Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden för budgetåret 191+6/1+7 m. m.

1946-03-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1946:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden för budgetåret 191+6/1+7 m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1946 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa

anslag ur kyrkofonden för budgetåret 191+6/1+7 m. m.

Genom en den 25 januari 1946 dagteeknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 30, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag föreslagit riksdagen att

1. medgiva att för anlitande av biträde vid handläggning av boställsärenden

och vad därmed äger samband må för budgetåret 1946/47 i enlighet med

Kungl. Majits beprövande ur kyrkofonden utgå högst 7 000 kronor;

2. godkänna av föredraganden för budgetåret 1946/47 förordade grunder

för anslag ur kyrkofonden, till avlöning av pastorerna i de svenska församlingarna

i Köpenhamn, Berlin, Paris, Helsingfors, Oslo och London;

3. godkänna av föredraganden förordade jämkningar av grunderna för militärpastorernas

avlönande ur kyrkofonden.

1. Anslag ur kyrkofonden för anlitande av biträde vid handläggning

av boställsärenden och vad därmed äger samband.

Jämlikt stadgande i 6 § kyrkofondslagen skall ur kyrkofonden gäldas

bland annat anslag, som Kungl. Majit och riksdagen finna skäligt ställa

till vederbörande statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid

handläggning av boställsärenden och vad därmed äger samband. Under en

följd av år ha inom ecklesiastikdepartementet särskilda experter varit sysselsatta

med sådana arbetsuppgifter. På förslag av Kungl. Majit har riksdagen

medgivit, att anslag ur kyrkofonden för ifrågavarande ändamål finge för vart

och ett av nedannämnda budgetår utgå med högst de belopp, som angivas

i följande sammanställning, vilken även utvisar medelsåtgången i avrundade

tal enligt av statskontoret under hand lämnade uppgifter:

Budgetår Anslag Medelsåtgång

kronor kronor

1942/43 .................. 12 000 11 400

1943/44 .................. 7 000 5 200

1944/45 .................. 7 000 6 000

1945/46 .................. 7 000

Bihang till riksdagens protokoll 19l>6. 9 sami. 1 avd. Nr 7.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

I propositionen framhålles, att minskningen av anslaget från och med budgetåret

1943/44 beror på att en av de ifrågavarande experterna erhållit en

för ändamålet nyinrättad tjänst i ecklesiastikdepartementet, och uttalas, att för

nästa budgetår torde böra beräknas oförändrat medelsbehov, högst 7 000 kronor

för nu ifrågavarande ändamål.

2. Anslag ur kyrkofonden till avlöning av pastorer vid svenska

församlingar i utlandet.

I proposition (nr 188) till 1945 års riksdag framlade Kungl.Majit förslag

angående grunderna för utgående under budgetåret 1945/46 av anslag ur

kyrkofonden till avlöning av pastorerna i de svenska församlingarna i Köpenhamn,

Berlin, Paris, Helsingfors, Oslo och London.

I skrivelse den 26 maj 1945 (nr 299) anmälde därefter riksdagen, att riksdagen

bifallit vad Kungl. Majit sålunda föreslagit.

I anledning av riksdagens beslut meddelade Kungl. Majit den 29 juni

1945 bestämmelser i ämnet. Enligt dessa bestämmelser utgår till pastorn vid

en var av följande svenska församlingar i utlandet, nämligen svenska Gustafsförsamlingen

i Köpenhamn, svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, svenska

Sofiaförsamlingen i Paris, svenska Olaus Petriförsamlingen i Helsingfors

och svenska Margaretaförsamlingen i Oslo, ur kyrkofonden under budgetåret

1945/46 avlöning på sätt i det följande angives. En var av dessa pastorer

erhåller dels i grundavlöning med provisorisk förhöjning 8 100 kronor,

dels procentuellt dyrtidstillägg och kristillägg därå enligt de grunder för åtnjutande

av sådana tillägg, som för motsvarande tid gälla för kyrkoherde i

territoriell hemlandsförsamling, dels ock ett tillfälligt utlandstillägg. Utlandstillägget

utgår i form av grundbelopp och barnbidrag. Grundbeloppet

utgör 2 600 kronor för pastorn i Berlin, 2 000 kronor för pastorn i Paris

och 1 600 kronor för en var av pastorerna i Köpenhamn, Helsingfors och

Oslo. Barnbidrag utgår till varje befattningshavare, som på grund av försörjningsplikt

underhåller barn under 19 års ålder, med 750 kronor för ett

och 500 kronor för varje ytterligare barn under 10 års ålder samt med 2 000

kronor för varje barn, som fyllt 10 år. Därest befattningshavaren jämte sin

här angivna prästerliga avlöning uppbär arvode eller annan fast ersättning

för särskilt uppdrag vid sidan av pastorstjänsten, minskas dock utlandstill1

äggets grundbelopp för tid, varunder dylikt arvode utgår. Barnbidraget bestämmes

kvartalsvis efter barnets ålder vid kvartalets början. Pastor, som

kommer i åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner, får icke mottaga

särskild ersättning för honom på grund av tjänsten åliggande förrättningar,

vare sig förrättningen avser i utlandsförsamlingen inskrivna medlemmar eller

andra till därvarande svenska koloni hörande personer eller resande eller

eljest på orten tillfälligt vistande landsmän.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

Enligt ifrågavarande av Kungl. Majit meddelade bestämmelser äger vidare

pastorn vid Ulrika Eleonora svenska församling i London, som i övrigt

icke åtnjuter avlöning ur kyrkofonden, under viss förutsättning uppbära

tillfälligt utlandstillägg efter samma grunder som de nyss nämnda utlandspastorerna,

därvid grundbeloppet skall utgöra 2 000 kronor.

Sedan Kungl. Majit anbefallt domkapitlet i Uppsala att inkomma med erforderlig

redogörelse för de ekonomiska förhållanden på utlandspastorernas

stationeringsorter, som kunde vara av betydelse för avvägningen av utlandspastorernas

avlöningsförmåner under tiden närmast efter budgetåret 1945/46,

har domkapitlet den 28 september 1945 inkommit med utredning. En redogörelse

för denna finnes intagen i propositionen.

I propositionen uttalas att de för innevarande budgetår meddelade bestämmelserna

om anslag ur kyrkofonden till avlöning av pastorerna vid de svenska

församlingarna i Köpenhamn, Berlin, Paris, Helsingfors, Oslo och London

torde böra erhålla fortsatt giltighet även för nästa budgetår.

3. Jämkning av grunderna för militärpastorernas avlönande.

I propositionen 1939 L: 139 föreslogs bland annat, att för den religiösa

verksamheten i fredstid inom försvarsväsendet skulle vid flertalet då befintliga

truppförband och vid vissa angivna militära skolor anställas en präst

tillhörande svenska kyrkan (militär-, respektive marinpastor). Förslaget bifölls

av riksdagen (skrivelse 1939 L: 4, punkten 174). Sedermera föreslogs genom

propositionen 1942: 144, att på kyrkofonden skulle överföras utgifterna för

ifrågavarande prästers avlöning. Sedan riksdagen i skrivelse, nr 193, tillkännagivit,

att den antagit berörda förslag, utfärdades den 15 maj 1942 lag i

ämnet, innefattande visst tillägg till bestämmelserna i 6 § lagen om kyrkofond

(sv. förf. sami. nr 236.) Därigenom stadgades, att från och med den 1

juli 1942 skall för avlönande av de i fredsorganisationen vid försvarsväsendet

anställda prästerna utgå anslag ur kyrkofonden i enlighet med vad Kungl.

Majit efter av riksdagen godkända grunder bestämmer.

I propositionen 1943: 216 förordades sedermera, att räckvidden av Kungl.

Majits befogenhet jämlikt det år 1942 införda stadgandet i 6 § kyrkofondslagen

skulle preciseras på sådant sätt, att i fråga örn anställande och avlönande

på kyrkofondens bekostnad av militär- eller marinpastor, ingående

i 1939 års organisation av den andliga vården vid försvarsväsendet under

fredsförhållanden, det skulle tillkomma Kungl. Majit att — utan särskild

hänvändelse till riksdagen — för varje ifrågakommande fall besluta, såframt

fråga vore om förband eller utbildningsanstalt, som enligt av riksdagen godkänd

plan för krigsmaktens indelning i fred skulle ingå i någon av krigsmaktens

försvarsgrenar. Härvid förutsattes dock, att dylik militär- eller

marinpastorsbefattning icke skulle inrättas vid förband eller utbildningsan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

stalt i Boden eller Karlsborg eller tillhörande Stockholms och Karlskrona örlogsstationer

samt att, där fråga vore örn utbildningsanstalt, särskild sådan

befattning skulle inrättas endast vid anstalt, vid vilken utbildning påginge

mera stadigvarande och under längre tid.

I sistnämnda proposition föreslogs vidare beträffande arvodena åt ifrågavarande

militär- och marinpastorer, att det skulle få ankomma på Kungl.

Majit att för varje särskild befattningshavare — med hänsyn tagen till vederbörande

förbands eller utbildningsanstalts storlek och omständigheterna

i övrigt — bestämma arvodets belopp, dock att detta finge högst uppgå vid

regemente till 600 kronor, vid kår och flygflottilj (flygbaskår) till 400 kronor

samt vid fristående mindre enhet (kompani, detachement och liknande) till

200 kronor, allt för år. Utbildningsanstalt och särskilt förband ur flottan

borde härvid få hänföras till den arvodesgrupp, som befunnes närmast motsvara

dess allmänna beskaffenhet. För marinpastorn vid kustflottan borde

arvodet liksom dittills utgå med 300 kronor för månad samt för pastor på

flottans långresefartyg, där sådan förordnades, högst 2 000 kronor för den

tid, han under ett år medföljde fartyget på expedition. Militär- och marinpastor

i vissa fall tillkommande reseersättning och kosthåll borde icke bestridas

ur kyrkofonden utan såsom dittills utgå från vederbörligt anslag å

riksstatens fjärde huvudtitel.

Riksdagen (skrivelse 1943: 394) lämnade vad sålunda föreslagits utan erinran.

Jämlikt av Kungl. Majit givna bestämmelser utgår, såvitt nu är i fråga,

arvode till militärpastor vid regemente inom armén, med undantag av Värmlands

regemente, med 600 kronor för år, till militärpastor vid kår, med undantag

av luftvärnskar, med 400 kronor för år samt till militärpastor vid

självständigt kompani, vid infanteriskjutskolan och vid beredskapsdivision

ur luftvärnsartilleriet med 200 kronor för år.

I skrivelse den 17 november 1944 har försvarsväsendets personalvårdsnämnd

— under erinran att beredskapsdivisionerna ur luftvärnsartilleriet

utgått ur organisationen och självständiga luftvärnskårer organiserats att ingå

även i fredsorganisationen — hemställt, att årsarvodet för militärpastor

vid luft värnskår, vid självständigt kompani och vid infanteriskjutskolan

måtte få utgå med 400 kronor samt att årsarvodet för militärpastor vid

Värmlands regemente och vid trängkår måtte få utgå med 600 kronor.

En redogörelse för personalvårdsnämndens skrivelse jämte de däröver av

försvarets civilförvaltning och statskontoret avgivna yttranden finnes intagen

i propositionen.

I propositionen anför föredraganden, statsrådet Quensel, bland annat följande:
»Såsom

av den lämnade redogörelsen framgått ankommer det jämlikt 1943

års riksdags beslut på Kungl. Majit att beträffande arvodena åt här ifråga
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

varande militärpastorer för varje särskild befattningshavare — med hänsyn

tagen till vederbörande förbands eller utbildningsanstalts storlek och omständigheterna

i övrigt — bestämma arvodets belopp, dock att detta må

högst uppgå vid regemente till 600 kronor, vid kår och flygflottilj (flygbaskår)

till 400 kronor samt vid fristående mindre enhet (kompani, detachement

och liknande) till 200 kronor, allt för år. Ett genomförande av personalvårdsnämndens

förevarande förslag, i vad detsamma avser höjning av arvodena

åt militärpastorerna vid trängkår och självständigt kompani, förutsätter

viss jämkning av de av 1943 års riksdag godkända grunderna för militärpastorernas

avlönande. Däremot synes riksdagens medverkan icke vara

erforderlig i fråga örn nämndens förslag i övrigt. Då jag finner bärande skäl

ha anförts till stöd för förslaget örn en höjning av arvodena åt militärpastorerna

vid trängkår och självständigt kompani, vill jag — med beaktande

särskilt av svårigheten att finna lämpliga innehavare av de lägst avlönade

tjänsterna. — förorda en sådan jämkning av nyssnämnda grunder, att arvodets

belopp må uppgå vid trängkår till högst 600 kronor för år och vid

fristående mindre enhet till högst 400 kronor för år.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 30, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 mars 1946.

På första lagutskottets vägnar:

Utskottet.

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Schlyter, Bergquist, Ahlkvist, Kriigel, Löthner, William

Ohlsson och Arrhén samt fru Svenson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist, Hedlund i Östersund, Olsson i Mellerud och

Lindberg, fru Gustafson samt herrar Gustafsson i Lekåsa, Rylander och Sveningsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1946 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

480813

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:66 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden för budgetåret 1946/47 m. m. a1 i texten