Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kunyl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring av lagen den 20 december 1940

1946-03-07 · 23 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1946:13, Utlåtande i anledning av Kunyl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring av lagen den 20 december 1940

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1946 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kunyl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändring av lagen den 20 december 1940

(nr 1044) örn vissa av landsting eller kommun drivna

sjukhus, m. m.

Genom en den 18 januari 1946 dagtecknad proposition, nr 36, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag angående ändring av lagen den 20 december 1940 (nr 1044) örn

vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus; samt

2) lag om ändrad lydelse av 18 § epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443)

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen

framlagda lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lärn

nas här nedan, hänvisa till propositionen.

Epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443; ändr. nr 156/1924, 299/1937,

562/1938, 114/1939, 485/1940, 1049/1940, 422/1944) innehåller bl. a. följande

bestämmelser.

För ordnande av allmänna sjukvården vid smittsamma sjukdomar skall

varje landstingsområde utgöra ett epidemidistrikt. Stad, som icke deltager

i landsting, utgör eget epidemidistrikt. Konungen äger för särskilt fall medgiva,

att stad, som deltager i landsting, må utgöra eget epidemidistrikt (16 §).

Varje epidemidistrikt skall äga tillgång till erforderligt antal platser å sjukhus,

avsedda för personer, som äro behäftade med någon av de i 2 § 1 mom.

av lagen uppräknade sjukdomarna (pest, kolera, smittkoppor, fläckfeber,

nervfeber, paratyfus, scharlakansfeber, difteri, akut barnförlamning, smittsam

hjärnfeber och rödsot). Sådana epidemisjukhus skola vara ändamålsenligt

förlagda och anordnade samt försedda med nödig utrustning, och vid

dem skola anställas läkare samt den övriga personal, som av behovet påkallas.

Sjukvårdspersonalen skall vara så talrik och hava sin tjänstgöring

så ordnad, att nödig vila och ledighet beredes densamma. De till epidemisjukhus

uppgjorda ritningarna må underställas medicinalstyrelsens pröv
ftihrmg

till riksdagens protokoll 19ifi. 9 sami ? nöd. Nr 13 l

s. 2 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr lo.

2

ning. Varje epidemidistrikt skall därjämte vara försett med erforderlig utrustning

för sådana tillfälliga sjukvårdslokaler, vilkas inrättande kan nödvändiggöras

av särskilda omständigheter (18 §). Ledningen av epidemisjukhusväsendet

inom varje epidemidistrikl tillkommer en epideminämnd.

Sådan nämnd är i stad, som utgör eget epidemidistrikt, efter stadens bestämmande

hälsovårdsnämnden eller den sjukvårdsberedning, vilken enligt

föreskrift i lagen örn vissa av landsting eller kommun drivna .sjukhus må

finnas i staden, saint å annan ort den sjukvårdsberedning, varom stadgas i

lagen om landsting. Bestämmer stad, sorn nyss sagts, att sjukvårdsberedningen

skall vara epideminämnd, skall förste stadsläkaren vara ledamot a\

nämnden (19 §). Epideminämnd skall verka för att sjukvården inom epidemidistriktet

är så ordnad, alt den, då sjukdom, som i 2 § 1 mom. sägs,

utbryter och så länge den varar, må fullt motsvara behovet. För sådant

ändamål har nämnden att uppgöra en plan över sjukvårdens ordnande, för

den händelse de för distriktet tillgängliga platserna å epidemisjukhus skulle

visa sig otillräckliga. Denna plan skall upptaga dc lägenheter, över vilka

nämnden vid förefallande behov kan förfoga för inrättandet av tillfälliga

sjukvårdslokaler, ävensom den personal och utrustning, som för dessa finnes

att tillgå. Planen skall omedelbart kunna bringas till verkställighet, i

den mån omständigheterna det påkalla (20 §). Person, som inom epidemidistriktet

insjuknat i sådan sjukdom, som i 2 § ! mom. sågs, åtnjuter kostnadsfritt

vård och underhåll i allmänt rum å epidemisjukhus och å sådan

tillfällig sjukvårdslokal, som förut nämnts. Även den, sorn intagits å epidemisjukhus

eller å tillfällig sjukvårdslokal, därför att han misstänkes vara

behäftad med sjukdom, som i 2 § 1 mom. sägs, eller utan att vara sjuk likväl

av läkare misstänkes föra smitta av sådan sjukdom, är berättigad att

kostnadsfritt åtnjuta underhåll i allmänt rum å sjukvårdsinrättningen under

den tid han är intagen därstädes. Kostnaden för vård och underhåll, som

nu nämnts, gäldas av epidemidistriktet (23 §).

Landstingens och kommunernas sjukhusväsende i allmänhet regleras

genom lagen dan 20 december 19i0 (nr 1044; ändr. nr 795/1943, 98/1944,

79/1945) arn vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus, i det följande

benämnd sjukliuslagen. Vissa slag av anstaltsvård, bl. a. anstaltsvård varom

föreskrifter äro meddelade i epidemilagen, omfattas dock av sjukhuslagens

bestämmelser endast i deri mån detta särskilt föreskrives i lagen. En kort

översikt av bestämmelserna i sjukhuslagen torde här böra lämnas.

Enligt 1 § åligger det landsting och stad, som icke deltager i landsting,

att för dem, som lia sin vistelseort eller hemort inom landstingsområdet

eller staden, ombesörja anstaltsvård för sjukdom, skada eller kroppsfel, i

den mån annan icke drager försorg örn sådan vård. Dylik vård må ock

ombesörjas av kommun, vilken deltager i landsting. — 2 § innehåller vissa

legaldefinitioner. Sålunda förstås med sjukhus sjukvårdsanstalt, som drives

av landsting eller kommun och som ej är anordnad vid fattigvårdsanstalt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr lii.

3

eller lyder under militär myndighet. Är sjukhus ej inrättat uteslutande för

vård av tuberkulossjuka, benämnes det lasarett, örn det är avsett för vårdbehövande

oberoende av fallets svårare eller lindrigare art, och eljest sjukstuga.

Sjukhus, som är inrättat uteslutande för vård av tuberkulossjuka

(tuberkulossjukvårdsunstalt), benämnes sanatorium, örn det är avsett för

sådana sjuka oberoende av vårdens art, och eljest tubcrkulossjukstuga. För

sjukvård ansvarig läkare benämnes — med vissa undantag — vid lasarett

lasarettsläkare, vid sjukstuga sjukstuguläkare, vid sanatorium sanatorieläkare

och vid tuberkulossjukstuga tuberkulossjukstiiguläkare. — Enligt 4 §

skall den centrala ledningen av landstingets sjukvårdsväsende utövas av

landstingets sjukvårdsberedning i den omfattning, som närmare angives i

paragrafen. — 1 5 § givas särskilda regler bl. a. för det fall, att sjukhus

drives av kommun. I sådant fall är kommunen pliktig att åt lämplig kommunal

nämnd eller annat kommunalt organ uppdraga att vara sjukvårdsberedning

med skyldighet att i fråga örn kommunens sjukhusväsende fullgöra

den verksamhet, som i avseende å landstings sjukhusväsende åligger

sjukvårdsberedning. Vad i sjukhuslagen finnes föreskrivet om landsting

skall i fråga om sjukhus, för vars driftkostnad kommun eller sammanslutning,

vari landsting eller kommun deltager, helt eller till viss kvotdel i sista

hand ansvarar, tillämpas, såvitt angår landstinget såsom beslutande myndighet,

i avseende å det organ, som äger att besluta för kommunen eller

sammanslutningen, och eljest i avseende å kommunen eller sammanslutningen.

— Enligt 6 § skall högsta tillsynen över sjukhus utövas av medicinalstyrelsen.

— I 7 § stadgas, i första stycket att vid sjukhus skall finnas

anställd för sjukhusets behöriga skötande erforderlig personal och alt personalen

skall vara så talrik och ha sin tjänstgöring så ordnad, att nödig

vila och ledighet kan beredas densamma; i andra stycket, att sjukhus skall

vara försett med den utrustning, som med hänsyn till dess ändamål kan

anses av behovet påkallad; i tredje stycket, att sjukstuga ej må vara försedd

med mer än 30 vårdplatser — med rätt dock för medicinalstyrelsen att medgiva

ytterligare intill 20 vårdplatser — och att tuberkulossjukstuga ej må

lia mer än 40 vårdplatser; i fjärde stycket, att sjukhus, som har mer än 24

vårdplatser, skall för vård av sådana personer, som må å sjukhuset mottagas

och på grund av smittsam sjukdom eller av annan anledning icke

utan olägenhet kunna vårdas å allmän sal, vara försett med nödigt antal

för sjuka å sådan sal avsedda särskilda ruin, samt i femte stycket, att vid

beräknande jämlikt tredje och fjärde styckena av antalet vårdplatser platser

å barnbördsavdelning skola medräknas allenast i den mån antalet sådana

platser överstiger 15. — 8 § innehåller föreskrifter om reglering av anställningsvillkoren

för sjukhuspersonalen. — 1 9 § stadgas, att anläggning av

sjukhus ej må påbörjas, förrän medicinalstyrelsen, efter inhämtande av

byggnadsstyrelsens yttrande, godkänt såväl den för sjukhuset avsedda tomten

sorn byggnadsritningar för sjukhusanläggningen samt ritningar över

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

uppvärmnings- och sanitärtekniska anordningar vid densamma. Enahanda

bestämmelser skola i tillämpliga delar gälla i avseende å inrättande av sjukhus

i byggnad, som tidigare uppförts för annat ändamål, ävensom i fråga

om avsevärd till- eller ombyggnad av befintligt sjukhus. Därjämte gives

föreskrift om anmälningsskyldighet till medicinalstyrelsen, när sjukhus färdigställts.

— Enligt 10 § skall den närmaste tillsynen vid och ansvaret för

förvaltningen av sjukhus utövas av en direktion, vilken utses av den, som

driver sjukhuset. I paragrafen givas närmare bestämmelser om direktionens

sammansättning och verksamhet. — 11 § innehåller bestämmelser om inför

direktionen ansvarig styresman för sjukhus. — 12 § upptager föreskrifter

örn besvärsrätt över direktionens beslut. — 1 13 § stadgas atl, om lasarett

eller sanatorium finnes böra uppdelas på två eller flera avdelningar med

särskilda för sjukvården ansvariga läkare eller om vid lasarett eller sanatorium

ny sådan avdelning finnes böra inrättas eller om särskilda lasarettseller

sanatorieläkare finnas böra anställas med uppgift att verkställa undersökningar

eller meddela sjukbehandling av speciell art utan att för ändamålet

ny sjukhusavdelning inrättas, den som driver sjukhuset har att i

ärendet göra framställning hos Konungen. — Enligt 14 § 1 mom. skola

lasaretts- och sanatorieläkare utnämnas av Konungen. Det åligger medicinalstyrelsen

att, i den mån enligt vederbörligen meddelade bestämmelser

behöriga sökande anmält sig, å förslag uppföra de tre i avseende å skicklighet

och förtjänst främsta bland de sökande. Sedan förslag upprättats,

äger sjukvårdsberedningen efter direktionens hörande att avgiva förord till

förmån för någon av de å förslaget uppförda eller annan sökande, vilken

av någon av dem, som inom medicinalstyrelsen deltagit i behandlingen av

ärendet, ansetts böra erhålla förslagsrum. Enligt 14 § 2 mom. första stycket

skola samma regler gälla beträffande sjukstuguläkare vid sjukstuga, beträffande

vilken medicinalstyrelsen medgivit inrättande av mer än 30 vårdplatser.

Vad angår annan sjukstuguläkare och tuberkulossjukstuguläkare

stadgas i 14 § 2 mom. andra stycket, att sådan läkare tillsättes av sjukvårdsberedningen

efter hörande av vederbörande direktion genom förordnande

för viss tid eller tills vidare, i senare fallet med ömsesidig rätt till

minst sex månaders uppsägningstid, att sådan läkartjänst ej må besättas

med annan än den, som av medicinalstyrelsen funnits enligt vederbörligen

meddelade bestämmelser till tjänsten behörig, samt att i förordnande, som

för viss tid meddelas sjukstuguläkare, skall intagas förbehåll därom, att,

därest beslut fattas örn sådant utvidgande, att sjukstuguläkaren skall tillsättas

enligt första stycket, eller örn sjukstugans omändring till lasarett,

sjukstuguläkaren skall vara pliktig att avgå sex månader efter uppsägning.

— 15 § innehåller vissa bestämmelser om mottagning för öppen sjukvård,

som för sjukvård ansvarig sjukhusläkare anordnar å sjukhuset med sjukvårdsberedningens

medgivande. — I 16 § givas föreskrifter örn förordnande

av underläkare vid lasarett, sjukstuga, som erhållit medicinalstyrelsens med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ändra lagutskottets utlåtande nr 13.

b

givande att ha mer än 30 vårdplatser, och sanatorium, av innehåll bl. a. att

ny underläkartjänst ej må inrättas utan medgivande av Konungen eller,

efter Konungens förordnande, av medicinalstyrelsen. — 17 § innehåller föreskrifter

om förordnande av underläkare vid lasarett eller sanatorium till

biträdande lasaretts (sanatorie-) läkare. — 18 § upptager föreskrifter om rätt

till semester för vid sjukhus anställda befattningshavare ävensom om förbud

att, såvitt angår läkare som är ansvarig för sjukvård, utan Konungens

tillstånd för åtnjutande av lön uppställa villkor, varigenom läkaren förhindras

att utöva enskild praktik, som avser konsultation på annan läkares kallelse,

mottagning för sjuka i läkarens bostad eller behandling av sjuka i

fall, där den sjuke eljest icke skulle ha tillgång till läkare eller icke utan

olägenhet eller omgång kunde erhålla läkare med den för den sjukes behandling

erforderliga specialutbildningen. — 19 § behandlar intagning å

sjukhus. Här stadgas bl. a., att intagning ej må ske för annan vård än sådan,

varför sjukhus är inrättat, dock att å sjukhus, som är inrättat för

allenast visst slag av vårdbehövande eller för allenast visst slag av behandling,

intagning för annat i 1 § omförmält ändamål må ske, där särskilt

trängande omständigheter därtill föranleda. Sjuk, vilken lider av sjukdom,

som avses i bl. a. 2 § 1 mom. eller 24 § epidemilagen, må icke, ändå att

fråga är örn vård, varför sjukhus är inrättat, där intagas, med mindre betryggande

åtgärder mot smittans spridande vidtagas. Beträffande sjukstugor

och tuberkulossjukstugor gäller därutöver, att å sådant sjukhus ej må

utan särskilda skäl intagas annan vårdbehövande än sådan, som med hänsyn

till sjukstugans utrustning och sjukstuguläkarens utbildning lämpligen

kan där behandlas. — 20 § innehåller föreskrifter om legosängsavgifter. —

I 21 § 1 mom. första stycket stadgas förbud för läkare, som är ansvarig för

sjukvård å lasarett eller sjukstuga, att mottaga särskild ersättning för åtgärd,

som står i omedelbart samband med intagning å eller utskrivning

från sjukhuset, eller för undersökning, behandling eller skötsel av den, som

vårdas å allmän sal eller å särskilt rum, avsett för sjuka å sådan sal. Enligt

andra stycket av samma moment må dylik läkare — i den mån ej mellan

honom och den, som driver sjukhuset, överenskommits, att läkaren ej heller

må mottaga särskild ersättning för vård av person, som intagits å halvenskilt

eller enskilt rum — för undersökning, behandling eller skötsel av

sådan person mottaga frivilligt tillbjuden ersättning men däremot ej i något

fall begära dylik ersättning. För sjukvård å tuberkulossjukvårdsanstalt ansvarig

läkare må enligt 21 § 2 mom. icke mottaga särskild ersättning för

åtgärd, som avses i 1 mom. första eller andra stycket. Enligt 21 § 3 moni.

må annan å sjukhus anställd personal än för sjukvård ansvarig läkare icke

fordra ersättning i någon form för behandling eller skötsel av där intagen

person. — 22 § innehåller bemyndigande för Konungen att beträffande

sjukhus meddela bestämmelser i vissa angivna hänseenden.

Av nu återgivna bestämmelser skola, enligt 23 §. de i fi §, 7 § första och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

andra styckena, 8—32 §§, 14 § 2 mom. andra stycket, 21 § 2 och 3 mom.

samt 22 § i tillämpliga delar gälla även vid bl. a. av landsting eller kommun

driven anstalt för vård av personer, som äro behäftade med någon av de i

2 § 1 mom. epidemilagen uppräknade sjukdomarna, dock med undantag

för sådana tillfälliga sjukvårdslokaler, som avses i 20 § nämnda lag.

I 24—29 §§ sjukhuslagen äro slutligen meddelade vissa övergångsbestämmelser,

vilka icke torde behöva här återgivas.

Tillämpningsbestämmelser till sjukhuslagen äro givna i sjukhusstadgan

den 20 december 19A0 (nr 1045; ändr. nr 796/1943). Enligt 56 § denna

stadga skall vad i stadgan föreskrives örn annan sjukstuga än sådan, som

av medicinalstyrelsen beviljats rätt att ha mer än 30 vårdplatser, med visst

undantag i tillämpliga delar lända till efterrättelse även beträffande de i

23 § sjukhuslagen avsedda anstalterna.

Bestämmelser om villkor för behörighet till läkarbefattningar vid lasarett,

sjukstugor, sanatorier och tuberkulossjukstugor äro givna i 3 § kungörelsen

den 17 december 1915 (nr 559; ändr. bl. a. nr 440/1932) angående villkor

för behörighet till vissa läkarbefattningar. Några behörighetsbestämmelser

för läkare vid epidemisjukhus äro däremot icke utfärdade.

Medicinalstyrelsen uppdrog den 10 november 1943 åt dåvarande överläkaren

vid Stockholms epidemisjukhus, numera medicinalrådet Rolf Bergman

att till styrelsen inkomma med utredning och förslag rörande behörighet

till läkarbefattning vid epidemisjukhus och därmed sammanhängande

frågor. Bergman avgav med skrivelse den 21 april 1944 begärd utredning

i ämnet.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 19 juni 1944 tagit upp ifrågavarande

spörsmål till förnyat övervägande och framlagt förslag i ämnet.

Över medicinalstyrelsens förslag ha yttranden avgivits av kanslern för

rikets universitet — efter hörande av medicinska fakulteterna i Uppsala

och Lund samt karolinska institutets lärarkollegium — statens sjukhusutredning

av år 1943, samtliga landsting utom Östergötlands läns, Värmlands

läns och Örebro läns landsting, stadsfullmäktige i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Norrköping, Hälsingborg, örebro, Gävle och Eskilstuna,

svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet. Sveriges läkarförbund

och svenska lasarettsläkareföreningen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört följande:

»Gällande lagbestämmelser örn epidemisjukhusväsendet finnas dels i epidemilagen

och dels i sjukhuslagen; den senare lagens föreskrifter äro nämligen

till en del tillämpliga jämväl å epidemisjukhusen. I vad rör organisationen

av epidemisjukhusväsendet äro bestämmelserna tämligen allmänt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

i

hållna. Enligt epidemilagen aligger del vederbörande epidemidistrikt att

svara för att inom distriktet finnes erforderligt antal platser å sjukhus avsedda

för personer, som äro behäftade med de i epidemilagen särskilt uppräknade

epidemiska sjukdomarna. Det stadgas vidare, att sådana epidemisjukhus

skola vara ändamålsenligt förlagda och att vid dem skola anställas

läkare och den övriga personal, som av behovet påkallas. Därjämte finnas

föreskrifter örn skyldighet att anskaffa utrustning för oell planlägga inrättande

av tillfälliga sjukhuslokaler att tagas i bruk för den händelse tillgängliga

platser å epidemisjukhus befinnas otillräckliga. Jämlikt sjukhuslagen

skall för epidemisjukhus liksom för annat sjukhus gälla, att anläggning av

sjukhuset ej får påbörjas, förrän medicinalstyrelsen godkänt såväl den för

sjukhuset avsedda tomten som byggnadsritningar för anläggningen samt

ritningar över uppvärmnings- och sanitärtekniska anordningar vid densamma.

De i sjukhuslagen givna bestämmelserna örn direktion gälla jämväl

epidemisjukhusen. 1 övrigt lia epidemidistrikten stor frihet att organisera

epidemisjukhusväsendet på sätt lämpligast finnes och äga själva rätt

att tillsätta läkartjänster vid epidemisjukhusen utan annan kontroll än den

som ligger däri, att medicinalstyrelsen skall i förväg pröva sökandenas behörighet.

Särskilda behörighetsbestämmelser finnas emellertid icke; det erfordras

blott att vederbörande skall fylla de krav sorn i allmänhet äro uppställda

för rätt att utöva läkarkonsten.

Medicinalstyrelsen bär nu framlagt förslag i ämnet, vilket förslag i första

hand innebär att en viss differentiering skulle genomföras inom epidemisjukhusväsendet.

De permanenta epidemivårdsanstalterna föreslås sålunda

skola uppdelas i två kategorier. Den ena kategorien, för vilken enligt förslaget

beteckningen epidemisjukhus bör reserveras, skall omfatta sådana

epidemivårdsanstalter, som äro avsedda för alla till epidemivården hörande

sjukdomsfall, oberoende av deras svårhetsgrad. Vid de anstalter, som ingå

i den andra kategorien, epidemisjukstugorna, skola endast behandlas fall,

som icke kräva mera speciell vård. Avsikten är, att epidemivårdsanstalter

med mer än 60 vårdplatser alltid skola vara anordnade såsom epidemisjukhus.

örn i något epidemidistrikt ingen anstalt har denna storlek, skall Kungl.

Majit ändock utse en av anstalterna till epidemisjukhus, försåvitt icke distriktet

avtalsenligt disponerar minst 40 vårdplatser å epidemisjukhus, som är

beläget inom samma län men drives av annat epidemidistrikt. Det tillåtna

vårdplatsantalet vid epidemisjukstuga skall enligt förslaget vara högst 60.

Den i ärendet förebragta utredningen synes mig giva uppenbara belägg

för angelägenheten ur sjukvårdssynpunkt av att varje epidemidistrikt för

fogar över ett tillräckligt antal platser vid en central epidemivårdsanstalt

som äger förutsättningar för tillfredsställande vård även av mera komplicerade

sjukdomsfall. Å andra sidan synes det ur olika synpunkter önskvärt

att, för de enklare fallen, en viss decentralisering av epidemisjukhusväsendet

bibehålies. Den av medicinalstyrelsen föreslagna differentieringen av epi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Amira lagutskottet a utlåtande ur 13.

8

demivårdsanstalterna, vilken i princip tillstyrkts i det övervägande antalet

yttranden, synes mig i stort sett innebära en lycklig lösning av frågan. Endast

i vad avser benämningen å de båda olika sjukhustyperna hyser jag en

avvikande mening. Det synes mig nämligen icke lämpligt att uttrycket epidemisjukhus,

vilket för närvarande i lag och författning användes såsom beteckning

för samtliga hithörande anstalter, reserveras för allenast en del av

dem. För de mera kvalificerade anstalterna föreslår jag i stället beteckningen

epidemilasarett; de mindre anstalterna synas i enlighet med förslaget

kunna kallas epidemisjukstugor. Uttrycket epidemisjukhus skulle då

kunna bibehållas såsom en benämning för epidemivårdsanstalterna i gemen.

Såsom i åtskilliga yttranden framhållits, torde det i allmänhet vara tillräckligt

med ett epidemilasarett i varje epidemidistrikt. Epidemilasarettet

kommer då att på ett naturligt sätt bli centralpunkt för epidemivården inom

distriktet; den för sjukvården vid epidemilasarettet ansvarige läkaren torde

kunna utöva konsulterande verksamhet i förhållande till epidemisjukstugorna

i distriktet. Det bör alltså principiellt föreskrivas skyldighet för varje

epidemidistrikt att ha ett epidemilasarett. Undantag från denna regel bör

såsom av medicinalstyrelsen föreslagits kunna medgivas i det fall, att visst

epidemidistrikt enligt avtal med annat epidemidistrikt disponerar ett tillräckligt

antal platser å epidemilasarett, som drives av det sistnämnda

distriktet. Jag anser det böra ankomma på medicinalstyrelsen att, med hänsyn

till omständigheterna i varje särskilt fall, pröva huruvida sådant undantag

skall medgivas. Att i lagen föreskriva det minimiantal vårdplatser av

nyssnämnt slag, som skall stå till disposition, torde vid sådant förhållande

icke vara nödvändigt. Ej heller synes såsom oeftergivligt villkor behöva

uppställas, att dessa vårdplatser skola finnas å epidemilasarett inom

samma län. Hinder bör givetvis icke föreligga att ett epidemidistrikt, som så

önskar, upprättar flera epidemilasarett inom distriktet.

Av det anförda följer, att en generell föreskrift om att alla epidemisjukhus,

som ha mer än ett visst antal vårdplatser, skola anses såsom epidemilasarett

och utrustas såsom sådana enligt min mening icke bör införas. Å

andra sidan torde det med hänsyn till sjukvårdens effektivitet vara lämpligt,

att epidemisjukstugorna icke inrätttas med ett alltför stort antal permanenta

vårdplatser. I likhet med medicinalstyrelsen anser jag att platsantalet där

icke bör överstiga 60. Regeln örn ett dylikt maximiantal bör emellertid icke

göras absolut utan bör möjlighet stå öppen för medicinalstyrelsen att i särskilda

fall medgiva att en epidemisjukstuga får ha ett större antal vårdplatser.

Enligt medicinalstyrelsens förslag skola de för sjukvården vid epidemilasaretten

ansvariga läkarna, epidemilasarettsläkarna, alltid vara heltidsanställda;

dessa tjänster skola alltså icke få ha karaktären av bisysslor. Härtill

har man i en del yttranden ställt sig tveksam, särskilt emedan man befarar att

epidemilasaretten på många håll icke komme att bli av den storleksordning,

att epidemilasarettsläkaren vid normal beläggning å sjukhuset erhölle full

s. 9 Kontrollera mot PDF

.{mira lagutskottets utlåtande nr 13.

9

sysselsättning. Jag anser i princip riktigt, att epidemilasarettsläkartjänsterna

skola ha karaktär av heltidstjänster. 1 den mån visst epidemilasarett

icke lämpligen kan erhålla den storlek som med hänsyn härtill är erforderlig,

torde en kombination av tjänsten med läkartjänst vid annat sjukhus å

samma ort böra eftersträvas. Skulle en sådan anordning icke visa sig möjlig,

bör tjänsten i undantagsfall kunna förenas även med annan läkartjänst.

Förutsättning härför torde dock böra vara särskilt medgivande av medicinalstyrelsen.

Genom atl en dylik dispensmöjlighet öppnas torde det av landstingen

i Gotlands och Blekinge län framförda önskemålet örn införande av

en undantagsbestämmelse härvidlag för de mindre epidemidistrikten bli i

tillbörlig mån tillgodosett. I detta sammanhang må understrykas lämpligheten

av att epidemilasaretten, där så kan ske, i rationaliseringssyfte i största

möjliga mån samordnas med å orten befintligt lasarett.

Liksom medicinalstyrelsen finner jag lämpligt, att särskilda behörighetsbestämmelser

utfärdas för de läkartjänster, vilkas innehavare skola vara ansvariga

för sjukvården vid epidemilasarett och epidemisjukslugor (epidemilasarettsläkare

och epidemisjukstuguläkare). Vad medicinalstyrelsen härutinnan

föreslagit föranleder ingen erinran från min sida, men jag vill tilllägga,

att möjlighet till dispens från behörighetsbestämmelserna torde böra

stå öppen, särskilt under den närmaste tiden efter deras ikraftträdande.

Behov av dispens kan föreligga speciellt i fråga om sådana läkare vilka,

utan att äga sådan behörighet som är avsedd att föreskrivas, under längre

tid på ett förtjänstfullt sätt förestått epidemisjukhus. Behörighetsbestämmelserna

torde böra utfärdas i administrativ ordning.

Enligt medicinalstyrelsens förslag skola epidemilasaretten ur administrativ

synpunkt erhålla en .ställning jämförlig med lasarettens, sä alt de för de

senare gällande bestämmelserna i sjukhuslagen i stort sett bliva direkt tilllämpliga

även på epidemilasaretten. Detta synes vara riktigt. Till några av

de i samband härmed uppkommande spörsmålen återkommer jag i det följande.

Här skall endast beröras en fråga av mera principiell betydelse, nämligen

den örn tillsättningen av epidemilasarettsläkartjänsterna. Medicinalstyrelsens

förslag på denna punkt innebär ett fullföljande av huvudtanken

om likställighet mellan lasaretten och epidemilasaretten. Epidemilasarettsläkartjänslerna

föreslås alltså skola -— liksom lasarettsläkartjänsterna —

tillsättas av Kungl. Majit, sedan medicinalstyrelsen uppsatt tre av de .sökande

på förslag och sjukvårdsberedningen efter direktionens hörande avgivit

förord. Svenska stadsförbundet och flertalet av de städer, som yttrat

sig i ärendet, lia emellertid påyrkat, att städerna skola bibehållas vid sin

nuvarande rätt att tillsätta läkare vid epidemisjukhusen. Från landstingens

sida har däremot medicinalstyrelsens förslag på denna punkt icke mött

någon gensaga. Likställigheten mellan lasaretten och epidemilasaretten synes

mig kräva, att epidemilasarettsläkartjänsterna skola tillsättas i samina

ordning som lasarettsläkartjänsterna. Då anledning saknas att nu överföra

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet.

rätten alt utnämna lasarettsläkare till vederbörande huvudman, tinner jag

mig böra tillstyrka medicinalstyrelsens förslag.

Beträffande tillsättandet av epidemilasarettsläkartjänster vid de epidemilasarett,

där undervisning av medicine kandidater skall äga rum, har medicinalstyrelsen

tänkt sig, att i sjukhuslagen skulle införas bestämmelse om att

vederbörande medicinska fakultet respektive karolinska institutets lärarkollegium

ävensom kanslern för rikets universitet skola äga att, sedan medicinalstyrelsens

förslag upprättats, avgiva yttrande rörande de sökandes

vetenskapliga kompetens ävensom förtjänster med hänsyn till lärarskicklighet.

I ett pär yttranden har uttalats, att den akademiska instansens utlåtande

borde avgivas till medicinalstyrelsen, innan denna upprättat förslaget.

Till denna sistnämnda ståndpunkt vill jag ansluta mig. Bestämmelsen

härom torde lämpligen böra erhålla sin plats i sjnkhusstadgan.

För afl göra övergången till den nya organisationen av epidemisjukhusväsendet

smidigare torde det vara lämpligt att genom en särskild övergångsbestämmelse

öppna möjlighet för Kungl. Majit att, på av medicinalstyrelsen

efter sjukvårdsberedningens hörande avgivet förslag, utan iakttagande av de

i sjukhuslagen föreskrivna formerna till innehavare av epidemilasarettsläkartjänst

utnämna den som vid lagändringens ikraftträdande innehar

motsvarande tjänst vid samma epidemisjukhus.

Enligt medicinalslyrelsens förslag skulle de lagändringar, som föranledas

av den ifrågasatta omorganisationen, träda i kraft den 1 januari 1947. Med

hänsyn till den tid, som förlupit sedan förslaget avgavs, vill jag emellertid

förorda, att ikraftträdandet uppskjutes till den 1 januari 1948.

Vissa andra spörsmål lia blivit berörda i förevarande sammanhang. Sålunda

ifrågasätter medicinalstyrelsen inrättande av särskilda stipendier av

statsmedel för tillgodoseendet av det ökade behov av utbildningsmöjligheter

i epidemiologi, som de ifrågasatta behörighetsbestämmelserna skulle komma

att medföra. Vidare påyrkas från landstingshåll förbättring av nu utgående

statsbidrag till epidemisjukhus. Jag är emellertid icke beredd att nu taga

ställning till dessa frågor.»

Beträffande specialmotiveringen till de genom propositionen framlagda

lagförslagen får utskottet hänvisa till propositionen s. 31—38.

Genom de föreslagna ändringarna i sjukhuslagen och epidemilagen åiägges

varje epidemidistrikt att anorda epidemivårdanstalt av viss storleksordning

eller alt genom avtal med annat epidemidistrikt förskaffa sig

rätt att förfoga över tillräckligt antal vårdplatser vid sådan anstalt. Det

finns anledning att antaga, att detta kommer att öka kostnaderna för epidemivården

i de mindre och medelstora epidemidistrikten. Förslaget torde

emellertid komma att medföra en så betydande kvalitativ höjning av epidemisjukhusväsendet.

att utskottet utan tvekan tillstyrker detsamma. Endast

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13. 11

smärre jämkningar ha skeft i de lagtexter, som genom propositionen underställts

riksdagen.

Utskottet finner den föreslagna differentieringen av epidemivårdanstalterna

riktig och ändamålsenlig. De epidemivårdanstalter, som äro avsedda

för vårdbehövande oberoende av fallets svårare eller lindrigare art, har

medicinalstyrelsen i sitt förslag benämnt epidemisjukhus. Departementschefen

Inar emellertid icke ansett det lämpligt att uttrycket epidemisjukhus,

vilket för närvarande användes såsom beteckning för samtliga hithörande

anstalter, reserveras allenast för en del av dessa och har därför för de

mera kvalificerade anstalterna föreslagit beteckningen epidemilasarett.

Oaktat enligt förslaget de mera kvalificerade vårdanstalterna i olika avseenden

skola jämställas med lasarett, anser utskottet icke att benämningen

epidemilasarett är ur alla synpunkter lämplig. Uttrycket epidemilasarett

är i viss mån stötande för vanligt språkbruk och kan, särskilt om epidemisjukhuset

är förlagt i anslutning till ett centrallasarett, leda till förväxlingar

och säregna ordkombinationer. Dessa olägenheter torde vara större

än de, som skulle följa av att benämningen epidemisjukhus finge en mera

inskränkt betydelse än nu. Uttrycken epidemilasarett och epidemilasarettsläkare

i den av Kungl. Majit föreslagna lagtexten synas därför böra utbytas

mot benämningarna epidemisjukhus och epidemisjukhusläkare. Utskottet

använder i den följande framställningen dessa uttryck i enlighet härmed. Som

gemensam beteckning för epidemisjukhus och epidemisjukstuga har utskottet

i lagtexten infört uttrycket epidemivårdanstalt. För erhållande av

enhetlig terminologi i epidemilagen måste till följd härav i dennas 20

och 23 §§ benämningen epidemisjukhus utbytas mot uttrycket epidemivårdanstalt.

Detta medför i sin lur att rubriken och ingressen till den föreslagna

ändringen av epidemilagen måste ändras till att avse även 20 och

23 §§. Användningen av benämningen epidemisjukhus i sjukhuslagen och

epidemilagen i en speciell betydelse är givetvis icke avsedd att inverka pa

tolkningen av samma uttryck i andra lagar oell författningar.

Enligt förslaget skall i allmänhet epidemisjukhusläkare vara heltidsanställd.

Med hänsyn till skiftningarna i epidemifrekvensen kan det antagas,

att under vissa tider epidemisjukhusläkarnas arbetskapacitet endast delvis

behöver tagas i anspråk för värd av sådana å epidemisjukhus intagna personer,

som lida av i epidemilagen upptagna smittosamma sjukdomai. Bestämmelser

i syfte att helt tillvarataga epidemisjukhusläkarnas arbetskraft

böra dock icke införas i sjukhuslagen utan givas i administrativ ordning. Delvis

torde ojämnheten i epidemisjukhusläkarnas arbetsbörda kunna avlägsnas,

örn de finge skyldighet att tjänstgöra såsom rådgivare åt epideminämnd och

ät övriga sjukvårdsanstalter inom vederbörande epidemidistrikt. Ett sådant

arrangemang skulle också vara till stor nytta för epidemivården i dess helhet.

Olägenheterna av de i epidemilagen upptagna epidemiska sjukdomarnas

frekvensväxlingar kunna också reduceras genom administrativa bestäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI

.Untra lagutskottet* utlåtande nr 13.

rael ser i annan riktning. Sannolikt komma de flesta epidemisjukhusen att

förläggas i anslutning til! centrallasarett. Under tider då epidemisjukhus,

som är förlagt i anslutning till centrallasarett, endast delvis behöver tågås

i anspråk för sitt egentliga ändamål borde epidemisjukhuset kunna användas

sorn infektionsavdelning för lasarettet beträffande sådana sjukdomar,

som icke äro nämnda i epidemilagen. Detta skulle samtidigt medföra en

mångå gånger synnerligen önskvärd avlastning från lasaretten. Utskottet

förutsätter att Kungl. Majit uppmärksammar de spörsmål sorn nu angivits.

Epidemisjukhusläkare skall enligt förslaget utnämnas av Konungen i likhet

med vad som redan gäller beträffande lasaretts- och sanatorieläkare.

Enligt utskottets uppfattning böra epidemisjukhusläkartjänsterna tillsättas

på samma sätt som lasaretts- och sanatorieläkartjänsterna, och utskottet

föreslår därför icke någon ändring i förslaget i vad detta berör tillsättning

av tjänster som epidemisjukhusläkare. Det kan emellertid ifrågasättas huruvida

det är nödvändigt att överhuvud lasaretts-, sanatorie- och epidemisjukhusläkare

erhålla fullmakt på sina tjänster. Ett mindre fast anställningsförhållande

.skulle måhända kunna förenas med läkarnas berättigade

krav på trygghet. Utskottet vill i detta sammanhang påpeka, att överläkarna

vid Stockholms stads sjukhus tillsättas av Kungl. Majit medelst förordnande

på viss tid. Flera skäl tala för alt införa en liknande anordning

även beträffande sjukhus å andra orter, och utskottet tillåter sig att erinra

om alt statsrådet Möller i ett interpellationssvar vid förra årets riksdag

torkbräde, att han ville i vad på honom ankomme medverka tili att en utredning

av denna fråga komme till stånd. Utskottet vill uttala sin anslutning

till tanken att en dylik utredning sker.

1 propositionen föreslås, att ny underläkartjänst vid epidemisjukhus ej

må inrättas utan medgivande av Konungen eller, efter Konungens förordnande,

av medicinalstyrelsen. Dessa bestämmelser överensstämma med vad

som redan enligt 16 § sjukhuslagen gäller beträffande lasarett, sanatorier

och vissa sjukstugor. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida det är nödvändigt

att upprätthålla kravet på tillstånd från högre myndighet, då kommun

eller landsting önskar inrätta en underläkartjänst; det torde vara

otänkbart att en kommun eller ett landsting skulle inrätta en underläkartjänst,

som icke vore erforderlig. Då emellertid i fråga om inrättande av

underläkartjänster likartade bestämmelser böra gälla för epidemisjukhus,

sanatorier och lasarett, vill utskottet, i avvaktan på att Kungl. Majit upptager

spörsmålet örn sättet för inrättande av underläkartjänster överhuvud,

icke föreslå andra bestämmelser beträffande inrättande av underläkartjänster

vid epidemisjukhus än som för närvarande gälla i fråga om lasarett och

sanatorier. Utskottet tillstyrker alltså även på denna punkt propositionen.

Enligt förslaget skall av de epidemivårdanstalter ett epidemidistrikt driver

minst en vara så beskaffad, att den jämlikt sjukhuslagen är epidemi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

13

sjukhus. Från denna bestämmelse kan enligt förslaget medicinalstyrelsen

medgiva undantag i fråga örn distrikt, vilket enligt avtal äger förfoga över

tillräckligt antal platser å epidemisjukhus som drives av annat distrikt. Det

framgår icke med tydlighet av 18 § epidemilagen i dess föreslagna lydelse,

huruvida dispensmöjligheten även omfattar det fall, att epidemidistrikt

enligt avtal äger förfoga över tillräckligt antal platser å epidemivårdanstalt

som drives av staten. För närvarande förhåller det sig i Norrbottens län så,

att epidemidistriktet i viss utsträckning mot avtalad ersättning äger disponera

över vårdplatser å epidemivårdanstalt som drives av staten och lyder

under militär myndighet. Då det icke synes föreligga skäl att undantaga

dylikt s. k. samarbetssjukhus från dispensbestämmelsen, har utskottet till

den nya lydelsen av 18 § epidemilagen gjort det tillägg, att medicinalstyrelsen

även må medgiva undantag i fråga om distrikt, vilket enligt avtal äger

förfoga över tillräckligt antal platser å epidemivårdanstalt som drives avstaten.

Därest epidemidistrikt icke har möjlighet att erhålla dispens på nu angivna

grunder, har distriktet enligt förslaget en ovillkorlig skyldighet atl

anordna minst en epidemivårdanstalt så, att anstalten uppfyller fordringarna

å ett epidemisjukhus. Det synes emellertid utskottet lämpligt, att då

särskilda omständigheter därtill föranleda medicinalstyrelsen bör ha möjlighet

att lämna epidemidistriktet anstånd under högst fem år efter den 1

januari 1948, då ändringarna i sjukhuslagen och epidemilagen äro ämnade

att träda i kraft, med inrättande av epidemisjukhus. En dylik möjlighet

skulle underlätta övergången till den nya organisationen. Utskottet föreslår

därför en övergångsbestämmelse av detta innehåll och förutsätter därvid, att

i de fall anstånd bör ifrågakomma tiden för anståndet icke sättes längre

än som oundgängligen kräves.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa.

att riksdagen, med förklarande att de genom propositionen

framlagda lagförslagen icke kunnat i oförändrat skick

antagas, måtte för sin del antaga föl jande förslag* till

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

I) Lag

angående ändring av lagen den 20 december 1940 (nr 1044) om vissa av

landsting eller kommun drivna sjukhus.

Härigenom förordnas, alt t §, 2 § 2 morn., 5 § 1 morn., 7 §, 13—17 §§,

19 och 20 §§, 21 § 2 mom. samt 23 och 26 §§ lagen den 20 december 1940 örn

* Både enlig! Kungl. Majas och enligt utskoltels förslag skola vissa ord i lagtexterna

vara kursiverade. För att utmärka skillnaderna mellan Kungl. Majas och utskottets förslag

har utskottet använt spärrad stil. Samma stil har utskottet även använt för ali utmärka

skiljaktigheterna mellan gällande lag och utskottets förslag i den mån delta icke

har motsvarighet i Kungl. Majas förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

1 §■

Landsting, så----vid barnsbörd.

Vård, som---i landsting.

Denna lag äger icke tillämpning å karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet;

och skall vad däri finnes stadgat endast i den mån nedan föreskrives

gälla anstaltsvård för sinnessjuka, sinnesslöa, fallandesjuka, kroniskt

kroppssjuka eller konvalescenter.

2 §•

2. Med sjukhus förstås nedan i denna lag sjukvårdsanstalt, som drives

av landsting eller kommun och som

eller lyder under militär myndighet,

lallig sjukvårdslokal, som avses i 20

Sjukhus, som ej enligt vad nedan i

detta stycke stadgas är att anse såsom

tuberkulossjukvårdsanstalt eller

epidemisjukhus, benämnes

lasarett, örn det är avsett för vårdbehövande

oberoende av fallets svårare

eller lindrigare art, och eljest

sjukstuga. Sjukhus, som är inrättat

uteslutande för vård av tuberkulossjuka

(tuberkulossjukvårdsanstalt),

benämnes sanatorium, örn det är avsett

för sådana sjuka oberoende avvårdens

art, och eljest tuberkulossjukstuga.

Sjukhus, som till huvudsaklig

del är avsett för vård av sjuka,

behäftade med i 2 § 1 mom. epidemilagen

omförmäld sjukdom (e piel em

i s j u k hus), benämnes epidemilasarett,

örn det är avsett för

dylika vårdbehövande oberoende av

fallets svårare eller lindrigare art, och

eljest epidemisjukstuga.

För sjukvård ansvarig läkare benämnes,

där fråga ej är örn läkare,

1 Senaste lydelse, se beträffande 7 S SFS

beträffande 19 § 2 mom. och 20 § SFS 1943:

ej är anordnad vid fattigvårdsanstalt

Som sjukhus anses dock ej sådan till§

epidemilagen.

Sjukhus, som ej enligt vad nedan

i detta stycke stadgas är att anse såsom

tuberkulossjukvårdsanstalt eller

epidemivårdanstalt, benämnes

lasarett, örn det är avsett för

vårdbehövande oberoende av fallets

svårare eller lindrigare art, och eljest

sjukstuga. Sjukhus, som är inrättat

uteslutande för vård av tuberkulossjuka

(tuberkulossjukvårdsanstalt),

benämnes sanatorium, örn det är avsett

för sådana sjuka oberoende avvårdens

art, och eljest tuberkulossjukstuga.

Sjukhus, som till huvudsaklig

del är avsett för vård av sjuka,

behäftade med i 2 § 1 mom. epidemilagen

omförmäld sjukdom (epidemivårdanstalt),

benämnes

epidemisju k h u s, örn det är

avsett för dylika vårdbehövande oberoende

av- fallets svårare eller lindrigare

art, och eljest epidemisjukstuga.

För sjukvård ansvarig läkare be
1945:79,

beträffande 17 § SFS 1944:98 samt

795.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

15

(Kungl. Maj:ts förslag.)

som avses i 17 eller 25 §, vid lasarett

lasarettsläkare, vid sjukstuga

sjukstuguläkare, vid sanatorium sanatorieläkare,

vid tuberkulossjukstuga

tuberkulossjukstuguläkarc, vid

epidemilasarett epidemilasarettsläkare

och vid epidemisjukstuga

epidemis jukstuguläkare.

(Utskottets förslag.)

namnes, där fråga ej är örn läkare,

som avses i 17 eller 25 §, vid lasarett

lasarettsläkare, vid sjukstuga sjukstuguläkare,

vid sanatorium sanatorieläkare,

vid tuberkulossjukstuga tuberkulossjukstuguläkare,

vid epidemisjukhus

epidemisjukhusläkare

och vid epidemisjukstuga

epidemis jukstuguläkare.

5 §•

1. Kommun, som driver sjukhus,

är pliktig att åt lämplig kommunal

nämnd eller annat kommunalt organ

uppdraga att vara sjukvårdsberedning

med skyldighet att i fråga örn

kommunens sjukhusväsende fullgöra

den verksamhet, som i avseende å

landstings sjukhusväsende jämlikt 4 §

åligger sjukvårdsberedning. Om i

stad hälsovårdsnämnden är epideminämnd,

skall dock hälsovårdsnämnden

vara sjukvårdsberedning i vad

angår av staden drivna epidemisjukhus.

Kommun må — --samfällt förvaltningsutskott

Ansvarar sammanslutning---dess organ.

Drives sjukhus---dessa gemensamt.

Å organ--— motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i--- — mom. förmäles.

ä §•

1. Kommun, sorn driver sjukhus,

är pliktig att åt lämplig kommunal

nämnd eller annat kommunalt organ

uppdraga att vara sjukvårdsberedning

med skyldighet att i fråga örn

kommunens sjukhusväsende fullgöra

den verksamhet, som i avseende å

landstings sjukhusväsende jämlikt 4 §

åligger sjukvårdsberedning. Om i

stad hälsovårdsnämnden är epideminämnd,

skall dock hälsovårdsnämnden

vara sjukvårdsberedning i vad

angår av staden drivna epidemivårdanstalter.

7 §•

Vid sjukhus---beredas densamma.

Sjukhus skall---behovet påkallad.

Sjukstuga må ej vara försedd med mer än trettio vårdplatser; dock må

med medicinalstyrelsens medgivande ytterligare intill tjugu vårdplatser inrättas.

Tuberkulossjukstuga må ej hava mer än fyrtio vårdplatser. Epidemisjukstuga

må ej utan särskilt tillstånd av medicinalstyrelsen hava mer

än sextio vårdplatser.

Sjukhus som —---särskilda rum.

Vid beräknande ----överstiger femton

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 13

(Utskottets förslag.)

13 §.

Finnes nödigt, att lasarett, sanatorium

eller epidemisjukhus

uppdelas på två eller flera sjukavdelningar

med särskilda för sjukvården

ansvariga läkare eller att vid lasarett,

sanatorium eller epidemisjukhus

ny avdelning med särskild för

sjukvården ansvarig läkare inrättas,

har den, som driver sjukhuset, att,

efter det sjukvårdsberedningen oell

direktionen samt lasaretts-, sanatorieeller

epidemis jukhusläkar

e, som redan må hava anställts, i

ärendet avgivit yttrande, hos Konungen

göra framställning i ämnet. Ar

fråga om delning av lasarett, sanatorium

eller epidemisjukhus

eller av sjukavdelning, skall vederbörande

läkare i sitt yttrande angiva,

vilken avdelning han önskar behålla.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande

tillämpning, då fråga uppstår

att anställa särskild lasaretts-,

sanatorie- eller epidemisjukhusläkare

med uppgift att verkställa

undersökningar eller meddela

sjukbehandling av speciell art utan

att för ändamålet ny sjukavdelning

inrättas.

I framställning ----nyinrättad läkartjänst.

Vid sjukstuga, tuberkulossjukstuga eller epidemisjukstuga må sådan anordning,

som avses i första stycket, icke äga rum.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

13 §.

Finnes nödigt, att lasarett, sanatorium

eller epidemilasarett

uppdelas på tvä eller flera sjukavdelningar

med särskilda för sjukvården

ansvariga läkare eller att vid lasarett,

sanatorium eller epidemilasarett

ny avdelning med särskild för

sjukvården ansvarig läkare inrättas,

har den, som driver sjukhuset, att,

efter det sjukvårdsberedningen och

direktionen samt lasaretts-, sanatorieeller

epidemilasarettsläkar

e, som redan må hava anställts, i

ärendet avgivit yttrande, hos Konungen

göra framställning i ämnet. Är

fråga om delning av lasarett, sanatorium

eller epidemilasarett

eller av sjukavdelning, skall vederbörande

läkare i sitt yttrande angiva,

vilken avdelning han önskar behålla.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande

tillämpning, då fråga uppstår

att anställa särskild lasaretts-,

sanatorie- eller epidemilasarettsläkare

med uppgift att

verkställa undersökningar eller meddela

sjukbehandling av speciell art

utan att för ändamålet ny sjukavdelning

inrättas.

14 §. 14 §.

1. Lasaretts-, sanatorie- och e p i- J. Lasaretts-, sanatorie- och e p i
demilasarettsläkare

ut- demisjukhusläkare utnämnämnas

av Konungen. nas av Konungen.

Då sådan---därtill tagas.

Sedan förslag---erhålla förslagsrum.

2. Sjukstuguläkare vid sjukstuga, beträffande vilken medicinalstyrelsen

s. 17 Kontrollera mot PDF

indra lagutskottets utlåtande nt lii.

17

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

lämnat sådant medgivande, som i 7 § tredje stycket första punkten sägs, utnämnes

av Konungen. I avseende å sådant tillsättande skall vad i 1 mom.

stadgats lända till efterrättelse.

Annan sjukstuguläkare ävensom

tuberkulossjukstuguläkare och epidemisjukstuguläkare

tillsättas av sjukvårdsberedningen

efter hörande av

vederbörande direktion genom förordnande

för viss tid eller tills vidare,

i senare fallet med ömsesidig rätt till

minst sex månaders uppsägningstid.

Sådan läkartjänst må ej besättas med

annan än den, som av medicinalstyrelsen

funnits enligt vederbörligen

meddelade bestämmelser till tjänsten

behörig. I förordnande, som för viss

tid meddelas sjukstuguläkare, skall

intagas förbehåll därom, att, därest

beslut fattas örn sådant utvidgande,

att sjukstuguläkaren skall tillsätias

enligt första stycket, eller örn .sjukstugans

omändring till lasarett, sjukstuguläkaren

skall vara pliktig att

avgå sex månader efter uppsägning.

Motsvarande förbehåll för det fall att

tuberkulossjukstuga omändras till sanatorium

eller epidemisjukstuga omändras

till epidemilasarett

skall intagas i förordnande, som för

viss tid meddelas tuberkulossjukstuguläkare

eller epidemisjukstuguläkare.

Annan sjukstuguläkare ävensom

tuberkulossjukstuguläkare och epidemisjukstuguläkare

tillsättas av sjukvårdsberedningen

efter hörande av

vederbörande direktion genom förordnande

för viss tid eller tills vidare,

i senare fallet med ömsesidig rätt till

minst sex månaders uppsägningstid.

Sådan läkartjänst må ej besättas med

annan än den, som av medicinalstyrelsen

funnits enligt vederbörligen

meddelade bestämmelser till tjänsten

behörig. 1 förordnande, som för viss

tid meddelas sjukstuguläkare, skall

intagas förbehåll därom, att, därest

beslut fattas örn sådant utvidgande,

att sjukstuguläkaren skall tillsättas

enligt första stycket, eller örn sjukstugans

omändring till lasarett, sjukstuguläkaren

skall vara pliktig att

avgå sex månader efter uppsägning.

Motsvarande förbehåll för det fall att

tuberkulossjukstuga omändras till sanatorium

eller epidemisjukstuga omändras

till epidemisjukhus

skall intagas i förordnande, som för

viss tid meddelas tuberkulossjukstuguläkare

eller epidemisjukstuguläkare.

15 §.

Där sjukhusläkare — anställda personalen.

Ar läkare —---—- lill efterrättelse.

Ar läkaren--— äga giltighet

A epidemisjukhu s må icke Ä epidemi vårdanstalt må

utan särskilt medgivande av xnedici- icke utan särskilt medgivande av menalstvrelsen

anordnas mottagning för dicinalstyrelsen anordnas mottagning

öppen sjukvård. för öppen sjukvård

Il i hung till riksdagens protokoll I 946 9 sami 3 aud Sr 13 ‘2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 13

(Kungl. Maj:ts förslag.)

16 §.

Vid lasarett, sjukstuga, beträffande

vilken medicinalstyrelsen givit tillstånd,

som i 7 § tredje stycket första

punkten sägs, sanatorium eller epidemilasarett

må jämte lasaretts-,

sjUkstugu-, sanatorie- eller

epidemi lasarettsläkare

underläkare anställas; dock må ny

underläkartjänst ej inrättas utan

medgivande av Konungen eller, efter

Konungens förordnande, av medicinalstyrelsen.

Vad angår sjukstuga,

som här avses, må sådant medgivande

lämnas allenast då särskilda omständigheter

därtill föranleda. I ansökan

örn medgivande, som nu är

sagt, skall uppgift lämnas örn arbetets

omfattning, de för tjänsten anslagna

löneförmånerna och de villkor,

som för deras åtnjutande ansetts

böra uppställas.

Underläkare tillsättes--- — i sänder.

Tiden för---förordnande föreligger

(Utskottets förslag.)

16 §.

Vid lasarett, sjukstuga, beträffande

vilken medicinalstyrelsen givit tillstånd,

som i 7 § tredje stycket första

punkten sägs, sanatorium eller epidemisjukhus

må jämte lasaretts-,

sjukstuga, sanatorie- eller

epidemisjukhusläkare underläkare

anställas; dock må ny underläkartjänst

ej inrättas utan medgivande

av Konungen eller, efter

Konungens förordnande, av medicinalstyrelsen.

Vad angår sjukstuga,

som här avses, må sådant medgivande

lämnas allenast då särskilda omständigheter

därtill föranleda. I ansökan

om medgivande, som nu är

sagt, skall uppgift lämnas örn arbetets

omfattning, de för tjänsten anslagna

löneförmånerna och de villkor,

som för deras åtnjutande ansetts

böra uppställas.

17 §■

Underläkare, som----- vissa sjukrum.

Vad sålunda stadgats skall äga Vad sålunda stadgats skall äga

motsvarande tillämpning i avseende motsvarande tillämpning i avseende

å sanatorium och epidemilasa- å sanatorium och epidemisju kr

e 11. hus.

19 §.

1. Intagning å----därtill föranleda.

Är någon, vilken lider av sjukdom,

som avses i 2 § 1 eller 6 mom. eller

24 § epidemilagen, i behov av vård å

annat sjukhus än epidemisjukh

u s, må hail likväl icke intagas där,

med mindre betryggande åtgärder

mot smittans spridande vidtagits.

Är någon, vilken lider av sjukdom,

som avses i 2 § 1 eller 6 mom. eller

24 § epidemilagen, i behov av vård å

annat sjukhus än epidemi vårdanstalt,

må han likväl icke intagas

där, med mindre betryggande åtgärder

mot smittans spridande vidtagits.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

19

(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

Intagning av---andra sjuka.

Är sjukhus---sådan avdelning.

2. Jämte vad i 1 mom. stadgats skall beträffande intagning å sjukstugor,

tuberkulossjukstugor och epidemisjukstugor gälla, att å sådant sjukhus ej

utan särskilda skäl må intagas annan vårdbehövande än sådan, som med

hänsyn till sjukhusets utrustning och den för sjukvården ansvarige läkarens

utbildning lämpligen kan där behandlas. Person, som lider av könssjukdom

i smittsamt skede eller som av läkare förklarats böra intagas å

sjukhus för undersökning, huruvida han är angripen av sådan sjukdom,

må intagas å sjukstuga, tuberkulossjukstuga eller epidemisjukstuga endast

örn det kan ske utan olägenhet.

20 §.

Den, som---därom stadgat.

Sättes legosängsavgiften--—

Personer, som---sådan sal.

Angående rätt i vissa fall för den,

sorn intagits å epidemisjukhus,

att kostnadsfritt åtnjuta vård

och underhåll därstädes stadgas i epidemilagen.

21 §.

2. För sjukvård å tuberkulossjukvårdsanstalt

eller epidemisjukhus

ansvarig läkare må icke mottaga

särskild ersättning för åtgärd,

som avses i 1 inom. första eller andra

stvcket.

omförmälda lagarna.

Angående rätt i vissa fall för den,

som intagits å epidemivårdanstalt,

att kostnadsfritt åtnjuta

vård och underhåll därstädes stadgas

i epidemilagen.

21 §.

2. För sjukvård å tuberkulossjukvårdsanstalt

eller epidemivårdanstalt

ansvarig läkare må icke

mottaga särskild ersättning för åtgärd,

som avses i 1 mom. första eller

andra stycket.

23 §.

Bestämmelserna i 6 §, 7 § första och andra styckena, 8—12 §§, 14 §

2 mom. andra stycket, 21 § 2 och 3 mom. samt 22 § skola i tillämpliga

delar gälla även med avseende å anstalt för vård av kroniskt kroppssjuka

eller konvalescenter, som drives av landsting eller kommun.

26 §.

Bestämmelserna i 7 § fjärde stycket skola icke äga tillämpning i avseende

å sjukhus, som inrättats före den 1 januari 1929.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Konungen äger, även utan att bestämmelserna

i 14 § 1 mom. andra

och tredje styckena iakttagits, på av

medicinalstyrelsen efter framställning

av sjukvårdsberedningen avgivet förslag

till innehavare av viss e p i d emilasaretts

läkartjänst utnämna

den, som vid denna lags

ikraftträdande är innehavare av motsvarande

läkartjänst vid det epidemisjukhus,

varom fråga är.

De särskilda, mot denna lag stridande

bestämmelser, som före den t

januari 1948 må hava blivit av Konungen

eller med Konungens bemyndigande

utfärdade för vissa epidemisjukhus,

så ock bemyndigande,

som nyss sagts, skola fortfarande

vara gällande, och må beträffande de

ämnen, som nämnda bestämmelser

avse, i hittills gällande ordning för

sagda sjukhus meddelas de föreskrifter,

som må finnas lämpliga, Konungen

obetaget att återkalla eller inskränka

meddelat bemyndigande.

2) Lag

om ändrad lydelse av 18 § epidemilagen

den 19 juni 1919 (nr 443).

Härigenom förordnas, att 18 § epidemilagen

den 19 juni 1919 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

18 §.

Varje epidemidistrikt skall äga tillgång

till erforderligt antal platser å *

(Utskottets förslag.)

Konungen äger, även utan att bestämmelserna

i 14 § 1 mom. andra

och tredje styckena iakttagits, på av

medicinalstyrelsen efter framställning

av sjukvårdsberedningen avgivet förslag

till innehavare av viss epidemisjukhusläkartjänst

utnämna

den, som vid denna lags

ikraftträdande är innehavare av motsvarande

läkartjänst vid den epidemivårdanstalt,

varom fråga är.

De särskilda, mot denna lag stridande

bestämmelser, som före den 1

januari 1948 må hava blivit av Konungen

eller med Konungens bemyndigande

utfärdade för vissa epidemivårdanstalter,

så ock bemyndigande.

som nyss sagts, skola

fortfarande vara gällande, och må beträffande

de ämnen, som nämnda bestämmelser

avse, i hittills gällande ordning

för sagda sjukhus meddelas de

föreskrifter, som må finnas lämpliga.

Konungen obetaget att återkalla eller

inskränka meddelat bemyndigande.

2) Lag

om ändrad lydelse av 18, 2 0 och

2 3 §§ epidemilagen den 19 juni

1919 (nr 443).

Härigenom förordnas, att 18, 2 0

och 23 § § epidemilagen den 19

juni 19191 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

18 §.

Varje epidemidistrikt skall äga tillgång

till erforderligt antal platser å

* Senaste lydelse av 20 g se SFS 1940: 1049.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

21

(Kungl. Maj:ts förslag.)

epidemisjukhus, om vilka

förmäles i lagen örn vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus.

Minst ett av distriktet drivet

epidemisjukhus skall vara så

beskaffat, att det jämlikt samma

lag är epidemilasarett.

Från vad sist stadgats må dock medicinalstyrelsen

medgiva undantag i

fråga om distrikt, vilket enligt avtal

äger förfoga över tillräckligt antal

platserå epidemilasarett som

drives av annat distrikt.

(Utskottets förslag.)

epidemivård anst alter, örn

vilka förmäles i lagen örn vissa av

landsting eller kommun drivna sjukhus.

Minst en av distriktet driven

epidemivårdanstalt

skall vara så beskaffad, att

den jämlikt samma lag är epidemisjukhus.

Från vad sist stadgats

må dock medicinalstyrelsen medgiva

undantag i fråga om distrikt,

vilket enligt avtal äger förfoga över

tillräckligt antal platser å epidemisjukhus

som drives av annat

distrikt eller å epidemivårdanstalt

som drives av

staten.

—--särskilda omständigheter.

Varje epidemidistrikt skall därjämte

För att---antal sjuksköterskor.

20 §.

Epideminämnd skall — — — motsvara

behovet.

För sådant ändamål har nämnden

att uppgöra en plan över sjukvårdens

ordnande, för den händelse de för

distriktet tillgängliga platserna å

epidemi vårdanstalter skulle

visa sig otillräckliga. Denna plan

skall upptaga de lägenheter, över

vilka nämnden vid förefallande behov

kan förfoga för inrättandet av

tillfälliga sjukvårdslokaler, ävensom

den personal och utrustning, som för

dessa finnas att tillgå. Planen skall

omedelbart kunna bringas till verkställighet,

i den mån omständigheterna

det påkalla.

23 §.

Person, som inom epidemidistriktet

insjuknat i sådan sjukdom, som i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 § 1 mom. sägs, åtnjuter kostnadsfritt

vård och underhåll i allmänt

rum å epidemivårdanstalt

och å sådan tillfällig sjukvårdslokal,

sorn i 18 § omförmäles.

Den, som jämlikt 3 § 2 eller 3 mom.

intagits åepidemivårdanstalt

eller å tillfällig sjukvårdslokal, är berättigad

att kostnadsfritt åtnjuta underhåll

i allmänt rum å sjukvårdsinrättningen

under den tid han är intagen

därstädes.

Kostnaden för---- av epidemi
distriktet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

Medicinalstyrelsen må,

örn särskilda omständigheter

därtill föranleda,

medgiva epidemidistrikt

anstånd under högst fem

år efter lagens ikraftträdande

med inrättande av

sådan ep i de mi v å r d a n s t a 11,

sorn enligt lagen örn vissa

av landsting eller kommun

drivna sjukhus är

epidemisjukhus.

Stockholm den 7 mars 1946.

På andra lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

23

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holmbäck, Linder, Forslund*, Löfvander,

Hage*, fröken Andersson*, herrar Nils Elowsson och Hagman;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Hellbacken, fru Johansson*,

herrar Osterman, Witzell*, Carlsson i Bakeröd och Andersson i Alfredshem.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Osterman.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:99 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring av lagen den 20 december 1940 a1 i texten