Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

1946-06-04 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1946:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

7

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr

189) örn expropriation, m. m.

Genom en den 12 januari 1946 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 33, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t under

åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade förslag

till

l) Lag

angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Härigenom förordnas, dels att överskriften framför 13 § lagen den 12 maj

1917 om expropriation skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels att framför 14 § samma lag skall införas en överskrift av nedan angiven

lydelse, dels ock att 13, 14, 30, 47 a, 50, 58 och 92 §§ nämnda lag1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande angives.

Örn laga domstol i expropriationsmål och förhandling i sådant mål.

13 §.

Expropriationsmål skall upptagas av underrätten i den ort, där fastigheten

är belägen.

Skall expropriation ske från särskilda inom olika underrätters domvärjo

belägna fastigheter, som ej lämpligen kunna för expropriationsersättningens

bestämmande uppskattas annat än såsom en enhet, förordne Konungen, att

för sådan uppskattning frågan om expropriationen skall i sin helhet upptagas

av den av underrätterna Konungen bestämmer.

Om rättens förhandling gäde i tillämpliga delar vad i rättegångsbalken är

stadgat örn huvudförhandling. Uppskjutes förhandlingen, vare ej erforderligt

att särskild kallelse angående målets fortsatta handläggning tillstädes

parterna; örn underrättelse tid parterna i fall, då målet förklarats vilande,

stadgas i 43 §.

Örn expropriationsmåls förberedande handläggning vid domstol.

14 §.

På ansökning av den exproprierande utförde rätten stämning å fastighetens

ägare så ock å andra ersättningsberättigade, örn sådana sakägare av sökanden

1 Senaste lydelse se beträffande 30 § SFS 1918:324 samt beträffande 47 a och 58 §§ 1939: 152.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

uppgivas, och kalle dem att inställa sig vid rätten för målets förberedande

handläggning. Rätten föranstalte ock att, till underrättelse för möjligen befintliga

okända sakägare, kungörelse örn tiden för inställelsen minst fjorton dagar

förut uppläses i kyrkan för den församling, där fastigheten är belägen, samt

införes i allmänna tidningarna och tidning inom orten. Målet varde tillika,

om det ej angår allenast upphävande av särskild rätt, som ej är intecknad

i fastigheten, å nästa inskrivningsdag antecknat i fastighets- eller inteckningsboken.

Avser på grund av förordnande, som i 13 § andra stycket sägs, stämning

i expropriationsmål fastighet utanför rättens domvärjo, åligger rätten att

därom ofördröjligen göra anmälan hos inskrivningsdomaren i den ort, där

fastigheten är belägen, för anteckning enligt vad nyss är sagt.

Vistas känd---den frånvarande.

30 §.

Emot ordföranden eller ledamot i expropriationsnämnd gäde de jäv, som i

rättegångsbalken äro stadgade i fråga om domare; som jäv skall ock räknas,

att han står under någondera partens förmanskap eller är i hans tjänst eller

av honom åtnjuter lön eller underhåll.

Har expropriationsmålet---är part.

47 a §.

Mot rättens slutliga utslag i fråga, som avses i 46 eller 47 §, skall talan

föras i samma ordning, som är föreskriven för talan mot dom i tvistemål.

Så snart utslag i målet vunnit laga kraft, skall genom rättens försorg till

den som för fastighetsregistret översändas det ena exemplaret av karta och

beskrivning, som enligt 16 § andra stycket må hava ingivits i målet, jämte

sådant utdrag av handlingarna i målet och rättens utslag, att därav framgår

vilket område som avses med expropriationen. Å kartan skall tecknas

bevis, att den legat till grund för expropriationen.

50 §.

Försummas vad--— expropriationsrätten förverkad.

Visar fastighetens ägare vid rätten att förverkande ägt rum, äge vad i 14 §

stadgas örn anteckning i fastighets- eller inteckningsboken motsvarande tilllämpning.

Sker sådan anteckning inom nittio dagar från förverkandet, skall

inskrivningsdomaren genast hos Konungens befallningshavande göra anmälan

om anteckningen.

Varda de---nämnda handlingar.

58 §.

Då expropriation, vilken ej avsett allenast upphävande av särskild rätt

som ej är intecknad i fastigheten, blivit fullbordad, åligger det Konungens

befallningshavande att därom ofördröjligen göra anmälan hos inskrivnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

9

domaren; och skall anteckning om att fastighet exproprierats eller om särskild

rätt, som genom expropriationen förvärvats, å nästa inskrivningsdag

göras i fastighets- eller inteckningsboken.

Utfaller då —--insända fördelningslängden.

Exproprieras del — — — för fastighetsregisret.

92 §.

Påstår vid rätten ägaren av annan fastighet än i 90 § avses, att fastigheten

lider synnerligt men och fördenskull, jämlikt 12 § första stycket, bör

lösas, men bestrides sådant av motparten, varde, om annat ej avtalas, expropriationsnämnd

ej tillsatt, innan denna tvist blivit av rätten avgjord genom

lagakraftägande utslag. Mot rättens utslag i fråga som nu är sagd må särskild

talan föras i samma ordning, som är föreskriven för talan mot dom i

tvistemål.

Vad i---ej tillämpning.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga

delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

2) Lag

angående ändrad lydelse av 4 oell 5 §§ lagen den 28 juni 1918 (nr 52(5)

omj rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten till kuskebo

vsförbrukning.

Härigenom förordnas, att 4 och 5 §§ lagen den 28 juni 1918 om rätt att

över annans mark framdraga ledning för vatten till liusbehovsförbrukning

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4 §•

Finnes syn å stället nödig, åge rätten under förberedelsen uppdraga åt

två för uppdraget lämpliga män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller

mot domare, att förrätta sådan syn å tid, som av rätten bestämmes, och att

på grund av vad vid synen iakttagits avgiva utlåtande, huruvida ledningens

framdragande över svarandens mark må anses behövligt samt i sådant fall

varest och huru ledningen bör göras så ock med vilket belopp ersättning för

intrång genom ledningen bör utgå; och varde emellertid målet hos rätten

vilande. Är fråga örn faslighet på landet, varde uppdrag, som nu nämnts,

företrädesvis lämnat åt dem, som äro ledamöter i nämnden.

Synemännens utlåtande skall skriftligen avfattas och före synens avslutande

för närvarande parter uppläsas; och varde därvid tillkännagivet vad

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

den med utlåtandet missnöjde enligt 5 § har att iakttaga. Utlåtandet skall

av synemännen ofördröjligen insändas till rätten.

För syneförrättning---av käranden.

5 §•

Är part missnöjd med synemännens utlåtande, åge han inom trettio dagar,

sedan utlåtandet meddelades, till rätten inkomma med påminnelser. Hava

påminnelser ej inom nämnda tid inkommit, skall utlåtandet genom rättens

dom fastställas; sådan dom må meddelas under förberedelsen. Parts utevaro

utgöre ej hinder för målets handläggning och avgörande.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga

delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

3) Lag

angående ändring i lagen den 20 juni 1924 (nr 384) om återköpsrätt

till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 6—8 och 14 §§ lagen den 20 juni 1924 om återköpsrätt

till fast egendom skola erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande

angives.

6 §■

Den, som vill göra gällande återköpsrätt, har att instämma fastighetens

ägare till underrätten i den ort, där fastigheten är belägen. Stämmes den

ägare, som sist sökt lagfart, eller någon hans efterträdare i äganderätten,

vare dock ej erforderligt att stämma ny ägare, å vilken fastigheten före

stämningens delgivning överlåtits, så framt ej den, som blivit stämd, vid

rätten tillkännagiver, att fastigheten frångått honom, eller detta eljest varder

för rätten kunnigt. Kommer nye ägaren, utan att vara stämd, tillstädes

såsom part i målet, gäde ock den ågångna stämningen.

Är ägaren---lag stadgat.

Vid rätten---rörande fastigheten.

7 §•

Är ny ägare, som i 6 § omförmäles, ej stämd, och kommer han ej ändock

i målet in; vare, där återköp sker, så ansett som överginge genom återköpet

fastigheten från den, som blivit stämd, och vike den förstnämndes fång

för återköparens. I fall, varom nu sagts, njute den, som får vika, skadestånd

av den, som var stämd, där denne svarat i målet utan att giva tillkänna,

att fastigheten frångått honom, överlåtelse av fastigheten, som äger

rum efter stämningens delgivning, vare, där återköp kommer till stånd,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

11

ogiltig; och åge den, till vilken överlåtelsen skedde, så framt han var i god

tro, genast häva avtalet och njuta skadestånd, dock att avtalet ej må hävas,

sedan det visat sig, att målet ej leder till återköp.

Varder efter---i utsökningslagen.

Återköparen må---utredning erforderligt.

8 §•

Rätten give så snart ske kan och i varje fall före tillsättande av återköpsnämnd,

varom nedan sägs, särskilt utslag i frågan, huruvida återköp må

äga rum. Tillstädjes genom utslaget återköp, må, där ej rätten samma dag

skiljer sig från målet, över utslaget föras särskild talan; sker det ej, stånde

utslaget fast. Fullföljes talan, vile under tiden målet.

Parts utevaro utgöre i mål om återköpsrätt ej hinder för målets handläggning

och avgörande.

Särskild talan mot utslag, varigenom rätten utlåtit sig i frågan, huruvida

återköp må äga rum, skall förås i samma ordning, som är föreskriven

för talan mot dom i tvistemål.

14 §.

Rätten fastställe i sitt utslag löseskillingen och den ränta, som därå skall

utgå; meddele ock erforderliga bestämmelser angående fastighetens tillträde

och löseskillingens erläggande. Såvitt ej annat med laga verkan avtalats, utsätte

rätten därvid viss fardag efter det utslaget vunnit laga kraft, å vilken

återköparen skall tillträda fastigheten och löseskillingen senast skall nedsättas

hos Konungens befallningshavande. Talan mot utslaget skall föras i

samma ordning, som är föreskriven för talan mot dom i tvistemål.

Fullföljes ej---i 7 § andra stycket sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga

delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

4) Lag

örn ändrad lydelse av 31 § stadsplan dagen den 29 maj 1931 (nr 142).

Härigenom förordnas, att 31 § stadsplanen gen den 29 maj 1931 skall erhålla

följande ändrade lydelse.

31 §.

Uppkommer i mål angående inlösen av mark tvist örn rätt eller plikt att

lösa och erfordras ej för prövning av tvisten, att uppskattning sker av inar
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

ken, meddele rätten särskilt utslag i tvisten, innan nämnd sättes. Emot utslaget

må talan föras särskilt i samma ordning, som är föreskriven för talan

mot dom i tvistemål, och vile emellertid målet i övrigt. Avslås yrkandet om

inlösen, gäde i fråga om rättegångskostnad vad därom i allmänhet är stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga

delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

5) Lag

angående ändring i lagen den 18 juni 1925 (nr 221) om bulvanförhållande

i fråga om fast egendom.

Härigenom förordnas, att 10 § lagen den 18 juni 1925 om bulvanförhållande

i fråga om fast egendom skall upphöra att gälla samt att 11 och 13 §§

samma lag skola erhålla följande ändrade lydelse.

11 §.

Har domstolen utlåtit sig angående sådant förbud, varom i 3 § sägs, gäde

örn klagan över domstolens beslut vad i rättegångsbalken är stadgat örn

handräckning.

13 §.

Då talan väckts örn upplösning av bulvanförhållande, skall å nästa inskrivningsdag

anteckning därom ske i fastighets- eder inteckningsboken.

Har domstol meddelat förordnande enligt 1 §, åligger det domstolen att

inom fjorton dagar tillställa överexekutor utskrift av domstolens dom.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga

delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

6) Lag

angående ändrad lydelse av 4, 7 oell 8 §§ lagen den 7 juni 1934 (nr 239)

örn bulvanförhållande i fråga örn aktier i vissa bolag.

Härigenom förordnas, att 4, 7 och 8 §§ lagen den 7 juni 1934 om bulvanförhållande

i fråga om aktier i vissa bolag skola erhålla ändrad lydelse på

sätt i det följande angives.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

13

4 §.

Under rättegången mot bulvanen må domstolen, när skäl därtill äro, förordna,

att de aktier bulvanförhållandet avser skola beläggas med kvarstad,

därest de anträffas hos bulvanen eller någon som av bulvanen erhållit dem

såsom pant eller som innehar dem för bulvanens eller panthavarens räkning.

Åklagaren må ock hos överexekutor begära förordnande om kvarstad, som

nyss sagts.

Förordnas örn---vunnit laga kraft.

Kvarstad varom---därom förordnat.

7 §■

Mål som avses i denna lag instämmes till den rätt, där bulvanen skall svara

i tvistemål i allmänhet.

Ändå att talan om ansvar föres, gäde om skyldighet för part eller annan

att förete skriftlig handling eller föremål vad beträffande tvistemål är stadgat.

8 §•

Innan förordnande meddelas enligt 2 §, skall tillfälle beredas den för vilken

bulvanförhållandet ingåtts att yttra sig i målet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga

delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

7) Lag

örn upphävande av 13 § lagen den 27 juni 1927 (nr 287) angående

uppsikt å vissa jordbruk.

Härigenom förordnas, att 13 § lagen den 27 juni 1927 angående uppsikt å

vissa jordbruk skall upphöra att gälla.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga

delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

8) Lag

örn ändrad lydelse av lil och 31 §§ skogsvårdslagen den 15 juni 1923

(nr 212).

Härigenom förordnas, att 16 och 31 §§ skogsvårdslagen den 15 juni 1923

skola erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande angives.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

16 §.

Har åtgärd---räkningar styrkes.

Vill den, av vilken kostnad sålunda utsökts, emot det till betalning fastställda

beloppet anställa klander eller eljest söka återvinning, stämme in talan

därom till domstol sist inom en månad från det uttagning av beloppet ägt rum

eller, därförutan, betalning skett med förbehåll om rätt för gäldenären att

söka återvinning.

31 §.

över överexekutors åtgärd i anledning av framställning, varom i 16 § sägs,

må ej klagan föras.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga

delar vad i lagen örn införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

9) Lag

angående ändrad lydelse av 21 och 29 §§ lagen den 10 juni 1932 (nr 180)

om vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

med flera områden.

Härigenom förordnas, att 21 och 29 §§ lagen den 10 juni 1932 om vård

av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med

flera områden skola erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande angives.

21 §.

Har åtgärd---räkningar styrkes.

Vill den, av vilken kostnad sålunda utsökts, emot det till betalning fastställda

beloppet anställa klander eller eljest söka återvinning, stämme in talan

därom till domstol sist inom en månad från det uttagning av beloppet ägt

rum eller, därförutan, betalning skett med förbehåll om rätt för gäldenären

att söka återvinning.

29 §.

över överexekutors åtgärd i anledning av framställning, varom i 21 § sägs,

må ej klagan föras.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäfle i tillämpliga

delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

15

10) Lag

angående ändring i lagen den 2 juni 1933 (nr 269) om ägofred.

Härigenom förordnas, att 31, 33, 36, 37, 49, 51, 53 och 58 §§ lagen den

2 juni 1933 om ägofred skola erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande angles.

31 §.

Är sakägare missnöjd med förrättning, skall han vid talans förlust inom

två månader efter förrättningens avslutande vid domstol väcka talan mot

samtliga övriga sakägare.

Äro sakägarna å någon sida flera än tio, skall i avseende å delgivning med

dem vad i rättegångsbalken stadgas om delgivning med byalag äga motsvarande

tillämpning.

33 §.

När i mål, som i 31 § avses, stämning är utfärdad, infordre rätten genast

från förrättningsmannen förrättningsprotokollet och övriga förrättningen rörande

handlingar. Förrättningsmannen vare pliktig, där rätten så prövar nödigt,

att inställa sig vid rätten för att höras i målet. Gottgörelse åt förrättningsmannen

för sådan inställelse skall förskjutas av den part, som klandrat

förrättningen; och pröve rätten i slutliga utslaget, huruvida kostnad, som

någon sålunda förpliktats att förskjuta, skall helt eller delvis gottgöras honom

av annan part.

Sedan målet blivit genom laga kraft ägande utslag avgjort, skall förrättningsakten

översändas, om målet återförvisats till förrättningsmannen, till

denne men eljest till lantmäterikontoret i det län, varest förrättningsmannen

förordnats, för att där förvaras. Utskrift av utslag i målet skall, ändå att utslaget

icke vunnit laga kraft, översändas till nämnda lantmäterikontor samt,

örn målet angår betesreglering, vederbörande skogsvårdsmyndighet ävensom

till förrättningsmannen och den, som enligt 30 § första stycket har att förvara

avskrift av förrättningshandlingarna. Återförvisas målet till förrättningsmannen,

vare han skyldig att därom omedelbart underrätta sådan i 23 § tredje

stycket omförmäld myndighet, till vilken utskrift av utslaget icke enligt vad

nu är sagt skall översändas.

Föres ej---skall förvaras.

Huru förrättningsman---förordnar Konungen.

36 §.

Har i annan ordning än vid syneförrättning upprättats skriftlig och av

vittnen styrkt förening rörande stängselskyldighet eller betesreglering, åge

envar, som deltagit i föreningen, hos den eller de allmänna underrätter, inom

vilkas domvärjo de fastigheter, föreningen angår, äro belägna, uppvisa föreningen,

i stad med rådstuvurätt å allmän rättegångsdag och eljest å allmänt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

ting. överensstämmer föreningen med de i denna lag stadgade grunder, och

hava, där föreningen avser upplåtelse av betesmark, i föreningen tydligt angivits

den upplåtna markens läge och gränser, den eller de fastigheter, för

vilka den upplåtits, sätt och lid för markens inhägnande och anordnande

för betesbruk samt huruvida ersättning skall utgå och i så fall med vilket

belopp ersättningen skall i den ordning 16 § föreskriver gäldas, läte rätten

intaga föreningen i rättens protokoll. Sedan vare föreningen gällande mot

framtida ägare eller innehavare av fastigheterna så ock, där intagande i rättens

protokoll ägt rum vid rådstuvurätt inom en månad och vid häradsrätt

sist vid det allmänna ting, som infallit näst efter två månander sedan föreningen

ingicks, mot den, som efter upprättandet men före föreningens intagande

i rättens protokoll blivit ägare eller innehavare. Förening, som slutits

för boställe eller kronan eller allmän inrättning tillhörig, på viss tid upplåten

fastighet, havé dock ej verkan mot senare innehavare, med mindre föreningen

blivit av vederbörande myndighet godkänd.

Sedan förening enligt första stycket intagits i rättens protokoll, skall utdrag

av protokollet i ärendet genom rättens försorg översändas till länets

lantmäterikontor så ock, där föreningen angår betesreglering, till vederbörande

skogsvårdsmyndighet.

37 §.

Träffas förening, att stängsel ej skall hållas mellan angränsande ägor, oaktat

stängsel enligt denna lag kunnat äskas, eller att stängsel skall vara av

viss annan beskaffenhet än den, som enligt 5 § eller med stöd därav meddelad

föreskrift är för orten gällande, eller att stängsel skall helt eller delvis

sättas annorstädes än i 4 § är föreskrivet; är föreningen upprättad på

sätt i 36 § sägs och har i förekommande fall däri tydligt angivits den sträckning,

vari stängslet skall framgå, skall om sådan förenings uppvisande och

intagande i rättens protokoll och örn verkan av föreningen så ock om översändande

av utdrag av protokollet, sedan föreningen däri intagits, vad i

36 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.

I förening---föreningens upprättande.

Förening, som i denna paragraf avses, äger ej giltighet utöver tio år sedan

den blivit intagen i rättens protokoll.

49 §.

Avser försummelsen underhåll av stängsel och bättrar den försumlige ej

ofördröjligen efter tillsägelse, må den, mot vilken stängselskyldigheten gäller

och som kan av försummelsen lida men, hålla syn genom två för uppdraget

lämpliga män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare; av synemännen

skall den ene vara nämndeman, ägodelningsnämndeman eller god

man vid lantmäteri- eller mätningsförrättningar. Har den försumlige i god

tid kallats till synen och varder bristen vid synen vitsordad, förelägge honom

synemännen viss tid, ej kortare än fem dagar, inom vilken han skall hava

botat bristen, vid äventyr att denna eljest må avhjälpas av den, som påkallat

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

17

synen. Denne läte efter utgången av sagda tid, till utrönande av huruvida vid

synen befunna brister blivit avhjälpta, anställa efterbesiktning i samma ordning

som örn syn stadgats; dock vare efterbesiktning icke av nöden, därest den

försumlige avlämnat skriftligt erkännande, att åtgärd för bristens avhjälpande

ej vidtagits. Därefter njute den, som fordrar rättelse, utmätning hos den

försumlige ej mindre för kostnaden för synen och för efterbesiktning, där sådan

erfordrats, än även för det belopp, vartill det eftersatta arbetet av synemännen

uppskattats, samt vare pliktig att därefter ofördröjligen ombesörja

arbetets utförande. Nöjes ej den andre däråt, instämme sitt klander till domstol

inom en månad efter utmätningen eller vare sin talan kvitt.

Den som---hava kostat.

Vad här — — — denna lag.

51 §.

Den, vars ägor lidit skada av annans hemdjur, läte skadan genast synas

och värderas av två för uppdraget lämpliga män, mot vilka ej förekommer

jäv som gäller mot domare.

53 §.

Ägare till intaget hemdjur havé ej, utom i de i 54 § angivna fall, rätt att

återfå djuret, förrän han antingen i lösen därför utgiver det värde, vartill

skadan beräknats enligt 51 §, så ock kungörelsekostnad samt det belopp, vartill

kostnaden för djurets underhåll och vård blivit av två för uppdraget lämpliga

män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare, uppskattat,

med avdrag för den nytta intagaren under tiden haft av djuret, eller ock för

sådan lösen ställer full pant eller borgen. Nöjes ej djurets ägare åt värdering

eller uppskattning, som nu sagts, eller vill han av annat skäl återvinna vad

han utgivit i lösen, instämme saken till domstol inom en månad efter det djuret

utlöstes.

58 §.

Uppkommer tvist, huruvida den, som intagit hemdjur, funnit det å sin

mark, och kan ej detta anses styrkt, gälde ersättning till djurets ägare för

den skada, som denne genom intagningen tillskyndats.

Enahanda ersättningsskyldighet — — — hans ägor.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gäde i tillämpliga

delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 1 avd. Nr 3S—40.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

il) Lag

angående ändring i lagen den 13 juni 1921 (nr 299) örn förvaltning av

bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter.

Härigenom förordnas, att 8—10 samt 13 och 14 §§ lagen den 13 juni

1921 om förvaltning av bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda

ägor och rättigheter1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt i det följande

angives.

8 §.

Menar delägare, att beslut, som i ärende, varom i denna lag sägs, vid

sammanträde av delägarna fattats, länder honom till märkligt förfång eller

att det icke i laga ordning tillkommit eller att det står i strid med allmän

lag eller författning eller annorledes överskrider deras befogenhet, som beslutet

fattat, åge han inom trettio dagar från den dag beslutsprotokollet blivit

tillgängligt efter ty i 4 § 5 mom. sägs vid rätten väcka talan mot samtliga

övriga delägare. Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet

förlorad.

9 §•

Delägares beslut---rätten fastställt.

Har ansökan gjorts om förordnande för särskild person att föranstalta

örn sammanträde med delägarna, skall på begäran av någon av dessa rätten,

där omständigheterna ej till annat föranleda, omedelbart meddela förbud

för delägarna att å ägan verkställa avverkning så ock, där skäl därtill

äro, meddela dem förbud att å ägan taga ler, torv, grus eller dybkt. Meddelat

förbud skall äga giltighet intill dess beslut enligt 5, 6 eller 7 § om ägans

användning eller avhändande kommit till stånd och trätt i tillämpning eller

ock frågan örn ägans tillgodogörande på sätt nu är sagt förfallit. Har förbud

meddelats innan ansökan företagits till avgörande, pröve rätten vid avgörandet,

huruvida förbudet skall bestå. Om verkställande av förbud gälle i tilllämpliga

delar vad i utsökningslagen om skingringsförbud sägs; vad där är

föreskrivet örn pant eller borgen skall dock ej äga tillämpning.

10 §.

Ansökan örn ägas ställande under förvaltning av god man göres hos rätten.

I anledning av sådan ansökan skall, där ej med hänsyn till ägans beskaffenhet

eller omständigheterna i övrigt åtgärden finnes vara överflödig

eller olämplig, förordnande av rätten meddelas för delägare eller annan att

såsom god man omhändertaga ägans förvaltning.

1 Senaste lydelse se beträffande 9 § SFS 1924: 338 samt beträffande 10 och 14 §§ 1924: 26.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

19

Förordnande, som---förordnandet upphört.

Där någon---skogsvård därå.

Sådana föreskrifter---vederbörande skogstjänsteman.

Har ansökan---ansökningen meddelas.

13 §.

Ej må---därtill samtyckt.

Vill den, som är till god man förordnad, befattningen frånträda och gitter

han visa skälig orsak,

eller ansöker delägare, att god man entledigas, och prövas skäl därtill

vara,

eller varda delägarna ense att själva omhändertaga förvaltningen av samfälligheten

och göra de därom anmälan,

eller beslutes i den ordning, som i denna lag sägs, om förfogande över

samfälligheten på sådant sätt, att förvaltning av god man ej vidare erfordras,

eller varder upplyst, att samfälligheten blivit för gemensam räkning försåld

eller att gemenskapen annorledes upphört,

varde gode mannen av rätten entledigad.

14 §.

Äro i mål eller ärende, som anhängiggjörts vid rätten, å någon sida flera

delägare än tio, skall i avseende å delgivning med dem vad i rättegångsbalken

stadgas om delgivning med byalag äga motsvarande tillämpning.

Mot beslut, varigenom rätten under ärendes behandling utlåtit sig angående

förbud, som avses i 9 eller 10 §, skall talan föras särskilt. Mot hovrättens

beslut i fråga, som nu nämnts, må talan ej föras.

Beslut, som av rätten meddelas enligt 5, 6, 7, 9, 10 eller 13 §, träder utan

hinder av förd klagan genast i verkställighet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gälle i tillämpliga

delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Till grund för de genom propositionen framlagda lagförslagen, vilka äro

föranledda av nya rättegångsbalken, ligga av processlagberedningen i betänkande

den 17 mars 1944 (SOU 1944: 9 och 10) framlagda lagförslag i samma

ämnen. Lagrådet har den 19 juni 1945 avgivit utlåtande över sistnämnda

lagförslag. De erinringar som vid lagrådsgranskningen framställts mot olika

bestämmelser i de remitterade förslagen lia i allt väsentligt beaktats i propo
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första lagutskottets utlåtande nr 39.

Utskottet.

sitionen. Beträffande motiveringen till lagförslagen hänvisas till förenämnda

betänkande och propositionen.

Utskottet har vid sin granskning av de genom propositionen framlagda

lagförslagen icke funnit anledning till erinran mot desamma och får alltså

hemställa,

att förevarande proposition, nr 33, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 juni 1946.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Schlyter, Bergquist, Karl Emil Johanson, Westman,

Ahlkvist, Löthner, Olofsson och William Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist, Hedlund i Östersund, Werner, Lindberg,

Ljungberg, Landgren, Bylander och Andersson i Mölndal.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 s. 15 i texten