamhet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolbamsbespisning för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Utskottet

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

168:o) Folkskolor m. m.: Bidrag- till byggnadsarbeten. Kungl. Majit

har (punkt 176, s. 406—416) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsan

slag av 1 900 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Ak Holmberg (I: 96) och den andra inom andra kammaren av herr

II. Holmberg m. fl. (II: 99), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att anslag till lokaler för skolbarns

bespisning i folkskolorna skall kunna utgå även i fall när sådana lokaler inredas

i redan förefintliga byggnader eller i byggnader, som uppföras särskilt

för detta ändamål;

dels en inom andra kammaren av herr N. A. Larsson i Östersund ni. fl.

väckt motion (lii 56), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att bidrag

till byggandet av lokaler för barnbespisning skall utgå efter enahanda

grunder som för lokaler för folkskoleundervisningen;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr J. Friggeråker m. fl. (1:254) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Larsson i Luttra m. fl. (II: 380), vari hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning och

förslag rörande sådan ändring av gällande grunder för statsbidrag till byggnadsarbeten

för folkskoleväsendet, att bidragen komma att avvägas efter

skatteunderlaget i kommunerna i huvudsaklig överensstämmelse med kom

munalskatteberedningens förslag;

dels en inom andra kannnaren av herrar K. G. Viklund och E. O. Åkerström

väckt motion (lii 140), vari hemställts,

Ilo) att riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln, punkt 176,

rörande Folkskolor m. m.i Bidrag till byggnadsarbeten måtte hos Kungl.

Alajit anhålla örn översyn samt sådan ändring av gällande grunder för

.statsbidrag till skolbyggnader att ekonomiskt svaga skoldistrikt beredas ett

mera effektivt statligt stöd än hittills vid uppförande av skollokaler samt

2:o) att i avvaktan på resultatet av en utredning av denna fråga riksdagen

måtte överlämna åt Kungl. Majit att i ömmande fall och efter förslag

av skolöverstyrelsen bevilja nu stadgat statsbidrag i form av engångsbelopp

till skoldistrikt, som på grund av ringa ekonomisk bärkraft och

andra omständigheter icke förmå att uppföra nödiga undervisningslokaler

med hjälp av bidrag efter nu föreskrivna grunder;

dels ock en inom andra kammaren av herrar U. R. Jacobson i Vilhelmina

och G. Skoglund i Umeå väckt motion (lii 168), vari hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning

rörande de nuvarande bestämmelserna om statsbidrag för uppförande av

folkskolebyggnader.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motions vis gjorda yrkan

demi, hänvisas till motionerna 11:99 respektive IT: 56, 1:254, 11:140 och

II: 168.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor, föranledd

av att anslagsbelastningen väntas stiga med nämnda belopp.

Departementschefen har i samband med anslagsberäkningarna lämnat en

redogörelse för en utredning av frågan om statsbidrag till lokaler för skolbad,

som skolöverstyrelsen på hemställan av 1944 års riksdag verkställt. Departementschefen

har för egen del funnit, att inga principiella hinder numera

böra anses möta mot att dylika lokaler bleve statsbidragsberättigade. Emellertid

har departementschefen icke ansett sig böra förelägga riksdagen för

slag i ämnet, enär utredning för närvarande pågår inom befolkningsutredningens

socialpedagogiska delegation av frågan örn hygieniska och socialpedagogiska

välfärdsanordningar för skolbarnen, däribland även skolbad.

Departementschefen har vidare förordat, att Östra Ljungby och Deger

fors’ skoldistrikt må kunna komma i åtnjutande av statsbidrag till vissa av

dem utförda skolbyggnadsföretag trots att gällande föreskrifter därvid icke

följts.

Slutligen har departementschefen i detta sammanhang även berört frågan

örn kostnaderna för frukostrum och lokaler för skolbarnsbespisning och därvid

anfört följande.

Tidigare har statsbidrag icke utgått för anordnande av lokaler för barnbespisning.

Enligt tillämpad praxis har statsbidrag däremot beviljats till frukostrum

åt eleverna i sådana fall, då en större del av dessa haft så långa

skolvägar, att de icke rimligen kunde tänkas hinna hem på frukostrasten.

Någon begränsning av statsbidragsbeloppen har därvid icke förekommit. I

1944 års åttonde huvudtitel förordades, att statsbidrag skulle utgå även till

lokaler för skolbarnsbespisning, men att bidraget i regel icke skulle beräknas

för högre kostnad än 16 000 kronor. Som skäl för nämnda maximering av

bidragsbeloppen anfördes främst, att bespisningslokalerna kunde vara avenklare

beskaffenhet än övriga skollokaler och användas även för andra

ändamål samt att även ett statsbidrag av relativt begränsad storlek därför

kunde förmodas stimulera till anordnande av dylika lokaler. I praktiken

torde någon bestämd skillnad mellan frukostrum och lokaler för skolbarnsbespisning

icke kunna upprätthållas, i varje fall icke av den art, att den

skulle kunna motivera olika grunder för statsbidrag. Skillnaden i utförande

är ofta ringa. Mellanformer kunna förekomma, vilka bli svåra att klassificera.

Något vägande skäl, varför olika regler skola gälla för statsbidragtill

å ena sidan exempelvis en anläggning för skolbarnsbespisning, bestående

av bespisningslokal och kök, samt å andra sidan ett frukostrum, i vilket en

spis finnes inmonterad, torde därför icke kunna förebringas. De skäl, som

anförts för maximeringen av bidragen till bespisningslokaler, torde även

kunna anföras till stöd för en maximering av bidragen till s. k. frukostrum.

I fortsättningen torde därför samma statsbidragsregler böra upprätthållas

för båda slagen av lokaler. Kungl. Majit synes dock icke böra vara strängt

bunden vid 16 000-^kronor.sgränsen utan en jämkning bör kunna ske efter

prövning av förhållandena i varje särskilt fall.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Vuhottet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om uppförande av ifrågavarande

anslag med ett till 1 900 000 kronor ökat belopp. leke heller har utskottet

funnit anledning till erinran mot vad departementschefen förordat i fråga

örn statsbidrag till Östra Ljungby och Degerfors’ skoldistrikt. Likaså finner

utskottet välbetänkt att, på sätt departementschefen föreslagit, s. k. frukostrum

och lokaler för skolbamsbespisning likställas i statsbidragshänse

ende. Enligt vad departementschefen förutsatt, skulle därvid för båda slagen

av lokaler tillämpas såsom regel, att statsbidraget skulle maximeras till

16 000 kronor på sätt i fjol bestämdes beträffande barnbespisningslokaler.

Jämväl detta förslag anser sig utskottet böra tillstyrka och kan således icke

för närvarande biträda det i motionen II: 56 framställda yrkandet, att maximeringen

skulle slopas. Utskottet förutsätter dock härvid, att frågan örn

jämställande i statsbidragshänseende av lokaler av förevarande slag med

övriga skollokaler kommer under prövning i samband med nedan åsyftade,

nu pågående utredning. I samband härmed vill utskottet understryka departementschefens

uttalande, att Kungl. Majit, så länge 16 000-kronorsgränsen

upprätthålles, icke bör vara strängt bunden vid denna gräns utan att en

jämkning bör kunna ske efter prövning av förhållandena i varje särskilt fall.

I detta sammanhang får utskottet erinra, att enligt gällande bestämmelser

statsbidraget till byggnadsarbeten avser icke blott nybyggnader utan

även om- eller tillbyggnader samt mera omfattande ändringsarbeten å befintliga

skollokaler, däribland givetvis också barnbespisningslokaler. Utskottet

kan med hänsyn härtill icke finna annat än att det i motionerna I: 96

och II: 99 framställda yrkandet är tillgodosett redan genom i ämnet gällande

bestämmelser. Ifrågavarande motioner synas därför icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Vad angår de förslag, som framställts i de likalydande motionerna

I: 254 och II: 380 samt i motionen II: 168, ävensom det första av de i motionen

II: 140 gjorda yrkandena, får utskottet erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet

efter därom av Kungl. Majit den 1 december 1944

givet bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga — 1945 års folkskolesakkunniga

— för utredning rörande förhållandet mellan staten och skoldistrikten

m. m. Enligt för nämnda sakkunniga utfärdade direktiv omfattar

utredningsuppdraget bland annat frågan om statsbidrag till byggnader för

folkskoleväsendet. Utskottet har inhämtat, att de sakkunniga såsom sin

första arbetsuppgift upptagit sistnämnda fråga till behandling och att resultatet

av den sålunda pågående översynen av i ämnet gällande bestämmelser

kan väntas föreligga inom en nära framtid, sannolikt redan i mitten

av innevarande år. På grund härav torde nyssberörda, motionsvis framställda

yrkanden, vilka samtliga innebära krav på vidtagande av utredning

av förevarande spörsmål, icke påkalla någon riksdagens åtgärd. Med hänsyn

till vad som upplysts rörande den väntade tidpunkten för framläggandet

av utredningsresultatet synes icke heller det andra av de i motionen

II: 140 framställda yrkandena böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till

byggnadsarbeten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 1 900 000 kronor;

b) att motionerna 1:96 och 11:99, 11:56, 1:254 och

II: 380, II: 140 samt II: 168 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

169:o) Folkskolor m. m.: Byggnadskrav för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 416 och

417), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med 150 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

170:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 417), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 180 000 kronor.

171:o) Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Kungl. Majit

har (punkt 179, s. 417—419) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:

Underhålls- och materielbidrag för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 900 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr E. Jansson i Örebro m. fl. väckt

motion (II: 396), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa om utarbetandet av proposition till innevarande

års riksdag med förslag örn tillhandahållandet av fri undervisningsmateriel

till folk- och fortsättningsskolornas elever på grundval av 1937 års

skolmaterielsakkunnigas förslag;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kamma

ren av herr Ivar Persson (I: 159) och den andra inom andra kammaren avherr

II. R. Nilson i Spånstad m. fl. (II: 248), vari hemställts, att riksdagen

måtte till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor, att fördelas

enligt skolöverstyrelsens i ärendet framlagda förslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att nu gällande statsbidragsgrunder skulle

bibehållas även för nästa budgetår.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Ur ifrågavarande anslag utgår under vissa villkor årligt bidrag till skoldistrikt

till underhåll av undervisningslokaler samt för tillhandahållande

av skolmöbler och undervisningsmateriel. Bidraget utgår för klassrum,

specialrum, gymnastikrum, slöjdsalar och rum för undervisning i hushållsgöromål

med ett belopp av 25 kronor för varje distriktet tillhörig och 12

kronor för förhyrd lokal. Före den 1 juli 1940 utgjorde dessa belopp 50

respektive 25 kronor. Gällande bestämmelser finnas angivna i § 13 kungörelsen

den 6 mars 1936 (nr 45) angående statsbidrag till byggnader för

folkskoleväsendet i dess lydelse enligt kungörelsen 1943:398.

1 motionen 1:239 vid 1944 års riksdag anfördes beträffande ifrågava

rande anslag bland annat följande.

Det vore uppenbart, att den del av ifrågavarande anslag, som ginge till inköp

och underhåll av undervisningsmateriel, fördelades mellan de olika skolorna på

ett i hög grad otillfredsställande sätt. Dylik materiel, som blivit alltmer betydelsefull

för undervisningen, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena, ställde

sig ganska dyrbar för ett litet skoldistrikt. Dessa kostnader kunde icke sättas i

relation till antalet klassrum. I skolor av lägre skolform med flera klasser i en

eller ett par skolsalar vore givetvis behovet av dylik materiel betydligt större

än i skolor med blott en eller två klasser i samma lokal, där det ginge lätt att

låna en del materiel mellan de olika klassrummen. Det nämnda större behovet

vid de svagare skolformerna hade dock i allmänhet av ekonomiska skäl ej kunnat

tillgodoses. Staten borde i detta hänseende tillgodose de mindre skolorna

lika bra som de större. Motionären ifrågasatte återgång till tidigare tillämpade

bidragsgrunder för lägre skolformer än A och B 1 ävensom att den del av anslaget,

som kunde beräknas avse undervisningsmateriel, skulle utgå per klass

i stället för per undervisningslokal vid samtliga skolor utom A-typen.

Riksdagen (skrivelsen 1944: 258) fann goda skäl tala för att en skyndsam

utredning verkställdes rörande de i motionen berörda spörsmålen i syfte att

främst tillgodose de svagare skolformernas behov. Vid denna undersökning borde

enligt riksdagens mening särskilt övervägas, på vad sätt och i vilken omfattning

flerklassiga läraravdelningar kunde ställas i ett ur anslagssynpunkt gynnsammare

läge än för närvarande. Riksdagen hemställde, att Kungl. Maj:t ville

låta föranstalta om en sådan utredning.

Skolöverstyrelsen har nu inkommit med utredning i den av riksdagen angivna

frågan och därvid förordat

dels att ifrågavarande statsbidrag skulle inskränkas till att avse endast inventarie-

och materielanskaffningen, men däremot ej lokalunderhållet,

dels att inventarie- och materielbidraget skulle differentieras på följande

sätt:

25 kronor för varje folkskolavdelning i A-skolor och småskolavdelning i

a- och b-skolor samt för varje naturkunnighetsrum, teckningssal,

gymnastiksal, slöjdsal och skolkök,

40 kronor för varje folkskolavdelning i B 1-skola och för varje D 1-skola

samt

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

50 kronor för varje folkskolavdelning i B 2-skola och för varje B 3-skola,

dels ock att anslaget måtte i samband härmed erhålla ändrad benämning

och höjas med 200 000 kronor.

Överstyrelsens förslag har ur olika synpunkter mötts med stark kritik av

skilda myndigheter och organisationer. Statskontoret har i första hand förordat,

att anslaget helt skulle avvecklas och i andra hand, att anslaget alltjämt

skulle avse även bidrag till lokalunderhåll men utgå med högre belopp för lokaler

vid vissa skolformer, dock med en mindre differentiering än enligt överstyrelsens

förslag. Styrelsen för svenska stadsförbundet finner en ökning av statens

bidrag önskvärd men att detta alltjämt bör avse även lokalernas underhåll.

Styrelsen för svenslca landskommunernas förbund tillstyrker förslaget såsom

ett provisorium men ställer sig i princip kritisk till detsamma. Slutligen

har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening förklarat sig

anse, att bidraget borde avse endast anskaffning av undervisningsmateriel men

däremot icke vare sig lokalunderhåll eller anskaffning av skolmöbler.

Departementschefen har anfört följande.

Fjolårets riksdag begärde som nämnts en skyndsam utredning rörande grunderna

för ifrågavarande anslags disposition. Den utredning i ämnet, som med

anledning härav verkställts av överstyrelsen, har utmynnat i det förslag till

ändring av statsbidragsgrunderna, vars huvudlinjer antytts i det föregående.

De i ärendet hörda myndigheterna och organisationerna ha emellertid icke kunnat

enås ens om huvudprinciperna för en omläggning av statsbidragssystemet.

Jag vill dessutom nämna att av statens folkskolinspektörer framlagts åtskilliga,

från varandra vitt skilda åsikter rörande en lämplig omläggning av bidraget.

I detta sammanhang må härutöver erinras om, att kommunalskatteberedningen

i sitt år 1943 framlagda betänkande angående den kommunala skatteutjämningen

(stat. off. utr. 1943:43) framlagt förslag till ändrade bestämmelser

jämväl beträffande här förevarande statsbidrag. Under sådana förhållanden

har jag ansett det nödvändigt att föranstalta örn en överarbetning av skolöverstyrelsens

förslag, innan frågan kan anses mogen att underställas riksdagens

prövning. Jag erinrar i detta sammanhang, att sakkunniga nyligen tillkallats

inom ecklesiastikdepartementet för utredning rörande förhållandet mellan staten

och skoldistrikten m. m. Bland de sakkunnigas utredningsuppdrag ingår

även en undersökning, huruvida icke de mångahanda bidragsformer, som nu

förekomma, med fördel skulle kunna ersättas med färre sådana. Frågan örn

ändrade grunder för nu ifrågavarande statsbidrag torde därför lämpligen böra

anförtros åt nämnda sakkunniga.

I avvaktan på resultatet av den överarbetning av överstyrelsens förslag, som

sålunda bör äga rum, torde de nuvarande statsbidragsgrunderna alltjämt böra

förbli gällande och förevarande anslag uppföras med oförändrat belopp. Jag

I de likalydande motionerna 1:159 och 11:248 har anförts följande.

På grund av delade meningar hos de myndigheter som yttrat sig i lirén

det har departementschefen ej ansett sig kunna förorda cn ändring i år utan

hänskjuta saken till den kommitté, som nyligen tillsatts flir utredning rörande

förhållandet mellan staten och skoldistrikten m. m. Det kan under sådana

förhållanden dröja flera år, innan de svagare skolorna få en välbehöv
Bihang

till riksdagens protokoll 191^5. 0 sami. Nr 8.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

lig förbättring i detta hänseende. Detta torde knappast ha varit riksdagens

avsikt vid behandlingen av ärendet i fjol utan fastmera räknade man då

med att ett positivt beslut skulle kunna fattas vid årets riksdag. Det kan

ej anses vara att föregripa den nämnda utredningen, örn riksdagen i år såsom

en provisorisk åtgärd ökar anslaget i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag. Därigenom skulle åtminstone i någon mån rättvisa vederfaras de

svagare skolformerna.

Med anledning av det i motionen II: 396 framställda yrkandet får utskottet

erinra, att 1942 års riksdag (skrivelsen nr 8, punkten 147) beslöt

anhålla, att Kungl. Majit måtte taga under övervägande att med beaktande

av vad riksdagen i skrivelsen anfört för riksdagen framlägga

förslag angående införande av fri undervisningsmateriel i folk- och fortsättningsskolan.

Utskottet anser sig icke böra i anledning av nämnda

motion föreslå riksdagen att tillspetsa detta riksdagens beslut därhän

att, såsom i motionen yrkas, riksdagen skulle anhålla örn förslag i ämnet

redan till innevarande års riksdag. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har departementschefen ansett

nödvändigt att föranstalta örn en överarbetning av det av skolöverstyrelsen

framlagda förslaget till ändrade grunder för ifrågavarande anslags

disposition och förordat, att de nuvarande statsbidragsgrunderna skulle förbli

gällande i avvaktan på resultatet av nämnda överarbetning. Utskottet

har icke funnit anledning till erinran mot att en sådan överarbetning vidtages

och förutsätter att denna kommer att fullföljas med all möjlig skyndsamhet.

Utskottet anser emellertid, att omedelbara åtgärder för att underlätta

anskaffandet av ändamålsenlig undervisningsmateriel äro ofrånkomliga,

åtminstone för de lägre skolformernas vidkommande. Utskottet har

därför funnit sig böra, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

1:159 och 11:248, förorda provisoriska åtgärder i avvaktan på en slutgiltig

lösning av bidragsfrågan. I sådant hänseende föreslår utskottet, att under

ifrågavarande anslag, vilket för ändamålet bör höjas till 1 000 000 kronor,

anvisas en till beloppet maximerad delpost å 100 000 kronor, att i enlighet

med Kungl. Maj:ts närmare bestämmande disponeras till bidrag till anskaffande

av undervisningsmateriel för folk- och småskolor av lägre form

än A och Bl i gällande undervisningsplan. Bidraget bör givetvis utgå utöver

det belopp, som tillkommer skoldistrikten med stöd av gällande bidragskungörelse.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 159 och II: 248 ävensom med avslag

å motionen II: 396, till Folkskolor m. m.: Underhålls- och

materielbidrag för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 147

172:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. Kungl. Majit har

(punkt 180, s. 419) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3150 000 kronor, vilket

innebär oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar G. Lodenius

och J. A. Andersson (1:12) och den andra inom andra kammaren av herr

E. Pettersson i Ersbacken (11:30), vari hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning och förslag rörande

sådana grunder för ersättningen till kommunerna för byggande av

tjänstebostäder åt folkskollärare, att kommunernas verkliga kostnader bli

täckta.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen 1:12.

Utskottet biträder Kungl. Majits ifrågavarande förslag.

Den i motionerna 1:12 och lii 30 berörda frågan synes utskottet förtjäna

uppmärksamhet. Enligt vad utskottet inhämtat befinner sig emellertid

detta spörsmål redan under utredning genom 1941 års lärarlönesakkunniga,

varför motionerna icke synas böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

3 150 000 kronor;

b) att motionerna 1:12 och lii 30 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

173:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 181, s. 419 och 420), vilket innebär

en anslagshöjning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 21 200 kronor.

174:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 182, s. 420 och 421), vilket innebär en anslagsminskning med 7 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 88 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .... »

Utskottet.

12 600

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr S.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
-

nal, förslagsvis ...................... kronor 20 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 16 000

Summa kronor 138 000;

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 138 000 kronor.

175:o) Nomadskolor; Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 183, s.

421—423) föreslagit riksdagen att till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 237 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar E. Hage och

J. F. Grym (I: 13) och den andra inom andra kammaren av herr O. W.

Lövgren m. fl. (II: 29), vari hemställts, att riksdagen måtte gå i författning

om lönereglering för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid

nomadskolehemmen i enlighet med skolöverstyrelsens i ämnet framlagda

förslag, vilket medför en höjning av anslaget för budgetåret 1945/46 med

20 100 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag, och att i konsekvens härav

under punkten Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 257 100 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 16 300 kronor, föranledd

väsentligen av dels en viss löneförbättring för föreståndarpersonalen

vid nomadskolhemmen (+ 14 800 kronor), dels en överflyttning av vissa

utgifter för nomadskolinspektören till annat anslag (— 6 000 kronor), dels

ock en höjning av anslagsposterna till lärjungars inackordering och resor

(+ 7 400 kronor).

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat örn att ett av

skolöverstyrelsen utarbetat förslag föreligger om lönereglering för föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid normalskolhem.

Överstyrelsen har anfört: Regleringen åsyftar att bereda föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhem samma ekonomiska

och rättsliga ställning, som sedan lång tid tillbaka tillkommer motsvarande

befattningshavare vid skolhem, tillhörigt skoldistrikt, vid Skytteanska

skolhemmet i Tärna samt vid arbetsstuga, tillhörig någon av

stiftelserna Västerbottens respektive Norrbottens läns arbetsstugor. Beträffande

sistnämnda befattningshavare äger nämligen folkskolans avlöningsreglemente

(1942:619) tillämpning på grund av bestämmelser i

kungörelsen 1942: 704. För överstyrelsen är det fullt klart, att ifrågavarande

befattningshavare vid nomadskolhemmen ha ett arbete, som är av

samma art som arbetet i distriktens skolhem och av minst samma omfattning.

Överstyrelsen hyser därför ingen tvekan att ånyo livligtförorda

förslaget om löne- och pensionsreglering för nomadskolornas föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor till full överensstämmelse med vad

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 149

som gäller i fråga om motsvarande befattningshavare vid skolhem och

arbetsstugor för barn av icke-nomadiserande inbyggare.

Departementschefen har anfört följande.

Frågan örn löne- och pensionsreglering för föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid nomadskolhem bör inom en snar framtid erhålla

sin lösning. Jag är emellertid icke beredd att nu framlägga förslag i

ämnet men hoppas, att sådant förslag skall kunna föreläggas 1946 års riksdag.

Jag erinrar, att Kungl. Majit den 22 december 1944 med anledning

av den av skolöverstyrelsen berörda framställningen av nomadskolinspektören

om rätt att för innevarande budgetår överskrida delposten till hushållerskor

medgivit, att till föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid de till nomadskolorna anslutna skolhemmen finge, räknat från

och med den 1 juli 1944 tills vidare under innevarande budgetår, utgå arvode

med följande belopp för månad, nämligen till föreståndarinna med

225 kronor (innebärande en höjning med 75 kronor) och till biträdande

föreståndarinna med 160 kronor (innebärande en höjning med 40 kronor).

Tillika har Kungl. Majit medgivit, att delposten till hushållerskor vid

skolhushåll finge under budgetåret överskridas med högst 14 770 kronor.

De för innevarande budgetår fastställda arvodesbeloppen torde böra läggas

till grund vid beräkningen av medelsbehovet under nästa budgetår.

1 motionerna 1:13 och 11:29 har anförts i huvudsak följande.

Frågan om lönereglering för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid nomadskolhem har nu under flera år varit aktuell, och man

hade därför hoppats att Kungl. Majit till årets riksdag skulle upptaga denna

fråga till avgörande. Så har emellertid icke blivit fallet utan det iorutsättes,

att deras löner alltfort skola utgå med belopp som äro 40 ä 50 procent

lägre än för motsvarande befattningar vid andra jämförliga skolhem och

vid Norr- och Västerbottens arbetsstugor. I stället för att tillerkänna denna

personal den lönereglering som rättvisa och billighet fordrar och som skulle

medföra en ökad statsutgift å 34 900 kronor föreslår Kungl. Majit ett fortsatt

provisorium som ger dem 14 800 kronor, vilket innebär 225 kronor i

månaden för föreståndarinnor och 160 kronor i månaden för biträdande

föreståndarinnor.

Med all respekt för Kungl. Majits strävanden att hålla utgifterna nere

måste vi beteckna de löner, som utgå till denna personal, såsom varande så

orimligt låga att de icke kunna anses stå i rimligt förhållande till det ansvar

och det arbete, som åvila densamma. Barnantalet vid dessa skolhem varierar

mellan 35 och 95, och föreståndarinnorna ha alltså att bära ansvaret för

dessa barns vård, för respektive skolhushåll och i icke ringa mån även för

själva skolhemsanläggningen som sådan. Det säger sig självt att det med de

avlöningar som nu utgå icke är möjligt att i längden erhålla och behålla kvalificerad

personal. I ett fall har en kvalificerad föreståndarinna, som var

varmt fästad vid uppgiften, funnit det omöjligt att kvarstå och sökt sig

över till annan sysselsättning, och vi frukta, att flera .skola följa hennes

exempel, vilket vore högst olyckligt för verksamheten.

Med anledning av vad i motionerna 1:13 och 11:29 anförts och hemställts

får utskottet framhålla, att utskottet icke iir berett att på grundval

allenast av motionsvis gjorda yrkanden besluta en lönereglering för den i

Utskottet.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

motionerna åsyftade personalen. Departementschefen har emellertid förklarat

sig hoppas, att förslag skall kunna föreläggas 1946 års riksdag angående

löne- och pensionsreglering för nämnda personal. Då utskottet i likhet med

motionärerna är av den åsikten, att en sådan löne- och pensionsreglering

bör komma till stånd utan dröjsmål, vill utskottet understryka departementschefens

sålunda gjorda uttalande. Med vad sålunda anförts torde motionerna

få anses besvarade.

Då utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, får utskottet

hemställa,

a) att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 237 000

kronor;

b) att motionerna 1:13 och II: 29 må anses besvarade

med vad utskottet i det föregående anfört.

176:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 423 och 424), vilket innebär

en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättning sskolundervisning

för nomadbam för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 18 000 kronor.

177:o) Nomadskolor: Inredning och utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 185, s. 424) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Inredning och utrustning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

55 000 kronor.

178:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Kungl.

Majit har (punkt 186, s. 425) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:

Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 3 600 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr F. Ryling väckt motion (11:390), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att arvodet till sådan lärare vid fortsättnings- och

ersättningsskolorna, som icke under sin anställning vid dessa skolformer uppbär

avlöning från annan statlig eller kommunal tjänst, skall utgöra för undervisningstimme

i fortsättningsskola minst 3 kronor 25 öre och för undervisningstimme

i ersättningsskola minst 2 kronor, dock att arvodet för undervisningstimme

i manlig eller kvinnlig slöjd skall utgöra för undervisningstimme

i ersättningsskola minst 1 krona 50 öre ävensom att för undervisning

i ämnet arbetskunskap, i den mån undervisning i kvinnlig slöjd och

hushållsgöromål ej ingår däri, till lärare, som förklarats därtill berättigad,

arvodet skall utgå med minst 3 kronor 75 öre för undervisningstimme.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 151

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

Från och med innevarande budgetår har en provisorisk reglering av anställnings-

och avlöningsförhållandena genomförts för lärarinnor i hushållsgöromål

vid fortsättningsskolan, varjämte minimiarvodet för undervisning i manlig

och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskola höjts från 1 krona 75 öre till 2 kronor

25 öre. Statsverkets kostnadsökning härför har beräknats till 205 000

kronor per år.

Däremot ha arvodena för lärare i teoretiska ämnen och i arbetskunskap i

fortsättningsskolan samt i ämnet slöjd i ersättningsskolan icke undergått någon

förändring.

Det i moticmen 11:390 framställda yrkandet avser en höjning av jämväl

sistnämnda arvoden. Till stöd härför erinras, att chefen för finansdepartementet

i årets statsverksproposition förordat en förhöjning med 6—8 procent av

arvoden för s. k. huvudsysslor. Vidare anföres i huvudsak följande.

Bland de arvodestjänster, där höjt arvode icke föreslagits, äro vissa tjänster

vid fortsättningsskolan. Det förekommer nämligen i viss omfattning, att dessa

tjänster uppehållas av lärare, som ha denna anställning såsom sin enda

sysselsättning, och som sålunda kunna jämföras med den av finansministern

i ovan åberopade yttrande omnämnda personalen.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 december 1932 (nr 587) utgå arvodena

för undervisningstimme i fortsättningsskolan med minst 2 kronor 50 öre

och för undervisningstimme i ersättningsskola med minst 1 krona 50 öre, varjämte

arvodet för undervisning i ämnet arbetskunskap skall utgå med minst

3 kronor för undervisningstimme. Genom beslut av 1944 års riksdag (riksdagens

skrivelse 1944: 182) höjdes arvodet för undervisning i fortsättningsskola

i manlig eller kvinnlig slöjd från 1 krona 75 öre till 2 kronor 25 öre (Kungl.

Maj:ts kungörelse den 12 maj 1944, nr 224). Arvodet för undervisning i hushållsgöromål

reglerades provisoriskt genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 12

maj 1944 (nr 225), varigenom villkoren för lärare i detta ämne förbättrades.

Arvodena för undervisning i allmänna ämnen och i arbetskunskap i fortsättningsskolan

samt i ämnet slöjd i ersättningsskolan lia gällt sedan år 1918

och ha icke vid något tillfälle blivit föremål för justeringar. För att belysa

det oskäligt låga arvodet i fortsättningsskolan må följande siffror anföras.

Full tjänstgöring i fortsättningsskolan under ett läsår, omfattande 1 080 timmar,

arvoderas med 1 080 X 2: 50 kronor = 2 700 kronor. En extra lärare i

folkskolan med full tjänstgöring i skoldistrikt med 36 4/7 veckors årlig lästid

(256 dagar) ortsgrupp A, erhåller för denna tjänstgöring 3 439 kronor 80 öre

jämte 31 procent rörligt tillägg och kristillägg, tillsammans 4 506 kronor. En

lärare i fortsättningsskolan erhåller sålunda en väsentligt lägre inkomst per

år än den lägsta förekommande lönen för full tjänstgöring i folkskolan.

Utredningen örn arvodena för lärare i fortsättnings, och ersättningsskolorna

är hänskjuten till 1941 års lärarlönesakkunniga, som emellertid måste

avvakta 1940 års skolutrednings förslag örn dessa skolformers framtida organisation,

innan de sakkunniga verkställa denna utredning. Det är således troligt

att ännu avsevärd tid kommer att förflyta, innan arvodena vid dessa skolor

komma att definitivt justeras, varför jag anser det ofrånkomligt med en

omedelbar provisorisk höjning av nämnda arvoden.

s. 152 Kontrollera mot PDF

TJUkottet.

152 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Med anledning av motionen II: 390 får utskottet erinra, att 1944 års riksdag

vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition (nr 60) angående statsbidrag

till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor betecknade dessa lärares

arvodesförmåner — å vilka dyrtids. eller kristillägg icke utginge — såsom

mindre tillfredsställande. Riksdagen biföll därför Kungl. Maj:ts då framlagda

förslag, vilket avsåg en provisorisk förbättring av avlöningsförhållandena för

de grupper av fortsättningsskolans lärare, vilka för det dåvarande kunde

anses vara de mest missgynnade.

Utskottet får även erinra om att 1941 års lärarlönesakkunniga, vilkas i

ämnet gjorda framställning legat till grund för Kungl. Maj:ts nyssnämnda

förslag, betecknat avlöningsförhållandena för fortsättningsskolans lärare över

hela linjen såsom synnerligen otillfredsställande. Detta gällde enligt de sakkunniga

framförallt de lärargrupper, för vilka läraranställningen i fortsättningsskolan

utgjorde den enda eller huvudsakliga arbetsinkomsten, såsom fallet

vore beträffande flertalet lärarinnor i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd

ävensom beträffande vissa lärare i teoretiska ämnen och arbetskunskap. De

sakkunniga hade övervägt, huruvida skäl kunde anses föreligga att framlägga

ett förslag till provisorisk reglering av ifrågavarande lärares avlönings- och

anställningsförhållanden, men funnit att, oaktat en reglering vore synnerligen

påkallad beträffande samtliga lärargrupper, de provisoriska åtgärderna likväl

borde begränsas till att omfatta endast två av dessa lärargrupper, nämligen

lärarinnorna i hushållsgöromål samt lärarna i manlig och kvinnlig slöjd.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, kommo de beslutade provisoriska

åtgärderna också att i enlighet med de sakkunnigas förslag omfatta

allenast nämnda lärargrupper. I motionen påyrkas nu, att de provisoriska

åtgärderna skola utsträckas till att avse jämväl övriga lärare vid fortsättningsskolor,

som icke uppbära avlöning från annan statlig eller kommunal tjänst.

Utskottet har funnit vad i motionen anförts värt beaktande men är likväl

icke berett att utan föregående utredning tillstyrka bifall till motionen. Sålunda

saknas exempelvis kalkyler rörande de ekonomiska verkningarna av

ett sådant bifall. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit ägnar uppmärksamhet

åt frågan och föranstaltar om en utredning i ämnet.

Med vad sålunda anförts torde motionen II: 390 få anses besvarad.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

a) att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till

avlöning åt lärare för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 3 600 000 kronor;

b) att motionen II: 390 må anses besvarad med vad utskottet

i det föregående anfört.

179:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolvsisendet.

Kungl. Majit har (punkt 187, s. 425—427) föreslagit

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

riksdagen att till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Ivar Persson m. jl. (1:161) och den andra inom andra kammaren av herr

H. R. Nilson i Spånstad (II: 250), vari hemställts, att riksdagen för sin del

måtte besluta att bestämmelserna i kungl, kungörelsen 1944: 391 utsträckas

att gälla även barn i folkskolans högre klasser, företrädesvis 7:e klassen;

dels ock de under punkten 154:o) här ovan omförmälda motionerna I: 160

och II: 203 i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att elever i folkskolans

sjunde årskurs, som ha längre skolvägar, erhålla samma ekonomiska bidrag

(kilometerpengar) som redan stadgats för elever i fortsättningsskolan.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena

hänvisas till motionerna I: 161 respektive I: 160, II: 203.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrade statsbidragsgrunder och anvisande

av oförändrat anslagsbelopp. Anslaget är avsett att liksom innevarande

budgetår disponeras på följande sätt:

I. Bidrag till inackordering och skolhushåll, förslagsvis .... kronor 200 000

2. Bidrag till andra skolskjutsar än självskjutsar, förslagsvis » 200 000

3. Bidrag till självskjutsar, förslagsvis ................ » 100 000

Summa kronor 500 000.

Statsbidraget till s. k. självskjutsar beslöts av 1941 års riksdag såsom en

försöksanordning, att tillämpas under tre år. I fjol förlängdes giltighetstiden

för ytterligare ett år. Departetnentschefen har nu anfört följande.

Bestämmelserna örn statsbidrag till s. k. självskjutsar ha tillkommit huvudsakligen

i syfte att minska statens utgifter för centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I vilken mån anordningen verkligen medfört besparingar i statens

utgifter för fortsättningsskolväsendets centralisering under redovisningsåren

1941/44, låter sig svårligen beräkna, med hänsyn till att de olika slag av statsbidrag

till fortsättningsskolväsendets centralisering, som utgå från förevarande

anslag, tidigare icke redovisats vart för sig. I syfte att underlätta såväl medelskontrollen

som anslagsberäkningen har emellertid föreskrift meddelats örn anslagets

redovisande från och med innevarande budgetår på tre särskilda poster.

Tidigast efter utgången av detta budgetår blir det därför möjligt att närmare

bedöma, vilken inverkan i besparingsavseende som anordningen med statsbidrag

till självskjutsar medför. Med hänsyn till vad sålunda anförts, anser jag

mig böra förorda, att nuvarande bestämmelser i ämnet givas fortsatt giltighet

under ytterligare ett år. Frågan bör sålunda enligt min mening upptagas till

förnyad prövning nästa år.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört rörande statsbidraget till de s. k. självskjutsarna. Utskottet

Utskottet.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr 8.

finner sålunda i likhet med departementschefen, att frågan örn fortsatt tilllämpande

av detta bidragssystem, vilket för närvarande är genomfört allenast

såsom en försöksanordning, bör tagas under omprövning nästa år.

Vid fjolårets riksdag förelåg till utskottets behandling ett motionsvis

framställt yrkande av samma innebörd som de nu i motionerna I: 161 och

II: 250 samt I: 160 och II: 203 gjorda framställningarna. Med hänsyn till att

ifrågavarande anordning för fortsättningsskolans del ännu befunne sig på försöksstadiet,

förklarade sig utskottet emellertid anse frågan örn införande avmotsvarande

anordning för barn på folkskolestadiet icke kunna bedömas, förrän

resultatet av självskjutssystemet vid fortsättningsslcolan kunde i full utsträckning

överblickas. Utskottet har icke funnit anledning att frånträda

sin i fjol intagna ståndpunkt och kan därför icke tillstyrka bifall till de i

nämnda motioner framställda, nu ifrågavarande förslagen.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag beträffande beräkningen

av det för nästa budgetår erforderliga anslaget till ifrågavarande ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Fortsättning sskolor: Bidrag till

centralisering av fortsättningsslcolväsendet för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor;

b) att motionerna I: 161 och II: 250 samt I: 160 och

II: 203, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, icke

må av riksdagen bifallas.

180:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 427 och 428), vilket innebär en

anslagshöjning med 6 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättning sskolor: Utbildning skurser

för lärare för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 12 400 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

181 :o) Understöd till högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 189, s. 428 och 429), vilket innebär en anslagsminskning med

75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd täl högre folkskolor för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000

kronor.

182:o) Bidrag till arvoden åt skolläkare vid högre folkskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190, s. 429) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid

högre folkskolor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

183:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 191, s. 429

—436) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 450 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr P. Orgard väckt motion (II: 95), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta uttala, att Kungl. Majit vid utfärdandet av föreskrifter

för anordnandet av fortsättningskurser vid folkhögskolorna i enlighet

med det av departementschefen nu framlagda förslaget måtte beakta

de synpunkter, som anförts i motionen.

I vissa vid 1944 års riksdag väckta motioner (II: 289 samt de likalydande

motionerna 1:191 och 11:284) förordades åtgärder för att inom den

nuvarande folkhögskoleorganisationens ram giva folkhögskolorna möjlighet

att anordna kortare kurser vid sidan av eller i stället för de nuvarande

statsunderstödda kvinnliga sommarkurserna. Riksdagen fann enligt sin

skrivelse nr 8 (punkten 182) goda skäl tala för att statsbidrag skulle kunna

utgå till kostnaderna för sådana kortare kurser, till en början lämpligen såsom

en försöksanordning, och förutsatte, att Kungl. Majit föranstaltade örn

utredning beträffande detta spörsmål och därmed sammanhängande frågor.

Utredningen borde, framhöll riksdagen, vidtagas så skyndsamt, att på densamma

grundat förslag skulle kunna föreläggas 1945 års riksdag.

Skolöverstyrelsen har nu framlagt utredning i ämnet, vilken utmynnat

i förslag om en anslagshöjning med 50 000 kronor i syfte att bereda möjlighet

till statsbidrag till folkhögskolorna för anordnande av vissa fortsättningskurser,

anordnade såsom specialkurser med huvudvikten lagd på visst

ämne eller viss ämnesgrupp. I övrigt har överstyrelsen icke funnit sig böra

tillstyrka de i motionerna givna uppslagen.

Beträffande de föreslagna fortsättningskurserna har överstyrelsen anfört

bland annat följande.

Folkhögskolans kurser äro kortare än kurserna vid andra läroanstalter.

Då i kurserna likväl ett flertal olika läsämnen och övningsämnen förekomma,

händer det ofta att eleverna önska utvidgade kurser i de ämnen,

för vilka de ha speciella intressen. Genom fortsättningskurser kan man gå

elevernas önskemål härutinnan till mötes. Fortsättningskurser torde lämpligen

böra anordnas som specialkurser, med huvudvikten lagd på ett visst

ämne eller en viss ämnesgrupp. Därvidlag torde stor valfrihet böra medgivas

olika folkhögskolor. För en viss grupp elever torde de speciellt medborgerliga

ämnena, statskunskap, kommunalkunskap, socialpolitik och

nationalekonomi utgöra en lämplig ämneskombination. För andra, t. ex. för

elever, som ämna utbilda sig för sjuksköterskekallet, torde ämnen som

modersmålet, räkning, kemi och fysik vara de ämnen, i vilka fördjupade

insikter främst önskas. Ett lämpligt specialstudium för en fortsättningskurs

skulle studiet av hembygden kunna vara. För särskilt de kvinnliga

eleverna skulle en utvidgning av de ämnen, som lia anknytning till hemmet

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statmtslcottets utlåtande nr 8.

och dess arbete, däri inbegripet övningsämnen som slöjd och huslig ekonomi,

vara av intresse. Åtskilliga andra kombinationer torde vara tänkbara, och

det skulle för varje folkhögskola, som ämnade anordna fortsättningskurser,

vara till stor fördel att i så hög grad som möjligt kunna fritt välja ämnen

med tillgodoseende av sin bygds eller sin krets särskilda krav.

Varje fortsättningskurs borde alltså vara samlad kring ett specialstudium.

Ett införande av folkhögskolans samtliga ämnen i en fortsättningskurs måste

anses vara mindre lämpligt liksom varje försök att genom fortsättningskurs

nå fram till någon examen, t. ex. realexamen, varigenom självständigheten

i folkhögskolans arbete helt måste uppgivas. I så hög grad som möjligt borde

vid dessa kurser undervisningsmetoder användas, som vädjade till elevernas

eftertanke och omdöme. Elevernas självverksamhet borde i särskilt hög

grad tagas i anspråk under fortsättningskurserna, vilka till en viss grad

borde kunna ge eleverna tillfälle till egen tillämpning av vad de inhämtat

under den folkhögskolkurs, på vilken fortsättningskursen följer. Över huvud

taget borde fortsättningskursen visa väg till fortsatt studiearbete på egen

hand efter skolkursens slut. Det vore, för att lärarna skulle få tillfälle till

individuell handledning av eleverna, lämpligt, att fortsättningskursernas

studiegrupper ej bleve av alltför stor omfattning.

På samma gång som det är av vikt att undervisningen i folkhögskolans

fortsättningskurser samlas kring en viss ämnesgrupp är det enligt överstyrelsens

uppfattning av avgörande betydelse att den även genom ämnesvalet

föres in under folkhögskolans allmänna målsättning. Vissa av folkhögskolans

ämnen lia som sin särskilda uppgift att vidga elevernas rymd

mot land och folk: historia, geografi, litteraturhistoria, samhällslära. Det

torde beträffande dessa ämnen böra föreskrivas, att i fortsättningskurserna

ämnet historia och minst ett av övriga här nämnda ämnen skall förekomma

och att dessa ämnen skola givas ett timantal, som garanterar att de icke vid

kurserna anses som biämnen.

Fortsättningskurserna böra kunna anordnas i anslutning både till huvudkurs

(vinterkurs) och till kvinnlig kurs (sommarkurs) samt i anknytning

såväl till första som andra årskurs.

Kurserna synas enligt överstyrelsens mening böra beräknas i läsperioder

omfattande vardera 4 läsveckor. Varje folkhögskola, för vilken kursplan

godkänts av överstyrelsen, synes böra ha möjlighet att anordna fortsättningskurs

under i kursplanen angivet antal läsperioder, dock högst 3

för fortsättningskurs anknuten till första årskursen och högst 3 för fortsättningskurs

anknuten till andra årskursen. Folkhögskola, som anordnade

fortsättningskurs under 3 läsperioder, skulle därigenom erhålla en fortsättningskurs

med 12 veckors lästid. Hänvisande till att en folkhögskola med

goda resultat redan anordnat fortsättningskurser omfattande 13 veckor,

finner överstyrelsen det önskvärt, att möjlighet står öppen för folkhögskolorna

att, där särskilda skäl föreligga, anordna fortsättningskurser om

tillsammans 12 veckors längd. Det torde emellertid endast vara undantagsvis,

som så omfattande fortsättningskurser anses önskvärda. Flertalet av

folkhögskolor, som angivit sig önska möjlighet att anordna fortsättningskurser,

ha uttalat sig för en kurstid av 8 eller 4 veckor.

Som villkor för erhållande av statsbidrag till fortsättningskurs torde böra

stadgas dels att kursplan godkänts av skolöverstyrelsen, dels att antalet

elever i kursen, som tidigare genomgått folkhögskolkurs, utgör, vad fort
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 157

sättningskurs anknuten till första årskurs beträffar, minst 14 och vad fortsättningskurs

anknuten till andra årskurs beträffar minst 10.

Avlöning till lärare vid fortsättningskurs torde böra utgå som arvode och

i enlighet med vad som i kungörelsen 1942: 801 stadgas beträffande timlärare

i läsämnen samt, i förekommande fall, beträffande lärare i övningsämnen.

Vid beräkningen av kostnaderna för avlöning till lärare vid fortsättningskurs

torde man, då endast undantagsvis lärare i övningsämnen torde

anställas vid sådan kurs, kunna utgå från ett arvode motsvarande det för

timlärare i läsämnen stadgade eller 6 kronor 50 öre för varje undervisningstimme.

Med en undervisningstid av 36 timmar per vecka skulle efter

sådan beräkning kostnaden för avlöning åt lärare efter läsperiod om 4 veckor

utgöra 936 kronor.

Statsbidrag för fortsättningskurs vid folkhögskola torde böra beräknas

så, att det motsvarar kostnaderna för avlöning åt lärare under kursen. Det

torde lämpligen böra utgå efter läsperiod om 4 veckor och för varje sådan

läsperiod beräknas till 1 000 kronor.

Stipendier av statsmedel torde åt elever vid folkhögskolornas fortsättningskurser

böra utgå efter samma grunder som åt elever vid folkhögskolkurser.

Departementschefen har tillstyrkt bifall till skolöverstyrelsens förslag.

I motionen 11:95 har anförts i huvudsak följande.

Förslaget kommer säkerligen att hälsas med stor tillfredsställelse av den

bildningsintresserade ungdomen och öppna nya möjligheter för folkhögskolan

att göra en vidgad och fördjupad insats i det folkliga bildningsarbetet,

och jag förutsätter att riksdagen kommer att bifalla detsamma. Möjligheterna

för folkhögskolorna att kunna genomföra denna vidgade verksamhet

komma emellertid att i hög grad variera med hänsyn till olika lokala förhållanden,

kursernas anordning, lärarpersonalens kvalifikationer, lokala utrymmen

o. s. v. Det är därför av vikt att de föreskrifter för dessa kurser

Kungl. Majit kommer att utfärda möjliggöra en anpassning efter olika förhållanden.

Många folkhögskolor, sådana som t. ex. ej ha kvinnliga sommarkurser,

lia möjligheter att använda sommarhalvåret för ändamålet under

det att andra ej ha någon möjlighet att inpressa dessa kurser mellan de

ordinarie kurserna eller lokala möjligheter att ordna dem parallellt. Beklagligt

skulle också vara örn något större antal folkhögskolor skulle nedlägga

de kvinnliga sommarkurserna för att skapa möjligheter att anordna fortsättningskurser,

örn ej behovet av kvinnlig undervisning kunde tillgodoses

av annan näraliggande folkhögskola. Förordningen borde således öppna

möjligheter för folkhögskolorna inom ett landstingsområde, och varför inte

även inom ett större område till samarbete vid ordnandet av dessa fortsättningskurser

för ett effektivare utnyttjande av de olika lokala möjligheterna

och lärarkrafterna. Sålunda skulle vissa folkhögskolor med därför särskilt

kvalificerade lärarkrafter kunna specialisera sig på kurser i vissa ämnen,

t. ex. kommunalkunskap, socialpolitik, hembygdsvård, kurser för ungdomsledare

o. s. v. och mottaga elever från andra folkhögskolor, eller också skulle

dessa kurser kunna koncentreras till en folkhögskola, som med hänsyn till

lokaler och lärare och huvudkursens anordning hade särskilda möjligheter

härtill, och ett utnyttjande av lärarkrafterna under samverkan mellan (le

olika folkhögskolorna inom ett område kunna äga rum.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit skolöverstyrelsens

förslag om beviljande av statsbidrag till fortsättningskurser beaktansvärt

och anser sig därför böra förorda bifall till detsamma. Mot vad överstyrelsen

anfört rörande fortsättningskursernas allmänna uppläggning har utskottet

icke funnit anledning till erinran. Utskottet får i detta sammanhang

i likhet med överstyrelsen framhålla angelägenheten av att fortsättningskurserna

icke inriktas på ett visst examensmål, t. ex. realexamen, varigenom

självständigheten i folkhögskolans arbete skulle komma att äventyras.

I motionen II: 95 har uttalats önskemål örn att de blivande föreskrifterna

örn statsbidrag till fortsättningskurserna komma att möjliggöra ett samarbete

de olika folkhögskolorna emellan vid kursernas anordnande. Med

anledning härav får utskottet framhålla, att det givetvis får förutsättas, att

de bestämmelser, som må komma att utfärdas, icke skola lägga hinder i

vägen för ett sådant samarbete. Med vad sålunda anförts torde motionen få

anses besvarad.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att förevarande anslag

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1945/46 uppföres

med 2 450 000 kronor.

Åberopande det ovan anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 450 000

kronor;

b) att motionen II: 95 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

184:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskaplig kurs. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 192) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

185:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Majit (punkt 193,

s. 436—440) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 350 000 kronor,

föranlett av att ändrade grunder för stipendietilldelningen förutsättas bli

genomförda från och med nästa budgetår. Sålunda föreslås att stipendiernas

månatliga belopp skola höjas

i tredje behovsgraden från högst 45 kronor till högst 75 kronor,

i andra » » » 25 » » » 50 » samt

i första » » » 15 » » » 25 »

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

159

Med anledning av riksdagens skrivelse 1944:8, punkt 183, anbefallde

Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen att, med beaktande av vad riksdagen under

nämnda punkt anfört i ämnet, verkställa utredning rörande ändring av

grunderna för stipendier åt elever vid folkhögskolor samt att med sagda

utredning och det förslag, som därav kunde föranledas, inkomma till Kungl.

Majit.

Skolöverstyrelsen har nu inkommit med nämnda utredning varav framgår

i huvudsak följande.

Nuvarande stipendiebestämmelser. Bestämmelser angående stipendier åt

elever vid folkhögskolor äro meddelade i kungörelsen 1934: 399 (ändrad genom

kungörelsen 1938:335).

Enligt dessa bestämmelser må stipendium tilldelas endast obemedlad och

mindre bemedlad elev. Elev hänföres till endera av tre behovsgrader, varvid

till högsta behovsgraden endast bör räknas elev, som i synnerlig grad

är i behov av understöd. Skolöverstyrelsen meddelar särskilt för sommarkurs

och särskilt för vinterkurs beslut rörande beloppet av det anslag, som

skall tillkomma varje särskild folkhögskola. För elev av tredje (högsta) behovsgraden

må beräknas högst 45 kronor, för elev av andra behovsgraden

högst 25 kronor och för elev av första behovsgraden högst 15 kronor för

varje läsmånad.

Vid beräkningen av stipendiebeloppen tillämpar överstyrelsen sedan budgetåret

1940/41 följande grunder.

Faderns beskattningsbara belopp

till statlig inkomst- och Stipendiebelopp

förmögenhetsskatt Per månad

kronor kronor

0 .............................. 45

1— 250 .............................. 40

251— 500 .............................. 35

501— 750 .............................. 30

751—1 000 .............................. 25

1 001—1 500 .............................. 20

1 501—2 000 .............................. 15

De angivna beloppen nedsättas i regel med 5 kronor för en kapitalbehållning

av 5 000 kronor, med 10 kronor för en kapitalbehållning av 10 000

kronor etc. För sökande, som bor i hemmet, minskas månadsbeloppet med

5 kronor och för sökande, som intager sina måltider i hemmet, med ytterligare

5 kronor. Har sökanden egna tillgångar, reduceras stipendiebeloppen

ytterligare.

Elevernas månadsutgifter jör kost, logi, undervisningsmateriel samt skolavgifter.

Efter att ha lämnat detaljerade uppgifter örn kostnaderna härför

vid landets olika folkhögskolor anför skolöverstyrelsen:

Som framgår av denna utredning variera månadskostnaderna för en folkhögskolelev

icke oväsentligt. Vid S:t Eriks folkhögskola i Stockholm beräknar

man medeltalet för elev till 181 kronor, en siffra som även med hänsyn

tagen till det förhållandet, att skolan saknar elevhem, synes tilltagen i över
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr S.

kant. Lägsta omkostnaderna uppges från Matarengi, där medelutgifterna för

elev uppgå till omkring 70 kronor per månad. Medelkostnaderna per elev

synas för hela landet utgöra under vinterkurs omkring 100 kronor per månad

och under sommarkurs omkring 90 kronor. Anmärkningsvärt är, att

elevernas utgifter för bevistande av en folkhögslcolkurs icke synas stå i

någon påvisbar relation till de olika folkhögskolornas belägenhet inom skilda

dyrortsgrupper. Detta förklaras därav, att nästan samtliga skolor äro internat.

Det hyresbelopp, varje elev erlägger, svarar ofta icke mot de verkliga

omkostnaderna för bostaden. Skolorna ha uppfört elevhem, och elevernas

hyreskostnad är mera beroende på skolans ekonomiska förhållanden än

skolortens dyrortsplacering. Också skolavgiften och materielkostnaden är

helt oberoende av dyrortsplaceringen. Därigenom kan det inträffa, att skolor

belägna på A-ort ha väsentligt högre omkostnader för elever än andra

skolor, placerade i högre dyrortsgrupper. Överstyrelsen anser sig med hänsyn

härtill icke kunna förorda, att stipendiebeloppen göras beroende av dyrortsgrupperingen.

Fråga uppstår då, örn vid beräkning av stipendiebelopp hänsyn bör tagas

till de ganska stora variationerna i fråga om elevernas utgifter. Överstyrelsen

anser sig icke kunna föreslå detta, då det i realiteten innebure, att stipendiebeloppen

sattes lägre för elever vid de skolor, där huvudmannen vidtagit

åtgärder för att nedbringa elevernas omkostnader för en folkhögskolkurs.

Elevernas stijpendieb elion. Härom anför skolöverstyrelsen bland annat

följande.

Av den utredning, överstyrelsen förebragt framgår, att en folkhögskolelevs

omkostnader belöpa sig genomsnittligt till mellan 90 och 100 kronor per

månad. Detta förhållande försvårar i hög grad möjligheten för behövande

elever att uppbringa erforderliga medel för genomgående av folkhögskola.

Om stipendierna skulle avvägas för de medellösa så, att hela kostnaden för

folkhögskolutbildningen bestredes av stipendiemedel, kunde stipendiemaximum

icke sättas lägre än 90 kronor per månad. Emellertid synes det överstyrelsen

skäligt, att också helt obemedlade elever genom att spara av sin

arbetsinkomst under tiden före inträdet på en folkhögskola till någon del

bestrida omkostnaderna vid folkhögskolan. Överstyrelsen vill därför icke

ifrågasätta en höjning av det högsta stipendiebeloppet till 90 kronor per

månad.

Efter att hava redogjort för av lantbruksstyrelsen respektive överstyrelsen

för yrkesutbildning framlagda, under punkten 224 i 1945 års åttonde

huvudtitel redovisade förslag i stipendiefrågan och för folkhögskolornas del

avstyrkt införandet av ett stipendiesystem med grundbelopp och tilläggsstipendier,

som föreslagits av överstyrelsen för yrkesutbildning, anför skolövertyrelsen

följande.

Lantbruksstyrelsens förslag om en höjning av elevstipendierna till 75 kronor

för elev i tredje behovsgraden, 50 kronor för elev i andra behovsgraden

och 25 kronor för elev i första behovsgraden, allt per läsmånad, synes skolöverstyrelsen

väl avvägt också i vad avser folkhögskolelever. Överstyrelsen

förordade i sina den 31 augusti 1939 avgivna petita stipendiebeloppen 60, 40

och 20 kronor per månad till elev i respektive tredje, andra och första behovsgraden.

Den därefter inträdda prisstegringen bleve endast till en del

kompenserad genom en höjning av beloppen till respektive 75, 50 och 25

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

161

kronor. Därtill kommer, att överstyrelsen för sin del finner det synnerligen

angeläget, att likställigheten i stipendiehänseende upprätthållas mellan folkhögskolorna

och lantmanna- och lanthushållsskolorna. Överstyrelsen vill

sålunda förorda, att stipendiebeloppen fastställas till 75 kronor för elev i

tredje behovsgraden, 50 kronor för elev i andra behovsgraden och 25 kronor

för elev i första behovsgraden.

Anslagsbehovet. Skolöverstyrelsen upplyser, att anslaget till stipendier

för innevarande budgetår, 650 000 kronor, motsvarar den ungefärliga medelsåtgången

för budgetåret 1943/44 och anför vidare:

Av de cirka 4 000 elever, vilka under nämnda budgetår av överstyrelsen

befunnits vara berättigade till stipendier, hava över 70 procent tillhört behovsgrad

3 (motsvarande ett belopp av 30—45 kronor per läsmånad). Överstyrelsen

har nu med ledning av de under budgetåret 1943/44 tilldelade

understöden och under förutsättning att den föreslagna höjningen av stipendiebeloppen

vinner riksdagens bifall, företagit en beräkning av anslagsbehovet

för budgetåret 1945/46. Överstyrelsen har därvid funnit, att anslaget

till stipendier åt elever vid i nuvarande folkhögskoleorganisation ingående

kurser under angivna förutsättning bör höjas med cirka 75 procent

av nu utgående anslag. Medelsbehovet torde sålunda böra beräknas till i

runt tal 1 150 000 kronor.

Skolöverstyrelsen erinrar vidare örn att den i skrivelse den 11 oktober

1944 föreslagit anordnande av fortsättningskurser på fyra veckor vid folkhögskolor

m. m. under budgetåret 1945/46. Eleverna vid dessa kurser ha

förutsatts skola åtnjuta stipendier enligt samma grunder som övriga folkhögskolelever.

Till stipendier åt dessa elever, vilkas antal preliminärt beräknas

till 480, varav 60 procent anses bliva stipendieberättigade, har skolöverstyrelsen

beräknat ett belopp av i runt tal 15 000 kronor. Till stipendier åt

elever vid folkhögskolor för budgetåret 1945/46 har skolöverstyrelsen sålunda

beräknat ett belopp av sammanlagt 1 165 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Under hänvisning till vad jag yttrar beträffande överstyrelsens för yrkesutbildning

förslag angående ändrade grunder för stipendier åt elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning, finner jag mig kunna tillstyrka

en höjning av stipendiebeloppen i respektive behovsgrader på sätt

skolöverstyrelsen föreslagit. Jag förutsätter därvid, att för tillämpningen av

stipendiegrunderna skola — i samråd med lantbruksstyrelsen och överstyrelsen

för yrkesutbildning — utarbetas anvisningar, så att enhetliga normer örn möjligt

erhållas för bedömningen av elevernas stipendiebehov vid ifrågavarande

ungdomsskolor. Det förefaller också vara skäligt, att elever i folkhögskolornas

fortsättningskurser komma i åtnjutande av stipendier i likhet med övriga

folkhögskolelever, då dessa kurser, som avses pågå under fyra veckor, böra

betraktas som en omedelbar påbyggnad på en vanlig folkhögskolekurs.

Vid ett bifall till det av mig tillstyrkta förslaget torde det få ankomma på

Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Å det anslag, 1 165 000 kronor, som skolöverstyrelsen äskat för nästkommande

budgetår, synes det vara möjligt att göra vissa besparingar. Vid bedömningen

av elevernas stipendiebehov bör en glidande stipendieskala med

ett högsta belopp av 75 kronor tillämpas. Därvid bör beaktas, att

de förhöjda stipendierna främst komma de helt obemedlade och. de verkligt

Bihang till riksdagens protokoll 19''i5. G nami. Nr S. 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

behövande av de mindre bemedlade till godo, samtidigt som en viss sparsamhet

iakttages beträffande särskilt de ur ekonomisk synpunkt bäst ställda

av de stipendieberättigade eleverna. Även med hänsynstagande till övriga förhållanden,

som böra beaktas vid bedömningen av stipendiebehovet och som

jag berört i mitt yttrande angående stipendier vid yrkesskolorna, torde en viss

besparing kunna ernås. Jag finnér därför, att det av skolöverstyrelsen äskade

anslaget torde kunna avrundas nedåt till i runt tal 1 000 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsens utredning

givit vid handen, att elevernas kostnader för genomgång av folkhögskolornas

vinter- och sommarkurser genomsnittligt för hela landet för

närvarande belöpa sig till i medeltal 100 kronor under vinterkurs (huvudkurs)

och 90 kronor under sommarkurs, allt för månad räknat. Detta innebär

givetvis en stegring i jämförelse med förhållandena före det nu pågående

kriget. Stipendiebeloppen ha däremot icke undergått någon motsvarande

höjning. Skolöverstyrelsens, av departementschefen tillstyrkta förslag

innebär, att stipendiebeloppen från och med nästa budgetår skola

höjas, i tredje behovsgraden från 45 till 75 kronor, i andra från 25 till 50

kronor och i första från 15 till 25 kronor. Utskottet finner åtskilliga skäl tala

för principen att helt obemedlade elever böra kunna få alla sina kostnader

för genomgång av en folkhögskolekurs täckta genom stipendier — helt eller

till väsentlig del av statsmedel. Utskottet anser sig dock icke i detta sammanhang

böra taga ställning till denna fråga, utan anser sig för närvarande böra

godtaga de av skolöverstyrelsen föreslagna stipendiegrunderna att gälla för

nästa budgetår.

Med anledning av vad departementschefen anfört rörande grunderna för

stipendietilldelningen inom ramen för de för de särskilda behovsgraderna

gällande högsta beloppen anser sig utskottet böra framhålla, att utskottet

förutsätter, att ingen skärpning av de nu tillämpade fördelningsgrunderna

kommer till stånd, utan att en effektiv förbättring av stipendieförmånerna i

olika behovsgrader kommer de behövande eleverna till godo.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med 1 000 000 kronor.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000

kronor.

186:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. Kungl.

Majit har (punkt 194, s. 440—442) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor:

Understöd för utbildning av lärare för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 4 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr S. G. Wahlund

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Statsutskottets utlåtande nr 8.

m. fl. (I: 162) och den andra inom andra kammaren av herr II. R. Nilson i

Spånstad (11:247), vari hemställts, l:o) att riksdagen måtte anslå 11000

kronor för anordnande under hösten innevarande år av en fortbildningskurs

i sociala och socialpolitiska frågor för lärare i samhällsämnen vid landets

folkhögskolor, administrerad av centralförbundet för socialt arbete och

svenska folkhögskolans lärarförening och utformad efter program, som

Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen bemyndigas att fastställa; samt 2: o)

att riksdagen likaledes matte anslå 10 000 kronor att användas för föreläsnings-

och undervisningsverksamhet vid landets folkhögskolor av till skolorna

icke knutna lärare, bedriven i stort sett som ovan sagts och anordnad

av organ, som Kungl. Majit finner lämpligt att härtill utse.

Centralförbundet för socialt arbete och svenska folkhögskolans lärarförening

ha i en gemensam skrivelse till Kungl. Majit framställt de förslag,

som nu upptagits i nämnda motioner. I nämnda skrivelse har anförts följande.

Socialpolitikens starka utveckling har ställt den kommunala självstyrelsen

Pj) prov. Det har ofta omvittnats, att betydelsefulla reformer försenats

eller förfuskats vid genomförandet på grund av lokala myndigheters bristande

intresse och förmåga liksom på grund av frånvaron av en vaken och upplyst

opinion. Inför den omorganisation av socialvården, som nu förberedes, gör sig

behovet av ökad upplysning om vår socialvård, dess uppgifter och medel gällande

med särskild styrka. Det är icke nog att sörja för en tillfredsställande

utbildning av socialvårdstjänstemän. Den kommunala demokratien kräver upplysning

och insikter i samhällsfrågorna hos en bred allmänhet, örn en tillfredsställande

rekrytering tili förtroendeposterna skall kunna äga rum och en nödvändig

kontroll över såväl dessa posters innehavare som även tjänstemännen

utövas.

Folkhögskolan synes vara sällsynt väl skickad för uppgiften att skänka

socialpolitisk utbildning. Dess möjligheter i detta hänseende böra tillvaratagas.

Undervisning rörande den svenska social.vårdens problem och former bedrives

redan nu vid folkhögskolorna, men då. lärarna i allmänhet sakna erforderlig

utbildning på detta område, blir undervisningsresultatet, ej vad det borde vara.

Tva utvägar erbjuda sig, da det gäller att bota denna brist. Man kan anordna

en särskild fortbildningskurs för folkhögskolans ordinarie lärare i samhällsämnen

och man kan ställa utomstående föreläsare till folkhögskolornas förfogande. Centralförbundet

och lärarföreningen föreslå en kombination av dessa åtgärder.

Den tänkta fortbildningskursen bör omfatta en tid av 2 veckor, varunder sammanlagt

35 dubbeltimmar ägnas åt föreläsningar med efterföljande diskussioner

rörande sådana frågor som socialpolitikens aktuella utvecklingslinjer, barnavården,

ungdomsvården, bostadsfrågan o. s. v. För att få till stånd den önskvärda

allmänna anslutningen till kursen synes det nödvändigt, att deltagarna

icke belastas med några nämnvärda kostnader för densamma. Preliminära kostnadsberäkningar

upptaga till föreläsningsarvoden, reseersättningar och föreläsares

traktamenten 4 000 kronor, till inackordering för 50 kursdeltagare 3 900

kronor, till kursdeltagares resor 2 500 kronor samt till duplicering av föreläs
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

ningar m. m. 600 kronor, sammanlagt 11 000 kronor. Det förutsattes, att anslaget

till kursen skall förvaltas av centralförbundet och lärarföreningen.

Anordnandet av föreläsningar vid folkhögskolorna i sociala och socialpolitiska

frågor synes kunna organiseras i viss mån efter mönster av föreläsningsförbundets

verksamhet. Dock bör den förstnämnda verksamheten lämpligen stå under

särskild ledning. Man bör söka få till stånd en sammanhängande, helst över

några dagar utsträckt undervisning. Centralförbundet och lärarföreningen föreslå,

att i första hand ett reservationsanslag å 10 000 kronor anvisas för ändamålet.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt anvisande av ett anslag av 4 500 kronor till

en kurs av ifrågavarande slag för utbildning av lärare. Överstyrelsen anför:

Överstyrelsen delar den uppfattning om behovet av en vidgad undervisning

i socialpolitiska frågor vid folkhögskolorna, som ligger till grund för framställningen,

och vitsordar önskvärdheten av att folkhögskolans lärare sättas i tillfälle

att erhålla en utbildning, som gör dem mera skickade att vid undervisningen

i samhällslära behandla socialpolitik och därmed sammanhängande frågor.

Av de framförda yrkandena anser överstyrelsen förslaget örn en lärarkurs

vara det mest angelägna. Huruvida denna kurs bör efterföljas av särskild föreläsningsverksamhet

vid folkhögskolorna enligt föreslagna riktlinjer, anser överstyrelsen

vara en fråga, vars avgörande bör anstå, till dess den i samband med

lärarkursen hunnit närmare belysas. Överstyrelsen erinrar örn att den i sina

anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 upptagit ett anslag av 4 500 kronor till

utbildning av lärare vid folkhögskolor. Detta anslag torde lämpligen lairnia

användas för anordnande av en utbildningskurs i sociala och socialpolitiska frågor

i huvudsaklig enlighet med det förslag, som framlagts av centralförbundet

och lärarföreningen. Med hänsyn till anslagets otillräcklighet måste dock såväl

kursplanens omfång som deltagarantalet reduceras. Ehuru överstyrelsen behjärtar

behovet av högre anslag för ifrågavarande ändamål, vill överstyrelsen

under nuvarande förhållanden icke föreslå höjning av det sistnämnda beloppet.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt överstyrelsens förslag örn

anvisande av ett anslag av 4 500 kronor till en lärarkurs i av överstyrelsen

föreslagen omfattning. Frågan örn beredande av möjlighet för folkhögskolorna

att tillkalla utomstående föreläsare i socialpolitiska ämnen har departementschefen

ansett vara av jämförelsevis mindre vikt.

I motionerna 1:162 och 11:24-7 framhållas liknande synpunkter som de

som framkommit i ovannämnda framställning.

T åksom departementschefen och motionärerna har även utskottet funnit

en förstärkning av upplysningsverksamheten i sociala och socialpolitiska

frågor vara välbehövlig och anser liksom de, att folkhögskolornas möjligheter

härvid böra utnyttjas. Utskottet får därför tillstyrka, att ett anslag

anvisas för anordnande av en kurs i dylika frågor för folkhögskollärare. Beträffande

anslagets storlek ansluter sig utskottet till skolöverstyrelsens av

departementschefen förordade förslag örn anvisande av 4 500 kronor för ändamålet

och anser sig icke böra biträda det i motionerna I: 182 och II: 247 fram
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ställda yrkandet om en höjning av detta, belopp till 11 000 kronor. Utskottet

kan icke heller biträda det i nämnda motioner framställda förslaget örn anvisande

av 10 000 kronor att användas till bekostande vid folkhögskolorna av

en särskild föreläsningsverksamhet enligt i motionerna förordade riktlinjer.

Folkhögskolorna torde icke, även om statsmedel icke nu anvisas för ändamålet,

vara utan möjligheter att anlita utomstående lärarkrafter. Dessutom

förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t tillvaratager de erfarenheter, som

vinnas av den planerade fortbildningskursen, och föreslår den ytterligare

medelsanvisning, som kan befinnas påkallad i syfte att få till stånd en ökad

upplysningsverksamhet inom ifrågavarande område.

Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner få anses besvarade.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning

av lärare för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av 4 500 kronor;

b) att motionerna 1:162 och II: 247 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

Abnormundervisningen.

187:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Läroanstalter för blinda:

Omkostnader. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Avlöningar. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 195) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande vilket härmed

anmäles.

188:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 443), vilket innebär en anslagsminskning

med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 10 200 kronor.

189:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 444), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 kronor.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

190:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 198, s. 444), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 9 000

kronor.

191 :o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Dövstumskolorna: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 199) föreslagit riksdagen i fråga

örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

192:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 444

och 445), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kronor.

193:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 445), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt

vissa fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

194:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 445), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, föranledd av ökad belastning å anslaget,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma barn för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 22 000 kronor.

195:o) Dövstump raster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 446), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpröster och dövstumkonsulenter:

Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 43 000 kronor.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

167

196:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 446 och 447), vilket innebalen

anslagshöjning med 2 400 kronor, avseende dövstumkonsulenternas reseanslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 18 000 kronor.

197:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Majlis

förslag (punkt 205, s. 447), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 1 000 kronor.

198:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 447 och 448), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för

dövas väl för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 8 000

kronor.

Yrkesundervisningen.

199:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 207, s. 449—462) föreslagit riksdagen att dels besluta att i personalförteckningen

för överstyrelsen för yrkesutbildning skall tills vidare från

och med budgetåret 1945/46 uppföras en befattning som byråingenjör i lönegraden

Eo 21, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

överstyrelsen för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46, dels ock till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hos Kungl. Majit gjort framställning

om centralisering till överstyrelsen av upphandlingen

av stadigvarande undervisningsmateriel vid

vissa läroanstalter, nämligen kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning i allmänhet, centrala verkstadsskolor, flygmekanikerskolan

i Mölndal samt skolor för viss arbetslös ungdom. Under hänvisning till att

denna upphandling för närvarande beträffande flygmekanikeravdelningar

verkställes centralt av krigsmaterielverket i samråd med överstyrelsen och vad

angår övriga avdelningar vid skolorna av vederbörande rektor eller skolstyrelse,

har överstyrelsen i nämnda skrivelse anfört i huvudsak följande.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Den centrala upphandlingen till flygmekanikeravdelningarna har förutom avsedd

besparing även medfört, att enhetlig utrustning anskaffats till de olika

avdelningarna. Den omständigheten, att upphandlingen skett i samråd mellan

två olika ämbetsverk, har emellertid haft till följd en viss tungroddhet i organisationen

samt dessutom svårigheter med uppdelningen av arbetsuppgifterna

ämbetsverken emellan.

Det torde icke vara något tvivel underkastat, att en central upphandling

av materiel till skolorna skulle medföra mycket stora besparingar såväl för

statsverket som för skolornas huvudmän. Vid en dylik upphandling av den

storleksordning, varom här är fråga, torde prisreduceringar kunna påräknas med

i varje fall 5 procent men sannolikt omkring 10 procent av det inköpspris, som

bomme att betingas, därest skolorna var för sig verkställde inköpen. Å de av

skolorna för budgetåret 1944/45 för ändamålet begärda statsbidragen, sammanlagt

2 030 000 kronor, skulle sålunda genom nämnda prisreducering för statsverkets

vidkommande kunna göras en besparing av 100 000—200 000 kronor.

För huvudmännen för de kommunala anstalterna för yrkesundervisning skulle

besparingarna kunna uppskattas till 20 000—40 000 kronor och för huvudmännen

för de centrala verkstadsskolorna till 5 000—10 000 kronor. En ytterligare

avsevärd besparing kan emellertid förutses vid en central upphandling. Därvid

erhålles nämligen en vida större överblick över marknaden än den varje särskild

skola kan hava, varigenom i varje fall för olika behov den billigaste inköpskällan

kan anlitas. Den kostnadsbesparing, som på så sätt kan ernås, kan emellertid

givetvis icke angivas i siffror.

En central upphandling medför vidare de fördelarna, att större garanti erhålles

för att inköpen ske ändamålsenligt, ävensom att skolornas utrustning blir

mera enhetlig.

Den centrala upphandlingen synes böra omhänderhavas av överstyrelsen, som

redan nu har att pröva skolornas förslag till materielanskaffning ur synpunkten

av materielens lämplighet..

I anslutning härtill har överstyrelsen föreslagit, att såsom villkor för åtnjutande

av statsbidrag upphandlingen i den utsträckning, överstyrelsen i varje

fall bestämmer, skall ske centralt genom överstyrelsens försorg.

För handläggningen av med den föreslagna centrala upphandlingen förenade

göromål har överstyrelsen funnit erforderligt med en personalförstärkning inom

överstyrelsens kansli, innebärande anställandet av en ingenjör i lönegrad

Eo 21 och en assistent i lönegrad Eo 17. Härom har överstyrelsen vidare

anfört:

Ingenjören bör besitta nödvändig sakkunskap på det maskintekniska området,

särskilt med avseende å för skolorna erforderlig materiel, men framför

allt hava ingående erfarenhet från affärslivet. Någon fordran å högskole- eller

därmed jämförlig utbildning torde icke böra ställas å honom. Assistenten skall

hava till uppgift att biträda ingenjören med uppsättande av köpehandlingar

såsom beställningsbrev och specifikationer, att kontrollera fakturor och följesedlar,

övervaka leveranstider, m. m.

Över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret, krigsmaterielverket,

statens sakrevision och handelskamrarnas nämnd.

Departementscliejen har beträffande denna fråga anfört huvudsakligen

följande.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

169

I syfte att ernå en mera ändamålsenlig oell enhetlig utrustning samt för vinnande

av besparingar vid upphandlingen har överstyrelsen för yrkesutbildning

nu föreslagit, att såsom villkor för statsbidrags åtnjutande anskaffningen av

stadigvarande undervisningsmateriel vid ifrågavarande läroanstalter skall ske

centralt genom överstyrelsens försorg,! den utsträckning överstyrelsen för varje

särskilt fall bestämmer. I remissyttrandena har även i allmänhet en centralisering

av upphandlingen förordats. Handelskamrarnas nämnd har dock ansett

central upphandling böra förekomma endast i begränsad omfattning. Beträffande

spörsmålet, åt vilket ämbetsverk upphandlings verksamheten bör anförtros,

ha delade meningar framträtt. Statskontoret har sålunda ansett denna

böra omhänderhavas av krigsmaterielverket, mot vilket sistnämnda ämbetsverk

förklarat sig ej ha något att erinra. Statens sakrevision och handelskamrarnas

nämnd åter ha funnit överstyrelsen för yrkesutbildning vara mest lämpad

för handhavande av verksamheten i fråga.

För egen del är jag av den uppfattningen, att en centralisering av anskaffningen

av här avsedd materiel bör möjliggöras. Med hänsyn tili omfattningen

av de statsbidrag, som utgå för ändamålet, är det enligt min mening önskvärt,

att staten härvidlag erhåller ökat inflytande. Genom central anskaffning torde

icke blott avsevärda ekonomiska vinster kunna göras — och detta gäller såväl

för statens som kommunernas vidkommande — utan även större garantier vinnas

för att ur pedagogisk synpunkt tillfredsställande materiel erhålles vid

de olika läroanstalterna. Erfarenheterna av krigsmaterielverkets upphandling

av materiel för flygmekanikeravdelningarnas räkning ha även visat, att en centralisering

medför betydande ekonomiska fördelar.

Med avseende å frågan, åt vilken myndighet den centrala anskaffningen av

här avsedd materiel bör anförtros, torde böra uppmärksammas, att — då det

gäller bestämmandet av materielens beskaffenhet — dess ändamålsenlighet ur

undervisningssynpunkt bör tillmätas avgörande betydelse. Överstyrelsen för

yrkesutbildning besitter sakkunskap härutinnan. Såsom sakrevisionen framhållit

är den materiel, som krigsmaterielverket har att anskaffa, i betydande omfattning

av annan karaktär, nämligen av typen produktionsmateriel. Krigsmaterielverket

har sålunda företrädesvis att vid sin materielanskaffning anlägga

synpunkter, som icke avse materielens värde ur undervisningssynpunkt. Enligt

min mening är med hänsyn härtill överstyrelsen för yrkesutbildning bäst skickad

att omhänderhava med en central anskaffning förenade göromål. Vid detta

ståndpunktstagande har jag icke förbisett, att vid bestämmandet av vilken

materiel, som skall ifrågakomma, utrymme bör givas även åt industriella och

ekonomiska synpunkter. Då yrkesundervisningen avser att tillhandahålla industrien

arbetskraft, föreligger sålunda ett intresse, att undervisningsmaterielen

även så långt möjligt ansluter sig till den utrustning, som kommer till användning

inom vederbörande industrigren. Vid anskaffning av materiel av standardeller

masskaraktär bör även sakkunskap rörande marknads- och övriga ekonomiska

frågor få tillfälle att göra sig gällande. Men såsom sakrevisionen framhållit

torde dessa synpunkter kunna bliva i erforderlig utsträckning tillgodosedda,

därest överstyrelsen vid handläggning av frågor rörande bestämmandet av maskintyper

m. m. samråder med representanter för vederbörande industrigren

och, så vitt gäller anskaffning av standardiserad materiel, anlitar den sakkunskap,

som därutinnan förefinnes hos krigsmaterielverket, genom att samråda

med detta.

Örn det sålunda synes böra ankomma å överstyrelsen att bestämma den materiel,

för vilken statsbidrag skall utgå, lärer det även vara lämpligt, att själva

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

upphandlingen av ifrågakommande materiel principiellt förlägges till överstyrelsen.

Att anförtro inköpen åt krigsmaterielverket torde icke medföra några

nämnvärda fördelar. Redan för ett rationellt handhavande av de i anskaffningsförfarandet

ingående göromål, som avse maierielens bestämmande, kräves,

såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen, en förstärkning av

överstyrelsens personal. Någon ytterligare personal har icke ansetts erforderlig,

därest jämväl själva upphandlingen förlädes till överstyrelsen, under det

att en förläggning av upphandlingen till krigsmaterielverket skulle påkalla en

personalförstärkning även för detta verks vidkommande.

Vad härefter angår den omfattning, i vilken upphandlingen av ifrågavarande

materiel skulle centraliseras, så innebär överstyrelsens förslag — såsom förut

nämnts — att som villkor för statsbidrags åtnjutande inköpen skulle ske

genom överstyrelsens försorg, i den utsträckning överstyrelsen bestämde. Enligt

min mening föreligger emellertid anledning att även framledes medgiva

statsbidrag, även örn inköpen av ifrågakommande materiel icke ske genom

överstyrelsens försorg. Att märka är att kommunerna till en del bidraga

till anskaffningskostnaderna. För de kommunala anstalterna för yrkesundervisning

i allmänhet uppgå sålunda kommunernas bidrag till 50 procent

av kostnaderna. På sätt handelskamrarnas nämnd anfört lia därför de

olika kommunerna ett påtagligt intresse av att affärsmännen inom vederbörande

kommuner komma i fråga som leverantörer. Detta intresse synes

mig böra tillgodoses. Särskilt torde det vara lämpligt, att mindre kompletteringar

av utrustningen och anskaffning av materiel för den löpande verksamheten

ske genom vederbörande rektorers eller skolstyrelsers försorg. En

central upphandling jämväl i sådana fall torde endast medföra omgång och

tidsutdräkt vid anskaffningen, utan att några fördelar ur ekonomisk synpunkt

därmed vinnas. Däremot synes det önskvärt, att överstyrelsen i

regel medverkar vid upphandlingen av större och dyrbarare maskiner. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare anvisningar rörande

ifrågavarande upphandlingsverksamhet.

För handläggningen av med materielanskaffningen förenade göromål har

överstyrelsen hemställt örn en personalförstärkning med en ingenjör i lönegraden

Eo 21 och en assistent i lönegraden Eo 17. Då dessa göromål äro av arbetskrävande

natur och med hänsyn till vikten av att överstyrelsen erhåller för

uppgifterna väl kvalificerade tjänstemän, har jag ingen annan erinran mot

överstyrelsens förslag härutinnan, än att assistenten i avbidan på närmare erfarenhet

rörande göromålens omfattning synes böra anställas mot arvode. Jag

tillstyrker sålunda inrättandet av en befattning som byråingenjör i lönegraden

Eo 21 och en arvodesbefattning som assistent. Vid anslagsberäkningen utgår

jag från, att arvodet åt sistnämnde befattningshavare bestämmes till omkring

6 000 kronor örn året.

Avlöningsanslaget beräknas av departementschefen för nästa budgetår böra

uppföras med 350 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med 108 000

kronor, föranledd — frånsett från inrättandet av ovannämnda två tjänster

för handläggning av med materielanskaffningen förenade göromål — huvudsakligen

av att verksamheten för yrkesutbildning av arbetskraft numera överflyttats

från arbetsmarknadskommissionen till överstyrelsen för yrkesutbildning.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 171

Utskottet har funnit, att övertygande skäl blivit anförda för att upphandlingen

av stadigvarande undervisningsmateriel vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning i allmänhet, centrala verkstadsskolor, flygmekanikerskolan

i Mölndal samt skolor för viss arbetslös ungdom skall i stort

sett ske centralt genom överstyrelsens för yrkesutbildning försorg. I anslutning

till vad departementschefen anfört rörande den omfattning, i vilken upphandlingen

av ifrågavarande materiel bör centraliseras, vill utskottet framhålla,

att utskottet delar departementschefens uppfattning därom, att mindre

kompletteringar av utrustningen och anskaffning av materiel för den löpande

verksamheten må verkställas av vederbörande rektorer och skolstyrelser.

Överstyrelsen bör däremot handhava upphandlingen av större och dyrbarare

maskiner. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare

anvisningar rörande ifrågavarande upphandlingsverksamhet.

Utskottet biträder departementschefens förslag om anställande hos överstyrelsen

av en ingenjör i lönegraden Eo 21 och en assistent med ett årligt

arvode av omkring 6 000 kronor för handläggning av de med materielanskaffningen

förenade göromålen.

Vad departementschefen i övrigt under denna punkt föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för överstyrelsen

för yrkesutbildning skall tills vidare från och med budgetåret

1945/46 uppföras en befattning som byråingenjör i lönegraden

Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 106 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .... » 7 000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis

................................ » 21 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..................... » 179 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 37 000

Summa kronor 350 000;

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000

kronor.

Utskottet.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

200:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 462 och 463), vilket innebär en

anslagshöjning med 10 000 kronor, huvudsakligen avseende anslagsposterna

till reseersättningar och expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

201:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 209, s. 463—478), vilket innebär en anslagshöjning med 168 000

kronor, föranledd bland annat av inrättande av nya parallellavdelningar vid

de tekniska läroverken i Göteborg och Stockholm samt inrättande av en teleteknisk

linje vid tekniska gymnasiet i Örebro hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 rektorer, avlöningsgrupp I .................... E13

3 rektorer, » II....................E 12

6 rektorer, » III.................... Eli

70 lektorer.................................... A 27

7 vaktmästare ................................ A 7

9 vaktmästare ................................ A 6

1 vaktmästare................................ A 5

Tjänsteman å övergångsstat.

1 verkstadsingenjör ........................... A 22

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20 :e.

16 adjunkter................................. Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis

kronor 873 000

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

173

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skollä
kare

m. m., förslagsvis

............kronor 15 100

b. Arvoden åt bibliotekarier

......... » 5 245

c. Arvoden åt bokfö
rings-

och skrivbiträden

åt rektorer » 12 850 kronor 33195

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.......... » 726 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 185 000

Summa kronor 1 817 195;

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m.....kronor 29 195

Nettoutgift kronor 1 788 000;

c) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 788 000 kronor.

202:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 210, s. 478—480), vilket innebär en anslagshöjning med 33 300

kronor, huvudsakligen avseende delposten till bränsle, lyse och vatten, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 188 800

kronor.

203:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 211, s. 480—483), vilket innebär en anslagshöjning nied

15 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 134 300 kronor.

204:o) Tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för tekniska

läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212,

s. 483), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp, som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Laboratorieutrustning

m. m. för tekniska läroverket i Stockholm för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

205:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Marits

förslag (punkt 213, s. 483—485), vilket innebär en anslagshöjning med

15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

206:o) Tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 485 och 486), vilket innebär

uppförande på riksstaten av ett särskilt anslag för ifrågavarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Föreläsningar och

fortbildningskurser för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 18 200 kronor.

207:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Majit har (punkt 215,

s. 486—493) föreslagit riksdagen att till Understöd åt handelsgymnasier för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 409 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. A. Lindblom m. fl.

(I: 157) och den andra inom andra kammaren av herr F. Kristensson m. fl.

(II: 217), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville begära

dels att vid vissa handelsgymnasier måtte inrättas examen för elever,

som åtnjutit enskild undervisning, dels att Kungl. Majit måtte uppdraga åt

överstyrelsen för yrkesundervisning att snabbt uppgöra förslag till plan m. m.

för en sådan examens anordnande.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 39 000 kronor, avseende

dels att bereda statsunderstöd till ett av Stockholms stad planerat

han delsgymnasium med två linjer, en tvåårig med dagundervisning och en

fyraårig med aftonundervisning, ävensom till en ettårig kurs för studenter vid

Sundvalls handelsgymnasium. Av det angivna beloppet, 39 000 kronor, hänföra.

sig 30 000 kronor till den tvååriga och 2 000 kronor till den fyraåriga

kursen vid ovannämnda handelsgymnasium i Stockholm samt 7 000 kronor

till den ettåriga kursen vid Sundsvalls handelsgymnasium.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag.

Vidkommande det i motionerna I: 157 och lii 217 framställda yrkandet får

utskottet erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt beslut av

Kungl. Majit den 22 december 1943 bemyndigats att tillkalla särskilda sakkunniga

för utredning rörande vissa grenar av handelsundervisningen m. m.

I de för denna utredning givna statsrådsdirektiven har framhållits, att det

syntes angeläget att de sakkunniga sökte finna utvägar för en lösning av frågan

örn en särskild privatistexamen för sådana personer, som bedreve sina studier

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 175

utanför handelsgymnasierna. Då det i motionerna berörda spörsmålet sålunda

redan uppmärksammats fran Kungl. Maj:ts sida saknas enligt utskottets

mening anledning att i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning i av

motionärerna angiven riktning. Utskottet, som har sig bekant, att omförmälda

utredning ännu icke igångsatts, hyser den förhoppningen att detta snarast

möjligt kommer att ske, sa att de betydelsefulla frågor utredningsuppdraget

omfattar — däribland jämväl den av motionärerna angivna — bringas till sin

lösning. Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 157 och II: 217 få anses

besvarade.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 409 000 kronor;

b) av motionerna 1:157 och II: 217 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört.

208:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna

216 och 217) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

209:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 494—496), vilket innebär en anslagshöjning

med 500 000 kronor, föranledd av en väntad ökning av medelsåtgången,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor

rrv. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 3 500 000 kronor.

210:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 219) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

21 Ilo) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, s. 496—498), vilket innebär cn anslags
-

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande nr 8.

minskning med 55 000 kronor, föranledd av den pågående omorganisationen

av ifrågavarande skolor till centrala verkstadsskolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss

arbetslös ungdom för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 95 000 kronor.

212:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 498—502), vilket innebär uppförande av

anslaget med ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

213:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flvgmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 502—504), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan

i Mölndal för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kronor.

214:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 504—506), vilket

innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor, föranledd av anordnandet av

vissa kompletteringskurser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för

utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 41 600 kronor.

215:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor. Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid

verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid flygmekani
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

177

kerskolan i Mölndal. Kungl. Maj:t har (punkt 224, s. 506—524) föreslagit

riksdagen att dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor,

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 1 200 000 kronor, dels till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor,

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av stipendiernas belopp och i

samband därmed en höjning av ifrågavarande anslag, nu sammanlagt

2 075 000 kronor, med 865 000 kronor till 2 940 000 kronor. Stipendiemaximum

skall enligt förslaget höjas till 75 kronor för tredje behovsgraden, 50

kronor för andra behovsgraden och 25 kronor för första behovsgraden, allt för

månad räknat.

I skrivelsen 1944: 8, punkt 213, jämförd med punkt 183, anförde riksdagen

med anledning av de två likalydande motionerna I: 89 och II: 138,

att skäl syntes tala för en skyndsam översyn av grunderna för stipendier

åt elever vid kommunala och enskilda yrkesskolor. Den nuvarande

maximeringen av stipendiebeloppen hade oförändrat varit gällande alltsedan

budgetåret 1938/39, trots att levnadskostnaderna under tiden

undergått en betydande höjning. En särskild anledning att nu företaga en

översyn av stipendiegrunderna förelåge även på grund av den arbetslöshetskris,

som kunde befaras inträda efter ett vapenstillestånd. Översynen

borde omfatta såväl en prövning av stipendiebeloppens lämpliga storlek

som ock en granskning i övrigt av gällande grunder, exempelvis frågan örn

en differentiering av stipendiegrunderna för läroanstalter av olika karaktär

med avseende å kursernas längd, förekomsten av internat o. s. v.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 anbefallt överstyrelsen

för yrkesutbildning att, med beaktande av vad riksdagen anfört i ämnet,

verkställa utredning rörande ändrade grunder för stipendier åt elever

vid under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning,

har överstyrelsen för yrlcesutbildning i underdånig framställning den 17 oktober

1944 med bifogad promemoria angående stipendier åt elever vid anstalter

för yrkesundervisning inkommit med utredning och förslag i ämnet.

Av utredningen inhämtas bland annat följande.

Fördelningen av stipendierna. Enligt nu gällande författning utgår stipendium

av statsmedel till obemedlad eller mindre bemedlad elev, som deltager i

Bihang till riksdagens protokoll 1GV>. G sami. Nr S.

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178 Statsutskottets utlåtande nr 8.

hel sammanhängande yrkesskolkurs med heldagsundervisning av minst 5 månaders

längd.

I sin promemoria har överstyrelsen utrett, hur stipendierna fördelats på de

olika behovsgraderna. Härav framgår, att under treårsperioden 1940/43 av

25 941 elever 11 673 eller 45 procent åtnjutit stipendier. Stipendiaterna fördelade

sig, procentuellt sett, sålunda:

B e h c

V s

g

rad

I

II

III

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr,

kr.

5

10

15

20

25

30

35

40

45

2,5 %

9,2 "/.

8,o %

10.4 ''/.

10,1

i

9.2 ’/.

9,0 •/.

9,9 %

31,7 %

11,

7 %

28,5 %

59,8 %

I promemorian erinras att sedan budgetåret 1940/41 en skärpt behovsprövning

tillämpas.

Denna innebär i stort sett, att de mindre bemedlade numera hava mindre

möjligheter att få stipendier, under det att de obemedlade fortfarande

kunna komma i åtnjutande av det högsta stipendiebeloppet, 45 kronor per

månad. Tidigare kunde sålunda en elev, som bodde i sitt hem under kursen

och vilkens föräldrar hade en taxerad årlig inkomst örn högst 4 000

kronor, komma i åtnjutande av stipendium. Numera utgår som regel icke

stipendium till elev, örn föräldrarnas taxerade inkomst överstiger 2 700

kronor per år. Motsvarande högsta inkomstgräns var i fråga om å kursorten

inackorderad elev 4 600 kronor per år men har nu sänkts till 4 000 kronor

per år.

Vid behovsprövningen utgår överstyrelsen, såsom ovan antytts, från föräldrarnas

taxerade inkomst eller, där styrkt uppgift örn ändrade inkomstförhållanden

under det löpande året föreligger, från denna senare uppgift.

Jämkningar vidtagas dock under hänsynstagande till antalet barn under

16 år i elevens hem, långvarig sjukdom eller dödsfall i hemmet, förekomsten

av skulder, arbetslöshet inom familjen, ägandet av kapital eller egendom

ävensom till andra förhållanden, som påverka hemmets eller elevernas

ekonomi.

Vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom utgå stipendierna enligt

samma behovsgrunder, som vid övriga yrkesskolor, ehuru vid arbetslöshetsskolorna

ett tilläggsstipendium på högst 15 kronor under vissa förutsättningar

tillkommer i den högsta behovsgraden. Av överstyrelsens undersökningar

framgår, att 3 936 elever av hela antalet 4 049 under budgetåren

1940/43, eller cirka 97 procent, kommit i åtnjutande av stipendier,

att i genomsnitt 58.6 procent av samtliga stipendietagare erhållit det högsta

stipendiet, 60 kronor.

Bidrag till eleverna från hemortskommuner och landsting. Enligt en av

överstyrelsen företagen enquéte i augusti 1944 till de yrkesundervisningsanstalter,

vid vilka stipendier av statsmedel utgått under budgetåret 1943/44,

utdelades kommunala understöd till 357 elever i 30 kommunala skolor och

till 60 elever i 9 enskilda skolor för yrkesundervisning. Då hela elevantalet i de

62 kommunala och 33 enskilda skolorna, som lämnat svar, uppgick till respek
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tive 5 532 och 2 841, är det tydligt, att endast en ringa del av eleverna, respektive

6.5 procent i de kommunala och 2.1 procent i de enskilda skolorna, åtnjuter

kommunala understöd.

De kommunala elevunderstöden äro också jämförelsevis små. Av överstyrelsens

undersökning framgår, att cirka 69 procent av de elever, som

erhöllo kommunala understöd under budgetåret 1943/44, fingo ett belopp

på högst 15 kronor i månaden. Endast i ett mindre antal fall (9.8 procent)

utgingo belopp på över 50 kronor i månaden. Dessa högre belopp utgjorde

framför allt understöd för utbildning av invalider och andra partiellt arbetsföra.

Vid centrala verkstadsskolor och verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom

äro kommunala elevunderstöd mera allmänt förekommande. Här variera

understöden i allmänhet mellan 15 och 25 kronor per elev och månad.

Arbetspremier (flitpengar). Praxis att utdela arbetspremier eller flitpengar

åt elever vid verkstadsskolor har stöd i yrkesskolstadgan, där det föreskrives,

. att lärjungarna skola erhålla särskild ersättning, i den mån deras

arbete i skolan kan erhålla produktivt värde.

Överstyrelsen har inhämtat uppgifter från de 40 kommunala skolor för

yrkesundervisning, som budgetåret 1942/43 hade vanliga och inbyggda

verkstadsskolavdelningar, samt från de 5 verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom och de 8 centrala verkstadsskolor, som voro i verksamhet under

nyssnämnda budgetår.

. Inga arbetspremier eller flitpengar utbetalades under budgetåret 1942/43

till eleverna vid 8 av de 40 kommunala verkstadsskolorna. Fem skolor hade

inbyggda verkstadsskolavdelningar. Vid dessa och de så kallade decentraliserade

verkstadsskolorna utgå arbetspremierna i regel med belopp,

motsvarande den arbetslön, som enligt gällande avtal eller enligt å orten

eljest gällande praxis utgår till i yrket anställd lärling på samma utbildningsstadiuim

Då det här närmast är fråga örn lärlingslön, medtagas ej

dessa skolor i förevarande sammanhang.

°Vid övriga 27 verkstadsskolor utgingo arbetspremier eller flitpengar i

någon form. Av de nyssnämnda 27 skolorna utbetalade 19 arbetspremier

eller flitpengar till samtliga elever. Vid dessa 19 skolor varierade beloppen

ganska mycket. I årskurs 1 var lägsta beloppet 2 kronor 50 öre per

elev och månad och högsta 32 kronor per elev och månad. Medianbeloppet

var 7 kronor per elev och månad. För årskurs 2 var lägsta beloppet

8 kronor 10 öre per elev och månad och högsta 48 kronor samt medianbeloppet

16 kronor per elev och månad. I årskurs 4, som endast förekom

vid 6 skolor det år, undersökningen avsåg, voro beloppen ganska betydande.

Vid 2 av dessa skolor kunde en elev salunda i gynnsammaste fal]

erhålla ända upp till 80 kronor per månad.

Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom och de centrala verkstadsskolorna

vörö arbetspremierna under budgetåret 1942/43 i allmän

t lägre än viel övriga verkstadsskolor, som utdelade arbetspremier. Över

hälften av de förra skolorna utdelade i första årskursen högst 5 kronor

per elev och månad. Lägsta beloppet i denna årskurs var 2 kronor och

högsta lo kronor per elev och manad. I andra årskursen varierade beloppen

mellan 3 kronor 64 öre och 26 kronor per elev och månad. I tredje

årskursen var maximibeloppet 15 kronor och i fjärde 20 kronor per elev

och manad.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande nr S.

Beräkning av elevernas utgifter per månad för vistelse vid en yrkesutbildningskurs.

Överstyrelsen har i sin promemoria redogjort för sina undersökningar

angående elevernas kostnader under budgetåret 1943/44, för

a) kost och logi vid helinackordering i särskilda elevhem och i privathem,

b) kläder, c) läroböcker och undervisningsmateriel, d) resor i samband

med kursvistelsen, e) kursavgifter samt f) övriga nödvändiga, personliga

behov.

På grundval av dessa undersökningar har överstyrelsen sökt ge en uppfattning

örn en elevs genomsnittskostnader per månad vid genomgång av

en yrkesutbildningskurs, varvid förutsatts, att eleven icke behöver erlägga

kursavgifter och att han kommer i åtnjutande av sådana förmåner, som i

regel förefinnas vid de kommunala skolorna för yrkesundervisning eller

centrala verkstadsskolor, samt att större nyanskaffning av kläder icke behöver

förekomma under kursen. Då viss begränsning av kostnaderna för

olika ändamål förutsatts, torde man kunna beteckna de sammanlagda

kostnaderna såsom minimikostnader. Överstyrelsens sammanfattning angående

helinackorderad elevs minimikostnad i genomsnitt per månad vid

genomgång av yrkesutbildningskurs återgives här nedan.

Kronor per elev och månad för

Form av helinackordering

kost och

logi

kläder

läroböcker,

undervisnings-

materiel

årliga

resor

övriga

personliga

behov

Summa

1. Elevinternat vid vissa

verkstadsskolor ....

65

10

_

5

10

90

2. Elevinternat vid kom- munala yrkesskolor. .

75

10

5

5

10

105

3. På annat sätt (privat) &

90 (100)

120

10

5

5

10

120 (130)

10

5

5

10

150

I-ort ..........

160

10

5

5

10

190

Överstyrelsens förslag.

Behovet av höjt stipendium. Överstyrelsen framhåller i promemorian härom

bland annat:

I ett demokratiskt samhälle framstår det som ett krav, att en ung

människa oberoende av hemmets sociala och ekonomiska förhållanden

skall kunna få den allmänna medborgerliga och yrkesutbildning, som

svarar emot hennes anlag och intresse och står i överensstämmelse^ med

samhällets behov av utbildad arbetskraft. Det torde av det föregående

utan vidare vara klart, att det nu utgående högsta stipendiet vid de vanliga

yrkesskolorna, 45 kronor, icke är tillräckligt för att säkra en obemedlad

elevs kursvistelse. Minimikostnaden för en inackorderad elev under

kursvistelsen har, såsom här ovan anförts, beräknats till 85 kronor per

månad — kostnaderna för eventuella årliga resor ej medräknade — och

därvid har överstyrelsen ändock förutsatt, att betingelserna för elevens

vistelse vid skolan äro särskilt gynnsamma.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

181

Dyrortsgraderade stipendier. Härom framhålles i huvudsak följande.

Det nuvarande stipendiesystemet tar i sin grunduppläggning icke hänsyn

till någon dyrortsgruppering. Även om man icke kan påvisa, att kostnaderna

för skolvistelsen stå i strikt relation till dyrortsgrupperingen, kan man icke

komma ifrån, att en elev vid skola i hög dyrortsgrupp, där ej särskilda förhållanden

göra sig gällande, har större kostnader för sin kursvistelse än en

elev vid en skola i en låg dyrortsgrupp. Överstyrelsen har dock i sitt slutliga

förslag till stipendiegrunder icke funnit sig böra föreslå några bestämmelser

örn dyrortsgradering. En skälig gradering av stipendiebeloppen med hänsyn

till den skillnad i kostnad för genomgång av utbildningskurs, som kan förefinnas

i olika fall, bör emellertid vid tillämpningen äga rum med iakttagande

av att fastställda maximibelopp må utgå endast å dyraste ort.

Uppdelning av stipendierna i grundbelopp och tillägg. Överstyrelsen

anför bland annat:

För att de verkligt behövande eleverna skola ha tillfälle att erhålla ett om

möjligt tillräckligt stipendium men för att samtidigt nödig sparsamhet skall

kunna iakttagas vid stipendietilldelningen åt framförallt de elever, som under

kursvistelsen lia förmånen att bo i sina hem, har överstyrelsen föreslagit en

uppdelning av stipendierna i gmndbelopp och tillägg, av vilka de förra beräknas

endast med hänsyn till hemmaboende elevs behov för uppehället och de

med kursens genomgång förenade kostnaderna för läroböcker och undervisningsmateriel

samt de senare under hänsynstagande jämväl till sådana fördyrande

betingelser, som göra sig gällande beträffande en del av eleverna, till

exempel intagandet av måltider i skolan, inackordering på kursorten, anskaffning

och underhåll av kläder vid längre kursvistelse samt resor.

Överstyrelsen har på grundval av vissa socialstatistiska uppgifter uppskattat

matkostnaderna för en hemmaboende elev till i genomsnitt minst 55 kronor

per månad i stad och minimikostnaden för böcker och undervisningsmateriel

till 5 kronor per månad. Beträffande kursavgift torde man kunna förutsätta,

att obemedlad elev i allmänhet icke skall behöva erlägga sådan. Beträffande

nödvändiga utgifter för personliga behov utöver mat, logi och kläder har överstyrelsen

räknat med att dessa utgifter för en försiktig och sparsam elev skulle

kunna nedbringas till 10 kronor per månad. Den totala genomsnittliga minimikostnaden

för nu upptagna poster utöver matkostnaderna torde alltså uppgå

till minst 15 kronor per månad. Man kan emellertid räkna med, att eleverna

skola ha möjligheter att i viss utsträckning kunna erhålla medel till sådana

mindre, personliga utgifter, som inräknats här ovan, till exempel genom extra

förtjänster på ferietid, tillfälliga gåvor etc. Det torde därför vara försvarligt

att begränsa den höjning av grundbeloppet, som bör ske med hänsyn till

dessa utgifter, till 5 kronor per månad. Grundbeloppet, som alltså föreslås till

(55 -j- 5 =) 60 kronor, bör med hänsyn till att sistnämnda utgiftsposter äro

variabla angivas som högstbelopp även för obemedlad elev. Sagda grundbelopp

bör tillämpas endast å högsta dyrort. För övriga ortsgrupper bör detsamma

reduceras. — 1 promemorian redogöres närmare för hur denna reducering

skall göras.

Tilläggen, som i vissa fall skola utgå utöver grundbeloppen, beräknas för

obemedlad elev med följande belopp per kursmånad:

5 kronor, örn elev måste intaga en måltid per arbetsdag utom hemmet,

10 kronor, örn elev måste intaga två måltider per arbetsdag utom hemmet,

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande nr 8.

högst 20 kronor, om elev är inackorderad å kursorten,

5 kronor vid fleråriga kurser från den tidpunkt, andra årskursen börjar,

samt

högst 5 kronor som bidrag till resor.

För mindre bemedlad elev beräknas de belopp, som överstyrelsen med

hänsyn till elevens ekonomiska förhållanden kan finna skäliga.

Det högsta stipendiet, som enligt överstyrelsens förslag i något fall skulle

kunna utgå, vore till i Stockholm helinackorderad obemedlad elev, som hade

att vidkännas särskilt höga resekostnader till och från hemorten och bleve

alltså (60 + 20 + 5 =) 85 kronor per kursmånad under första kursåret och

ytterligare 5 kronor, därest ett andra kursår i något fall skulle ifrågakomma.

Stipendier tili elever vid vissa kortare kurser. I promemorian anföres följande.

Såsom tidigare anförts, utgår stipendium endast vid heldagskurs, som pågår

minst 5 månader. Emellertid tar denna bestämmelse icke hänsyn till en form

av yrkesutbildning, som för närvarande förekommer i mindre omfattning men

vars utveckling myndigheterna ha all anledning att gynna. Då riktlinjerna

uppdrogos för vårt yrkesskolväsen, var man inställd på, att den praktiska utbildningen

huvudsakligen skulle ske ute i näringslivet hos företagare inom industri,

hantverk, handel och i viss mån även i hemmen beträffande det husliga

arbetet. De avsnitt av yrkesutbildningen däremot, som i regel ej kunde erhållas

på ett tillfredsställande sätt inom näringslivet eller i hemmet, alltså främst

den yrkesteoretiska utbildningen, skulle eleverna bibringas i lärlingsskolans

yrkesavdelningar under eftermiddags- och kvällslektioner. I en del fall har det

visat sig ändamålsenligt att koncentrera denna kompletterande yrkesutbildning

till sammanhängande kurser med heldagsundervisning. Denna form har särskilda

förutsättningar inom sådana yrken, som icke kunna hålla sig med ett

så stort antal lärlingar på en ort, att aftonkurs lämpligen kan ordnas för dessa

lärlingar. Sådana yrken är urmakaryrket, järn. och färghandelsyrkena, frisöryrket

m. fl. Samma förhållande gör sig också gällande beträffande den mera

kvalificerade yrkesutbildning, som meddelas i de egentliga yrkes- och mästarkurserna.

Dessa kurser pågå emellertid i regel icke så lång tid som fem månader,

och eleverna vid dessa kunna alltså för närvarande icke få statsstipendier.

En koncentrerad, kompletterande yrkesutbildning vid särskilda kurser för lärlingar

eller yrkesmän under en kortare tid än fem månader kan förvisso vara

av stor betydelse, och värdet av denna utbildningsform ökas väsentligt, om

kursutbildningen får återkomma ett par gånger under utbildningstiden. Denna

växelundervisning synes värd all uppmuntran, och kurser av liknande art skulle

med fördel kunna anordnas för lärlingsutbildning även inom andra än hantverksyrken.

Därför förordas, att statsstipendier må kunna beviljas även åt elever

vid här ifrågavarande kurser, även om kurstiden skulle understiga fem

månader. Det torde böra få ankomma på överstyrelsen att bedöma, om en

sådan kortare kurs är av den betydelse, att statsstipendier böra utgå. Stipendier

böra dock beviljas vid kurser under fem månaders längd, endast då det

klart framgår, att det är fråga örn kompletterande yrkesutbildning, som med

hänsyn till sitt ändamål icke behöver omfatta fem månader eller mera.

Överstyrelsens övriga förslag. Beträffande tillämpningen av författningsbestämmelserna

framhåller överstyrelsen bland annat, att överstyrelsen i syfte

att få bättre överensstämmelse med stipendiepraxis vid folkhögskolor och lägre

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

183

lantbruksundervisningsanstalter föreslår, att till grund för bedömningen av

elevs stipendiebehov skall läggas det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara beloppet för föräldrarna i stället för, som nu sker, det

taxerade beloppet.

Särskilt yttrande av ledamot av överstyrelsen. Till protokollet vid sammanträde

med överstyrelsen den 17 oktober 1944 har ledamoten Thomson låtit

anteckna, att han förutsatte, dels att — därest det av överstyrelsen tillstyrkta

förslaget vunne statsmakternas bifall — de däri angivna principerna bomme

att tillämpas även beträffande folkhögskolor och högre lantbruksundervisningsanstalter,

dels att obemedled elev, som erhölle stipendium, skulle vara befriad

från kursavgift.

Statskontoret har avstyrkt en så väsentlig höjning av stipendieförmånerna

som den överstyrelsen föreslagit och i stället förordat ett stipendiemaximum

av 60 kronor för tredje, 35 kronor för andra och 20 kronor för första behovsgraden.

Om överstyrelsens i det föregående relaterade förslag, att stipendier i vissa

fall skulle utgå vid kortare kurser än 5 månader, anför statskontoret:

Någon utvidgning av stipendieverksamhetens omfattning torde under nuvarande

förhållanden icke böra komma till stånd. Sålunda kan statskontoret

icke biträda överstyrelsens för yrkesutbildning förslag, att stipendium skulle

få utgå till elev viel vissa kurser vid yrkesundervisningsanstalter, omfattande

kortare tid än 5 månader. Den kompletterande utbildning, som därmed avses,

torde böra helt bekostas av kursdeltagarna, som längre eller kortare tid varit

ute i förvärvsarbete.

Beträffande ledamoten i överstyrelsen Thomsons yttrande, att obemedlad

elev, som erhölle stipendium, skulle befrias från kursavgift, anför statskontoret

följande.

Statskontoret, som biträder denna uppfattning, får för sin del föreslå, att

såsom villkor för stipendietilldelning föreskrives, att obemedlad elev helt befrias

från erläggande av kursavgift, och mindre bemedlad elev erhåller nedsättning

med minst % eller, där fråga är om elev, hänförlig till första behovsgraden,

med minst % av kursavgiften.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Det förslag, som överstyrelsen för yrkesutbildning avgivit, syftar — såsom

framgår av den nu lämnade redogörelsen — till en väsentlig omläggning

av gällande grunder för stipendier åt elever vid yrkesundervisningsan

st a lie rila. Bland annat skulle stipendierna uppdelas i grundbelopp och

tillägg. Emellertid har såväl skolöverstyrelsen som lantbruksstyrelsen, vilka

beträffande respektive folkhögskolorna och lantmanna- och lanthushållsskolorna

även föreslagit en väsentlig höjning av stipendierna, stannat för att icke ifrågasätta

någon ändring i nu gällande stipendieprinciper. Sålunda har skolöverstyrelsen

uttalat sig mot en uppdelning av stipendierna i grundbelopp och

tillägg vid folkhögskolorna. Även örn skäl kunna åberopas för en uppdelning

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande nr S.

av stipendiet vid yrkesskolorna, finner jag det vara synnerligen angeläget, att

enhetliga principer såsom hittills tillämpas vid samtliga här ifrågavarande

ungdomsskolor. Då det syfte, överstyrelsen avser att vinna med det föreslagna

stipendiesystemet med grundbelopp och tillägg, även torde kunna ernås genom

ett rationellt utnyttjande av det nuvarande systemet med fördelning av de

stipendieberättigade eleverna i tre behovsgrader och med flera differentierade

belopp för varje behovsgrad, finner jag det icke påkallat att i detta avseende

förorda någon ändring. Jag förutsätter emellertid, att överstyrelsens intentioner

i så måtto vinna beaktande, att i de tillämpningsanvisningar, som böra

komplettera stipendieförfattningens mera allmänna bestämmelser, intagas föreskrifter

om att hänsyn skall tagas till fördyrande betingelser för vissa elevers

genomgång av utbildningskurs, såsom inackordering å kursorten, intagandet

av måltider utom hemmet, resor m. m.

Överstyrelsen har vidare föreslagit, att viss hänsyn skall tagas till

dyrortsförhållandena, så att det högsta stipendiebeloppet endast bör ifrågakomma

vid yrkesutbildning å dyraste ort och att en viss reducering av

stipendiebeloppet bör ske för elever, som kunna gå i skolor å billigare orter.

De flesta eleverna i sådana kurser, där stipendier kunna utgå, gå i skolor för

yrkesundervisning, som ligga å relativt hög dyrort. Uppgifter i överstyrelsens

utredning ge vid handen, att cirka 75 procent av hela elevantalet i de vanliga

kommunala och enskilda skolorna för yrkesundervisning (vari icke inräknats

arbetslöshetsskolorna och de centrala verkstadsskolorna) tillhöra

kurser å E—I-ort. Cirka 60 procent av eleverna i dessa skolor bo i sina hem;

cirka 32 procent av eleverna äro inackorderade på annat sätt än i elevhem

vid skolorna och endast cirka 8 procent av eleverna bo i skolornas elevhem.

Vad inackordering å elevhem angår, synas, såsom framgår av överstyrelsens

utredning, elevernas utgifter för sådan inackordering icke stå i

någon påvisbar relation till de skilda dyrortsgrupper, som de olika internaten

tillhöra. Beträffande inackordering på annat sätt kan man i regel påvisa en

viss korrelation mellan å ena sidan kostnaderna för elevs helinackordering

och å andra sidan ortens dyrortsgruppering. Så torde också i stort sett vara

förhållandet beträffande kostnaderna för de elever, som bo i sina hem. För

elever i folkhögskolor, lantmanna- och lanthushållsskolor ställa sig förhållandena

annorlunda. Dels ligga dessa skolor på landsbygden eller i mindre

tätorter, dels inkvarteras eleverna i regel i elevhem eller på annat sätt genom

skolans försorg. Skolöverstyrelsen och lantbruksstyrelsen ha också vid överläggningar

med överstyrelsen i stipendiefrågan framhållit, att det icke är

erforderligt att differentiera stipendierna för elever vid folkhögskolor respektive

lantmanna- och lanthushållsskolor med hänsyn till dyrortsförhållandena.

Då i det enskilda fallet andra ekonomiska faktorer understundom kunna

dominera, så att kursortens dyrortsgruppering icke spelar någon avgörande roll

vid beräkningen av en elevs kostnader för uppehället under kursvistelsen, synes

det mig icke vara lämpligt att sammanknyta stipendietilldelningen med gällande

dyrortsgruppering. Det synes icke heller vara nödvändigt att i författning

särskilt reglera ett hänsynstagande till dyrortsförhållandena å kursorterna,

då ett sådant hänsynstagande måste anses ingå i den allmänna bedömningen

av stipendiebehovet.

Jag delar överstyrelsens uppfattning, att en höjning av stipendierna är befogad,

detta icke minst med hänsyn till att levnadskostnaderna sedan den tid, då

de nuvarande beloppen fastställdes, undergått en avsevärd höjning. De

högsta belopp, som vid nuvarande förhållanden synas vara möjliga, torde

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

185

emellertid vara de, som föreslagits för elever vid folkhögskolor och lantmanna-

och lanthushållsskolor, nämligen 75 kronor per elev och månad i

tredje behovsgraden, 50 kronor per elev och månad i andra och 25 kronor

per elev och månad i första behovsgraden. Då motsvarande belopp för närvarande

äro respektive 45, 25 och 15 kronor, skulle de nya stipendiebeloppen

innebära en höjning av respektive 66% procent, 100 procent och 66% procent

eller åtskilligt mera än höjningen av levnadskostnaderna sedan år 1938.

Jag vill erinra om att överstyrelsen beräknat den genomsnittliga minimikostnaden

för kost och logi till 65 kronor per elev och månad vid inackordering

i elevhem vid vissa verkstadsskolor samt till 75 kronor per elev och

månad i elevhem vid kommunala yrkesskolor. Genom ett stipendium på

75 kronor skulle alltså en obemedlad elev i en del fall kunna tillförsäkras

fritt vivre under kurstiden, om han kan erhålla plats å elevinternat. Däremot

kan ett högsta stipendium å 75 kronor i regel icke täcka kostnaderna

för obemedlad elevs inackordering på annat sätt, till exempel i privathem,

ej heller täcka övriga kostnader, som sammanhänga med genomgång av

utbildningskurs. Såsom överstyrelsen påvisat, kunna dock även obemedlade

elever ha vissa möjligheter att vid sidan av stipendierna erhålla andra

bidrag, till exempel arbetspremier vid verkstadsskolor, förtjänst vid ferieeller

annat fritidsarbete. För elever, som kunna bo i sina hem under kursvistelsen,

bör, därest ej särskilt ömmande omständigheter föreligga, stipendiebeloppet

reduceras avsevärt.

Statskontoret har, såsom förut anförts, föreslagit beloppen 60, 35 och 20

kronor per elev och månad i respektive behovsgrader. Det synes mig dock

vara rimligt, att det högsta stipendiebeloppet åtminstone blir av den storleksordning,

att en obemedlad elev skall ha möjligheter att genomgå en

yrkesutbildningskurs, då gynnsamma helinackorderingsförhållanden kunna

erbjudas. Det måste anses icke minst ur psykologiska och sociala synpunkter

vara oriktigt, att, såsom nu kan befaras vara fallet, en icke obetydlig

del av landets ungdom av ekonomiska skäl skulle vara hindrad

att söka inträde vid av samhället upprättade yrkesskolor. Av överstyrelsens

utredning, liksom även av de uppgifter om kostnaderna, som erhållits beträffande

elever vid folkhögskolor, synes mig framgå, att de av statskontoret

föreslagna stipendiebeloppen icke äro tillräckliga. Jag vill därför tillstyrka,

att stipendiebeloppen i respektive behovsgrader må utgå med högst 75, 50

och 25 kronor per elev och kursmånad. Jag förutsätter, att vid bedömningen

av elevernas stipendiebehov de förhöjda stipendiebeloppen icke må anses som

normalbelopp utan att, såsom hittills skett, beloppen i de olika behovsgraderna

differentieras ytterligare, så att en glidande stipendieskala erhålles. De principer

för behovsprövningen, som jag förordat beträffande stipcndietilldelningen vid

folkhögskolorna, böra jämväl iakttagas i fråga örn stipendietilldelningen vid yrkesundervisningsanstalterna.

Med ett på detta sätt uppbyggt system kan vid

stipendietilldelningen hänsyn tagas till de av överstyrelsen anförda omständigheter,

som verka fördyrande på kostnaderna för kursvistelsen för en del elever.

Överstyrelsens förslag, att stipendier i vissa fall skola kunna utgå vid kurser,

som icke omfatta minst fem månader, avstyrkes av statskontoret. Vad

överstyrelsen anfört i denna del, finner jag dock vara så tungt vägande, att

jag anser, att ett försök bör göras i detta avseende. I vissa fall torde en

reform i denna riktning kunna medföra besparingar, enär det är möjligt,

att en del av nuvarande fem-månadskurser skulle kunna lindras till kurser

av mindre längd lin fem månader, utan att syftet med kursen förfelas, en

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande nr S.

förändring, som kursernas huvudmän böra ha all anledning att medverka

till, om eleverna kunna påräkna stipendier även till kortare kurser. Då

jag finner mig böra tillstyrka överstyrelsens förslag, förutsätter jag, att

överstyrelsen i varje särskilt fall skall pröva, huruvida stipendier böra utgå

till elever i kurser, som icke äro av minst fem månaders längd, och att

därvid stor varsamhet iakttages.

Mot överstyrelsens övriga förslag till ändring av stipendiebestämmelserna

har jag intet att erinra. Vid tillämpningsanvisningarnas utarbetande är det av

vikt, att samarbete sker mellan skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning

och lantbruksstyrelsen, så att, i den mån det är möjligt, enhetliga normer

för behovsprövningen erhållas för stipendietilldelningen vid samtliga här ifrågavarande

ungdomsskolor. Det torde fä ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad här angivits meddela erforderliga bestämmelser

i stipendiefrågan.

Statskontoret bär, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, med anledning

av ledamoten i överstyrelsen Thomsons särskilda yttrande angående

befrielse från kursavgift för sådan obemedlad elev, som erhåller stipendium

av statsmedel, föreslagit, att för stipendieanslag till skolorna borde föreskrivas

vissa villkor angående befrielse från eller nedsättning av kursavgift

för stipendiater. Häremot kan invändas bland annat, att ett sådant villkor

skulle kunna bliva till nackdel för de stipendieberättigade, då det skulle

kunna befaras, att vid de skolor, där kursavgifterna äro av väsentlig betydelse

för skolornas ekonomi, som är fallet vid flertalet enskilda och vissa

kommunala skolor, de stipendiebehövande skulle få mindre möjligheter att

vinna inträde. Icke heller föreligger någon utredning, i vad mån en ändring

i enlighet med förslaget kan påverka skolornas ekonomiska förhållanden.

Jag är icke beredd att nu taga ställning till denna fråga, men jag finner det

vara lämpligt, att frågan upptages och utredes vid en allmän översyn av

statsbidragsgrunderna för yrkesskolorna. Emellertid förutsätter jag i likhet

med överstyrelsen, att obemedlade elever redan nu i stor utsträckning

skola erhålla befrielse från eller nedsättning av kursavgift, utan att föreskrift

härom utfärdas.

Vid ett bifall till överstyrelsens förslag har överstyrelsen beräknat anslagsbehovet

för stipendier åt elever under budgetåret 1945/46 till

1 600 000 kronor vid vanliga kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning,

1 250 000 kronor vid centrala verkstadsskolor, 100 000 kronor

vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och 150 000 kronor vid

flygmekanikerskolan i Mölndal. Under innevarande budgetår äro såsom

nämnts motsvarande anslag upptagna med respektive 1 000 000 kronor,

850 000 kronor, 100 000 kronor och 125 000 kronor. Därest de av mig föreslagna

grunderna vinna riksdagens bifall, torde man böra räkna med cirka

90 procents höjning av nuvarande kostnader för stipendier åt eleverna vid

de förstnämnda skolorna och cirka 40 procent vid de tre övriga, här angivna

slagen av yrkesskolor. Att ökningen blir så avsevärd, beror delvis därpå,

att jag förutsätter, att man även vid yrkesskolorna, såsom sker vid folkhögskolorna

och de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, skall utgå från

beskattningsbara belopp i stället för taxerade belopp vid bedömningen av

elevs ekonomiska förhållanden. Enbart denna förändring kommer enligt

överstyrelsens beräkningar att medföra en förhöjning av kostnaderna med

cirka 15 procent.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

187

Såsom fjolårets riksdag anförde, har den nuvarande maximeringen av stipendiebeloppen

vid yrkesundervisningsanstalterna varit gällande oförändrad

sedan budgetåret 1938/39, trots att levnadskostnaderna under tiden undergått

en betydande stegring. Med hänsyn härtill synes en väsentlig höjning av stipendiernas

övre gräns ofrånkomlig. Det av departementschefen nu framlagda

förslaget innebär, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, att stipendiemaximum

skall höjas i tredje behovsgraden från 45 (i vissa fall 60) till 75

kronor, i andra behovsgraden från 25 till 50 kronor och i första behovsgraden

från 15 till 25 kronor. Med hänvisning till vad utskottet under punkten

185:o) i det föregående anfört i fråga om grunderna för stipendier åt elever

vid folkhögskolor anser sig utskottet böra för närvarande godtaga departementschefens

ifrågavarande förslag att gälla för nästa budgetår. Utskottet

tillstyrker även förslaget, att vid stipendietilldelningen det beskattningsbara i

stället för det taxerade beloppet skall läggas till grund för bedömningen av

elevernas ekonomiska förhållanden. Likaså biträder utskottet överstyrelsens

för yrkesutbildning, av departementschefen förordade förslag, att stipendier i

vissa fall skola kunna utgå vid kurser, som icke omfatta minst fem månader.

Härvid förutsätter utskottet, att denna förmån endast kommer att beviljas

elever vid kompletteringskurser av den typ som av överstyrelsen åsyftats.

Beträffande grunderna för stipendietilldelningen får utskottet hänvisa till

vad utskottet under ovannämnda punkt 185:o) i motsvarande hänseende

anfört.

Vad departementschefen anfört rörande obemedlade elevers befriande från

kursavgifter samt angående ifrågavarande anslags storlek för nästa budgetår

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning ett förslagsanslag av 1 500 000

kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor ett

förslagsanslag av 1 200 000 kronor;

c) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

d) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid flygmekaniker skolan i Mölndal

ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

216:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 225) föreslagit

Utskottet.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande nr 8.

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

217:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 525), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1945/

46 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

218:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227,

s. 525—527), vilket innebär en anslagshöjning med 8 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 34 000 kronor.

219:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, s. 527

—531), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, föranledd bland

annat av löneökning till vissa lärare, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

220 :o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 229, s. 531), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor,

betingad bland annat av institutets ombyggnad, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 27 000

kronor.

221 :o) Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 230) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

222:o) Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 532 och 533),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

189

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga överstyrelsen

för yrkesutbildning att under budgetåret 1945/46 utdela

lärlingsunderstöd, utlärlingspenningar och statspremier

med tillämpning av de för budgetåret 1944/45 i detta avseende

fastställda grunder och med iakttagande att nya

statsunderstöd må, vart och ett å 400 kronor, beviljas för

utbildning av högst 100 lärlingar;

b) till Befrämjande av ''praktisk lärlingsutbildning hos

hantverksmästare för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor.

223 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 232, s. 533—535), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 5 000 kronor.

224:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 233, s. 535), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

30 000 kronor.

225:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Majit

har (punkt 234, s. 536) föreslagit riksdagen att till Utbildande av lärare vid

yrkesundervisningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 45 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Björck m. fl. (1:158) och den andra inom andra kammaren av herr

O. Malmborg i Skövde m. fl. (II: 242), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta Ilo) att en yrkespedagogisk centralanstalt upprättas med huvudsakligen

de uppgifter och den anordning, som föreslagits i 1936 års yrkesskolsakkunnigas

betänkande, del II, av den 12 december 1938, 2:o) att för

ändamålet anvisa för budgetåret 1945/46 ett anslag av 86 500 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr 7. Sefve oell G. Persson i Falla

väckt motion (lii 185), vari hemställts att riksdagen ville hos Kungl.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Maj:t anhålla, att Kungl. Majit snarast ville till förnyad prövning upptaga

frågan om utbildningen av yrkesskollärarna.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning, grundar

sig på en av överstyrelsen jör yrkesutbildning gjord framställning, varav

framgår, att anslaget är avsett för anordnande av tre kurser för yrkeslärare

i allmänhet. Överstyrelsen framhåller, att behovet av pedagogisk utbildning

för yrkeslärare är mycket stort, vilket visar sig dels däri, att ett stort

antal av de personer, som söka behörighet för lärarbefattning, saknar pedagogisk

utbildning av något slag, dels däri, att antalet sökande till dessa

allmänna yrkespedagogiska kurser är betydligt större än vad som kan

mottagas.

Till stöd för det i motionen II: 185 framställda yrkandet har anförts i

huvudsak följande.

Yrkesskolorna ha med rätta kommit att spela en mycket stor roll i vårt

undervisningsväsen. Statens anslag till dessa är för närvarande 11,5 miljoner

kronor, under det att motsvarande utgift år 1928 belöpte sig till 1,6 miljoner.

Anslaget till lärarutbildningen har däremot minskat. 1921—1928 års riksdagar

anslogo årligen 80 000 kronor. Statsanslaget minskades emellertid

efter sistnämnda år till först 25 000 kronor och senare till 15 000 kronor.

År 1935 beviljades inga medel alls. 1936—1937 återkom posten med ett

belopp av 10 000 kronor för att sedermera så småningom höjas till 45 000

kronor.

Det är tydligt att behovet av utbildningsmöjligheter för yrkesskollärarna

var allra störst vid tiden för yrkesskolornas tillkomst. Då inrättades också

en yrkespedagogisk centralanstalt, som ordnade ett stort antal pedagogiska

och fackliga kurser för utbildning av dessa lärare. År 1929 beslöt emellertid

riksdagen att indraga den yrkespedagogiska centralanstalten samtidigt som

anslaget till kurser högst avsevärt minskades. Dessa indragningar ha självfallet

menligt inverkat på utbildningsmöjligheten för yrkesskollärarna och

måste också på ett ofördelaktigt sätt påverka undervisningen vid yrkesskolorna.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har även påpekat, att behovet av pedagogisk

utbildning för yrkesskollärarna är mycket stort. Då man samtidigt

på goda grunder söker att nu såväl ytterligare utbygga yrkesundervisningen

som genom förstärkta stipendier ekonomiskt hjälpa yrkesskolornas

elever (i årets statsverksproposition ha för sådana ändamål upptagits

sammanlagt 15 797 000 kronor), synes det uppenbart, att ökade möjligheter

för lärarutbildning måste åstadkommas.

1936 års yrkesskolsakkunniga föreslogo 1938 att den yrkespedagogiska

centralanstalten borde återupprättas. De yttre förhållandena synas dock ha

gjort, att deras förslag ej lagts till grund för någon proposition till riksdagen.

Tiden synes emellertid nu vara inne för att frågan örn yrkesskollärarnas utbildning

upptages till prövning.

I motionerna 1:158 och 11:242, vari hemställts om medel för återupprättande

av en yrkespedagogisk centralanstalt, anföres bland annat följande.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 191

Frågan om utbildningen av lärare för yrkesundervisningen är ännu olöst,

vilket nyligen med skärpa framhållits i en till Kungl. Majit av centralstyrelsen

för svenska yrkesskolföreningen gjord framställning. Sedan mer än

trettio år tillbaka har denna fråga legat i stöpsleven, utan att man kunnat

finna en tillfredsställande form för densamma.

Skola yrkesskolorna bli i stånd att effektivt fylla sin uppgift som fostrare

av ungdomen till yrkesskicklighet och yrkesansvar, så måste yrkesskolornas

lärare inte endast vara specialister i sina respektive fack utan även behärska

undervisningens metodik, äga insikter i ungdomspsykologi etc.,

d. v. s. lia en ordentlig pedagogisk utbildning. Det bör härvid bringas i erinran,

att de unga, som lia folkskolan som enda bildningsgrund när de

träda ut i förvärvslivet, utgöra bortåt 75 procent av hela vår ungdom.

1936 års yrkesskolsakkunniga förordade för sin del ett återupprättande

av den yrkespedagogiska centralanstalten, som indrogs år 1929, och framlade

i sitt betänkande plan och kostnadsberäkning härför, vilken senare

angavs till 86 500 kronor årligen. De sakkunniga hade kommit till den

bestämda uppfattningen,

att det föreligger ett trängande behov av kraftiga åtgärder för utbildningav

lärare vid yrkesundervisning,

att detta behov under nuvarande förhållanden bäst kan tillgodoses genom

återupprättandet av den yrkespedagogiska centralanstalten i förstärkt och

i vissa avseenden modifierad form,

att centralanstalten bör ha till uppgift att anordna kurser ej blott för lärare

vid de i yrkesskolstadgan avsedda läroanstalterna utan även för lärare

vid de tekniska läroverken och handelsgymnasierna, vanföreanstalterna

m. fl.,

att centralanstalten likaledes bör ha till uppgift att verka för tillkomsten

av lämpliga undervisningsmedel och förbättrande av undervisningsmetoder

och att anstalten fördenskull bör övertaga hos skolöverstyrelsen för dylikt

ändamål tillgängliga medel och befintlig materiel,

att centralanstaltens verksamhet bör handhavas av en av Kungl. Majit

förordnad föreståndare med nödiga biträden samt

att centralanstalten bör vara en självständig läroanstalt, som står under

skolöverstyrelsens inseende, med en egen styrelse, vilken efter förslag av

skolöverstyrelsen utses av Kungl. Majit.

Behovet av yrkeslärare kommer med all sannolikhet att betydligt stegras.

Det förefaller ej alls otänkbart, att vi i en ganska närliggande framtid

kunna komma att behöva ett fast yrkeslärarseminarium. Att oförmedlat

inrätta ett dylikt seminarium erbjuder dock onekligen stora organisatoriska

svårigheter liksom betydande kostnader. Det förefaller under sådana förhållanden

bättre att ett seminarium av här antytt slag får utveckla sig på

grundvalen av en yrkespedagogisk centralanstalt, som varit i funktion

några år, varunder erfarenhet vunnits av utbildningsbehovet och den bästa

formen för dess rationella tillgodoseende. Återupprättandet av en yrkespedagogisk

centralanstalt synes därför i första hand böra ifrågakomma.

Fn av dess första uppgifter måste bli att göra de nuvarande utbildningskurserna

betydligt mera omfattande och att söka tillgodose det akuta bchov

av yrkeslärarutbildning, som nu förefinnes.

Kungl. Majits förslag örn anvisande av ett anslag av 45 000 kronor för Utskottet

ifrågavarande ändamål tillstyrkes av utskottet.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Med anledning av vad i motionerna II: 185 samt I: 158 och II: 242 anförts

och hemställts, får utskottet framhålla, att utskottet är övertygat om

att såväl överstyrelsen för yrkesutbildning som Kungl. Maj:t redan har

uppmärksamheten riktad på problemet, hur den aktuella frågan om utbildning

av tillräckligt antal kvalificerade yrkeslärare på ett rationellt sätt må

böra ordnas. Måhända vore det därför icke erforderligt för utskottet att

göra en framställning i ämnet. Då frågan emellertid nu motionsvägen bragts

under utskottets prövning, anser sig utskottet böra som sin mening framhålla,

att ifrågavarande problem torde böra lösas utan längre uppskov. Från

skilda håll omvittnas, att snara åtgärder synas vara av nöden för att avhjälpa

den rådande bristen på kvalificerade yrkeslärare. Utskottet är dock icke berett

att på grundval av den i motionerna 1:158 och II: 242 förebragta motiveringen

tillstyrka, att medel för nästa budgetår anvisas för återupprättande av

en yrkespedagogisk centralanstalt. Med anledning av dessa motioner samt

motionen II: 185 anser sig utskottet dock böra föreslå riksdagen att i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit snarast möjligt måtte taga

frågan örn utbildning av yrkesskollärare under omprövning.

Åberopande det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 45 000 kronor;

b) i anledning av motionerna II: 185 samt 1:158 och

11:242 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit snarast möjligt måtte taga frågan örn utbildning av

yrkesskollärare under omprövning.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

226:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt

235, s. 537—543) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 132 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en sammanlagd anslagsökning med

188 500 kronor, avser i huvudsak följande:

a) upphävande av gällande detaljerade maximeringsbestämmelser beträffande

statsunderstöd till truppförbandsbibliotek och fastställande av ett

för alla truppförband gemensamt maximum av 1 500 kronor ävensom att

bibliotek vid nyuppsatt truppförband efter skolöverstyrelsens prövning i

varje särskilt fall skall kunna erhålla understöd intill ett belopp av 1 500

kronor, utan hinder av att biblioteket icke kan uppvisa erforderligt ortsdrag;
b)

uppräkning av anslagsposten till folkbibliotek med hänsyn till anslagsbelastningen

med 149 700 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

198

c) ökande av anslagsmedlen till centralbibliotek med dels 10 000 kronor

på grund av 1944 års riksdags beslut örn inrättande från och med den 1

januari 1945 av två nya centralbibliotek, dels ock nied 10 000 kronor för

inrättande av ytterligare två nya centralbibliotek från och med den 1 januari

1946;

d) höjning av understödet till en var av tre tidskrifter — Biblioteksbladet,

Folklig kultur och Studiekamraten — med 1 000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ris ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av

2 132 000 kronor.

227:o) Åtgärder för civil folkberedskap. Departementschefen, som ansett

något anslag för ifrågavarande ändamål icke erforderligt för nästa budgetår,

har anfört följande (punkt 236, s. 543—548).

I likhet med informationsstyrelsen finner jag sannolikt, att åtgärder i det

syfte, varom här är fråga, skola befinnas erforderliga även under budgetåret

1945/46. Då det gäller en upplysningsverksamhet, vars omfattning bör växla,

beroende på förändringar i det utrikespolitiska läget och försörjningsförhållandena,

ligger det i sakens natur, att man under rådande förhållanden icke kan

med större säkerhet beräkna medelsbehovet. Jag anser mig därför icke kunna

fälla något omdöme om de av informationsstyrelsen verkställda preliminära

beräkningarna men vågar dock uttala den förmodan, att medelsbehovet skall

visa sig icke alltför mycket överstiga den av styrelsen angivna slutsiffran, omkring

110 000 kronor.

Å anslaget till åtgärder för civil folkberedskap finnas reserverade medel till

betydande belopp. Vid ingången av budgetåret 1944/45 uppgick reservationen

till 370 000 kronor, varav medel, disponerade för särskilda ändamål 150 000

kronor och egentlig behållning 220 000 kronor. Anledning torde saknas att för

framtiden göra någon åtskillnad mellan olika slag av reserverade medel på

detta anslag. Det nya anslaget för budgetåret 1944/45 utgjorde 40 000 kronor.

Utöver den summa av 140 000 kronor, för vilken Kungl. Majri fastställt

dispositionsplan, torde ytterligare 10 000 kronor komma att tagas i anspråk

under återstoden av budgetåret. Vid början av nästkommande budgetår torde

under sådana förhållanden ett belopp av 260 000 kronor bliva tillgängligt å

anslaget. Med hänsyn härtill anser jag i likhet med informationsstyrelsen

någon medelsanvisning till åtgärder för civil folkberedskap ej erforderlig för

budgetåret 1945/46.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

under denna punkt anfört. Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majri

giva tillkänna vad utskottet sålunda anfört.

228:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Majri har (punkt 237, s. 548—550)

Bihang till riksdagens ■protokoll (1 sami. Nr S. IS

Utskottet.

Utslcottet,

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande nr 8.

föreslagit riksdagen att till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 208 500 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de

för budgetåret 1944/45 gällande grunderna och villkoren med av departementschefen

angivna ändringar utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren

av herrar A. Wallentheim och H. Gustafson i Dädesjö väckt motion

(II: 198), vari hemställts, att posten 237 under åttonde huvudtiteln måtte

höjas till 241 500 kronor och att detta belopp måtte fördelas enligt skolöverstyrelsens

till Kungl. Majit ingivna förslag, dock att till serieföreläsningar, anordnande

av riksförbund för studiecirkelarbete, måtte anvisas 60 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med ett belopp

av 205 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn höjning av anslaget med 26 500 kronor

och anfört huvudsakligen följande.

Vid fördelning av det för innevarande budgetår beviljade anslaget har överstyrelsen

bland annat tilldelat 19 föreläsningsanstalter vid centralbyråer och

föreläsningsförbund för bedrivande av föreläsningsverksamhet under höstterminen

1944 på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas, eller genom

andra organisationer än dylika anstalter tillhopa 5 000 kronor, varjämte för

nämnda verksamhet under vårterminen 1945 reserverats ett belopp av 5 000

kronor.

Antalet lokala föreläsningsanstalter, som tilldelats statsbidrag, har ökats med

icke mindre än 30.

Föreläsningsförbundens riksorganisation har hemställt, att anslaget måtte

återuppföras med samma belopp som för budgetåret 1939/40. Organisationen

framhåller, att ingen annan gren av det fria bildningsarbetet utsatts för så

kraftig minskning av understödet som föreläsningsanstalterna. Under krigsåren

har icke allenast understöden minskats utan även utgifterna ökats. Biljettpriserna

på järnvägarna ha höjts och även andra omkostnader ha stegrats.

Överstyrelsen anser sig under nuvarande förhållanden icke kunna framkomma

med förslag om någon avsevärdare höjning av anslaget. Emellertid anser överstyrelsen,

att anslaget ofrånkomligen bör höjas med ett så stort belopp, att de

nya lokala föreläsningsanstalter, som nu erhållit bidrag, kunna fortsätta att utbygga

sin verksamhet, och den i stort sett nya organisation, som utbyggts med

föreläsningsanstalter vid centralbyråerna och föreläsningsförbunden för anordnande

av föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas,

eller genom andra organisationer än dylika anstalter, kan fullföljas. Härtill kommer,

att centralbyråernas och föreläsningsförbundens administrationskostnader

genom sistnämnda verksamhet betydligt ökas, varför anslagen för dylikt ändamål

även måste höjas. Överstyrelsen vill därför hemställa om en höjning av

anslaget med 25 000 kronor.

Slutligen har chefen för försvarsstaben hemställt, att till föreläsningsverksamhet

inom försvarsväsendet måtte för budgetåret 1945/46 anslås ett till

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 195

22 500 kronor förhöjt belopp eller sålunda 1 500 kronor mera än som utgår

för innevarande budgetår.

På grund av det anförda hemställer överstyrelsen, att anslaget för nästa budgetår

måtte höjas med (25 000 + 1 500 =) 26 500 kronor till 231 500 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt en anslagshöjning med 3 000 kronor,

därav 1 000 kronor till höjt understöd åt centralbyråer för förmedling av

populärvetenskapliga föreläsningar, 1 000 kronor till ökat understöd åt föreläsningsförbund

och 1 500 kronor till utvidgad föreläsningsverksamhet inom

försvarsväsendet.

Till stöd för det i motionen 11:198 gjorda yrkandet har anförts huvudsakligen

följande.

Den verksamhet, det här gäller att understödja, har varit synnerligen betydelsefull,

särskilt under de gångna krigsåren, då en upplysningsverksamhet

ur samhällets egen synpunkt varit behövlig. De statliga organen ha också

i hög grad använt föreläsningsorganisationen såsom medel i sill upplysningsverksamhet.

De anslagsmedel som stått och stå till förfogande för

denna verksamhet motsvara emellertid icke på långt när förefintliga behov.

Skolöverstyrelsen har också i sin hemställan föreslagit en höjning av anslagsposten

för budgetåret 1945/46 till 231 500 kronor.

En betydelsefull del av denna föreläsningsverksamhet bedrives av sex

riksförbund för studiecirkelverksamhet, nämligen Arbetarnas bildningsförbund,

Godtemplarordens studieförbund, Nationaltemplarordens studieförbund,

Svenska landsbygdens studieförbund, Jordbrukarungdomens förbund

och Tjänstemännens bildningsverksamhet. Dessa studieförbund anordna

serieföreläsningar, varigenom en fördjupad kunskap i respektive ämnen ernås,

liksom också att verksamheten anknytes till förbundens studiecirkelverksamhet.

De för denna värdefulla upplysningsverksamhet till förfogande

stående medlen utgöra för innevarande budgetår 50 000 kronor, därav 45 000

kronor av det ordinarie föreläsningsanslaget och 5 000 kronor av det särskilda

anslag å 25 000 kronor, som anvisats för upplysningsverksamhet i av

krigstiden föranledda aktuella frågor. Det har visat sig, att detta anslag icke

på långt när räckt för det behov som förefinnes. Förra året erhöllo studieförbunden

ett extra bidrag av 5 000 kronor av de för civil folkberedskap

anvisade medlen. Denna utväg står i år icke öppen, och detsamma gäller för

nästa budgetår.

Den av Kungl. Majit föreslagna höjningen av anslagsmedlen till ifrågavarande

ändamål, vilken utskottet biträder, finner utskottet emellertid i

likhet med motionärerna icke till fyllest med hänsyn till den betydelsefulla

upplysningsverksamhet, som anslaget är avsett att främja. Utskottet vill

för sin del förorda, att anslaget för nästa budgetår höjes till 228 500 kronor,

vilket i förhållande till Kungl. Majis förslag innebär en anslagsökning med

20 000 kronor. Av sistnämnda belopp torde enligt utskottets mening 5 000

kronor böra avses till understöd åt föreläsningsförbund och 15 000 kronor

utgå till anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar i samband nied

studiecirkelverksamhet.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19G

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 198, till Understöd åt anstalter och föreningar,

semi anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 228 500 kronor,

att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret

1944/45 gällande grunderna och villkoren med av utskottet

angivna ändringar utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t må äga bestämma.

229:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 550 och 551), vilket innebär

en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av

flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 75 000 kronor.

230:o) Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader.

Kungl. Majit har (punkt 239, s. 551 och 552) föreslagit

riksdagen att såsom Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations-

och administrationskostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av 56 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren avherrar

Bror Nilsson och Ivar Persson (1:163) och den andra inom andra

kammaren av herrar A. Wallentheim och H. Allard (11:199), vari hemställts,

att såsom bidrag till vassa bildningsförbund för organisations- och

administrationskostnader för budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett anslag

av 63 000 kronor samt att av detta bidrag 45 000 kronor måtte tilldelas arbetarnas

bildningsförbund, 10 000 kronor svenska landsbygdens studieförbund

och 6 000 kronor tjänstemännens bildningsverksamhet;

dels ock en inom andra kammaren av herr I. Sefve väckt motion (II: 158),

vari yrkats, att riksdagen måtte för budgetåret 1945/46 till folkuniversitetets

nämnd för hjälp till det expeditionella och organisatoriska arbetet vid

nämnden och dess olika sektioner bevilja ett anslag av 2 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet i de två förstnämnda motionerna

hänvisas till motionen II: 199.

Till stöd för det i motionen II: 158 framställda förslaget har anförts huvudsakligen

följande.

Under hösten 1933 startade några studenter vid Stockholms högskola

den folkbildningsverksamhet, som senare, i form av självständig förening

och under namn av Kursverksamheten vid Stockholms högskola utvecklat

sig till en av huvudstadens mera omfattande bildningsinstitutioner. Genom

förmedling av Folkuniversitetsföreningen, som 1935 i Stockholm i samar
-

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

197

bete med Kursverksamheten vid Stockholms högskola och Stockholms högskolas

humanistiska förening ordnat en kurs örn svenskt folkbildningsarbete

avsedd för studenter, blev det möjligt att även till de övriga lärosätenas

yngre akademiker oinpianta de erfarenheter, som studenterna i Stockholm

gjort med sin folkbildande verksamhet. Efter några kortare kurser, som

studenterna i Uppsala, Göteborg och Lund med stöd av Folkuniversitetsföreningen

anordnade, bildades Uppsala studenters studieledarförening (numera

Uppsalastudenternas kursverksamhet) 1935, Kursverksamheten vid

Göteborgs högskola 1941 och Lundastudenternas kursverksamhet 1942.

Folkuniversitetsföreningen arrangerade därefter i juni 1942 på Fornby

folkhögskola i Dalarna en större internatkurs örn folkbildningsarbetet gemensam

för studenter från alla fyra lärosätena, varvid även diskuterades

möjligheten att finna en form för samverkan mellan de organ för folkbildningsarbete

med anknytning till universitet och högskolor, som då existerade.

Vid ett sammanträde 1942 i Stockholm mellan de fyra kursverksamheterna

beslöt man att gå fram under det gemensamma namnet Folkuniversitetet

i fråga om sommarkurser och i övrigt undersöka möjligheten av att

även på andra punkter samarbeta. Vid ett sammanträde samma år i Göteborg

enades man örn att låta en nämnd — Folkuniversitetets nämnd —

utgöra samarbetsorganet för de organisationer, vilka såsom sektioner önskade

ansluta sig till Folkuniversitetet. Förutom de ovan nämnda kursverksamheterna

anslöto sig även Folkbildningsförbundet och Västra Sveriges

folkbildningsförbund såsom sektioner till Folkuniversitetet, Nämndens

permanenta organ är dess arbetsutskott.

Bland de ärenden Folkuniversitetets nämnd kommit att handlägga kunna

nämnas sommarkurser och utbildningsverksamhet (kurser för utbildning av

lärare för folkbildningsverksamhet, s. k. modersmålsveckor och språkundervisning)

.

Den samordning, som Folkuniversitetets nämnd inneburit, har emellertid

också dragit med sig vissa administrationskostnader. Av dessa har Folkuniversitetsföreningen

genom anslag bestritt de förhållandevis dryga utgifter, som

varit förenade med att årligen tre gånger kalla representanter från de olika

sektionerna till sammanträden. Däremot har nämndens verkställande organ,

dess arbetsutskott, ej kunnat få medel vare sig för de med en expedition

förenade expenserna eller till erforderlig arbetskraft för löpande göromål i

det administrativa arbetet. Detta arbete har därför hitintills i mån av tid

blivit utfört av arbetsutskottets medlemmar såsom frivilliga åtaganden.

Till detta kommer, att arbetsuppgifterna för Folkuniversitetets nämnd

och dess arbetsutskott ständigt ökat och synbarligen ännu kommer att öka

särskilt med hänsyn till den snabba utvecklingen av folkuniversitetssektionernas

verksamhet, främst inom de fyra kursverksamheterna. Omfattningen

av studiecirklar och kurser ordnade av dessa fyra sektioner hade i slutet

av höstterminen 1943 ej nått toppunkten. Uppgifter, som senare inkommit,

visa på ytterligare ökade deltagarsiffror. Under höstterminen 1943 redovisas

tillhopa ej mindre än 329 studiecirklar eller kurser av motsvarande

karaktär eller omfattning, vilka i slutet av terminen hade 5 900 deltagare.

Rom lärare i cirklarna hade medverkat 130 yngre akademiker, och under en

termin hade hållits i runt tal 3 500 cirkelsammanträden örn två timmar.

Värdet av att för denna, omfattande studiecirkel och allmänna folkbildande

verksamhet i vära universitets- och högskolestäder ha en samordnande och

rådgivande instans torek'' därför vara uppenbar.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

För denna folkbildande verksamhet har ej utgått något statligt under

stöd. Det förefaller emellertid, som örn ett sådant borde tilldelas Folkuniversitetets

nämnd. Dels är det behövligt med hänsyn till de expeditio

nella kostnaderna, vilka vålla nämnden och dess sektion ständiga svårigheter,

dels skulle genom ett sådant statligt understöd de olika sektionerna

få lättare att erhålla kommunala bidrag till sin verksamhet.

Då för närvarande en utredning pågår om bland annat fördelningen av

de statliga understöden till de olika folkbildningsanstalterna, synes dock

detta anslag tills vidare böra fastställas till ett blott ringa belopp.

Såsom bidrag till organisations- och administrationskostnader ha för budgetåret

1945/46 beviljats till arbetarnas bildningsförbund 40 000 kronor, till

svenska landsbygdens studieförbund 9 000 kronor, till tjänstemännens bildningsverksamhet

5 000 kronor och till studieförbundet medborgarskolan

2 000 kronor eller sålunda ett sammanlagt anslag av 56 000 kronor.

Bildningsförbunden ha vart för sig hemställt örn höjning av bidragen med

respektive 15 000, 3 000, 2 000 och 1 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget till arbetarnas bildningsförbund

skulle höjas med 5 000 kronor, anslaget till landsbygdens studieförbund

med 1 000 kronor, anslaget till tjänstemännens bildningsverksamhet

med 1 000 kronor och anslaget till studieförbundet medborgarskolan med

1 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad anslagstilldelning.

I likhet med skolöverstyrelsen och i anslutning till vad i motionerna

1:163 och II: 199 anförts har utskottet funnit skäl föreligga för någon ökning

av de till ovannämnda fyra förbund utgående anslagsmedlen. I sådant

avseende föreslår utskottet en höjning med 8 000 kronor till 64 000 kronor.

Anslaget torde böra fördelas sålunda:

arbetarnas bildningsförbund........................... kronor 45 000

svenska landsbygdens studieförbund.................... » 10 000

tjänstemännens bildningsverksamhet ................... » 6 000

studieförbundet medborgarskolan .............. » 3 000

Summa kronor 64 000.

Utskottet har för sin del funnit de skäl, som i motionen II: 158 anförts

för beviljande av anslag av statsmedel till bidrag till bestridande av administrationskostnaderna

för folkuniversitetets nämnd bärande. Utskottet tillstyrker

därför att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas ett

anslag av 2 000 kronor eller samma belopp, varom i motionen hemställts.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (64 000 + 2 000 =) 66 000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:163 och II: 199 samt med bifall till mo
-

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 199

tionen II: 158, såsom Bidrag till vissa bildningsförbund för

organisations- och administrationskostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 66 000 kronor.

281 :o) Bidrag; till verksamhetén vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten

vid studiehem. Kungl. Maj:t har (punkt 240, s. 552 och 553) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1945/46 anvisa dels såsom Bidrag till

verksamheten vid hemgårdar ett anslag av 30 000 kronor, dels ock såsom

Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag av 20 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar A. Wallentheim och II. Allard väckt motion (II: 197),

vari hemställts, att posten nr 240, avseende bidrag till verksamheten vid

hemgårdar och studiehem, måtte upptagas till ett med 20 000 kronor förhöjt

belopp till 70 000 kronor och att av detta belopp såsom bidrag till

verksamheten vid studiehem måtte anvisas 40 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att det vore lämpligast, att vid fastställandet

av statsanslag till hemgårdar och studiehem hänsyn främst toges till

den till hemgårdarna och studiehemmen knutna föreläsnings- och studiecirkelverksamheten.

Med hänsyn till att riksdagen begärt utredning om

grunderna för statens understödjande av det fria och frivilliga bildningsarbetet

i dess olika former funne överstyrelsen sig emellertid förhindrad att nu

ingiva förslag om statsunderstöd åt studiecirkel- och aftonskolekursverksamheten.

I avvaktan på resultatet av utredningen örn grunderna för statsunderstöd

till det frivilliga folkbildningsarbetet förordade överstyrelsen ett

anslag av oförändrat belopp.

Kungl. Maj:ts förslag avser oförändrad anslagstilldelning av sammanlagt

50 000 kronor, men en uppdelning av det tidigare anslaget på två anslag,

det ena till verksamheten vid hemgårdar och det andra till verksamheten

vid studiehem.

Till stöd för det i motionen II: 197 framställda förslaget har anförts huvudsakligen

följande.

Då detta anslagsärende första gången framlades för riksdagen framhölls,

att stödet gällde hemgårdarnas folkbildande verksamhet. Anslagspostens

storlek bör ju därför avvägas i förhållande till omfattningen av verksamheten

inom de olika nämnda bildningsföretagen. Under det första året anslaget

utgick var posten upptagen till ett gemensamt belopp, som av Kungl.

Majit fördelades. För att trygga anslaget till hemgårdarna föreslog Kungl.

Majit för innevarande budgetår dels en höjning av anslagsposten, dels ock

en uppdelning av densamma, så att bidraget till hemgårdarna bestämdes

till 30 000 kronor och bidraget till studiehemmen till 20 000 kronor. Kungl.

Majit har den 8 december 1944 fattat beslut örn fördelningen av anslaget.

Vid denna fördelning har ytterligare ett riksförbund tillkommit, vilket förbund

Kungl. Majit placerat bland studiehemmen, varvid anslaget till de

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Statsutskottets utlåtande nr S.

OUkottet.

förutvarande studieförbunden därigenom minskats. Sålunda har anslaget

å 20 000 kronor fördelats så, att arbetarnas bildningsförbund kommer att

erhålla 15 500 kronor, godtemplarordens studieförbund 2 500 kronor och

K. F. U. M:s riksförbund 2 000 kronor.

Med åberopande av såväl Kungl. Maj:ts som skolöverstyrelsens uttalanden

att anslaget i fråga avser ett stöd åt respektive studieförbunds folkbildande

verksamhet måste konstateras, att anslagsposten beträffande den del,

som avser studiehemmen, är alldeles för knappt tilltagen. Arbetarnas bildningsförbund

har i sin ansökan till Kungl. Maj:t om bidrag för innevarande

budgetår åberopat den verksamhet förbundet har vid 74 av sina studiehem

i landet. Dessa 74 studiehem hade under föregående arbetsår 3 820 studiecirklar

i verksamhet med 56 123 deltagare och 66 486 sammanträden med

vardera två lektionstimmar. I utgifter för denna verksamhet hade ABF

264 336 kronor 5 öre för lärararvoden, 37 628 kronor 50 öre för brevkursavgifter

och 39 149 kronor 10 öre för läroböcker i här berörda studiecirklar.

En höjning av den del av anslagsposten, som gäller verksamheten vid studiehem,

är alltså starkt motiverad.

Med anledning av vad i motionen II: 197 anförts har utskottet funnit

det motiverat, att anslaget till verksamheten vid studiehem uppbringas till

samma storleksordning som anslaget till verksamheten vid hemgårdar. Utskottet

förordar därför, att förstnämnda anslag höjes med ett belopp av 10 000

kronor till 30 000 kronor. I anslutning till vad skolöverstyrelsen anfört vill utskottet

framhålla, att utskottet icke finner att en dylik åtgärd skulle vara

ägnad att föregripa resultatet av arbetet inom 1944 års folkbildningsutredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 197, för budgetåret 1945/46 anvisa

a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett anslag

av 30 000 kronor;

b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag

av 30 000 kronor.

232:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. ni.

för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 241, s. 553—558)

föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. lii. för nykterhetens främjande för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 310 000 kronor.

Vederbörande nyktcrhetsorganisationer ha hemställt om ökning av de till

dem utgående understöden med sammanlagt 164 600 kronor. Skolöverstyrelsen

har förordat en höjning av anslaget för nästa budgetår med 79 800

kronor. Departementschefen har icke ansett sig under nu rådande förhållanden

kunna tillstyrka en så betydande anslagshöjning, utan förordat en sammanlagd

ökning med 25 600 kronor, hänförande sig till följande ändamål:

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 201

a) ökning av bidraget till centralförbundet för nykterhetsundervisning

nied 1 500 kronor;

b) höjning av bidraget till främjande av de kristna samfundens nykterhetsrörelses

ungdoms- och upplysningsverksamhet med 6 500 kronor;

c) ökning av bidragen till Sveriges storloges av I. O. G. T., Sveriges blåbandsförenings,

nationaltemplarordens, Verdandi, Vita bandets och motorförarnas

helnykterhetsförbunds studie-, upplysnings- och ungdomsverksamhet

med sammanlagt 13 100 kronor;

d) höjning av anslagsposten till instruktörer för nykterhetsupplysning med

4 500 kronor för att möjliggöra anställande av ytterligare en instruktör.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. J. Bärg ra. fl.

(I: 235) och den andra inom andra kammaren av herr J. Nilson i Eskilstuna

ra. fl. (II: 367), i vilka hemställts,

att anslaget till instruktörer för nykterhetsupplysning

måtte höjas till..................................... kronor 64 500

att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande måtte höjas till............ » 100 000

att anslaget till internationella byrån i Lausanne för bekämpande

av alkoholismen måtte höjas till............ » 5 500

och att följaktligen till bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande måtte anvisas ett anslag av tillhopa

355 500 kronor.

I motionerna 1:235 och II: 367 har anförts bland annat följande.

Statsbidrag utgår för närvarande med sammanlagt 46 500 kronor till tio

hos organisationerna anställda instruktörer för nykterhetsupplysning. Åtta

äro anställda för heltidstjänstgöring, och till var och en av dessa utgår

statsbidrag med 4 500 kronor. Instruktörerna hos Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbund och hos Sveriges lärares nykterhetsförbund räknas

såsom halvtidsanställda: till den förre utgår statsbidrag med 4 500 kronor

och till den senare av särskilda skäl med 6 000 kronor. Enligt de villkor,

som sedan tiden före kriget äro knutna till ovannämnda anslag, skall heltidsanställd

instruktör avlönas med minst 6 000 kronor per år. Statsbidraget

täcker sålunda för dessa tre fjärdedelar av minimilönen. Organisationen har

att bestrida resten av lönen och därtill alla andra kostnader, som äro förenade

med instruktörens verksamhet. Lönekostnaderna ha de sista åren stigit

genom att de flesta organisationerna beviljat instruktörerna dyrtidstillägg.

Även övriga utgifter ha under kriget ökat i betydande grad. Organisationernas

egna bidrag till instruktörsverksamheten överstiga numera väsentligt

statens bidrag.

I sitt yttrande över organisationernas anslagsäskanden har skolöverstyrelsen

tillstyrkt dels en höjning av statsbidraget till varje heltidsanställd

instruktör från 4 500 till 6 000 kronor, dels bidrag till två nya instruktörer

med heltidstjänstgöring. Kungl. Majit har föreslagit höjning av instruktörsanslaget

endast med 4 500 kronor till en ny instruktörsbefattning och räknat

med oförändrat bidragsbelopp till var och en.

Vi finna det mycket angeliigct, att statsbidraget till instruktörerna, såsom

skolöverstyrelsen föreslagit, höjes till 6 000 kronor för var och en med hel
-

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tidst]änstgöring. För de nio sådana instruktörer, som Kungl. Majit föreslagit,

skulle detta medföra ökning av anslaget med 13 500 kronor. Vi skulle

gärna lia sett, att skolöverstyrelsens förslag om statsbidrag till ytterligare

en instruktör kunnat bifallas, men avstå från yrkande i detta hänseende.

I detta sammanhang vilja vi taga upp frågan örn statsbidraget till föreläsnings-

och instmktiorisverksamhet för nykterhetens främjande, där vi

även finna en höjning önskvärd. Till denna verksamhet, som omhänderhaves

av Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN), utgår för närvarande

statsanslag med 70 000 kronor. Före kriget var detta bidrag 140 000

kronor. Anslaget har visserligen höjts från bottenläget 50 000 kronor under

budgetåren 1941/42 och 1942/43 men motsvarar dock endast hälften av

förkrigsnivån. Även i detta fall bör erinras örn att prisstegringen självfallet

har återverkningar på kostnaderna.

Till följd av anslagsminskningen har antalet statsunderstödda föreläsningar

sjunkit kraftigt. Budgetåret 1938/39 anordnades 4 536 sådana föreläsningar

men 1943/44 endast 1 863. I stort sett torde en motsvarande

inskränkning i den offentliga undervisnings- och upplysningsverksamheten

i alkoholfrågan ha skett, då föreläsningsanordnarna i allmänhet icke ha

sådana ekonomiska tillgångar att de kunna kompensera de uteblivna statsbidragen.

_ De som anordnat föreläsningar, ha under de senare åren måst påtaga

sig betydligt ökade kostnader för de föreläsningar, som kommit till stånd,

enär de lämnade statsbidragen i genomsnitt varit lägre än tidigare, medan

samtidigt anordningskostnaderna stigit avsevärt (rese- och uppehållskostnader,

utgifter för reklam, lokalhyror m. m.). Enligt till CFN insända

uppgifter ha föreläsningsanordnarna under de senaste åren haft ungefär dubbelt

så stora egna utgifter för varje föreläsning som under tiden närmast före

kriget.

Anslaget till CFN:s föreläsningsverksamhet användes till ett vitt utgrenat

undervisnings- och upplysningsarbete i alkoholfrågan. En liten del av

anslaget åtgår till instruktionsföreläsningar vid kurser och konferenser inom

nykterhetsrörelsen. En del disponeras till föreläsningar vid offentliga upplysningsmöten,

''sorn nykterhetsorganisationerna anordna. Men det bör betonas,

att ifrågavarande statsanslag ingalunda kommer enbart den verksamhet

till godo, som ligger inom nykterhetsorganisationernas ram. En avsevärd

del av anslaget användes till föreläsningar, som anordnas av organisationer

och institutioner utanför nykterhetsrörelsen.

På senare tid ha särskilt föreläsningar vid militärförband och föreläsningar,

som avse att bekämpa ungdomsfylleriet, ökat i omfattning.

CFN har hemställt, att föreläsningsanslaget måtte höjas till förkrigsnivån

d. v. s. 140 000 kronor. Skolöverstyrelsen har förordat en höjning av anslaget

med 30 000 kronor till 100 000 kronor. Ehuru det statsfinansiella läget

påkallar sträng återhållsamhet, vilja vi på grund av sakens vikt föreslå, att

även föreläsningsanslaget höjes till det belopp, som skolöverstyrelsen förordat.

Till internationella byrån i Lausanne för bekämpande av alkoholismen

har i statsverkspropositionen föreslagits samma anslag från svenska staten

som tidigare, nämligen 3 500 kronor. Nykterhetsorganisationerna i vårt land

lämna sedan många år även bidrag till denna byrå. Av lätt insedda skäl har

kriget medfört stora svårigheter för byrån. Denna åtnjuter i normala fall

bidrag — både statliga och enskilda — från en rad länder. Från de flesta

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

203

av dessa länder ha emellertid bidragen de sista åren uteblivit. Till följd härav

är det ekonomiska läget för närvarande så dåligt, att byrån ser sin existens

starkt hotad. Den är nu praktiskt taget uteslutande beroende av det stöd,

som kan erhållas från Sverige och Schweiz. Nykterhetsorganisationer och

enskilda understöd] are i båda länderna ha i betydande grad ökat sina

bidrag, men trots detta är det ekonomiska stödet åt byrån i hög grad otillräckligt.

Byrån inrymmer även världsnykterhetsförbundets sekretariat och får

till följd härav särskilt viktiga uppgifter, då det gäller att efter kriget återknyta

förbindelserna mellan olika länders nykterhetsrörelser liksom att

hjälpa till att bygga upp rörelsen på nytt i de ockuperade länder, där den

brutit samman. Byråns verksamhet är för närvarande i hög grad inriktad

på planläggningen av det arbete, som bör igångsättas omedelbart efter krigets

slut.

Mot bakgrunden av nu anförda omständigheter anse vi det vara en angelägen

plikt att något öka svenska statens bidrag. Vi föreslå en höjning med

2 000 kronor, samma belopp som skolöverstyrelsen förordat. Ökningen är

blygsam. Men förutom den materiella nyttan skulle en anslagsökning ha

en moralisk betydelse för byrån, vilket också har sitt värde i detta läge.

Med det nu anförda ha vi söht visa, att en längre gående höjning av anslagen

till nykterhetsverksamheten är ytterst påkallad. Därvid vilja vi

särskilt betona angelägenheten av att det ekonomiska stödet till instruktörsverksamheten

och till internationella byrån i Lausanne ökas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl. Maj:ts förslag

en höjning av förevarande anslag med 25 600 kronor, medan i motionerna

I: 235 och II: 367 påyrkats en ökning härutöver med 45 500 kronor.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag till anslagsökning, har emellertid

med hänsyn till vad i motionerna anförts blivit övertygat om önskvärdheten av

att härutöver ytterligare medel för vissa med anslaget avsedda ändamål ställas

till förfogande. I sådant avseende får utskottet tillstyrka en sammanlagd anslagsökning

med 11 000 kronor, att disponeras med 9 000 kronor till höjning

av instruktörsarvodet till 5 500 kronor för år och med 2 000 kronor till höjning

av bidraget till uppehållande av verksamheten vid den internationella

byrån i Lausanne till alkoholismens bekämpande. Anslaget bör alltså för nästa

budgetår uppföras med (310 000 -}- 9 000 -j- 2 000 =) 321 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 235 och II: 367, såsom Bidrag till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

321 000 kronor.

233:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Folkliga musikskolan

i Arvika: Stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 242, s. 558) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1945/46 anvisa dels till Folkliga musik
-

V U leot Ut.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets utlåtande nr 8.

VUkotUt.

skolan i Arvika: Understöd ett anslag av 12 000 kronor; dels ock till Folkliga

musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag av 1 500 kronor.

Skolöverstyrelsen har på framställning av musikskolans styrelse hemställt,

att anslagen för nästa budgetår måtte uppföras med oförändrade belopp.

Departementschefen har biträtt skolöverstyrelsens förslag.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Å. Wiberg m. fl. väckt motion (II: 212), vari hemställts,

att riksdagen för budgetåret 1945/46 måtte anvisa dels till Folkliga musikskolan

i Arvika: Understöd, ett anslag av 15 000 kronor, dels ock till Folkliga

musikskolan i Arvika: Stipendier, ett anslag av 2 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har musikskolans styrelse icke

för nästa budgetår begärt någon ökning av de till skolan utgående anslagen.

Med hänsyn härtill och då skolans verksamhet och anslagsbehov komma att

bliva föremål för överväganden inom 1944 års folkbildningsutredning jämlikt

de för utredningen givna direktiven, har utskottet icke funnit skäl föreligga

att biträda det i motionen II: 212 gjorda yrkandet utan ansluter sig till

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 212, för budgetåret 1945/46

anvisa

a) till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd ett anslag

av 12 000 kronor;

b) till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag

av 1 500 kronor.

234:o) Statens studielån: Studielånenämnden. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 243) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

235:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr

med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244,

s. 558 och 559), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till

postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

236:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 245, s. 559), vilket innebär en anslagshöjning med 1 400 kronor,

hemställer utskottet,

s. 205 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

205

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 34 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ............ » 22 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 3 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 5 600

Summa kronor 65 300;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 65 300 kronor.

237:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 246, s. 560), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp, som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 6 000

kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

238 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 561—563), vilket innebär en anslagshöjning

med 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för gymnastiska

centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.......................... kronor 68 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 87 150

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ............................. kronor 13 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 11 950

Summa kronor 181 500;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 181 500 kronor.

239:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 564), vilket innebär en anslagshöjning

med 16 300 kronor, avseende anslagsposten till expenser och föranledd av

ökade städningskostnader i samband med inflyttningen i institutets nybyggnad,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 34 600 kronor.

240:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 564 och 565), vilket innebär

en anslagshöjning med 3 500 kronor, avseende materiel till institutets fysiologiska

institution, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastislca centralinstitutet: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 8 800 kronor.

241 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 565), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

242:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott

och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251,

s. 565 och 566), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

• att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 4 500 kronor.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

207

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

243:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon. Kungl.

Maj:t har (punkt 252, s. 567 och 568) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1945/46 anvisa dels till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker ett reservationsanslag av 200 000 kronor; dels ock till Understöd

för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon ett reservationsanslag av

15 000 kronor.

Till utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker ha under följande

budgetår anvisats nedan angivna belopp:

1924/30 1930/37 1937/40 1940/41 1941/42 1942/45

165 000 170 000 190 000 155 000 125 000 150 000.

År 1932 sammanfördes vissa tidigare från särskilda anslag under huvudtiteln

utgående understöd örn tillhopa 30 350 kronor med detta anslag, vilket

medförde, att de för ändamålet tidigare utgående anslagsmedlen minskades

från omkring 200 000 kronor till 170 000 kronor. Från detta anslag

har från och med innevarande budgetår det för utgivande av Svenskt biografiskt

lexikon utgående understödet utbrutits till ett särskilt reservationsanslag,

vilket uppförts med samma belopp som det för budgetåret 1943/44

utgående understödet eller 15 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att detta anslag vore av stort värde

för vår tids mångskiftande och rikt förgrenade vetenskapliga verksamhet. Staten

hade det allra största intresse av att bereda de publikationer, som understöddes

från anslaget, ett icke för snävt tillmätt understöd, så mycket mer

som de flesta av dem vore till väsentlig del beroende av sådant understöd.

Anslaget till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

utgick under budgetåren 1937/40 med 190 000 kronor. Kostnaderna

för utgivande av ifrågavarande publikationer hade de senare åren väsentligt

stigit. Anslagssänkningen, som endast delvis motvägdes av att understödet

till utgivande av Svensk biografiskt lexikon utbrutits till ett särskilt riksstatsanslag,

hade vållat betydande svårigheter. Med hänsyn till ifrågavarande

anslags stora betydelse ansåge departementschefen sig därför böra

förorda, att anslaget för nästa budgetår höjdes med 50 000 kronor till

200 000 kronor.

Beträffande anslaget till understöd för utgivande av Svenskt biografiskt

lexikon ifrågasatte departementschefen icke någon ändring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

203

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ötskottet.

Då ifrågavarande anslag till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda

verk och läroböcker — såsom departementschefen framhållit — är av synnerligen

stort värde för den vetenskapliga verksamheten, anser utskottet

starka skäl föreligga för en anslagshöjning. Utskottet finner emellertid, att

höjningen för närvarande bör begränsas till 40 000 kronor och anslaget alltså

för nästa budgetår uppföras med ett belopp av 190 000 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att anslaget till understöd

för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon för nästa budgetår utgår med

oförändrat belopp eller 15 000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, för

budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker, ett reservationsanslag av 190 000 kronor;

b) till Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt

lexikon ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

244:o) Bidrag till utgivande av Svenskt diplomatarium. Kungl. Majit

har (punkt 253, s. 568—572) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till utgivande

av Svenskt diplomatarium för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

Sedan år 1935 finnes en av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

tillsatt kommitté, den s. k. diplomatariekommittén, bestående av riksarkivarien

såsom självskriven ledamot och ordförande, två historiker samt en

nordisk och en latinsk filolog, för utgivningen av Svenskt diplomatarium,

en publikationsserie, innehållande svenskt medeltida urkundsmaterial.

Diplomatariekommittén har beträffande det hittillsvarande utgivningsarbetet

meddelat bland annat följande.

Utgivningen av Svenskt diplomatarium, ett av den svenska humanistiska

forskningens största nationella företag, har hämmats av bristande organisation

och otillräcklig och oviss finansiering. Verkets första del utgavs redan

år 1829. Hittills har publicerats, av en äldre serie delarna 1—5 och fyra

häften av del 6, omfattande åren 817—1355, och av en yngre serie band

X—3 samt två häften av band 4 omfattande åren 1401—1420. Därjämte

har av en biserie, Acta pontificum svecica, Acta cameralia, utgivits band 1

omfattande åren 1062—1370. Ända till sista tiden har arbetet i huvudsak

bedrivits som bisyssla, och finansieringen har varit sådan, att en utgivare

icke kunnat bygga sin budget på de sparsamma arvodena utan nödgats

åtaga sig andra uppdrag. Till huvudserien har statsbidrag erhållits i den

formen, att vissa exemplar av publicerade delar inlösts. För ändamålet har

även kunnat disponeras den Posseska fonden, vilken år 1871 genom donation

tillföll riksarkivet. . .

Diplomatariekommittén utverkade i mars 1935 av Humanistiska fondens

nämnd ett anslag av 12 000 kronor, som förutsattes skola utgå regelbundet.

Anslaget var avsett för »inventerings- och förteckningsarbete rörande

s. 209 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

209

svenskt medeltida urkundsmaterial». Dåvarande landsarkivarien, fil. lic.

Ernst Nygren, som planlagt arbetet, anställdes fast vid företaget år 1937;

i samband därmed ökades anslaget från Humanistiska fonden till 19 000

kronor och har sedermera höjts till 21 000 kronor år 1938, 23 000 kronor år

1939 och 25 000 kronor år 1944. Därjämte har ett tilläggsanslag av 2 000

kronor utgått år 1942.

Beträffande motsvarande arbete i Danmark har kommittén upplyst följande.

Det danska diplomatariearbetet har ej mindre än det svenska dragit ut på

tiden. Under senare år har man emellertid energiskt gripit sig an med att söka

nå avslutande resultat. Inventeringsarbetet har framförts till och med år 1340.

För utgivningen ha betydande medel ställts till förfogande. Carlsbergsfonden

och staten bidraga med tillhopa 50 000 kronor.

Till stöd för framställningen örn statsbidrag har kommittén i huvudsak

anfört följande.

De närmaste uppgifterna för diplomatariearbetet äro att slutföra inventeringen

av det material, som finnes i svenska och övriga nordiska arkiv, bibliotek

och andra samlingar, därnäst att komplettera detta i vissa utländska

arkiv, så snart dessa bli tillgängliga för forskningen.

Det synes vara en mycket berättigad tanke, att det svenska diplomatarieverket

icke mindre än det danska borde kunna erhålla bidrag av staten. Då

Humanistiska fondens bidrag, för närvarande 25 000 kronor, torde vara att

påräkna för framtiden, skulle arbetet genom ett lika stort bidrag av staten

kunna erhålla en budget på 50 000 kronor. En sådan finansiering skulle göra

det möjligt att ordna en fast redaktion på längre sikt. Därvid bör den organisation,

som kan anses önskvärd för publiceringsarbetet, vara vägledande.

Utgivningen synes i första hand böra inriktas på skedet 1356—1400.

Kommittén har framlagt följande förslag till stat för utgivningen av Svenskt

diplomatarium:

Ledare (E. Nygren) lön............................ kronor 15 348: —

2 amanuenser, lön motsvarande Eo 20:19.............. » 17 858: 40

1 redaktionssekreterare ............................ » 5 250: —

Kopist och kvinnligt biträde (avskrivning och maskinskrivning)

förslagsvis 3 500 kronor samt sakkunniga biträden

(företrädesvis för sigill och ortnamn) förslagsvis 2 000

kronor, allt efter timlön.......................... » 5 500: —

Tryckningskostnader .............................. » 3 000: —

Fotostatering och specialfotografering................ » 1 000: —

Resor (för materialinsamlandet i Sverige och Nordtyskland)

.......................................... » 1 000:—

Expenser (inclusive bokinköp m. m.) ................ » 1 043: 60

Summa kronor 50 000: —.

Arkivarien Nygrens pensionering är ordnad genom särskild överenskommelse

med vitterhetsakademien. Övriga årslöner ha upptagits utan pensionsavdrag,

enär pensionsfrågan för de anställda måste ordnas, om utsikt skall

finnas att binda dem vid företaget. Huruvida detta bör ske genom pensionsförsäkring

eller på annat sätt måste bli föremål för framtida övervägande.

Vitterhetsakademien har tillstyrkt framställningen.

Bihang till riksdagens ''protokoll 19\5. 6 sami. Nr 8.

14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Statskontoret har avstyrkt framställningen och anfört följande.

Det må uppmärksammas, att diplomatariekommittén avsett att till företaget

knyta tjänstemän, vilka skulle beredas fast anställning och sysselsättas

med utgivandet av diplomatariet ett flertal år framåt. Fråga är således icke

allenast om anvisande av ett engångsanslag utan om möjliggörande av en

fast organisation, för vilken framdeles ett årligt bidrag av statsmedel skulle

bli erforderligt.

Med hänsyn härtill och med beaktande jämväl därav, att i nuvarande

statsfinansiella läge åtskilliga mera angelägna ändamål än det med det nu begärda

anslaget avsedda icke kunnat tillgodoses, måste statskontoret, som för

sin del finner det tveksamt, om kostnader av detta slag kunna anses vara

av beskaffenhet att böra bestridas av statsmedel, bestämt motsätta sig, att

medel beräknas i kommande års riksstat för ifrågavarande verksamhet.

Departementschefen har anfört följande.

Svenskt diplomatarium, varav första bandet utkom år 1829, har alltifrån

sin början visat sig vara av oskattbart värde för kännedomen örn Sveriges

äldre historia, odling och språk. Den historiska forskningens främsta målsmän

i vårt land ha vitsordat, att utgivandet av de svenska medeltidsurkunderna

är en av den svenska humanistiska forskningens alba angelägnaste uppgifter.

Diplomatariet utgör den oumbärliga grundvalen för allt forskningsarbete rörande

vårt lands äldre historia. De åtgärder, som vidtagits för att effektivisera

diplomatariets utgivning, vittna också om den betydelse, historikerna fästa

vid detta arbetes fullföljande. I samma riktning tala de upplysningar, som i

ärendet lämnats om utgivandet av en liknande urkundsserie i Danmark.

Det svenska diplomat ari earbetet anses närmast böra inriktas på inventering

och granskning av urkundsmaterialet samt utgivning av urkunder från

tiden 1356—1400. Enligt det av diplomatariekommittén framlagda förslaget

skulle de årliga löne- och omkostnaderna uppgå till 50 000 kronor, varav

staten skulle bidraga med 25 000 kronor, medan övriga 25 000 kronor skulle

tillskjutas av Humanistiska fonden. För egen del tvekar jag icke att även i

rådande läge tillstyrka, att den humanistiska, och enkannerligen den historiska,

forskningen får det stöd, som det äskade statsanslaget skulle innebära.

Det vid statsbidragsansökningen fogade statförslaget upptager tre heltidsanställda

vetenskapligt utbildade arbetskrafter, vartill skulle komma två

deltidsanställda biträden. I huvudsak har jag ingen erinran att göra mot den

framlagda staten. Jag anser det emellertid icke vara möjligt att nu föreslå,

att ett statsbidrag skulle bindas vid den sålunda planlagda organisationen,

utan förutsätter, att statsbidragets storlek och utgående samt statsbidragsvillkoren

även framdeles få bedömas med hänsyn till de vid varje tidpunkt

föreliggande förhållandena. För nästa budgetår tillstyrker jag, att det begärda

statsbidraget av 25 000 kronor anvisas. Redogörelse för verksamhetens bedrivande

torde för varje budgetår, då statsbidrag utgår, böra avgivas till

chefen för ecklesiastikdepartementet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att fastställa de statsbidragsvillkor, som i övrigt må vara erforderliga.

Medel till ifrågavarande ändamål ha — såsom av den lämnade redogörelsen

framgår — tidigare icke varit anvisade på riksstaten. Utskottet,

som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, vill i anslutning

till vad departementschefen anfört understryka, att statsbidraget för nästa

s. 211 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

211

budgetår icke bör få bindas vid den av diplomatariekommittén planlagda organisationen.

Huruvida och med vilket belopp anslag till ändamålet befinnes böra

utgå efter budgetåret 1945/46 torde få bedömas med hänsyn till de vid varje

tidpunkt föreliggande förhållandena. Det torde böra ankomma på Kungl.

Maj:t att överväga den ifrågasatta organisationens lämplighet och fastställa

de statsbidragsvillkor, som må befinnas erforderliga.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom Bidrag till utgivande av Svenskt

diplomatarium för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

245:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 572 och 573),

vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 40 000 kronor.

246:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande

av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255,

s. 573), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

247:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 573), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

3 000 kronor.

248:o) Understöd åt f. d. professorn, docenten P. V. Wieselgren. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 573 och 574), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt f. d. professorn, docenten

P. V. Wieselgren för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av 8 000 kronor.

249:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 258, s. 574), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Statsutskottets utlåtande nr 8.

250:o) Bidrag till vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen

i Sverige år 1945. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 259, s. 574—577), vilket innebär en anslagsminskning med 14 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapliga observationer

under den totala solförmörkelsen i Sverige år 194-5

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

20 600 kronor.

Diverse.

251 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 260, s. 578), vilket innebär dels uppförande av ett

nytt anslag till förstnämnda ändamål, betingat av redovisning av de kungl,

slotten å statens allmänna fastighetsfond, dels ock en anslagshöjning av de

övriga här angivna anslagen med respektive 694 000 kronor, 13 000 kronor,

3 000 kronor och 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighesfond:

Slottsbyggnadernas deljond ett förslagsanslag av 25 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 5 400 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 725 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 320 000

kronor;

e) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Karolinska sjukhusets delfond ett förslagsanslag av 813 000

kronor.

252:o) Erättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 578 och 579), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 213 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

213

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

jond för upplåten mark för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av 12 000 kronor.

253 :o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262, s. 579), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltiskgeodetiska

kommissionen för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 2 100 kronor.

254:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 263, s.

579 och 580), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 200 kronor.

255:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 264, s. 580), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i

Rom m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

37 000 kronor.

256 :o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 580 och 581), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1945/46 anvisa ett

anslag av 1 800 kronor.

257:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte.

Kungl. Maj:t har (punkt 266, s. 581 och 582) föreslagit riksdagen

att till Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte

för budgetårett 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 12 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslaget för nästa budgetår skulle utgå

med oförändrat belopp.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Departementschefen har till stöd härför anfört följande.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget till här ifrågavarande

ändamål har disponerats till stipendier endast för studerande från de tre

övriga nordiska länderna. För den stipendieverksamhet i övrigt, som möjligen

skulle komma att äga rum, ha medel förutsatts skola ställas till förfogande

ur anslag under tredje huvudtiteln. Det är för närvarande svårt

att bedöma, huruvida de utrikespolitiska förhållandena under nästa budgetår

skola bli sådana, att den ur här ifrågavarande anslag bekostade utbytesverksamheten

skall kunna utvidgas. Icke heller synes mig det nuvarande

läget lämna säkrare hållpunkter för bedömande av om de nuvarande stipendiebeloppen

böra ändras. Jag anser mig därför icke böra ifrågasätta någon

ändring av anslagets storlek eller disposition för nästa budgetår. Däremot torde

anslaget böra givas reservationsanslags natur. Liksom nu torde medel för andra

utbytesstipendier än dem, som utgå ur förevarande anslag, kunna ställas till

förfogande i annan ordning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar E. Arrhén och

L. Bondeson (I: 250) och den andra inom andra kammaren av herr G. Ljungqvist

m. fl. (II: 393), i vilka hemställts, att riksdagen måtte höja anslaget

till Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte

från 12 000 till 40 000 kronor för budgetåret 1945/46.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 250.

Utskottet. Då enligt vad departementschefen anfört erforderliga medel för ifrågavarande

ändamål kunna ställas till förfogande i annan ordning än genom

höjning av förevarande anslag saknar utskottet anledning tillstyrka bifall

till det i motionerna I: 250 och II: 393 framställda yrkandet. Utskottet biträder

alltså Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 250 och II: 393, till Främjande

av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 kronor.

258:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 582), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

259:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t

har (punkt 268, s. 583) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utred
-

s. 215 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

215

ningar genom sakkunniga för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förevarande anslag uppföres med oförändrat

belopp.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar S. Linderot och

N. Holmberg (1: 164) och den andra inom andra kammaren av herr H.

Hohnberg m. fl. (II: 232), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Majit måtte hemställa om tillsättandet av en ny skolutredning, som

med beaktande av de i motionerna anförda synpunkterna snarast möjligt

framlägger förslag om det svenska skolväsendets framtida gestaltning.

Beträffande den motivering, som anförts till stöd för yrkandet hänvisas

till motionen 1:164.

Utskottet förordar, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres

med av Kungl. Majit föreslaget belopp.

Utskottet kan icke tillstyrka bifall till det i motionerna 1:164 och lii 232

framställda yrkandet. I detta sammanhang vill emellertid utskottet, som

anser det självfallet att 1940 års skolutredning bör få tillfälle att framlägga

resultaten av sitt arbete, framhålla angelägenheten av att detta utredningsarbete

i möjligaste mån påskyndas. Utskottet anser sig böra betona, att nödiga

förbättringar av skolväsendet för närvarande kunna befaras bliva fördröjda i

avvaktan på resultatet av skolutredningens arbete. Det synes utskottet därför

önskvärt, att skoldistrikten utan avvaktan härpå vidtaga de förbättringar,

som kunna befinnas befogade och möjliga att genomföra.

Utskottet hemställer förty,

a) att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor;

b) att motionerna I: 164 och lii 232 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

260:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 269,

s. 583), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

261 :o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 270, s. 583

och 584), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt

hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret 1945/46

till innehavare av sådan ordinarie befattning vid universiteten

i Uppsala och Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, på vilken civila avlöningsreglementet icke äger tilllämpning;
b)

till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av 23 000 kronor.

262:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 584), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 650 000 kronor.

263:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272,

s. 584), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

264 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 584 och 585), vilket innebär en

anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 140 000 kronor.

265:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 585),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda

kommunala läroanstalter för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

217

266:o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande vad Kungl.

Maj:t (punkterna 275 och 276) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

267:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 277, s. 586), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000

kronor, föranledd av belastningen under de senaste budgetåren, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 kronor.

Stockholm den 6 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo,

Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Emil Petersson,

Johan Eric Ericson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Persson i Falla, Bergström,

Mårtensson, Wallentheim, Malmborg i Skövde, Viklund, Onsjö, fru Alvén, herrar Sefve och

Hoppe;

dock att

vid behandlingen av punkterna 120:o)—267:o) herr Ragnar Bergh deltagit i stället för herr

Mannerskantz;

vid behandlingen av punkterna 154:o)—267:o) herr Gustav Emil Andersson deltagit i stället

för herr Gränebo och herr Åkerström i stället för herr Mårtensson;

vid behandlingen av punkterna 154:o)—164:o) herr Näsström deltagit i stället för herr Johan

Eric Ericson; samt

vid behandlingen av punkterna 156:o)—267:o) herr Thäpper deltagit i stället för herr Törnkvist.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Reservationer:

1) vid punkten 30:o) (Bidrag till nordiska museet) av herrar Emil Petersson

och Malmborg i Skövde, vilka ansett, att utskottet bort i anledning av motionerna

I: 149 och II: 263 förorda, att en allsidig utredning måtte verkställas

angående nordiska museets och Skansens ekonomiska förhållanden och alltså

hemställa,

att riksdagen må

a) såsom Bidrag till nordiska museet för budgetåret 1945/

46 anvisa ett anslag av 208 000 kronor;

b) i anledning av motionerna 1:149 och II: 263 i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa

utredning angående nordiska museets och Skansens ekonomiska

förhållanden samt vidtaga de åtgärder, vartill utredningen

må giva anledning;

2) vid punkten 65:o) (Uppsala universitet: Avlöningar) av herrar Emil Petersson

och Wallentheim;

3) vid punkten 120:o) (Skolöverstyrelsen: Avlöningar) av herrar Pauli, Ragnar

Bergli, Malmborg i Skövde och Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»Hos skolöverstyrelsen---riksdagens prövning. Utskottet vill till en

början framhålla, att gymnastikroteln hos överstyrelsen sedan länge ingår som

ett mycket betydelsefullt och fast led i ämbetsverkets organisation. Med hänsyn

härtill förefaller det utskottet icke motiverat, att de nuvarande gymnastikkonsulenterna

alltjämt hava extra ordinarie ställning. Härtill kommer att arten

och omfattningen av befattningshavarnas arbetsuppgifter enligt utskottets mening

äro sådana, att starka skäl tala för att åt dem beredes en högre löneställning

än för närvarande. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka det i motionerna

I: 29 och II: 84 framställda yrkandet att förste gymnastikkonsulentbefattningen

ombildas till en gymnastikrådstjänst i lönegraden A 30 och att

andre gymnastikkonsulenttjänsten, under benämningen gymnastikkonsulent,

uppflyttas till lönegraden A 24. Utskottet har däremot icke funnit tillräckliga

skäl föreligga för det i motionerna framförda förslaget om inrättande av en ny

gymnastikkonsulentbefattning.

På grund av vad utskottet sålunda förordat torde å ena sidan anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra ökas med i runt tal

19 500 kronor, å andra sidan anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal böra minskas med i runt tal 18 000 kronor till respektive (354 800 +

+ 19 500 —) 374 300 kronor och (280 200 — 18 000 =) 262 200 kronor. Då

utskottet utgår ifrån att på befattningarna som gymnastikråd och gymnastikkonsulent

skola överflyttas innehavarna av de nuvarande gymnastik
-

s. 219 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

219

konsulenttjänsterna hos överstyrelsen, bör enligt utskottets mening det nu

utgående personliga lönetillägget å 2 000 kronor till innehavaren av förste

gymnastikkonsulentbefattningen bortfalla och anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, minskas med nämnda

belopp till (36 400 — 2 000 =) 34 400 kronor.

Det i---punkt föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 29 och II: 84 ävensom motionerna 1:155

och II: 244,

a) besluta, att i personalförteckningen för skolöverstyrelsen

skola upptagas en befattning som gymnastikråd i lönegraden

A 30, en befattning som gymnastikkonsulent i lönegraden

A 24, ytterligare en befattning som byråsekreterare

i lönegraden A 21 samt en befattning såsom kamrerare i

lönegraden A 20, ävensom att därur skola avföras en befattning

som kansliskrivare i lönegraden A 11, en befattning som

förste gymnastikkonsulent i lönegraden Eo 26 och en befattning

som andre gymnastikkonsulent i lönegraden Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 374 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 34 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar till

inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis .................. » 31 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 262 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 90 000

Summa kronor 791 900;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 791 900 kronor;

II. att motionerna---åtgärd föranleda;

III. att motionen---ovan anfört»;

4) vid ''punkten 144''-°) (Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare

och skolsköterskor) av herrar Oscar Olsson, Pauli, Sven Larsson, Gustaf Karlsson,

Johan Eric Ericson, Törnkvist, Bergström och Viklund, vilka ansett, att

utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Statsutskottets utlåtande nr 8.

»Såsom av---för lärare. Ehuru dessa arvoden kunna förefalla relativt

höga har utskottet likväl icke ansett sig böra nu förorda en sänkning av ifrågavarande

arvoden, emot vilkas storlek fjolårets riksdag icke gjorde någon erinran.

Det torde enligt utskottets mening böra ankomma på Kungl. Majit,

att med beaktande av de erfarenheter, som kunna vinnas under nästa budgetår,

taga i övervägande huruvida en nedsättning av arvodena må befinnas

befogad. Utskottet, som biträder vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för

lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av 45 500 kronor»;

5) vid punkten lJf6:o) (Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter) av herrar Karl Andersson,

Mårtensson, Viklund, fru Alvén och herr Hoppe, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka bifall till motionen lii 240 och förty hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen lii 240, avslå

Kungl. Majits förslag;

6) vid punkten 15jf:o) (Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor)

dels av herr Oscar Olsson, som ansett, att i stället för tredje stycket i utskottets

yttrande (s. 131) bort intagas ett uttalande av följande lydelse:

»Det har länge bland både lärare och målsmän rått stor oro och utbrett

missnöje på grund av den vantrevnad och olust i skolarbetet med åtföljande

sämre resultat av undervisningen som de stora klasserna medfört. Skadeverkningarna

för folkskolan bli av många skäl särskilt förödande. Under de senaste

årtiondena, i synnerhet efter genomförandet av den dubbla anknytningen

till realskolan, har folkskolan i viss utsträckning förlorat sin karaktär av

självständig skolform med egen målsättning för att i hög grad bli något slags

preparandakurs för läroverken. Av de elever som från fjärde klassen ämna

söka sig in till realskolan och av deras föräldrar betraktas folkskolan närmast

som en småskola före den verkliga skolan. Därmed har också följt att folkskolan

i stor utsträckning blivit en läxförhörs-, betygs- och examensskola med

den själsliga depression, hets och förvridning av barnets naturliga kunskapsintresse

detta i många fall måste föra med sig. Förr stodo folkskolans lärjungar

utanför betygsjäktet och hade egentligen bara avgångsbetyget att

räkna med, samtidigt som de voro befriade från varje examen. Nu få de redan

från andra terminen inpräntat den utomordentliga vikten och betydelsen av

fina terminsbetyg i konkurrens med kamraterna. Med den moderna svenska

skolans övertagande på det sättet av läroverkens metoder följer ett nervösare

arbete redan i andra småskoleklassen, då lärarinnan helt naturligt tänker på

det goda betygsintryck den mottagande läraren i tredje klassen bör få av

hennes arbete. Denne har att tänka på den examen en del av dessa barn efter

s. 221 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

221

två år ha att genomgå för inträde i läroverket; en del av de då kuggade skall

han förbereda för ett nytt försök efter femte klassen, varefter han har att

sörja för att före sjätte årets slut de som då söka sig in i den fyraåriga realskolan

äro väl preparerade. Det är inte underligt att barn i åldern 7—12 år

under ett sådant system kunna bli nedbrutna eller svårhanterliga och att den

naturliga olusten från skolan också tränger in i hemmen, som ofta ha svårt

att förstå varför barnen blivit »problematiska».

Det går inte att helt enkelt söka avfärda problemet om de orimligt stora

klasser, som nu i så hög grad skärpt dessa missförhållanden till olidlighet,

genom en hänvisning till att ingenting kan göras, förrän vi fått ökad lärarutbildning

och flera skollokaler. Att vi inte kunna vänta och låta missförhållandena

en lång tid framåt ytterligare undergräva våra skolbarns fysiska

och psykiska hälsa, visar bland annat skolöverläkaren Herlitz läxläsningsstatistik,

som bland annat vittnar om att barnen i åldern 6—12 år få sova en

och en halv timma för litet under dygnet. Från annat håll meddelas att dessa

barns verkliga fritid är endast 3.3 timmar varje skoldag. Alldeles oberoende

av omöjligheten att snabbt få bort de stora klasserna måste de åtgärder

omedelbart vidtagas som kunna vidtagas. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj:t i fråga om de här påtalade missförhållandena återför folkskolan till att

bliva undervisningsskola i stället för betygs- och examensskola samt i samband

därmed åtminstone tills vidare förbjuder hemläxor i folkskolan. Övergången

till realskolan torde kunna ske i anslutning till betyg och utlåtanden

från lärarna i vederbörande folkskoleklass eller på annat sätt, som Kungl.

Maj:t finner lämpligt»;

dels av herrar Näsström, Ivar Persson och Åkerström, vilka ansett, att utskottets

yttrande beträffande motionerna I: 50 och II: 92 (s. 133) bort hava

följande lydelse:

»Med anledning---norra Sverige. De i motionerna I: 50 och II: 92

framförda synpunkterna rörande rekrytering av lärarpersonal vid avlägset belägna

orter i allmänhet böra därvid komma under bedömande, vilket de för

utredningen meddelade direktiven jämväl förutsätta. Med hänsyn härtill torde

någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida icke erfordras»;

dels av herrar Oscar Olsson, Pauli, Sven Larsson, Karl Andersson, Gustaf

Karlsson, Näsström, Törnkvist, Bergström, Wallentheim, Viklund och Åkerström,

vilka ansett, att utskottets yttrande angående motionerna I: 05 och

II: 100 (s. 133) samt utskottets hemställan (s. 134) bort hava följande

lydelse:

»I motionerna 1:65 och 11:100 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla örn Kungl. Maj:ts uppdrag åt 1945 års folkskolesakkunniga

att utreda frågan örn slopande av domkapitlen såsom instans för

handläggning av ärenden angående folkskoleväsendet.

Med anledning härav får utskottet erinra, att frågan örn domkapitlens be
-

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Statsutskottets utlåtande nr 8.

fattning med folkskoleärenden tidigare varit under diskussion. Hela detta frågekomplex

synes utskottet vara förtjänt av en närmare utredning, syftande till

att klargöra, dels huruvida övervägande skäl kunna anses föreligga för ett bibehållande

av mellaninstanser i ärenden rörande folkskoleväsendet, dels ock

— därest mellaninstanser i en eller annan form befinnas böra bibehållas —

huru dessa lämpligen böra vara anordnade. Utskottet får sålunda förorda att

riksdagen, i anledning av motionerna I: 65 och II: 100, må i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla om utredning i av utskottet sålunda angivna hänseenden.

På Kungl. Majit torde böra ankomma att avgöra, huruvida nämnda

utredning bör uppdragas åt 1945 års folkskolesakkunniga eller komma till

stånd i annan ordning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen--- 136 000 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 65 och

lii 100, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning angående

frågan om mellaninstansema i ärenden rörande folkskoleväsendet

och vad därmed står i samband;

III. att motionerna---föregående anfört;

IV. att motionerna---åtgärd föranleda»;

dels ock av herrar Gustaf Karlsson, Wallentheim, Malmborg i Skövde och

Onsjö;

7) vid punkten 168:o) (Folkskolor m. m.i Bidrag till byggnadsarbeten) av

herrar Viklund och Åkerström, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i

motionen lii 140 under punkten 2 framställda yrkandet och alltså hemställa,

a) att riksdagen--- 1 900 000 kronor;

b) att riksdagen, med bifall till motionen lii 140 punkten

2, må bemyndiga Kungl. Majit att i ömmande fall och efter

förslag av skolöverstyrelsen bevilja nu stadgat statsbidrag i

form av engångsbelopp till skoldistrikt, som på grund av ringa

ekonomisk bärkraft och andra omständigheter icke förmå

uppföra behövliga undervisningslokaler med hjälp av bidrag

efter för närvarande gällande grunder;

c) att motionerna I: 96 och H: 99, lii 56, 1:254 och

lii 380, lii 140 punkten 1 samt lii 168 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

8) vid punkten 175:o) (Nomadskolor: Omkostnader) av herr Viklund;

9) vid punkten 179:o) (Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av

fortsättningsskolväsendet) av herr Ivar Persson;

10) vid punkten 186:o) (Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare)

av herrar Oscar Olsson, Ivar Persson, Wallentheim, Malmborg i Skövde,

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Viklund, Onsjö, fru Alvén och herr Hoppe, vilka ansett, att utskottet bort, i

anslutning till vad i motionerna 1:162 och II: 247 yrkats, tillstyrka beviljandet

av 11 000 kronor i stället för av Kungl. Majit föreslagna 4 500 kronor

till en fortbildningskurs i sociala och socialpolitiska frågor samt alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 162 och II: 247, till Folkhögskolor: Understöd

för utbildning av lärare för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av 11 000 kronor;

11) vid punkten 225:o) (Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen) av

herr Malmborg i Skövde;

12) vid punkten 280:o) (Bidrag till vissa bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader) av herr Svensson i Grönvik;

13) vid punkten 231:o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag

till verksamheten vid studiehem) av herr Svensson i Grönvik;

14) vid punkten 282:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Oscar Olsson, Emil Petersson,

Malmborg i Skövde, fru Alvén och herr Hoppe, vilka ansett, att utskottet

bort utöver vad utskottet föreslagit tillstyrka en ytterligare anslagsökning med

10 000 kronor, att användas till föreläsningsverksamhet, och alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 235 och II: 367, såsom Bidrag till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m.m. för nykterhetens

främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

331 000 kronor;

15) vid punkten 259:o) (Kommittéer och utredningar genom sakkunniga)

dels av herrar Oscar Olsson, Wallentheim, Åkerström och Thäpper;

dels ock av herr Persson i Falla.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:249 Skrivelse till Konungen angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsomr s. 6 i texten
  2. Rskr. 1945:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 und s. 1 i texten