Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar jämte i ämnet väckt motion.

1945-04-20 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:82, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82.

1

Nr 82.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1945/46 till Statens sjöhistoriska

museum: Avlöningar jämte i ämnet väckt motion.

(lia avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under tionde huvudtiteln (punkt 64)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens

sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret 1945/46 beräkna ett

förslagsanslag av 56 800 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 155, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 23 februari

1945, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

statens sjöhistoriska museum;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

sjöhistoriska museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46;

dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1945/46 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 69 500 kronor.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herrar E. Håstad och C. Lindberg

väckt motion (lii 496) hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

proposition nr 155 angående anslag till statens sjöhistoriska museum måtte

besluta den ändringen, att konservatorn placeras i lönegraden Eo 19.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

I skrivelse den 7 juni 1944, nr 10, anhöll riksdagen under punkt 59, att

Kungl. Majit ville låta verkställa utredning rörande sjöhistoriska museets

personalorganisation och för 1945 års riksdag framlägga förslag i ämnet. De

med anledning härav tillkallade utredningsmännen — 1944 års utredning

rörande sjöhistoriska museets personalorganisation — hava den 29 november

1944 avgivit betänkande med förslag i ämnet.

I statsrådsprotokollet till förevarande proposition har lämnats en utförlig

redogörelse för utredningens förslag jämte myndigheternas däröver avgivna

utlåtanden.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 6 sami. Nr 82—83.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 82.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

Den nu i anledning av riksdagens anhållan verkställda utredningen rörande

sjöhistoriska museets personalorganisation har enligt min mening givit

vid handen, att på statsverkets bekostnad vissa delvis ganska betydande förändringar

böra vidtagas beträffande personal- och avlöningsförhållandena

vid museet. De sedan museets tillkomst vunna erfarenheterna rörande arten

och omfattningen av museets arbetsuppgifter ha nämligen utvisat, att större

anspråk än som från början förutsågos måste ställas på personalen, om museet

skall kunna väl vårda, förkovra och vetenskapligt bearbeta sina samlingar

samt på ett upplysande och tilltalande sätt hålla dessa tillgängliga för

allmänheten. Emellertid bör tillika beaktas, att inom museets verksamhetsfält

nya arbetsuppgifter i nära nog obegränsad mängd kunna anmäla sig för

de därav intresserade samt att detta kan utgöra en frestelse till överdimensionering

och forcering av museiarbetet. En viss varsamhet från statsmakternas

sida vid prövningen av museiledningens krav på personalförstärkningar i såväl

kvantitativt som kvalitativt hänseende synes därför vara tillrådlig. Såvitt

jag kunnat bedöma, och jag tror mig härutinnan vinna stöd hos de i ärendet

hörda myndigheterna, har den av riksdagen begärda utredningen verkställts

med beaktande av de nyss anförda synpunkterna. Jag är därför beredd att

i huvudsak biträda de såsom resultat av utredningen föreliggande förslagen.

Utskottet lämnar här nedan en kortfattad redogörelse för utredningens förslag

ävensom för departementschefens ståndpunktstagande till desamma.

Ett av de spörsmål, som särskilt berördes vid 1944 års riksdag, gällde inrättandet

vid museet av en chefsbefattning, vars innehavare tillika skulle vara

föreståndare för en av museets båda avdelningar. I utredningsbetänkandet

har nu föreslagits tillskapandet av en dylik kombinerad chefs- och avdelningsföreståndarbefattning.

Departementschefen har framhållit, att det enligt

hans mening är uppenbart, att museet är i behov av en chef, som kan

leda det dagliga arbetet och har det närmaste ansvaret för museets förvaltning.

Den hittillsvarande ordningen, enligt vilken dessa uppgifter åvila museinämnden

eller någon dess förtroendeman, bör enligt departementschefen

icke i längden bibehållas. Vad angår förslaget alt chefen även skall vara

avdelningsföreståndare, har departementschefen funnit sig icke kunna dela

de i ett par av yttrandena framförda betänkligheterna mot ett sådant arrangemang.

Härigenom lärer nämligen, framhåller departementschefen, icke i praktiken

behöva uppkomma sådana olägenheter att de motivera inrättandet av

ytterligare en högre tjänst, vilken i och för sig ej kan anses strängt nödvändig.

Departementschefen har erinrat örn, att överintendenten och chefen för

nationalmuseum tillika är föreståndare för en av museets fyra avdelningar.

På grund härav har departementschefen tillstyrkt utredningens förslag i denna

del. Departementschefen har likaledes delat utredningens uppfattning,

att inrättandet av en chefsbefattning vid sjöhistoriska museet icke bör föranleda

till att nämndinstitutionen avskaffas. Närmare bestämmelser örn

nämndens sammansättning samt örn dess och museichefens arbetsuppgifter

har synts departementschefen instruktionsledes få meddelas av Kungl. Majit.

Utredningen har föreslagit, att chefen för museet skall benämnas museidirektör

samt — i likhet med styresmannen för armémuseum och förestånda
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82-

3

ren för livrustkammaren — vara placerad i lönegraden A 27. Vad först angår

lönefrågan har departementschefen med hänsyn till museets storlek och de

krav på speciell sakkunskap, som måste ställas på dess högre befattningshavare,

icke funnit sig böra biträda majoritetens inom allmänna lönenämnden

mening att museichefen bör placeras allenast i lönegrad A 24 och dessutom

erhålla ett årligt arvode av 1 200 kronor. Å andra sidan har departementschefen

icke funnit tillrådligt att, såsom museichefskollegiet föreslagit,

chefen för sjöhistoriska museet placeras i högre lönegrad än cheferna för

armémuseum och livrustkammaren. Departementschefen har på grund härav

förordat utredningens förslag i denna del. Även beträffande titelfrågan

har departementschefen funnit utredningsförslaget lämpligt. Den omständigheten

att en redan inrättad museidirektörstjänst är placerad i lönegrad A 30

har icke synts departementschefen, såsom statskontoret förmenat, böra utgöra

hinder mot att en ny sådan tjänst placeras i lönegrad A 27. Departementschefen

har sålunda exempelvis erinrat om att våra fångvårdsanstalter

förestås av direktörer i tre olika lönegrader, A 24, A 26 och A 28, samt att

generaldirektörstjänstema äro uppdelade på ej mindre än sex olika lönegrader.

Den avdelningsföreståndare, som icke tillika skulle vara innehavare av den

föreslagna museidirektörsbefattningen, bör enligt utredningens mening med

benämningen intendent placeras i samma lönegrad som de nuvarande andre

intendenterna vid övriga museiinstitutioner. Sistnämnda befattningshavare

ha i årets statsverksproposition (för flera huvudtitlar gemensamma frågor

s. 5 ff.) föreslagits uppflyttade i lönegrad från A 21 till A 22. Den skillnaden

föreligger dock, framhåller departementschefen, mellan dessa befattningshavare

och avdelningsföreståndaren vid sjöhistoriska museet, att den

senare svarar för skötseln av en museiavdelning och att hans befattning, med

hänsyn till den specialutbildning som innehavaren förutsättes ha förvärvat,

antagligen får betraktas såsom en sluttjänst. Vad departementschefen sålunda

framhållit skulle, fortsätter han, närmast leda till att befattningen i lönehänseende

jämställdes med avdelningsföreståndarbefattningarna vid nationalmuseum

och vid statens historiska museum, vilka befattningar i statsverkspropositionen

föreslagits skola bibehållas i lönegrad A 26. Såsom framhölls

redan vid sjöhistoriska museets tillkomst måste emellertid enligt departementschefens

mening sistnämnda tjänster beträffande såväl innehavarnas

kompetens som det med tjänsterna förenade arbetets beskaffenhet och

omfattning anses mera krävande än befattning såsom avdelningsföreståndare

vid sjöhistoriska museet. Departementschefen har på grund härav biträtt

den av allmänna lönenämnden framförda meningen, att avdelningsföreståndaren

bör placeras i lönegrad A 24, samt särskilt velat framhålla,

att detta icke innebär någon lönegradsförändring utan endast ordinariesättning

av en av de båda nuvarande avdelningsföreståndartjänsterna i lönegrad

Eo 24. Tjänsten har synts departementschefen i personalförteckningen

lämpligen böra benämnas intendent (avdelningsföreståndare).

Utredningens förslag om anvisande av medel till avlöning av de båda arna
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 82.

nuenser, som för närvarande tjänstgöra vid museet samt av vilka den

ene helt och den andre delvis avlönas av enskilda medel, har i de avgivna

yttrandena tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Även departementschefen

har ansett sig böra biträda detta förslag. Däremot har departementschefen

icke funnit skäl att, i likhet med museichefskollegiet, förorda medelsanvisning

för avlöning av ytterligare en amanuens med särskilt åliggande att sköta

bibliotek och arkiv. Sjöhistoriska museets nämnd har visserligen funnit behov

av en motsvarande tjänst föreligga men bär icke nu velat framställa

något yrkande härutinnan.

Vid museet har från dess tillkomst varit anställd en konservator, som sedan

år 1942 uppbär ett av de båda för modellsnickare avsedda arvodena å

4 800 kronor och dessutom av enskilda medel ett tilläggsarvode å 1 200 kronor

men tidigare helt avlönats av enskilda medel. Utredningen har framhållit,

att konservatorn fyller en mycket betydelsefull och krävande uppgift, särskilt

vad gäller samlingarnas vård och bevarande men även såsom ledare för

modellverkstaden. I likhet med utredningen och samtliga i ärendet hörda

myndigheter har departementschefen därför ansett konservatorstjänsten nu

böra inordnas under statlig löneplan. Efter en ingående jämförelse mellan

de göromål, som ankomma på denne konservator samt konservatorerna vid

naturhistoriska riksmuseet och statens historiska museum, har utredningen

ansett den förre böra placeras i lönegrad 17, tills vidare såsom extra ordinarie

befattningshavare. Mot denna lönegradsplacering ha erinringar riktats

i ett flertal yttranden. Sålunda har allmänna lönenämnden ifrågasatt, om

ej en placering i Eo 15 vöre tillfyllest, medan å andra sidan vitterhetsakademien,

sjöhistoriska museets nämnd och museichefskollegiet förordat att

tjänsten placeras i lägst Eo 18. För egen del har departementschefen anslutit

sig till allmänna lönenämndens uppfattning i denna fråga och alltså förordat,

att konservatorstjänsten placeras i lönegrad Eo 15.

Den tjänsteman vid museet, vilken för närvarande uppbär det andra av

de båda modellsnickarearvodena och som enligt utredningens uppfattning

i lönehänseende närmast bör jämställas med preparator, föreslås av utredningen

skola med benämningen modellbyggare överföras till extra ordinarie

stat med placering i lönegrad 10. I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna

har departementschefen icke haft något att erinra häremot.

Vaktpersonalen vid museet utgöres nu av en förste expeditionsvakt i lönegrad

Eo 7 och en expeditionsvakt i lönegrad Eo 5, varjämte till förfogande

för extra bevakning under öppethållande och nattetid stå inflytande biljettintäkter

och ett under anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för ändamålet

beräknat belopp av 4 300 kronor. Utredningens förslag att — med bibehållande

av sistnämnda belopp å avlöningsstaten — den fast anställda vaktpersonalen

måtte förstärkas med ytterligare en befattningshavare har synts

departementschefen väl motiverat och bär icke heller föranlett erinringar i

de avgivna yttrandena. Vid behandlingen av frågan härom har utredningen

sagt sig räkna med, att denna personal även borde förslå att under konservatorns

ledning fullgöra de på en rustmästare ankommande arbetsuppgifterna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82.

5

Enligt utredningens förslag skola befattningshavarna i fråga benämnas museivakter

samt uppföras, förste museivakten i lönegrad A 7, en av de båda övriga

i lönegrad A 5 och den återstående i lönegrad Eo 5. Chefen för marinen

och sjöhistoriska museets nämnd ha framhållit att en rustmästarutbildad

person icke torde kunna erhållas för en så låg avlöning som enligt Eo 5

samt med anledning därav ifrågasatt om icke rustmästarsysslan borde förenas

med tjänsten såsom förste museivakt. Museichefskollegiet har ansett

en rustmästare, som helt ägnade sig åt sin uppgift, vara för museet oumbärlig

och har därför föreslagit inrättande av en dylik befattning. För egen del

bär departementschefen biträtt utredningens förslag i fråga örn den fast anställda

personalen samt därvid förutsatt att rustmästargöromålen skola kunna

under konservatorns ledning och efter dennes anvisningar ombesörjas av

den samlade vaktpersonalen.

Emot utredningens förslag örn överförande till ordinarie stat av befattningen

såsom värmeledningsskötare och reparatör i lönegrad Eo 7 har departementschefen

icke haft någon erinran att framställa.

Vad beträffar den kvinnliga biträdespersonalen, som nu består av ett kanslibiträde

i lönegrad Eo 7 samt ett skrivbiträde med ett arvode av statsmedel

å 2 500 kronor och ett tilläggsarvode av enskilda medel å 860 kronor, har utredningen

föreslagit ordinariesättning av kanslibi trädest jänsten samt ombildning

av skrivbiträdestjänsten till en kontorsbiträdesbefattning i lönegrad Eo 4.

I flertalet yttranden lia dessa förslag lämnats utan erinran, men museichefskollegiet

har ansett kanslibiträdestjänsten böra ombildas till en kansliskrivarbefattning

i lönegrad All och behov föreligga av två kontorsbiträden, medan

däremot allmänna lönenämnden ifrågasatt huruvida icke det av utredningen

föreslagna kontorsbiträdet borde erhålla allenast halvtidstjänstgöring samt

avlöning medelst arvode för erforderligt arbete därutöver. För egen del har

departementschefen biträtt utredningens förslag samt därvid förutsatt att befattningshavarna

under tjänstetid helt sysselsättas för museets räkning.

Av utredningens betänkande framgår, att konserveringsanstalten inom museet

förenats med en modellverkstad för komplettering av samlingarna genom

tillverkning av fartygsmodeller. I denna verkstad, som står under närmaste

ledning av konservatorn, äro förutom den förut omnämnde modellsnickaren

anställda två finmekaniker mot årliga arvoden av 4 800 kronor

respektive 2 700 kronor. Medel till dessa arvoden ha tagits från inkomster av

försålda modeller, vilka vid sidan av modeller för museets egen räkning tillverkats

i verkstaden. Departementschefen har delat utredningens uppfattning,

att denna delvis affärsmässigt bedrivna verksamhet bör få fortfara i

oförändrad form, dock att nettoinkomsten — på sätt av utredningen föreslagits

och av riksräkenskapsverket lämnats utan erinran — hädanefter bör

tagas till uppbörd å reservationsanslaget till underhåll av museets samlingar.

Å detta anslag torde också, fortsätter departementschefen, till uppbörd få

upptagas inflytande biljettintäkter, sedan från dessa dragits direkta kostnader

för separatutställningar o. d.

I anledning av en uppgift i utredningens betänkande örn att vid museet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 82.

funnes anställda s. k. arkivarbetare till vid skilda tidpunkter varierande antal,

vid tiden för betänkandets avgivande ej mindre än 19 stycken, har allmänna

lönenämnden efterlyst uppgifter örn vilken inverkan på personalbehovet

vid museet som ett eventuellt upphörande av anordningen med arkivarbetare

kunde tänkas få. Departementschefen har i anledning härav erinrat om,

att sedan åtskilliga år tillbaka arkivarbetare torde vid flertalet större arkiv,

bibliotek och museer användas för mindre krävande och brådskande arbetsuppgifter

utan att detta föranlett inskränkningar i den tidigare personalorganisationen.

Vid uppordnandet av sjöhistoriska museets omfattande samlingar

ha arbetsmöjligheter av denna art i ovanligt rikligt mått stått till buds.

Man torde emellertid icke därav böra draga den slutsatsen, framhåller departementschefen,

att om — mot förmodan —■ anordningen med arkivarbetare

skulle slopas, museets fast anställda personal skulle behöva omedelbart

förstärkas.

Av redogörelsen i ärendet framgår, att museet erhållit betydande donationer

i form av såväl penningmedel som för museet värdefulla föremål. De i

pengar utgående bidragen lia delvis av museiledningen använts till avlöning

av eller lönefyllnad åt befattningshavare vid museet. Då det emellertid enligt

departementschefens mening icke kan anses lämpligt att tjänstemän vid

en rent statlig institution avlönas med medel, som av enskilda ställas till

institutionens förfogande, har departementschefen förutsatt, att den nyss omnämnda

ordningen upphör sedan de reformer beträffande personalorganisationen

genomförts, vilka departementschefen tidigare förordat. Det nu sagda

bör givetvis, fortsätter departementschefen, icke föranleda museiledningen till

att avstå från sin lovvärda och hittills med stor energi och framgång fullföljda

strävan att från personer och företag med intresse för museets verksamhet

söka erhålla gåvor i form av ej endast museala föremål utan även

penningmedel. Dylika medel böra dock enligt departementschefens mening,

såsom utredningen framhållit, endast för rent tillfälliga behov användas till

avlönande av personal samt i övrigt begagnas för att berika samlingarna, för

ordnande av tillfälliga utställningar, för nyanskaffningar samt för publikationstryck

och andra utgifter av omkostnadsnatur.

Vid en personalorganisation i enlighet med vad departementschefen nu förordat

hava ansetts böra beräknas för avlöningar till ordinarie tjänstemän

förslagsvis 33 700 kronor, för avlöningar till icke-ordinarie personal 31 600

kronor och för rörligt tillägg förslagsvis 9 000 kronor. Departementschefen

har därvid förutsatt, att från anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal fortfarande skola få bestridas kostnader för vikarier med högst

900 kronor, för tillsyn över museilokalema med högst 200 kronor, för portvaktsgöromål

med högst 600 kronor och för museets bevakning med högst

4 300 kronor. Emellertid bör, enligt departementschefen, vid anslagsberäkningen

för nästa budgetår hänsyn tagas till, att den pensionerade sjöofficer,

som nu mot ett arvode av 4 500 kronor uppehåller tjänsten såsom föreståndare

å örlogsavdelningen, torde komma att utses till antingen museidirektör

eller intendent samt att därvid avdrag å hans lön kommer att ske jämlikt 2 §

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82.

7

2 mom. civila avlöningsreglementet. Anslagsposterna till avlöningar till ordinarie

tjänstemän och till rörligt tillägg synas departementschefen därför kunna

nedsättas till 29 500 kronor respektive 8 400 kronor. Därest den nuvarande

föreståndaren å sjöfartsavdelningen utses till intendent, bör, fortsätter departementschefen

— om riksdagen icke har något att däremot erinra —

Kungl. Majit kunna till undvikande av löneminskning bevilja honom personligt

lönetillägg att bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän.

Vid sin behandling föregående år av sjöhistoriska museets avlöningsanslag

framhöll riksdagen, att museipersonalens anställnings- och löneförhållanden

icke vore tillfredsställande ordnade, vilket föranledde riksdagen att hos

Kungl. Majit hemställa örn utredning i ämnet. Den utredning, som med

anledning härav verkställts, har utmynnat i förslag till ny personalorga- •

nisation för museet. Förslaget har av Kungl. Majit framlagts för riksdagen i

förevarande proposition. Såsom allmänt omdöme om den föreslagna personalorganisationen

vill utskottet framhålla, att utskottet finner densamma väl

ägnad att tillgodose de krav, som böra uppställas för att museet på ett tillfredsställande

sätt skall kunna fullgöra sina alltmer växande praktiskt-administrativa

och vetenskapliga uppgifter.

En av de frågor, som särskilt uppmärksammades av föregående års

riksdag, gällde museets ledning. Detta spörsmål synes utskottet i det nu

föreliggande förslaget hava lösts på ett ändamålsenligt sätt genom att nämndinstitutionen

bibehållits och den omedelbara ledningen över museet anförtrotts

åt en museichef. Ur representationssynpunkt såväl utåt som inåt torde

detta förslag innebära en påtaglig fördel. Med hänsyn till de anspråk, som

böra ställas på chefen för denna institution, synes utskottet icke något vara

att erinra mot att befattningen i fråga jämställes med befattningarna som

styresman för armémuseum och som föreståndare för livrustkammaren och

alltså hänföres till lönegraden A 27. Den föreslagna benämningen — museidirektör

— finner utskottet lämplig.

Goda skäl synas utskottet tala för att en av de båda nuvarande avdelningsföreståndama

med bibehållen placering i 24 lönegraden överföres på ordinarie

stat under benämningen intendent. Den föreslagna lösningen av frågan

om museets amanuenspersonal finner utskottet sig jämväl böra förorda.

Beträffande konservatorsbefattningen vill utskottet erinra, att någon konservator

icke tidigare varit uppförd på museets personalförteckning men

att museiledningen med enskilda medel avlönat en dylik befattningshavare.

Kungl. Majit har emellertid nu föreslagit, att den nuvarande konservatorn

inordnas under statlig löneplan och placeras i lönegraden Eo 15. I motionen

har yrkats, att befattningen placeras i lönegraden Eo 19. I anslutning härtill

har anförts, att konservatorn med den av Kungl. Majit föreslagna löneställningen

skulle lida minskning i sina hittillsvarande löneförmåner. Utskottet

vill med anledning härav framhålla, att befattningshavaren i fråga för närvarande

uppbär i egenskap av modellsnickare ett statligt arvode av 4 800 kro
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 82.

nor för år. Därutöver uppbär han av till museets förfogande ställda enskilda

medel dels 1 200 kronor såsom konservator och verkmästare för modellverkstaden,

vartill lagts ett s. k. kristillägg av 420 kronor, dels ock 1 200 kronor

för vissa för föreningen Sveriges sjöfartsmuseums i Stockholm räkning utförda

särskilda arbeten. Det kan tilläggas, att han vidare genom sjöhistoriska

museets försorg uppburit ytterligare ersättning för andra tillfälliga arbeten,

som utförts på extra tid. Det är uppenbart, att vid överförandet av en arvodesavlönad

befattningshavare till löneställning å den statliga löneplanen hänsyn

allenast bör tagas till vederbörandes fasta avlöningsförmåner och icke till de

mer eller mindre tillfälliga arvoden, som han åtnjuter på grund av särskilda

uppdrag. Även vid bedömandet av löneställningen för den nyinrättade konservatorsbefattningen

ur andra synpunkter än de nu anförda finner utskottet

anledning knappast föreligga att på denna punkt frångå Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet förordar därför, att befattningen i fråga placeras i lönegraden

Eo 15, varav följer att utskottet avstyrker det motionsvis gjorda yrkandet.

Konservatorns möjligheter jämväl i fortsättningen till extrainkomster genom

museet är en fråga, som utskottet icke har anledning att närmare ingå på.

Utskottet vill dock framhålla, att enligt vad utskottet under hand inhämtat

dylik biförtjänst lärer kunna påräknas.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit beträffande befattningshavarnas löneställning

och vad departementschefen i samband därmed anfört har icke givit

utskottet anledning till särskilt uttalande.

På grund av det anförda — och under erinran att anslagshöjningen utgör

12 700 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 496,

a) godkänna följande personalförteckning för statens sjöhistoriska

museum:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 museidirektör ................................ A 27

1 intendent (avdelningsföreståndare) .............. A 24

1 förste museivakt .............................. A 7

1 kanslibiträde .................................. A 7

1 värmeledningsskötare och reparatör ............ A 7

1 museivakt .................................... A 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82.

9

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 29 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 31 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 8 400

Summa förslagsanslag kronor 69 500;

c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1945/46 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 69 500 kronor.

Stockholm den 20 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Gränebo, Bäcklund, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Gustaf Iwar

Anderson, Ekströmer, Johan Eric Ericson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Swensson i Grönvik,

Ward, Danielsson, Persson i Falla, Bergström, Mårtensson, Wallentheim, Holmström,

Hoppe och Johansson i Mysinge.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 82—83.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:175 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. s. 1 i texten