Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till familjebidragsförordning, dels ock i ämnet väckta motioner.
1946-03-21 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1946:18, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till familjebidragsförordning, dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 18-
1
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1946 kl. 11 fm.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till familjebidragsförordning, dels ock i
ämnet väckta motioner.
Genom en den 15 februari 1946 dagtecknad proposition, nr 73, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat
förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordning)
.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft fem
i anledning av densamma väckta motioner, nämligen
inom första kammaren
nr 256 av herr Gränebo m. fl. samt
nr 257 av herr Albertsson m. fl. ävensom
inom andra kammaren
nr 403 av herrar Persson i Svensköp och Johnsson i Kastanjegården, likalydande
med nr 257 i första kammaren,
nr 407 av herr Svensson i Grönvik m. fl., likalydande med nr 256 i första
kammaren, samt
nr 408 av herrar Johansson i Stockholm och Karlsson i Stuvsta.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen
framlagda förslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen.
Motionärernas yrkanden återgivas i det följande (s. 13—17). I fråga om
motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna.
Gällande bestämmelser.
Gällande bestämmelser angående familjebidrag åt värnpliktiga äro i huvudsak
innefattade i två den 30 juni 1942 utfärdade förordningar jämte därtill
anslutande kungörelser, nämligen dels krigsfamiljebidragsförordningen
(SFS 1942: 5211) jämte krigsfamiljebidragskungörelsen den 31 december
1942 (nr 984), dels ock fredsfamiljebidragsförordningen (SFS 1942: 524)
jämte fredsfamiljebidragskungörelsen den 22 juni 1945 (nr 413).
Beträffande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningamas tillämpning
gäller, att krigsfamiljebidragsförordningen i huvudsak är tillämplig å
1 Ändrad genom SFS 1943: 125, 1914: 322 samt 1915: 764 och 834.
Wliang till riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 2 avd. Nr 18. 1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
värnpliktiga, som inkallats till tjänstgöring jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen,
således beredskaps- eller krigstjänstgöring. Förordningen äger vidare,
med undantag av bestämmelserna om hemortslön samt med de inskränkningar
i övrigt, som av Konungen föreskrivas, tillämpning även å vissa värnpliktiga
som fullgöra fredstjänstgöring, nämligen de som undergå befälsutbildning
ävensom de som eljest det år de fylla 26 år eller senare fullgöra
tjänstgöring enligt 27 § vämpliktslagen.
Fredsfamiljebidragsförordningen är tillämplig i den mån krigsfamiljebidragsförordningen
icke skall tillämpas och avser därför främst de värnpliktiga,
som i fredstid fullgöra sin första tjänstgöring.
Enär under beredskapstiden samtliga värnpliktiga inkallades jämlikt 28 g
1 mom. värnpliktslagen, voro alla under nämnda tid tjänstgörande värnpliktiga
hänförliga under krigsfamiljebidragsförordningen. 1942 års fredsfamiljebidragsförordning
trädde därför i tillämpning först vid försvarsberedskapens
upphörande den 1 juli 1945. Enligt i samband därmed utfärdade övergångsbestämmelser
(SFS 1945: 414) skall emellertid krigsfamiljebidragsförordningen
fortfarande äga tillämpning å vissa personalkategorier, som enligt
de i det föregående omförmälda bestämmelserna skulle vara underkastade
fredsfamiljebidragsförordningen, främst värnpliktiga, som undergått efterbesiktning
eller som hållas i tjänst för avveckling av försvarsberedskapen, ävensom
vissa krigsfrivilliga.
I fråga om de ekonomiska förmåner, som kunna utgå, föreligger
en avsevärd skillnad mellan krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna.
Enligt den senare kan familjebidrag utgå allenast i två former, såsom familjepenning
och såsom begravningsbidrag. Familjepenningen är avsedd för
den värnpliktiges familjemedlemmars livsuppehälle, medan begravningsbidrag
utgår till täckande av de särskilda behov, som uppkomma vid familjemedlems
frånfälle.
Utöver nu angivna former av familjebidrag kunna enligt krigsfamiljebidragsförordningen
medgivas vissa ytterligare förmåner, nämligen bostadsbidrag,
näringsbidrag och sjukbidrag. I vissa fall utgår även hemortslön. Bostadsbidrag
utgår för beredande av bostad åt familjemedlem ävensom i visst
fall för ensamstående värnpliktigs bostadskostnad. I stället för familjepenning
och bostadsbidrag kan närings- eller rörelseidkare erhålla näringsbidrag
för näringens eller rörelsens upprätthållande. Näringsbidrag kan utgå jämväl
för återupptagande av rörelse, som måst nedläggas under innehavarens militärtjänstgöring.
Sistnämnda form av näringsbidrag utesluter icke familjepenning
och bostadsbidrag. Näringsbidrag kan utgå såväl till familjeförsörjare
som till ensamstående. Sjukbidrag utgår för täckande av de särskilda behov,
som uppkomma vid familjemedlems sjukdom. Hemortslön slutligen utgår
såsom befälslön och såsom långtidslön. Med hänsyn till de förmåner,
som sålunda kunna utgå enligt krigsfamiljebidragsförordningen utöver de i
fredsfamiljebidragsförordningen angivna, lia familjepenningens belopp i den
förra förordningen fastställts till lägre belopp än i den senare.
Kostnaderna för familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen be
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
3
stridas helt av statsmedel, medan däremot en mindre del av de enligt krigsfamiljebidragsförordningen
utgående förmånerna bekostas av vederbörande
hemortskommuner.
Samtliga former av familjebidrag — alltså icke hemortslön — utgå efter
behovsprövning. Även beträffande prövningen av famil jebidragsärenden
och familjebidragens utbetalning skilja
sig de båda familjebidragsförordningarnas bestämmelser från varandra. Enligt
krigsfamiljebidragsförordningen prövas och avgöras frågor rörande familjebidrag
och hemortslön av kommunala familjebidragsnämnder, vilka
även ombesörja utbetalningen. Familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen
fastställes däremot av vederbörande länsstyrelse. Ansökan om
familjebidrag skall dock ingivas till i krigsfamiljebidragsförordningen avsedda
familjebidragsnämnder, vilka skola avgiva yttrande över ansökningen.
Familjebidragen utbetalas av den militära myndighet, som har att utbetala
den värnpliktiges penningbidrag.
Enligt såväl krigs- som fredsfamiljebidragsförordningen skall viss myndighet,
tillsynsmyndighet, förordnas att utöva tillsyn å förordningarnas
tillämpning. Såsom tillsynsmyndighet har förordnats statens arbetsmarknadskommission.
Statens arbetsmarknadskommissions förslag.
Sedan fredsfamiljebidragsförordningen den 1 juli 1945 trätt i kraft, ha från
olika håll framförts förslag om förbättrade familjebidragsförmåner för de
värnpliktiga, som äro underkastade bestämmelserna i denna förordning, i
första hand värnpliktiga, som fullgöra första tjänstgöring. Sålunda har från
kommunalt håll framförts förslag i sådan riktning. Även Sverges socialdemokratiska
ungdomsförbund har, i skrivelse den 29 augusti 1945, gjort framställning
i sådant syfte. Sedan statens arbetsmarknadskommission anmodats
verkställa utredning i ärendet, har kommissionen i skrivelse den 19 december
1945 framlagt förslag till ny familjebidragsförordning, avsedd att tillämpas
i såväl krig som fred.
Arbetsmarknadskommissionen har inledningsvis redogjort för tidigare
behandling av frågan örn familjebidragsförmåner i fredst
i d oell sammanfattningsvis i anslutning härtill anfört, att gällande bestämmelser
angående familjebidrag i fredstid gåve de värnpliktigas familjemedlemmar
väsentligt bättre förmåner än dem, sorn utgått enligt de före det
andra världskrigets utbrott gällande familjeunderstödsbestämmelserna. Detta
förhållande uteslöte dock icke, att behov förefunnes av all tillgodose de
värnpliktigas familjer bättre än som kunde ske inom ramen för den nu gällande
fredsfamiljebidragsförordningen.
Kommissionen har framhållit, att erinringar mot fredsfamiljebidragshestämmelserna
uttalats från skilda håll, samt därom närmare
anfört följande.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
I skrivelser till kommissionen lia sålunda, bland andra, familjebidragsnämnderna
i Halmstad och Jönköping framhållit, att enligt fredsfamiljebidragsförordningen
utgående familjepenning ofta visat sig vara otillräcklig och
att vid en fortsatt tillämpning av fredsfamiljebidragsbestämmelserna kommunerna
måste genom bidrag från fattigvården eller i annan ordning träda
emellan och lämna hjälp i de fall, då familjebidraget icke räcker för såväl det
dagliga uppehället som för bostadskostnaden eller då sjukdomsfall inträffar
i familjen.
Själv har kommissionen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 juni 1945 angående
övergång till fredsbestämmelser beträffande familjebidrag m. m. uttalat,
att en övergång från krigs- till fredsfamiljebidragsbestämmelser måste
komma att medföra svårigheter för åtskilliga värnpliktiga.
För egen del har kommissionen nu uttalat, att de mot fredsfamiljebidragsbestämmelserna
sålunda gjorda erinringarna måste anses befogade. Nuvarande
bestämmelser, vilka i stort sett anslöte sig till de före världskrigets utbrott
gällande bestämmelserna om familjeunderstöd i fredstid, hade icke tillkommit
under hänsynstagande till de numera ändrade förhållandena för de värnpliktiga.
Det kunde sålunda erinras om följande.
Sedan de äldre familjebidragsbestämmelserna varit gällande, hade 1941
års värnpliktslag blivit antagen och trätt i kraft. Enligt denna lag alage det
samtliga värnpliktiga att, oavsett försörjningsskyldighet mot anhöriga, fullgöra
tjänstgöring i fredstid. Enligt den äldre vämpliktslagen hade däremot
sådan värnpliktig, som hade försörjningsplikt mot nära anhörig, vilken
vore av den värnpliktige väsentligen beroende för sin försörjning, blivit befriad
från värnpliktens fullgörande i fredstid. Tjänstgöringstidens längd hade
vidare avsevärt ökats för de värnpliktiga.
Det borde heller icke förbises, att värnpliktiga, vilka fullgjorde första
tjänstgöring (motsvarande), numera i större utsträckning än tidigare hade
ingått äktenskap, vilket syntes kunna förklaras av dels den goda tillgången
på arbetsmöjligheter, dels tillkomsten av bosättningslån, dels ock den propaganda
för tidiga äktenskap, som bedrivits under senare år.
Med hänsyn till angivna förhållanden finge anses, att den nuvarande fredsfamiljebidragsförordningen
i många fall icke möjliggjorde att bevilja de
värnpliktiga tillräckliga bidrag. En utbredd opinion inom landet syntes också
kräva förbättrade familjebidrag till i fredstid inkallade yngre värnpliktiga.
En dylik uppfattning hade kommit till uttryck dels genom hänvändelser
till kommissionen, dels ock i pressuttalanden i anslutning till den av socialdemokratiska
ungdomsförbundet gjorda framställningen.
Kommissionen har vidare anfört, att det också framställts erinringar
mot den föreskrivna handläggningen av fredsfamiljeb
i dragsärenden a, vilken visat sig vara i hög grad omständlig och opraktisk,
samt härom närmare anfört följande.
Enligt gällande bestämmelser skola de värnpliktiga (den som för värnpliktigs
räkning ansöker om familjebidrag) ingiva ansökan till familjebidragsnämnden
i den värnpliktiges hemort. Denna nämnd skall med eget
yttrande översända ansökan till länsstyrelsen, som skall meddela beslut om
bidrag, som skall utgå, och därefter expediera beslutet till truppregistrerings
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
5
myndigheten, vilken i sin tur bär att överlämna beslutet till chefen för det
kompani (motsv.), där den värnpliktige fullgör sin tjänstgöring. Kompanichefen
har att varje gång utbetalning av familjebidrag skall verkställas göra
utbetalningsrekvisition hos förbandets kassaförvaltning (ekonomikontor).
För utbetalningarna gälla också särskilda kontroll- och revisionsföreskrifter.
Vidare skola rapporter och anmälningar av olika slag översändas från militärmyndigheten
till länsstyrelsen och från denna till familjebidragsnämnden.
Redan anförda omständigheter göra att »utbetalningsapparaten» måste anses
onödigt invecklad. Att så blivit förhållandet beror till en del därpå, att personalredovisningen-
vid förbanden blivit helt omlagd under beredskapsåren och
att kompanichef eller motsvarande chef numera icke — såsom förr var fallet
— äger att direkt från till hans förfogande ställda medel verkställa utbetalning
av fastställt familjebidrag.
Från länsstyrelsehåll har framhållits, att länsstyrelsernas behovsprövning,
trots att familjebidragsnämnd har att avgiva yttrande i varje ärende, av
givna skäl måste bliva relativt schematisk.
Kommissionen har funnit de erinringar, som sålunda framställts mot sättet
för familjebidragsärendenas handläggning befogade, samt anfört, att erfarenheterna
redan visat, att utbetalningssystemet icke fungerade under fältförliållanden.
Mot gällande ordning för ärendenas handläggning har kommissionen vidare
framhållit det oekonomiska uti att samtidigt tillämpa två olika system
för bidragens bestämmande och utbetalande, varav också följer behov av
skilda slag av blanketter, olika redovisningsvägar m. m.
Slutligen har kommissionen anfört, att åtskilliga familjebidragsnämnder
framhållit värdet och betydelsen av att kommunala organ även i fredstid
finge helt omhänderha ordnandet av försörjningen för i tjänst varande värnpliktigas
familjer, så att dessa icke skulle erhålla dels bidrag från statliga
myndigheter, dels ock — i den mån av statsmyndigheterna lämnade bidrag
icke bleve tillräckliga — ytterligare hjälp av kommunala myndigheter i form
av fattigvård och dylikt. Nämnderna i fråga hade såsom sin uppfattning uttalat,
att det ur samhällets synpunkt vore bättre att familjebidragsnämnderna
även i fredstid finge verkställa utbetalning av samtliga familjebidrag och
icke endast för sådana värnpliktiga, vilka vore hänförliga under krigsfamiljebidragsförordningen.
I fråga om sättet för införande av förbättrade fredsfamiljebidrag
har kommissionen uttalat, att den önskvärda förbättringen
av praktiska skäl knappast kunde åstadkommas inom ramen för
fredsfamiljebidragsförordningen, samt härom närmare anfört följande.
Visserligen kan man höja maximibeloppen för familjepenningen, så att
man i det enskilda fallet kan bevilja en familjepenning, som möjliggör jämväl
bestridande av bostadskostnaden, men för att i samtliga förekommande
fall kunna lämna erforderligt bidrag till bostadskostnaden måste familjepenningen
höjas avsevärt. En dylik hög familjepenning kan emellertid vara ägnad
att även rent allmänt sett driva beviljade bidrag i höjden och därigenom
medföra ökade, icke alltid nödvändiga, kostnader för statsverket. Det måste
också anses opraktiskt att genomföra en förbättring genom alt allenast höja
familjepenningen. överhuvud taget är det att föredraga ali i stället, liksom i
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 18-
krigsfamiljebidragsförordningen, införa ett särskilt bostadsbidrag. Det måste
emellertid komma att bliva förenat med svårigheter såväl att inom länsstyrelserna
fastställa familjepenning för sig och bostadsbidrag för sig som att
genom militärmyndigheterna verkställa utbetalningarna av dessa båda bidrag
var för sig, vilket allt är nödvändigt därest de skola fylla avsett ändamål.
Än mera opraktiskt måste det vara att i fredsfamiljebidragsförordningen införa
sjukbidrag. Skall dylikt bidrag bliva till avsedd nytta, måste det merendels
kunna beslutas och utbetalas utan omgång, men så blir icke fallet om
länsstyrelse skall meddela beslutet efter förslag av familjebidragsnämnd och
militärmyndigheten underrättas om beslutet i och för utbetalning.
Kommissionen har ansett, att en verklig förbättring av fredsfamiljebidragen
och en bättre ordning i fråga om handläggningen av familjebidragsärendena
icke kunde åstadkommas med mindre än att det liksom enligt krigsfamiljebidragsförordningen
skulle ankomma på kommunala familjebidragsnämnder
att själva besluta om bidrag och verkställa utbetalning därav. Det
kunde emellertid icke vara lämpligt att ålägga familjebidragsnämnderna att
samtidigt och vid sidan av varandra tillämpa två skilda familjebidragsförfattningar
— en fredsfamiljebidragsförordning, som skall gälla vissa yngre
värnpliktiga, och en krigsfamiljebidragsförordning gällande för övriga värnpliktiga
under fredstjänstgöring och för alla värnpliktiga under krigstjänstgöring.
I stället borde övervägas att förändra den nuvarande krigsfamiljebidragsförordningen
till en familjebidragsförordning, som skulle gälla såväl
under fred som i krig, och att i samband därmed helt slopa den nuvarande
fredsfamiljebidragsförordningen. Därigenom bleve handläggningen av familjebidragsärendena
enhetlig och förenklad. Vidare vunnes att såväl familjebidragsnämnder
som militära och övriga myndigheter, vilka hade att taga
befattning med familjebidragsärenden, redan i fredstid finge en ingående erfarenhet
på området, vilket, såsom chefen för försvarsstaben i utlåtande i
ärendet framhållit, måste anses vara av betydelse såsom mobiliseringsförberedelse.
I anslutning härtill har kommissionen upptagit frågan om kommunala
bidrag till familjebidragskostnadernas bestridande,
därest fredsfamiljebidragsförordningen slopades och krigsfamiljebidragsförordningen
i stället tillämpades å samtliga i fredstid tjänstgörande
värnpliktiga, samt i denna fråga anfört i huvudsak följande.
Enligt nu gällande bestämmelser rörande statsverkets andel i kostnaderna
för familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen bestridas kostnaderna
för enligt förordningen utbetalade familjebidrag till omkring 95 °/o med
statsmedel, medan återstående 5 %> stanna å kommunerna. Det kan givetvis
med skäl göras gällande, att samtliga kostnader för utbetalade familjebidrag,
i varje fall i fredstid, böra stanna å statsverket, enär behoven av bidrag uppkommit
genom statsmakternas beslut örn att taga de värnpliktiga i anspråk
för militär tjänstgöring. Av principiella skäl torde det dock få anses nödvändigt
att kommunerna även i fredstid skola bidraga till familjebidrag, som
enligt kommunal myndighets beslut bliva utbetalade. Denna principiella
uppfattning torde icke röna inverkan därav, att de kommunala familjebidragsnämndernas
beslut äro underkastade saklig och teknisk granskning av
statlig myndighet. Möjligen skulle det kunna ifrågakomma att i fredstid med
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
7
statsmedel helt ersätta vad som utgives i form av familjebidrag, därest i de
kommunala familjebidragsnämndema inginge en ledamot, som vore utsedd
av statlig myndighet och som alltså skulle lia att bevaka statsverkets intresse.
En dylik ordning skulle emellertid ur andra synpunkter vålla svårigheter.
Skall en ledamot av familjebidragsnämnd vara utsedd av statlig myndighet
förutsätter detta nämligen, bland annat, att varje kommun skall ha
särskild familjebidragsnämnd, och kommun skulle alltså bliva förhindrad att
uppdraga åt t. ex. kommunalnämnd eller arbetslöshetsnämnd att fungera såsom
familjebidragsnämnd.
Kommissionen har vidare anfört följande.
Kommissionen har under hand av åtskilliga familjebidragsnämnder inhämtat,
att den omständigheten, att kommunerna, därest fredsfamiljebidragsförordningen
slopades, skulle komma att även i fredstid få bidraga till
familjebidragskostnaderna, icke hindrar dem att framhålla värdet av att
krigsfamiljebidragsförordningen får bliva gällande å alla i fredstid tjänstgörande
värnpliktiga. Enär familjebidragsnämndema nämligen ändock skola
vara i verksamhet i fredstid för att utgiva krigsfamiljebidrag till vissa värnpliktiga,
synes det dessa familjebidragsnämnder vara mest ändamålsenligt
att de få handlägga alla familjebidragsärenden på samma sätt. En tillämpning
av krigsfamiljebidragsförordningen å alla värnpliktiga medför också
andra fördelar, av vilka följande här må nämnas. De värnpliktigas familjemedlemmar
kunna få sina bidrag utan någon större omgång och vid uppkommande
behov även förskott å bidrag, som beviljats men ännu icke hunnit i
vederbörlig ordning utbetalas eller som beräknas komma att beviljas. Detta
är av värde framför allt vid uppkommande sjukdomsfall.
Kommissionen har således hållit före, att frågan om kommunandelen icke
syntes böra utgöra något hinder för ett slopande av fredsfamiljebidragsförordningen
och krigsfamiljebidragsförordningens ändring till en familjebidragsförordning
för såväl freds- som krigsförhållanden.
Vidkommande familjebidragsnämndernas administrationskostnader har
kommissionen funnit den ifrågasatta ändringen icke kunna komma att i
nämnvärd grad påverka dessa kostnader. En tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen
i stället för fredsfamiljebidragsförordningen medförde
icke annat merarbete för familjebidragsnämndema än att dessa också finge
att ombesörja utbetalningarna av de bidrag, som nu utbetalades av militära
myndigheter. I övrigt syntes arbetsuppgifterna icke bliva ökade, ty det kunde
icke anses bliva förenat med större arbete att meddela beslut örn vilket
familjebidrag som skulle utgå än att avgiva förslag till länsstyrelsen beträffande
fredsfamiljebidrag, som enligt familjebidragsnämndens uppfattning
borde beviljas. Ej heller av beslut föranledda expedieringar m. m. syntes
bliva mera omfattande än expedieringarna av handlingar i fredsfamiljebidragsärenden.
På grund av vad sålunda anförts har kommissionen ansett sig böra framlägga
t ö r s 1 a g lill n y f a lii i 1 j e b i d r a g s f ii r o nini n g, avsedd
att tillämpas i såväl krig som fred. Förordningen avses skola ersätta de nu
gällande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna och ansluter sig i
huvudsak till den förras bestämmelser.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
Kommissionen har anfört, alt vid i Stockholm av arbetsmarknadskommissionen
anordnat sammanträde med dels inom Överståthållarämbetet och
samtliga länsstyrelser såsom föredragande i familjebidragsärenden förordnade
tjänstemän, dels representanter för 61 familjebidragsnämnder från
samtliga län i riket, dels ock representanter för försvarets civilförvaltning,
försvarsstabens personalvårdsavdelning och centrala värnpliktsbyrån upptagits
till behandling förevarande fråga om ändrade bestämmelser angående
familjebidrag. Samtliga vid sammanträdet närvarande hade uttalat sin anslutning
till kommissionens i det föregående anförda synpunkter och till
kommissionens vid sammanträdet framlagda förslag till ny familj ebidragsförordning.
Detta förslag hade därefter slut justerats inom kommissionen
med beaktande av vissa särskilda önskemål, som framkommit vid överläggningarna
örn förslaget.
Kommissionens förslag bygger på nu gällande krigsfamiljebidragsförordning.
Vid förslagets utformande har kommissionen utgått från den principen
att värnpliktiga, vilka fullgöra första tjänstgöring (motsvarande tjänstgöring),
icke skola i samma omfattning som övriga fredstjänstgörande värnpliktiga
komma i åtnjutande av de förmåner, som kunna tillkomma värnpliktiga,
vilka inkallas till krigs- eller beredskapstjänstgöring. Även för äldre
fredstjänstgörande värnpliktigas del ha vissa inskränkningar i rätten till familjebidrag
ansetts påkallade, t. ex. då det gäller att erhålla familjebidrag
för tid utöver den faktiska tjänstgöringstiden. Till förhindrande av missbruk
i sådana hänseenden har kommissionen föreslagit, att tillsynsmyndighetens
tillstånd skall erfordras för medgivande av vissa förmåner.
Värnpliktstjänstgöring, som anbefalles värnpliktiga med stöd av 27 § 2
mom. värnpliktslagen, d. v. s. beredskapsövning, har ansetts böra i fråga om
rätten till familjebidrag likställas med beredskapstjänstgöring enligt 28 §
1 mom. samma lag.
I samband med framläggandet av förslaget till ny familjebidragsförordning
har kommissionen med särskild skrivelse den 19 december 1945 framlagt
förslag till ny familjebidragskungörelse, avsedd att ersätta de nu gällande
krigs- och fredsfamiljebidragskungörelsema.
Kommissionen har i anslutning till författningsförslagen hemställt, att
uppdraget såsom tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten måtte
överflyttas från kommissionen till försvarets anställningsbyrå. Beträffande
skälen för denna hemställan hänvisas till s. 24—26 i propositionen.
Över arbetsmarknadskommissionens förslag till familjebidragsförordning
och familjebidragskungörelse ha efter remiss utlåtanden avgivits av överbefälhavaren
— efter hörande av försvarsgrenscheferna — försvarsväsendets
personalvårdsnämnd, försvarets civilförvaltning, försvarsväsendets Iönenämnd,
socialstyrelsen, generalpoststyrelsen, statskontoret, kammarrätten,
styrelsen för svenska stadsförbundet, styrelsen för svenska landskommunernas
förbund, landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens centralorganisation
och svenska arbetsgivareföreningen.
Andra lagutskottets utlåtande nr 18. 9
En redogörelse för innehållet i dessa utlåtanden lämnas å s. 26—31 i propositionen.
Departementschefen.
Föredragande deparle.nientschefen, statsrådet Vougt, har i propositionen
såsom allmän motivering till förslaget anfört:
»De ekonomiska förmånerna till värnpliktiga, som fullgöra värnpliktstjänstgöring,
ha sedan år 1939 avsevärt förbättrats. Främst har detta gällt
krigsfamiljebidragen, vilka enligt de nu gällande bestämmelserna torde kunna
betraktas såsom i stort sett tillräckliga för att bereda de värnpliktigas familjer
skälig bärgning under inkallelseperiodema. Även de familjebidragsförmåner,
som utgå enligt fredsfamiljebidragsförordningen, äro avsevärt förmånligare
för de värnpliktiga än som var fallet vid krigsutbrottet. Med hänsyn
till att bostads-, närings- och sjukbidrag icke kunna utgå enligt denna
förordning, komma emellertid familjebidragen vid tillämpning av dessa bestämmelser
att i många fall bliva lägre än om krigsfamiljebidragsförordningen
kommit till användning.
Under de gångna beredskapsåren har krigsfamiljebidragsförordningen ägt
tillämpning å samtliga värnpliktiga, oavsett om de fullgjort första tjänstgöring
enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen eller varit inkallade till beredskapstjänst.
De för fredstjänstgörande värnpliktiga avsedda bestämmelserna,
vilka — ehuru bidragsbeloppen höjts — i princip ansluta sig til! de före kriget
gällande, hade därför icke tillämpats sedan år 1940, då de den 1 juli
1945 i samband med försvarsberedskapens upphörande trädde i tillämpning.
Ehuru hittills endast kort lids erfarenhet föreligger beträffande fredsfamiljebidragsförordningens
tillämpning, torde det redan nu kunna fastslås,
att begränsningen av familjebidragen i normalfallen till allenast familjepenning
ej sällan leder till obilliga resultat. Detta har ock allmänt omvittnats
av de olika myndigheter, som kommit i kontakt med dessa frågor. En
förbättring av familjebidragsförmånerna till de värnpliktiga, som enligt nu
gällande bestämmelser äro underkastade fredsfamiljebidragsförordningen, synes
därför vara motiverad. Av de i ärendet hörda myndigheterna och institutionerna
har endast statskontoret ställt sig avvisande mot en sådan förbättring
av fredsfamiljebidragen. De skäl, som statskontoret åberopat härför,
äro i stort sett desamma, som år 1940 föranledde statsmakt erna att bibehålla
olika familjebidragsbestämmelser för freds- och krigsförhållanden, främst
att fredsbestämmelserna voro avsedda för unga män, som med få undantag
icke före inryckningen lyckats komma upp i högre inkomster och som dessutom
på föriiand ägde kännedom örn värnpliktstjänstgöringen, medan krigsbestämmelserna
avsågo män av vitt skilda ålders- och inkomstklasser, vilka
mer eller mindre oförmodat drabbats av inkallelsen. Emellertid lia de värnpliktigas
förhållanden sedan nämnda tid avsevärt förändrats. Medan de värnpliktiga,
som hade försörjningsplikt mot nära anhörig, tidigare under vissa
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
förutsättningar kunde erhålla befrielse från värnpliktens fullgörande i fredstid,
uttagas numera samtliga värnpliktiga oavsett försörjningsskyldighet till
sådan tjänstgöring. Samtidigt har tjänstgöringstiden avsevärt förlängts och
för huvuddelen av de värnpliktiga mer än fördubblats. Arbetsmarknadskommissionen
har i detta sammanhang även erinrat om den ökade giftermålsfrekvensen
bland värnpliktiga, som fullgöra sin första tjänstgöring. De av
statskontoret åberopade skälen torde därför icke numera kunna anses äga
samma styrka som tidigare. Å andra sidan böra, såsom i det följande närmare
beröres, dessa yngre värnpliktiga icke i alla avseenden likställas med
övriga värnpliktiga.
Det förslag till förbättring av familjebidragsförmånerna under fredstid,
som framlagts av arbetsmarknadskommissionen, har i stort sett tillstyrkts
av samtliga hörda myndigheter och institutioner — med undantag av statskontoret
— och synes mig i huvudsak godtagbart. Såsom närmare framgår
av de i det följande framlagda kostnadsberäkningarna äro de merkostnader,
som vid förslagets genomförande beräknas uppkomma, icke av den storleksordning,
att de böra medföra betänkligheter. Ett genomförande av förslaget
medför, förutom förbättrade fredsfamiljebidragsförmåner, en enklare och
effektivare handläggning av fredsfamiljebidragsärendena och större säkerhet
för att familjebidragen snabbt kunna komma de värnpliktigas familjer till
handa. Såsom av arbetsmarknadskommissionens utredning framgår äro de
nuvarande fredsfamiljebidragsbestämmelserna i detta hänseende förenade
med vissa olägenheter. Kommissionens förslag har ock vunnit allmän anslutning
bland de myndigheter, som lia praktiska erfarenheter rörande hithörande
frågor.
Jag föreslår således i enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag,
att de nuvarande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna ersättas av
en för såväl krig som fred avsedd familjebidragsförordning, i huvudsak
grundad på den gällande krigsfamiljebidragsförordningen. Till detaljerna i
förordningen återkommer jag i specialmotiveringen. Här torde endast böra
beröras några frågor av mera principiell innebörd.
I likhet med arbetsmarknadskommissionen anser jag, att värnpliktiga,
som fullgöra första tjänstgöring eller motsvarande tjänstgöring enligt 27 §
1 mom. värnpliktslagen, icke böra i samma omfattning som övriga fredstjänstgörande
värnpliktiga komma i åtnjutande av de förmåner, som kunna
tillkomma värnpliktiga, vilka inkallas lill krigs- eller beredskapstjänstgöring
enligt 28 § 1 mom. samma lag. Att, såsom kammarrätten ifrågasatt,
göra skillnad mellan sådana värnpliktiga, vilkas första tjänstgöring utgör
360 dagar, och de flottan tilldelade värnpliktiga, som fullgöra hela sin
fredstjänstgöring, 450 dagar, i en följd, synes mig icke lämpligt. Det torde
nämligen knappast föreligga anledning att häva restriktionerna i fråga örn
rätten till familjebidrag för de tre sista månaderna av ifrågavarande tjänstgöring.
I enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag torde vissa
begränsningar i rätten till familjebidrag böra gälla även beträffande äldre
fredstjänstgörande värnpliktiga. Jag förutsätter härvid i likhet med kommis
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
11
sionen, att beredskapsövning enligt 27 § 2 morn. värnpliktslagen skall likställas
med beredskapstjänstgöring enligt 28 § 1 mom. samma lag.
Arbetsmarknadskommissionen har föreslagit, att liksom för närvarande är
fallet familjebidrag i vissa fall skall få utgå först efter tillsynsmyndighetens
medgivande. Landsorganisationen har ansett denna myndighets handläggning
av hithörande frågor innebära omgång och besvär, som knappast uppvägas
av någon avsevärd fördel. Då emellertid erfarenheten visat, att en
viss kontroll från tillsynsmyndighetens sida är erforderlig beträffande sådana
fall, då särskild återhållsamhet är befogad, synes kommissionens förslag
böra godtagas.
Beträffande frågan örn kommunernas bidrag till familjebidragskostnadernas
bestridande ha i utlåtandena framkommit olika uppfattningar. Medan styrelserna
för svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund
ansett, att dessa kostnader borde helt bestridas av statsmedel, har
statskontoret föreslagit, att de kommunala bidragen, vilka vid tillämpning
av krigsfamiljebidragsförordningen uppgått till i genomsnitt omkring 5 %,
skola fastställas till minst 20 %.
De nuvarande bestämmelserna i krigsfamiljebidragsförordningen föreskriva
större bidragsskyldighet för kommunerna i fråga om de bidragsformer,
som medgiva kommunerna större frihet i behovsprövningen. Medan
sålunda familjepenning till värnpliktigs hustru och barn samt begravningsbidrag
helt bestridas av statsmedel, äro kommunerna skyldiga bidraga till
näringsbidrag för upprätthållande av rörelse med 5 °/o, till bostadsbidrag med
10 % samt till familjepenning i andra fall än nyss nämnts, näringsbidrag för
nedlagd rörelse och sjukbidrag med 20 % av respektive bidragsbelopp.
Då vissa sociala utgifter, som kommunerna eljest nödgats bestrida, genom
familjebidragen bortfalla, anser jag, med beaktande jämväl av att kommunerna
inom författningens ram kunna bestämma om rätten till familjebidrag
och örn bidragens belopp, det skäligt, att kommunerna i viss mån
bidraga till kostnaderna för familjebidragen. De grunder, enligt vilka bidragsskyldigheten
fastställts i krigsfamiljebidragsförordningen, synas i stort
sett godtagbara. Emellertid torde på grundval av vunna erfarenheter vissa
jämkningar däri böra vidtagas. Det har visat sig, att familjepenning till
andra familjemedlemmar än hustru och barn, främst föräldrar, utanordnats
i onormalt stor omfattning. Detta gäller även yngre värnpliktiga, vilkas
föräldrar som regel måste antagas vara i arbetsför ålder. En höjning av
det kommunala bidraget torde föranleda ökat hänsynstagande till föräldrarnas
möjligheter att själva försörja sig. Med hänsyn härtill föreslår jag, att
det kommunala bidraget till familjepenning i här avsedda fall höjes till
30 %. I likhet med vad som tillämpats beträffande krigsfamiljebidragen bör
självfallet gälla, att statsbidrag helt eller delvis bör utebli i sådana fall, då
familjebidragsnämnd uppenbarligen åsidosatt sina skyldigheter och mot bättre
vetande beviljat familjebidrag. Anmärkas må att detta förbehåll endast
torde kunna få aktualitet i uppenbara fall av felaktigt utbetalda familjebidrag
och därför icke lärer överflödiggöra del korrektiv som den kommunala
bidragsskyldigheten i övrigt utgör.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
Arbetsmarknadskommissionens förslag att försvarets anställningsbyrå skall
bliva tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten och erhålla vissa
därmed jämförliga uppgifter i fråga om värnpliktslån m. m. finner jag mig
böra biträda. Jag återkommer i annat sammanhang till frågan vilka förändringar
i byråns organisation som böra föranledas härav.»
Beträffande den närmare motiveringen till de särskilda stadgandena i förslaget
får utskottet hänvisa till s. 35—50 i propositionen.
I fråga om kostnaderna för genomförandet av förslaget har föredragande
departementschefen anfört:
»Enligt arbetsmarknadskommissionens beräkningar skulle de sammanlagda
kostnaderna för familjebidrag åt de värnpliktiga under nästa budgetår uppgå
till omkring 7 430 000 kronor, därest nu gällande grunder för familjebidragen
bibehölles. Vid bifall till kommissionens förslag skulle statens kostnader
stiga med i runt tal 260 000 kronor, vartill skulle komma kommunernas
kostnader, vilka uppskattningsvis kunna beräknas till 700 000 kronor. Kostnadsökningen
synes, såsom jag redan i det föregående anfört, icke vara av
den storleksordning, att den bör utgöra hinder för förslagets genomförande.
Arbetsmarknadskommissionen har grundat sina beräkningar på det antal
tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, som tidigare angivits av de militära myndigheterna
och legat till grund för anslagsberäkningarna i årets statsverksproposition.
Då emellertid ett stort antal värnpliktiga, som enligt dessa beräkningar
skulle fullgöra repetitions- eller efterutbildningsövning under nästa
budgetår, med hänsyn till fullgjord beredskapstjänstgöring torde komma att
befrias från sådana övningar, har jag låtit verkställa en förnyad kostnadsberäkning,
i vilken detta förhållande beaktats. Enligt denna beräkning, vilken
ännu icke helt slutförts, uppskattas statens kostnader för familjebidragen under
nästa budgetår till omkring 5 200 000 kronor. Vid bifall till mitt i det
föregående framlagda förslag om ökat bidrag från kommunernas sida beträffande
familjepenning i vissa fall torde kostnaderna komma att ytterligare
minskas. Familjebidragskostnaderna under nästa budgetår torde på grundval
av nu föreliggande utredning kunna uppskattas till omkring 5 000 000
kronor.»
Utskottet.
I propositionen föreslås, att de nuvarande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningama
skola ersättas av en för såväl krig som fred avsedd familjebidragsförordning.
Det framlagda författningsförslaget bygger i väsentliga
delar på den nu gällande krigsfamiljebidragsförordningen. I materiellt hänseende
innebär föx-slaget huvudsakligen, att de värnpliktiga som fullgöra fredstjänstgöring
i princip skola kunna komma i åtnjutande av — förutom såsom
nu familjepenning och begravningsbidrag — jämväl de övriga slag av familjebidrag,
som utgå enligt krigsfamiljebidragsförordningen. Förslaget är Sven
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
13
avsett att åstadkomma en enklare och effektivare handläggning av ärenden
angående familjebidrag till fredstjänstgörande värnpliktiga och medföra
större säkerhet för att dessa bidrag snabbt kunna komma de värnpliktigas
familjer till handa.
Utskottet, som funnit goda skäl tala för sammanförandet av de nu gällande
familjebidragsförordningarna till en författning, har ej något att erinra
mot den utformning förslaget i princip erhållit.
Ehuru såsom nyss anförts förslaget i det stora hela innehåller enhetliga
bestämmelser i fråga om rätten till familjebidrag för samtliga värnpliktiga,
föreslås likväl vissa särbestämmelser i fråga om värnpliktiga som fullgöra
första tjänstgöring eller motsvarande tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen
(se 9 § 2 morn., 11 § 1 mom. andra stycket, 12 § 3 mom. tredje
stycket, 14 § 1 mom. och 15 § första stycket i förslaget). I motionen 11:408
yrkas, att dessa särbestämmelser icke skola genomföras. Då frågan, huruvida
nämnda bestämmelser äro berättigade, icke helt torde kunna bedömas
efter generella grunder, kommer utskottet att upptaga förevarande spörsmål
— liksom övriga motionsvis framställda yrkanden — till övervägande i samband
med behandlingen av detaljbestämmelsema i Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet övergår nu till ifrågavarande detaljbehandling. I den mån bestämmelserna
i förslaget ej beröras här nedan har utskottet ej funnit anledning
till erinran.
3 §.
I 3 § första stycket under c) som i förslaget har samma lydelse som i 1940
och 1942 års krigsfamiljebidragsförordningar stadgas, att den värnpliktiges
husföreståndarinna skall anses såsom familjemedlem under förutsättning att
den värnpliktige sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn
under sexton år. Därest han sammanbor jämväl med hustru skall dock såsom
ytterligare förutsättning för att husföreståndarinna skall räknas som
familjemedlem gälla, att hustrun är oförmögen till arbete. Viss tvekan kan
möjligen råda angående innebörden av villkoret att den värnpliktige skall
sammanbo med hustru. Det torde ha varit avsett — vilket också framgår
av en jämförelse med den i kolumn 1 i 6 § 1 mom. intagna texten — att
nämnda villkor skall innefatta icke ett krav på att makarna faktiskt skola
ha samma bostad utan endast att sammanlevnaden mellan makarna icke
upphört. I praxis har också stadgandet tolkats på detta sätt. Det torde av
nu angivna skäl vara lämpligt att ordet »sammanbor» i detta fall utbytes
mot »sammanlever».
6 §•
I 1 mom. angivas de belopp, varmed familjepenning högst må utgå. Det
föreslås i propositionen, att familjepenningen liksom i nu gällande krigsoch
fredsfamiljebidragsförordningar alltjämt skall vara dyrortsgraderad. I
fråga om beloppens storlek överensstämmer förslaget med krigsfamiljebidragsförordningen.
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
I motionerna I: 256, I: 257, 11: 403 och 11: 407 yrkas, att dyrortsgraderingen
av familjepenningen måtte avskaffas saint att familjepenningen måtte
fastställas till de belopp som i propositionen föreslås skola utgå i ortsgrupp
II.
Otvivelaktigt tala åtskilliga skäl för avskaffandet av dyrortsgraderingen
beträffande familjepenningen. Särskilt kan åberopas, att de kostnader i fråga
om vilka skillnaden mellan olika dyrorter mest framträder, nämligen utgifter
för bostad och bränsle, tillgodoses i särskild ordning och att familjepenningen
sålunda icke är avsedd att täcka dessa utgifter.
Att nu taga slutlig ställning till frågan örn dyrortsgraderingens slopande
inom det speciella område som bestämmelserna örn familjepenning utgöra
torde dock icke vara lämpligt. Riksdagen synes först, såsom föredragande
departementschefen anfört, böra fatta beslut i motsvarande fråga rörande
de avsevärt mera betydelsefulla folkpensionerna. Utskottet, som således anser
sig böra biträda det genom propositionen framlagda förslaget i nu berörda
hänseende, förutsätter vid detta sitt ståndpunktstagande, att Kungl.
Majit, efter det förevarande problem i fråga örn folkpensionerna må ha vunnit
sin lösning, snarast upptager frågan örn ändring av bestämmelserna örn
familjepenning i samma riktning till förnyat övervägande.
Utskottet föreslår en formell jämkning av 1 mom. andra stycket.
9 §•
Denna paragraf innehåller bestämmelser angående förutsättningarna för
erhållande av bostadsbidrag för bostad. 1 mom. motsvarar 9 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen,
vilket författningsrum innehåller föreskrift att
sådant bidrag utgår för bostad avsedd för familjemedlem med vilken den
värnpliktige sammanbodde vid tiden för inkallelsen samt att bidraget, därest
den värnpliktige efter inkallelsen ingått äktenskap, skall avse bostad åt familjemedlem
som i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen sägs (hustru
samt barn och adoptivbarn, med vissa undantag).
Mot nämnda bestämmelse i krigsfamiljebidragsförordningen har anmärkts,
att densamma fått en i vissa hänseenden alltför snäv utformning. Örn exempelvis
under militärtjänstgöringen föddes ett barn i den värnpliktiges äktenskap
och hustrun avlede, kunde bostadsbidrag i fortsättningen icke utgå för
den värnpliktiges bostad, ehuru han i dylikt läge ofta hade behov av bostaden
icke blott för barnet utan även för husföreståndarinna. För att bereda möjlighet
till bostadsbidrag i detta och liknande fall har Kungl. Majit föreslagit
en omformulering av stadgandet. Enligt förslaget skall sålunda, örn den
värnpliktige sammanbor med familjemedlem, bostadsbidrag utgå för bestridande
av kostnaderna för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad.
Därest han vid tjänstgöringens början icke sammanbodde med familjemedlemmen,
må bostadsbidrag dock utgå endast när synnerliga skäl därtill äro.
Såsom anmärkts under remissbehandlingen innebär detta förslag icke blott
en utvidgning av rätten till bostadsbidrag utan även en inskränkning i visst
hänseende, nämligen för det fall att den värnpliktige ingår äktenskap under
Andra lagutskottets utlåtande nr 18-
15
tjänstgöringen, då det sålunda skall fordras synnerliga skäl för att bidrag
skall kunna beviljas. Det torde emellertid kunna antagas, att stadgandet kommer
att tillämpas så att i dylika fall synnerliga skäl för bidrag så gott som
undantagslöst anses föreligga.
2 mom. första punkten innehåller stadganden örn förutsättningarna för erhållande
av bostadsbidrag för s. k. ungkarlsbostad. I andra punkten föreskrives,
att sådant bostadsbidrag ej utan tillsynsmyndighetens medgivande
må utgå till värnpliktig som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en
följd). Såsom förut antytts yrkas i motionen II: 408, att denna andra punkt
måtte utgå.
Avgörandet av frågan huruvida förutsättningarna för erhållande av bostadsbidrag
för ungkarlsbostad föreligga torde ofta vara förenat med svårigheter.
Att dessa förutsättningar endast sällan äro för handen i fråga örn värnpliktiga
som fullgöra första tjänstgöring torde vara tydligt. Då det på förhand
kan beräknas när ifrågavarande tjänstgöring skall äga rum, kan det
befaras att möjligheten för dessa värnpliktiga att erhålla sådant bidrag kan
komma att missbrukas. Erfarenheten har utvisat, att en viss kontroll från
tillsynsmyndighetens sida är erforderlig i de fall då särskild återhållsamhet
i fråga örn beviljande av familjebidrag är befogad. Vid nu angivna förhållanden
torde det vara lämpligt, att såsom Kungl. Majit föreslagit prövningen av
frågan om beviljandet av bidrag för ungkarlsbostad till dessa värnpliktiga
förlägges lill tillsynsmyndigheten. Därmed vinnes även, att en enhetlig praxis
kommer till stånd på detta område.
I 3 mom. stadgas bland annat — efter förebild från krigsfamiljebidragsförordningen
— att Konungen, där så prövas skäligt, må såsom villkor för
erhållande av bostadsbidrag för bostad föreskriva, att viss del av bostaden
skall utan ersättning upplåtas för krigsmaktens eller civilförsvarets behov
eller för annat allmänt ändamål. Det torde emellertid enligt utskottets förmenande
vara mindre lämpligt, att sådan skyldighet skall kunna föreskrivas
under normala fredsförhållanden. Utskottet föreslår därför sådan jämkning
av stadgandet, att detsamma endast må kunna tillämpas vid krig eller eljest
under särskilda förhållanden.
U §•
1 mom. reglerar rätten till bostadsbidrag för flyttningskostnader. Liksom
i krigsfamiljebidragsförordningen föreskrives, att därest giltiga skäl föreligga
föi ombyte av bostad, dylikt bidrag ina tillkännas värnpliktig som är
berättigad till bostadsbidrag enligt vad i 9 § sägs. Emellertid bar i momentet
intagits en särbestämmelse i fråga örn värnpliktig sorn fullgör första
tjänstgöring (tjänstgöring i en följd). Sådan värnpliktig må icke utan tillsynsmyndighetens
medgivande tillerkännas bostadsbidrag för flyttning lill
dyrare bostad eller till annan ort. I motionen 11:408 yrkas, alt denna särbestämmelse
måtte utgå.
Enligt vad arbetsmarknadskommissionen anfört har erfarenheten visat,
att vissa sådana värnpliktiga äro benägna att, utan alt giltiga skäl kunna an
-
16
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
ses föreligga, låta familjen flytta till bättre och dyrare bostad eller från den
tidigare bosättningsorten till den värnpliktiges tjänstgöringsort, vilket senare
särskilt förekommer, därest tjänstgöringsorten tillhör högre dyrortsgrupp
än den tidigare bosättningsorten. Då sålunda särskild noggrannhet synes
böra iakttagas vid prövning, huruvida bidrag bör utgå till nämnda värnpliktiga
för flyttning till dyrare bostad eller annan ort, synes Kungl. Maj:ts
förslag att denna prövning skall anförtros åt tillsynsmyndigheten vara välmotiverat.
En redaktionell jämkning bör vidtagas av 1 mom. andra stycket.
12 §.
Denna paragraf innehåller bestämmelser om bostadsbidragets storlek. Paragrafen
upptager samma stadganden som nu återfinnas i 12 § krigsfamiljebidragsförordningen.
Därjämte har emellertid införts en föreskrift, att i fråga om värnpliktig,
som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), vid bestämmandet av
bostadsbidraget hänsyn icke må tagas till större bostadskostnad än som svarar
mot hyran å orten för bostad örn ett rum och kök, där ej i särskilt fall
tillsynsmyndigheten medgiver, att bostadsbidraget bestämmes med hänsyn
till hyran å orten för bostad om två rum och kök. I motionen II: 408 har
yrkats, att detta stadgande måtte utgå.
Såsom skäl för den föreslagna begränsningen har i propositionen anförts,
att dessa värnpliktiga, vilka i regel äro i en ålder av 21 år, i allmänhet icke
torde ha möjlighet att före tjänstgöringens början hålla sig med dyrare familjebostad
än en bostad om ett rum och kök och att de därför icke böra
erhålla möjlighet att hålla dyrare bostad under tiden för tjänstgöringen.
Därjämte har påpekats, att om bostadsbidrag finge utgå med högre belopp,
de sammanlagda förmånerna för en värnpliktig som fullgör första tjänstgöring
kunde komma att överstiga vad som tillkomme fast anställt manskap
i underbefälsställning och i vissa fall t. o. m. vad som tillkomme en fänrik
på aktiv stat.
De skäl som sålunda anförts för en begränsning av bostadsbidragets storlek
synas utskottet bärande. Genom föreskriften, att bidraget i särskilt fall
med tillsynsmyndighetens medgivande må bestämmas till hyran för bostad
om två rum och kök, torde vinnas, att begränsningen icke kommer att få
stötande konsekvenser.
13 §.
1 mom. tredje stycket synes böra undergå en redaktionell jämkning.
14 och 15 §§.
I dessa paragrafer, som handla om näringsbidrag, ha införts stadganden,
att sådant bidrag ej utan tillsynsmyndighetens medgivande må utgå till värnpliktig
som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).
Motionen II: 408 innehåller ett yrkande att nämnda stadganden måtte utgå.
Andra lagutskottets utlåtande nr 18. 17
Endast ett ringa fåtal av ifrågavarande värnpliktiga torde vara självständiga
företagare. Även i sådana fall lärer behov av näringsbidrag oftast icke
föreligga. Då tiden för tjänstgöringens inträffande på förhand kan beräknas,
kan det vidare befaras att möjligheten att utfå näringsbidrag kan missbrukas.
Av nu angivna skäl och med hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig
praxis torde — liksom i fråga örn beviljande av bidrag för ungkarlsbostad
och vissa flyttningskostnader — prövningen, huruvida näringsbidrag må utgå
till ifrågavarande värnpliktiga, böra uppdragas åt tillsynsmyndigheten.
29 §.
Denna paragraf innehåller bestämmelserna örn fördelningen mellan staten
och kommunerna av utgifterna för familjebidragen.
Enligt krigsfamiljebidragsförordningen åligger kommunerna större bidragsskyldighet
i fråga om de bidragsformer som medgiva kommunerna större
frihet i behovsprövningen. Medan sålunda familjepenning till värnpliktigs
hustru och barn samt begravningsbidrag helt bestridas av statsmedel, äro
kommunerna skyldiga bidraga till näringsbidrag för upprätthållande av rörelse
med 5 %>, lill bostadsbidrag med 10 % samt till familjepenning i andra
fall än nyss nämnts, näringsbidrag för nedlagd rörelse och sjukbidrag med
20 % av beloppen. De enligt fredsfamiljebidragsförordningen utgående förmånerna
bestridas helt av statsmedel.
I propositionen föreslås nu, att frågan örn kostnadernas fördelning mellan
staten och kommunerna skall avgöras efter enhetliga grunder, vare sig de
värnpliktiga fullgöra sådan tjänstgöring som nu berättigar till bidrag enligt
krigsfamiljebidragsförordningen eller tjänstgöring av den art som nu avses
i fredsfamiljebidragsförordningen. De grunder som enligt förslaget skola gälla
härutinnan äro desamma som nu tillämpas enligt krigsfamiljebidragsförordningen,
dock med den ändringen att kommunerna skola bidraga till familjepenningen
för andra familjemedlemmar än hustru och barn med 30 %>
i stället för såsom nu med 20 %>.
Motionen II: 408 innehåller ett yrkande, att kommunerna måtte helt befrias
från bidragsskyldighet till kostnaderna för familjebidragen i annan
mån än till utgifterna för familjebidragsnämndernas administrativa verksamhet.
I motionerna I: 256 och II: 407 yrkas, att kommunernas bidrag till
kostnaderna för familjepenningen skall fastställas till 20 %. Av motionärernas
mohvering synes framgå, att ändringsyrkandet endast avser kostnaderna
för familjepenning för annan familjemedlem än hustru och barn.
Genom familjebidragen bortfalla vissa sociala utgifter som kommunerna
eljest nödgats bestrida. Det har också kunnat påvisas, att kommunerna genom
att familjebidrag utbetalats till värnpliktiga inom kommunen undsluppit
utgifter för fattigvård som skulle blivit nödvändiga därest den värnpliktige
icke inkallats till tjänstgöring. Då därjämte kommunerna inom författningens
ram kunna bestämma om rätten till familjebidrag och örn bi
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. ... 2 avd. Nr 18. 2
18 Andra lagutskottets utlåtande nr 18-
dragens belopp, synes det skäligt, att de få gälda viss del av kostnaderna
för familjebidragen.
Å andra sidan synes varsamhet böra iakttagas vid fastställandet av ökad
skyldighet för kommunerna att bidraga till utgifter för sociala ändamål av
den art varom här är fråga. Det är därför ägnat att ingiva betänkligheter,
att enligt förslaget kommunerna i fråga örn visst slag av bidrag, nämligen
familjepenning till annan än hustru och barn, ålagts att bestrida en större
del av kostnaderna än som enligt krigsfamiljebidragsförordningen gäller beträffande
nämnda form av bidrag. Att en ökad bidragsskyldighet föreslagits
i detta fall har sin grund i önskemålet, att familjebidragsnämnderna vid beviljande
av familjepenning för föräldrar skola i större utsträckning än som
nu anses vara fället taga hänsyn till föräldrarnas förmåga att själva försörja
sig. Det synes dock som örn möjligheterna att genom den föreslagna
ändringen tillgodose detta önskemål äro skäligen ringa. Vid nu angivna förhållanden
finner utskottet den ifrågasatta höjningen av kommunbidraget
icke böra genomföras.
Jämväl de normer för fördelningen av kostnaderna mellan staten och kommunerna
som enligt krigsfamiljebidragsförordningen gälla i fråga örn övriga
bidragsformer synas lämpliga att upptagas i den föreslagna familjebidragsförordningen.
39 §.
I första stycket av denna paragraf torde hänvisning böra göras jämväl till
12 § 3 mom. tredje stycket.
I 40 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen stadgas, att Konungen,
därest mera omfattande inkallelser till krigstjänstgöring kunna förväntas,
äger förordna örn vidtagande av erforderliga åtgärder till undvikande av
tidsutdrägt med familjebidragens utbetalande. 2 mom. i samma paragraf
innehåller bestämmelser, att tillsynsmyndigheten vid dylika mera omfattande
inkallelser må meddela familjebidragsnämnd tillstånd att utbetala provisoriskt
bestämd familjepenning för vissa familjemedlemmar. Enligt 41 §
samma förordning äger Konungen meddela närmare bestämmelser med avseende
å tillämpningen av förordningen samt därjämte uppdraga åt tillsynsmyndigheten
att i särskilda hänseenden utfärda sådana bestämmelser
ävensom anvisningar rörande förordningens tillämpning.
Det genom propositionen framlagda förslaget synes böra kompletteras med
bestämmelser motsvarande nu nämnda stadganden i krigsfamiljebidragsförordningen.
Övergångsbestämmelser.
Enligt första stycket av dessa bestämmelser skall förordningen träda i
kraft den 1 april 1946, dock att 20 § skall träda i kraft först den senare
dag Konungen bestämmer. Det har avsetts, att de nya bestämmelserna skola
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
19
kunna tillämpas å huvuddelen av arméns värnpliktiga, vilka inrycka till
första tjänstgöring i början av april månad.
För en avsevärd del värnpliktiga kommer tjänstgöringen att upphöra i
början av nämnda månad. Ur praktiska synpunkter torde det då vara önskvärt,
att de gamla bestämmelserna tillämpas å dem till och med utryckningsdagen.
Ett undantag från den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen synes
sålunda motiverat för dessa värnpliktigas vidkommande. Då även andra undantag
kunna visa sig påkallade, förordar utskottet, alt första stycket av
övergångsbestämmelserna ersättes med ett stadgande, varigenom åt Konungen
uppdrages att meddela erforderliga bestämmmelser om ikraftträdandet
av förordningen och vad med avseende därå skall iakttagas.
Bifalles vad utskottet sålunda föreslagit erfordras vissa följdändringar i
andra stycket av övergångsbestämmelserna.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 257
och II: 403 och med förklaring att riksdagen funnit vissa ändringar
böra vidtagas i det genom propositionen framlagda
författningsförslaget för sin del antaga följande förslag till
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga ni. in.
(famil jebidragsförordning).
Härigenom förordnas som följer.
Allmänna bestämmelser.
1 §•
1 mom. Bestämmelserna i denna förordning skola, i den omfattning och
under de villkor, som i förordningen sägs, äga tillämpning beträffande värnpliktiga,
som enligt värnpliktslagen inkallas till tjänstgöring.
Med värnpliktig avses den som avlönas enligt för värnpliktig gällande
grunder.
2 mom. Vad i 20 § stadgas skall gälla allenast, när krigsavlöningsreglementet
äger tillämpning; Konungen äger dock förordna, att bestämmelserna
i 20 §, i vad de avse långtidslön, skola äga tillämpning under tid, då värnpliktiga
äro inkallade jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen.
3 mom. Konungen äger föreskriva, att under tid, då värnpliktiga äro inkallade
enligt 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom. värnpliktslagen, bestämmelserna
i denna förordning skerfa, med de inskränkningar som finnas påkallade,
äga tillämpning jämväl å krigsfrivilliga och annan personal, som tjänstgör
vid krigsmakten.
20
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
(Kungl. Majda förslag.) (Utskottets förslag.)
Konungen må jämväl förordna, att medlemmar av frivillig försvarsorganisation,
däri inbegripet hemvärnet, under tid, då de enligt i kommandoväg
meddelade bestämmelser deltaga i utbildningskurs eller övning, skola, i den
omfattning och under de villkor Konungen föreskriver, äga åtnjuta familjebidrag.
4 mom. Vid krig eller eljest under särskilda förhållanden äger Konungen
föreskriva, att visst stadgande i denna förordning tills vidare icke skall äga
tillämpning.
2 §•
1 mom. Värnpliktig är i enlighet med vad nedan stadgas berättigad till
familjebidrag, i den mån behov därav prövas föreligga, samt till hemortslön.
Familjebidrag utgår kontant såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,
sjukbidrag och begravningsbidrag; dock må, i den ordning Konungen
föreskriver, kunna bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå in
natura. Hemortslön utgår kontant såsom befälslön och långtidslön.
2 mom. Annat familjebidrag än bostadsbidrag må ej utgå för person, som
efter ansökan åtnjuter utrymningshjälp.
3 mom. Om rätt till familjebidrag för den som under militärtjänstgöring
ådragit sig kroppsskada är särskilt stadgat.
3 §•
Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning
en var av följande personer, nämligen:
a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn
och adoptivbarn under sexton år, som stå under hans vårdnad;
b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under
a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn
samt hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige
är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen
den värnpliktige före tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till vederbörandes
underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig
mån bidragit till underhållet, örn tjänstgöringen ej mellankommit; samt
c) den värnpliktiges husförestån- c) den värnpliktiges husföreståndarinna
under förutsättning, att den darinna under förutsättning, att den
värnpliktige sammanbor med egna
eller hustrus barn eller adoptivbarn
under sexton år samt, därest
han sammanbor jämväl med hustru,
att hustrun är oförmögen till arbete.
värnpliktige sammanbor med egna
elier hustrus barn eller adoptivbarn
under sexton år samt, därest han
därjämte sammanlever med hustru,
att hustrun är oförmögen till arbete.
Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt husföreståndarinna
i andra fall än som avses i c) må, när synnerliga skäl där
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
21
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
till äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 39 § stadgas jämställas med
familjemedlem.
4 §•
I denna förordning avsedda ärenden skola å kommunens vägnar handläggas
av en familjebidragsnämnd.
Konungen förordnar viss myndighet att öva tillsyn å förordningens tillämpning
(tillsynsmyndigheten).
Om familjepenning och bostadsbidrag.
5 §.
I samband med värnpliktigs tjänstgöring utgår, där ej annat följer av 14
och 17 §§, familjepenning och bostadsbidrag enligt här nedan i 6—13 §§ meddelade
bestämmelser.
I fråga om den värnpliktiges och familjemedlems inkomst under tiden för
tjänstgöringen skola vid behovsprövningen tillämpas de föreskrifter om avdrag
med hänsyn till sådan inkomst som jämlikt 7 och 12 §§ meddelas av
Konungen.
6 §.
1 mom. Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag, som
för en var av nedan angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:
Ortsgrupp
1
2
3
För hustru och frånskild hustru ävensom — där- est värnpliktig icke sammanlever med hustru eller
hustrun, med vilken han sammanlever, är arbets- oförmögen — för annan familjemedlem, som före- står hemmet åt värnpliktig med hemmavarande
familjemedlem under 16 år
kronor
För annan
familjemedlem
över 16 år
än som avses i
kol. 1
kronor
För annan
familjemedlem
under 16 år
än som avses i
kol. 1
kronor
I........
2: 75
1:40
1:10
11........
3: —
1:65
1:20
lil........
3: 25
1:90
1:30
När synnerliga skäl därtill äro må
efter särskilt medgivande, enligt vad
i 39 § stadgas, familjepenning till
värnpliktigs moder, som förestår
hans hem, utgå enligt kolumn 1 i tariffen,
oaktat den värnpliktige icke
har hemmavarande familjemedlem
under 16 år.
När synnerliga skäl därtill äro må
efter särskilt medgivande, enligt vad
i 39 § stadgas, familjepenning för
värnpliktigs moder, som förestår
hans hem, utgå enligt kolumn 1 i tariffen,
oaktat den värnpliktige icke
har hemmavarande familjemedlem
under IG år.
22
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
2 mom. Familjepenning utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun
är att hänföra, som enligt vad i 27 § stadgas skall utgiva beloppet. I fråga
örn kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen
örn folkpensionering verkställda indelningen.
3 mom. Där Konungen i fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp,
jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen om folkpensionering förordnat
om förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven
inom visst intill gränsen liggande område, skall familjepenning, som
enligt vad i 27 § stadgas skall utgivas av den kommun, inom vilken området
är beläget, förhöjas med hälften av skillnaden mellan familjepenningen i
kommunen i den högre ortsgruppen och familjepenningen i den kommun,
inom vilken området är beläget.
7 §•
1 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § a), utgår familjepenning med
i 6 § angivna belopp efter avdrag för den värnpliktiges och familjemedlems
inkomst under tiden för tjänstgöringen enligt bestämmelser, som meddelas
av Konungen.
Örn beräkning av familjepenning till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring
efter eget åtagande, meddelar Konungen närmare föreskrifter.
2 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § b), bestämmes familjepenningen
enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Konungen. Familjepenningen
må ej fastställas till högre belopp än i 6 § sägs och må ej heller
överstiga värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll,
som den värnpliktige lämnat före tjänstgöringens början eller eljest kan
antagas skola hava lämnat, därest tjänstgöringen ej mellankommit.
8 §•
För husföreståndarinna bestämmes familjepenningens belopp med hänsyn
till den värnpliktiges behov av bidrag för att under tiden för tjänstgöringen
kunna behålla eller anställa husföreståndarinna. Där särskilda skäl därtill
föranleda, må dock vid behovsprövningen bestämmelserna i 7 § 2 mom. eller
med stöd av nämnda lagrum givna föreskrifter äga motsvarande tillämpning.
Familjepenningen må ej fastställas till högre belopp än i 6 § angives.
9 §•
1 mom. Sammanbor den värnpliktige med familjemedlem utgår, under
beaktande av vad i 12 § sägs, bostadsbidrag för bestridande av kostnaderna
för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad. Därest den värnpliktige
vid tiden för tjänstgöringens början icke sammanbodde med familjemedlemmen,
må bostadsbidrag utgå endast när synnerliga skäl därtill äro.
2 mom. I andra fall än i 1 mom. sägs må bostadsbidrag beviljas endast i
den mån den värnpliktige eljest skulle nödgas avstå från bostad och av
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
23
(Kungl. Maj.-ts förslag.) (Utskottets förslag.)
ståendet skulle för honom medföra betydande ekonomisk olägenhet eller han
vid utryckningen icke skulle hava tillgång till lämplig bostad samt avsaknaden
härav skulle för honom medföra avsevärda svårigheter. Sådant bostadsbidrag
må dock ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig,
som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).
3 mom. Bostadsbidrag ma ej utan
tillsynsmyndighetens medgivande beviljas
för mer än en bostad. Där så
prövas skäligt må Konungen såsom
villkor för erhållande av bostadsbidrag
föreskriva, att viss del av bostaden
skall utan ersättning upplåtas
för krigsmaktens eller civilförsvarets
behov eller för annat allmänt ändamål.
3 mom. Bostadsbidrag må ej utan
tillsynsmyndighetens medgivande beviljas
för mer än en bostad. Vid krig
eller eljest under särskilda förhållanden
må Konungen, där så prövas
skäligt, såsom villkor för erhållande
av bostadsbidrag föreskriva, att viss
del av bostaden skall utan ersättning
upplåtas för krigsmaktens eller civilförsvarets
behov eller för annat allmänt
ändamål.
10 §.
Särskilt bostadsbidrag må beviljas till nödiga kostnader för uppvärmning
av bostad, för vilken bostadsbidrag må utgå.
11 §■
1 mom. Föreligga giltiga skäl för ombyte av bostad, må värnpliktig, som
är berättigad till bostadsbidrag enligt vad i 9 § sägs, tillerkännas bostadsbidrag
för flyttningskostnader.
Värnpliktig, som fullgör första
tjänstgöring (tjänstgöring i en följd),
må dock icke utan tillsynsmyndighetens
medgivande tillerkännas bostadsbidrag
för flyttning till dyrare bostad
eller för flyttning till annan ort. Till
annan värnpliktig må bidrag till kostnader
för förflyttning till annan ort
beviljas allenast enligt de närmare
anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.
Värnpliktig, som fullgör första
tjänstgöring (tjänstgöring i en följd),
må dock icke utan tillsynsmyndighetens
medgivande tillerkännas bostadsbidrag
för flyttning till dyrare bostad
eller för flyttning till annan ort. Till
annan värnpliktig må bidrag till kostnader
för flyttning till annan ort
beviljas allenast enligt de närmare
anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.
2 mom. Värnpliktig må erhålla bostadsbidrag till kostnaderna för förvaring
under tjänstgöringen av möbler och andra nödiga lösören, som tillhöra
den värnpliktige eller, därest den värnpliktige är berättigad till bostadsbidrag
enligt 9 § 1 morn., där avsedd familjemedlem.
12 §.
1 mom. Bidraget för bostad åt familjemedlem, som avses i 3 § a), bestämmes,
med beaktande av vad i 3 mom. sägs, till ett belopp, motsvarande
24
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
kostnaderna för den bostad, den värnpliktige innehade å inryckningsdagen,
däri inberäknat kostnader för uppvärmning, med avdrag för den värnpliktiges
och familjemedlems inkomst under tiden för tjänstgöringen enligt bestämmelser,
som meddelas av Konungen.
Örn beräkning av bostadsbidrag till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring
efter eget åtagande, meddelar Konungen närmare föreskrifter.
2 mom. Beträffande bostadsbidrag i annat fall än i 1 mom. sägs bestämmes
bidragets belopp efter prövning av föreliggande behov enligt de närmare
föreskrifter, som Konungen meddelar.
3 mom. Vid bestämmande av kostnaderna för bostad enligt denna paragraf
skall skälig hänsyn tagas till behovet av bostad samt till den värnpliktiges
och hans hustrus bundenhet av hyresavtal eller andra åtaganden för
bostadsbehovets tillgodoseende. Då fråga är om bostad i den värnpliktige eller
hans hustru tillhörig fastighet, må bostadsbidrag ej beviljas med högre
belopp än som motsvarar bostadens hyresvärde med tillägg för bränslekostnader.
Därest ombyte av bostad skett efter inryckningsdagen, skall hänsyn tagas
till kostnaderna för den nya bostaden, om dessa äro lägre än för den förra
bostaden eller eljest giltiga skäl förelegat för ombytet av bostad.
I fråga örn värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en
följd), må vid bestämmandet av bostadsbidrag enligt denna paragraf hänsyn
icke tagas till större bostadskostnad än som svarar mot hyran å orten
för bostad om ett rum och kök, där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten
medgiver, att bostadsbidraget bestämmes med hänsyn till hyran å orten för
bostad om två rum och kök.
13 §.
1 mom. Familjepenning utgår från och med inryckningsdagen till och
med dagen för tjänstgöringens upphörande (utryckningsdagen). Har tjänstgöringen
varat minst trettio dagar, skall bidrag utgå för ytterligare fem
dagar; dock att till värnpliktig, som fullgjort tjänstgöring jämlikt 27 § 1
mom. värnpliktslagen, endast må utgå bidrag för resdagar utöver in- och
utryckningsdagar.
Bostadsbidrag för bostad i den värnpliktige eller hans hustru tillhörig
fastighet samt bostadsbidrag jämlikt 10 § utgår, beräknat för tjänstgöringsdag,
under tiden från och med inryckningsdagen till och med dagen för
tjänstgöringens upphörande. Bostadsbidrag i annat fall än nu sagts utgår till
gäldande av utgifter, vilka förfalla från och med inställelsedagen, och uppbäres,
där ej Konungen annorlunda förordnar, till och med utgången av den
månad, under vilken tjänstgöringen upphört, dock att om bostadsbidrag
jämlikt 9 § kommer att till beloppet understiga det bidrag, som skulle hava
utgått, därest detsamma beräknats för tjänstgöringsdag, skillnaden utgår vid
tjänstgöringens slut.
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
25
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
Om särskilda skäl därtill föranleda,
må familjepenning utgå för högst
tjugu dagar och bostadsbidrag för
högst trettio dagar utöver den i första
stycket stadgade tid, därvid dock
i fråga om bostadsbidraget skall
gälla att, därest sådant bidrag utgått
för längre tid än som motsvarar
den värnpliktiges tjänstgöring, det
överskjutande antalet dagar skall
medräknas i den tid, för vilken förlängt
bidrag beviljas. Vad sålunda
stadgats skall dock i fråga örn värnpliktig,
som fullgjort tjänstgöring
jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,
äga tillämpning allenast därest
tjänstgöringen upphört tidigare än
som vid tjänstgöringens början kunde
förutsättas.
För tid, under vilken värnpliktig
Om särskilda skäl därtill föranleda,
må familjepenning utgå för högst
tjugu dagar och bostadsbidrag för
högst trettio dagar utöver de i första
och andra styckena stadgade tider,
därvid dock i fråga örn bostadsbidraget
skall gälla att, därest sådant bidrag
utgått för längre tid än som
motsvarar den värnpliktiges tjänstgöring,
det överskjutande antalet dagar
skall medräknas i den tid, för vilken
förlängt bidrag beviljas. Vad sålunda
stadgats skall dock i fråga örn värnpliktig,
som fullgjort tjänstgöring
jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,
äga tillämpning allenast därest tjänstgöringen
upphört tidigare än som vid
tjänstgöringens början kunde förutsättas.
åtnjuter tidsbegränsad ledighet utan
krigslön (penningbidrag), må familjepenning och bostadsbidrag ej utgå; dock
att, om särskilda skäl äro för handen, familjepenning må beviljas högst till
och med tjugonde dagen samt bostadsbidrag högst till och med trettionde
dagen efter ledighetens början.
2 mom. Storleken av familjepenning och bostadsbidrag enligt 1 mom. tredje
och fjärde styckena bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.
3 mom. Om den värnpliktige avlidit, utgå familjepenning och bostadsbidrag
till och med månaden näst efter den under vilken dödsfallet blivit kunnigt.
Lika med tjänstgöring anses krigsfångenskap. Har den värnpliktige anmälts
såsom saknad och är ej uppenbart, att han rymt, må ock bidraget tills
vidare utgå.
Om näringsbidrag.
14 §.
1 mom. Där Konungen ej annorlunda förordnar, må värnpliktig, som driver
näring eller rörelse, i stället för familjepenning och bostadsbidrag erhålla
näringsbidrag till bestridande av avlöningskostnader, som uppkomma
till följd av att särskild arbetskraft måste anlitas för att under den värnpliktiges
tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Vad nu sagts skall gälla
jämväl för det fall, att den värnpliktige är anställd i näring eller rörelse,
som innehaves av hans hustru. Näringsbidrag som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens
medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring
(tjänstgöring i en följd).
26
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
2 mom. Näringsbidrag enligt denna paragraf må ej beviljas med mindre
det måste antagas, att förutsättningar äro för handen för näringens eller
rörelsens fortsatta drivande.
3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru
eller hans barn eller adoptivbarn under sexton år. Huruvida näringsbidrag
må avse avlönande av annan den värnpliktige närstående än nu sagts skall
bero på prövning i varje särskilt fall.
å mom. Bidrag må utgå med högst tio kronor för dag. Vid bestämmande
av bidragets storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala driftsöverskott
företaget kan beräknas lämna under den värnpliktiges tjänstgöring
och dennes möjligheter att av inkomsterna från företaget bidraga till
den anlitade arbetskraftens avlönande.
15 §.
Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under
den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens
eller rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan, då synnerliga
skäl föreligga, särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen
av utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall kunna
av den värnpliktige efter tjänstgöringens slut återupptagas. Näringsbidrag
som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig,
som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).
Näringsbidrag enligt denna paragraf må beviljas med högst etthundra
kronor för månad. Utan tillsynsmyndighetens medgivande må sådant bidrag
icke beviljas med belopp, som tillsammans med utgående familjepenning
och bostadsbidrag överstiger trehundra kronor i månaden.
16 §.
Med avseende å tid, för vilken näringsbidrag må utgå, skall vad i 13 §
stadgas i fråga örn familjepenning äga motsvarande tillämpning.
17 §.
Den, som uppbär näringsbidrag jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat slag
av familjebidrag än sjukbidrag och begravningsbidrag. Vid valet mellan de
bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall, örn förutsättningar för beviljande
av näringsbidrag jämlikt 14 § äro för handen, denna form av bidrag
äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag.
Om sjukbidrag.
18 §.
Prövas i anledning av familjemedlems sjukdom behov av bidrag vara för
handen för bestridande av kostnader för erforderlig vård ävensom transport
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
27
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
till och från läkare eller vårdanstalt, må sjukbidrag kunna tillerkännas den
värnpliktige med högst det belopp, vartill dessa kostnader uppgå. Är fråga
örn familjemedlem, som avses i 3 § b) eller c), må dock sjukbidrag utgå
allenast i den mån iskäl föreligger till antagande, att den värnpliktige, därest
tjänstgöringen ej mellankommit, skulle hava bidragit till kostnaderna. Med
avseende å den tid, för vilken sjukbidrag må utgå, skall vad i 13 § är stadgat
beträffande familjepenning äga motsvarande tillämpning.
Om begravningsbidrag.
19 §.
Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige
vid tiden för dödsfallet uppbära familjepenning för familjemedlemmen eller
åtnjöt den värnpliktige vid nämnda tidpunkt näringsbidrag som i 14 §
sägs, skall begravningsbidrag tillerkännas den värnpliktige. Sådant bidrag
utgår med tvåhundrafemtio kronor för hustru och med etthundrafemtio kronor
för barn eller adoptivbarn.
Om hemortslön.
20 §.
1 mom. Befälslön utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, till värnpliktig,
vilken innehar någon av nedan angivna tjänstegrader eller motsvarande
tjänsteställning, med för dag räknat följande belopp:
Kronor
Korpral, konstapel, musikkorpral, musikkonstapel .............. 0: 50
Furir, musikfurir .......................................... 1: —
Överfurir, högbåtsman ...................................... 1: 25
Sergeant, musiksergeant, underofficer av 2. graden, flaggkorpral,
flaggkadett .............................................. 1: 50
Fänrik, fanjunkare, musikfanjunkare, styckjunkare, musikstyckjunkare,
flaggunderofficer ................................ 2: —
Löjtnant ........... 2: 50
Kapten, ryttmästare ........................................ 3: —
Major, kommendörkapten av 2. graden ........................ 3: 50
2 mom. Långtidslön utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, till
värnpliktig, oberoende av tjänstegrad eller tjänsteställning, efter en tjänstgöringstid
örn sammanlagt nittio dagar med en krona örn dagen.
Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio dagar utgår en krona 50 öre
om dagen och efter femhundrafyrtio dagar två kronor örn dagen. Vid beräkning
av nämnda tjänstgöringstid må endast komma i betraktande den tid,
28
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
under vilken den värnpliktige efter tidpunkt, som Konungen bestämmer, mot
åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort honom åliggande
tjänstgöring enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag
eller enligt 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring efter eget
åtagande, i sistnämnda fall dock endast om tjänstgöringen fullgjorts vid förband,
organiserat av den myndighet, vid vilken den värnpliktige är truppregistrerad,
eller vad gäller värnpliktig, som är truppregistrerad vid central
myndighet, enligt av Konungen i kommandoväg meddelade föreskrifter. Med
tjänstgöring vid eget förband likställes i nämnda avseende kommendering till
skola eller utbildningskurs, som är gemensam för flera förband. Har den
värnpliktige innehaft anställning över stat, såsom officer, underofficer eller
underbefäl i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad landstormsofficer
eller såsom i fredstid till officers eller underofficers tjänsteställning
konstituerad (förordnad) medlem av frivilliga automobilkåren, sjövärnskåren
eller svenska röda korsets frivilliga sjukvårdstrupper, skall vid beräkning
av tjänstgöringstiden hänsyn tagas även till tjänstgöring, som han under
sådan anställning fullgjort efter tidpunkt, som Konungen bestämmer.
3 mom. Vad i 2 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre den
värnpliktige — utöver den i samma moment omförmälda tjänstgöringen —
fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar,
därest han hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941 eller inskrivits
efter år 1941, samt i annat fall under sammanlagt etthundraåttio dagar,
dock att nämnda tjänstgöringstider skola förlängas med etthundratjugu
dagar för vapenfri värnpliktig.
Tjänstgöring som i första stycket av detta moment sägs, anses i förevarande
hänseende såsom helt fullgjord, därest den värnpliktige tidigare blivit
i vederbörlig ordning helt eller delvis befriad från dylik tjänstgöring eller
frikallad från värnpliktens fullgörande eller ock enligt för honom gällande
bestämmelser haft att fullgöra tjänstgöring under kortare tid än i samma
stycke sägs.
Vad i 2 mom. sägs skall ej heller äga tillämpning å sådan värnpliktig,
vilken undergår utbildning för vinnande av fast anställning vid krigsmakten,
såvitt avser tid efter det han förordnats (konstituerats) till högre tjänstegrad
än furirs eller tilldelats motsvarande högre tjänsteldass.
4 mom. Den, som blivit berättigad till långtidslön, skall, där ej Konungen
annorlunda förordnar, under krigstjänstgöring, som han därefter, mot åtnjutande
av värnpliktigs avlöningsförmåner, fullgör efter eget åtagande eller såsom
krigsfrivillig efter värnpliktens upphörande, vara bibehållen vid sin rätt
till långtidslön.
5 mom. I fråga om rätt till hemortslön för tid, varunder tjänstgöring ej
fullgöres, skall gälla följande.
a) Vid ledighet på grund av sjukdom samt vid annan krigsledighet bibehålies
rätt till hemortslön, i den mån vederbörande under ledigheten äger
uppbära krigslön.
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
29
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
b) Vid undergående av arreststraff bibehålies rätt till hemortslön.
c) Under krigsfångenskap och internering hos främmande makt bibehålies
rätt till hemortslön.
d) Vid uteblivande utan känd anledning från tjänstgöring bibehålies rätt
till hemortslön till och med den dag, då två månader förflutit från det vederbörande
anmälts såsom saknad, under förutsättning att vederbörande
omedelbart före uteblivandet hade familjemedlem och åtnjöt familjepenning
eller näringsbidrag, som i 14 § sägs.
Konungen äger bestämma, i vad mån befälslön må utgå till avliden värnpliktigs
dödsbo under viss tid efter dödsfallet.
Om skyldighet att taga arbete.
21 §.
1 mom. När skäl därtill äro, må Konungen såsom villkor för erhållande
av familjebidrag stadga skyldighet för familjemedlem att i enlighet med de
föreskrifter, Konungen utfärdar, hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen
anmäla sig såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete i den
mån sådant erbjudes. Underlåter familjemedlem att fullgöra sålunda stadgad
skyldighet gäller, att familjepenning eller sjukbidrag ej må utgå för
familjemedlemmen samt att bostads- eller näringsbidrag må efter vad som
finnes skäligt nedsättas eller ock indragas.
2 mom. Skyldighet, som i 1 mom. sägs, skall icke avse familjemedlem,
som är oförmögen till arbete eller innehar arbete, varigenom han erhåller
full sysselsättning. Såsom sådant arbete skall anses vård örn minderåriga
eller sjuka familjemedlemmar samt pågående utbildning, vilken icke skäligen
bör avbrytas.
3 mom. Om vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad därom stadgas
i förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor.
22 §.
Om värnpliktigs familjemedlem utan giltig anledning lämnar arbetsanställning,
äger familjebidragsnämnd nedsätta familjebidraget efter vad som
prövas skäligt eller ock indraga bidraget.
Om familjebidragsnämnd.
23 §.
Kommun skall antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller ock
uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.
30
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
24 §.
1 mom. Särskild familjebidragsnämnd utses av dem, som i allmänhet utöva
kommunens beslutanderätt, samt består av tre eller fem ledamöter. Jämte
ledamöterna utses suppleanter till lika antal. Därvid bestämmes tillika, i
vilken ordning suppleanterna skola inkallas. Vid val av ledamöter och suppleanter
skall tillses, att erfarenhet på den sociala behovsprövningens område
blir företrädd inom nämnden. Därjämte skall beaktas stadgandet i 26 §
1 mom. andra punkten.
2 mom. Uppdraget att vara ledamot av familjebidragsnämnden gäller för
fyra år. Avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
anställes fyllnadsval; och skall den sålunda valde tjänstgöra under den tid,
som för den avgångne återstått.
25 §.
1 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd må ej
vara:
a) den, som icke uppnått tjugutre års ålder;
b) den, som icke råder över sig och sitt gods.
2 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd må kunna
avsäga sig uppdraget:
a) om han icke är boende inom kommunen;
b) om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att
fullgöra uppdraget;
c) om han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot i nämnden är i tur
att därifrån avgå;
d) om han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av
den väljande myndigheten godkännes.
26 §.
1 mom. Särskild familjebidragsnämnd utser inom sig ordförande och vice
ordförande för ett år i sänder. Endera av ordföranden och vice ordföranden
skall vara icke krigstjänstskyldig person. Äro både ordföranden och vice
ordföranden hindrade att bevista sammanträde, utses ordförande för tillfället.
2 mom. Bestar nämnden av fem ledamöter, må ärende ej av nämnden företagas
till avgörande, där ej minst tre ledamöter eller suppleanter äro tillstädes
samt, för det fall att de närvarande äro allenast tre, dessa tillika äro
örn beslutet ense. Består nämnden av tre ledamöter, må ärende icke företagas
till avgörande, med mindre samtliga ledamöter eller suppleanter äro tillstädes.
Vid val inom nämnden så ock vid tillsättande av tjänstebefattning sker
omröstning med slutna sedlar, där så begäres, och skilje lotten mellan dem,
som erhållit lika antal röster. I övrigt verkställes omröstning öppet, och blive
den mening gällande, varom de flesta röstande sig förena. Äro vid öppen
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
31
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
omröstning rösterna på vardera sidan lika många, gäde den mening, som
biträdes av ordföranden.
Vid nämndens sammanträde skall föras protokoll, vars riktighet granskas
senast vid nästa ordinarie sammanträde. Nämnden äger att, där sådant av
behovet påkallas, uppdraga åt en eller flera av sina ledamöter eller suppleanter,
som närvarit vid sammanträdet, att verkställa denna granskning.
3 mom. Nämnden skall på lämpligt sätt tillkännagiva, varest och på vilka
tider till nämnden ställda ansökningar eller andra handlingar mottagas.
Om familjebidragens bestridande m. m.
27 §.
Skyldigheten att utgiva familjebidrag och hemortslön åligger kommun,
varest den värnpliktige å inryckningsdagen var bosatt under sådana förhållanden,
att han, om mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.
Var den värnpliktige nämnda dag bosatt utom riket, ankommer
betalningsskyldigheten på Stockholms stad.
Om den värnpliktige efter inryckningsdagen flyttar från en kommun inom
riket till annan eller från utrikes ort till annan kommun inom riket än Stockholm,
skall betalningsskyldigheten övergå å inflyttningskommunen från och
med kalendermånaden näst efter den, under vilken flyttningen där anmäldes
av utflyttningskommunen (Stockholms stad), eller, örn familjebidrag ej
förut åtnjutits, från och med den dag, då ansökan örn sådant bidrag gjordes
i inflyttningskommunen. Betalningsskyldigheten för flyttningskostnader skall
dock åvila utflyttningskommunen (Stockholms stad), örn den värnpliktige vid
tiden för flyttningen åtnjuter familjebidrag.
28 §.
1 mom. Kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen hade sin
bostad, är, i avbidan pa att annan kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet
jämlikt 27 § för den värnpliktige tillkommande familjebidrag, skyldig
att förskjuta familjebidrag, vartill den värnpliktige är berättigad. Familjepenning,
som förskjutes enligt detta moment, skall bestämmas efter ortsgrupp
I.
2 mom. Här i följd av stadgandet i 27 § andra stycket skyldigheten att utgiva
familjebidrag övergått från en kommun till annan, åligger det likväl utflyttningskommunen
(Stockholms stad) att förskjuta bidraget till dess meddelande
erhållits från inflyttningskommunen att familjebidrag där fastställts,
eller ock upplysning vunnits, att vederbörande familjemedlem oaktat honom
meddelat föreläggande underlåtit att där göra ansökan örn familjebidrag.
3 mom. Vad kommun enligt 1 och 2 mom. förskjutit må sökas åter av
den kommun, som betalningsskyldigheten enligt 27 § åligger. Sådant anspråk
32
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
prövas i händelse av tvist av länsstyrelsen i det län, varest den kommun är
belägen mot vilken anspråket riktas. Är sådan talan rörande viss värnpliktig
beroende på länsstyrelses eller högre myndighets prövning, må talan rörande
samme värnpliktige ej väckas hos annan myndighet.
29
Kommun, som enligt 27 § utgivit
familjebidrag, äger av stateu erhålla
gottgörelse, för familjepenning avseende
familjemedlem, som i 3 § a)
sägs, ävensom för begravningsbidrag
med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag
jämlikt 14 § med nittiofem
procent av bidraget, för bostadsbidrag
med nittio procent av bidraget,
för näringsbidrag jämlikt 15 §
och sjukbidrag med åttio procent au
utgivet belopp samt för familjepenning
i annat fall än ovan sagts med
sjuttio procent av utgivet belopp;
dock att vad Stockholms stad på
grund av stadgandet i 27 § utgivit till
värnpliktig, bosatt utom riket, skall
i sin helhet återgäldas av staten. För
hemortslönens hela belopp utgår
gottgörelse av staten.
Då särskilda skäl därtill föranleda,
högre statsbidrag än i första stycket
§•
Kommun, som enligt 27 § utgivit
familjebidrag, äger av staten erhålla
gottgörelse, för familjepenning avseende
familjemedlem, som i 3 § aj
sägs, ävensom för begravningsbidrag
med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag
jämlikt 14 § med nittiofem
procent av bidraget, för bostadsbidrag
med nittio procent av bidraget
samt för farriiljepenning i annat
fall än ovan sagts, näringsbidrag jämlikt
15 § och sjukbidrag med åttio procent
av utgivet belopp; dock att vad
Stockholms stad på grund av stadgandet
i 27 § utgivit till värnpliktig,
bosatt utom riket, skall i sin helhet
återgäldas av staten. För hemortslönens
hela belopp utgår gottgörelse av
staten.
må Konungen för visst fall medgiva
sägs.
30 §.
Kommun är berättigad att av statsverket erhålla förskott å statsbidraget
enligt de närmare bestämmelser Konungen meddelar.
31 §.
Åsidosätter familjebidragsnämnd vid fullgörandet av sitt uppdrag i denna
förordning eller eljest meddelade bestämmelser, må tillsynsmyndigheten kunna
besluta, att statsbidrag icke vidare eller i minskad omfattning skall utgå.
Besvär m. m.
32 §.
Har familjebidragsnämnd med stöd av 21 eller 22 § förklarat familjemedlem
förlustig rätten till familjebidrag eller nedsatt bidraget, skall beslutet
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
33
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
ofördröjligen underställas tillsynsmyndighetens prövning; emellertid skall
nämndens beslut lända till efterrättelse, till dess tillsynsmyndigheten annorlunda
förordnar.
33 §.
över familjebidragtsnämnds beslut rörande tillämpningen av denna förordning
må klagan föras, då fråga är om tillämpningen av 21 eller 22 §, hos
tillsynsmyndigheten och eljest hos länsstyrelsen. Klagan föres genom besvär,
vilka skola hava inkommit till länsstyrelsen inom trettio dagar efter det klaganden
erhöll del av beslutet. Skola besvären prövas av tillsynsmyndigheten,
åligger det länsstyrelsen att till denna insända besvären. Familjebidragsnämnds
beslut skall gå i verkställighet utan hinder av däröver anförda
besvär.
Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som avses i denna förordning,
må talan föras allenast i fall, som i 31 § sägs.
34 §.
över länsstyrelses beslut rörande tillämpningen av denna förordning må
klagan föras hos kammarrätten genom besvär, vilka skola hava inkommit
till den länsstyrelse, som meddelat beslutet inom tid, som i 33 § sägs; och
åligger det länsstyrelsen att jämte eget yttrande insända besvären till kammarrätten.
Länsstyrelses beslut skall gå i verkställighet utan hinder av däröver
anförda besvär.
Mot kammarrättens beslut må talan icke föras.
35 §.
Behörighet att fullfölja talan mot beslut i ärende, som avses i denna förordning,
tillkommer värnpliktig, vars rätt beslutet rörer, samt, i fråga om
familjebidrag, jämväl familjemedlem, som av den värnpliktige angivits såsom
betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest annan än den värnpliktige
gjort ansökan om bidrag, sökanden.
Talan mot länsstyrelses beslut i ärende, som avses i denna förordning, och
mot tillsynsmyndighetens beslut i fall, som avses i 31 §, må förås av kommun,
vars rätt beslutet rörer.
Särskilda bestämmelser.
36 §.
Rätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må
förty ej för gäld tagas i mät.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 9 sami 2 avd. Nr IS.
3
34
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
37 §.
Den, som i ansökan om familjebidrag lämnar medvetet oriktig uppgift,
straffes med dagsböter, där ej gärningen enligt allmänna strafflagen är belagd
med strängare straff. Böterna tillfalla kronan.
38 §.
Örn familjebidrag uppburits med för högt belopp eller för längre tid än
som vederbort, må i avräkning å vad för mycket utgått innehållas skäligt
belopp av därefter förfallande bidrag. Dylikt innehållande må dock äga rum
endast under förutsättning att den felaktiga utbetalningen vållats av oriktig
uppgift, som medvetet eller på grund av grov vårdslöshet lämnats av den
värnpliktige eller annan som gjort ansökan om bidraget, eller av underlåtenhet
att fullgöra stadgad anmälningsskyldighet i fråga om inträffade förändringar
eller ock den värnpliktige eller familjemedlem, som var betalningsmottagare
för bidraget, insett eller bort inse, att fel förelupit vid utbetalningen
av bidraget. Vad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning
med avseende å felaktigt utbetalad hemortslön.
39 §.
Sådant medgivande, som avses i
andra stycket, 6 § 1 mom. andra
Sådant medgivande, som avses i
3 § andra stycket, 6 § 1 mom. andra 3 |
stycket, 9 § 2 och 3 morn., 11 § 1 stycket, 9 § 2 och 3 morn., 11 § 1
morn. andra stycket, 14 § 1 morn., mom. andra stycket, 12 § 3 mom.
15 § första stycket eller 15 § andra tredje stycket, 14 § 1 inom., 15 § försstycket,
lämnas av tillsynsmyndighe- ta stycket eller 15 § andra stycket,
ten på ansökan av familjebidrags- lämnas av tillsynsmyndigheten på
nämnd. Medgivande lämnas för viss ansökan av familjebidragsnämnd.
tid eller tills vidare. När skäl därtill Medgivande lämnas för viss tid eller
äro, må medgivandet av tillsynsmyn- tills vidare. När skäl därtill äro, må
digheten återkallas. medgivandet av tillsynsmyndigheten
återkallas.
Har familjebidragsnämnd vägrat att hos tillsynsmyndigheten göra ansökan
örn medgivande, som avses i 3 § andra stycket, äger den värnpliktige
ävensom sådan anhörig eller husföreståndarinna som där sägs göra ansökan
direkt hos tillsynsmyndigheten. I övriga i första stycket avsedda fall tillkommer
sådan rätt den värnpliktige samt familjemedlem, som av den värnpliktige
angivits såsom betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest
annan än den värnpliktige hos familjebidragsnämnd gjort ansökan om bidrag,
sökanden.
4-0 S.
1 mom. Därest mera omfattande
inkallelser till krigstjänstgöring kun
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
35
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
na förväntas, äger Konungen förordna
om vidtagande av erforderliga åtgärder
till undvikande av tidsutdråkt
med familjebidragens utbetalande.
2 mom. Örn vid mera omfattande
inkallelser till krigstjänstgöring fara
uppstår för dröjsmål med utbetalande
av familjebidrag, må tillsynsmyndigheten
meddela familjebidragsnämnd
tillstånd att i enlighet med
de närmare, föreskrifter, tillsynsmyndigheten
må lämna, för familjemedlem,
som i 3 § a) sägs, utbetala provisoriskt
bestämd famil je penning.
Tillståndet må avse en tid av högst
en månad. Sålunda utbetalat belopp
skall avräknas å slutligt fastställt fa——
miljebidrag, i den mån detta senare
belöper å tid, för vilken provisoriskt
bestämd familjepenning utgått.
il §■
Konungen äger meddela närmare
bestämmelser med avseende d tilllämpningen
av denna förordning
samt därjämte uppdraga åt tillsynsmyndigheten
att i särskilda hänseenden
utfärda sådana bestämmelser
ävensom anvisningar rörande förordningens
tillämpning.
Övergångsbestämmelser.
Denna förordning träder i kraft
den 1 april 1946, dock att 20 § skall
träda i kraft först den senare dag
Konungen bestämmer. Krigsfamiljebidrags
förord ningen den 30 juni 1942
(nr 521) och fredsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 524)
upphöra att gälla den 1 april 1946;
dock att 20 § krigsfamiljebidragsför
-
Om ikraftträdandet av denna förordning
och vad med avseende därå
skall iakttagas meddelar Konungen
erforderliga bestämmelser.
36
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
(Kungl. Maj.-ts förslag.) (Utskottets förslag.)
ordningen skall äga fortsatt tillämpning
för värnpliktig, som uppbär avlöning
enligt krigsavlöningsreglementet
den 15 juni 1939 (nr 278).
Värnpliktig, som den 1 april 1946
fullgör tjänstgöring, må, efter särskild
ansökan, erhålla bostadsbidrag
enligt 9 och 10 §§ jämväl för tiden
före nämnda dag, under förutsättning
att den enligt fredsfamiljebidragsförordningen
utgående familjepenningen
varit uppenbarligen otillräcklig för
bostadskostnadens täckande; dock ej
för längre tid tillbaka än från och
med den 1 oktober 1945.
Värnpliktig, som den dag förordningen
träder i kraft fullgör tjänstgöring,
må, efter särskild ansökan,
erhålla bostadsbidrag enligt 9 och 10
§§ jämväl för tiden före nämnda dag,
under förutsättning att den enligt
fredsfamiljebidragsförordningen den
30 juni 1942 (nr 524) utgående familjepenningen
varit uppenbarligen otillräcklig
för bostadskostnadens täckande;
dock ej för längre tid tillbaka än
sex månader före förordningens
ikraftträdande.
B. att motionerna I: 256, II: 407 och II: 408, i den mån de
icke besvarats genom vad utskottet under A. hemställt,
icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 mars 1946.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Wistrand, Forslund, Björkman, Hallagård,
Söderkvist och Englund;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås*, Hellbacken, Hastad, Larsson i
Östersund*, Carlsson i Bakeröd, Andersson i Eskilstuna*, Lundberg och Jacobsson i
Igelsbo.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
37
Reservation
av herrar Hallagård, Carlsson i Bakeröd och Jacobsson i Igelsbo, vilka
anfört:
I motionerna I: 256, I: 257, II: 403 och II: 407 yrkas, att dyrortsgraderingen
av familjepenningen måtte avskaffas samt att familjepenningen fastställes
till de belopp som i propositionen föreslås skola utgå i ortsgrupp II.
Otvivelaktigt tala starka skäl för avskaffandet av dyrortsgraderingen beträffande
familjepenningen. Särskilt kan åberopas, att de kostnader i fråga
om vilka skillnaden mellan olika dyrortsgrupper mest framträder, nämligen
utgifter för bostad och bränsle, tillgodoses i särskild ordning och att familjepenningen
sålunda icke är avsedd att täcka dessa utgifter. Socialstyrelsen
har framhållit (propositionen s. 39), att det med skäl synes kunna ifrågasättas
om dyrortsgraderingen av familjepenningen är befogad, när utgifterna
för bostad och bränsle täckas genom bostadsbidrag. Andra lagutskottet anförde
i sitt över förslaget till 1942 års krigsfamiljebidragsförordning avgivna utlåtande
(nr 45) bland annat, att de skäl som talade för en dyrortsgradering
av folkpensionerna icke med samma styrka gjorde sig gällande i fråga örn
familjepenningen med hänsyn till att särskild ersättning utginge för de verkliga
bostadskostnaderna.
I den nu föreliggande propositionen har emellertid föredragande departementschefen
ansett vissa skäl tala för den av socialstyrelsen hävdade uppfattningen
men anser, att frågan icke bör upptagas till övervägande förrän
beslut fattats om slopande av dyrortsgraderingen beträffande folkpensionerna.
Oberoende därav synes det emellertid -— såsom också framhållits i förenämnda
motioner — att det saknas skäl för att uppskjuta avskaffandet av
dyrortsgraderingen i fråga om familjepenningen till dess att frågan om
folkpensionerna blivit avgjord. Vi biträda därför det i motionerna framställda
yrkandet.
På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa, att 6 och 28 §§ i det
föreliggande förslaget måtte erhålla följande lydelse.
6 §■
Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag som nedan angives:
-
1
2
3
För hustru och frånskild hustru
ävensom — därest värnpliktig
icke sammanlever med hustru
eller hustrun, med vilken han
sammanlever, är arbetsoförmö- gen — för annan familjemed- lem, som förestår hemmet åt
värnpliktig med hemmavarande
barn under 16 år
För annan
familjemedlem
över 16 år än
som avses i
kol. 1
För annan
familjemedlem
under 16 år än
som avses i
kol. 1
kronor
kronor
kronor
3: —
1:65
1:20
38
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, enligt vad i
39 § stadgas, familjepenning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem,
utgå enligt kolumn 1 i tariffen, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande
familjemedlem under 16 år.
28 §.
1 mom. Kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen hade sin
bostad, är, i avbidan på att annan kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet
jämlikt 27 § för den värnpliktige tillkommande familjebidrag,
skyldig att förskjuta familjebidrag, vartill den värnpliktige är berättigad.
2 mom. Har i---- (lika med Kungl. Maj :ts förslag)----örn fa
miljebidrag.
3 mom. Vad kommun---(lika med Kungl. Maj:ts förslag)---
amian myndighet.
Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
461310
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till familjebidragsförordning. a1 i texten