Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
1945-04-20 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:89, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 89.
1
Nr 89.
Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1945 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare
m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 252 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 mars 1945, föreslagit
riksdagen att dels besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och
med andra kvartalet 1945 till och med andra kvartalet 1946 enligt av departementschefen
angivna grunder, dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda
erforderliga bestämmelser i ämnet.
Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 180 beslöt 1944 års riksdag (skr.
nr 188), att kristillägg till statliga befattningshavare och pensionärer m. fl.
under tiden från och med andra kvartalet 1944 till och med första kvartalet
1945 skulle utgå med 16 procent, så länge levnadskostnadsindex uppgick till
talet 152 eller däröver men understeg 160. Vid en stegring av index till eller
över 160 skulle ett ytterligare tillägg på 5 procent utgå. Detta skulle sedermera
kvarstå, så länge index höll sig över 152. Till skillnad från kristillägget
i övrigt — vilket, liksom tidigare, skulle beräknas på samma underlag som det
rörliga tillägget, alltså på ett lönebelopp av högst 900 kronor och ett pensionsbelopp
av högst 500 kronor för månad — skulle tillägget å 5 procent icke utgå
i förhållande till högre lönebelopp än 500 kronor för månad. Vid en nedgång
av levnadskostnaderna under 152 skulle det 16-procentiga kristillägget kvarstå
oförändrat, tills index sjunkit till talet 140, då en omprövning av kristilläggen
skulle äga rum. Den ändring av kristilläggen, som omprövningen
kunde föranleda, förutsattes skola vinna tillämpning från det kvartalsskifte,
då index nådde denna gräns.
För att tillgodose önskemålet örn full indexmässig överensstämmelse med
de regler, som avtalats på den allmänna arbetsmarknaden, där de rörliga
tilläggen reglerats med utgångspunkt från 1914 års levnadskostnadsserie,
skulle tillika följande kompletterande föreskrifter gälla. Om vid stegring av
levnadskostnaderna talet 249 i nämnda serie komme att noteras före indextalet
160 i 1935 års serie, skulle de statsanställdas kristillägg i vart fall höjas
från och med den månad, då lönehöjningen på den allmänna arbetsmarknaden
skedde. Vid därefter inträdande nedgång i levnadskostnaderna skulle
Bihang till riksdagens protokoll C sami. Nr 89.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 89.
i fråga om 5-procentstilläggets bortfallande motsvarande hänsyn tagas till tidpunkten
för inträffandet av indextalet 237 i 1914 års serie. Om vid fortsatt
nedgång av levnadskostnaderna talet 220 i samma serie komme att noteras
före indextalet 140 i 1935 års serie, skulle omprövningen av kristilläggen äga
rum redan då så skett, dock med iakttagande av att den eventuella ändringen
av kristilläggen skulle vinna tillämpning först från och med andra månaden
efter det kvartalsskifte, då indextalet 220 noterats.
Bestämmelser rörande kristillägg för tiden 1 april 1944—31 mars 1945 ha
med stöd av riksdagens beslut utfärdats genom kungörelserna den 21 april
1944 (nr 159), den 15 juli 1944 (nr 524), den 20 oktober 1944 (nr 691) och
den 19 januari 1945 (nr 11).
Under regleringsperioden ha levnadskostnaderna hållit sig praktiskt taget
oförändrade; indextalet i 1935 års serie stod vid periodens början vid talet
154, steg den 1 oktober 1944 till 155 och sjönk sedan den 1 januari 1945 till
154. Kristilläggen ha sålunda under perioden utgått oförändrade efter 16
procent.
Under mars 1945 ha överläggningar om kristilläggens utformning för
nästa regleringsperiod hållits med representanter för personalorganisationerna,
därvid från tjänstemännens sida framställts önskemål örn vissa höjningar
av kristilläggen, åsyftande att bereda tjänstemännen ökad kompensation
för höjningen i levnadskostnaderna.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Giltighetstiden för nuvarande bestämmelser om de statsanställdas kristillägg
utgår i och med första kvartalet 1945. Beslut om kristillägg för den
följande tiden bör sålunda nu meddelas. Den nya regleringen torde lämpligen
böra avse tiden intill utgången av nästa budgetår och alltså omfatta de
tre återstående kvartalen av detta år och första halvåret 1946.
Erinras må i detta sammanhang, att vid 1944 års riksdag även fattades
beslut om vissa provisoriska löneförbättringar under budgetåret 1944/45 för
statliga befattningshavare m. fl. i lägre löneställning. Förslag angående dylika
åtgärder för nästa budgetår torde senare få anmälas.
Beträffande kristilläggen anser jag mig för nästkommande regleringsperiod
icke kunna tillstyrka någon ändring av de grunder, som gälla för löpande
period. Jag förordar sålunda, att nu gällande kristilläggsgrunder skola
vinna tillämpning även under tiden från och med andra kvartalet 1945 till
och med andra kvartalet 1946.
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr N. G. Holmberg (I: 371) och den andra inom andra kammaren av herr
S. Persson i Stockholm m. fl. (11:572), vari hemställts, att riksdagen i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition måtte besluta, att kristillägg må utgå
under tiden andra kvartalet 1945 till och med andra kvartalet 1946 med
96 kronor per månad för samtliga löneklasser i alla dyrortsgrupper, ävensom
att kristillägget regleras så, att örn index stiger till talet 160 ytterligare 30
kronor per månad utgår, motsvarande 5 % på 600 kronor (nuvarande grund
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 89.
O
lönen för 20:e löneklassen på I-ort). Vid fortsatt indexstegring utgår 30 kronor
för varje fullt femtal enheter. Om index först stiger och sedan sjunker
bortfaller respektive tillägg först då index uppnår det femtal vilket ligger
närmast under det femtal för vilket tillägget utgår, dock att tillägg som utgår
vid talet 160 icke bortfaller förrän index nedgått till talet 150. Vid fortsatt
nedgång sänkes tillägget 24 kronor då index uppnår talet 140. Därefter nedgång
med 24 kronor vid talet 130. Återstående 24 kronor utgå därefter även
vid talet 120 och lägre tal som kompensation för otillräcklig ersättning för
det rörliga tillägget,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr R. Wagnsson (I: 372) och den andra inom andra kammaren av herr E.
Håstad m. fl. (11:574), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
kristilläggen skola utgå efter i motionerna angivna grunder och bevilja härför
erforderliga anslag,
dels ock en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt
motion (11:31), vari hemställts att riksdagen måtte besluta en sådan ändring
av grunderna för kristillägg åt statens befattningshavare, att kristillägg
icke må utgå på högre lönebelopp än 500 kronor, per månad räknat.
Det i ovannämnda motioner I: 372 och II: 574 framställda yrkandet innebär,
att det procenttal, efter vilket kristilläggen beräknas, höjes så att tillläggen
i likhet med de rörliga tilläggen beräknas giva kompensation med
75 °/o av levnadskostnadsstegringen mot för närvarande 50 %. Vid nuvarande
indextal innebär detta yrkande en höjning av procenttalet från 16 till 24.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslagen, får utskottet hänvisa
till motionerna 1:371 och 372 samt 11:31.
Medan Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrade grunder för kristilläggen
under nästa regleringsperiod, föreslås i motionen II: 31 en sänkning av det
månatliga lönebelopp, å vilket kristillägg må beräknas, från 900 kronor till
500 kronor. I motionerna 1:371 och 11:572 yrkas i huvudsak, att kristillägg
under perioden skall utgå med ett för alla löneklasser och ortsgrupper enhetligt
belopp. Slutligen föreslås i motionerna 1:372 och 11:574, att den för
kristilläggen gällande procentsatsen måtte höjas.
Utskottet vili i anledning av motionerna I: 371 och II: 572 ävensom motionen
II: 31 erinra om riksdagens år 1942 (skr. nr 148) gjorda uttalande, att
en sänkning av kristilläggsunderlagels maximibelopp borde övervägas. En
dylik åtgärd finge dock enligt riksdagens mening icke givas den innebörden,
att minskning inträdde i utgående löneförmåner. I anledning av ett av
Kungl. Majit därefter framlagt förslag beslöt 1943 års riksdag, att det ytterligare
kristillägg å fem procent, som skulle utgå vid indexläget 160, icke
skulle beräknas å högre lönebelopp än 500 kronor för månad. Nämnda
beslut erhöll förlängd giltighet vid 1944 års riksdag.
Utskottet delar motionärernas uppfattning såtillvida, att grunderna för
kristilläggen icke äro fullt tillfredsställande. 1942 års riksdags uttalande i ämnet
måste anses innebära ett medgivande i denna riktning och det vid förra
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 89.
årets riksdag under höstsessionen meddelade beslutet angående vissa provisoriska
löneförbättringar kan betraktas såsom en åtgärd till motverkande
av vissa orättvisor, som äro förbundna med det sätt, varpå kristilläggens
belopp bestämmes.
Med hänsyn till 1942 års riksdags uttalande i ämnet och 1943 och 1944 års
riksdagars beslut anser sig utskottet icke kunna förorda en sänkning av maximum
derlaget för redan utgående kristillägg. Utskottet anser sig ej heller
böra förorda, vare sig den höjning av kristilläggens procenttal, som föreslås
i motionerna I: 372 och II: 574, eller den fullständiga omläggning av grunderna
för kristilläggen, som föreslås i motionerna 1:371 och 11:572.
Utskottet, som alltså tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får under åberopande
av det anförda hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna 1:371 och 11:572, 1:372 och 11:574 samt 11:31
besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och med
andra kvartalet 1945 till och med andra kvartalet 1946 enligt
i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 mars
1945 angivna grunder,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser
i ämnet.
Stockholm den 20 april 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,
Gränebo, Bäcklund, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson,
Ekströmer, Johan Eric Ericson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Ward, Danielsson, Persson i Falla, Bergström, Mårtensson, Hall, Wallentheim, Johansson
i Mysinge och Birke.
Reservation
av herrar Ivar Persson, Svensson i Grönvik och Johansson i Mysinge, vilka
ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Medan Kungl.---belopp bestämmes.
Statsutskottets utlåtande nr 89.
5
Utskottet är ej berett tillstyrka vare sig de i motionerna I: 371 och II: 572
eller det i motionerna I: 372 och II: 574 framlagda förslaget, men har funnit
övervägande skäl tala för att den för en eventuell stegring i kristillägget avsedda
bestämmelsen om tilläggsunderlagets maximibelopp på sätt i motionen
11:31 påyrkats utsträckes att gälla kristillägget i dess helhet. Motionen bör
alltså enligt utskottets mening bifallas och kristillägg under nu ifrågavarande
regleringsperiod följaktligen ej beräknas å högre månatligt lönebelopp än
500 kronor.
Under åberopande härav och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag i
övrigt får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen II: 31 samt med avslag å motionerna I: 371 och
II: 572 ävensom I: 372 och II: 574 besluta, att kristillägg må
utgå under tiden från och med andra kvartalet 1945 till och
med andra kvartalet 1946 enligt av utskottet angivna grunder,
b) bemyndiga Kungl.---i ämnet.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:165 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. s. 9 i texten