Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1945146 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckt motion.
1945-02-16 · 46 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 45 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1945:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1945146 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1945 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder gjorda
framställningar om anslag för budgetåret 1945146 i
avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckt
motion.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) Anskaffning av motorfordon. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder (bilaga 4, punkt 1, s. 2
och 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1945) föreslagit riksdagen att till Anskaffning av motorfordon
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 550 000
kronor.
För inköp av inventarier för postverkets behov hava anslag för budgetåren
1938/39—1944/45 anvisats med 975 000 respektive 1 250 000, 700 000, 500 000,
700 000, 1 400 000 och 1 600 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1944 beräknat behovet
av anslagsmedel till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret
1945/46 till 600 000 kronor.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Förevarande anslag bör i fortsättningen avses allenast för anskaffning
av motorfordon för postverkets behov och torde med hänsyn härtill böra
betecknas Anskaffning av motorfordon. Av det för budgetåret 1944/45 anvisade
anslaget av 1 600 000 kronor till inköp av inventarier är allenast ett
belopp av 185 000 kronor avsett för anskaffning av motorfordon. Generalpoststyrelsens
hemställan avser att möjliggöra en i förhållande härtill mycket
betydande ökning av de för nyanskaffning av motorfordon till förfogande
stående medlen. I likhet med styrelsen anser jag anskaffningen i fråga vara
nödvändig för att möjliggöra en ekonomisk drift av verket, vars inköp av
rullande materiel under krigsåren måst starkt eftersättas. Jag finner mig
därför böra biträda generalpoststyrelsens förslag. Såsom av en följande
punkt framgår, har generalpoststyrelsen vidare beräknat medelsbehovet för
Bihang till riksdagens protokoll 19A5. 6 sami. Nr 9. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för motorfordon till 1 100 000
kronor, från vilket belopp dock bör avräknas en från tidigare anvisningar
av förnyelsefondsmedel kvarstående reservation av 150 000 kronor. Skillnaden,
950 000 kronor, torde i anslutning till tillämpade grunder för kapitalbudgetens
uppställning böra inräknas i nu förevarande anslag, vilket bör
avses för såväl nyanskaffning som ersättningsanskaffning.
Förevarande anslag har tidigare varit avsett för anskaffning ej endast av
motorfordon utan också av andra inventarier för postverkets behov. Utskottet
har ej funnit anledning lill erinran mot den nu föreslagna begränsningen,
vilken innebär att andra inventarier än motorfordon bekostas av driftmedel.
Ett sådant förfaringssätt står i överensstämmelse med den praxis, som tilllämpas
vid de övriga affärsverken. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffning av motorfordon för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 550 000
kronor.
2:o) Nytt bangårdspostkontor i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 2,
s. 3 och 4) föreslagit riksdagen att till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 550 000 kronor.
För ifrågavarande byggnadsföretag hava anslag hittills anvisats med tillhopa
5 150 000 kronor. På hösten 1943 beräknades de sammanlagda byggnadskostnaderna
till 5 650 000 kronor, varav återstående 500 000 kronor antogos
bliva erforderliga under budgetåret 1945/46.
I sin skrivelse den 31 augusti 1944 har generalpoststyrelsen hemställt örn
ett anslag av 550 000 kronor till förevarande ändamål för nästa budgetår.
Därav avsåge 50 000 kronor borttagande av befintlig beläggning å den öppna
platsen invid byggnaden jämte ny stensättning med smågatsten å densamma.
Nämnda kostnad hade icke medtagits i de tidigare beräkningarna.
Departementschefen har för sin del biträtt generalpoststyrelsens förslag.
Ifrågavarande anslag är närmast avsett för den del av nya bangardspostkontoret,
som skall utföras på den mark, där statens järnvägars ilgodsmagasin
nu är beläget. Nämnda magasin skall rivas i samband med den nybyggnad
av ilgodsmagasin, vartill utskottet tillstyrker anslag under punkten 51.
För ett rationellt genomförande av de båda byggnadsföretagen förutsättes
alltså viss samordning av desamma och en viss samverkan mellan generalpoststyrelsen
och järnvägsstyrelsen. Under erinran härom får utskottet tillstyrka,
att anslag till bangårdspostkontoret anvisas med det av Kungl. Maj:t
äskade beloppet av 550 000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 9. 3
att riksdagen må till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm
för budgetaret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
550 000 kronor.
3:o) Posthusbyggnad i Boras. Under erinran att förevarande anslag
(punkt 3, s. 4 och 5) är erforderligt för ifrågavarande byggnadsföretags
fullbordande hemställer utskottet,
att riksdagen må till Posthusbyggnad i Borås för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 160 000 kronor.
4:o) Posthusbyggnad i Växjö. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 5 och 6) och under erinran, att detsamma avser ett tilläggsanslag
för ifrågavarande byggnads uppförande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Posthusbyggnad i Växjö för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 kronor.
5:o) Posthusbyggnad i Köping. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 6—9) föreslagit
riksdagen att till Posthusbyggnad i Köping för budgetåret 1945/46 anvisa
ett investeringsanslag av 597 500 kronor.
Generalpoststyrelsen har i sin skrivelse den 31 augusti 1944 meddelat, att
styrelsen träffat preliminärt avtal med Köpings stad om inköp av tomten
nr 3—5 i kvarteret Disa i staden för en köpeskilling av 67 500 kronor, motsvarande
30 kronor 92 öre per kvadratmeter. Enligt verkställd kostnadsberäkning
skulle kostnaden för uppförande av en posthusbyggnad å tomten
uppgå till 530 000 kronor. Det sammanlagda hyresvärdet för lokalerna i
det planerade posthuset kunde beräknas till 36 750 kronor, vilket motsvarade
omkring 6,15 procent av det investerade kapitalet, 597 500 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Posthusbyggnad i Köping för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 597 500 kronor.
6:o) Posthusbyggnad i Storuman. Kungl. Majit har (punkt 6, s. 9—13)
föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Storuman för budgetåret 1945/
46 anvisa ett investeringsanslag av 280 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har i sin skrivelse den 31 augusti 1944 framhållit, att
uppförandet av ifrågavarande byggnad vore av behovet påkallat redan under
budgetåret 1945/46. Kostnaderna beräknades till 237 000 kronor.
U(skottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 28 september 1944 uppskattat byggnadskostnaden
till 280 000 kronor.
Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.
Svårigheten för tjänstemännen att i orten erhålla drägliga bostäder talar
enligt min mening för att i detta fall utrymme inom posthuset beredes även
för vissa personalbostäder. Jag vill därför tillstyrka en lösning av byggnadsplan
i enlighet med vad generalpoststyrelsen föreslagit. Då avkastningen å
investeringen enligt nu föreliggande beräkningar skulle bliva icke oväsentligt
lägre än vad för postverkets byggnader i allmänhet är fallet, torde ett förnyat
övervägande av frågan om hyresersättningarnas storlek böra äga rum, i den
mån ej vid byggnadsarbetenas utförande kostnaderna kunna nedbringas i förhållande
till kostnadsberäkningarna.
Beträffande detta liksom ett antal under följande punkter upptagna förslag
gäller, att de redan tidigare prövats av riksdagen, som uppfört anslag för
ändamålet å beredskapsstat.
Vad nu förevarande anslag beträffar, får utskottet, under hänvisning till
vad departementschefen anfört, tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till Posthusbyggnad i Stomman för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 280 000 kronor.
7:o) Inköp av tomt i Arvika. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 14—18) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Inköp av tomt i Arvika för budgetåret 1945/46 anvisa
ett investeringsanslag av 150 000 kronor;
b) medgiva, att den postverket tillhöriga fastigheten nr 2
i kvarteret Liljan i Arvika må försäljas till Arvika stad för en
köpeskilling av 160 000 kronor.
8:o) Inköp av tomter i Ljusdal. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, s. 18—22) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inköp av tomter i Ljusdal för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 kronor.
9:o) Inredning av vindsvåningen i centralposthuset i Stockholm. Under
erinran att förevarande anslag (punkt 9, s. 22—24) är avsett att tillgodose
av stegringen i postverkets förvaltningsuppgifter föranledda, oundgängliga
behov av ökade lokalutrymmen, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
5
att riksdagen må till Inredning av vindsvåningen i centralposthuset
i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 425 000 kronor.
10:o) Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt
10, s. 24—28) föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 6 november 1944 anfört att i stadsdelen
Bromma inom Stockholms stad för närvarande funnes endast ett
postkontor, beläget i Äppelviken. På grund av den starka ökningen i posttrafiken
inom stadsdelen vöre postkontorets lokaler numera alldeles otillräckliga.
Enligt preliminär överenskommelse med Stockholms stad vore staden
villig upplåta en tomt i kvarteret Klädet vid Brommaplan med tomträtt på
60 år. Kostnaden för en posthusbyggnad å nämnda tomt finge enligt ett av
arkitekten L.-E. Lallerstedt uppgjort förslag beräknas till 950 000 kronor.
Kostnaderna för den föreslagna nya byggnaden äro betydande. Vid frågans
bedömande måste emellertid tagas i betraktande, att från postkontoret skall
ombesörjas brevbäringen för en stadsdel, som redan nu räknar cirka 75 000
invånare och inom vilken bebyggelsen alltjämt är i livlig tillväxt.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
950 000 kronor.
lito) Postverkets dispositionsanslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 28—30) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Postverkets dispositionsanslag för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 160 000
kronor.
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Telegrafverket.
12 :o) Tillbyggnad av telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm.
Kungl. Majit har (punkt 12, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad
av telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 215 000 kronor.
I skrivelse den 5 oktober 1944 har telegrafstyrelsen hemställt örn ett anslag
till förevarande ändamål av 215 000 kronor för nästa budgetår.
Departementschefen har för egen del framhållit att en tillbyggnad till ifrågavarande
telefonstationsbyggnad är erforderlig för inrymmande av en inom
några år nödvändig ny automatutrustning vid telefonstationen.
Utskottet. Telefonväsen dets starka utveckling under senare år har medfört, att sta
tionerna
på ett stort antal platser blivit i det närmaste fullbelagda, vartill
kommer att deras utrustning blivit alltmera omodern och försliten. Trots
rådande krisläge med brist på materiel och arbetskraft har det därför befunnits
motiverat att ombygga eller nybygga vissa telefonstationer i samband
varmed automatisering genomföres.
Vad nu närmast angår förevarande förslag örn tillbyggnad av telefonstationen
i Aspudden tillstyrker utskottet detsamma. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnad
i Aspudden i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 215 000 kronor.
13 :o) Tillbyggnad av för post- och telegrafverken gemensam byggnad i
Enskede i Stockholm. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
13, s. 36—39) hemställer utskottet,
att riksdagen må lill Tillbyggnad av för post- och telegrafverken
gemensam byggnad i Enskede i Stockholm för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 285 000 kronor.
14 :o) Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 39 och 40) och under erinran, att detsamma avser
ett av stegrade arbets- och materialpriser föranlett tilläggsanslag utöver tidigare
av riksdagen anvisade medel, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Saltsjöba
den
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
25 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
7
15:o) Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm. Förevarande förslag (punkt
15, s. 40 och 41), som avser uppförande av en automatstationsbyggnad å
tomtmark, som för ändamålet förvärvats av telegrafstyrelsen, anser sig utskottet
böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
110 000 kronor.
16:o) Telefonstationsbyggnad i Enköping. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 16, s. 42 och 43), som avser uppförande av en telefonstationsbyggnad
å en av telegrafstyrelsen tidigare förvärvad tomt, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Enköping
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
390 000 kronor.
17:o) Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Gävle. Kungl. Majit har
(punkt 17, s. 43—46) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden
i Gävle för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse den 5 oktober 1944 hemställt om anvisande
av anslag för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål. Även postverket
vore i stort behov av nya lokaler, vilka enligt telegrafstyrelsens mening
borde beredas i den föreslagna tillbyggnaden av telefonstationsbyggnaden.
Enligt på styrelsens uppdrag gjorda beräkningar kunde den totala kostnaden
för tillbyggnaden beräknas till 1 600 000 kronor, varav 1 000 000 kronor
vöre erforderliga för budgetåret 1945/46 för arbetenas påbörjande.
Generalpoststyrelsen har den 6 oktober 1944 yttrat sig i ärendet.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden
i Gävle för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
18 :o) Tillbyggnad av telegrafverkets fastighet vid Kaserntorget i Göteborg.
Kungl. Majit har (punkt 18, s 46 och 47) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad
av telegrafverkets fastighet vid Kaserntorget i Göteborg för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 675 000 kronor.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse den 5 oktober 1944 hemställt om ett
anslag för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår av 1 675 000 kronor,
varav 25 000 kronor avsåge marklösen enligt träffad underhandsöverenskommelse
och 1 650 000 kronor själva byggnadskostnaderna.
Departementschefen har framhållit det starka behovet av ökade lokalutrymmen
för telegrafverkets elika anläggningar i Göteborg. En lämplig lösning
av lokalfrågan kunde ej ernås utan omfattande tillbyggnadsarbeten av
stationsfastigheten vid Kaserntorget.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Tillbyggnad av telegrafverkets fastighet
vid Kaserntorget i Göteborg för budgetåret 1945/46 anvisa
ett investeringsanslag av 1 675 000 kronor.
19:o) Telefonstationsbyggnad i Katrineholm. Under erinran, att förevarande
förslag (punkt 19, s. 48 och 49) avser uppförande av en telefonstationsbyggnad
på en för ändamålet år 1943 förvärvad tomt, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Katrineholm
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
410 000 kronor.
20 :o) Telefonstationsbyggnad i Skara. Förevarande förslag (punkt 20, s.
49 och 50), som avser uppförande av en automatstationsbyggnad å mark,
som förvärvats av telegrafstyrelsen, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet
får alltså hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Skara för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 390 000
kronor.
21 :o) Telefonstationsbyggnad i Sollefteå. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 21, s. 51 och 52), avseende uppförande av en automatstationsbyggnad
å en av telegrafstyrelsen tidigare inköpt tomt, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Sollefteå
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
425 000 kronor.
22 :o) Telefonstationsbyggnad i Hallstahammar. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 52 och 53) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
9
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Hallstahammar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
150 000 kronor.
23 :o) Inköp av fastigheterna Jericho nr 23 och 24 i Stockholm. Kungl.
Maj:t har (punkt 23, s. 53—55) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheterna
Jericho nr 23 och 24 i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett
investeringsanslag av 1 750 000 kronor.
I sin skrivelse den 5 oktober 1944 har telegrafstyrelsen anfört, att, då telekrafverkets
största och viktigaste telefonanläggningar i Stockholm vore koncentrerade
till kvarteret Jericho, telegrafverket måste i god tid planera för
erforderliga lokalutvidgningar. Ifrågavarande fastigheters ägare hade förklarat
sig villiga att försälja desamma till ett pris av 1 750 000 kronor. Nu
utgående hyror uppginge till 120 715 kronor, vilket motsvarade en bruttoförräntning
av inköpssumman efter 6,9 °/o. Den kontanta köpeskillingen
utgjorde skillnaden mellan försäljningssumman 1 750 000 kronor och fastigheterna
åvilande inteckningsgäld, 980 000 kronor, bestående av till den 2
januari 1953 bundna lån till 3,6 % ränta.
Departementschefen har för sin del ansett, att förräntningen och återbetalningen
av lånen böra handhavas av riksgäldskontoret och redovisas över riksgäldsfonden.
Å kapitalbudgeten borde därför anvisas ett belopp motsvarande
hela köpeskillingen, 1 750 000 kronor.
Telegrafverket äger redan för närvarande på grund av tidigare under hand
skedda förvärv större delen av kvarteret Jericho i Stockholm. Inom detta
kvarter inrymmas telegrafverkets riks- och landsstationer jämte ett flertal
andra stationer ävensom lokaler för vissa ganska utrymmeskrävande tjänstegrenar.
Utskottet finner välbetänkt, att de till inköp föreslagna fastigheterna
förvärvas, då nu så kan ske till pris, som får anses godtagbart.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inköp av fastigheterna Jericho nr 23
och 2A i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 1 750 000 kronor.
24 :o) Inköp av en för post- och telegrafverken gemensam tomt i Ängelholm.
Förevarande förslag (punkt 24, s. 55—57), som avser förvärv av tomt
för ett framtida uppförande av en för telegrafverket och postverket gemensam
byggnad, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
att riksdagen må till Inköp av en för post- och telegrafverken
gemensam tomt i Ängelholm för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av 140 000 kronor.
25 :o) Inköp av tomter i Halmstad. Förevarande förslag (punkt 25, s. 57
och 58), som föranledes av behovet att i god tid trygga möjligheten att genomföra
en övergång till automatisk drift av telefonstationen i Halmstad,
anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Inköp av tomter i Halmstad för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 165 000
kronor.
26:o) Förrådsbyggnader jämte garage i Örebro. Kungl. Majit har (punkt
26, s. 59 och 60) föreslagit riksdagen att till Förrådsbyggnader jämte garage
i örebro för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 325 000
kronor.
Telegraf styrelsen har i sin skrivelse den 5 oktober 1944 hemställt, att till
uppförande av förrådsbyggnader och garage å ett av styrelsen förvärvat
markområde i Örebro måtte för nästa budgetår anvisas 525 000 kronor.
Departementschefen har för sin del anfört, att nu ifrågavarande byggnadsarbete
borde, på grund av det stora antalet nybyggnader som under nästa
budgetår erfordrades för telegrafverket, utföras i två byggnadsetapper. För
den första etappen, som borde komma till utförande under budgetåret 1945/
46 och som avsåge varmförråd och garage, erfordrades 325 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Förrådsbyggnader jämte garage i
örebro för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 325 000 kronor.
27 :o) Inköp av fastigheter. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag
(punkt 27, s. 60—62) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
28:o) Riks- och landskablar m. m. Kungl. Majit har (punkt 28, s. 65 och
66) föreslagit riksdagen att till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 23 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
11
Det för ändamålet för budgetåret 1945/46 behövliga anslaget har telegrafstyrelsen
beräknat till 23 675 000 kronor. Beloppet fördelar sig enligt styrelsens
preliminära beräkningar på följande delposter.
Fortsättning av rikskabeln Karlstad—Filipstad till Riddarhyttan
...................................... kronor 3 500 000
Rikskabel Norrköping—Oskarshamn ................ » 7 600 000
Kombinerande lands- och rikskabel Stockholm—Nynäshamn
.......................................... » 2 000 000
Landskablar ...................................... » 4 500 000
Utökning av överdragsstationer och av pupiniseringen i
befintliga rikskablar.............................. » 1 975 000
Bärvågstelefoniutrustningar ........................ » 4 100 000
Summa kronor 23 675 000.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Telegrafstyrelsens förslag i denna del innebär en betydande ökning av telegrafverkets
investeringar i riks- och landskablar samt bärvågstelefoniutrustningar.
En sådan investeringsökning synes vara nödvändig med hänsyn till
de senaste årens stegring av antalet telefonapparater och rikssamtal. Denna
utveckling har medfört ett allt intensivare utnyttjande av telegrafverkets hittillsvarande
reserver i fråga om kablar och andra anläggningar och har nu
skapat behov av nya anläggningar för att öka verkets kapacitet.
Vad angår arbetena på rikskabeln Karlstad—Filipstad—Riddarhyttan anvisades
redan för budgetåret 1944/45 medel för anläggningsarbetena på sträckan
Karlstad—Filipstad, vilka preliminärt kostnadsberäknats till 2 650 000
kronor. Det nu äskade tilläggsanslaget är avsett att möjliggöra ett fortsättande
av arbetena på sträckan Filipstad—Riddarhyttan för anslutning till rikskabeln
Krylbo—Örebro vid Riddarhyttans överdragsstation. Den nya rikskabeln
Norrköping—Oskarshamn är avsedd att ingå i en sammanhängande
kabelförbindelse utmed ostkusten ned till Karlskrona. Styrelsens förslag föranleda
i övrigt icke annat yttrande från min sida än att förevarande anslag,
med hänsyn till vissa förskjutningar i det nu under utförande varande anläggningsprogrammet,
synes kunna begränsas till 23 000 000 kronor. Av
minskningen, 675 000 kronor, hänföra sig 100 000 kronor till rikskabeln Filipstad—Riddarhyttan,
75 000 kronor till rikskabeln Norrköping—Oskarshamn
samt 500 000 kronor till landskablar.
Medel till riks- och landskablar m. m. hava tidigare inräknats i anslagen
till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende samt till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten, under vilka anslag också anvisades
medel till andra telefon- och telegrafanläggningar samt vissa radioanläggningar.
Dessa anslag föreslås nu uppdelade på ett flertal olika anslag. Utskottet
tillstyrker förslaget såsom ägnat att skapa större överskådlighet i
fråga om utgifterna till telefon- och telegrafväsendet.
Vad angår anslaget till riks- och landskablar m. m. tillstyrker utskottet
detsamma. I vad mån arbetena kunna komma till utförande blir, såsom de
-
Utshottet.
12
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Vtikottet.
partementschefen anfört, i sista hand beroende på huru förhållandena med
avseende å material och arbetskraft utveckla sig. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 23 000 000
kronor.
29:o) Telefon- och telegrafstationer. Kungl. Majit har (punkt 29, s. 66
och 67) föreslagit riksdagen att till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kronor.
Det för budgetåret 1945/46 behövliga anslaget har av telegrafstyrelsen beräknats
till 15 700 000 kronor enligt följande uppställning.
Fullföljande av automatiseringsarbeten i Stockholm,
Göteborg, Kristianstad, Linköping, Södertälje, Trollhättan,
Hässelby villastad, Lännersta m. fl. platser......kronor 5 340 000
Påbörjande av automatisering i Kalmar, Saltsjöbaden och
Viggbyholm .................................... » 530 000
Automatisering av växelstationer .................... » 4 000 000
Ny riksstation i Stockholm.......................... » 500 000
Utökning av större telefonstationer .................. » 3 330 000
övriga stationsarbeten .............................. » 2 000 000
Summa kronor 15 700 000.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Enligt under hand inhämtade upplysningar torde viss minskning av förevarande
anslag kunna ske. Sålunda synes det knappast möjligt att medhinna
påbörjandet av automatiseringen i Kalmar under nästa budgetår. Kostnaden
för den nya riksstationen i Stockholm synes vidare kunna fördelas på två
budgetår med halva kostnaden på vartdera. För övriga arbeten lärer med
hänsyn till materialläget en minskning böra ske med 200 000 kronor. På
grund härav torde anslaget böra beräknas 700 000 kronor lägre än telegrafstyrelsen
föreslagit eller till 15 000 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000
kronor.
30 :o) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.
Kungl. Majit har (punkt 30, s. 67 och 68) föreslagit riksdagen att
till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 33 300 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
13
De för budgetåret 1945/46 erforderliga medlen hava av telegrafstyrelsen
beräknats till sammanlagt 38 300 000 kronor enligt följande fördelning.
Nya abonnentanläggningar ..........................
Nätarbeten .........................................
Blanka riksledningar ..............................
Blanka landsledningar ..............................
övriga arbeten, däri inräknat nya manuella växelstationer
......................................«.....
kronor 20 000 000
» 13 000 000
» 1 000 000
> 2 000 000
» 2 300 000
Summa kronor 38 300 000.
Departementschefen har för sin del anfört, att det av telegrafstyrelsen äskade
anslaget bör begränsas med förslagsvis 5 000 000 kronor med hänsyn till
svårigheterna att nu överblicka den sannolika utvecklingen. Erforderlig anslagsförstärkning
förutsattes därvid få äskas å tilläggsstat, därest så skulle
påkallas och materialläget det medgåve.
Det svenska telefonväsendet har under krigsåren varit föremål för en stark
expansion. Antalet telefonapparater, som vid utgången av år 1938 utgjorde
787 400, uppgick vid utgången av år 1944 till 1 150 000. Ökningen under år
1944 var 77 000 mot tidigare beräknade 60 000. Denna märkliga stegring har
inträtt under en tid, kännetecknad av stor knapphet på anläggningsmateriel
samt stora vanskligheter att skaffa erforderlig arbetspersonal. Att märka är
också, att ifrågavarande stegring inträtt trots verkställda höjningar av den
inträdesavgift, som nya abonnenter ha att betala. Från och med ingången av
år 1942 höjdes denna avgift från 20 till 50 kronor och från och med augusti
samma år till 100 kronor. Uppmärksammas bör emellertid den lättnad, som
för landsbygdens del samtidigt beretts genom vidgad befrielse för abonnent
från att bekosta ledning till telefonstationen. Frikretsen omfattar redan nu en
cirkelyta kring stationen med två kilometers radie. Inom 1944 års telefonkommitté
överväges ytterligare utvidgning av denna frikrets liksom vissa andra
förbättringar av landsbygdens telefonförhållanden.
För de ekonomiskt mera ogynnsamt ställda befolkningslagren måste
en inträdesavgift av 100 kronor uppenbarligen verka rätt betungande. Det
är självfallet önskvärt att inträdesavgiften, i den mån krigstidens anläggningssvårigheter
lätta, kan återföras till en mera normal storleksordning.
Så länge nuvarande knapphetsläge fortfar, lärer försiktighet vid planläggning
av hithörande arbeten böra iakttagas. Utskottet anser dock, att sådana
mindre förbättringar och justeringar böra komma till stånd, som erfordras
för att allmänhetens berättigade krav på en god och smidig kundtjänst må
bliva tillgodosedda.
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Under åberopande av det anförda får utskottet tillstyrka Kungl. Majrts
förslag, vilket innebär en nedsättning av det av telegrafstyrelsen begärda anslagsbeloppet,
38 300 000 kronor, med 5 000 000 kronor till 33 300 000 kronor.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av 33 300 000 kronor.
31 :o) Ny rundradiostation i Sundsvall. Kungl. Majit har (punkt 31, s. 69
och 70) föreslagit riksdagen att till Ny rundradiostation i Sundsvall för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.
Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 3 oktober 1944 hemställt örn anslag
för uppförande av en ny rundradiostation i Sundsvall, vilken borde erhålla
120 kW antenneffekt. Totalkostnaden för anläggningen beräknades till
2 400 000 kronor, ökningen av driftskostnaderna för den nya stationen jämfört
med den nu i Sundsvall befintliga beräknades av styrelsen till 170 000
kronor per år.
Departementschefen har för sin del anfört bland annat, att det vore tillräckligt
att nu anvisa endast en del av det erforderliga beloppet, förslagsvis
400 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ny rundradiostation i Sundsvall för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 400 000
kronor.
32 :o) Trådradioanläggningar i Norrland. Förevarande förslag (punkt 32,
s. 71), som avser beredande av medel till förbättrade mottagningsmöjligheter
för radiolyssnare i Norrland, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till Trådradioanläggningar i Norrland för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor.
33:o) Vissa rundradioanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 33, s. 72), som avser anskaffande av erforderlig radioutrustning
m. m. i samband med de privata rundradiostationernas ersättande av
moderna, statliga stationer, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
15
att riksdagen må till Vissa rundradioanläggningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.
34:o) Ny kustradiostation på västkusten. Kungl. Majit har (punkt 34, s.
72 och 73) föreslagit riksdagen att till Ny kustradiostation på västkusten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 900 000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majlis därom i propositionen 1939: 294 framlagda
förslag har 1939 års lagtima riksdag medgivit, att för uppförande av en ny
kustradiostation på västkusten finge disponeras ett belopp av högst 1 775 000
kronor av till telegrafstyrelsens förfogande stående likvida medel.
Genom brev den 22 juni 1939 bemyndigade Kungl. Maj:t telegrafstyrelsen
att låta uppföra den ifrågavarande radiostationen. Styrelsen beställde därefter
materiel för en kostnad av omkring 600 000 kronor. På grund av svårigheter
att efter krigsutbrottet fullfölja arbetet fick detsamma emellertid
tills vidare anstå. 1940 års riksdag anvisade under rubriken Fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende anslag med 600 000 kronor till
täckande av kostnaderna för de gjorda inköpen.
I sin skrivelse den 3 oktober 1944 har telegrafstyrelsen hemställt om anvisande
av det belopp, som erfordrades utöver det tidigare anvisade anslaget
av 600 000 kronor. På grund av inträdd prisstegring beräknades totalkostnaden
för den nya stationen nu belöpa sig till 2 500 000 kronor.
Departementschefen har för egen del, under framhållande av svårigheterna
att överblicka möjligheterna att under nästa budgetår importera för ändamålet
erforderligt material, förordat, att för budgetåret anvisas endast
900 000 kronor.
Anläggningen av ifrågavarande nya kustradiostation har blivit angelägnare
allteftersom de nuvarande vid Nya varvet och Kungsbacka belägna stationerna
blivit allt otillräckligare för sitt ändamål och föråldrade till sin utrustning.
Under hänvisning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ny kustradiostation på västkusten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 900 000
kronor.
35:o) Fartygsradiostationer m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 35, s. 73) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fartygsradiostationer m. m. för bud
getåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kro
-
Utshotlet.
nor.
16
Statsutskottets utlåtande nr 9.
36: o) Markradiostaiioner för luftfarten. Beträffande ifrågavarande anslag
(punkt 36, s. 73) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
37 :o) Telegrafverkets dispositionsanslag. Kungl. Maj:t har (punkt 37, s.
74 och 75) föreslagit riksdagen att såsom Telegrafverkets dispositionsanslag
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse den 3 oktober 1944 beräknat behovet
av medel till oförutsedda arbeten till 2 500 000 kronor. Medelsbehovet
hade, uttalar styrelsen, föranletts av svårigheterna att lång tid i förväg
avväga storleken av de olika differentierade anslagen.
För ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten,
vilka icke höra hemma under de särskilda anslagsrubrikerna, har styrelsen
beräknat ett belopp av 2 000 000 kronor vara erforderligt. Här avsåges, anför
styrelsen, exempelvis sådana omändringsarbeten i telegrafverkets fastigheter,
som ej kunde betraktas såsom hörande till fastigheternas normala underhåll.
För budgetåret 1945/46 vore sådana arbeten planerade i jämförelsevis
stor omfattning, bland annat i telegrafverkets fastigheter i Borås, Jönköping,
Vänersborg och örebro.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
I enlighet med vad jag inledningsvis anfört torde medel till här ifrågavarande
ändamål böra anvisas i form av ett dispositionsanslag. Kungl. Majit
bör äga att ställa större eller mindre del av anslaget till telegrafstyrelsens
omedelbara förfogande för att användas för sådana oförutsedda och mindre
arbeten, vilka vart för sig beräknas draga en kostnad av högst 100 000
kronor. Genom medel, vilka sålunda ställas direkt till styrelsens förfogande,
bör styrelsen äga möjlighet att inom den angivna ramen exempelvis låta
företaga sådana arbeten i telegrafverkets fastigheter, som icke äro hänförliga
till normalt underhåll, ävensom ersätta sådana smärre skador å byggnader
och anläggningar, vilka icke enligt tillämpad praxis omedelbart skola
bestridas med driftmedel. Den återstående delen av anslaget torde böra stå
till Kungl. Maj:ts förfogande för att efter framställning av telegrafstyrelsen
kunna tagas i anspråk jämväl för arbeten, för vilka medelsbehovet beräknas
överstiga 100 000 kronor. Kungl. Majit torde därvid vara oförhindrad att använda
anslagsbeloppet för täckande av motsedd brist på annat anslag. Givetvis
bör ett ianspråktagande av dispositionsanslaget för större arbeten och
för anslagsöverskridanden föregås av en noggrann angelägenhetsprövning.
I avsaknad av erfarenheter möter det givetvis svårigheter alt lämpligt avväga
storleken av ett dispositionsanslag av den typ jag här förordat. I avbidan
på erfarenheter rörande behovet av medel till förevarande ändamål
torde anslaget kunna bestämmas till 3 000 000 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
17
Statens järnvägar.
38:o) Bangårdsarheten i Ånge m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 38, s. 89
och 90) föreslagit riksdagen att till Bangårdsarheten i Ånge m m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.
Till ombyggnad och utvidgning av bangården i Ånge har riksdagen anvisat
följande belopp:
Budgetår.
1940/41 (å tilläggsstat II) ........ kronor 1 050 000
1941/42 (å tilläggsstat I) ........ » 350 000
1942/43 ........................ » 1 400 000
Summa kronor 2 800 000
Vidare har Kungl. Maj:t av förnyelsefondsmedel beviljat 200 000 kronor,
varför den sammanlagda medelsanvisningen för ändamålet uppgår till
3 000 000 kronor.
I skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen meddelat, att
arbetena, vilka numera slutförts, kommit att draga en kostnad, som med i
runt tal 600 000 kronor eller omkring 20 procent överstege den ursprungligen
uppskattade byggnadskostnaden av 3 000 000 kronor.
Departementschefen har för sin del bland annat anfört, att den uppkomna
merkostnaden sammanhängde med oförutsedda svårigheter av teknisk natur
samt omständigheter i övrigt, som ej kunnat tagas i beräkning vid arbetenas
planläggning.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Bangårdsarheten i Ånge m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 600 000
kronor.
39:o) Utvidgning av spårsystemet i Teckomatorp. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 90 och 91) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utvidgning av spårsystemet i Teckomatorp
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
150 000 kronor.
40:o) Nya mötesplatser å linjen Falköping—Nässjö. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 91) hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sami. Nr 9. 2
Ut skottet.
18
Statsutskottets utlåtande nr 9.
att riksdagen må till Nya mötesplatser å linjen Falköping—
Nässjö för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
600 000 kronor.
41 :o) Förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg å vissa
stationer. Förevarande förslag (punkt 41, s. 91 och 92), som avser vinnande
av ökad trafikkapacitet och ernående av bästa möjliga tågföring, anser
sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Förlängning av mötesspår och anordnande
av tredje tågväg å vissa stationer för budgetåret 1945/
46 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
42:o) Gångbroar och gångtunnlar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 42, s. 92 och 93) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.
43:o) Bangårdsmaskinerier. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 43, s. 93), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bangårdsmaskinerier för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
44:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 44,
s. 93—95) föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.
Till dubbelspårsarbeten vid statens järnvägar hava hittills å riksstaten anvisats
följande investeringsanslag.
Budgetår
1937/38 ............... kronor 1300000
1938/39 ............... » 1 500 000
1939/40 ............... » 2 500 000
1940/41 ............... » 7 250 000
1941/42 ............... » 4 500 000
1942/43 ............... » 10 000 000
1943/44 ............... » 7 000 000
1944/45 ............... » 14 000000
Summa kronor 48 050 000.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
19
I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen hemställt örn
anvisande av medel till fortsatt anläggning av dubbelspår.
Under budgetåret 1943/44 hade, anför styrelsen, linjedelarna Flen—Skebokvarn
och Stenstorp—Falköping öppnats för dubbelspårstrafik, och innevarande
budgetår beräknades linjedelarna Pålsboda—Hallsberg och Skövde—
Stenstorp bliva färdigställda. Efter detta färdigställande skulle, sedan dubbelspårsarbetena
å linjen Stockholm—Göteborg år 1937 återupptagits, sammanlagt
106 km av den 342 km långa sträcka, som vid denna tidpunkt varit enkelspårig,
hava öppnats för dubbelspårstrafik. Detta innebure, att 220 km
eller cirka 48 procent av den totala sträckan Stockholm—Göteborg utrustats
för trafik å dubbelspår. Ä linjen Katrineholm—Malmö, där dubbelspårsarbetena
återupptagits år 1941, hade sedan dess endast sträckan Hässleholm—
Ballingslöv öppnats för dubbelspårstrafik.
För närvarande påginge dubbelspårsarbeten å linjedelarna Järna—Skebokvarn,
Pålsboda—Hallsberg, Gårdsjö—Stenstorp och Mjölby—Tranås. Enligt
medgivande från statens arbetsmarknadskommission finge tillsvidare och intill
dess annorlunda härom kunde bliva bestämt vid dubbelspårsarbetena
sysselsättas en sammanlagd arbetsstyrka av intill 1 300 man.
För nästkommande budgetår hade styrelsen — under antagande att förhållandena
på arbetsmarknaden komme att förbliva ungefär oförändrade
och att i varje fall någon inskränkning i den nu medgivna arbetsstyrkans
storlek icke ånyo skulle behöva vidtagas — ansett medelsbehovet kunna beräknas
till 12 000 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
De motiv, som varit bestämmande för anvisandet av medel till dubbelspårsarbeten,
hava under senare år undergått en successiv förskjutning. Medan
tidigare de arbetspolitiska synpunkterna varit dominerande vid bedömandet
av frågan örn medelsanvisning, hava under de sistförflutna åren huvudsakligen
svårigheterna att avveckla trafiken blivit avgörande. Arbetenas
omfattning har emellertid under såväl budgetåret 1942/43 som förra hälften
av budgetåret 1943/44 hämmats av brist på arbetskraft. Under början av år
1944 undergick emellertid arbetsmarknadsläget i viss mån en förändring, karakteriserad
av minskad efterfrågan på arbetskraft och på sina håll en viss
arbetslöshet. Härigenom möjliggjordes ett återupptagande av arbetena med
ungefär samma arbetsstyrka som före de av arbetsmarknadsförhållandena
föranledda inskränkningarna eller med 1 300 man.
För arbetenas bedrivande under nästa budgetår erfordras enligt järnvägsstyrelsens
beräkningar ett nytt anslag av 12 000 000 kronor. Styrelsen har
härvid utgått från att omkring 1 300 man alltjämt skulle få disponeras för
ändamålet. Enligt vad som under hand meddelats från arbetsmarknadskommissionens
sida hava emellertid på grund av dubbelspårsarbetenas omfattning
i Västergötland under senaste tiden förelegat vissa svårigheter att i dessa
trakter tillgodose behovet av arbetskraft för andra jämförelsevis angelägna
arbeten. Inom kommissionen har man därför ansett sig böra räkna med att en
viss begränsning av arbetsstyrkan å dubbelspårsanläggningarna inom kort
kunde bliva erforderlig. Med hänsyn till dessa förhållanden har jag funnit
mig böra föreslå, alt anslaget för nästa budgetår begränsas till 10 000 000 kronor,
varvid jag förutsätter alt ytterligare medel i annan ordning komma att
stå till förfogande i händelse av en ändrad situation på arbetsmarknaden.
20
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
Av departementschefen har framhållits, att medan tidigare de arbetspolitiska
synpunkterna varit dominerande vid bedömandet av frågan örn anslag
till dubbelspårsbyggen, svårigheterna att tillfredsställa trafikbehoven under
de sistförflutna åren huvudsakligen blivit avgörande. I anledning härav må
erinras, att järnvägar äro i en ovanligt hög grad konjunkturkänsliga företag
och att trafikbelastningen även på de stora huvudlinjerna plägar starkt växla
alltefter konjunkturerna. Härtill kommer att dubbelspårsbyggnader äro arbeten
på mycket lång sikt. Även om jämvägsledningens möjligheter att förränta
det nedlagda kapitalet självfallet måste tillmätas avgörande betydelse,
finner utskottet det angeläget, att vid arbetenas fortsatta planläggning- sysselsättningssynpunkterna
ej alltför mycket undanskjutas. Såsom utskottet redan
tidigare med avseende å dessa företag haft anledning framhålla gör redan
omsorgen örn den anställda personalen det önskvärt, att onödigt hastiga och
starka omkastningar i arbetenas omfattning undvikas.
Under åberopande härav får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag örn
anvisande av 10 000 000 kronor för fortsatt anläggning av dubbelspår under
nästa budgetår. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Fortsatt anläggning av dubbelspår
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
10 000 000 kronor.
45:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Majit har (punkt 45, s. 97) föreslagit
riksdagen att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor.
För innevarande budgetår bär för ifrågavarande ändamål anvisats ett belopp
av 8 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 16 september 1944 hemställt örn
ett anslag till förevarande ändamål för budgetåret 1945/46 av 10 000 000
kronor.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Den snabba förslitningen av Täler under de senaste årens högtrafik och
behovet av rälsutbyten i samband med enskilda järnvägars införlivande med
statsbanenätet motivera en medelsanvisning av den storlek, som i järnvägsstyrelsens
förslag åsyftas. Då utsikter nu torde finnas att framskaffa järn i
erforderlig omfattning, finner jag angeläget, att medel ställas till järnvägsstyrelsens
förfogande för genomförande av styrelsens arbetsprogram för
nästa budgetår. Jag förutsätter emellertid, att styrelsen vid uppgörande av
sina planer samråder med statens industrikommission.
Med hänvisning till vad departementschefen anfört tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Rälsutbyten m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
21
46:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Förevarande förslag (punkt
46, s. 98), som avser att bereda medel för ett fortsättande av eli av järnvägsstyrelsen
år 1938 framlagt program rörande utförande av spårförstärkningsoch
kompletteringsarbeten för att möjliggöra användningen av en snabbare
loktyp, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Diverse åtgärder för spärförstärkning
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
500 000 kronor.
47 :o) Skenfria vägkorsningar m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 47, s. 98 och 99) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skenfria vägkorsningar m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 200 000
kronor.
48:o) Broar m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48,
s. 99), som innebär anvisande av samma belopp för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Broar m. m. för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
49 :o) Ombyggnad av stationshuset i Linköping. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 100) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av stationshuset i Linköping
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 250 000 kronor.
50:o) Ombyggnad av stationshuset i Edsbyn. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 50, s. 100) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av stationshuset i Edsbyn
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
130 000 kronor.
51:o) Nytt ilgodsmagasin m. m. vid Stockholms centralstation. Kungl.
Majit har (punkt 51, s. 101 och 102) föreslagit riksdagen att till Nytt ilgodsmagasin
m. m. vid Stockholms centralstation anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Enligt avtal den 8 november 1940 mellan kronan och Stockholms stad
rörande vissa markfrågor m. m. i Stockholm samt den 15 november 1941
mellan järnvägsstyrelsen och Stockholms stad — sistnämnda avtal godkänt
av Kungl. Majit den 30 juni 1942 — skall ett nytt ilgodsmagasin jämte tillhörande
lastbryggor och spåranordningar uppföras vid Stockholms centralstation
såsom ersättning för nu befintliga anordningar för ilgodsrörelsen.
Avtalet av den 15 november 1941 förutsätter, att det område för gamla
bangårdspostkontoret — till vilket statens järnvägars ilgodsrörelse provisoriskt
skall förläggas, sedan det nya bangårdspostkontorets första byggnadsetapp
färdigställts i början av 1945 — skall tillträdas av Stockholms stad
senast den 1 januari 1948.
Till förberedande arbeten för det nya ilgodsmagasinet hava redan anvisats
300 000 kronor, nämligen 150 000 kronor å förnyelsefondsstaten för första
halvåret 1944 samt 150 000 kronor å riksstaten för innevarande budgetår
under rubriken Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 16 september 1944 beräknat
byggnadskostnadema till 8 500 000 kronor. För arbetets igångsättande beräknades
ett anslagsbehov för budgetåret 1945/46 av 4 000 000 kronor.
Departementschefen har för sin del ansett ett anslag för nästa budgetår
av 3 000 000 kronor vara tillfyllest för ändamålet, enär arbetena med förslagsritningar
och kostnadsberäkningar för det nya ilgodsmagasinet ännu ej
slutförts.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet tidigare i samband med frågan om
nytt bangårdspostkontor anfört (punkt 2) tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts
förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Nytt ilgodsmagasin m. m. vid Stockholms
centralstation för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.
52:o) Personalhus m. m. i Karlskrona. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 52, s. 102) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Personalhus m. m. i Karlskrona för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 150 000
kronor.
53:o) Utvidgning av enrumslägenheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 53, s. 102 och 103) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utvidgning av enrumslägenheter för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 300 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9. 23
54 :o) Modernisering av bostadslägenheter. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 54, s. 103 och 104), som innebär anvisande för nästa
budgetår av ett oförändrat anslag av 1 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Modernisering av bostadslägenheter
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.
55:o) Växel- och signalsäkcrhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt
55, s. 104 och 105) föreslagit riksdagen att till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kronor.
För vartdera av budgetåren 1942/43—1944/45 hava anslag för ändamålet
anvisats såsom investerings- eller förnyelsefondsanslag. För sistnämnda budgetår
uppgick medelsanvisningen för ändamålet till 3 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen framlade hösten 1941 ett förslag till arbetsprogram för
växel- och signalsäkerhetsanläggningars utförande på ett flertal större stationer.
Enligt uppgjort tidsschema skulle programmet slutföras under budgetåret
1945/46 och utgifterna, som beräknades till sammanlagt 9 450 000
kronor, sålunda fördelas på 4 år med ett anslagsbehov av omkring 2 500 000
kronor per år.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 16 september 1944 hemställt, att
för budgetåret 1945/46 måtte anvisas 3 000 000 kronor till växel- och signalsäkerhetsanläggningar.
Departementschefen har för egen del bland annat anfört, att ett anslag
av 2 000 000 kronor torde vara tillräckligt för ändamålet ifråga under nästa
budgetår, emedan en viss eftersläpning uppstått vid programmets genomförande.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Växel- och signalsäkerhetsanlåggningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
2 000 000 kronor.
56:o) Telefonanläggningar m. m. Kungl. Majit har (punkt 56, s. 105—
108) föreslagit riksdagen att till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 280 000 kronor.
Till telefonanläggningar och kabelarbeten hava anvisats för budgetåret
1943/44 ett anslag av 1 500 000 kronor och för innevarande budgetår ett belopp
av 2 040 000 kronor. Härjämte ingår i anslaget till Ersättningsanskaff
-
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 9.
ningar och förnyelsearbeten för sistnämnda budgetår bland annat ett belopp
av 120 000 kronor till s. k. ledningstagare.
För budgetåret 1945/46 har järnvägsstyrelsen i skrivelser den 16 september
och den 31 oktober 1944 hemställt örn anvisande av tillhopa
3 780 000 kronor under förevarande rubrik, därav 260 000 kronor till anordnande
av nya telefonlinjer mellan Växjö och Alvesta, 200 000 kronor
till förstärkning av befintliga blankledningar på sträckan Stockholm—Tillberga—Köping,
825 000 kronor till automatväxlar, 300 000 kronor till nya
eller utvidgade lokaler för inrymmande av beställda eller planerade telefonväxelanläggningar,
700 000 kronor till bärfrekvensförbindelser på linjerna
Stockholm—Malmö och Stockholm—Göteborg, 280 000 kronor till anskaffning
av högtalaranläggningar, 1 090 000 kronor till diverse telefonanläggningar
m. m. samt 125 000 kronor till ledningstagare.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
Det av järnvägsstyrelsen anmälda medelsbehovet för telefonanläggningar
m. m. grundar sig i huvudsak på ett av 1940 års telefonkommitté framlagt
förslag till utbyggnad och rationalisering av statens järnvägars telefonnät.
Detta förslag anmäldes i 1944 års statsverksproposition av min företrädare i
ämbetet, som därvid framhöll, att i anslutning till förslaget större anslag än
tidigare borde för de närmaste åren anvisas för att genomföra den avsedda
rationaliseringen. För min del har jag i huvudsak intet att erinra mot programmets
utformning. Emellertid finner jag anslaget för nästa budgetår
kunna begränsas till 3 280 000 kronor.
Utsleoiut. Ifrågavarande modernisering av statsbanornas telefonsystem får anses ingå
som ett led i arbetet på att hålla det svenska järn vägsväsendet på en
tidsenlig och driftsduglig nivå.
Med tillstyrkande av det begärda anslaget hemställer utskottet,
att riksdagen må till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 280 000
kronor.
57 :o) Elektriska belysningsanläggningar. Under erinran, att förevarande
förslag (punkt 57, s. 108) avser att tillgodose ett medelsbehov, som till omkring
hälften föranledes av statsförvärv av enskilda järnvägar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Elektriska belysningsanläggningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 210 000
kronor.
58:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Maj:t har (punkt 58,
s. 108—113) föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 7 135 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
25
Till anläggningar för elektrisk tågdrift hava för innevarande budgetår anvisats
dels 6 100 000 kronor (propositionen 1944: 79, jfr 1944 års statsverksproposition,
kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 28), dels 1 850 000 kronor, avseende
kostnaden för en ny omformarstation i Stockholm att uppföras i samband
med elektrifieringen av linjen Stockholm—Tillberga—Köping (propositionen
1944: 279).
I sina skrivelser den 16 september och den 31 oktober 1944 har järnvägsstyrelsen
hemställt om anvisande för budgetåret 1945/46 av 7 635 000 kronor,
därav 2 350 000 kronor till förstärkning av kraftöverföringsanläggningen vid
västra stambanan med anslutande linjer, 2 100 000 kronor till transportabla
omformare, 150 000 kronor till vissa ändringsarbeten i Hallsbergs omformarstation,
160 000 kronor till förlängning av maskinhallen i omformarstationerna
i Ockelbo och Ånge m. m., 1 400 000 kronor till ställverksvagnar, 150 000
kronor till automatiska hopkopplingsanordningar vid skyddssektioner,
400 000 kronor till fjärrstyrningsanläggningar i Nässjö och Hallsberg, 425 000
kronor till diverse kompletteringsarbeten samt 500 000 kronor till ombyggnad
och modernisering av malmbanans kontaktledningssystem.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Den av järnvägsstyrelsen förordade utbyggnaden av omformarstationerna
vid västra stambanan synes mig väl motiverad. Det för nästa budgetår till
omformaranordningar förutsedda medelsbehovet, 2 350 000 kronor för omformarstationer
och 2 100 000 kronor för rörliga omformaraggregat, är av
betydande storleksordning. I den förstnämnda summan ingår ett belopp av
950 000 kronor för en fast omformarstation i Nyköping, vars uppförande, enligt
vad jag inhämtat, skulle kunna utsträckas över två budgetår. Anslagsbehovet
för detta ändamål skulle därigenom kunna nedbringas med 500 000
kronor. För anskaffning av ställverksvagnar äskar styrelsen i år ett dubbelt
så stort belopp som förra året. Även örn det måhända kunde vara önskvärt
att ännu någon tid hålla frågan örn ytterligare anskaffningar av ifrågavarande
slag öppen, anser jag mig dock icke böra motsätta mig styrelsens
förslag i denna del. I övrigt har styrelsens arbetsprogram icke föranlett
någon erinran från min sida.
Ifrågavarande anslag kan synas till beloppet betydande. Det avser emellertid
att möjliggöra vissa tekniska förbättringar i tågdriften, med vilkas genomförande
ansetts ej böra anstå. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
7 135 000 kronor.
59:o) Elektrifiering av linjen Östersund—Storlien. Förevarande förslag
(punkt 59, s. 113), som avser fortsatt anslag till slutförande av arbetena
med linjen Östersund—Storliens elektrifiering, anser sig utskottet böra tillstyrka.
Utskottet hemställer alltså,
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 9.
att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Östersund—
Storlien för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 3 400 000 kronor.
60:o) Elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping. Kungl.
Majit har (punkt 60, s. 113—116) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering
av linjen Stockholm—Tillberga—Köping för budgetåret 1945/46 anvisa ett
investeringsanslag av 12 940 000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1944: 279 framlagda förslag
har 1944 års riksdag till Förlag för lån till Stockholm—Västerås—Bergslagens
nya järnvägsaktiebolag för elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping
anvisat ett investeringsanslag av 12 500 000 kronor. Totalkostnaden
för ifrågavarande elektrifiering har beräknats till 28 740 000
kronor.
I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen meddelat, att
för arbetenas fortsatta bedrivande under nästa budgetår ett investeringsanslag
av 12 940 000 kronor beräknades bliva erforderligt. Av skäl, som anförts
i propositionen 1944: 186 angående förvärv av aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens
nya järnvägsaktiebolag, förvaltades visserligen järnvägsföretaget
tills vidare i bolagsform. Styrelsen hade emellertid för avsikt att senare
inkomma med förslag rörande järnvägarnas införlivande med statsbanenätet
från och med den 1 juli 1945. På grund härav kunde anslag till
de fortsatta elektrifieringsarbetena anvisas direkt å riksstaten.
De nu nämnda elektrifieringsföretagens omfattning och anslutning till det
elektrifierade järnvägsnätet i övrigt belysas av vidstående, i statsverkspropositionen
återgivna karta å vilken även upptagits några järnvägselektrifieringar,
vilka under de senaste åren varit föremål för diskussion.
Departementschefen har anfört följande.
Mot storleken av det av järnvägsstyrelsen för nästa budgetår äskade beloppet
till elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping har jag icke
något att erinra.
Till frågan om elektrifiering av linjen Frövi—Köping torde jag framdeles
få tillfälle återkomma, då förhandlingarna mellan järnvägsstyrelsen och
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund blivit slutförda.
Vad slutligen angår elektrifieringen av linjen Tillberga—Ludvika, lärer
frågan om beräknande av medel till nämnda företag böra göras till föremål
för övervägande i samband med framläggande av allmän beredskapsstat för
nästa budgetår.
Utskottet. Under hänvisning till vad departementschefen anfört får utskottet tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Stockholm—
Tillberga—Köping för budgetåret 1945/46 anvisa ett investe
ringsanslag
av 12 940 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
27
Örnsköldsvik
Storlien
Östersund Långseley». #
Bröcke
Ånge
Härnösand
?Sundsvall
as*''
Hudiksvall
Bollnas
• • • AtSöderhamn
Kilafors
Mora
Ockelbo
evi
-
va n sbro \
Ludviko
/ V
Charlottenberg Seldalen *£
r''
L Sala»
tt \ /
Daglösen, \ f Tillbergs?*.
KU ''ä ^Herrhult \ /Köping*» ''
Uppsala
FnoviJ*....
iKristineh
Kornsjö
Hallsberg
Mellerud—*
Lysekil
Skövde
I •• i
Falkoping
GoteborgBora
Utförda elektrifieringar inom SJ
då gående
Närmast planerade
Viktigare ånglinjer
Utförda elektrifieringar
—— Pågående
Närmast planerade
Viktigare ånglinjer
Oskarshamn
Varbergi
almstad
amar
Emmaboda ••
Hålsingborg
Landskrona
KoHskrona KARTA ÖVER SVERIGE
VISANDE UTFÖRDA, PÅGÅENDE OCH NÅRMAST
PLANERADE ELEKTRIFIERINGAR
DEN 1/7.1945
Lun
Malmö
Simrishamn
Trelleborg -
28
Statsutskottets utlåtande nr S
-
61 :o) Utbyggnad av lotsstationen vid Malmö centralstation. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 116 och 117) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbyggnad av lokstationen vid Malmö
centralstation för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 250 000 kronor.
62 :o) Tillbyggnad av rälsbussgaraget i Jokkmokk. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62, s. 117) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnad av rälsbussgaraget i Jokkmokk
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
100 000 kronor.
63:o) Tillbyggnad av lokstallet m. m. i Arvidsjaur. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63, s. 117 och 118) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnad av lokstallet m. m. i Arvidsjaur
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 125 000 kronor.
64:o) Tillbyggnad av lokstallet i Umeå. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 64, s. 118) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnad av lokstallet i Umeå för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 125 000
kronor.
65:o) Magasin för elektrolokdetaljer m. m. i Örebro. Förevarande förslag
(punkt 65, s. 118 och 119), som avser anskaffande av medel för beredande av
rymligare lokaler för förvaring av utbytes- och reservdetaljer till elektroloken,
anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Magasin för elektrolokdetaljer m. m.
i Örebro för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 225 000 kronor.
66:o) Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 120) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnad av vagnverkstaden i Boll
näs
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
100 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9-
29
67 :o) Hetvattenvärmeledning i vagnverkstaden i Notviken. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 120 och 121) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Hetvattenvärmeledning i vagnverkstaden
i Notviken för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 115 000 kronor.
68 :o) Marketenteribyggnad i Notviken. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 68, s. 121 och 122) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marketenteribyggnad i Notviken för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 150 000
kronor.
69:o) Verkstadsmaskiner m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 69, s. 122) föreslagit
riksdagen att till Verkstadsmaskiner m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett investeringsanslag av 3 150 000 kronor.
I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen hemställt att
3 650 000 kronor måtte för ifrågavarande ändamål anvisas å riksstaten för
nästa budgetår.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Enligt vad jag inhämtat från järnvägsstyrelsen ingå numera i förevarande
anslag i huvudsak endast medel för verkstadsmaskiner och annan materiel,
som i enlighet med gängse bokföringsprinciper är avsedd att avskrivas under
en längre följd av år. Kostnaderna för denna materiel torde lämpligen böra
täckas med anlitande av kapitalökningsanslag, anvisade under rubriken Verkstadsmaskiner
m. m. Medelsanvisningen för ändamålet torde för nästa budgetår
kunna begränsas till 3 150 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Verkstadsmaskiner m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 150 000 kronor.
70: o) Radioorganisation. Vissa anordningar för järnvägsstyrelsen. Skydd
för inmainingsstationer. Kontaktledningsmatcriei. Verktyg m. in. för reparationsberedskapen.
Trupptransporteffekter. Mobiliscringsförråd. Värmetransformatorer.
Kungl. Majit har (punkt 70, s. 123 och 124) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 194546 anvisa följande investeringsanslag, nämligen
till Radioorganisation 500 000 kronor, till Vissa anordningar för järnvägsstyrelsen
200 000 kronor, till Skydd för inmatningsstationer 1 600 000 kronor,
till Kontaktledningsmateriel 150 000 kronor, till Verktyg m. m. för repa
-
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande nr 9-
rationsberedskapen 120 000 kronor, till Trupptransporteffekter 120 000 kronor,
till Mobiliseringsförråd 140 000 kronor samt till Värmetransformatorer
225 000 kronor.
I skrivelse den 12 oktober 1944 har järnvägsstyrelsen hemställt, att för
vissa åtgärder till höjande av försvarsberedskapen vid statens järnvägar måtte
för budgetåret 1945/46 anvisas 14 135 000 kronor.
Beloppet fördelar sig på sätt framgår av nedanstående tabell, som även
visar de av departementschefen tillstyrkta anslagsbeloppen.
Järnvägsstyr. Dep.chefert
Kronor. Kronor.
Upprustning av viss banlinje..................... 2 300 000
Radioorganisation ................................ 500 000 500 000
Vissa anordningar för järnvägsstyrelsen ............ 200 000 200 000
Skydd för inmatningsstationer .................... 1 600 000 1 600 000
Maskering av driftcentraler ...................... 300 000
Kontaktledningsmateriel i beredskapsreserv.......... 220 000 150 000
Omläggning av lokunderhållet i krig.............. 285 000
Verktyg, utrustning och transportmateriel för repara
tionsberedskapen
.............................. 220 000 120 000
Trupptransporteffekter ........................... 120 000 120 000
Mobiliseringsförråd .............................. 140 000 140 000
Skyddsrum .................... 300 000
Lokanskaffning.................................. 7 500 000 7 500 000
Värmetransformatorer i vissa elektrolok ............ 450 000 225 000
Summa kostnader 14 135 000 10 555 000
Härifrån avgå kostnaderna för lok (se punkterna 71 och 73) 7 500 000
Återstår kronor 3 055 000.
Departementschefen har för sin del anfört, att det för lokanskaffning äskade
beloppet avser anskaffning av ett tiotal ånglok för en kostnad av
3 750 000 kronor och ett tiotal elektrolok för samma belopp. Beträffande
elektroloken hade departementschefen ansett framställning om medelsanvisning
böra göras under rubriken Nyanskaffning av elektrolok. Beträffande
ångloken borde medel preliminärt beräknas i riksstatsförslaget under
särskild rubrik.
I övrigt har departementschefen anfört följande.
övriga nu ifrågavarande anskaffningar och anläggningar äro huvudsakligen
betingade av angelägenheten att säkerställa statens järnvägars transportkapacitet
vid krigstillfälle. Ehuru de därför kunna anses angelägna såväl ur
militär synpunkt som med hänsyn till folkförsörjningen i ett kritiskt läge,
äro de enligt styrelsens bedömande icke motiverade ur statens järnvägars affärssynpunkt.
Sistnämnda förhållande gör det angeläget, att medelsanvisningen
begränsas till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt med be
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
31
äktande av den utomordentliga betydelse järnvägarnas funktionsduglighet har
vid krig Med hänsyn till olika på frågan inverkande omständigheter — icke
minst det hart anstrangda material- och arbetsmarknadsläget — har jas fun
näSta
tuc!getår för nu ifrågavarande ändamål böra
begransas till 3 055 000 kronor. Fragan om avskrivning av detta belopp anmales
i annat sammanhang av chefen för finansdepartementet
Utskottet tillstyrker anslag för ifrågavarande beredskapsändamål med
sammanlagt 3 055 000 kronor eller alltså i samma begränsade utsträckning
Kungl. Majit föreslagit. Beträffande frågan örn lokanskaffning för militära
ändamål återkommer utskottet under punkterna 71 och 73. Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen till
Radioorganisation .................... kronor 500 000
Vissa anordningar för järnvägsstyrelsen . . » 200 000
Skydd för inmatningsstationer ........ » l 600 000
Kontaktledningsmateriel .............. * 150 000
Verktyg m. m. för reparationsberedskapen » 120 000
Trupptransporteffekter ................ » 120 000
Mobilisering sförråd .................. » 140 000
Värmetransformatorer ................ » 025 000
71 :o) Nyanskaffning av ånglok. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt
71, s. 124) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
72 :o) Ombyggnad av ånglok. Med tillstyrkande av Kungl
(punkt 72, s. 125) hemställer utskottet,
Majits förslag
att riksdagen må till Ombyggnad av ånglok för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 55 000 kronor.
73:o) Nyanskaffning av elektrolok. Kungl. Majit har (punkt 73, s. 125
och 126) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av elektrolok för budgetaret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 4 275 000 kronor.
För budgetåret 1944/45 anvisades till Elektriska lokomotiv ett investeringsanslag
av 1 800 000 kronor. Anslaget avsåg att täcka en å 12 F-lok av
snalltågstyp uppkommen merkostnad. I det för samma budgetår anvisade
anslaget till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ingick vidare ett
belopp av 2 600 000 kronor avsett för anskaffning av ackumulatorlok att
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande nr 9-
användas dels för reparationstågen å de elektriska linjerna, dels för växlingsarbetet
å större bangårdar, där ånglok dittills begagnats. Av sistnämnda
belopp avsågo 1 400 000 kronor slutlikvid för fem under år 1944 anskaffade
ackumulatorlok och 1 200 000 kronor förskottslikvid för ytterligare fem dylika
lok samt för fem växlingslok av annan typ. Den sammanlagda medelsanvisningen
till förevarande ändamål uppgick alltså för budgetåret 1944/45
till 4 400 000 kronor.
I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen anmält, att
för nästa budgetår erfordrades dels till slutlikvid för tidigare beställda fem
ackumulatorlok och fem växlingslok ett belopp av 1 800 000 kronor, dels till
förskottslikvid för fem nya ackumulatorlok ett belopp av 600 000 kronor.
Styrelsen hemställde därför, att sammanlagt 2 400 000 kronor måtte anvisas
för ifrågavarande lokanskaffningar.
Härjämte har järnvägsstyrelsen, såsom under punkten 70 berörts, i skrivelse
den 12 oktober 1944 äskat medel för anskaffning av ett tiotal elektrolok.
Kostnaden för denna anskaffning, som enligt departementschefen numera
bedömes såsom ur såväl militär som civil synpunkt oundgänglig, har beräknats
till 3 750 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört, att för framtiden anskaffningarna
av elektriska lokomotiv såsom regel borde redovisas under förevarande
rubrik. Det av järnvägsstyrelsen för ett tiotal elektrolok äskade beloppet
3 750 000 kronor borde fördelas på två budgetår, varför för detta
ändamål 1 875 000 kronor skulle upptagas för budgetåret 1945/46. Hela anslagsbehovet
skulle då bliva 4 275 000 kronor.
Utskottet. Under erinran att förevarande anslag avser anskaffning av bland annat
elektrolok, vilka ursprungligen ansetts erforderliga av militära skäl men
numera befunnits oundgängligen nödvändiga även för den normala trafiken,
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 4 275 000
kronor.
74 :o) Ombyggnad av elektrolok. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 74, s. 126) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av elektrolok för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 285 000 kronor.
75:o) Nyanskaffning av rälsbussar. Kungl. Majit har (punkt 75, s. 126
och 127) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
33
För innevarande budgetår hava till rälsbussar anvisats anslag å sammanlagt
2 250 000 kronor, varav 250 000 kronor ingå i det å riksstaten under
rubriken Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten upptagna anslaget.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Insättande av rälsbussar har, särskilt å relativt svagt trafikerade järnvägslinjer,
möjliggjort förbättringar av reselägenhetema, vilka icke på ett ekonomiskt
försvarbart sätt skulle hava kunnat genomföras med anlitande av tyngre
tågmateriel. Denna driftsform har vidare medgivit direkta besparingar
därigenom att ångtåg i viss utsträckning kunnat ersättas med rälsbussar. I
järnvägsstyrelsens planer för trafikens besörjande efter ett fredsslut ingår en
utvidgning av rälsbussdriften å statens järnvägar. Styrelsen beräknar, att ytterligare
70 å 80 rälsbussar och 30 å 40 släpvagnar skulle komma att erfordras.
Mot styrelsens förslag, att omkring hälften av detta anskaffningsbehov
tillgodoses under nästa budgetår, har jag icke något att erinra.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 4 000000
kronor.
76:o) Nyanskaffning av lokomotorer. Förevarande förslag (punkt 76, s.
128), som avser slutlikvid å ett tiotal lokomotorer, anser sig utskottet böra
tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Nyanskaffning av lokomotorer för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 450 000 kronor.
77:o) Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har
(punkt 77, s. 128—130) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av personoch
resgodsvagnar för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
13 260 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 11 000 000 kronor.
I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen hemställt om
13 260 000 kronor till förevarande ändamål för budgetåret 1945/46.
Den av järnvägsstyrelsen för innevarande och nästa budgetår planerade
anskaffningen av person- och resgodsvagnar framgår av följande uppgifter.
1944/45 1945/46
Sittvagnar, närtrafik........................ 36 12
» , fjärrtrafik ...................... 15 35
Salongsvagnar............................. — 1
Sovvagnar................................. 8 14
Resgodsvagnar............................. 25 16
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 6 sami. Nr 9. 3
M
utskotta.
34
Statsutskottets utlåtande iu 9.
Departementschefen har för egen del bland annat framhållit, att sovvagnar
och sittvagnar för fjärrtrafik äro relativt dyra i anskaffning, vilket medfört
att anslagsbehovet för nästa budgetår enligt järnvägsstyrelsens beräkningar
kommit att ökas med 2 260 000 kronor i jämförelse med det för innevarande
budgetår anvisade beloppet.
Utskottet. Av 1944 års riksdag anfördes vid beviljandet av motsvarande anslag, att
en stark återhållsamhet ifråga örn beställningar av person- och resgodsvagnar
vore befogad med hänsyn till rådande anskaffningssvårigheter och
med tanke också på den omkastning i trafikläget, som en övergång till
fredsförhållanden kunde väntas medföra. Det nyanskaffningsprogram, som
nu framlagts, får emellertid anses försiktigt avvägt. Såsom av järnvägsstyrelsen
närmare utvecklats är nämligen statsbanornas persontrafikmateriel
liksom för övrigt också godsvagnsparken i behov av stark förnyelse efter den
alltmera framträdande förslitning, för vilken den varit utsatt under krigsårens
högtrafik. Härtill kommer att ett stort antal vagnar äro av sådana
äldre typer, att de redan varit utrangerade om mera normala trafikförhållanden
rätt. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 13 260 000 kronor.
78 :o) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt
78, s. 130 och 131) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av person- och
resgodsvagnar för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 985 000
kronor.
I det för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget till Ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten ingår till ombyggnad av person- och resgodsvagnar ett
belopp av 1 970 000 kronor.
I skrivelse den 31 oktober 1944 har järnvägsstyrelsen beräknat det för nästa
budgetår till förevarande ändamål erforderliga beloppet till 1 985 000 kronor.
Departementschefen har för sin del icke funnit anledning till erinran mot
järnvägsstyrelsens förslag.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av person- och resgodsvagnar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 1 985 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9. 3&
79:o) Nyanskaffning av postvagnar. Förevarande förslag (punkt 79, s.
132), sorn avser slutlikvidering av 15 postvagnar, anser sig utskottet böra tillstyrka.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Nyanskaffning av postvagnar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 330 000
kronor.
80:o) Nyanskaffning av godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 80, s. 132
—135) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av godsvagnar för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 7 650 000 kronor.
Till förevarande ändamål anvisades för innevarande budgetår ett anslag
av 9 400 000 kronor.
I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen beräknat medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår till 7 650 000
kronor, därav 6 350 000 kronor till omkring 450 normalspåriga 2-axliga godsvagnar,
900 000 kronor till 25 4-axliga, för militärtransporter avsedda öppna
godsvagnar samt 400 000 kronor till 20 överföringsvagnar.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat, att kraven på
statens järnvägars godstransportkapacitet även under första halvåret 1944
varit så stora, att transportbehovet icke kunnat tillgodoses i önskvärd omfattning.
Någon förbättring i jämförelse med år 1943 hade icke inträtt, trots
att en icke oväsentlig nyanskaffning av godsvagnar ägt rum.
En ökning av godsvagnparken kunde i nuvarande läge uppenbarligen vara
förenad med en viss risk för överdimensionering av transportapparaten. Även
om — såsom industrikommissionen i sitt utlåtande anfört — arbetsbeläggningen
i verkstadsindustrien numera möjliggjorde kortare leveranstider än
förut, syntes statens järnvägars program för anskaffning av godsvagnar nu
böra inskränkas till vad som kunde beräknas bliva erforderligt för tillfredsställande
av transportbehovet på en antaglig fredsnivå. Det ville synas, som
om järnvägsstyrelsen vid avvägningen av sitt anslagsäskande tagit erforderlig
hänsyn till dessa synpunkter.
I fråga om anskaffning av smalspårsmaterial borde alltjämt stor försiktighet
iakttagas. Då, såsom järnvägsstyrelsen anfört, en del av de nu befintliga
överföringsvagnarna behövde utrangeras, ville departementschefen emellertid
icke motsätta sig styrelsens ganska begränsade förslag i denna del.
Under erinran att förevarande plan för nyanskaffning av godsvagnar begränsats
till vad som kan erfordras vid en antaglig efterkrigsnivå får utskottet
tillstyrka Kungl. Majlis förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må lill Nyanskaffning av godsvagnar för
hudgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 7 650 000
kronor.
b
Utskottet.
36
Statsutskottets utlåtande nr 9.
81 :o) Ombyggnad av godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 81, s. 135 och
136) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.
Till förevarande ändamål anvisades för innevarande budgetår ett belopp
av 2 800 000 kronor, ingående i anslaget till Ersättningsanskaffningar och
förnyelsearbeten.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 31 oktober 1944 hemställt örn
anvisande för nästa budgetår av 2 200 000 kronor under förevarande rubrik,
därav 2 000 000 kronor till inmontering av rullager å moderna godsvagnar
samt 200 000 kronor till modernisering av befintliga godsvagnar, bland annat
från enskilda järnvägar övertagna godsvagnar.
Departementschefen har för sin del biträtt järnvägsstyrelsens framställning.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.
82:o) Garagebyggnader m. m. Förevarande förslag (punkt 82, s. 136), som
avser beredande av medel för erhållande av bättre och tidsenligare garageoch
verkstadsbyggnader för statens järnvägars bilrörelse, anser sig utskottet
böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Garagebyggnader m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 630 000 kronor.
83:o) Nyanskaffning av bilmateriel. Kungl. Majit har (punkt 83, s. 136 och
137) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av bilmateriel för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 170 000 kronor.
I det för statens järnvägar under rubriken Ersättningsanskaffningar och
förnyelsearbeten å riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslaget
ingår ett belopp av 2 850 000 kronor till materiel m. m. för biltrafik. Härav
avses 1 750 000 kronor till nyanskaffning av bilmateriel.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 16 september 1944 hemställt, att
för nästa budgetår ett belopp av 3 170 000 kronor måtte anvisas för nyanskaffning
av bilmateriel.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
För anskaffning av bilmateriel har styrelsen i år äskat 3 170 000 kronor
eller 1 420 000 kronor mera än för innevarande budgetår, ökningen samman
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
37
hänger i främsta rummet med den genomförda omläggningen av kapitalbudgeten,
på grund varav även kostnaderna för ersättningsanskaffning, varom
i detta fall är fråga, inräknats under förevarande rubrik. Därjämte har ersätt*
ningsbehovet av bilmateriel stegrats på grund av fortsatt statsförvärv av enskilda
järnvägar och dessas billinjer.
Under hänvisning till vad departementschefen anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nyanskaffning av bilmateriel för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 170 000
kronor.
84:o) Ombyggnad av bilmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 84, s. 137) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av bilmateriel för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 870 000 kronor.
85:o)Förvärv av billinjer. Kungl. Maj:t har (punkt 85, s. 137 och 138) föreslagit
riksdagen att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1945/46 anvisa ett
investeringsanslag av 500 000 kronor.
I en inom första kammaren av herrar A. Forslund och E. Hage väckt motion
(I: 136) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Förvärv av
billinjer för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
För detta ändamål hava tidigare anvisats följande anslagsbelopp.
Budgetår
1935/36 .................... kronor 2 000 000
1936/37 ........ » 2 000 000
1937/38 ........ > 2 000 000
1938/39 .................... » 2 000 000
1939/40 .................... » 2 000 000
1940/41 » 400 000
1944/45 .................... * 500 000
Järnvägsstyrelsen har i skrivelsen den 16 september 1944 hemställt om anslag
för nästa budgetår till förevarande ändamål. Styrelsen har därvid erinrat
örn att styrelsen för innevarande budgetår äskat anslag för ändamålet med
2 000 000 kronor, vilket belopp emellertid i förra årets statsverksproposition
begränsades till 500 000 kronor. Med hänsyn härtill ville styrelsen icke nu
ifrågasätta större anslag ehuru behov härav förelåge.
Ut statut.
38
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Departementschefen har anfört följande.
1 Vid anmälan av järnvägsstyrelsens äskanden om anslag för innevarande
budgetår till billinjeförvärv uttalade min företrädare i ämbetet, att han icke
hade något att erinra mot inköp av vissa omnibusföretag, som bedreve trafik
å kortare sträckor belägna mellan omnibuslinjer, vilka redan trafikerades av
statens järnvägar. Detta skulle bland annat kunna underlätta ett bättre utnyttjande
av personal och materiel samt överhuvud taget bidraga till rationalisering
av driften. Däremot ansåge sig departementschefen icke böra tillstyrka,
att medel då anvisades för förvärv i större utsträckning av med järnvägsdriften
konkurrerande bilföretag i fall, då omständigheter av nyss angiven
art icke förelåge. I enlighet härmed begränsades anslagsbeloppet till 500 000
kronor.
Då de berörda principfrågorna för närvarande torde vara föremål för
granskning inom 1944 års trafikutredning, anser jag mig icke nu böra taga
ställning till desamma. Mot järnvägsstyrelsens anslagsäskande har jag intet
att erinra.
Utskottet. Under erinran att hithörande principfrågor vore under utredning har departementschefen
föreslagit en begränsning av anslagsbeloppet till 500 000 kronor.
Av motionärerna bär emellertid framhållits som ett önskemål, att för förvärvande
av billinjer, vilkas inköp kan ur statens utgångspunkter anses önskvärt,
borde finnas disponibelt ett så stort kapital, att det icke kan riskeras,
att ett inköpstillfälle försittes på grund av bristande tillgång till medel för
inköpet. Genom ett sådant försittande kunde nämligen trafikfrågans lösning
för stora bygder i landet komma att få en sämre och mindre ändamålsenlig
lösning än vad som annars kunnat åstadkommas. Med hänsyn till dessa motionsvis
anförda synpunkter vill utskottet tillstyrka en höjning av anslaget till
1 000 000 kronor. Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen I: 136, må till Förvärv av billin]er för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
86:o) Statens järnvägars dispositionsanslag. Kungl. Majit har (punkt 86,
s. 138—140) föreslagit riksdagen att såsom Statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 31 oktober 1944 beräknat behovet
av medel till oförutsedda och mindre arbeten till 9 000 000
kronor. Av detta belopp motsvara 2 000 000 kronor i huvudsak de tidigare
under rubriken Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten avsedda
ändamålen. Återstoden, 7 000 000 kronor, utgör den avrundade summan
av följande av styrelsen överslagsvis beräknade delposter.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
39
Diverse arbeten å bana och byggnader................... kronor 3 000 000
» » » telefonanläggningar m. m............... > 450 000
» » » elektriska belysningsanläggningar........ » 430 000
* » » anläggningar för elektrisk tågdrift....... » 1 100 000
» » vid huvudverkstäder..................... » 350 000
» » > förrådsavdelningen................... » 25 000
» » å färjlägen.............................. » 10 000
» » » rullande materiel...................... > 1 600 000
» » » sjöfartsmateriel........................ » 25 000
Summa kronor 6 990 000.
Under rubriken Genom olyckshändelser förstörd egendom
har järnvägsstyrelsen beräknat ett belopp av 1 500 000 kronor.
Styrelsens sammanlagda äskanden under förevarande rubrik uppgå sålunda
till 10 500 000 kronor.
Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.
Kungl. Majit torde böra äga att ställa lämplig del av anslaget till järnvägsstyrelsens
omedelbara disposition att användas för oförutsedda och
mindre arbeten, vilka vart för sig beräknas draga en kostnad av högst 100 000
kronor. Någon anledning att härvidlag göra skillnad mellan ersättningsanskaffningar
och nyanskaffningar torde icke längre föreligga. Den återstående
delen av anslaget torde böra stå till Kungl. Majits förfogande för att
efter framställning av järnvägsstyrelsen kunna tagas i anspråk jämväl för
aibeten, för vilka medelsbehovet beräknas överstiga 100 000 kronor. Kungl.
Majit torde därvid vara oförhindrad att använda anslagsbeloppet för täckande
av motsedd brist på annat anslag. Givetvis bör ett ianspråktagande av dispositionsanslaget
för större arbeten och för anslagsöverskridanden föregås av
en noggrann angelägenhetsprövning.
Vid anslagets disponerande torde böra beaktas, att erforderliga medel hållas
i reserv för att i förekommande fall möjliggöra ersättande av genom
olyckshändelser förstörd egendom, i den mån kostnaderna härför icke äro
av natur att enligt praxis böra bestridas av driftmedel.
I avsaknad av erfarenhet möter det givetvis svårigheter att lämpligt avväga
storleken av ett dispositionsanslag av den typ jag här förordat. Anledning
föreligger enligt min mening icke att ifrågasätta jämkning i det sammanlagda
beloppet, 10 500 000 kronor, av de summor, vilka järnvägsstyrelsen
begärt för oförutsedda och mindre arbeten samt ersättande av genom
olyckshändelser förstörd egendom.
I
Under hänvisning till vad departementschefen anfört tillstyrker utskottet
Kungl. Majits förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
10 500 000 kronor.
Utskott el
40
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Statens vattenfallsverk.
87 :o) Kraftstation vid Nämforsen. Efter det departementschefen inledningsvis
(s. 141—146) framlagt vissa synpunkter på den närmaste framtidens
utbyggnadsprogram för statens vattenfallsverk har Kungl. Majit (punkt
87, s. 146 och 147) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Nämforsen
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000 kronor.
Till byggande av en ny kraftstation vid Nämforsen har riksdagen för budgetåret
1944/45 anvisat ett investeringsanslag av 7 000 000 kronor.
Anläggningskostnaderna för kraftstationen i Nämforsen hava av vattenfallsstyrelsen
beräknats till sammanlagt 20 000 000 kronor enligt 1943 års
prisnivå.
Vattenfallsstyrelsen har i sin skrivelse den 27 september 1944 hemställt, att
för budgetåret 1945/46 måtte till fortsättande av arbetena med kraftstationen
i Nämforsen anvisas ett anslag av 9 000 000 kronor.
Departementschefen har för sin del anfört, att det av vattenfallsstyrelsen
begärda anslagsbeloppet för nästa budgetår vore erforderligt för ett planenligt
fullföljande av utbyggnaden av ifrågavarande kraftstation, vilken beräknades
kunna tagas i drift under budgetåret 1946/47.
Rörande den elektriska kraftförbrukningen under de senaste åren har utskottet
från vattenfallsstyrelsen inhämtat följande siffror (i kilowattimmar
samt inräknat kraftförluster och kraft för framställning av ånga):
År
Hela landet
Statens vattenfallsverk
milj. kWh
milj. kWh %
1938..........
.......... 8162
2 761 34
1942 ..........
.......... 9 795
3 837 39
1943 ..........
.......... 11 024
4 270 39
1944 ..........
.......... ca 12 320
4 896 40
uubotut. Sedan utgången av år 1938 har den elektriska energiåtgången ökats med
50 procent. Statens vattenfallsverks växande andel i kraftförsörjningen är
påfallande. Denna andel har under krigsåren stigit från 34 till 40 procent.
Vad särskilt år 1944 beträffar har energiförsörjningen tack vare ovanligt stora
krafttillskott från nya kraftanläggningar samt den ovanligt rikliga nederbörden
varit god. För den närmaste framtiden anses däremot utsikterna
mindre säkra. Läget under vintern 1945—46 bedömes kunna bliva kritiskt,
om sommaren blir nederbördsfattig.
Även bedömt på längre sikt och med hänsyn tagen till de nya både statliga
och privata kraftverk, som äro under byggnad, anses läget vara sådant
att det motiverar ytterligare nybyggnader. Vissa rätt betydande leveran
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
41
ser av kraft för krigsproduktion kunna visserligen väntas bortfalla, men
å andra sidan bör räknas med nya kraftbehov för exportindustrierna, vartill
kommer det av utskottet redan tidigare påpekade, i och för sig glädjande förhållandet
att inom den elektriska kraftproduktionen en förbrukningsnivå,
som en gång uppnåtts, plägar ej endast bestå utan även bilda utgångsläge
för nya stegringar.
På grund av den betydelse, riklig tillgång till elektrisk kraft har för landets
hela näringsliv liksom för övrigt för landets allmänna utveckling, vill
utskottet uttala sin anslutning till departementschefens här framlagda utbyggnadsprogram,
vilket innebär att ej endast nu pågående kraftverksbyggen
snarast möjligt fullbordas utan även att därutöver vissa nya arbeten i
form av kraftstationsbyggen, sjöregleringar m. m. igångsättas.
Vad särskilt angår det under denna punkt äskade anslaget till utbyggnad
av den i Ångermanälvens flodområde belägna Nämforsen, får utskottet erinra,
att beslut härom redan fattats vid 1944 års riksdag. Med tillstyrkande av det
anslagsbelopp å 9 000 000 kronor, som nu begäres för arbetenas planenliga
fullföljande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kraftstation vid Nämforsen för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000
kronor.
88:o) Kraftstation vid Forsmoforsén. Kungl. Majit har (punkt 88, s. 147
och 148) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Forsmoforsen för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000 kronor.
Till ifrågavarande kraftstationsbyggnad har 1944 års riksdag anvisat ett
investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
För utbyggnaden av Forsmoforsen hava anläggningskostnaderna, oberäknat
värdet av naturkraften, uppskattats till 28 500 000 kronor vid 1943 års
prisläge. -ty
I sin skrivelse den 27 september 1944 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att
styrelsen beräknade kunna igångsätta arbetet med anläggandet av kraftstationen
vid Forsmoforsen i stor skala under hösten 1944. För att arbetet skulle
kunna bedrivas i sådan takt, att det första maskinaggregatet kunde tagas i
bruk mot slutet av 1947, erfordrades enligt styrelsens beräkningar ett anslag
för budgetåret 1945/46 av 9 000 000 kronor.
Departementschefen har för egen del framhållit, att ett anslag av 9 000 000
kronor vore erforderligt för nästa budgetår för att kraftstationen vid Forsmoforsen,
såsom önskvärt vore, skulle kunna tagas i bruk under budgetåret
1947/48.
Med tillstyrkande att fortsatt anslag anvisas till ifrågavarande av 1944
års riksdag beslutade kraftverksbyggnad hemställer utskottet,
UUlcoltet.
42
Statsutskottets utlåtande rir 9.
att riksdagen må till Kraftstation vid Forsmoforsén för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000
kronor.
89:o) Kraftstation vid Hölleforsen. Kungl. Maj:t har (punkt 89, s. 148
-—150) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Hölleforsen för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
I sin skrivelse den 27 september samt i särskild skrivelse den 7 december
1944 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning i fråga om anslag till byggande
av en ny kraftstation vid Hölleforsen i Indalsälven.
I förstnämnda skrivelse meddelar vattenfallsstyrelsen, att styrelsen efter
jämförelse mellan vissa i statens ägo befintliga vattenfall funne för utbyggnad
närmast efter Nämforsen och Forsmoforsen böra ifrågakomma den nedanför
Stadshagen i Indalsälven belägna Hölleforsen. Denna fors hade en
fallhöjd av omkring 25 meter. Utbyggnad av Hölleforsen gåve lägsta kraftkostnad
på användningsplatsen under förutsättning att kraftförbrukningen
inom Norrbotten kunde tillgodoses från Porjus utan eller med måttligt tillskott
från mellersta Norrland. Utbyggnaden av Hölleforsen borde, örn den
skulle utföras rationellt, utsträckas över en arbetstid av fem år. Emellertid
syntes anläggningen vid behov kunna tagas i bruk för en del av fallhöjden
och med reducerat kraftbelopp redan efter tre till fyra år. Det syntes önskvärt
att börja arbetet hösten 1945 för att anläggningen skulle bliva fullt klar
i början av 1950-talet.
Kostnaderna för kraftstationen exklusive fallvärdet beräknar styrelsen vid
1944 års prisnivå till 48 000 000 kronor enligt följande fördelning:
Dammbyggnad jämte anordningar för flottning och fiske .. kronor 7 700 000
Maskinstation med intag ............................ » 8 900 000
Turbiner med hjälpmaskinerier......... » 4 600 000
Generatorer, transformatorer och elektrisk utrustning . . » 9 200 000
Avloppskanal .................................... » 1 600 000
Nedre rensningar ................... » 6 100 000
Vägar ............................................ » 1000 000
Permanenta bostäder .............................. » 300 000
Administration, sociala kostnader m. m............... » 8 600 000
Summa kronor 48 000 000.
Enligt styrelsens uppfattning borde anslagsbehovet fördelas ungefär enligt
följande plan:
Budgetår
1945/46 kronor 2 000 000
1946/47 » 16 000 000
1947/48 » 12 500 000
Statsutskottets utlåtande nr 9.
43
1948/49 kronor 12 000 000
1949/50 » 2 500 000
1950/51 » 2 000 000
1951/52 » 1 000 000
Summa kronor 48 000 000.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Jag biträder vattenfallsstyrelsens mening att till utbyggnad närmast efter
Forsmoforsen och Nämforsen bör ifrågakomma Hölleforsen i Indalsälven,
där omfattande regleringsåtgärder under senare år vidtagits. Det tillskott till
landets kraftförsörjning, som genom utbyggnaden vinnes, är avsevärt, nämligen
ej mindre än 700 MkWh/år. Mot den av vattenfallsstyrelsen beräknade
kostnaden, 48 000 000 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran.
Den omständigheten att vissa detaljundersökningar ännu ej medhunnits, vilka
kunna medföra att utbyggnadens omfattning något minskas, synes ej
böra föranleda uppskov med medlens anvisning. För nästa budgetår torde
1 enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag böra upptagas ett anslag av
2 000 000 kronor för arbetets påbörjande.
Med åberopande av vad utskottet inledningsvis under punkten 87 anfört
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag om anslag till igångsättning av
arbetena å en ny kraftstation vid Hölleforsen i Indalsälven. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Kraftstation vid Hölleforsen för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kronor.
90:o) Tilloppstunnel och dämningshöjning vid Porjus kraftstation. Kungl.
Maj:t har (punkt 90, s. 150—152) föreslagit riksdagen att till Tilloppstunnel
och dämningshöjning vid Porjus kraftstation för budgetåret 1945/46 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Till tilloppstunnel vid Porjus kraftstation har för innevarande budgetår
anvisats ett anslag av 1 000 000 kronor.
Kostnaderna för tilloppstunneln beräknades våren 1944 till 1 600 000
kronor.
I sin skrivelse den 27 september 1944 har vattenfallsstyrelsen hemställt
om anvisande av fortsatt anslag för fullföljande av arbetet med tilloppstunneln
samt för påbörjande av vissa, till sammanlagt 960 000 kronor kostnadsberäknade
arbeten, avsedda att möjliggöra höjning av vattenytan i Porjusselet
till samma nivå som Luleluspens vattenyta. Sistnämnda arbeten hava
ansetts lämpligen böra utföras i samband med tilloppstunneln.
Sammanlagt beräknas sålunda tilloppstunneln och nivåhöjningen draga
en kostnad av (1600 000 -f- 960 000) 2 560 000 kronor, av vilket belopp
1 000 000 kronor redan anvisats. Av det återstående beloppet, 1 560 000 kro
-
Utslcotlet.
44
Statsutskottets utlåtande nr 9.
nor, har styrelsen ansett 1 000 000 kronor komma att erfordras under nästa
budgetår.
Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.
Medel torde nu böra anvisas för fortsatt bedrivande av arbetena med den
tredje tilloppstunneln vid Porjus.
Mera tveksam ställer jag mig till lämpligheten av den ifrågasatta dämningshöjningen,
vilken enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar skulle lämna
ett krafttillskott av 6 MkWh per år för en bruttokostnad av 960 000 kronor.
Med hänsyn till av vattenfallsstyrelsen framlagda beräkningar av innebörd,
att nettokostnaden för krafttillskottet av olika skäl för vattenfallsverket ställer
sig lägre än vad hänsynstagande till enbart byggnadskos tnaden ger vid
handen, vill jag dock icke motsätta mig ett genomförande av förslaget. Detta
bör lämpligen komma till utförande i samband med tilloppstunneln för att
möjliggöra utnyttjande av utsprängda bergmassor.
Mot storleken i och för sig av det begärda anslaget, vilket är avpassat med
hänsyn till önskvärdheten ur social synpunkt av att hålla en jämn arbetstillgång
i Porjus samhälle, har jag intet att erinra.
Vukoitet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tilloppstunnel och dömningshöjning
vid Porjus kraftstation för budgetåret 1945/46 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
91 :o) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde. Kungl. Majit har
(punkt 91, s. 152 och 153) föreslagit riksdagen att till Regleringsåtgärder i
Ångermanälvens flodområde för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
Till regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde har riksdagen för
innevarande budgetår anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Regleringsåtgärderna äga samband med utbyggnaden av Nämforsén och
Forsmoforsen samt avse närmast en ökning av vintervattentillgången vid de
båda kraftstationerna.
I sin skrivelse den 27 september 1944 har vattenfallsstyrelsen anfört, att
reglering närmast borde ifrågakomma beträffande sjöar i två tillflöden till
Fjällsjö älv, nämligen Flåsjöån och Tåsjöälven. Även Vojmån, som utmynnar
i övre Ångermanälven, skulle enligt styrelsens mening erbjuda gynnsamma
regleringsmöjligheter. För ändamålet vöre, utöver det för innevarande budgetår
beviljade beloppet, ett anslag av 2 000 000 kronor erforderligt för budgetåret
1945/46.
Departementschefen har för sin del framhållit, att det för ett ekonomiskt
utnyttjande av vattenkraften i Ångermanälven vore påkallat, att tämligen
omfattande åtgärder för reglering av framrinningen i älven så småningom
företoges, liksom i avsevärd omfattning skett beträffande Indalsälven. Någon
slutlig plan för regleringsarbetena förelåge ännu ej. Det syntes dock lämpligt,
att ett anslag av 2 000 000 kronor anvisades för budgetåret 1945/46.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
45
Här förevarande punkt och den nästföljande avse sjöregleringar. Dessas
genomförande är emellertid beroende bland annat på den snabbhet, varmed
vissa hithörande rättsfrågor kunna behandlas av vattendomstol. Utskottet
finner angeläget, att sådana anordningar träffas, att ej dessa för vår kraftförsörjning
i nuvarande krisläge betydelsefulla regleringsåtgärder genom den
rättsliga handläggningen onödigt fördröjas.
Vidkommande nu förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens
flodområde för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
92 :o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 153—155), vilket avser också eventuellt
en andra reglering av Hårkan, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av sjöar inom Indalsälvens
flodområde för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 1 700 000 kronor.
93: o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 93, s. 155—160) föreslagit
riksdagen att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 18 000 000 kronor.
Till förevarande ändamål har riksdagen för budgetåren 1938/39—1944/45
anvisat respektive 9 000 000, 10 700000, 12 500 000, 10 000 000, 21 000 000,
22 000 000 och 17 000 000 kronor.
I sin skrivelse den 26 september 1944 har vattenfallsstyrelsen hemställt om
anvisande för samma ändamål av 18 000 000 kronor för budgetåret 1945/46.
Statens industrikommission har den 6 december 1944 avgivit infordrat
utlåtande.
Departementschefen har för sin del anfört, att vattenfallsstyrelsens beräkning
av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår icke
föranlett någon erinran från departementschefens sida.
Utskottet tillstyrker förevarande förslag. Huruvida de avsedda anläggningsarbetena
skola kunna utföras blir, enligt vad departementschefen framhållit,
dock i sista hand beroende på materialläget och arbetsmarknadsförhållandena.
Även om, såsom utskottet tidigare antytt, den allmänna prognosen beträffande
möjligheterna till den elektriska kraftens avsättning för närvarande ställa sig
gynnsamma, lära emellertid också de framtida konjunkturutsikterna kunna
komma att inverka på bedömningen av i vilken utsträckning anslaget skall
användas. Utskottet hemställer,
Utskottet
Utskotta.
46
Statsutskottets utlåtande nr 9-
att riksdagen må till Distributionsanlåggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 18 000 000 kronor.
94: o) Inköp av vattenfall och fastigheter. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 94, s. 160—162) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inköp av vattenfall och fastigheter för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000
kronor.
95 :o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och
mindre regleringsföretag m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
95, s. 162—164) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.
96: o) Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 164—166) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Statens vattenfallsverks disposi~
tionsanslag för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
Stockholm den 16 februari 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Paulif
Bäcklund, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Carlström, Berling, Näsström
och Ivar Persson; samt :f,.
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Ward, Danielsson, Persson i Falla, Persson i Tidaholm, Andersson i Malmö, Staxäng,
Hall, Wallentheim och Johansson i Mysinge.
Reservation
vid punkten 80:o) (Nyanskaffning av godsvagnar) av herr Mannerskantz:
457211. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:38 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om ansla s. 1 i texten