Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1945146 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckt motion.

1945-02-16 · 46 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1945146 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder gjorda

framställningar om anslag för budgetåret 1945146 i

avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckt

motion.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Anskaffning av motorfordon. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder (bilaga 4, punkt 1, s. 2

och 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1945) föreslagit riksdagen att till Anskaffning av motorfordon

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 550 000

kronor.

För inköp av inventarier för postverkets behov hava anslag för budgetåren

1938/39—1944/45 anvisats med 975 000 respektive 1 250 000, 700 000, 500 000,

700 000, 1 400 000 och 1 600 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1944 beräknat behovet

av anslagsmedel till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret

1945/46 till 600 000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Förevarande anslag bör i fortsättningen avses allenast för anskaffning

av motorfordon för postverkets behov och torde med hänsyn härtill böra

betecknas Anskaffning av motorfordon. Av det för budgetåret 1944/45 anvisade

anslaget av 1 600 000 kronor till inköp av inventarier är allenast ett

belopp av 185 000 kronor avsett för anskaffning av motorfordon. Generalpoststyrelsens

hemställan avser att möjliggöra en i förhållande härtill mycket

betydande ökning av de för nyanskaffning av motorfordon till förfogande

stående medlen. I likhet med styrelsen anser jag anskaffningen i fråga vara

nödvändig för att möjliggöra en ekonomisk drift av verket, vars inköp av

rullande materiel under krigsåren måst starkt eftersättas. Jag finner mig

därför böra biträda generalpoststyrelsens förslag. Såsom av en följande

punkt framgår, har generalpoststyrelsen vidare beräknat medelsbehovet för

Bihang till riksdagens protokoll 19A5. 6 sami. Nr 9. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för motorfordon till 1 100 000

kronor, från vilket belopp dock bör avräknas en från tidigare anvisningar

av förnyelsefondsmedel kvarstående reservation av 150 000 kronor. Skillnaden,

950 000 kronor, torde i anslutning till tillämpade grunder för kapitalbudgetens

uppställning böra inräknas i nu förevarande anslag, vilket bör

avses för såväl nyanskaffning som ersättningsanskaffning.

Förevarande anslag har tidigare varit avsett för anskaffning ej endast av

motorfordon utan också av andra inventarier för postverkets behov. Utskottet

har ej funnit anledning lill erinran mot den nu föreslagna begränsningen,

vilken innebär att andra inventarier än motorfordon bekostas av driftmedel.

Ett sådant förfaringssätt står i överensstämmelse med den praxis, som tilllämpas

vid de övriga affärsverken. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av motorfordon för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 550 000

kronor.

2:o) Nytt bangårdspostkontor i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 2,

s. 3 och 4) föreslagit riksdagen att till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 550 000 kronor.

För ifrågavarande byggnadsföretag hava anslag hittills anvisats med tillhopa

5 150 000 kronor. På hösten 1943 beräknades de sammanlagda byggnadskostnaderna

till 5 650 000 kronor, varav återstående 500 000 kronor antogos

bliva erforderliga under budgetåret 1945/46.

I sin skrivelse den 31 augusti 1944 har generalpoststyrelsen hemställt örn

ett anslag av 550 000 kronor till förevarande ändamål för nästa budgetår.

Därav avsåge 50 000 kronor borttagande av befintlig beläggning å den öppna

platsen invid byggnaden jämte ny stensättning med smågatsten å densamma.

Nämnda kostnad hade icke medtagits i de tidigare beräkningarna.

Departementschefen har för sin del biträtt generalpoststyrelsens förslag.

Ifrågavarande anslag är närmast avsett för den del av nya bangardspostkontoret,

som skall utföras på den mark, där statens järnvägars ilgodsmagasin

nu är beläget. Nämnda magasin skall rivas i samband med den nybyggnad

av ilgodsmagasin, vartill utskottet tillstyrker anslag under punkten 51.

För ett rationellt genomförande av de båda byggnadsföretagen förutsättes

alltså viss samordning av desamma och en viss samverkan mellan generalpoststyrelsen

och järnvägsstyrelsen. Under erinran härom får utskottet tillstyrka,

att anslag till bangårdspostkontoret anvisas med det av Kungl. Maj:t

äskade beloppet av 550 000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 3

att riksdagen må till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm

för budgetaret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

550 000 kronor.

3:o) Posthusbyggnad i Boras. Under erinran att förevarande anslag

(punkt 3, s. 4 och 5) är erforderligt för ifrågavarande byggnadsföretags

fullbordande hemställer utskottet,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Borås för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 160 000 kronor.

4:o) Posthusbyggnad i Växjö. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 5 och 6) och under erinran, att detsamma avser ett tilläggsanslag

för ifrågavarande byggnads uppförande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Växjö för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 kronor.

5:o) Posthusbyggnad i Köping. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 6—9) föreslagit

riksdagen att till Posthusbyggnad i Köping för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av 597 500 kronor.

Generalpoststyrelsen har i sin skrivelse den 31 augusti 1944 meddelat, att

styrelsen träffat preliminärt avtal med Köpings stad om inköp av tomten

nr 3—5 i kvarteret Disa i staden för en köpeskilling av 67 500 kronor, motsvarande

30 kronor 92 öre per kvadratmeter. Enligt verkställd kostnadsberäkning

skulle kostnaden för uppförande av en posthusbyggnad å tomten

uppgå till 530 000 kronor. Det sammanlagda hyresvärdet för lokalerna i

det planerade posthuset kunde beräknas till 36 750 kronor, vilket motsvarade

omkring 6,15 procent av det investerade kapitalet, 597 500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Köping för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 597 500 kronor.

6:o) Posthusbyggnad i Storuman. Kungl. Majit har (punkt 6, s. 9—13)

föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Storuman för budgetåret 1945/

46 anvisa ett investeringsanslag av 280 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har i sin skrivelse den 31 augusti 1944 framhållit, att

uppförandet av ifrågavarande byggnad vore av behovet påkallat redan under

budgetåret 1945/46. Kostnaderna beräknades till 237 000 kronor.

U(skottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 28 september 1944 uppskattat byggnadskostnaden

till 280 000 kronor.

Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.

Svårigheten för tjänstemännen att i orten erhålla drägliga bostäder talar

enligt min mening för att i detta fall utrymme inom posthuset beredes även

för vissa personalbostäder. Jag vill därför tillstyrka en lösning av byggnadsplan

i enlighet med vad generalpoststyrelsen föreslagit. Då avkastningen å

investeringen enligt nu föreliggande beräkningar skulle bliva icke oväsentligt

lägre än vad för postverkets byggnader i allmänhet är fallet, torde ett förnyat

övervägande av frågan om hyresersättningarnas storlek böra äga rum, i den

mån ej vid byggnadsarbetenas utförande kostnaderna kunna nedbringas i förhållande

till kostnadsberäkningarna.

Beträffande detta liksom ett antal under följande punkter upptagna förslag

gäller, att de redan tidigare prövats av riksdagen, som uppfört anslag för

ändamålet å beredskapsstat.

Vad nu förevarande anslag beträffar, får utskottet, under hänvisning till

vad departementschefen anfört, tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Stomman för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 280 000 kronor.

7:o) Inköp av tomt i Arvika. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 14—18) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Inköp av tomt i Arvika för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av 150 000 kronor;

b) medgiva, att den postverket tillhöriga fastigheten nr 2

i kvarteret Liljan i Arvika må försäljas till Arvika stad för en

köpeskilling av 160 000 kronor.

8:o) Inköp av tomter i Ljusdal. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 8, s. 18—22) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av tomter i Ljusdal för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 kronor.

9:o) Inredning av vindsvåningen i centralposthuset i Stockholm. Under

erinran att förevarande anslag (punkt 9, s. 22—24) är avsett att tillgodose

av stegringen i postverkets förvaltningsuppgifter föranledda, oundgängliga

behov av ökade lokalutrymmen, hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

att riksdagen må till Inredning av vindsvåningen i centralposthuset

i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 425 000 kronor.

10:o) Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt

10, s. 24—28) föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 6 november 1944 anfört att i stadsdelen

Bromma inom Stockholms stad för närvarande funnes endast ett

postkontor, beläget i Äppelviken. På grund av den starka ökningen i posttrafiken

inom stadsdelen vöre postkontorets lokaler numera alldeles otillräckliga.

Enligt preliminär överenskommelse med Stockholms stad vore staden

villig upplåta en tomt i kvarteret Klädet vid Brommaplan med tomträtt på

60 år. Kostnaden för en posthusbyggnad å nämnda tomt finge enligt ett av

arkitekten L.-E. Lallerstedt uppgjort förslag beräknas till 950 000 kronor.

Kostnaderna för den föreslagna nya byggnaden äro betydande. Vid frågans

bedömande måste emellertid tagas i betraktande, att från postkontoret skall

ombesörjas brevbäringen för en stadsdel, som redan nu räknar cirka 75 000

invånare och inom vilken bebyggelsen alltjämt är i livlig tillväxt.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Bromma i Stockholm

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

950 000 kronor.

lito) Postverkets dispositionsanslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 28—30) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Postverkets dispositionsanslag för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 160 000

kronor.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Telegrafverket.

12 :o) Tillbyggnad av telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm.

Kungl. Majit har (punkt 12, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad

av telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 215 000 kronor.

I skrivelse den 5 oktober 1944 har telegrafstyrelsen hemställt örn ett anslag

till förevarande ändamål av 215 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen har för egen del framhållit att en tillbyggnad till ifrågavarande

telefonstationsbyggnad är erforderlig för inrymmande av en inom

några år nödvändig ny automatutrustning vid telefonstationen.

Utskottet. Telefonväsen dets starka utveckling under senare år har medfört, att sta
tionerna

på ett stort antal platser blivit i det närmaste fullbelagda, vartill

kommer att deras utrustning blivit alltmera omodern och försliten. Trots

rådande krisläge med brist på materiel och arbetskraft har det därför befunnits

motiverat att ombygga eller nybygga vissa telefonstationer i samband

varmed automatisering genomföres.

Vad nu närmast angår förevarande förslag örn tillbyggnad av telefonstationen

i Aspudden tillstyrker utskottet detsamma. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnad

i Aspudden i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 215 000 kronor.

13 :o) Tillbyggnad av för post- och telegrafverken gemensam byggnad i

Enskede i Stockholm. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

13, s. 36—39) hemställer utskottet,

att riksdagen må lill Tillbyggnad av för post- och telegrafverken

gemensam byggnad i Enskede i Stockholm för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 285 000 kronor.

14 :o) Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 39 och 40) och under erinran, att detsamma avser

ett av stegrade arbets- och materialpriser föranlett tilläggsanslag utöver tidigare

av riksdagen anvisade medel, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Saltsjöba
den

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

25 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7

15:o) Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm. Förevarande förslag (punkt

15, s. 40 och 41), som avser uppförande av en automatstationsbyggnad å

tomtmark, som för ändamålet förvärvats av telegrafstyrelsen, anser sig utskottet

böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

110 000 kronor.

16:o) Telefonstationsbyggnad i Enköping. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 16, s. 42 och 43), som avser uppförande av en telefonstationsbyggnad

å en av telegrafstyrelsen tidigare förvärvad tomt, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Enköping

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

390 000 kronor.

17:o) Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Gävle. Kungl. Majit har

(punkt 17, s. 43—46) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Gävle för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse den 5 oktober 1944 hemställt om anvisande

av anslag för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål. Även postverket

vore i stort behov av nya lokaler, vilka enligt telegrafstyrelsens mening

borde beredas i den föreslagna tillbyggnaden av telefonstationsbyggnaden.

Enligt på styrelsens uppdrag gjorda beräkningar kunde den totala kostnaden

för tillbyggnaden beräknas till 1 600 000 kronor, varav 1 000 000 kronor

vöre erforderliga för budgetåret 1945/46 för arbetenas påbörjande.

Generalpoststyrelsen har den 6 oktober 1944 yttrat sig i ärendet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Gävle för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

18 :o) Tillbyggnad av telegrafverkets fastighet vid Kaserntorget i Göteborg.

Kungl. Majit har (punkt 18, s 46 och 47) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad

av telegrafverkets fastighet vid Kaserntorget i Göteborg för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 675 000 kronor.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse den 5 oktober 1944 hemställt om ett

anslag för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår av 1 675 000 kronor,

varav 25 000 kronor avsåge marklösen enligt träffad underhandsöverenskommelse

och 1 650 000 kronor själva byggnadskostnaderna.

Departementschefen har framhållit det starka behovet av ökade lokalutrymmen

för telegrafverkets elika anläggningar i Göteborg. En lämplig lösning

av lokalfrågan kunde ej ernås utan omfattande tillbyggnadsarbeten av

stationsfastigheten vid Kaserntorget.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Tillbyggnad av telegrafverkets fastighet

vid Kaserntorget i Göteborg för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av 1 675 000 kronor.

19:o) Telefonstationsbyggnad i Katrineholm. Under erinran, att förevarande

förslag (punkt 19, s. 48 och 49) avser uppförande av en telefonstationsbyggnad

på en för ändamålet år 1943 förvärvad tomt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Katrineholm

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

410 000 kronor.

20 :o) Telefonstationsbyggnad i Skara. Förevarande förslag (punkt 20, s.

49 och 50), som avser uppförande av en automatstationsbyggnad å mark,

som förvärvats av telegrafstyrelsen, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet

får alltså hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Skara för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 390 000

kronor.

21 :o) Telefonstationsbyggnad i Sollefteå. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, s. 51 och 52), avseende uppförande av en automatstationsbyggnad

å en av telegrafstyrelsen tidigare inköpt tomt, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Sollefteå

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

425 000 kronor.

22 :o) Telefonstationsbyggnad i Hallstahammar. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 52 och 53) hemställer utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Hallstahammar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

150 000 kronor.

23 :o) Inköp av fastigheterna Jericho nr 23 och 24 i Stockholm. Kungl.

Maj:t har (punkt 23, s. 53—55) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheterna

Jericho nr 23 och 24 i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av 1 750 000 kronor.

I sin skrivelse den 5 oktober 1944 har telegrafstyrelsen anfört, att, då telekrafverkets

största och viktigaste telefonanläggningar i Stockholm vore koncentrerade

till kvarteret Jericho, telegrafverket måste i god tid planera för

erforderliga lokalutvidgningar. Ifrågavarande fastigheters ägare hade förklarat

sig villiga att försälja desamma till ett pris av 1 750 000 kronor. Nu

utgående hyror uppginge till 120 715 kronor, vilket motsvarade en bruttoförräntning

av inköpssumman efter 6,9 °/o. Den kontanta köpeskillingen

utgjorde skillnaden mellan försäljningssumman 1 750 000 kronor och fastigheterna

åvilande inteckningsgäld, 980 000 kronor, bestående av till den 2

januari 1953 bundna lån till 3,6 % ränta.

Departementschefen har för sin del ansett, att förräntningen och återbetalningen

av lånen böra handhavas av riksgäldskontoret och redovisas över riksgäldsfonden.

Å kapitalbudgeten borde därför anvisas ett belopp motsvarande

hela köpeskillingen, 1 750 000 kronor.

Telegrafverket äger redan för närvarande på grund av tidigare under hand

skedda förvärv större delen av kvarteret Jericho i Stockholm. Inom detta

kvarter inrymmas telegrafverkets riks- och landsstationer jämte ett flertal

andra stationer ävensom lokaler för vissa ganska utrymmeskrävande tjänstegrenar.

Utskottet finner välbetänkt, att de till inköp föreslagna fastigheterna

förvärvas, då nu så kan ske till pris, som får anses godtagbart.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheterna Jericho nr 23

och 2A i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 1 750 000 kronor.

24 :o) Inköp av en för post- och telegrafverken gemensam tomt i Ängelholm.

Förevarande förslag (punkt 24, s. 55—57), som avser förvärv av tomt

för ett framtida uppförande av en för telegrafverket och postverket gemensam

byggnad, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

att riksdagen må till Inköp av en för post- och telegrafverken

gemensam tomt i Ängelholm för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av 140 000 kronor.

25 :o) Inköp av tomter i Halmstad. Förevarande förslag (punkt 25, s. 57

och 58), som föranledes av behovet att i god tid trygga möjligheten att genomföra

en övergång till automatisk drift av telefonstationen i Halmstad,

anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Inköp av tomter i Halmstad för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 165 000

kronor.

26:o) Förrådsbyggnader jämte garage i Örebro. Kungl. Majit har (punkt

26, s. 59 och 60) föreslagit riksdagen att till Förrådsbyggnader jämte garage

i örebro för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 325 000

kronor.

Telegraf styrelsen har i sin skrivelse den 5 oktober 1944 hemställt, att till

uppförande av förrådsbyggnader och garage å ett av styrelsen förvärvat

markområde i Örebro måtte för nästa budgetår anvisas 525 000 kronor.

Departementschefen har för sin del anfört, att nu ifrågavarande byggnadsarbete

borde, på grund av det stora antalet nybyggnader som under nästa

budgetår erfordrades för telegrafverket, utföras i två byggnadsetapper. För

den första etappen, som borde komma till utförande under budgetåret 1945/

46 och som avsåge varmförråd och garage, erfordrades 325 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Förrådsbyggnader jämte garage i

örebro för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 325 000 kronor.

27 :o) Inköp av fastigheter. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag

(punkt 27, s. 60—62) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

28:o) Riks- och landskablar m. m. Kungl. Majit har (punkt 28, s. 65 och

66) föreslagit riksdagen att till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 23 000 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

Det för ändamålet för budgetåret 1945/46 behövliga anslaget har telegrafstyrelsen

beräknat till 23 675 000 kronor. Beloppet fördelar sig enligt styrelsens

preliminära beräkningar på följande delposter.

Fortsättning av rikskabeln Karlstad—Filipstad till Riddarhyttan

...................................... kronor 3 500 000

Rikskabel Norrköping—Oskarshamn ................ » 7 600 000

Kombinerande lands- och rikskabel Stockholm—Nynäshamn

.......................................... » 2 000 000

Landskablar ...................................... » 4 500 000

Utökning av överdragsstationer och av pupiniseringen i

befintliga rikskablar.............................. » 1 975 000

Bärvågstelefoniutrustningar ........................ » 4 100 000

Summa kronor 23 675 000.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Telegrafstyrelsens förslag i denna del innebär en betydande ökning av telegrafverkets

investeringar i riks- och landskablar samt bärvågstelefoniutrustningar.

En sådan investeringsökning synes vara nödvändig med hänsyn till

de senaste årens stegring av antalet telefonapparater och rikssamtal. Denna

utveckling har medfört ett allt intensivare utnyttjande av telegrafverkets hittillsvarande

reserver i fråga om kablar och andra anläggningar och har nu

skapat behov av nya anläggningar för att öka verkets kapacitet.

Vad angår arbetena på rikskabeln Karlstad—Filipstad—Riddarhyttan anvisades

redan för budgetåret 1944/45 medel för anläggningsarbetena på sträckan

Karlstad—Filipstad, vilka preliminärt kostnadsberäknats till 2 650 000

kronor. Det nu äskade tilläggsanslaget är avsett att möjliggöra ett fortsättande

av arbetena på sträckan Filipstad—Riddarhyttan för anslutning till rikskabeln

Krylbo—Örebro vid Riddarhyttans överdragsstation. Den nya rikskabeln

Norrköping—Oskarshamn är avsedd att ingå i en sammanhängande

kabelförbindelse utmed ostkusten ned till Karlskrona. Styrelsens förslag föranleda

i övrigt icke annat yttrande från min sida än att förevarande anslag,

med hänsyn till vissa förskjutningar i det nu under utförande varande anläggningsprogrammet,

synes kunna begränsas till 23 000 000 kronor. Av

minskningen, 675 000 kronor, hänföra sig 100 000 kronor till rikskabeln Filipstad—Riddarhyttan,

75 000 kronor till rikskabeln Norrköping—Oskarshamn

samt 500 000 kronor till landskablar.

Medel till riks- och landskablar m. m. hava tidigare inräknats i anslagen

till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende samt till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten, under vilka anslag också anvisades

medel till andra telefon- och telegrafanläggningar samt vissa radioanläggningar.

Dessa anslag föreslås nu uppdelade på ett flertal olika anslag. Utskottet

tillstyrker förslaget såsom ägnat att skapa större överskådlighet i

fråga om utgifterna till telefon- och telegrafväsendet.

Vad angår anslaget till riks- och landskablar m. m. tillstyrker utskottet

detsamma. I vad mån arbetena kunna komma till utförande blir, såsom de
-

Utshottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Vtikottet.

partementschefen anfört, i sista hand beroende på huru förhållandena med

avseende å material och arbetskraft utveckla sig. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 23 000 000

kronor.

29:o) Telefon- och telegrafstationer. Kungl. Majit har (punkt 29, s. 66

och 67) föreslagit riksdagen att till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kronor.

Det för budgetåret 1945/46 behövliga anslaget har av telegrafstyrelsen beräknats

till 15 700 000 kronor enligt följande uppställning.

Fullföljande av automatiseringsarbeten i Stockholm,

Göteborg, Kristianstad, Linköping, Södertälje, Trollhättan,

Hässelby villastad, Lännersta m. fl. platser......kronor 5 340 000

Påbörjande av automatisering i Kalmar, Saltsjöbaden och

Viggbyholm .................................... » 530 000

Automatisering av växelstationer .................... » 4 000 000

Ny riksstation i Stockholm.......................... » 500 000

Utökning av större telefonstationer .................. » 3 330 000

övriga stationsarbeten .............................. » 2 000 000

Summa kronor 15 700 000.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Enligt under hand inhämtade upplysningar torde viss minskning av förevarande

anslag kunna ske. Sålunda synes det knappast möjligt att medhinna

påbörjandet av automatiseringen i Kalmar under nästa budgetår. Kostnaden

för den nya riksstationen i Stockholm synes vidare kunna fördelas på två

budgetår med halva kostnaden på vartdera. För övriga arbeten lärer med

hänsyn till materialläget en minskning böra ske med 200 000 kronor. På

grund härav torde anslaget böra beräknas 700 000 kronor lägre än telegrafstyrelsen

föreslagit eller till 15 000 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000

kronor.

30 :o) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Kungl. Majit har (punkt 30, s. 67 och 68) föreslagit riksdagen att

till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 33 300 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

13

De för budgetåret 1945/46 erforderliga medlen hava av telegrafstyrelsen

beräknats till sammanlagt 38 300 000 kronor enligt följande fördelning.

Nya abonnentanläggningar ..........................

Nätarbeten .........................................

Blanka riksledningar ..............................

Blanka landsledningar ..............................

övriga arbeten, däri inräknat nya manuella växelstationer

......................................«.....

kronor 20 000 000

» 13 000 000

» 1 000 000

> 2 000 000

» 2 300 000

Summa kronor 38 300 000.

Departementschefen har för sin del anfört, att det av telegrafstyrelsen äskade

anslaget bör begränsas med förslagsvis 5 000 000 kronor med hänsyn till

svårigheterna att nu överblicka den sannolika utvecklingen. Erforderlig anslagsförstärkning

förutsattes därvid få äskas å tilläggsstat, därest så skulle

påkallas och materialläget det medgåve.

Det svenska telefonväsendet har under krigsåren varit föremål för en stark

expansion. Antalet telefonapparater, som vid utgången av år 1938 utgjorde

787 400, uppgick vid utgången av år 1944 till 1 150 000. Ökningen under år

1944 var 77 000 mot tidigare beräknade 60 000. Denna märkliga stegring har

inträtt under en tid, kännetecknad av stor knapphet på anläggningsmateriel

samt stora vanskligheter att skaffa erforderlig arbetspersonal. Att märka är

också, att ifrågavarande stegring inträtt trots verkställda höjningar av den

inträdesavgift, som nya abonnenter ha att betala. Från och med ingången av

år 1942 höjdes denna avgift från 20 till 50 kronor och från och med augusti

samma år till 100 kronor. Uppmärksammas bör emellertid den lättnad, som

för landsbygdens del samtidigt beretts genom vidgad befrielse för abonnent

från att bekosta ledning till telefonstationen. Frikretsen omfattar redan nu en

cirkelyta kring stationen med två kilometers radie. Inom 1944 års telefonkommitté

överväges ytterligare utvidgning av denna frikrets liksom vissa andra

förbättringar av landsbygdens telefonförhållanden.

För de ekonomiskt mera ogynnsamt ställda befolkningslagren måste

en inträdesavgift av 100 kronor uppenbarligen verka rätt betungande. Det

är självfallet önskvärt att inträdesavgiften, i den mån krigstidens anläggningssvårigheter

lätta, kan återföras till en mera normal storleksordning.

Så länge nuvarande knapphetsläge fortfar, lärer försiktighet vid planläggning

av hithörande arbeten böra iakttagas. Utskottet anser dock, att sådana

mindre förbättringar och justeringar böra komma till stånd, som erfordras

för att allmänhetens berättigade krav på en god och smidig kundtjänst må

bliva tillgodosedda.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Under åberopande av det anförda får utskottet tillstyrka Kungl. Majrts

förslag, vilket innebär en nedsättning av det av telegrafstyrelsen begärda anslagsbeloppet,

38 300 000 kronor, med 5 000 000 kronor till 33 300 000 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av 33 300 000 kronor.

31 :o) Ny rundradiostation i Sundsvall. Kungl. Majit har (punkt 31, s. 69

och 70) föreslagit riksdagen att till Ny rundradiostation i Sundsvall för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 3 oktober 1944 hemställt örn anslag

för uppförande av en ny rundradiostation i Sundsvall, vilken borde erhålla

120 kW antenneffekt. Totalkostnaden för anläggningen beräknades till

2 400 000 kronor, ökningen av driftskostnaderna för den nya stationen jämfört

med den nu i Sundsvall befintliga beräknades av styrelsen till 170 000

kronor per år.

Departementschefen har för sin del anfört bland annat, att det vore tillräckligt

att nu anvisa endast en del av det erforderliga beloppet, förslagsvis

400 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny rundradiostation i Sundsvall för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 400 000

kronor.

32 :o) Trådradioanläggningar i Norrland. Förevarande förslag (punkt 32,

s. 71), som avser beredande av medel till förbättrade mottagningsmöjligheter

för radiolyssnare i Norrland, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må till Trådradioanläggningar i Norrland för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor.

33:o) Vissa rundradioanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 33, s. 72), som avser anskaffande av erforderlig radioutrustning

m. m. i samband med de privata rundradiostationernas ersättande av

moderna, statliga stationer, hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

att riksdagen må till Vissa rundradioanläggningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

34:o) Ny kustradiostation på västkusten. Kungl. Majit har (punkt 34, s.

72 och 73) föreslagit riksdagen att till Ny kustradiostation på västkusten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 900 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majlis därom i propositionen 1939: 294 framlagda

förslag har 1939 års lagtima riksdag medgivit, att för uppförande av en ny

kustradiostation på västkusten finge disponeras ett belopp av högst 1 775 000

kronor av till telegrafstyrelsens förfogande stående likvida medel.

Genom brev den 22 juni 1939 bemyndigade Kungl. Maj:t telegrafstyrelsen

att låta uppföra den ifrågavarande radiostationen. Styrelsen beställde därefter

materiel för en kostnad av omkring 600 000 kronor. På grund av svårigheter

att efter krigsutbrottet fullfölja arbetet fick detsamma emellertid

tills vidare anstå. 1940 års riksdag anvisade under rubriken Fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende anslag med 600 000 kronor till

täckande av kostnaderna för de gjorda inköpen.

I sin skrivelse den 3 oktober 1944 har telegrafstyrelsen hemställt om anvisande

av det belopp, som erfordrades utöver det tidigare anvisade anslaget

av 600 000 kronor. På grund av inträdd prisstegring beräknades totalkostnaden

för den nya stationen nu belöpa sig till 2 500 000 kronor.

Departementschefen har för egen del, under framhållande av svårigheterna

att överblicka möjligheterna att under nästa budgetår importera för ändamålet

erforderligt material, förordat, att för budgetåret anvisas endast

900 000 kronor.

Anläggningen av ifrågavarande nya kustradiostation har blivit angelägnare

allteftersom de nuvarande vid Nya varvet och Kungsbacka belägna stationerna

blivit allt otillräckligare för sitt ändamål och föråldrade till sin utrustning.

Under hänvisning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny kustradiostation på västkusten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 900 000

kronor.

35:o) Fartygsradiostationer m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 35, s. 73) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsradiostationer m. m. för bud
getåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kro
-

Utshotlet.

nor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

36: o) Markradiostaiioner för luftfarten. Beträffande ifrågavarande anslag

(punkt 36, s. 73) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

37 :o) Telegrafverkets dispositionsanslag. Kungl. Maj:t har (punkt 37, s.

74 och 75) föreslagit riksdagen att såsom Telegrafverkets dispositionsanslag

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse den 3 oktober 1944 beräknat behovet

av medel till oförutsedda arbeten till 2 500 000 kronor. Medelsbehovet

hade, uttalar styrelsen, föranletts av svårigheterna att lång tid i förväg

avväga storleken av de olika differentierade anslagen.

För ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten,

vilka icke höra hemma under de särskilda anslagsrubrikerna, har styrelsen

beräknat ett belopp av 2 000 000 kronor vara erforderligt. Här avsåges, anför

styrelsen, exempelvis sådana omändringsarbeten i telegrafverkets fastigheter,

som ej kunde betraktas såsom hörande till fastigheternas normala underhåll.

För budgetåret 1945/46 vore sådana arbeten planerade i jämförelsevis

stor omfattning, bland annat i telegrafverkets fastigheter i Borås, Jönköping,

Vänersborg och örebro.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört torde medel till här ifrågavarande

ändamål böra anvisas i form av ett dispositionsanslag. Kungl. Majit

bör äga att ställa större eller mindre del av anslaget till telegrafstyrelsens

omedelbara förfogande för att användas för sådana oförutsedda och mindre

arbeten, vilka vart för sig beräknas draga en kostnad av högst 100 000

kronor. Genom medel, vilka sålunda ställas direkt till styrelsens förfogande,

bör styrelsen äga möjlighet att inom den angivna ramen exempelvis låta

företaga sådana arbeten i telegrafverkets fastigheter, som icke äro hänförliga

till normalt underhåll, ävensom ersätta sådana smärre skador å byggnader

och anläggningar, vilka icke enligt tillämpad praxis omedelbart skola

bestridas med driftmedel. Den återstående delen av anslaget torde böra stå

till Kungl. Maj:ts förfogande för att efter framställning av telegrafstyrelsen

kunna tagas i anspråk jämväl för arbeten, för vilka medelsbehovet beräknas

överstiga 100 000 kronor. Kungl. Majit torde därvid vara oförhindrad att använda

anslagsbeloppet för täckande av motsedd brist på annat anslag. Givetvis

bör ett ianspråktagande av dispositionsanslaget för större arbeten och

för anslagsöverskridanden föregås av en noggrann angelägenhetsprövning.

I avsaknad av erfarenheter möter det givetvis svårigheter alt lämpligt avväga

storleken av ett dispositionsanslag av den typ jag här förordat. I avbidan

på erfarenheter rörande behovet av medel till förevarande ändamål

torde anslaget kunna bestämmas till 3 000 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

3 000 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

Statens järnvägar.

38:o) Bangårdsarheten i Ånge m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 38, s. 89

och 90) föreslagit riksdagen att till Bangårdsarheten i Ånge m m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

Till ombyggnad och utvidgning av bangården i Ånge har riksdagen anvisat

följande belopp:

Budgetår.

1940/41 (å tilläggsstat II) ........ kronor 1 050 000

1941/42 (å tilläggsstat I) ........ » 350 000

1942/43 ........................ » 1 400 000

Summa kronor 2 800 000

Vidare har Kungl. Maj:t av förnyelsefondsmedel beviljat 200 000 kronor,

varför den sammanlagda medelsanvisningen för ändamålet uppgår till

3 000 000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen meddelat, att

arbetena, vilka numera slutförts, kommit att draga en kostnad, som med i

runt tal 600 000 kronor eller omkring 20 procent överstege den ursprungligen

uppskattade byggnadskostnaden av 3 000 000 kronor.

Departementschefen har för sin del bland annat anfört, att den uppkomna

merkostnaden sammanhängde med oförutsedda svårigheter av teknisk natur

samt omständigheter i övrigt, som ej kunnat tagas i beräkning vid arbetenas

planläggning.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Bangårdsarheten i Ånge m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 600 000

kronor.

39:o) Utvidgning av spårsystemet i Teckomatorp. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 90 och 91) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning av spårsystemet i Teckomatorp

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

150 000 kronor.

40:o) Nya mötesplatser å linjen Falköping—Nässjö. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 91) hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sami. Nr 9. 2

Ut skottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att riksdagen må till Nya mötesplatser å linjen Falköping—

Nässjö för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

600 000 kronor.

41 :o) Förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg å vissa

stationer. Förevarande förslag (punkt 41, s. 91 och 92), som avser vinnande

av ökad trafikkapacitet och ernående av bästa möjliga tågföring, anser

sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Förlängning av mötesspår och anordnande

av tredje tågväg å vissa stationer för budgetåret 1945/

46 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

42:o) Gångbroar och gångtunnlar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 42, s. 92 och 93) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gångbroar och gångtunnlar för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

43:o) Bangårdsmaskinerier. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 43, s. 93), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bangårdsmaskinerier för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

44:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 44,

s. 93—95) föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

Till dubbelspårsarbeten vid statens järnvägar hava hittills å riksstaten anvisats

följande investeringsanslag.

Budgetår

1937/38 ............... kronor 1300000

1938/39 ............... » 1 500 000

1939/40 ............... » 2 500 000

1940/41 ............... » 7 250 000

1941/42 ............... » 4 500 000

1942/43 ............... » 10 000 000

1943/44 ............... » 7 000 000

1944/45 ............... » 14 000000

Summa kronor 48 050 000.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19

I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen hemställt örn

anvisande av medel till fortsatt anläggning av dubbelspår.

Under budgetåret 1943/44 hade, anför styrelsen, linjedelarna Flen—Skebokvarn

och Stenstorp—Falköping öppnats för dubbelspårstrafik, och innevarande

budgetår beräknades linjedelarna Pålsboda—Hallsberg och Skövde—

Stenstorp bliva färdigställda. Efter detta färdigställande skulle, sedan dubbelspårsarbetena

å linjen Stockholm—Göteborg år 1937 återupptagits, sammanlagt

106 km av den 342 km långa sträcka, som vid denna tidpunkt varit enkelspårig,

hava öppnats för dubbelspårstrafik. Detta innebure, att 220 km

eller cirka 48 procent av den totala sträckan Stockholm—Göteborg utrustats

för trafik å dubbelspår. Ä linjen Katrineholm—Malmö, där dubbelspårsarbetena

återupptagits år 1941, hade sedan dess endast sträckan Hässleholm—

Ballingslöv öppnats för dubbelspårstrafik.

För närvarande påginge dubbelspårsarbeten å linjedelarna Järna—Skebokvarn,

Pålsboda—Hallsberg, Gårdsjö—Stenstorp och Mjölby—Tranås. Enligt

medgivande från statens arbetsmarknadskommission finge tillsvidare och intill

dess annorlunda härom kunde bliva bestämt vid dubbelspårsarbetena

sysselsättas en sammanlagd arbetsstyrka av intill 1 300 man.

För nästkommande budgetår hade styrelsen — under antagande att förhållandena

på arbetsmarknaden komme att förbliva ungefär oförändrade

och att i varje fall någon inskränkning i den nu medgivna arbetsstyrkans

storlek icke ånyo skulle behöva vidtagas — ansett medelsbehovet kunna beräknas

till 12 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

De motiv, som varit bestämmande för anvisandet av medel till dubbelspårsarbeten,

hava under senare år undergått en successiv förskjutning. Medan

tidigare de arbetspolitiska synpunkterna varit dominerande vid bedömandet

av frågan örn medelsanvisning, hava under de sistförflutna åren huvudsakligen

svårigheterna att avveckla trafiken blivit avgörande. Arbetenas

omfattning har emellertid under såväl budgetåret 1942/43 som förra hälften

av budgetåret 1943/44 hämmats av brist på arbetskraft. Under början av år

1944 undergick emellertid arbetsmarknadsläget i viss mån en förändring, karakteriserad

av minskad efterfrågan på arbetskraft och på sina håll en viss

arbetslöshet. Härigenom möjliggjordes ett återupptagande av arbetena med

ungefär samma arbetsstyrka som före de av arbetsmarknadsförhållandena

föranledda inskränkningarna eller med 1 300 man.

För arbetenas bedrivande under nästa budgetår erfordras enligt järnvägsstyrelsens

beräkningar ett nytt anslag av 12 000 000 kronor. Styrelsen har

härvid utgått från att omkring 1 300 man alltjämt skulle få disponeras för

ändamålet. Enligt vad som under hand meddelats från arbetsmarknadskommissionens

sida hava emellertid på grund av dubbelspårsarbetenas omfattning

i Västergötland under senaste tiden förelegat vissa svårigheter att i dessa

trakter tillgodose behovet av arbetskraft för andra jämförelsevis angelägna

arbeten. Inom kommissionen har man därför ansett sig böra räkna med att en

viss begränsning av arbetsstyrkan å dubbelspårsanläggningarna inom kort

kunde bliva erforderlig. Med hänsyn till dessa förhållanden har jag funnit

mig böra föreslå, alt anslaget för nästa budgetår begränsas till 10 000 000 kronor,

varvid jag förutsätter alt ytterligare medel i annan ordning komma att

stå till förfogande i händelse av en ändrad situation på arbetsmarknaden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Av departementschefen har framhållits, att medan tidigare de arbetspolitiska

synpunkterna varit dominerande vid bedömandet av frågan örn anslag

till dubbelspårsbyggen, svårigheterna att tillfredsställa trafikbehoven under

de sistförflutna åren huvudsakligen blivit avgörande. I anledning härav må

erinras, att järnvägar äro i en ovanligt hög grad konjunkturkänsliga företag

och att trafikbelastningen även på de stora huvudlinjerna plägar starkt växla

alltefter konjunkturerna. Härtill kommer att dubbelspårsbyggnader äro arbeten

på mycket lång sikt. Även om jämvägsledningens möjligheter att förränta

det nedlagda kapitalet självfallet måste tillmätas avgörande betydelse,

finner utskottet det angeläget, att vid arbetenas fortsatta planläggning- sysselsättningssynpunkterna

ej alltför mycket undanskjutas. Såsom utskottet redan

tidigare med avseende å dessa företag haft anledning framhålla gör redan

omsorgen örn den anställda personalen det önskvärt, att onödigt hastiga och

starka omkastningar i arbetenas omfattning undvikas.

Under åberopande härav får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag örn

anvisande av 10 000 000 kronor för fortsatt anläggning av dubbelspår under

nästa budgetår. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Fortsatt anläggning av dubbelspår

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

10 000 000 kronor.

45:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Majit har (punkt 45, s. 97) föreslagit

riksdagen att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kronor.

För innevarande budgetår bär för ifrågavarande ändamål anvisats ett belopp

av 8 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 16 september 1944 hemställt örn

ett anslag till förevarande ändamål för budgetåret 1945/46 av 10 000 000

kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Den snabba förslitningen av Täler under de senaste årens högtrafik och

behovet av rälsutbyten i samband med enskilda järnvägars införlivande med

statsbanenätet motivera en medelsanvisning av den storlek, som i järnvägsstyrelsens

förslag åsyftas. Då utsikter nu torde finnas att framskaffa järn i

erforderlig omfattning, finner jag angeläget, att medel ställas till järnvägsstyrelsens

förfogande för genomförande av styrelsens arbetsprogram för

nästa budgetår. Jag förutsätter emellertid, att styrelsen vid uppgörande av

sina planer samråder med statens industrikommission.

Med hänvisning till vad departementschefen anfört tillstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Rälsutbyten m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

46:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Förevarande förslag (punkt

46, s. 98), som avser att bereda medel för ett fortsättande av eli av järnvägsstyrelsen

år 1938 framlagt program rörande utförande av spårförstärkningsoch

kompletteringsarbeten för att möjliggöra användningen av en snabbare

loktyp, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Diverse åtgärder för spärförstärkning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

500 000 kronor.

47 :o) Skenfria vägkorsningar m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 47, s. 98 och 99) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skenfria vägkorsningar m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 200 000

kronor.

48:o) Broar m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48,

s. 99), som innebär anvisande av samma belopp för ifrågavarande ändamål

under nästa budgetår som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Broar m. m. för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

49 :o) Ombyggnad av stationshuset i Linköping. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av stationshuset i Linköping

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 250 000 kronor.

50:o) Ombyggnad av stationshuset i Edsbyn. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 50, s. 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av stationshuset i Edsbyn

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

130 000 kronor.

51:o) Nytt ilgodsmagasin m. m. vid Stockholms centralstation. Kungl.

Majit har (punkt 51, s. 101 och 102) föreslagit riksdagen att till Nytt ilgodsmagasin

m. m. vid Stockholms centralstation anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Enligt avtal den 8 november 1940 mellan kronan och Stockholms stad

rörande vissa markfrågor m. m. i Stockholm samt den 15 november 1941

mellan järnvägsstyrelsen och Stockholms stad — sistnämnda avtal godkänt

av Kungl. Majit den 30 juni 1942 — skall ett nytt ilgodsmagasin jämte tillhörande

lastbryggor och spåranordningar uppföras vid Stockholms centralstation

såsom ersättning för nu befintliga anordningar för ilgodsrörelsen.

Avtalet av den 15 november 1941 förutsätter, att det område för gamla

bangårdspostkontoret — till vilket statens järnvägars ilgodsrörelse provisoriskt

skall förläggas, sedan det nya bangårdspostkontorets första byggnadsetapp

färdigställts i början av 1945 — skall tillträdas av Stockholms stad

senast den 1 januari 1948.

Till förberedande arbeten för det nya ilgodsmagasinet hava redan anvisats

300 000 kronor, nämligen 150 000 kronor å förnyelsefondsstaten för första

halvåret 1944 samt 150 000 kronor å riksstaten för innevarande budgetår

under rubriken Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 16 september 1944 beräknat

byggnadskostnadema till 8 500 000 kronor. För arbetets igångsättande beräknades

ett anslagsbehov för budgetåret 1945/46 av 4 000 000 kronor.

Departementschefen har för sin del ansett ett anslag för nästa budgetår

av 3 000 000 kronor vara tillfyllest för ändamålet, enär arbetena med förslagsritningar

och kostnadsberäkningar för det nya ilgodsmagasinet ännu ej

slutförts.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet tidigare i samband med frågan om

nytt bangårdspostkontor anfört (punkt 2) tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts

förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nytt ilgodsmagasin m. m. vid Stockholms

centralstation för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

52:o) Personalhus m. m. i Karlskrona. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 52, s. 102) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Personalhus m. m. i Karlskrona för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 150 000

kronor.

53:o) Utvidgning av enrumslägenheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 53, s. 102 och 103) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning av enrumslägenheter för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 300 000

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 23

54 :o) Modernisering av bostadslägenheter. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. 103 och 104), som innebär anvisande för nästa

budgetår av ett oförändrat anslag av 1 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Modernisering av bostadslägenheter

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

55:o) Växel- och signalsäkcrhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt

55, s. 104 och 105) föreslagit riksdagen att till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000

kronor.

För vartdera av budgetåren 1942/43—1944/45 hava anslag för ändamålet

anvisats såsom investerings- eller förnyelsefondsanslag. För sistnämnda budgetår

uppgick medelsanvisningen för ändamålet till 3 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen framlade hösten 1941 ett förslag till arbetsprogram för

växel- och signalsäkerhetsanläggningars utförande på ett flertal större stationer.

Enligt uppgjort tidsschema skulle programmet slutföras under budgetåret

1945/46 och utgifterna, som beräknades till sammanlagt 9 450 000

kronor, sålunda fördelas på 4 år med ett anslagsbehov av omkring 2 500 000

kronor per år.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 16 september 1944 hemställt, att

för budgetåret 1945/46 måtte anvisas 3 000 000 kronor till växel- och signalsäkerhetsanläggningar.

Departementschefen har för egen del bland annat anfört, att ett anslag

av 2 000 000 kronor torde vara tillräckligt för ändamålet ifråga under nästa

budgetår, emedan en viss eftersläpning uppstått vid programmets genomförande.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Växel- och signalsäkerhetsanlåggningar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

2 000 000 kronor.

56:o) Telefonanläggningar m. m. Kungl. Majit har (punkt 56, s. 105—

108) föreslagit riksdagen att till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 280 000 kronor.

Till telefonanläggningar och kabelarbeten hava anvisats för budgetåret

1943/44 ett anslag av 1 500 000 kronor och för innevarande budgetår ett belopp

av 2 040 000 kronor. Härjämte ingår i anslaget till Ersättningsanskaff
-

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9.

ningar och förnyelsearbeten för sistnämnda budgetår bland annat ett belopp

av 120 000 kronor till s. k. ledningstagare.

För budgetåret 1945/46 har järnvägsstyrelsen i skrivelser den 16 september

och den 31 oktober 1944 hemställt örn anvisande av tillhopa

3 780 000 kronor under förevarande rubrik, därav 260 000 kronor till anordnande

av nya telefonlinjer mellan Växjö och Alvesta, 200 000 kronor

till förstärkning av befintliga blankledningar på sträckan Stockholm—Tillberga—Köping,

825 000 kronor till automatväxlar, 300 000 kronor till nya

eller utvidgade lokaler för inrymmande av beställda eller planerade telefonväxelanläggningar,

700 000 kronor till bärfrekvensförbindelser på linjerna

Stockholm—Malmö och Stockholm—Göteborg, 280 000 kronor till anskaffning

av högtalaranläggningar, 1 090 000 kronor till diverse telefonanläggningar

m. m. samt 125 000 kronor till ledningstagare.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Det av järnvägsstyrelsen anmälda medelsbehovet för telefonanläggningar

m. m. grundar sig i huvudsak på ett av 1940 års telefonkommitté framlagt

förslag till utbyggnad och rationalisering av statens järnvägars telefonnät.

Detta förslag anmäldes i 1944 års statsverksproposition av min företrädare i

ämbetet, som därvid framhöll, att i anslutning till förslaget större anslag än

tidigare borde för de närmaste åren anvisas för att genomföra den avsedda

rationaliseringen. För min del har jag i huvudsak intet att erinra mot programmets

utformning. Emellertid finner jag anslaget för nästa budgetår

kunna begränsas till 3 280 000 kronor.

Utsleoiut. Ifrågavarande modernisering av statsbanornas telefonsystem får anses ingå

som ett led i arbetet på att hålla det svenska järn vägsväsendet på en

tidsenlig och driftsduglig nivå.

Med tillstyrkande av det begärda anslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 280 000

kronor.

57 :o) Elektriska belysningsanläggningar. Under erinran, att förevarande

förslag (punkt 57, s. 108) avser att tillgodose ett medelsbehov, som till omkring

hälften föranledes av statsförvärv av enskilda järnvägar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Elektriska belysningsanläggningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 210 000

kronor.

58:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Maj:t har (punkt 58,

s. 108—113) föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 7 135 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

25

Till anläggningar för elektrisk tågdrift hava för innevarande budgetår anvisats

dels 6 100 000 kronor (propositionen 1944: 79, jfr 1944 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 28), dels 1 850 000 kronor, avseende

kostnaden för en ny omformarstation i Stockholm att uppföras i samband

med elektrifieringen av linjen Stockholm—Tillberga—Köping (propositionen

1944: 279).

I sina skrivelser den 16 september och den 31 oktober 1944 har järnvägsstyrelsen

hemställt om anvisande för budgetåret 1945/46 av 7 635 000 kronor,

därav 2 350 000 kronor till förstärkning av kraftöverföringsanläggningen vid

västra stambanan med anslutande linjer, 2 100 000 kronor till transportabla

omformare, 150 000 kronor till vissa ändringsarbeten i Hallsbergs omformarstation,

160 000 kronor till förlängning av maskinhallen i omformarstationerna

i Ockelbo och Ånge m. m., 1 400 000 kronor till ställverksvagnar, 150 000

kronor till automatiska hopkopplingsanordningar vid skyddssektioner,

400 000 kronor till fjärrstyrningsanläggningar i Nässjö och Hallsberg, 425 000

kronor till diverse kompletteringsarbeten samt 500 000 kronor till ombyggnad

och modernisering av malmbanans kontaktledningssystem.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den av järnvägsstyrelsen förordade utbyggnaden av omformarstationerna

vid västra stambanan synes mig väl motiverad. Det för nästa budgetår till

omformaranordningar förutsedda medelsbehovet, 2 350 000 kronor för omformarstationer

och 2 100 000 kronor för rörliga omformaraggregat, är av

betydande storleksordning. I den förstnämnda summan ingår ett belopp av

950 000 kronor för en fast omformarstation i Nyköping, vars uppförande, enligt

vad jag inhämtat, skulle kunna utsträckas över två budgetår. Anslagsbehovet

för detta ändamål skulle därigenom kunna nedbringas med 500 000

kronor. För anskaffning av ställverksvagnar äskar styrelsen i år ett dubbelt

så stort belopp som förra året. Även örn det måhända kunde vara önskvärt

att ännu någon tid hålla frågan örn ytterligare anskaffningar av ifrågavarande

slag öppen, anser jag mig dock icke böra motsätta mig styrelsens

förslag i denna del. I övrigt har styrelsens arbetsprogram icke föranlett

någon erinran från min sida.

Ifrågavarande anslag kan synas till beloppet betydande. Det avser emellertid

att möjliggöra vissa tekniska förbättringar i tågdriften, med vilkas genomförande

ansetts ej böra anstå. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

7 135 000 kronor.

59:o) Elektrifiering av linjen Östersund—Storlien. Förevarande förslag

(punkt 59, s. 113), som avser fortsatt anslag till slutförande av arbetena

med linjen Östersund—Storliens elektrifiering, anser sig utskottet böra tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Östersund—

Storlien för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 3 400 000 kronor.

60:o) Elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping. Kungl.

Majit har (punkt 60, s. 113—116) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering

av linjen Stockholm—Tillberga—Köping för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av 12 940 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1944: 279 framlagda förslag

har 1944 års riksdag till Förlag för lån till Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolag för elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping

anvisat ett investeringsanslag av 12 500 000 kronor. Totalkostnaden

för ifrågavarande elektrifiering har beräknats till 28 740 000

kronor.

I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen meddelat, att

för arbetenas fortsatta bedrivande under nästa budgetår ett investeringsanslag

av 12 940 000 kronor beräknades bliva erforderligt. Av skäl, som anförts

i propositionen 1944: 186 angående förvärv av aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolag, förvaltades visserligen järnvägsföretaget

tills vidare i bolagsform. Styrelsen hade emellertid för avsikt att senare

inkomma med förslag rörande järnvägarnas införlivande med statsbanenätet

från och med den 1 juli 1945. På grund härav kunde anslag till

de fortsatta elektrifieringsarbetena anvisas direkt å riksstaten.

De nu nämnda elektrifieringsföretagens omfattning och anslutning till det

elektrifierade järnvägsnätet i övrigt belysas av vidstående, i statsverkspropositionen

återgivna karta å vilken även upptagits några järnvägselektrifieringar,

vilka under de senaste åren varit föremål för diskussion.

Departementschefen har anfört följande.

Mot storleken av det av järnvägsstyrelsen för nästa budgetår äskade beloppet

till elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping har jag icke

något att erinra.

Till frågan om elektrifiering av linjen Frövi—Köping torde jag framdeles

få tillfälle återkomma, då förhandlingarna mellan järnvägsstyrelsen och

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund blivit slutförda.

Vad slutligen angår elektrifieringen av linjen Tillberga—Ludvika, lärer

frågan om beräknande av medel till nämnda företag böra göras till föremål

för övervägande i samband med framläggande av allmän beredskapsstat för

nästa budgetår.

Utskottet. Under hänvisning till vad departementschefen anfört får utskottet tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Stockholm—

Tillberga—Köping för budgetåret 1945/46 anvisa ett investe
ringsanslag

av 12 940 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

27

Örnsköldsvik

Storlien

Östersund Långseley». #

Bröcke

Ånge

Härnösand

?Sundsvall

as*''

Hudiksvall

Bollnas

• • • AtSöderhamn

Kilafors

Mora

Ockelbo

evi
-

va n sbro \

Ludviko

/ V

Charlottenberg Seldalen *£

r''

L Sala»

tt \ /

Daglösen, \ f Tillbergs?*.

KU ''ä ^Herrhult \ /Köping*» ''

Uppsala

FnoviJ*....

iKristineh

Kornsjö

Hallsberg

Mellerud—*

Lysekil

Skövde

I •• i

Falkoping

GoteborgBora

Utförda elektrifieringar inom SJ

då gående

Närmast planerade

Viktigare ånglinjer

Utförda elektrifieringar

—— Pågående

Närmast planerade

Viktigare ånglinjer

Oskarshamn

Varbergi

almstad

amar

Emmaboda ••

Hålsingborg

Landskrona

KoHskrona KARTA ÖVER SVERIGE

VISANDE UTFÖRDA, PÅGÅENDE OCH NÅRMAST

PLANERADE ELEKTRIFIERINGAR

DEN 1/7.1945

Lun

Malmö

Simrishamn

Trelleborg -

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr S
-

61 :o) Utbyggnad av lotsstationen vid Malmö centralstation. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 116 och 117) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av lokstationen vid Malmö

centralstation för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 250 000 kronor.

62 :o) Tillbyggnad av rälsbussgaraget i Jokkmokk. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 62, s. 117) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad av rälsbussgaraget i Jokkmokk

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

100 000 kronor.

63:o) Tillbyggnad av lokstallet m. m. i Arvidsjaur. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63, s. 117 och 118) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad av lokstallet m. m. i Arvidsjaur

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 125 000 kronor.

64:o) Tillbyggnad av lokstallet i Umeå. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 64, s. 118) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad av lokstallet i Umeå för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 125 000

kronor.

65:o) Magasin för elektrolokdetaljer m. m. i Örebro. Förevarande förslag

(punkt 65, s. 118 och 119), som avser anskaffande av medel för beredande av

rymligare lokaler för förvaring av utbytes- och reservdetaljer till elektroloken,

anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Magasin för elektrolokdetaljer m. m.

i Örebro för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 225 000 kronor.

66:o) Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 120) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad av vagnverkstaden i Boll
näs

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

100 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9-

29

67 :o) Hetvattenvärmeledning i vagnverkstaden i Notviken. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 120 och 121) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hetvattenvärmeledning i vagnverkstaden

i Notviken för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 115 000 kronor.

68 :o) Marketenteribyggnad i Notviken. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 68, s. 121 och 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marketenteribyggnad i Notviken för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 150 000

kronor.

69:o) Verkstadsmaskiner m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 69, s. 122) föreslagit

riksdagen att till Verkstadsmaskiner m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av 3 150 000 kronor.

I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen hemställt att

3 650 000 kronor måtte för ifrågavarande ändamål anvisas å riksstaten för

nästa budgetår.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Enligt vad jag inhämtat från järnvägsstyrelsen ingå numera i förevarande

anslag i huvudsak endast medel för verkstadsmaskiner och annan materiel,

som i enlighet med gängse bokföringsprinciper är avsedd att avskrivas under

en längre följd av år. Kostnaderna för denna materiel torde lämpligen böra

täckas med anlitande av kapitalökningsanslag, anvisade under rubriken Verkstadsmaskiner

m. m. Medelsanvisningen för ändamålet torde för nästa budgetår

kunna begränsas till 3 150 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Verkstadsmaskiner m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 150 000 kronor.

70: o) Radioorganisation. Vissa anordningar för järnvägsstyrelsen. Skydd

för inmainingsstationer. Kontaktledningsmatcriei. Verktyg m. in. för reparationsberedskapen.

Trupptransporteffekter. Mobiliscringsförråd. Värmetransformatorer.

Kungl. Majit har (punkt 70, s. 123 och 124) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 194546 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

till Radioorganisation 500 000 kronor, till Vissa anordningar för järnvägsstyrelsen

200 000 kronor, till Skydd för inmatningsstationer 1 600 000 kronor,

till Kontaktledningsmateriel 150 000 kronor, till Verktyg m. m. för repa
-

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9-

rationsberedskapen 120 000 kronor, till Trupptransporteffekter 120 000 kronor,

till Mobiliseringsförråd 140 000 kronor samt till Värmetransformatorer

225 000 kronor.

I skrivelse den 12 oktober 1944 har järnvägsstyrelsen hemställt, att för

vissa åtgärder till höjande av försvarsberedskapen vid statens järnvägar måtte

för budgetåret 1945/46 anvisas 14 135 000 kronor.

Beloppet fördelar sig på sätt framgår av nedanstående tabell, som även

visar de av departementschefen tillstyrkta anslagsbeloppen.

Järnvägsstyr. Dep.chefert

Kronor. Kronor.

Upprustning av viss banlinje..................... 2 300 000

Radioorganisation ................................ 500 000 500 000

Vissa anordningar för järnvägsstyrelsen ............ 200 000 200 000

Skydd för inmatningsstationer .................... 1 600 000 1 600 000

Maskering av driftcentraler ...................... 300 000

Kontaktledningsmateriel i beredskapsreserv.......... 220 000 150 000

Omläggning av lokunderhållet i krig.............. 285 000

Verktyg, utrustning och transportmateriel för repara
tionsberedskapen

.............................. 220 000 120 000

Trupptransporteffekter ........................... 120 000 120 000

Mobiliseringsförråd .............................. 140 000 140 000

Skyddsrum .................... 300 000

Lokanskaffning.................................. 7 500 000 7 500 000

Värmetransformatorer i vissa elektrolok ............ 450 000 225 000

Summa kostnader 14 135 000 10 555 000

Härifrån avgå kostnaderna för lok (se punkterna 71 och 73) 7 500 000

Återstår kronor 3 055 000.

Departementschefen har för sin del anfört, att det för lokanskaffning äskade

beloppet avser anskaffning av ett tiotal ånglok för en kostnad av

3 750 000 kronor och ett tiotal elektrolok för samma belopp. Beträffande

elektroloken hade departementschefen ansett framställning om medelsanvisning

böra göras under rubriken Nyanskaffning av elektrolok. Beträffande

ångloken borde medel preliminärt beräknas i riksstatsförslaget under

särskild rubrik.

I övrigt har departementschefen anfört följande.

övriga nu ifrågavarande anskaffningar och anläggningar äro huvudsakligen

betingade av angelägenheten att säkerställa statens järnvägars transportkapacitet

vid krigstillfälle. Ehuru de därför kunna anses angelägna såväl ur

militär synpunkt som med hänsyn till folkförsörjningen i ett kritiskt läge,

äro de enligt styrelsens bedömande icke motiverade ur statens järnvägars affärssynpunkt.

Sistnämnda förhållande gör det angeläget, att medelsanvisningen

begränsas till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt med be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

31

äktande av den utomordentliga betydelse järnvägarnas funktionsduglighet har

vid krig Med hänsyn till olika på frågan inverkande omständigheter — icke

minst det hart anstrangda material- och arbetsmarknadsläget — har jas fun
näSta

tuc!getår för nu ifrågavarande ändamål böra

begransas till 3 055 000 kronor. Fragan om avskrivning av detta belopp anmales

i annat sammanhang av chefen för finansdepartementet

Utskottet tillstyrker anslag för ifrågavarande beredskapsändamål med

sammanlagt 3 055 000 kronor eller alltså i samma begränsade utsträckning

Kungl. Majit föreslagit. Beträffande frågan örn lokanskaffning för militära

ändamål återkommer utskottet under punkterna 71 och 73. Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen till

Radioorganisation .................... kronor 500 000

Vissa anordningar för järnvägsstyrelsen . . » 200 000

Skydd för inmatningsstationer ........ » l 600 000

Kontaktledningsmateriel .............. * 150 000

Verktyg m. m. för reparationsberedskapen » 120 000

Trupptransporteffekter ................ » 120 000

Mobilisering sförråd .................. » 140 000

Värmetransformatorer ................ » 025 000

71 :o) Nyanskaffning av ånglok. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt

71, s. 124) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

72 :o) Ombyggnad av ånglok. Med tillstyrkande av Kungl

(punkt 72, s. 125) hemställer utskottet,

Majits förslag

att riksdagen må till Ombyggnad av ånglok för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 55 000 kronor.

73:o) Nyanskaffning av elektrolok. Kungl. Majit har (punkt 73, s. 125

och 126) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av elektrolok för budgetaret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 4 275 000 kronor.

För budgetåret 1944/45 anvisades till Elektriska lokomotiv ett investeringsanslag

av 1 800 000 kronor. Anslaget avsåg att täcka en å 12 F-lok av

snalltågstyp uppkommen merkostnad. I det för samma budgetår anvisade

anslaget till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ingick vidare ett

belopp av 2 600 000 kronor avsett för anskaffning av ackumulatorlok att

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9-

användas dels för reparationstågen å de elektriska linjerna, dels för växlingsarbetet

å större bangårdar, där ånglok dittills begagnats. Av sistnämnda

belopp avsågo 1 400 000 kronor slutlikvid för fem under år 1944 anskaffade

ackumulatorlok och 1 200 000 kronor förskottslikvid för ytterligare fem dylika

lok samt för fem växlingslok av annan typ. Den sammanlagda medelsanvisningen

till förevarande ändamål uppgick alltså för budgetåret 1944/45

till 4 400 000 kronor.

I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen anmält, att

för nästa budgetår erfordrades dels till slutlikvid för tidigare beställda fem

ackumulatorlok och fem växlingslok ett belopp av 1 800 000 kronor, dels till

förskottslikvid för fem nya ackumulatorlok ett belopp av 600 000 kronor.

Styrelsen hemställde därför, att sammanlagt 2 400 000 kronor måtte anvisas

för ifrågavarande lokanskaffningar.

Härjämte har järnvägsstyrelsen, såsom under punkten 70 berörts, i skrivelse

den 12 oktober 1944 äskat medel för anskaffning av ett tiotal elektrolok.

Kostnaden för denna anskaffning, som enligt departementschefen numera

bedömes såsom ur såväl militär som civil synpunkt oundgänglig, har beräknats

till 3 750 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört, att för framtiden anskaffningarna

av elektriska lokomotiv såsom regel borde redovisas under förevarande

rubrik. Det av järnvägsstyrelsen för ett tiotal elektrolok äskade beloppet

3 750 000 kronor borde fördelas på två budgetår, varför för detta

ändamål 1 875 000 kronor skulle upptagas för budgetåret 1945/46. Hela anslagsbehovet

skulle då bliva 4 275 000 kronor.

Utskottet. Under erinran att förevarande anslag avser anskaffning av bland annat

elektrolok, vilka ursprungligen ansetts erforderliga av militära skäl men

numera befunnits oundgängligen nödvändiga även för den normala trafiken,

tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 4 275 000

kronor.

74 :o) Ombyggnad av elektrolok. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 74, s. 126) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av elektrolok för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 285 000 kronor.

75:o) Nyanskaffning av rälsbussar. Kungl. Majit har (punkt 75, s. 126

och 127) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

För innevarande budgetår hava till rälsbussar anvisats anslag å sammanlagt

2 250 000 kronor, varav 250 000 kronor ingå i det å riksstaten under

rubriken Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten upptagna anslaget.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Insättande av rälsbussar har, särskilt å relativt svagt trafikerade järnvägslinjer,

möjliggjort förbättringar av reselägenhetema, vilka icke på ett ekonomiskt

försvarbart sätt skulle hava kunnat genomföras med anlitande av tyngre

tågmateriel. Denna driftsform har vidare medgivit direkta besparingar

därigenom att ångtåg i viss utsträckning kunnat ersättas med rälsbussar. I

järnvägsstyrelsens planer för trafikens besörjande efter ett fredsslut ingår en

utvidgning av rälsbussdriften å statens järnvägar. Styrelsen beräknar, att ytterligare

70 å 80 rälsbussar och 30 å 40 släpvagnar skulle komma att erfordras.

Mot styrelsens förslag, att omkring hälften av detta anskaffningsbehov

tillgodoses under nästa budgetår, har jag icke något att erinra.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 4 000000

kronor.

76:o) Nyanskaffning av lokomotorer. Förevarande förslag (punkt 76, s.

128), som avser slutlikvid å ett tiotal lokomotorer, anser sig utskottet böra

tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Nyanskaffning av lokomotorer för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 450 000 kronor.

77:o) Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har

(punkt 77, s. 128—130) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av personoch

resgodsvagnar för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

13 260 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 11 000 000 kronor.

I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen hemställt om

13 260 000 kronor till förevarande ändamål för budgetåret 1945/46.

Den av järnvägsstyrelsen för innevarande och nästa budgetår planerade

anskaffningen av person- och resgodsvagnar framgår av följande uppgifter.

1944/45 1945/46

Sittvagnar, närtrafik........................ 36 12

» , fjärrtrafik ...................... 15 35

Salongsvagnar............................. — 1

Sovvagnar................................. 8 14

Resgodsvagnar............................. 25 16

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 6 sami. Nr 9. 3

M

utskotta.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande iu 9.

Departementschefen har för egen del bland annat framhållit, att sovvagnar

och sittvagnar för fjärrtrafik äro relativt dyra i anskaffning, vilket medfört

att anslagsbehovet för nästa budgetår enligt järnvägsstyrelsens beräkningar

kommit att ökas med 2 260 000 kronor i jämförelse med det för innevarande

budgetår anvisade beloppet.

Utskottet. Av 1944 års riksdag anfördes vid beviljandet av motsvarande anslag, att

en stark återhållsamhet ifråga örn beställningar av person- och resgodsvagnar

vore befogad med hänsyn till rådande anskaffningssvårigheter och

med tanke också på den omkastning i trafikläget, som en övergång till

fredsförhållanden kunde väntas medföra. Det nyanskaffningsprogram, som

nu framlagts, får emellertid anses försiktigt avvägt. Såsom av järnvägsstyrelsen

närmare utvecklats är nämligen statsbanornas persontrafikmateriel

liksom för övrigt också godsvagnsparken i behov av stark förnyelse efter den

alltmera framträdande förslitning, för vilken den varit utsatt under krigsårens

högtrafik. Härtill kommer att ett stort antal vagnar äro av sådana

äldre typer, att de redan varit utrangerade om mera normala trafikförhållanden

rätt. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 13 260 000 kronor.

78 :o) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt

78, s. 130 och 131) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av person- och

resgodsvagnar för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 985 000

kronor.

I det för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget till Ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten ingår till ombyggnad av person- och resgodsvagnar ett

belopp av 1 970 000 kronor.

I skrivelse den 31 oktober 1944 har järnvägsstyrelsen beräknat det för nästa

budgetår till förevarande ändamål erforderliga beloppet till 1 985 000 kronor.

Departementschefen har för sin del icke funnit anledning till erinran mot

järnvägsstyrelsens förslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av person- och resgodsvagnar

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 1 985 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 3&

79:o) Nyanskaffning av postvagnar. Förevarande förslag (punkt 79, s.

132), sorn avser slutlikvidering av 15 postvagnar, anser sig utskottet böra tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Nyanskaffning av postvagnar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 330 000

kronor.

80:o) Nyanskaffning av godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 80, s. 132

—135) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av godsvagnar för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 7 650 000 kronor.

Till förevarande ändamål anvisades för innevarande budgetår ett anslag

av 9 400 000 kronor.

I sin skrivelse den 16 september 1944 har järnvägsstyrelsen beräknat medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår till 7 650 000

kronor, därav 6 350 000 kronor till omkring 450 normalspåriga 2-axliga godsvagnar,

900 000 kronor till 25 4-axliga, för militärtransporter avsedda öppna

godsvagnar samt 400 000 kronor till 20 överföringsvagnar.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat, att kraven på

statens järnvägars godstransportkapacitet även under första halvåret 1944

varit så stora, att transportbehovet icke kunnat tillgodoses i önskvärd omfattning.

Någon förbättring i jämförelse med år 1943 hade icke inträtt, trots

att en icke oväsentlig nyanskaffning av godsvagnar ägt rum.

En ökning av godsvagnparken kunde i nuvarande läge uppenbarligen vara

förenad med en viss risk för överdimensionering av transportapparaten. Även

om — såsom industrikommissionen i sitt utlåtande anfört — arbetsbeläggningen

i verkstadsindustrien numera möjliggjorde kortare leveranstider än

förut, syntes statens järnvägars program för anskaffning av godsvagnar nu

böra inskränkas till vad som kunde beräknas bliva erforderligt för tillfredsställande

av transportbehovet på en antaglig fredsnivå. Det ville synas, som

om järnvägsstyrelsen vid avvägningen av sitt anslagsäskande tagit erforderlig

hänsyn till dessa synpunkter.

I fråga om anskaffning av smalspårsmaterial borde alltjämt stor försiktighet

iakttagas. Då, såsom järnvägsstyrelsen anfört, en del av de nu befintliga

överföringsvagnarna behövde utrangeras, ville departementschefen emellertid

icke motsätta sig styrelsens ganska begränsade förslag i denna del.

Under erinran att förevarande plan för nyanskaffning av godsvagnar begränsats

till vad som kan erfordras vid en antaglig efterkrigsnivå får utskottet

tillstyrka Kungl. Majlis förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må lill Nyanskaffning av godsvagnar för

hudgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 7 650 000

kronor.

b

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9.

81 :o) Ombyggnad av godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 81, s. 135 och

136) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.

Till förevarande ändamål anvisades för innevarande budgetår ett belopp

av 2 800 000 kronor, ingående i anslaget till Ersättningsanskaffningar och

förnyelsearbeten.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 31 oktober 1944 hemställt örn

anvisande för nästa budgetår av 2 200 000 kronor under förevarande rubrik,

därav 2 000 000 kronor till inmontering av rullager å moderna godsvagnar

samt 200 000 kronor till modernisering av befintliga godsvagnar, bland annat

från enskilda järnvägar övertagna godsvagnar.

Departementschefen har för sin del biträtt järnvägsstyrelsens framställning.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.

82:o) Garagebyggnader m. m. Förevarande förslag (punkt 82, s. 136), som

avser beredande av medel för erhållande av bättre och tidsenligare garageoch

verkstadsbyggnader för statens järnvägars bilrörelse, anser sig utskottet

böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Garagebyggnader m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 630 000 kronor.

83:o) Nyanskaffning av bilmateriel. Kungl. Majit har (punkt 83, s. 136 och

137) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av bilmateriel för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 170 000 kronor.

I det för statens järnvägar under rubriken Ersättningsanskaffningar och

förnyelsearbeten å riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslaget

ingår ett belopp av 2 850 000 kronor till materiel m. m. för biltrafik. Härav

avses 1 750 000 kronor till nyanskaffning av bilmateriel.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 16 september 1944 hemställt, att

för nästa budgetår ett belopp av 3 170 000 kronor måtte anvisas för nyanskaffning

av bilmateriel.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

För anskaffning av bilmateriel har styrelsen i år äskat 3 170 000 kronor

eller 1 420 000 kronor mera än för innevarande budgetår, ökningen samman
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

37

hänger i främsta rummet med den genomförda omläggningen av kapitalbudgeten,

på grund varav även kostnaderna för ersättningsanskaffning, varom

i detta fall är fråga, inräknats under förevarande rubrik. Därjämte har ersätt*

ningsbehovet av bilmateriel stegrats på grund av fortsatt statsförvärv av enskilda

järnvägar och dessas billinjer.

Under hänvisning till vad departementschefen anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av bilmateriel för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 170 000

kronor.

84:o) Ombyggnad av bilmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 84, s. 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av bilmateriel för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 870 000 kronor.

85:o)Förvärv av billinjer. Kungl. Maj:t har (punkt 85, s. 137 och 138) föreslagit

riksdagen att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av 500 000 kronor.

I en inom första kammaren av herrar A. Forslund och E. Hage väckt motion

(I: 136) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Förvärv av

billinjer för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

För detta ändamål hava tidigare anvisats följande anslagsbelopp.

Budgetår

1935/36 .................... kronor 2 000 000

1936/37 ........ » 2 000 000

1937/38 ........ > 2 000 000

1938/39 .................... » 2 000 000

1939/40 .................... » 2 000 000

1940/41 » 400 000

1944/45 .................... * 500 000

Järnvägsstyrelsen har i skrivelsen den 16 september 1944 hemställt om anslag

för nästa budgetår till förevarande ändamål. Styrelsen har därvid erinrat

örn att styrelsen för innevarande budgetår äskat anslag för ändamålet med

2 000 000 kronor, vilket belopp emellertid i förra årets statsverksproposition

begränsades till 500 000 kronor. Med hänsyn härtill ville styrelsen icke nu

ifrågasätta större anslag ehuru behov härav förelåge.

Ut statut.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Departementschefen har anfört följande.

1 Vid anmälan av järnvägsstyrelsens äskanden om anslag för innevarande

budgetår till billinjeförvärv uttalade min företrädare i ämbetet, att han icke

hade något att erinra mot inköp av vissa omnibusföretag, som bedreve trafik

å kortare sträckor belägna mellan omnibuslinjer, vilka redan trafikerades av

statens järnvägar. Detta skulle bland annat kunna underlätta ett bättre utnyttjande

av personal och materiel samt överhuvud taget bidraga till rationalisering

av driften. Däremot ansåge sig departementschefen icke böra tillstyrka,

att medel då anvisades för förvärv i större utsträckning av med järnvägsdriften

konkurrerande bilföretag i fall, då omständigheter av nyss angiven

art icke förelåge. I enlighet härmed begränsades anslagsbeloppet till 500 000

kronor.

Då de berörda principfrågorna för närvarande torde vara föremål för

granskning inom 1944 års trafikutredning, anser jag mig icke nu böra taga

ställning till desamma. Mot järnvägsstyrelsens anslagsäskande har jag intet

att erinra.

Utskottet. Under erinran att hithörande principfrågor vore under utredning har departementschefen

föreslagit en begränsning av anslagsbeloppet till 500 000 kronor.

Av motionärerna bär emellertid framhållits som ett önskemål, att för förvärvande

av billinjer, vilkas inköp kan ur statens utgångspunkter anses önskvärt,

borde finnas disponibelt ett så stort kapital, att det icke kan riskeras,

att ett inköpstillfälle försittes på grund av bristande tillgång till medel för

inköpet. Genom ett sådant försittande kunde nämligen trafikfrågans lösning

för stora bygder i landet komma att få en sämre och mindre ändamålsenlig

lösning än vad som annars kunnat åstadkommas. Med hänsyn till dessa motionsvis

anförda synpunkter vill utskottet tillstyrka en höjning av anslaget till

1 000 000 kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionen I: 136, må till Förvärv av billin]er för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

86:o) Statens järnvägars dispositionsanslag. Kungl. Majit har (punkt 86,

s. 138—140) föreslagit riksdagen att såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 31 oktober 1944 beräknat behovet

av medel till oförutsedda och mindre arbeten till 9 000 000

kronor. Av detta belopp motsvara 2 000 000 kronor i huvudsak de tidigare

under rubriken Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten avsedda

ändamålen. Återstoden, 7 000 000 kronor, utgör den avrundade summan

av följande av styrelsen överslagsvis beräknade delposter.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

39

Diverse arbeten å bana och byggnader................... kronor 3 000 000

» » » telefonanläggningar m. m............... > 450 000

» » » elektriska belysningsanläggningar........ » 430 000

* » » anläggningar för elektrisk tågdrift....... » 1 100 000

» » vid huvudverkstäder..................... » 350 000

» » > förrådsavdelningen................... » 25 000

» » å färjlägen.............................. » 10 000

» » » rullande materiel...................... > 1 600 000

» » » sjöfartsmateriel........................ » 25 000

Summa kronor 6 990 000.

Under rubriken Genom olyckshändelser förstörd egendom

har järnvägsstyrelsen beräknat ett belopp av 1 500 000 kronor.

Styrelsens sammanlagda äskanden under förevarande rubrik uppgå sålunda

till 10 500 000 kronor.

Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.

Kungl. Majit torde böra äga att ställa lämplig del av anslaget till järnvägsstyrelsens

omedelbara disposition att användas för oförutsedda och

mindre arbeten, vilka vart för sig beräknas draga en kostnad av högst 100 000

kronor. Någon anledning att härvidlag göra skillnad mellan ersättningsanskaffningar

och nyanskaffningar torde icke längre föreligga. Den återstående

delen av anslaget torde böra stå till Kungl. Majits förfogande för att

efter framställning av järnvägsstyrelsen kunna tagas i anspråk jämväl för

aibeten, för vilka medelsbehovet beräknas överstiga 100 000 kronor. Kungl.

Majit torde därvid vara oförhindrad att använda anslagsbeloppet för täckande

av motsedd brist på annat anslag. Givetvis bör ett ianspråktagande av dispositionsanslaget

för större arbeten och för anslagsöverskridanden föregås av

en noggrann angelägenhetsprövning.

Vid anslagets disponerande torde böra beaktas, att erforderliga medel hållas

i reserv för att i förekommande fall möjliggöra ersättande av genom

olyckshändelser förstörd egendom, i den mån kostnaderna härför icke äro

av natur att enligt praxis böra bestridas av driftmedel.

I avsaknad av erfarenhet möter det givetvis svårigheter att lämpligt avväga

storleken av ett dispositionsanslag av den typ jag här förordat. Anledning

föreligger enligt min mening icke att ifrågasätta jämkning i det sammanlagda

beloppet, 10 500 000 kronor, av de summor, vilka järnvägsstyrelsen

begärt för oförutsedda och mindre arbeten samt ersättande av genom

olyckshändelser förstörd egendom.

I

Under hänvisning till vad departementschefen anfört tillstyrker utskottet

Kungl. Majits förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

10 500 000 kronor.

Utskott el

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Statens vattenfallsverk.

87 :o) Kraftstation vid Nämforsen. Efter det departementschefen inledningsvis

(s. 141—146) framlagt vissa synpunkter på den närmaste framtidens

utbyggnadsprogram för statens vattenfallsverk har Kungl. Majit (punkt

87, s. 146 och 147) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Nämforsen

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000 kronor.

Till byggande av en ny kraftstation vid Nämforsen har riksdagen för budgetåret

1944/45 anvisat ett investeringsanslag av 7 000 000 kronor.

Anläggningskostnaderna för kraftstationen i Nämforsen hava av vattenfallsstyrelsen

beräknats till sammanlagt 20 000 000 kronor enligt 1943 års

prisnivå.

Vattenfallsstyrelsen har i sin skrivelse den 27 september 1944 hemställt, att

för budgetåret 1945/46 måtte till fortsättande av arbetena med kraftstationen

i Nämforsen anvisas ett anslag av 9 000 000 kronor.

Departementschefen har för sin del anfört, att det av vattenfallsstyrelsen

begärda anslagsbeloppet för nästa budgetår vore erforderligt för ett planenligt

fullföljande av utbyggnaden av ifrågavarande kraftstation, vilken beräknades

kunna tagas i drift under budgetåret 1946/47.

Rörande den elektriska kraftförbrukningen under de senaste åren har utskottet

från vattenfallsstyrelsen inhämtat följande siffror (i kilowattimmar

samt inräknat kraftförluster och kraft för framställning av ånga):

År

Hela landet

Statens vattenfallsverk

milj. kWh

milj. kWh %

1938..........

.......... 8162

2 761 34

1942 ..........

.......... 9 795

3 837 39

1943 ..........

.......... 11 024

4 270 39

1944 ..........

.......... ca 12 320

4 896 40

uubotut. Sedan utgången av år 1938 har den elektriska energiåtgången ökats med

50 procent. Statens vattenfallsverks växande andel i kraftförsörjningen är

påfallande. Denna andel har under krigsåren stigit från 34 till 40 procent.

Vad särskilt år 1944 beträffar har energiförsörjningen tack vare ovanligt stora

krafttillskott från nya kraftanläggningar samt den ovanligt rikliga nederbörden

varit god. För den närmaste framtiden anses däremot utsikterna

mindre säkra. Läget under vintern 1945—46 bedömes kunna bliva kritiskt,

om sommaren blir nederbördsfattig.

Även bedömt på längre sikt och med hänsyn tagen till de nya både statliga

och privata kraftverk, som äro under byggnad, anses läget vara sådant

att det motiverar ytterligare nybyggnader. Vissa rätt betydande leveran
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

41

ser av kraft för krigsproduktion kunna visserligen väntas bortfalla, men

å andra sidan bör räknas med nya kraftbehov för exportindustrierna, vartill

kommer det av utskottet redan tidigare påpekade, i och för sig glädjande förhållandet

att inom den elektriska kraftproduktionen en förbrukningsnivå,

som en gång uppnåtts, plägar ej endast bestå utan även bilda utgångsläge

för nya stegringar.

På grund av den betydelse, riklig tillgång till elektrisk kraft har för landets

hela näringsliv liksom för övrigt för landets allmänna utveckling, vill

utskottet uttala sin anslutning till departementschefens här framlagda utbyggnadsprogram,

vilket innebär att ej endast nu pågående kraftverksbyggen

snarast möjligt fullbordas utan även att därutöver vissa nya arbeten i

form av kraftstationsbyggen, sjöregleringar m. m. igångsättas.

Vad särskilt angår det under denna punkt äskade anslaget till utbyggnad

av den i Ångermanälvens flodområde belägna Nämforsen, får utskottet erinra,

att beslut härom redan fattats vid 1944 års riksdag. Med tillstyrkande av det

anslagsbelopp å 9 000 000 kronor, som nu begäres för arbetenas planenliga

fullföljande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kraftstation vid Nämforsen för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000

kronor.

88:o) Kraftstation vid Forsmoforsén. Kungl. Majit har (punkt 88, s. 147

och 148) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Forsmoforsen för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000 kronor.

Till ifrågavarande kraftstationsbyggnad har 1944 års riksdag anvisat ett

investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

För utbyggnaden av Forsmoforsen hava anläggningskostnaderna, oberäknat

värdet av naturkraften, uppskattats till 28 500 000 kronor vid 1943 års

prisläge. -ty

I sin skrivelse den 27 september 1944 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att

styrelsen beräknade kunna igångsätta arbetet med anläggandet av kraftstationen

vid Forsmoforsen i stor skala under hösten 1944. För att arbetet skulle

kunna bedrivas i sådan takt, att det första maskinaggregatet kunde tagas i

bruk mot slutet av 1947, erfordrades enligt styrelsens beräkningar ett anslag

för budgetåret 1945/46 av 9 000 000 kronor.

Departementschefen har för egen del framhållit, att ett anslag av 9 000 000

kronor vore erforderligt för nästa budgetår för att kraftstationen vid Forsmoforsen,

såsom önskvärt vore, skulle kunna tagas i bruk under budgetåret

1947/48.

Med tillstyrkande att fortsatt anslag anvisas till ifrågavarande av 1944

års riksdag beslutade kraftverksbyggnad hemställer utskottet,

UUlcoltet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande rir 9.

att riksdagen må till Kraftstation vid Forsmoforsén för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000

kronor.

89:o) Kraftstation vid Hölleforsen. Kungl. Maj:t har (punkt 89, s. 148

-—150) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Hölleforsen för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

I sin skrivelse den 27 september samt i särskild skrivelse den 7 december

1944 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning i fråga om anslag till byggande

av en ny kraftstation vid Hölleforsen i Indalsälven.

I förstnämnda skrivelse meddelar vattenfallsstyrelsen, att styrelsen efter

jämförelse mellan vissa i statens ägo befintliga vattenfall funne för utbyggnad

närmast efter Nämforsen och Forsmoforsen böra ifrågakomma den nedanför

Stadshagen i Indalsälven belägna Hölleforsen. Denna fors hade en

fallhöjd av omkring 25 meter. Utbyggnad av Hölleforsen gåve lägsta kraftkostnad

på användningsplatsen under förutsättning att kraftförbrukningen

inom Norrbotten kunde tillgodoses från Porjus utan eller med måttligt tillskott

från mellersta Norrland. Utbyggnaden av Hölleforsen borde, örn den

skulle utföras rationellt, utsträckas över en arbetstid av fem år. Emellertid

syntes anläggningen vid behov kunna tagas i bruk för en del av fallhöjden

och med reducerat kraftbelopp redan efter tre till fyra år. Det syntes önskvärt

att börja arbetet hösten 1945 för att anläggningen skulle bliva fullt klar

i början av 1950-talet.

Kostnaderna för kraftstationen exklusive fallvärdet beräknar styrelsen vid

1944 års prisnivå till 48 000 000 kronor enligt följande fördelning:

Dammbyggnad jämte anordningar för flottning och fiske .. kronor 7 700 000

Maskinstation med intag ............................ » 8 900 000

Turbiner med hjälpmaskinerier......... » 4 600 000

Generatorer, transformatorer och elektrisk utrustning . . » 9 200 000

Avloppskanal .................................... » 1 600 000

Nedre rensningar ................... » 6 100 000

Vägar ............................................ » 1000 000

Permanenta bostäder .............................. » 300 000

Administration, sociala kostnader m. m............... » 8 600 000

Summa kronor 48 000 000.

Enligt styrelsens uppfattning borde anslagsbehovet fördelas ungefär enligt

följande plan:

Budgetår

1945/46 kronor 2 000 000

1946/47 » 16 000 000

1947/48 » 12 500 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

43

1948/49 kronor 12 000 000

1949/50 » 2 500 000

1950/51 » 2 000 000

1951/52 » 1 000 000

Summa kronor 48 000 000.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Jag biträder vattenfallsstyrelsens mening att till utbyggnad närmast efter

Forsmoforsen och Nämforsen bör ifrågakomma Hölleforsen i Indalsälven,

där omfattande regleringsåtgärder under senare år vidtagits. Det tillskott till

landets kraftförsörjning, som genom utbyggnaden vinnes, är avsevärt, nämligen

ej mindre än 700 MkWh/år. Mot den av vattenfallsstyrelsen beräknade

kostnaden, 48 000 000 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran.

Den omständigheten att vissa detaljundersökningar ännu ej medhunnits, vilka

kunna medföra att utbyggnadens omfattning något minskas, synes ej

böra föranleda uppskov med medlens anvisning. För nästa budgetår torde

1 enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag böra upptagas ett anslag av

2 000 000 kronor för arbetets påbörjande.

Med åberopande av vad utskottet inledningsvis under punkten 87 anfört

tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag om anslag till igångsättning av

arbetena å en ny kraftstation vid Hölleforsen i Indalsälven. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kraftstation vid Hölleforsen för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000

kronor.

90:o) Tilloppstunnel och dämningshöjning vid Porjus kraftstation. Kungl.

Maj:t har (punkt 90, s. 150—152) föreslagit riksdagen att till Tilloppstunnel

och dämningshöjning vid Porjus kraftstation för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Till tilloppstunnel vid Porjus kraftstation har för innevarande budgetår

anvisats ett anslag av 1 000 000 kronor.

Kostnaderna för tilloppstunneln beräknades våren 1944 till 1 600 000

kronor.

I sin skrivelse den 27 september 1944 har vattenfallsstyrelsen hemställt

om anvisande av fortsatt anslag för fullföljande av arbetet med tilloppstunneln

samt för påbörjande av vissa, till sammanlagt 960 000 kronor kostnadsberäknade

arbeten, avsedda att möjliggöra höjning av vattenytan i Porjusselet

till samma nivå som Luleluspens vattenyta. Sistnämnda arbeten hava

ansetts lämpligen böra utföras i samband med tilloppstunneln.

Sammanlagt beräknas sålunda tilloppstunneln och nivåhöjningen draga

en kostnad av (1600 000 -f- 960 000) 2 560 000 kronor, av vilket belopp

1 000 000 kronor redan anvisats. Av det återstående beloppet, 1 560 000 kro
-

Utslcotlet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9.

nor, har styrelsen ansett 1 000 000 kronor komma att erfordras under nästa

budgetår.

Departementschefen har för sin del anfört bland annat följande.

Medel torde nu böra anvisas för fortsatt bedrivande av arbetena med den

tredje tilloppstunneln vid Porjus.

Mera tveksam ställer jag mig till lämpligheten av den ifrågasatta dämningshöjningen,

vilken enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar skulle lämna

ett krafttillskott av 6 MkWh per år för en bruttokostnad av 960 000 kronor.

Med hänsyn till av vattenfallsstyrelsen framlagda beräkningar av innebörd,

att nettokostnaden för krafttillskottet av olika skäl för vattenfallsverket ställer

sig lägre än vad hänsynstagande till enbart byggnadskos tnaden ger vid

handen, vill jag dock icke motsätta mig ett genomförande av förslaget. Detta

bör lämpligen komma till utförande i samband med tilloppstunneln för att

möjliggöra utnyttjande av utsprängda bergmassor.

Mot storleken i och för sig av det begärda anslaget, vilket är avpassat med

hänsyn till önskvärdheten ur social synpunkt av att hålla en jämn arbetstillgång

i Porjus samhälle, har jag intet att erinra.

Vukoitet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tilloppstunnel och dömningshöjning

vid Porjus kraftstation för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

91 :o) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde. Kungl. Majit har

(punkt 91, s. 152 och 153) föreslagit riksdagen att till Regleringsåtgärder i

Ångermanälvens flodområde för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

Till regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde har riksdagen för

innevarande budgetår anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Regleringsåtgärderna äga samband med utbyggnaden av Nämforsén och

Forsmoforsen samt avse närmast en ökning av vintervattentillgången vid de

båda kraftstationerna.

I sin skrivelse den 27 september 1944 har vattenfallsstyrelsen anfört, att

reglering närmast borde ifrågakomma beträffande sjöar i två tillflöden till

Fjällsjö älv, nämligen Flåsjöån och Tåsjöälven. Även Vojmån, som utmynnar

i övre Ångermanälven, skulle enligt styrelsens mening erbjuda gynnsamma

regleringsmöjligheter. För ändamålet vöre, utöver det för innevarande budgetår

beviljade beloppet, ett anslag av 2 000 000 kronor erforderligt för budgetåret

1945/46.

Departementschefen har för sin del framhållit, att det för ett ekonomiskt

utnyttjande av vattenkraften i Ångermanälven vore påkallat, att tämligen

omfattande åtgärder för reglering av framrinningen i älven så småningom

företoges, liksom i avsevärd omfattning skett beträffande Indalsälven. Någon

slutlig plan för regleringsarbetena förelåge ännu ej. Det syntes dock lämpligt,

att ett anslag av 2 000 000 kronor anvisades för budgetåret 1945/46.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

45

Här förevarande punkt och den nästföljande avse sjöregleringar. Dessas

genomförande är emellertid beroende bland annat på den snabbhet, varmed

vissa hithörande rättsfrågor kunna behandlas av vattendomstol. Utskottet

finner angeläget, att sådana anordningar träffas, att ej dessa för vår kraftförsörjning

i nuvarande krisläge betydelsefulla regleringsåtgärder genom den

rättsliga handläggningen onödigt fördröjas.

Vidkommande nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

92 :o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 153—155), vilket avser också eventuellt

en andra reglering av Hårkan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av sjöar inom Indalsälvens

flodområde för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 1 700 000 kronor.

93: o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 93, s. 155—160) föreslagit

riksdagen att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 18 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål har riksdagen för budgetåren 1938/39—1944/45

anvisat respektive 9 000 000, 10 700000, 12 500 000, 10 000 000, 21 000 000,

22 000 000 och 17 000 000 kronor.

I sin skrivelse den 26 september 1944 har vattenfallsstyrelsen hemställt om

anvisande för samma ändamål av 18 000 000 kronor för budgetåret 1945/46.

Statens industrikommission har den 6 december 1944 avgivit infordrat

utlåtande.

Departementschefen har för sin del anfört, att vattenfallsstyrelsens beräkning

av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår icke

föranlett någon erinran från departementschefens sida.

Utskottet tillstyrker förevarande förslag. Huruvida de avsedda anläggningsarbetena

skola kunna utföras blir, enligt vad departementschefen framhållit,

dock i sista hand beroende på materialläget och arbetsmarknadsförhållandena.

Även om, såsom utskottet tidigare antytt, den allmänna prognosen beträffande

möjligheterna till den elektriska kraftens avsättning för närvarande ställa sig

gynnsamma, lära emellertid också de framtida konjunkturutsikterna kunna

komma att inverka på bedömningen av i vilken utsträckning anslaget skall

användas. Utskottet hemställer,

Utskottet

Utskotta.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9-

att riksdagen må till Distributionsanlåggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 18 000 000 kronor.

94: o) Inköp av vattenfall och fastigheter. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 94, s. 160—162) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av vattenfall och fastigheter för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000

kronor.

95 :o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och

mindre regleringsföretag m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

95, s. 162—164) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

96: o) Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 164—166) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Statens vattenfallsverks disposi~

tionsanslag för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

Stockholm den 16 februari 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Paulif

Bäcklund, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Heiding, Carlström, Berling, Näsström

och Ivar Persson; samt :f,.

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Ward, Danielsson, Persson i Falla, Persson i Tidaholm, Andersson i Malmö, Staxäng,

Hall, Wallentheim och Johansson i Mysinge.

Reservation

vid punkten 80:o) (Nyanskaffning av godsvagnar) av herr Mannerskantz:

457211. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:38 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om ansla s. 1 i texten