Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 m. m.

1945-04-24 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1945:93, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93.

1

Xr 93.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition med

förslag till stat för försvarets fastighetsfond för

budgetåret 1945/46 m. m.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 168)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1945/46 beräkna

dels till Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond ett förslagsanslag

av 16 620 000 kronor,

dels till Ersättning till försvarets fastighetsfond: Marinens delfond ett förslagsanslag

av 7 340 000 kronor,

dels ock till Ersättning till försvarets fastighetsfond: Flygvapnets delfond

ett förslagsanslag av 9 050 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 180, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 23 februari

1945, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll förordade

ändrade grunder för beräkning av utgifter för reparation och underhåll av försvarets

fastigheter;

dels godkänna vid samma statsrådsprotokoll såsom bilaga fogat förslag till

stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46;

dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen

i vad angår överskottet av marinens delfond av försvarets fastighetsfond

— i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaga följande inkomsttitel sålunda:
Försvarets

fastighetsfond:

b. Marinens delfond ................................................ kronor 3 500 000;

dels för budgetåret 1945/46 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa följande

anslag, nämligen

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond, förslagsanslag .................................... kronor 14 689 000

Marinens delfond, förslagsanslag ................................. » 6 184 000

Flygvapnets delfond, förslagsanslag .............................. » 8 352 000;

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 93— 95.

896 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 93.

dels ock för budgetåret 1945/46 såsom kapitalinvestering i försvarets fastigbetsfond

anvisa följande anslag till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten,

nämligen under

Arméns delfond ............................................................ kronor 100 000

Marinens delfond............................................................ » 60 000

Flygvapnets delfond ...................................................... » 40 000.

Försvarsväsendets fastighetsfond är uppdelad på tre delfonder, arméförvaltningens,

marinförvaltningens respektive flygförvaltningens delfond. Dessa

avse fastigheter under respektive arméns fortifikationsförvaltnings, marinförvaltningens

och flygförvaltningens förvaltning. Före genomförandet av

1943 års omorganisation av den centrala förvaltningsverksamheten inom försvaret

stodo de fastigheter, som ingå i den förstnämnda delfonden, under

arméförvaltningens förvaltning. Fonden tillkommande ersättning för till

statsmyndigheter upplåtna lokaler bestämmes så, att full förräntning — beräknad

efter 4 % — erhålles å det av fonden disponerade statskapitalet.

För bestridande av denna ersättning upptagas tre förslagsanslag, ett för var

och en av delfonderna. De överskott, som uppstå å delfonderna, tillföras

riksstatens inkomstsida; å denna upptagas alltså under huvudrubriken försvarsväsendets

fastighetsfond tre inkomsttitlar för redovisning av respektive

delfonders överskott.

Bland annat med hänsyn därtill, att benämningen å arméförvaltningens

delfond av försvarsväsendets fastighetsfond numera — efter genomförandet

av den nya förvaltningsorganisationen inom försvaret — är oegentlig, ha från

och med nästa budgetår ifrågavarande delfonder föreslagits skola benämnas

arméns, marinens respektive flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond.

Förslag till stater för ifrågavarande delfonder för budgetåret 1945/46 ha

avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter, över dessa förslag har

riksräkenskapsverket yttrat sig. Emellertid ha inom försvarsdepartementet

tillkallade sakkunniga — 1943 års militära fastighetsutredning — med skrivelse

den 1 november 1944 avgivit utlåtande med förslag till ändrade grunder

för beräkning av de i nämnda stater ingående posterna för bestridande av

reparations- och underhållskostnader m. m.

A s. 6—16 i statsrådsprotokollet har en närmare redogörelse lämnats för

fastighetsutredningens ifrågavarande förslag, vartill utskottet hänvisar. Sammanfattningsvis

har utredningen förordat,

att kostnaderna för byggnadsunderhållet fortfarande beräknas i viss relation

till byggnadernas värden på sätt av utredningen föreslagits;

att kostnaderna för vissa å fastighetsfonden redovisade anläggningar beräknas

efter behovet för varje år samt anvisas å särskild anslagspost;

att särskilda anslagsposter anvisas för dels smärre förbättringsarbeten

och dels iståndsättningsarbeten;

att värdet av i fastighetsfonden invärderade äldre byggnader göres till

föremål för ny översyn;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93.

3

att kortregister över å fastighetsfonden redovisade byggnader upprättas;

att behovet av iståndsättningsarbeten fastställes genom särskild inventering;
att

vid användning av värnpliktig personal för underhållsarbeten underhållet

belastas med en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande

personal;

att bestämmelser rörande överflyttning av fastigheter mellan olika delfonder

av försvarsväsendets fastighetsfond eller överflyttning till annan delfond

utfärdas;

att frågan örn kostnaderna för övnings- och skjutfält göres till föremål för

fortsatt utredning; samt

att åt byggnadsstyrelsen uppdrages att utarbeta, en byggnadskostnadsindex.

I anslutning till det nämnda bör med avseende å procentsatsens fastställande

framhållas, att utredningen funnit de procentsatser, som de senaste

åren tillämpats vid underhållskostnadernas beräkning ■— 1,6 % för arméns

och flygvapnets vidkommande, motsvarande cirka 1, i % vid 1935 års prisnivå,

och 2,2 % för marinens del, motsvarande 1,5 % vid nyssnämnda prisläge, i

båda fallen enligt byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex -— vara tillfredsställande

för det löpande ordinarie underhållet i vad avser äldre byggnader.

Huruvida dessa procentsatser kunna sänkas sedan sådana iståndsättnings-

och andra arbeten, som hittills bekostats med underhållsmedel, blivit

reglerade i annan ordning, är enligt utredningens mening i nuvarande läge

svårt att bedöma.

För nya byggnader — d. v. s. byggnader tillkomna efter fastighetsfondens

upprättande ävensom i fonden tidigare invärderade byggnader, som för närvarande

äro yngre än 9 år — har underhållskvoten synts utredningen tills

vidare kunna fastställas till 0,4 % vid 1935 års prisnivå motsvarande cirka

0,6 % enligt nuvarande byggnadskostnader, lika för samtliga delfonder av

försvarsväsendets fastighetsfond. I den mån dessa byggnader uppnå en

ålder av 9 år, har underhållskvoten ansetts böra ökas till det dubbla eller

till 0,8 respektive 1,2 %. I det byggnadsvärde som tjänar såsom utgångspunkt

för dessa beräkningar bör emellertid enligt utredningen icke ingå värdet av

de anläggningar, för vilka underhållskostnaderna böra fastställas efter särskilda

beräkningar.

Departementschefen, som redogjort för de över utredningens förslag avgivna

yttrandena, har för egen del i ärendet anfört följande.

Medelsbehovet för reparation och underhåll av försvarets byggnadsbestånd

beräknas nu principiellt till viss procent av byggnadernas i fastighetsfonden

redovisade värden. Av den lämnade redogörelsen har framgått, att denna

metod är ägnad att under vissa förhållanden giva ett mindre tillförlitligt uttryck

för det faktiska behovet av underhållsmedel. Olägenheterna ha framförallt

trätt i dagen vid större växlingar i fastighetsvärdets storlek och byggnadskostnadernas

nivå, främst därigenom att nya byggnader invärderats i

fastighetsfonden med relativt höga belopp, ett förhållande som i sin tur medfört

en onormal stegring av de belopp som beräknats för underhåll. Ur

olika synpunkter framstår det fördenskull som ett önskemål av vikt att övergå

till en metod, som möjliggör underhållskostnadernas fastställande till ett mot

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 93.

det verkliga förhållandet mera svarande belopp än vad som hittills varit möjligt

att åstadkomma. Vid de undersökningar, som i sådant syfte utförts av

1943 års militära fastighetsutredning, har bland annat övervägts möjligheten

att ersätta den procentuella metoden med ett system, som huvudsakligen

bygger på underhållskostnadernas avvägning i relation till fastighetsbeståndets

volym. En dylik metod är otvivelaktigt i och för sig ägnad att skapa

en mera tillförlitlig grund för anslagsberäkningen än den procentuella. Emellertid

skulle för tillämpning av volymmetoden krävas ett omfattande statistiskt

material, enär — såsom byggnadsstyrelsen påpekat — beräkningarna i

annat fall knappast kunna giva mera exakta värden än enligt det nu tillämpade

systemet. Vid sina ytterligare överväganden i ämnet har fastighetsutredningen

fördenskull stannat vid att förorda, att den procentuella beräkningsmetoden

i princip bibehålies, varvid emellertid med hänsyn till de olägenheter

som vidlåda densamma vissa angivna modifikationer vid tillämpningen

därav ansetts böra iakttagas, främst en mera exakt och efter enhetligare normer

för samtliga byggnader verkställd beräkning av byggnadsvärdet. För

egen del har jag icke kunnat förbise att — ehuru en övergång till den s. k.

volymmetoden i och för sig kunde vara önskvärd — förutsättningar härför

icke äro för handen utan att tillgång finnes till erforderligt statistiskt

underlag för beräkning av underhållskostnaderna. Även efter införskaffande

av ett fullständigt statistiskt material —- något som skulle draga avsevärd

tid — kvarstår därjämte såsom en systematisk svaghet vid tillämpningen av

volymmetoden, att den är föga lämpad som mätare av underhållsbehovet beträffande

sådana speciella anläggningar som dockor, kajer, broar och hangarer

samt andra likartade objekt. Ett frångående av den procentuella beräkningsmetoden

torde således, åtminstone för närvarande, knappast kunna

ske. Några mera vägande invändningar gentemot ett fortsatt användande av

denna metod behöva enligt min mening icke heller befaras, därest vid tilllämpningen

av densamma iakttagas sådana modifikationer, att de mest

iögonenfallande svagheterna i systemet avlägsnas. Den av fastighetsutredningen

verkställda undersökningen synes mig ha ådagalagt, att vissa möjligheter

i detta hänseende förefinnas.

Det synes sålunda lämpligt att till grund för underhållskostnadernas beräkning

lägga den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet,

omräknad till etc visst års prisnivå — enligt utredningens förslag 1935 års

prisnivå. För erhållande av en för ifrågavarande ändamål lämplig bvggnadskostnadsindex

bör, såsom utredningen förordat, uppdrag lämnas åt byggnadsstyrelsen

att utarbeta dylik indexserie. Jag har för avsikt att — därest

de här förordade grunderna för beräkning av underhållskostnaderna godtagas

•— i sinom tid föreslå Kungl. Maj:t att lämna byggnadsstyrelsen sådant

uppdrag. Med ledning av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex bör

underhållskostnaden beräknas med utgångspunkt från nyssnämnda prisnivå,

omräknad till prisläget det år, för vilket anslagsmedlen beviljas. Härigenom

elimineras de ojämnheter, som vid underhållskostnadernas beräkning kunna

förorsakas av fluktuationer i prisnivån. Såsom utredningen framhållit, förutsätter

emellertid genomförandet av de ändrade beräkningsgrunderna, att erforderliga

fastighetsförteckningar upprättas. Sådana förteckningar äro önskvärda

även ur andra synpunkter. Enligt det föregående pågår redan i viss

utsträckning arbetet härmed. Vid en översyn av byggnadsvärdena för

äldre byggnader bör givetvis eftersträvas att åstadkomma största möjliga

enhetlighet. Hänsyn bör även tagas till att med investeringsanslag delvis

bekostats iståndsättningsarbeten, vilket kunnat ha till följd att vissa

byggnaders bokförda värden icke oväsentligt stegrats utan att dock

byggnadsvolymen undergått förändring. En dylik värdestegring bör, såsom

utredningen anfört, korrigeras med anlitande av värdeminskningskontot. Till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93. 5

vad utredningen i övrigt i förevarande sammanhang anfört finner jag mig

kunna giva min anslutning.

Vid beräkningen av underhållskostnaderna synes det vidare lämpligt att i

enlighet med vad utredningen angivit fastställa skilda procentsatser för byggnader

av olika ålder. En lämplig gräns synes mig den av utredningen föreslagna

nioårsgraderingen utgöra, varvid emellertid — såsom ock riksräkenskapsverket

förordat — underhållsmedel första gången böra beräknas för

andra budgetåret efter det budgetår under vilket byggnaden färdigställts.

Utredningen har föreslagit, att en särskild anslagspost för mindre förbättringsarbeten

skulle beräknas å staten för vederbörande delfond av försvarets

fastighetsfond. För mera omfattande förbättringsarbeten skulle däremot —

liksom för ny- och ombyggnadsarbeten — särskilda investeringsanslag anvisas.

Vidare har utredningen föreslagit, att medel för finansiering av iståndsättningsarbeten

skulle anvisas å särskild anslagspost under respektive delfonder.

Riksräkenskapsverket har gentemot utredningens förslag i förstnämnda

hänseende anfört, att en uppdelning av underhållsmedlen på å ena

sidan löpande reparations- och underhållskostnader och å andra sidan utgifter

för smärre förbättringsarbeten torde kunna verkställas först efter utredning

och förslag av förvaltningsmyndigheterna, samt i anslutning härtill

avstyrkt att en sådan uppdelning nu kommer till stånd.

För egen del vill jag i anslutning till vad utredningen i ämnet anfört

erinra, att underhållsmedlen erfarenhetsmässigt i relativt stor utsträckning

utnyttjas för förbättrings- och iståndsättningsarbeten, som icke äro att hänföra

till underhållsarbeten i egentlig mening. I själva verket torde dylika

arbeten lätt nog kunna komma att utföras i så stor utsträckning, att det egentliga

byggnadsunderhållet eftersättes. Å andra sidan ligger det i sakens natur

att en skarp gräns mellan dessa olika slag av arbeten icke gärna kan i förväg

uppdragas. Däremot torde vissa möjligheter föreligga att i de särskilda fallen

avgöra vad som är att hänföra till den ena eller andra kategorien av arbeten.

Då det är ett önskemål att ernå bättre kontroll och överblick över dispositionen

av medel för arbeten, som kunna anses ligga vid sidan av egentliga

underhållsarbeten, anser jag mig böra föreslå, att de sakkunnigas ifrågavarande

förslag försöksvis genomföres från och med nästa budgetår. För

byggnadsunderhåll anvisade medel böra sålunda uppdelas på, bland annat,

en delpost för löpande reparation och underhåll m. m., en delpost för smärre

förbättringsarbeten och en delpost för iståndsättningsarbeten. Sistnämnda

delpost bör disponeras jämlikt bestämmande av Kungl. Majit eller ■— i den

mån så prövas erforderligt och lämpligt —- jämlikt av Kungl. Majit fastställda

grunder, medan de förstnämnda båda delposterna böra stå till vederbörande

myndigheters fria förfogande för utförande av arbeten, som äro av natur

att böra bekostas med anlitande av sagda poster. Då en bindande uppdelning

av underhållsmedlen mellan posterna är vansklig att i förväg genomföra,

förutsätter jag, att Kungl. Majit skall äga att efter särskild framställning

medgiva ändrad fördelning av medlen. Den omständigheten att särskilda

medel redan anvisats eller äskats för utförande av vissa av de arbeten, som

av de sakkunniga angivits såsom exempel på arbeten av karaktär att böra bekostas

av posten till iståndsättningsarbeten, synes ej böra medföra ändring

i de sakkunnigas beräkning av storleken av denna post. Det medelsbehov,

som skall tillgodoses medelst denna post, synes nämligen vara betydande.

I likhet med utredningen oell de hörda myndigheterna finner jag övervägande

skäl tala för att underhållskostnaderna för sådana speciella anläggningar

som dels övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jordbruks-

och skogsfastigheter, dels ock kajer, dockor, broar m. fl. likartade

objekt beräknas med ledning av vunnen erfarenhet, respektive på grundval

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 93.

av årligen efter företagen besiktning upprättade förslag. Frågan huruvida

underhållskostnaderna för hangarer böra beräknas efter särskilda grunder

torde tills vidare kunna hållas öppen. Spörsmålet huruvida fortsatt undersökning

bör verkställas rörande underhållskostnaderna för de objekt, som böra

undantagas från den procentuella beräkningsmetoden, torde få upptagas till

närmare övervägande, sedan riksdagen anmält sitt beslut i anledning av nu

föreliggande förslag. Därvid kan även finnas anledning ingå på frågan huruvida

den å vissa övningsfält bedrivna jordbruksrörelsen bör bibehållas i

samma omfattning som hittills. Såsom utredningen anfört, torde för skötseln

av skogsbeståndet domänstyrelsens sakkunskap böra utnyttjas i den mån så

är möjligt.

Vad riksräkenskapsverket anfört till stöd för sitt från utredningens förslag

avvikande yrkande, att i berg insprängda anläggningar tills vidare böra

redovisas å fastighetsfonden och att kostnaderna för deras underhåll böra

bestridas från fondens stat, synes mig bärande. Därutöver vill jag emellertid

framhålla, att de förrådslokaler örn vilka här är fråga fylla samma uppgifter

som vissa motsvarande i friliggande byggnader anordnade lokaler. Den omständigheten

att förrådslokalerna av luftskyddsskäl insprängts i berg synes

icke i och för sig böra utgöra hinder för att de redovisas å fastighetsfonden.

Vad angår frågan örn redovisning av baracker och liknande objekt må

erinras, att dylika byggnader under de senaste budgetåren i stor utsträckning

uppförts med anlitande av medel, anvisade från förskottsstatens anslag

till engångsutgifter. Kostnaderna ha täckts genom tilläggsstatsanslag anvisade

under driftbudgeten, fjärde huvudtiteln. Utredningen har framhållit, att bristen

på enhetliga benämningar för dylika byggnader skapat osäkerhet örn i vilken

utsträckning de böra hänföras till denna fastighetsfond. I anslutning härtill

har utredningen förordat, att begreppet baracker för framtiden skall omfatta

endast sådana upp- och nedmonteringsbara byggnader, som lätt kunna nedtagas

och läggas i förråd eller flyttas till annan plats. Dessa baracker böra

enligt utredningens mening hänföras till förrådsinventarier men övriga byggnader

av här avsedd karaktär redovisas å fastighetsfonden samt underhållas

på samma sätt som andra i fonden ingående byggnader. Förvaltningsmyndigheterna

ha emellertid ansett, att samtliga de baracker och enklare träbyggnader,

som under beredskapstiden uppförts med anlitande av förskottsanslag,

böra —- i den män de avses skola bibehållas efter beredskapens upphörande

—■ redovisas å fastighetsfonden. För egen del finner jag mig böra

biträda utredningens uppfattning. Baracker i egentlig mening, d. v. s. uppoch

nedmonteringsbara, lätt flyttbara byggnader, böra således hänföras till

förrådsinventarier. Såsom sådana böra ej betraktas byggnader, som — ehuru

av enklare konstruktion ■—• uppförts på solid grund i avsikt att för längre tid

fylla samma uppgift som vanliga byggnader. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att i sinom tid utfärda erforderliga föreskrifter i detta ämne.

Såsom utredningen framhållit, äger frågan örn grunderna för underhållskostnadernas

beräkning visst samband med spörsmålet om organisationen

av de fastighetsförvaltande organen. Slutlig ställning till frågan örn principerna

för beräknandet av nämnda kostnader torde fördenskull svårligen

kunna tagas, förrän berörda organisationsproblem bringats till en lösning. I

avbidan härpå är det emellertid önskvärt att erhålla en för uppskattning av

medelsbehovet under de närmaste åren godtagbar norm. En dylik norm har

utredningen, såvitt angår det ordinarie underhållet av det äldre byggnadsbeståndet,

ansett möjlig att erhålla med utgångspunkt i de under de. senaste

åren tillämpade procentsatserna för underhållskostnadernas beräkning.. För

egen del finner jag ej anledning till prihcipiell erinran häremot. Även i vad

rör nyare byggnader finner jag mig kunna godtaga de procentsatser, varmed

utredningen räknat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93.

i

Utredningen har utgått från att underhållsmedlen vid ianspråktagande av

värnpliktig personal för utförande av underhållsarbeten skulle belastas med

en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande personal. Förvaltningsmyndigheterna,

som funnit de värnpliktigas arbetsprestationer icke

vara jämförliga med den yrkesutbildade civila personalens, ha emellertid avstyrkt,

att värnpliktiga överhuvudtaget användas för här avsedda arbeten.

Ehuru jag även för egen del anser, att värnpliktiga icke böra tagas i anspråk

för underhållsarbeten, finner jag med hänsyn till de senare årens erfarenheter

det välbetänkt, att utredningens förslag på denna punkt genomföres.

Yad utredningen i övrigt anfört har icke givit mig anledning till särskilt

uttalande. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser,

som erfordras på förevarande område.

Departementschefen har härefter övergått till behandling av frågan om

stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46. Departementschefen

har därvid inledningsvis framhållit, att han i fråga örn beräknandet av anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader m. m. i huvudsak följt

det förslag till beräkning av förenämnda anslagspost under respektive delfonder,

som innefattas i ett av riksräkenskapsverket den 25 januari 1945 avgivet

utlåtande över fastighetsutredningens förslag, innebärande ett på fastighetsutredningens

förslag grundat förenklat beräkningssätt. Beträffande beräkningen

av övriga poster i staten har departementschefen utgått från förvaltningsmyndigheternas

anslagsäskanden och riksräkenskapsverkets däröver

den 15 januari 1945 avgivna utlåtande.

Börande beräkningen av de olika anslagsposterna får utskottet hänvisa till

s. 26—43 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har meddelat, att arméns fortifilcationsförvaltning

gjort framställning örn anvisande av ett särskilt reservationsanslag å kapitalbudgeten

av 700 000 kronor för vissa nybyggnads- och förändringsarbeten.

Biksräkenskapsverket har för sin del förklarat sig icke ha något att erinra

mot att för smärre byggnadsarbeten anvisades ett särskilt anslag under varje

delfond av försvarets fastighetsfond, vilka skulle få disponeras efter beslut

av Kungl. Majit i varje särskilt fall. Då emellertid någon utredning ej förebragts

angående de arbeten, som avsåges skola utföras med anlitande av det

av fortifikationsförvaltningen föreslagna anslaget, har riksräkenskapsverket

ej ansett sig kunna förorda, att för nästa budgetår ett dylikt anslag anvisas

för arméns delfond.

I detta ämne har departementschefen anfört följande.

För egen del finner jag i likhet med riksräkenskapsverket skäl föreligga

för uppförande å riksstaten av ett dylikt anslag under de särskilda delfonderna

av försvarets fastighetsfond. Inom ett så betydande fastighetsbestånd som

det varom här är fråga måste årligen uppkomma oförutsedda behov av

smärre nybyggnads- och förändringsarbeten av den art, att kostnaderna icke

lämpligen böra bestridas från de för reparation och underhåll av byggnader

under fastighetsfonden beräknade medlen. Sådana kostnader synas hittills

i viss utsträckning det oaktat ha gäldats från sistnämnda medel. En skarpare

avgränsning av de utgifter, som må bestridas från ifrågavarande post i staten

för försvarets fastighetsfond, torde vara möjlig, om ett anslag till nybyggnadsoch

förändringsarbeten står till vederbörande myndighets disposition. Med

s. 8 Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

8 Statsutskottets utlåtande nr 93.

därtill tillstyrker jag i likhet med riksräkenskapsverket i princip

bifall till föreliggande förslag. Då det torde ligga i sakens natur, att en närP^.

re om behovet av arbeten av ifrågavarande art är svår att

^.förväg förebringa, finner jag den omständigheten att sådan utredning icke nu

föreligger ej böra utgöra hinder för anvisande av medel för ändamålet redan

för nästa budgetar. Anslagsbeloppet synes emellertid böra avsevärt begränsas

i förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar, att för

ändamålet under arméns delfond av försvarets fastighetsfond anvisas ett

investeringsanslag av 100 000 kronor för nästa budgetår. Under marinens

delfond torde böra anvisas ett investeringsanslag av 60 000 kronor och under

flygvapnets delfond ett investeringsanslag av 40 000 kronor. Jag förutsätter,

att anslagen må tagas i anspråk endast efter beslut av Kungl. Majit i varje

särskilt fall och allenast för ändamål, som icke böra tillgodoses med anlitande

av anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader eller genom särskild

medelsanvisning under kapitalbudgeten.

Det överskott å försvarets fastighetsfond, som skall tillföras riksstatens

driftbudget, har i enlighet med riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

för budgetåret 1945/46 i förslaget till riksstat beräknats för arméns

delfond till 7 600 000 kronor, för marinens delfond till 3 780 000 kronor och

för flygvapnets delfond till 4 400 000 kronor. Marinförvaltningen har emellertid

i sitt utlåtande den 30 december 1944 över fastighetsutredningens förslag

ifrågasatt, att överskottet för marinens delfond skulle nedsättas till

3 224 000 kronor med hänsyn till att den tidigare uppskattningen av överskottet

skett med utgångspunkt från ett alltför högt fastighetsvärde. Departementschefen

har för egen del ansett, att överskottet för marinens delfond

bör kunna i anslutning till marinförvaltningens förslag nedsättas till

3 500 000 kronor. Överskott att tillföras riksstatens driftbudget har således

beräknats till (7 600 000 -f- 3 500 000 + 4 400 000 =) 15 500 000 kronor. Denna

uppskattning av överskottet har, framhåller departementschefen, legat till

grund för den förordade beräkningen av ersättningsanslagen.

De årliga kostnaderna för reparation och underhåll av försvarets byggnader

beräknas för närvarande i princip till viss procent av byggnadernas i

fastighetsfonden redovisade värden. Detta beräkningssätt har visat sig vara

förenat med vissa olägenheter särskilt vid inträffande mera betydande växlingar

i fastighetsvärdets storlek och byggnadskostnadernas nivå. Vid verkställd

utredning hava prövats olika alternativa lösningar av frågan örn ändrade

grunder för underhållskostnadernas beräkning. Därvid har särskilt den

s. k. volymmetoden varit under övervägande, vilken metod bygger på underhållskostnadernas

avvägning i relation till fastighetsbeståndets volym. Utredningen

har emellertid givit vid handen, att, även örn den nu tillämpade

procentuella metoden icke är tillfredsställande, den dock äger företräde framför

övriga inom utredningen prövade beräkningssätt. Vid angivna förhållande

och på i propositionen närmare anförda skäl anser utskottet i likhet med departementschefen,

att ett frångående av den procentuella beräkningsmetoden

åtminstone för närvarande icke bör ske. Det vill förefalla utskottet, som örn

med denna metod med vissa i fråga örn grunderna för dess tillämpning före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93.

9

slagna ändringar åtskilliga nu nied beräkningssättet i fråga förenade olägenheter

kunna elimineras. Yad Kungl. Maj:t med avseende å dessa modifikationer

föreslagit finner utskottet sig böra tillstyrka.

Vid sin granskning av den verkställda beräkningen av den av Kungl.

Maj:t föreslagna staten för försvarets fastighetsfond för nästa budgetår har

utskottet icke funnit något härvidlag vara att erinra. Utskottet tillstyrker

alltså det framlagda statförslaget liksom den föreslagna ändringen av den i

statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen, i vad angår överskottet

av marinens delfond av försvarets fastighetsfond.

Med hänsyn till att inom ett så betydande fastighetsbestånd som det varom

här är fråga årligen måste uppkomma oförutsedda behov av smärre nybyggnads-

och förändringsarbeten av den art, att kostnaderna icke lämpligen

böra bestridas från de för reparation och underhåll av byggnader under

fastighetsfonden beräknade medlen har Kungl. Majit föreslagit, att för ändamålet

anvisas ett särskilt investeringsanslag under varje delfond av fastighetsfonden.

Utskottet tillstyrker förslaget härom och har icke något att erinra

mot de för tillgodoseende av ifrågavarande medelsbehov äskade anslagsbeloppen.

Utskottet förutsätter emellertid i likhet med departementschefen,

att anslagen må tagas i anspråk endast efter beslut av Kungl. Majit i varje

särskilt fall och allenast för ändamål, som icke böra tillgodoses med anlitande

av anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader eller genom särskild

medelsanvisning å kapitalbudgeten.

Under åberopande av det anförda och med förmälan, att utskottet framdeles

under riksdagen avgiver förslag örn upptagande av fastighetsfondens

överskott å riksstatens driftbudget, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 23 februari 1945 förordade ändrade.

grunder för beräkning av utgifter för reparation och

underhåll av försvarets fastigheter;

b) godkänna bilagda förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1945/46 [bilaga)]

c) — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda

inkomstberäkningen i vad angår överskottet av marinens delfond

av försvarets fastighetsfond — i riksstaten för budgetåret

1945/46 upptaga följande inkomsttitel sålunda:

Försvarets fastighetsfond:

b. Marinens delfond ........................ kronor 3 500 000;

d) till Ersättning till försvarets fastighetsfond för budgetåret

1945/46 under fjärde huvudtiteln anvisa följande förslagsanslag,

nämligen under

Arméns delfond................................ kronor 14 689 000

Marinens delfond.............................. * 6184 000

Flygvapnets delfond .......................... » 8 352 000;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

e) till Smärre nybyggnads- och för ändring sarbeten för budgetåret

1945/46 under försvarets fonder, försvarets fastighetsfond,

anvisa följande investeringsanslag, nämligen under

Arméns delfond .................................. kronor 100 000

Marinens delfond ................................ » 60 000]

Flygvapnets delfond.............................. » 40 000.

Stockholm den 24 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

ALGOT TÖENKY1ST.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Sven Larsson,

Bernhard Nilsson, Bäckström, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Carlström,

Gillström och Berling; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i

Stockholm, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö, Staxäng,

Wallentheim, Onsjö, Boman i Kieryd, Petterson i Degerfors och Thäpper.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93.

11

Bilaga.

Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46.

Kronor

Inkomster.

A.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns delfond............................

2. Marinens » ............................

3. Flygvapnets » ............................

14 689 000

6 184 000

8 352 000

29 225 000

B.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och mark- områden :

1. Arméns delfond............................

2. Marinens » ............................

3. Flygvapnets » ............................

1 711 000

500 000

365 000

2 576 000

C.

Diverse inkomster:

1. Arméns delfond............................

2. Marinens » ............................

3. Flygvapnets » ............................

415 000

42 000

10 000

467 000

Summa

32 268 000

Utgifter.

A.

Reparations- och underhållskostnader m. ni.:

1. Arméns delfond............................

2. Marinens » ............................

3. Flygvapnets » ............................

7 340 000

2 556 000

2 186 000

12 082 000

B.

Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméns delfond, förslagsvis................

2. Marinens » , förslagsvis................

3. Flygvapnets » , förslagsvis................

1 250 000

620 000

1 970 000

3 840 000

C.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler

och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis................

2. Marinens » , förslagsvis................

3. Flygvapnets » , förslagsvis ..............

625 000

50 000

171 000

846 000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Arméns delfond............................

2. Marinens » ............................

3. Flygvapnets » ............................

7 600 000

3 500 000

4 400 000

15 500 000

Summa

32 268000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1945146 m. m. s. 1 i texten