Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1945-04-20 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:89, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89.

1

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare

m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 252 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 mars 1945, föreslagit

riksdagen att dels besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och

med andra kvartalet 1945 till och med andra kvartalet 1946 enligt av departementschefen

angivna grunder, dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda

erforderliga bestämmelser i ämnet.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 180 beslöt 1944 års riksdag (skr.

nr 188), att kristillägg till statliga befattningshavare och pensionärer m. fl.

under tiden från och med andra kvartalet 1944 till och med första kvartalet

1945 skulle utgå med 16 procent, så länge levnadskostnadsindex uppgick till

talet 152 eller däröver men understeg 160. Vid en stegring av index till eller

över 160 skulle ett ytterligare tillägg på 5 procent utgå. Detta skulle sedermera

kvarstå, så länge index höll sig över 152. Till skillnad från kristillägget

i övrigt — vilket, liksom tidigare, skulle beräknas på samma underlag som det

rörliga tillägget, alltså på ett lönebelopp av högst 900 kronor och ett pensionsbelopp

av högst 500 kronor för månad — skulle tillägget å 5 procent icke utgå

i förhållande till högre lönebelopp än 500 kronor för månad. Vid en nedgång

av levnadskostnaderna under 152 skulle det 16-procentiga kristillägget kvarstå

oförändrat, tills index sjunkit till talet 140, då en omprövning av kristilläggen

skulle äga rum. Den ändring av kristilläggen, som omprövningen

kunde föranleda, förutsattes skola vinna tillämpning från det kvartalsskifte,

då index nådde denna gräns.

För att tillgodose önskemålet örn full indexmässig överensstämmelse med

de regler, som avtalats på den allmänna arbetsmarknaden, där de rörliga

tilläggen reglerats med utgångspunkt från 1914 års levnadskostnadsserie,

skulle tillika följande kompletterande föreskrifter gälla. Om vid stegring av

levnadskostnaderna talet 249 i nämnda serie komme att noteras före indextalet

160 i 1935 års serie, skulle de statsanställdas kristillägg i vart fall höjas

från och med den månad, då lönehöjningen på den allmänna arbetsmarknaden

skedde. Vid därefter inträdande nedgång i levnadskostnaderna skulle

Bihang till riksdagens protokoll C sami. Nr 89.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 89.

i fråga om 5-procentstilläggets bortfallande motsvarande hänsyn tagas till tidpunkten

för inträffandet av indextalet 237 i 1914 års serie. Om vid fortsatt

nedgång av levnadskostnaderna talet 220 i samma serie komme att noteras

före indextalet 140 i 1935 års serie, skulle omprövningen av kristilläggen äga

rum redan då så skett, dock med iakttagande av att den eventuella ändringen

av kristilläggen skulle vinna tillämpning först från och med andra månaden

efter det kvartalsskifte, då indextalet 220 noterats.

Bestämmelser rörande kristillägg för tiden 1 april 1944—31 mars 1945 ha

med stöd av riksdagens beslut utfärdats genom kungörelserna den 21 april

1944 (nr 159), den 15 juli 1944 (nr 524), den 20 oktober 1944 (nr 691) och

den 19 januari 1945 (nr 11).

Under regleringsperioden ha levnadskostnaderna hållit sig praktiskt taget

oförändrade; indextalet i 1935 års serie stod vid periodens början vid talet

154, steg den 1 oktober 1944 till 155 och sjönk sedan den 1 januari 1945 till

154. Kristilläggen ha sålunda under perioden utgått oförändrade efter 16

procent.

Under mars 1945 ha överläggningar om kristilläggens utformning för

nästa regleringsperiod hållits med representanter för personalorganisationerna,

därvid från tjänstemännens sida framställts önskemål örn vissa höjningar

av kristilläggen, åsyftande att bereda tjänstemännen ökad kompensation

för höjningen i levnadskostnaderna.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Giltighetstiden för nuvarande bestämmelser om de statsanställdas kristillägg

utgår i och med första kvartalet 1945. Beslut om kristillägg för den

följande tiden bör sålunda nu meddelas. Den nya regleringen torde lämpligen

böra avse tiden intill utgången av nästa budgetår och alltså omfatta de

tre återstående kvartalen av detta år och första halvåret 1946.

Erinras må i detta sammanhang, att vid 1944 års riksdag även fattades

beslut om vissa provisoriska löneförbättringar under budgetåret 1944/45 för

statliga befattningshavare m. fl. i lägre löneställning. Förslag angående dylika

åtgärder för nästa budgetår torde senare få anmälas.

Beträffande kristilläggen anser jag mig för nästkommande regleringsperiod

icke kunna tillstyrka någon ändring av de grunder, som gälla för löpande

period. Jag förordar sålunda, att nu gällande kristilläggsgrunder skola

vinna tillämpning även under tiden från och med andra kvartalet 1945 till

och med andra kvartalet 1946.

I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr N. G. Holmberg (I: 371) och den andra inom andra kammaren av herr

S. Persson i Stockholm m. fl. (11:572), vari hemställts, att riksdagen i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition måtte besluta, att kristillägg må utgå

under tiden andra kvartalet 1945 till och med andra kvartalet 1946 med

96 kronor per månad för samtliga löneklasser i alla dyrortsgrupper, ävensom

att kristillägget regleras så, att örn index stiger till talet 160 ytterligare 30

kronor per månad utgår, motsvarande 5 % på 600 kronor (nuvarande grund
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89.

O

lönen för 20:e löneklassen på I-ort). Vid fortsatt indexstegring utgår 30 kronor

för varje fullt femtal enheter. Om index först stiger och sedan sjunker

bortfaller respektive tillägg först då index uppnår det femtal vilket ligger

närmast under det femtal för vilket tillägget utgår, dock att tillägg som utgår

vid talet 160 icke bortfaller förrän index nedgått till talet 150. Vid fortsatt

nedgång sänkes tillägget 24 kronor då index uppnår talet 140. Därefter nedgång

med 24 kronor vid talet 130. Återstående 24 kronor utgå därefter även

vid talet 120 och lägre tal som kompensation för otillräcklig ersättning för

det rörliga tillägget,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr R. Wagnsson (I: 372) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Håstad m. fl. (11:574), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

kristilläggen skola utgå efter i motionerna angivna grunder och bevilja härför

erforderliga anslag,

dels ock en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt

motion (11:31), vari hemställts att riksdagen måtte besluta en sådan ändring

av grunderna för kristillägg åt statens befattningshavare, att kristillägg

icke må utgå på högre lönebelopp än 500 kronor, per månad räknat.

Det i ovannämnda motioner I: 372 och II: 574 framställda yrkandet innebär,

att det procenttal, efter vilket kristilläggen beräknas, höjes så att tillläggen

i likhet med de rörliga tilläggen beräknas giva kompensation med

75 °/o av levnadskostnadsstegringen mot för närvarande 50 %. Vid nuvarande

indextal innebär detta yrkande en höjning av procenttalet från 16 till 24.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslagen, får utskottet hänvisa

till motionerna 1:371 och 372 samt 11:31.

Medan Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrade grunder för kristilläggen

under nästa regleringsperiod, föreslås i motionen II: 31 en sänkning av det

månatliga lönebelopp, å vilket kristillägg må beräknas, från 900 kronor till

500 kronor. I motionerna 1:371 och 11:572 yrkas i huvudsak, att kristillägg

under perioden skall utgå med ett för alla löneklasser och ortsgrupper enhetligt

belopp. Slutligen föreslås i motionerna 1:372 och 11:574, att den för

kristilläggen gällande procentsatsen måtte höjas.

Utskottet vili i anledning av motionerna I: 371 och II: 572 ävensom motionen

II: 31 erinra om riksdagens år 1942 (skr. nr 148) gjorda uttalande, att

en sänkning av kristilläggsunderlagels maximibelopp borde övervägas. En

dylik åtgärd finge dock enligt riksdagens mening icke givas den innebörden,

att minskning inträdde i utgående löneförmåner. I anledning av ett av

Kungl. Majit därefter framlagt förslag beslöt 1943 års riksdag, att det ytterligare

kristillägg å fem procent, som skulle utgå vid indexläget 160, icke

skulle beräknas å högre lönebelopp än 500 kronor för månad. Nämnda

beslut erhöll förlängd giltighet vid 1944 års riksdag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning såtillvida, att grunderna för

kristilläggen icke äro fullt tillfredsställande. 1942 års riksdags uttalande i ämnet

måste anses innebära ett medgivande i denna riktning och det vid förra

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 89.

årets riksdag under höstsessionen meddelade beslutet angående vissa provisoriska

löneförbättringar kan betraktas såsom en åtgärd till motverkande

av vissa orättvisor, som äro förbundna med det sätt, varpå kristilläggens

belopp bestämmes.

Med hänsyn till 1942 års riksdags uttalande i ämnet och 1943 och 1944 års

riksdagars beslut anser sig utskottet icke kunna förorda en sänkning av maximum

derlaget för redan utgående kristillägg. Utskottet anser sig ej heller

böra förorda, vare sig den höjning av kristilläggens procenttal, som föreslås

i motionerna I: 372 och II: 574, eller den fullständiga omläggning av grunderna

för kristilläggen, som föreslås i motionerna 1:371 och 11:572.

Utskottet, som alltså tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får under åberopande

av det anförda hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna 1:371 och 11:572, 1:372 och 11:574 samt 11:31

besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och med

andra kvartalet 1945 till och med andra kvartalet 1946 enligt

i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 23 mars

1945 angivna grunder,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser

i ämnet.

Stockholm den 20 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Gränebo, Bäcklund, Bernhard Nilsson, Bäckström, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson,

Ekströmer, Johan Eric Ericson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Ward, Danielsson, Persson i Falla, Bergström, Mårtensson, Hall, Wallentheim, Johansson

i Mysinge och Birke.

Reservation

av herrar Ivar Persson, Svensson i Grönvik och Johansson i Mysinge, vilka

ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Medan Kungl.---belopp bestämmes.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89.

5

Utskottet är ej berett tillstyrka vare sig de i motionerna I: 371 och II: 572

eller det i motionerna I: 372 och II: 574 framlagda förslaget, men har funnit

övervägande skäl tala för att den för en eventuell stegring i kristillägget avsedda

bestämmelsen om tilläggsunderlagets maximibelopp på sätt i motionen

11:31 påyrkats utsträckes att gälla kristillägget i dess helhet. Motionen bör

alltså enligt utskottets mening bifallas och kristillägg under nu ifrågavarande

regleringsperiod följaktligen ej beräknas å högre månatligt lönebelopp än

500 kronor.

Under åberopande härav och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag i

övrigt får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

till motionen II: 31 samt med avslag å motionerna I: 371 och

II: 572 ävensom I: 372 och II: 574 besluta, att kristillägg må

utgå under tiden från och med andra kvartalet 1945 till och

med andra kvartalet 1946 enligt av utskottet angivna grunder,

b) bemyndiga Kungl.---i ämnet.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:165 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. s. 9 i texten