Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till familjebidragsförordning, dels ock i ämnet väckta motioner.

1946-03-21 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1946:18, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till familjebidragsförordning, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18-

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1946 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till familjebidragsförordning, dels ock i

ämnet väckta motioner.

Genom en den 15 februari 1946 dagtecknad proposition, nr 73, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat

förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordning)

.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft fem

i anledning av densamma väckta motioner, nämligen

inom första kammaren

nr 256 av herr Gränebo m. fl. samt

nr 257 av herr Albertsson m. fl. ävensom

inom andra kammaren

nr 403 av herrar Persson i Svensköp och Johnsson i Kastanjegården, likalydande

med nr 257 i första kammaren,

nr 407 av herr Svensson i Grönvik m. fl., likalydande med nr 256 i första

kammaren, samt

nr 408 av herrar Johansson i Stockholm och Karlsson i Stuvsta.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda förslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen.

Motionärernas yrkanden återgivas i det följande (s. 13—17). I fråga om

motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna.

Gällande bestämmelser.

Gällande bestämmelser angående familjebidrag åt värnpliktiga äro i huvudsak

innefattade i två den 30 juni 1942 utfärdade förordningar jämte därtill

anslutande kungörelser, nämligen dels krigsfamiljebidragsförordningen

(SFS 1942: 5211) jämte krigsfamiljebidragskungörelsen den 31 december

1942 (nr 984), dels ock fredsfamiljebidragsförordningen (SFS 1942: 524)

jämte fredsfamiljebidragskungörelsen den 22 juni 1945 (nr 413).

Beträffande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningamas tillämpning

gäller, att krigsfamiljebidragsförordningen i huvudsak är tillämplig å

1 Ändrad genom SFS 1943: 125, 1914: 322 samt 1915: 764 och 834.

Wliang till riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 2 avd. Nr 18. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

värnpliktiga, som inkallats till tjänstgöring jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen,

således beredskaps- eller krigstjänstgöring. Förordningen äger vidare,

med undantag av bestämmelserna om hemortslön samt med de inskränkningar

i övrigt, som av Konungen föreskrivas, tillämpning även å vissa värnpliktiga

som fullgöra fredstjänstgöring, nämligen de som undergå befälsutbildning

ävensom de som eljest det år de fylla 26 år eller senare fullgöra

tjänstgöring enligt 27 § vämpliktslagen.

Fredsfamiljebidragsförordningen är tillämplig i den mån krigsfamiljebidragsförordningen

icke skall tillämpas och avser därför främst de värnpliktiga,

som i fredstid fullgöra sin första tjänstgöring.

Enär under beredskapstiden samtliga värnpliktiga inkallades jämlikt 28 g

1 mom. värnpliktslagen, voro alla under nämnda tid tjänstgörande värnpliktiga

hänförliga under krigsfamiljebidragsförordningen. 1942 års fredsfamiljebidragsförordning

trädde därför i tillämpning först vid försvarsberedskapens

upphörande den 1 juli 1945. Enligt i samband därmed utfärdade övergångsbestämmelser

(SFS 1945: 414) skall emellertid krigsfamiljebidragsförordningen

fortfarande äga tillämpning å vissa personalkategorier, som enligt

de i det föregående omförmälda bestämmelserna skulle vara underkastade

fredsfamiljebidragsförordningen, främst värnpliktiga, som undergått efterbesiktning

eller som hållas i tjänst för avveckling av försvarsberedskapen, ävensom

vissa krigsfrivilliga.

I fråga om de ekonomiska förmåner, som kunna utgå, föreligger

en avsevärd skillnad mellan krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna.

Enligt den senare kan familjebidrag utgå allenast i två former, såsom familjepenning

och såsom begravningsbidrag. Familjepenningen är avsedd för

den värnpliktiges familjemedlemmars livsuppehälle, medan begravningsbidrag

utgår till täckande av de särskilda behov, som uppkomma vid familjemedlems

frånfälle.

Utöver nu angivna former av familjebidrag kunna enligt krigsfamiljebidragsförordningen

medgivas vissa ytterligare förmåner, nämligen bostadsbidrag,

näringsbidrag och sjukbidrag. I vissa fall utgår även hemortslön. Bostadsbidrag

utgår för beredande av bostad åt familjemedlem ävensom i visst

fall för ensamstående värnpliktigs bostadskostnad. I stället för familjepenning

och bostadsbidrag kan närings- eller rörelseidkare erhålla näringsbidrag

för näringens eller rörelsens upprätthållande. Näringsbidrag kan utgå jämväl

för återupptagande av rörelse, som måst nedläggas under innehavarens militärtjänstgöring.

Sistnämnda form av näringsbidrag utesluter icke familjepenning

och bostadsbidrag. Näringsbidrag kan utgå såväl till familjeförsörjare

som till ensamstående. Sjukbidrag utgår för täckande av de särskilda behov,

som uppkomma vid familjemedlems sjukdom. Hemortslön slutligen utgår

såsom befälslön och såsom långtidslön. Med hänsyn till de förmåner,

som sålunda kunna utgå enligt krigsfamiljebidragsförordningen utöver de i

fredsfamiljebidragsförordningen angivna, lia familjepenningens belopp i den

förra förordningen fastställts till lägre belopp än i den senare.

Kostnaderna för familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

3

stridas helt av statsmedel, medan däremot en mindre del av de enligt krigsfamiljebidragsförordningen

utgående förmånerna bekostas av vederbörande

hemortskommuner.

Samtliga former av familjebidrag — alltså icke hemortslön — utgå efter

behovsprövning. Även beträffande prövningen av famil jebidragsärenden

och familjebidragens utbetalning skilja

sig de båda familjebidragsförordningarnas bestämmelser från varandra. Enligt

krigsfamiljebidragsförordningen prövas och avgöras frågor rörande familjebidrag

och hemortslön av kommunala familjebidragsnämnder, vilka

även ombesörja utbetalningen. Familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen

fastställes däremot av vederbörande länsstyrelse. Ansökan om

familjebidrag skall dock ingivas till i krigsfamiljebidragsförordningen avsedda

familjebidragsnämnder, vilka skola avgiva yttrande över ansökningen.

Familjebidragen utbetalas av den militära myndighet, som har att utbetala

den värnpliktiges penningbidrag.

Enligt såväl krigs- som fredsfamiljebidragsförordningen skall viss myndighet,

tillsynsmyndighet, förordnas att utöva tillsyn å förordningarnas

tillämpning. Såsom tillsynsmyndighet har förordnats statens arbetsmarknadskommission.

Statens arbetsmarknadskommissions förslag.

Sedan fredsfamiljebidragsförordningen den 1 juli 1945 trätt i kraft, ha från

olika håll framförts förslag om förbättrade familjebidragsförmåner för de

värnpliktiga, som äro underkastade bestämmelserna i denna förordning, i

första hand värnpliktiga, som fullgöra första tjänstgöring. Sålunda har från

kommunalt håll framförts förslag i sådan riktning. Även Sverges socialdemokratiska

ungdomsförbund har, i skrivelse den 29 augusti 1945, gjort framställning

i sådant syfte. Sedan statens arbetsmarknadskommission anmodats

verkställa utredning i ärendet, har kommissionen i skrivelse den 19 december

1945 framlagt förslag till ny familjebidragsförordning, avsedd att tillämpas

i såväl krig som fred.

Arbetsmarknadskommissionen har inledningsvis redogjort för tidigare

behandling av frågan örn familjebidragsförmåner i fredst

i d oell sammanfattningsvis i anslutning härtill anfört, att gällande bestämmelser

angående familjebidrag i fredstid gåve de värnpliktigas familjemedlemmar

väsentligt bättre förmåner än dem, sorn utgått enligt de före det

andra världskrigets utbrott gällande familjeunderstödsbestämmelserna. Detta

förhållande uteslöte dock icke, att behov förefunnes av all tillgodose de

värnpliktigas familjer bättre än som kunde ske inom ramen för den nu gällande

fredsfamiljebidragsförordningen.

Kommissionen har framhållit, att erinringar mot fredsfamiljebidragshestämmelserna

uttalats från skilda håll, samt därom närmare

anfört följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

I skrivelser till kommissionen lia sålunda, bland andra, familjebidragsnämnderna

i Halmstad och Jönköping framhållit, att enligt fredsfamiljebidragsförordningen

utgående familjepenning ofta visat sig vara otillräcklig och

att vid en fortsatt tillämpning av fredsfamiljebidragsbestämmelserna kommunerna

måste genom bidrag från fattigvården eller i annan ordning träda

emellan och lämna hjälp i de fall, då familjebidraget icke räcker för såväl det

dagliga uppehället som för bostadskostnaden eller då sjukdomsfall inträffar

i familjen.

Själv har kommissionen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 juni 1945 angående

övergång till fredsbestämmelser beträffande familjebidrag m. m. uttalat,

att en övergång från krigs- till fredsfamiljebidragsbestämmelser måste

komma att medföra svårigheter för åtskilliga värnpliktiga.

För egen del har kommissionen nu uttalat, att de mot fredsfamiljebidragsbestämmelserna

sålunda gjorda erinringarna måste anses befogade. Nuvarande

bestämmelser, vilka i stort sett anslöte sig till de före världskrigets utbrott

gällande bestämmelserna om familjeunderstöd i fredstid, hade icke tillkommit

under hänsynstagande till de numera ändrade förhållandena för de värnpliktiga.

Det kunde sålunda erinras om följande.

Sedan de äldre familjebidragsbestämmelserna varit gällande, hade 1941

års värnpliktslag blivit antagen och trätt i kraft. Enligt denna lag alage det

samtliga värnpliktiga att, oavsett försörjningsskyldighet mot anhöriga, fullgöra

tjänstgöring i fredstid. Enligt den äldre vämpliktslagen hade däremot

sådan värnpliktig, som hade försörjningsplikt mot nära anhörig, vilken

vore av den värnpliktige väsentligen beroende för sin försörjning, blivit befriad

från värnpliktens fullgörande i fredstid. Tjänstgöringstidens längd hade

vidare avsevärt ökats för de värnpliktiga.

Det borde heller icke förbises, att värnpliktiga, vilka fullgjorde första

tjänstgöring (motsvarande), numera i större utsträckning än tidigare hade

ingått äktenskap, vilket syntes kunna förklaras av dels den goda tillgången

på arbetsmöjligheter, dels tillkomsten av bosättningslån, dels ock den propaganda

för tidiga äktenskap, som bedrivits under senare år.

Med hänsyn till angivna förhållanden finge anses, att den nuvarande fredsfamiljebidragsförordningen

i många fall icke möjliggjorde att bevilja de

värnpliktiga tillräckliga bidrag. En utbredd opinion inom landet syntes också

kräva förbättrade familjebidrag till i fredstid inkallade yngre värnpliktiga.

En dylik uppfattning hade kommit till uttryck dels genom hänvändelser

till kommissionen, dels ock i pressuttalanden i anslutning till den av socialdemokratiska

ungdomsförbundet gjorda framställningen.

Kommissionen har vidare anfört, att det också framställts erinringar

mot den föreskrivna handläggningen av fredsfamiljeb

i dragsärenden a, vilken visat sig vara i hög grad omständlig och opraktisk,

samt härom närmare anfört följande.

Enligt gällande bestämmelser skola de värnpliktiga (den som för värnpliktigs

räkning ansöker om familjebidrag) ingiva ansökan till familjebidragsnämnden

i den värnpliktiges hemort. Denna nämnd skall med eget

yttrande översända ansökan till länsstyrelsen, som skall meddela beslut om

bidrag, som skall utgå, och därefter expediera beslutet till truppregistrerings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

5

myndigheten, vilken i sin tur bär att överlämna beslutet till chefen för det

kompani (motsv.), där den värnpliktige fullgör sin tjänstgöring. Kompanichefen

har att varje gång utbetalning av familjebidrag skall verkställas göra

utbetalningsrekvisition hos förbandets kassaförvaltning (ekonomikontor).

För utbetalningarna gälla också särskilda kontroll- och revisionsföreskrifter.

Vidare skola rapporter och anmälningar av olika slag översändas från militärmyndigheten

till länsstyrelsen och från denna till familjebidragsnämnden.

Redan anförda omständigheter göra att »utbetalningsapparaten» måste anses

onödigt invecklad. Att så blivit förhållandet beror till en del därpå, att personalredovisningen-

vid förbanden blivit helt omlagd under beredskapsåren och

att kompanichef eller motsvarande chef numera icke — såsom förr var fallet

— äger att direkt från till hans förfogande ställda medel verkställa utbetalning

av fastställt familjebidrag.

Från länsstyrelsehåll har framhållits, att länsstyrelsernas behovsprövning,

trots att familjebidragsnämnd har att avgiva yttrande i varje ärende, av

givna skäl måste bliva relativt schematisk.

Kommissionen har funnit de erinringar, som sålunda framställts mot sättet

för familjebidragsärendenas handläggning befogade, samt anfört, att erfarenheterna

redan visat, att utbetalningssystemet icke fungerade under fältförliållanden.

Mot gällande ordning för ärendenas handläggning har kommissionen vidare

framhållit det oekonomiska uti att samtidigt tillämpa två olika system

för bidragens bestämmande och utbetalande, varav också följer behov av

skilda slag av blanketter, olika redovisningsvägar m. m.

Slutligen har kommissionen anfört, att åtskilliga familjebidragsnämnder

framhållit värdet och betydelsen av att kommunala organ även i fredstid

finge helt omhänderha ordnandet av försörjningen för i tjänst varande värnpliktigas

familjer, så att dessa icke skulle erhålla dels bidrag från statliga

myndigheter, dels ock — i den mån av statsmyndigheterna lämnade bidrag

icke bleve tillräckliga — ytterligare hjälp av kommunala myndigheter i form

av fattigvård och dylikt. Nämnderna i fråga hade såsom sin uppfattning uttalat,

att det ur samhällets synpunkt vore bättre att familjebidragsnämnderna

även i fredstid finge verkställa utbetalning av samtliga familjebidrag och

icke endast för sådana värnpliktiga, vilka vore hänförliga under krigsfamiljebidragsförordningen.

I fråga om sättet för införande av förbättrade fredsfamiljebidrag

har kommissionen uttalat, att den önskvärda förbättringen

av praktiska skäl knappast kunde åstadkommas inom ramen för

fredsfamiljebidragsförordningen, samt härom närmare anfört följande.

Visserligen kan man höja maximibeloppen för familjepenningen, så att

man i det enskilda fallet kan bevilja en familjepenning, som möjliggör jämväl

bestridande av bostadskostnaden, men för att i samtliga förekommande

fall kunna lämna erforderligt bidrag till bostadskostnaden måste familjepenningen

höjas avsevärt. En dylik hög familjepenning kan emellertid vara ägnad

att även rent allmänt sett driva beviljade bidrag i höjden och därigenom

medföra ökade, icke alltid nödvändiga, kostnader för statsverket. Det måste

också anses opraktiskt att genomföra en förbättring genom alt allenast höja

familjepenningen. överhuvud taget är det att föredraga ali i stället, liksom i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 18-

krigsfamiljebidragsförordningen, införa ett särskilt bostadsbidrag. Det måste

emellertid komma att bliva förenat med svårigheter såväl att inom länsstyrelserna

fastställa familjepenning för sig och bostadsbidrag för sig som att

genom militärmyndigheterna verkställa utbetalningarna av dessa båda bidrag

var för sig, vilket allt är nödvändigt därest de skola fylla avsett ändamål.

Än mera opraktiskt måste det vara att i fredsfamiljebidragsförordningen införa

sjukbidrag. Skall dylikt bidrag bliva till avsedd nytta, måste det merendels

kunna beslutas och utbetalas utan omgång, men så blir icke fallet om

länsstyrelse skall meddela beslutet efter förslag av familjebidragsnämnd och

militärmyndigheten underrättas om beslutet i och för utbetalning.

Kommissionen har ansett, att en verklig förbättring av fredsfamiljebidragen

och en bättre ordning i fråga om handläggningen av familjebidragsärendena

icke kunde åstadkommas med mindre än att det liksom enligt krigsfamiljebidragsförordningen

skulle ankomma på kommunala familjebidragsnämnder

att själva besluta om bidrag och verkställa utbetalning därav. Det

kunde emellertid icke vara lämpligt att ålägga familjebidragsnämnderna att

samtidigt och vid sidan av varandra tillämpa två skilda familjebidragsförfattningar

— en fredsfamiljebidragsförordning, som skall gälla vissa yngre

värnpliktiga, och en krigsfamiljebidragsförordning gällande för övriga värnpliktiga

under fredstjänstgöring och för alla värnpliktiga under krigstjänstgöring.

I stället borde övervägas att förändra den nuvarande krigsfamiljebidragsförordningen

till en familjebidragsförordning, som skulle gälla såväl

under fred som i krig, och att i samband därmed helt slopa den nuvarande

fredsfamiljebidragsförordningen. Därigenom bleve handläggningen av familjebidragsärendena

enhetlig och förenklad. Vidare vunnes att såväl familjebidragsnämnder

som militära och övriga myndigheter, vilka hade att taga

befattning med familjebidragsärenden, redan i fredstid finge en ingående erfarenhet

på området, vilket, såsom chefen för försvarsstaben i utlåtande i

ärendet framhållit, måste anses vara av betydelse såsom mobiliseringsförberedelse.

I anslutning härtill har kommissionen upptagit frågan om kommunala

bidrag till familjebidragskostnadernas bestridande,

därest fredsfamiljebidragsförordningen slopades och krigsfamiljebidragsförordningen

i stället tillämpades å samtliga i fredstid tjänstgörande

värnpliktiga, samt i denna fråga anfört i huvudsak följande.

Enligt nu gällande bestämmelser rörande statsverkets andel i kostnaderna

för familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen bestridas kostnaderna

för enligt förordningen utbetalade familjebidrag till omkring 95 °/o med

statsmedel, medan återstående 5 %> stanna å kommunerna. Det kan givetvis

med skäl göras gällande, att samtliga kostnader för utbetalade familjebidrag,

i varje fall i fredstid, böra stanna å statsverket, enär behoven av bidrag uppkommit

genom statsmakternas beslut örn att taga de värnpliktiga i anspråk

för militär tjänstgöring. Av principiella skäl torde det dock få anses nödvändigt

att kommunerna även i fredstid skola bidraga till familjebidrag, som

enligt kommunal myndighets beslut bliva utbetalade. Denna principiella

uppfattning torde icke röna inverkan därav, att de kommunala familjebidragsnämndernas

beslut äro underkastade saklig och teknisk granskning av

statlig myndighet. Möjligen skulle det kunna ifrågakomma att i fredstid med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

7

statsmedel helt ersätta vad som utgives i form av familjebidrag, därest i de

kommunala familjebidragsnämndema inginge en ledamot, som vore utsedd

av statlig myndighet och som alltså skulle lia att bevaka statsverkets intresse.

En dylik ordning skulle emellertid ur andra synpunkter vålla svårigheter.

Skall en ledamot av familjebidragsnämnd vara utsedd av statlig myndighet

förutsätter detta nämligen, bland annat, att varje kommun skall ha

särskild familjebidragsnämnd, och kommun skulle alltså bliva förhindrad att

uppdraga åt t. ex. kommunalnämnd eller arbetslöshetsnämnd att fungera såsom

familjebidragsnämnd.

Kommissionen har vidare anfört följande.

Kommissionen har under hand av åtskilliga familjebidragsnämnder inhämtat,

att den omständigheten, att kommunerna, därest fredsfamiljebidragsförordningen

slopades, skulle komma att även i fredstid få bidraga till

familjebidragskostnaderna, icke hindrar dem att framhålla värdet av att

krigsfamiljebidragsförordningen får bliva gällande å alla i fredstid tjänstgörande

värnpliktiga. Enär familjebidragsnämndema nämligen ändock skola

vara i verksamhet i fredstid för att utgiva krigsfamiljebidrag till vissa värnpliktiga,

synes det dessa familjebidragsnämnder vara mest ändamålsenligt

att de få handlägga alla familjebidragsärenden på samma sätt. En tillämpning

av krigsfamiljebidragsförordningen å alla värnpliktiga medför också

andra fördelar, av vilka följande här må nämnas. De värnpliktigas familjemedlemmar

kunna få sina bidrag utan någon större omgång och vid uppkommande

behov även förskott å bidrag, som beviljats men ännu icke hunnit i

vederbörlig ordning utbetalas eller som beräknas komma att beviljas. Detta

är av värde framför allt vid uppkommande sjukdomsfall.

Kommissionen har således hållit före, att frågan om kommunandelen icke

syntes böra utgöra något hinder för ett slopande av fredsfamiljebidragsförordningen

och krigsfamiljebidragsförordningens ändring till en familjebidragsförordning

för såväl freds- som krigsförhållanden.

Vidkommande familjebidragsnämndernas administrationskostnader har

kommissionen funnit den ifrågasatta ändringen icke kunna komma att i

nämnvärd grad påverka dessa kostnader. En tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen

i stället för fredsfamiljebidragsförordningen medförde

icke annat merarbete för familjebidragsnämndema än att dessa också finge

att ombesörja utbetalningarna av de bidrag, som nu utbetalades av militära

myndigheter. I övrigt syntes arbetsuppgifterna icke bliva ökade, ty det kunde

icke anses bliva förenat med större arbete att meddela beslut örn vilket

familjebidrag som skulle utgå än att avgiva förslag till länsstyrelsen beträffande

fredsfamiljebidrag, som enligt familjebidragsnämndens uppfattning

borde beviljas. Ej heller av beslut föranledda expedieringar m. m. syntes

bliva mera omfattande än expedieringarna av handlingar i fredsfamiljebidragsärenden.

På grund av vad sålunda anförts har kommissionen ansett sig böra framlägga

t ö r s 1 a g lill n y f a lii i 1 j e b i d r a g s f ii r o nini n g, avsedd

att tillämpas i såväl krig som fred. Förordningen avses skola ersätta de nu

gällande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna och ansluter sig i

huvudsak till den förras bestämmelser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

Kommissionen har anfört, alt vid i Stockholm av arbetsmarknadskommissionen

anordnat sammanträde med dels inom Överståthållarämbetet och

samtliga länsstyrelser såsom föredragande i familjebidragsärenden förordnade

tjänstemän, dels representanter för 61 familjebidragsnämnder från

samtliga län i riket, dels ock representanter för försvarets civilförvaltning,

försvarsstabens personalvårdsavdelning och centrala värnpliktsbyrån upptagits

till behandling förevarande fråga om ändrade bestämmelser angående

familjebidrag. Samtliga vid sammanträdet närvarande hade uttalat sin anslutning

till kommissionens i det föregående anförda synpunkter och till

kommissionens vid sammanträdet framlagda förslag till ny familj ebidragsförordning.

Detta förslag hade därefter slut justerats inom kommissionen

med beaktande av vissa särskilda önskemål, som framkommit vid överläggningarna

örn förslaget.

Kommissionens förslag bygger på nu gällande krigsfamiljebidragsförordning.

Vid förslagets utformande har kommissionen utgått från den principen

att värnpliktiga, vilka fullgöra första tjänstgöring (motsvarande tjänstgöring),

icke skola i samma omfattning som övriga fredstjänstgörande värnpliktiga

komma i åtnjutande av de förmåner, som kunna tillkomma värnpliktiga,

vilka inkallas till krigs- eller beredskapstjänstgöring. Även för äldre

fredstjänstgörande värnpliktigas del ha vissa inskränkningar i rätten till familjebidrag

ansetts påkallade, t. ex. då det gäller att erhålla familjebidrag

för tid utöver den faktiska tjänstgöringstiden. Till förhindrande av missbruk

i sådana hänseenden har kommissionen föreslagit, att tillsynsmyndighetens

tillstånd skall erfordras för medgivande av vissa förmåner.

Värnpliktstjänstgöring, som anbefalles värnpliktiga med stöd av 27 § 2

mom. värnpliktslagen, d. v. s. beredskapsövning, har ansetts böra i fråga om

rätten till familjebidrag likställas med beredskapstjänstgöring enligt 28 §

1 mom. samma lag.

I samband med framläggandet av förslaget till ny familjebidragsförordning

har kommissionen med särskild skrivelse den 19 december 1945 framlagt

förslag till ny familjebidragskungörelse, avsedd att ersätta de nu gällande

krigs- och fredsfamiljebidragskungörelsema.

Kommissionen har i anslutning till författningsförslagen hemställt, att

uppdraget såsom tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten måtte

överflyttas från kommissionen till försvarets anställningsbyrå. Beträffande

skälen för denna hemställan hänvisas till s. 24—26 i propositionen.

Över arbetsmarknadskommissionens förslag till familjebidragsförordning

och familjebidragskungörelse ha efter remiss utlåtanden avgivits av överbefälhavaren

— efter hörande av försvarsgrenscheferna — försvarsväsendets

personalvårdsnämnd, försvarets civilförvaltning, försvarsväsendets Iönenämnd,

socialstyrelsen, generalpoststyrelsen, statskontoret, kammarrätten,

styrelsen för svenska stadsförbundet, styrelsen för svenska landskommunernas

förbund, landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens centralorganisation

och svenska arbetsgivareföreningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18. 9

En redogörelse för innehållet i dessa utlåtanden lämnas å s. 26—31 i propositionen.

Departementschefen.

Föredragande deparle.nientschefen, statsrådet Vougt, har i propositionen

såsom allmän motivering till förslaget anfört:

»De ekonomiska förmånerna till värnpliktiga, som fullgöra värnpliktstjänstgöring,

ha sedan år 1939 avsevärt förbättrats. Främst har detta gällt

krigsfamiljebidragen, vilka enligt de nu gällande bestämmelserna torde kunna

betraktas såsom i stort sett tillräckliga för att bereda de värnpliktigas familjer

skälig bärgning under inkallelseperiodema. Även de familjebidragsförmåner,

som utgå enligt fredsfamiljebidragsförordningen, äro avsevärt förmånligare

för de värnpliktiga än som var fallet vid krigsutbrottet. Med hänsyn

till att bostads-, närings- och sjukbidrag icke kunna utgå enligt denna

förordning, komma emellertid familjebidragen vid tillämpning av dessa bestämmelser

att i många fall bliva lägre än om krigsfamiljebidragsförordningen

kommit till användning.

Under de gångna beredskapsåren har krigsfamiljebidragsförordningen ägt

tillämpning å samtliga värnpliktiga, oavsett om de fullgjort första tjänstgöring

enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen eller varit inkallade till beredskapstjänst.

De för fredstjänstgörande värnpliktiga avsedda bestämmelserna,

vilka — ehuru bidragsbeloppen höjts — i princip ansluta sig til! de före kriget

gällande, hade därför icke tillämpats sedan år 1940, då de den 1 juli

1945 i samband med försvarsberedskapens upphörande trädde i tillämpning.

Ehuru hittills endast kort lids erfarenhet föreligger beträffande fredsfamiljebidragsförordningens

tillämpning, torde det redan nu kunna fastslås,

att begränsningen av familjebidragen i normalfallen till allenast familjepenning

ej sällan leder till obilliga resultat. Detta har ock allmänt omvittnats

av de olika myndigheter, som kommit i kontakt med dessa frågor. En

förbättring av familjebidragsförmånerna till de värnpliktiga, som enligt nu

gällande bestämmelser äro underkastade fredsfamiljebidragsförordningen, synes

därför vara motiverad. Av de i ärendet hörda myndigheterna och institutionerna

har endast statskontoret ställt sig avvisande mot en sådan förbättring

av fredsfamiljebidragen. De skäl, som statskontoret åberopat härför,

äro i stort sett desamma, som år 1940 föranledde statsmakt erna att bibehålla

olika familjebidragsbestämmelser för freds- och krigsförhållanden, främst

att fredsbestämmelserna voro avsedda för unga män, som med få undantag

icke före inryckningen lyckats komma upp i högre inkomster och som dessutom

på föriiand ägde kännedom örn värnpliktstjänstgöringen, medan krigsbestämmelserna

avsågo män av vitt skilda ålders- och inkomstklasser, vilka

mer eller mindre oförmodat drabbats av inkallelsen. Emellertid lia de värnpliktigas

förhållanden sedan nämnda tid avsevärt förändrats. Medan de värnpliktiga,

som hade försörjningsplikt mot nära anhörig, tidigare under vissa

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

förutsättningar kunde erhålla befrielse från värnpliktens fullgörande i fredstid,

uttagas numera samtliga värnpliktiga oavsett försörjningsskyldighet till

sådan tjänstgöring. Samtidigt har tjänstgöringstiden avsevärt förlängts och

för huvuddelen av de värnpliktiga mer än fördubblats. Arbetsmarknadskommissionen

har i detta sammanhang även erinrat om den ökade giftermålsfrekvensen

bland värnpliktiga, som fullgöra sin första tjänstgöring. De av

statskontoret åberopade skälen torde därför icke numera kunna anses äga

samma styrka som tidigare. Å andra sidan böra, såsom i det följande närmare

beröres, dessa yngre värnpliktiga icke i alla avseenden likställas med

övriga värnpliktiga.

Det förslag till förbättring av familjebidragsförmånerna under fredstid,

som framlagts av arbetsmarknadskommissionen, har i stort sett tillstyrkts

av samtliga hörda myndigheter och institutioner — med undantag av statskontoret

— och synes mig i huvudsak godtagbart. Såsom närmare framgår

av de i det följande framlagda kostnadsberäkningarna äro de merkostnader,

som vid förslagets genomförande beräknas uppkomma, icke av den storleksordning,

att de böra medföra betänkligheter. Ett genomförande av förslaget

medför, förutom förbättrade fredsfamiljebidragsförmåner, en enklare och

effektivare handläggning av fredsfamiljebidragsärendena och större säkerhet

för att familjebidragen snabbt kunna komma de värnpliktigas familjer till

handa. Såsom av arbetsmarknadskommissionens utredning framgår äro de

nuvarande fredsfamiljebidragsbestämmelserna i detta hänseende förenade

med vissa olägenheter. Kommissionens förslag har ock vunnit allmän anslutning

bland de myndigheter, som lia praktiska erfarenheter rörande hithörande

frågor.

Jag föreslår således i enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag,

att de nuvarande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna ersättas av

en för såväl krig som fred avsedd familjebidragsförordning, i huvudsak

grundad på den gällande krigsfamiljebidragsförordningen. Till detaljerna i

förordningen återkommer jag i specialmotiveringen. Här torde endast böra

beröras några frågor av mera principiell innebörd.

I likhet med arbetsmarknadskommissionen anser jag, att värnpliktiga,

som fullgöra första tjänstgöring eller motsvarande tjänstgöring enligt 27 §

1 mom. värnpliktslagen, icke böra i samma omfattning som övriga fredstjänstgörande

värnpliktiga komma i åtnjutande av de förmåner, som kunna

tillkomma värnpliktiga, vilka inkallas lill krigs- eller beredskapstjänstgöring

enligt 28 § 1 mom. samma lag. Att, såsom kammarrätten ifrågasatt,

göra skillnad mellan sådana värnpliktiga, vilkas första tjänstgöring utgör

360 dagar, och de flottan tilldelade värnpliktiga, som fullgöra hela sin

fredstjänstgöring, 450 dagar, i en följd, synes mig icke lämpligt. Det torde

nämligen knappast föreligga anledning att häva restriktionerna i fråga örn

rätten till familjebidrag för de tre sista månaderna av ifrågavarande tjänstgöring.

I enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag torde vissa

begränsningar i rätten till familjebidrag böra gälla även beträffande äldre

fredstjänstgörande värnpliktiga. Jag förutsätter härvid i likhet med kommis
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

11

sionen, att beredskapsövning enligt 27 § 2 morn. värnpliktslagen skall likställas

med beredskapstjänstgöring enligt 28 § 1 mom. samma lag.

Arbetsmarknadskommissionen har föreslagit, att liksom för närvarande är

fallet familjebidrag i vissa fall skall få utgå först efter tillsynsmyndighetens

medgivande. Landsorganisationen har ansett denna myndighets handläggning

av hithörande frågor innebära omgång och besvär, som knappast uppvägas

av någon avsevärd fördel. Då emellertid erfarenheten visat, att en

viss kontroll från tillsynsmyndighetens sida är erforderlig beträffande sådana

fall, då särskild återhållsamhet är befogad, synes kommissionens förslag

böra godtagas.

Beträffande frågan örn kommunernas bidrag till familjebidragskostnadernas

bestridande ha i utlåtandena framkommit olika uppfattningar. Medan styrelserna

för svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund

ansett, att dessa kostnader borde helt bestridas av statsmedel, har

statskontoret föreslagit, att de kommunala bidragen, vilka vid tillämpning

av krigsfamiljebidragsförordningen uppgått till i genomsnitt omkring 5 %,

skola fastställas till minst 20 %.

De nuvarande bestämmelserna i krigsfamiljebidragsförordningen föreskriva

större bidragsskyldighet för kommunerna i fråga om de bidragsformer,

som medgiva kommunerna större frihet i behovsprövningen. Medan

sålunda familjepenning till värnpliktigs hustru och barn samt begravningsbidrag

helt bestridas av statsmedel, äro kommunerna skyldiga bidraga till

näringsbidrag för upprätthållande av rörelse med 5 °/o, till bostadsbidrag med

10 % samt till familjepenning i andra fall än nyss nämnts, näringsbidrag för

nedlagd rörelse och sjukbidrag med 20 % av respektive bidragsbelopp.

Då vissa sociala utgifter, som kommunerna eljest nödgats bestrida, genom

familjebidragen bortfalla, anser jag, med beaktande jämväl av att kommunerna

inom författningens ram kunna bestämma om rätten till familjebidrag

och örn bidragens belopp, det skäligt, att kommunerna i viss mån

bidraga till kostnaderna för familjebidragen. De grunder, enligt vilka bidragsskyldigheten

fastställts i krigsfamiljebidragsförordningen, synas i stort

sett godtagbara. Emellertid torde på grundval av vunna erfarenheter vissa

jämkningar däri böra vidtagas. Det har visat sig, att familjepenning till

andra familjemedlemmar än hustru och barn, främst föräldrar, utanordnats

i onormalt stor omfattning. Detta gäller även yngre värnpliktiga, vilkas

föräldrar som regel måste antagas vara i arbetsför ålder. En höjning av

det kommunala bidraget torde föranleda ökat hänsynstagande till föräldrarnas

möjligheter att själva försörja sig. Med hänsyn härtill föreslår jag, att

det kommunala bidraget till familjepenning i här avsedda fall höjes till

30 %. I likhet med vad som tillämpats beträffande krigsfamiljebidragen bör

självfallet gälla, att statsbidrag helt eller delvis bör utebli i sådana fall, då

familjebidragsnämnd uppenbarligen åsidosatt sina skyldigheter och mot bättre

vetande beviljat familjebidrag. Anmärkas må att detta förbehåll endast

torde kunna få aktualitet i uppenbara fall av felaktigt utbetalda familjebidrag

och därför icke lärer överflödiggöra del korrektiv som den kommunala

bidragsskyldigheten i övrigt utgör.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

Arbetsmarknadskommissionens förslag att försvarets anställningsbyrå skall

bliva tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten och erhålla vissa

därmed jämförliga uppgifter i fråga om värnpliktslån m. m. finner jag mig

böra biträda. Jag återkommer i annat sammanhang till frågan vilka förändringar

i byråns organisation som böra föranledas härav.»

Beträffande den närmare motiveringen till de särskilda stadgandena i förslaget

får utskottet hänvisa till s. 35—50 i propositionen.

I fråga om kostnaderna för genomförandet av förslaget har föredragande

departementschefen anfört:

»Enligt arbetsmarknadskommissionens beräkningar skulle de sammanlagda

kostnaderna för familjebidrag åt de värnpliktiga under nästa budgetår uppgå

till omkring 7 430 000 kronor, därest nu gällande grunder för familjebidragen

bibehölles. Vid bifall till kommissionens förslag skulle statens kostnader

stiga med i runt tal 260 000 kronor, vartill skulle komma kommunernas

kostnader, vilka uppskattningsvis kunna beräknas till 700 000 kronor. Kostnadsökningen

synes, såsom jag redan i det föregående anfört, icke vara av

den storleksordning, att den bör utgöra hinder för förslagets genomförande.

Arbetsmarknadskommissionen har grundat sina beräkningar på det antal

tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, som tidigare angivits av de militära myndigheterna

och legat till grund för anslagsberäkningarna i årets statsverksproposition.

Då emellertid ett stort antal värnpliktiga, som enligt dessa beräkningar

skulle fullgöra repetitions- eller efterutbildningsövning under nästa

budgetår, med hänsyn till fullgjord beredskapstjänstgöring torde komma att

befrias från sådana övningar, har jag låtit verkställa en förnyad kostnadsberäkning,

i vilken detta förhållande beaktats. Enligt denna beräkning, vilken

ännu icke helt slutförts, uppskattas statens kostnader för familjebidragen under

nästa budgetår till omkring 5 200 000 kronor. Vid bifall till mitt i det

föregående framlagda förslag om ökat bidrag från kommunernas sida beträffande

familjepenning i vissa fall torde kostnaderna komma att ytterligare

minskas. Familjebidragskostnaderna under nästa budgetår torde på grundval

av nu föreliggande utredning kunna uppskattas till omkring 5 000 000

kronor.»

Utskottet.

I propositionen föreslås, att de nuvarande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningama

skola ersättas av en för såväl krig som fred avsedd familjebidragsförordning.

Det framlagda författningsförslaget bygger i väsentliga

delar på den nu gällande krigsfamiljebidragsförordningen. I materiellt hänseende

innebär föx-slaget huvudsakligen, att de värnpliktiga som fullgöra fredstjänstgöring

i princip skola kunna komma i åtnjutande av — förutom såsom

nu familjepenning och begravningsbidrag — jämväl de övriga slag av familjebidrag,

som utgå enligt krigsfamiljebidragsförordningen. Förslaget är Sven

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

13

avsett att åstadkomma en enklare och effektivare handläggning av ärenden

angående familjebidrag till fredstjänstgörande värnpliktiga och medföra

större säkerhet för att dessa bidrag snabbt kunna komma de värnpliktigas

familjer till handa.

Utskottet, som funnit goda skäl tala för sammanförandet av de nu gällande

familjebidragsförordningarna till en författning, har ej något att erinra

mot den utformning förslaget i princip erhållit.

Ehuru såsom nyss anförts förslaget i det stora hela innehåller enhetliga

bestämmelser i fråga om rätten till familjebidrag för samtliga värnpliktiga,

föreslås likväl vissa särbestämmelser i fråga om värnpliktiga som fullgöra

första tjänstgöring eller motsvarande tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen

(se 9 § 2 morn., 11 § 1 mom. andra stycket, 12 § 3 mom. tredje

stycket, 14 § 1 mom. och 15 § första stycket i förslaget). I motionen 11:408

yrkas, att dessa särbestämmelser icke skola genomföras. Då frågan, huruvida

nämnda bestämmelser äro berättigade, icke helt torde kunna bedömas

efter generella grunder, kommer utskottet att upptaga förevarande spörsmål

— liksom övriga motionsvis framställda yrkanden — till övervägande i samband

med behandlingen av detaljbestämmelsema i Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet övergår nu till ifrågavarande detaljbehandling. I den mån bestämmelserna

i förslaget ej beröras här nedan har utskottet ej funnit anledning

till erinran.

3 §.

I 3 § första stycket under c) som i förslaget har samma lydelse som i 1940

och 1942 års krigsfamiljebidragsförordningar stadgas, att den värnpliktiges

husföreståndarinna skall anses såsom familjemedlem under förutsättning att

den värnpliktige sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn

under sexton år. Därest han sammanbor jämväl med hustru skall dock såsom

ytterligare förutsättning för att husföreståndarinna skall räknas som

familjemedlem gälla, att hustrun är oförmögen till arbete. Viss tvekan kan

möjligen råda angående innebörden av villkoret att den värnpliktige skall

sammanbo med hustru. Det torde ha varit avsett — vilket också framgår

av en jämförelse med den i kolumn 1 i 6 § 1 mom. intagna texten — att

nämnda villkor skall innefatta icke ett krav på att makarna faktiskt skola

ha samma bostad utan endast att sammanlevnaden mellan makarna icke

upphört. I praxis har också stadgandet tolkats på detta sätt. Det torde av

nu angivna skäl vara lämpligt att ordet »sammanbor» i detta fall utbytes

mot »sammanlever».

6 §•

I 1 mom. angivas de belopp, varmed familjepenning högst må utgå. Det

föreslås i propositionen, att familjepenningen liksom i nu gällande krigsoch

fredsfamiljebidragsförordningar alltjämt skall vara dyrortsgraderad. I

fråga om beloppens storlek överensstämmer förslaget med krigsfamiljebidragsförordningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

I motionerna I: 256, I: 257, 11: 403 och 11: 407 yrkas, att dyrortsgraderingen

av familjepenningen måtte avskaffas saint att familjepenningen måtte

fastställas till de belopp som i propositionen föreslås skola utgå i ortsgrupp

II.

Otvivelaktigt tala åtskilliga skäl för avskaffandet av dyrortsgraderingen

beträffande familjepenningen. Särskilt kan åberopas, att de kostnader i fråga

om vilka skillnaden mellan olika dyrorter mest framträder, nämligen utgifter

för bostad och bränsle, tillgodoses i särskild ordning och att familjepenningen

sålunda icke är avsedd att täcka dessa utgifter.

Att nu taga slutlig ställning till frågan örn dyrortsgraderingens slopande

inom det speciella område som bestämmelserna örn familjepenning utgöra

torde dock icke vara lämpligt. Riksdagen synes först, såsom föredragande

departementschefen anfört, böra fatta beslut i motsvarande fråga rörande

de avsevärt mera betydelsefulla folkpensionerna. Utskottet, som således anser

sig böra biträda det genom propositionen framlagda förslaget i nu berörda

hänseende, förutsätter vid detta sitt ståndpunktstagande, att Kungl.

Majit, efter det förevarande problem i fråga örn folkpensionerna må ha vunnit

sin lösning, snarast upptager frågan örn ändring av bestämmelserna örn

familjepenning i samma riktning till förnyat övervägande.

Utskottet föreslår en formell jämkning av 1 mom. andra stycket.

9 §•

Denna paragraf innehåller bestämmelser angående förutsättningarna för

erhållande av bostadsbidrag för bostad. 1 mom. motsvarar 9 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen,

vilket författningsrum innehåller föreskrift att

sådant bidrag utgår för bostad avsedd för familjemedlem med vilken den

värnpliktige sammanbodde vid tiden för inkallelsen samt att bidraget, därest

den värnpliktige efter inkallelsen ingått äktenskap, skall avse bostad åt familjemedlem

som i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen sägs (hustru

samt barn och adoptivbarn, med vissa undantag).

Mot nämnda bestämmelse i krigsfamiljebidragsförordningen har anmärkts,

att densamma fått en i vissa hänseenden alltför snäv utformning. Örn exempelvis

under militärtjänstgöringen föddes ett barn i den värnpliktiges äktenskap

och hustrun avlede, kunde bostadsbidrag i fortsättningen icke utgå för

den värnpliktiges bostad, ehuru han i dylikt läge ofta hade behov av bostaden

icke blott för barnet utan även för husföreståndarinna. För att bereda möjlighet

till bostadsbidrag i detta och liknande fall har Kungl. Majit föreslagit

en omformulering av stadgandet. Enligt förslaget skall sålunda, örn den

värnpliktige sammanbor med familjemedlem, bostadsbidrag utgå för bestridande

av kostnaderna för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad.

Därest han vid tjänstgöringens början icke sammanbodde med familjemedlemmen,

må bostadsbidrag dock utgå endast när synnerliga skäl därtill äro.

Såsom anmärkts under remissbehandlingen innebär detta förslag icke blott

en utvidgning av rätten till bostadsbidrag utan även en inskränkning i visst

hänseende, nämligen för det fall att den värnpliktige ingår äktenskap under

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18-

15

tjänstgöringen, då det sålunda skall fordras synnerliga skäl för att bidrag

skall kunna beviljas. Det torde emellertid kunna antagas, att stadgandet kommer

att tillämpas så att i dylika fall synnerliga skäl för bidrag så gott som

undantagslöst anses föreligga.

2 mom. första punkten innehåller stadganden örn förutsättningarna för erhållande

av bostadsbidrag för s. k. ungkarlsbostad. I andra punkten föreskrives,

att sådant bostadsbidrag ej utan tillsynsmyndighetens medgivande

må utgå till värnpliktig som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en

följd). Såsom förut antytts yrkas i motionen II: 408, att denna andra punkt

måtte utgå.

Avgörandet av frågan huruvida förutsättningarna för erhållande av bostadsbidrag

för ungkarlsbostad föreligga torde ofta vara förenat med svårigheter.

Att dessa förutsättningar endast sällan äro för handen i fråga örn värnpliktiga

som fullgöra första tjänstgöring torde vara tydligt. Då det på förhand

kan beräknas när ifrågavarande tjänstgöring skall äga rum, kan det

befaras att möjligheten för dessa värnpliktiga att erhålla sådant bidrag kan

komma att missbrukas. Erfarenheten har utvisat, att en viss kontroll från

tillsynsmyndighetens sida är erforderlig i de fall då särskild återhållsamhet

i fråga örn beviljande av familjebidrag är befogad. Vid nu angivna förhållanden

torde det vara lämpligt, att såsom Kungl. Majit föreslagit prövningen av

frågan om beviljandet av bidrag för ungkarlsbostad till dessa värnpliktiga

förlägges lill tillsynsmyndigheten. Därmed vinnes även, att en enhetlig praxis

kommer till stånd på detta område.

I 3 mom. stadgas bland annat — efter förebild från krigsfamiljebidragsförordningen

— att Konungen, där så prövas skäligt, må såsom villkor för

erhållande av bostadsbidrag för bostad föreskriva, att viss del av bostaden

skall utan ersättning upplåtas för krigsmaktens eller civilförsvarets behov

eller för annat allmänt ändamål. Det torde emellertid enligt utskottets förmenande

vara mindre lämpligt, att sådan skyldighet skall kunna föreskrivas

under normala fredsförhållanden. Utskottet föreslår därför sådan jämkning

av stadgandet, att detsamma endast må kunna tillämpas vid krig eller eljest

under särskilda förhållanden.

U §•

1 mom. reglerar rätten till bostadsbidrag för flyttningskostnader. Liksom

i krigsfamiljebidragsförordningen föreskrives, att därest giltiga skäl föreligga

föi ombyte av bostad, dylikt bidrag ina tillkännas värnpliktig som är

berättigad till bostadsbidrag enligt vad i 9 § sägs. Emellertid bar i momentet

intagits en särbestämmelse i fråga örn värnpliktig sorn fullgör första

tjänstgöring (tjänstgöring i en följd). Sådan värnpliktig må icke utan tillsynsmyndighetens

medgivande tillerkännas bostadsbidrag för flyttning lill

dyrare bostad eller till annan ort. I motionen 11:408 yrkas, alt denna särbestämmelse

måtte utgå.

Enligt vad arbetsmarknadskommissionen anfört har erfarenheten visat,

att vissa sådana värnpliktiga äro benägna att, utan alt giltiga skäl kunna an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

ses föreligga, låta familjen flytta till bättre och dyrare bostad eller från den

tidigare bosättningsorten till den värnpliktiges tjänstgöringsort, vilket senare

särskilt förekommer, därest tjänstgöringsorten tillhör högre dyrortsgrupp

än den tidigare bosättningsorten. Då sålunda särskild noggrannhet synes

böra iakttagas vid prövning, huruvida bidrag bör utgå till nämnda värnpliktiga

för flyttning till dyrare bostad eller annan ort, synes Kungl. Maj:ts

förslag att denna prövning skall anförtros åt tillsynsmyndigheten vara välmotiverat.

En redaktionell jämkning bör vidtagas av 1 mom. andra stycket.

12 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om bostadsbidragets storlek. Paragrafen

upptager samma stadganden som nu återfinnas i 12 § krigsfamiljebidragsförordningen.

Därjämte har emellertid införts en föreskrift, att i fråga om värnpliktig,

som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), vid bestämmandet av

bostadsbidraget hänsyn icke må tagas till större bostadskostnad än som svarar

mot hyran å orten för bostad örn ett rum och kök, där ej i särskilt fall

tillsynsmyndigheten medgiver, att bostadsbidraget bestämmes med hänsyn

till hyran å orten för bostad om två rum och kök. I motionen II: 408 har

yrkats, att detta stadgande måtte utgå.

Såsom skäl för den föreslagna begränsningen har i propositionen anförts,

att dessa värnpliktiga, vilka i regel äro i en ålder av 21 år, i allmänhet icke

torde ha möjlighet att före tjänstgöringens början hålla sig med dyrare familjebostad

än en bostad om ett rum och kök och att de därför icke böra

erhålla möjlighet att hålla dyrare bostad under tiden för tjänstgöringen.

Därjämte har påpekats, att om bostadsbidrag finge utgå med högre belopp,

de sammanlagda förmånerna för en värnpliktig som fullgör första tjänstgöring

kunde komma att överstiga vad som tillkomme fast anställt manskap

i underbefälsställning och i vissa fall t. o. m. vad som tillkomme en fänrik

på aktiv stat.

De skäl som sålunda anförts för en begränsning av bostadsbidragets storlek

synas utskottet bärande. Genom föreskriften, att bidraget i särskilt fall

med tillsynsmyndighetens medgivande må bestämmas till hyran för bostad

om två rum och kök, torde vinnas, att begränsningen icke kommer att få

stötande konsekvenser.

13 §.

1 mom. tredje stycket synes böra undergå en redaktionell jämkning.

14 och 15 §§.

I dessa paragrafer, som handla om näringsbidrag, ha införts stadganden,

att sådant bidrag ej utan tillsynsmyndighetens medgivande må utgå till värnpliktig

som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Motionen II: 408 innehåller ett yrkande att nämnda stadganden måtte utgå.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18. 17

Endast ett ringa fåtal av ifrågavarande värnpliktiga torde vara självständiga

företagare. Även i sådana fall lärer behov av näringsbidrag oftast icke

föreligga. Då tiden för tjänstgöringens inträffande på förhand kan beräknas,

kan det vidare befaras att möjligheten att utfå näringsbidrag kan missbrukas.

Av nu angivna skäl och med hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig

praxis torde — liksom i fråga örn beviljande av bidrag för ungkarlsbostad

och vissa flyttningskostnader — prövningen, huruvida näringsbidrag må utgå

till ifrågavarande värnpliktiga, böra uppdragas åt tillsynsmyndigheten.

29 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelserna örn fördelningen mellan staten

och kommunerna av utgifterna för familjebidragen.

Enligt krigsfamiljebidragsförordningen åligger kommunerna större bidragsskyldighet

i fråga om de bidragsformer som medgiva kommunerna större

frihet i behovsprövningen. Medan sålunda familjepenning till värnpliktigs

hustru och barn samt begravningsbidrag helt bestridas av statsmedel, äro

kommunerna skyldiga bidraga till näringsbidrag för upprätthållande av rörelse

med 5 %>, lill bostadsbidrag med 10 % samt till familjepenning i andra

fall än nyss nämnts, näringsbidrag för nedlagd rörelse och sjukbidrag med

20 % av beloppen. De enligt fredsfamiljebidragsförordningen utgående förmånerna

bestridas helt av statsmedel.

I propositionen föreslås nu, att frågan örn kostnadernas fördelning mellan

staten och kommunerna skall avgöras efter enhetliga grunder, vare sig de

värnpliktiga fullgöra sådan tjänstgöring som nu berättigar till bidrag enligt

krigsfamiljebidragsförordningen eller tjänstgöring av den art som nu avses

i fredsfamiljebidragsförordningen. De grunder som enligt förslaget skola gälla

härutinnan äro desamma som nu tillämpas enligt krigsfamiljebidragsförordningen,

dock med den ändringen att kommunerna skola bidraga till familjepenningen

för andra familjemedlemmar än hustru och barn med 30 %>

i stället för såsom nu med 20 %>.

Motionen II: 408 innehåller ett yrkande, att kommunerna måtte helt befrias

från bidragsskyldighet till kostnaderna för familjebidragen i annan

mån än till utgifterna för familjebidragsnämndernas administrativa verksamhet.

I motionerna I: 256 och II: 407 yrkas, att kommunernas bidrag till

kostnaderna för familjepenningen skall fastställas till 20 %. Av motionärernas

mohvering synes framgå, att ändringsyrkandet endast avser kostnaderna

för familjepenning för annan familjemedlem än hustru och barn.

Genom familjebidragen bortfalla vissa sociala utgifter som kommunerna

eljest nödgats bestrida. Det har också kunnat påvisas, att kommunerna genom

att familjebidrag utbetalats till värnpliktiga inom kommunen undsluppit

utgifter för fattigvård som skulle blivit nödvändiga därest den värnpliktige

icke inkallats till tjänstgöring. Då därjämte kommunerna inom författningens

ram kunna bestämma om rätten till familjebidrag och örn bi
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. ... 2 avd. Nr 18. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Andra lagutskottets utlåtande nr 18-

dragens belopp, synes det skäligt, att de få gälda viss del av kostnaderna

för familjebidragen.

Å andra sidan synes varsamhet böra iakttagas vid fastställandet av ökad

skyldighet för kommunerna att bidraga till utgifter för sociala ändamål av

den art varom här är fråga. Det är därför ägnat att ingiva betänkligheter,

att enligt förslaget kommunerna i fråga örn visst slag av bidrag, nämligen

familjepenning till annan än hustru och barn, ålagts att bestrida en större

del av kostnaderna än som enligt krigsfamiljebidragsförordningen gäller beträffande

nämnda form av bidrag. Att en ökad bidragsskyldighet föreslagits

i detta fall har sin grund i önskemålet, att familjebidragsnämnderna vid beviljande

av familjepenning för föräldrar skola i större utsträckning än som

nu anses vara fället taga hänsyn till föräldrarnas förmåga att själva försörja

sig. Det synes dock som örn möjligheterna att genom den föreslagna

ändringen tillgodose detta önskemål äro skäligen ringa. Vid nu angivna förhållanden

finner utskottet den ifrågasatta höjningen av kommunbidraget

icke böra genomföras.

Jämväl de normer för fördelningen av kostnaderna mellan staten och kommunerna

som enligt krigsfamiljebidragsförordningen gälla i fråga örn övriga

bidragsformer synas lämpliga att upptagas i den föreslagna familjebidragsförordningen.

39 §.

I första stycket av denna paragraf torde hänvisning böra göras jämväl till

12 § 3 mom. tredje stycket.

I 40 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen stadgas, att Konungen,

därest mera omfattande inkallelser till krigstjänstgöring kunna förväntas,

äger förordna örn vidtagande av erforderliga åtgärder till undvikande av

tidsutdrägt med familjebidragens utbetalande. 2 mom. i samma paragraf

innehåller bestämmelser, att tillsynsmyndigheten vid dylika mera omfattande

inkallelser må meddela familjebidragsnämnd tillstånd att utbetala provisoriskt

bestämd familjepenning för vissa familjemedlemmar. Enligt 41 §

samma förordning äger Konungen meddela närmare bestämmelser med avseende

å tillämpningen av förordningen samt därjämte uppdraga åt tillsynsmyndigheten

att i särskilda hänseenden utfärda sådana bestämmelser

ävensom anvisningar rörande förordningens tillämpning.

Det genom propositionen framlagda förslaget synes böra kompletteras med

bestämmelser motsvarande nu nämnda stadganden i krigsfamiljebidragsförordningen.

Övergångsbestämmelser.

Enligt första stycket av dessa bestämmelser skall förordningen träda i

kraft den 1 april 1946, dock att 20 § skall träda i kraft först den senare

dag Konungen bestämmer. Det har avsetts, att de nya bestämmelserna skola

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

19

kunna tillämpas å huvuddelen av arméns värnpliktiga, vilka inrycka till

första tjänstgöring i början av april månad.

För en avsevärd del värnpliktiga kommer tjänstgöringen att upphöra i

början av nämnda månad. Ur praktiska synpunkter torde det då vara önskvärt,

att de gamla bestämmelserna tillämpas å dem till och med utryckningsdagen.

Ett undantag från den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen synes

sålunda motiverat för dessa värnpliktigas vidkommande. Då även andra undantag

kunna visa sig påkallade, förordar utskottet, alt första stycket av

övergångsbestämmelserna ersättes med ett stadgande, varigenom åt Konungen

uppdrages att meddela erforderliga bestämmmelser om ikraftträdandet

av förordningen och vad med avseende därå skall iakttagas.

Bifalles vad utskottet sålunda föreslagit erfordras vissa följdändringar i

andra stycket av övergångsbestämmelserna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 257

och II: 403 och med förklaring att riksdagen funnit vissa ändringar

böra vidtagas i det genom propositionen framlagda

författningsförslaget för sin del antaga följande förslag till

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga ni. in.

(famil jebidragsförordning).

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Bestämmelserna i denna förordning skola, i den omfattning och

under de villkor, som i förordningen sägs, äga tillämpning beträffande värnpliktiga,

som enligt värnpliktslagen inkallas till tjänstgöring.

Med värnpliktig avses den som avlönas enligt för värnpliktig gällande

grunder.

2 mom. Vad i 20 § stadgas skall gälla allenast, när krigsavlöningsreglementet

äger tillämpning; Konungen äger dock förordna, att bestämmelserna

i 20 §, i vad de avse långtidslön, skola äga tillämpning under tid, då värnpliktiga

äro inkallade jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen.

3 mom. Konungen äger föreskriva, att under tid, då värnpliktiga äro inkallade

enligt 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom. värnpliktslagen, bestämmelserna

i denna förordning skerfa, med de inskränkningar som finnas påkallade,

äga tillämpning jämväl å krigsfrivilliga och annan personal, som tjänstgör

vid krigsmakten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

(Kungl. Majda förslag.) (Utskottets förslag.)

Konungen må jämväl förordna, att medlemmar av frivillig försvarsorganisation,

däri inbegripet hemvärnet, under tid, då de enligt i kommandoväg

meddelade bestämmelser deltaga i utbildningskurs eller övning, skola, i den

omfattning och under de villkor Konungen föreskriver, äga åtnjuta familjebidrag.

4 mom. Vid krig eller eljest under särskilda förhållanden äger Konungen

föreskriva, att visst stadgande i denna förordning tills vidare icke skall äga

tillämpning.

2 §•

1 mom. Värnpliktig är i enlighet med vad nedan stadgas berättigad till

familjebidrag, i den mån behov därav prövas föreligga, samt till hemortslön.

Familjebidrag utgår kontant såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag; dock må, i den ordning Konungen

föreskriver, kunna bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå in

natura. Hemortslön utgår kontant såsom befälslön och långtidslön.

2 mom. Annat familjebidrag än bostadsbidrag må ej utgå för person, som

efter ansökan åtnjuter utrymningshjälp.

3 mom. Om rätt till familjebidrag för den som under militärtjänstgöring

ådragit sig kroppsskada är särskilt stadgat.

3 §•

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning

en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som stå under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under

a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn

samt hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen

den värnpliktige före tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till vederbörandes

underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig

mån bidragit till underhållet, örn tjänstgöringen ej mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husförestån- c) den värnpliktiges husföreståndarinna

under förutsättning, att den darinna under förutsättning, att den

värnpliktige sammanbor med egna

eller hustrus barn eller adoptivbarn

under sexton år samt, därest

han sammanbor jämväl med hustru,

att hustrun är oförmögen till arbete.

värnpliktige sammanbor med egna

elier hustrus barn eller adoptivbarn

under sexton år samt, därest han

därjämte sammanlever med hustru,

att hustrun är oförmögen till arbete.

Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt husföreståndarinna

i andra fall än som avses i c) må, när synnerliga skäl där
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

21

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

till äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 39 § stadgas jämställas med

familjemedlem.

4 §•

I denna förordning avsedda ärenden skola å kommunens vägnar handläggas

av en familjebidragsnämnd.

Konungen förordnar viss myndighet att öva tillsyn å förordningens tillämpning

(tillsynsmyndigheten).

Om familjepenning och bostadsbidrag.

5 §.

I samband med värnpliktigs tjänstgöring utgår, där ej annat följer av 14

och 17 §§, familjepenning och bostadsbidrag enligt här nedan i 6—13 §§ meddelade

bestämmelser.

I fråga om den värnpliktiges och familjemedlems inkomst under tiden för

tjänstgöringen skola vid behovsprövningen tillämpas de föreskrifter om avdrag

med hänsyn till sådan inkomst som jämlikt 7 och 12 §§ meddelas av

Konungen.

6 §.

1 mom. Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag, som

för en var av nedan angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:

Ortsgrupp

1

2

3

För hustru och frånskild hustru ävensom — där- est värnpliktig icke sammanlever med hustru eller

hustrun, med vilken han sammanlever, är arbets- oförmögen — för annan familjemedlem, som före- står hemmet åt värnpliktig med hemmavarande

familjemedlem under 16 år

kronor

För annan

familjemedlem

över 16 år

än som avses i

kol. 1

kronor

För annan

familjemedlem

under 16 år

än som avses i

kol. 1

kronor

I........

2: 75

1:40

1:10

11........

3: —

1:65

1:20

lil........

3: 25

1:90

1:30

När synnerliga skäl därtill äro må

efter särskilt medgivande, enligt vad

i 39 § stadgas, familjepenning till

värnpliktigs moder, som förestår

hans hem, utgå enligt kolumn 1 i tariffen,

oaktat den värnpliktige icke

har hemmavarande familjemedlem

under 16 år.

När synnerliga skäl därtill äro må

efter särskilt medgivande, enligt vad

i 39 § stadgas, familjepenning för

värnpliktigs moder, som förestår

hans hem, utgå enligt kolumn 1 i tariffen,

oaktat den värnpliktige icke

har hemmavarande familjemedlem

under IG år.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 mom. Familjepenning utgår efter den ortsgrupp, till vilken den kommun

är att hänföra, som enligt vad i 27 § stadgas skall utgiva beloppet. I fråga

örn kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen

örn folkpensionering verkställda indelningen.

3 mom. Där Konungen i fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp,

jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen om folkpensionering förordnat

om förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven

inom visst intill gränsen liggande område, skall familjepenning, som

enligt vad i 27 § stadgas skall utgivas av den kommun, inom vilken området

är beläget, förhöjas med hälften av skillnaden mellan familjepenningen i

kommunen i den högre ortsgruppen och familjepenningen i den kommun,

inom vilken området är beläget.

7 §•

1 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § a), utgår familjepenning med

i 6 § angivna belopp efter avdrag för den värnpliktiges och familjemedlems

inkomst under tiden för tjänstgöringen enligt bestämmelser, som meddelas

av Konungen.

Örn beräkning av familjepenning till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring

efter eget åtagande, meddelar Konungen närmare föreskrifter.

2 mom. För familjemedlem, som avses i 3 § b), bestämmes familjepenningen

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Konungen. Familjepenningen

må ej fastställas till högre belopp än i 6 § sägs och må ej heller

överstiga värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll,

som den värnpliktige lämnat före tjänstgöringens början eller eljest kan

antagas skola hava lämnat, därest tjänstgöringen ej mellankommit.

8 §•

För husföreståndarinna bestämmes familjepenningens belopp med hänsyn

till den värnpliktiges behov av bidrag för att under tiden för tjänstgöringen

kunna behålla eller anställa husföreståndarinna. Där särskilda skäl därtill

föranleda, må dock vid behovsprövningen bestämmelserna i 7 § 2 mom. eller

med stöd av nämnda lagrum givna föreskrifter äga motsvarande tillämpning.

Familjepenningen må ej fastställas till högre belopp än i 6 § angives.

9 §•

1 mom. Sammanbor den värnpliktige med familjemedlem utgår, under

beaktande av vad i 12 § sägs, bostadsbidrag för bestridande av kostnaderna

för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad. Därest den värnpliktige

vid tiden för tjänstgöringens början icke sammanbodde med familjemedlemmen,

må bostadsbidrag utgå endast när synnerliga skäl därtill äro.

2 mom. I andra fall än i 1 mom. sägs må bostadsbidrag beviljas endast i

den mån den värnpliktige eljest skulle nödgas avstå från bostad och av
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

23

(Kungl. Maj.-ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ståendet skulle för honom medföra betydande ekonomisk olägenhet eller han

vid utryckningen icke skulle hava tillgång till lämplig bostad samt avsaknaden

härav skulle för honom medföra avsevärda svårigheter. Sådant bostadsbidrag

må dock ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig,

som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

3 mom. Bostadsbidrag ma ej utan

tillsynsmyndighetens medgivande beviljas

för mer än en bostad. Där så

prövas skäligt må Konungen såsom

villkor för erhållande av bostadsbidrag

föreskriva, att viss del av bostaden

skall utan ersättning upplåtas

för krigsmaktens eller civilförsvarets

behov eller för annat allmänt ändamål.

3 mom. Bostadsbidrag må ej utan

tillsynsmyndighetens medgivande beviljas

för mer än en bostad. Vid krig

eller eljest under särskilda förhållanden

må Konungen, där så prövas

skäligt, såsom villkor för erhållande

av bostadsbidrag föreskriva, att viss

del av bostaden skall utan ersättning

upplåtas för krigsmaktens eller civilförsvarets

behov eller för annat allmänt

ändamål.

10 §.

Särskilt bostadsbidrag må beviljas till nödiga kostnader för uppvärmning

av bostad, för vilken bostadsbidrag må utgå.

11 §■

1 mom. Föreligga giltiga skäl för ombyte av bostad, må värnpliktig, som

är berättigad till bostadsbidrag enligt vad i 9 § sägs, tillerkännas bostadsbidrag

för flyttningskostnader.

Värnpliktig, som fullgör första

tjänstgöring (tjänstgöring i en följd),

må dock icke utan tillsynsmyndighetens

medgivande tillerkännas bostadsbidrag

för flyttning till dyrare bostad

eller för flyttning till annan ort. Till

annan värnpliktig må bidrag till kostnader

för förflyttning till annan ort

beviljas allenast enligt de närmare

anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.

Värnpliktig, som fullgör första

tjänstgöring (tjänstgöring i en följd),

må dock icke utan tillsynsmyndighetens

medgivande tillerkännas bostadsbidrag

för flyttning till dyrare bostad

eller för flyttning till annan ort. Till

annan värnpliktig må bidrag till kostnader

för flyttning till annan ort

beviljas allenast enligt de närmare

anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.

2 mom. Värnpliktig må erhålla bostadsbidrag till kostnaderna för förvaring

under tjänstgöringen av möbler och andra nödiga lösören, som tillhöra

den värnpliktige eller, därest den värnpliktige är berättigad till bostadsbidrag

enligt 9 § 1 morn., där avsedd familjemedlem.

12 §.

1 mom. Bidraget för bostad åt familjemedlem, som avses i 3 § a), bestämmes,

med beaktande av vad i 3 mom. sägs, till ett belopp, motsvarande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kostnaderna för den bostad, den värnpliktige innehade å inryckningsdagen,

däri inberäknat kostnader för uppvärmning, med avdrag för den värnpliktiges

och familjemedlems inkomst under tiden för tjänstgöringen enligt bestämmelser,

som meddelas av Konungen.

Örn beräkning av bostadsbidrag till värnpliktig, som fullgör tjänstgöring

efter eget åtagande, meddelar Konungen närmare föreskrifter.

2 mom. Beträffande bostadsbidrag i annat fall än i 1 mom. sägs bestämmes

bidragets belopp efter prövning av föreliggande behov enligt de närmare

föreskrifter, som Konungen meddelar.

3 mom. Vid bestämmande av kostnaderna för bostad enligt denna paragraf

skall skälig hänsyn tagas till behovet av bostad samt till den värnpliktiges

och hans hustrus bundenhet av hyresavtal eller andra åtaganden för

bostadsbehovets tillgodoseende. Då fråga är om bostad i den värnpliktige eller

hans hustru tillhörig fastighet, må bostadsbidrag ej beviljas med högre

belopp än som motsvarar bostadens hyresvärde med tillägg för bränslekostnader.

Därest ombyte av bostad skett efter inryckningsdagen, skall hänsyn tagas

till kostnaderna för den nya bostaden, om dessa äro lägre än för den förra

bostaden eller eljest giltiga skäl förelegat för ombytet av bostad.

I fråga örn värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en

följd), må vid bestämmandet av bostadsbidrag enligt denna paragraf hänsyn

icke tagas till större bostadskostnad än som svarar mot hyran å orten

för bostad om ett rum och kök, där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten

medgiver, att bostadsbidraget bestämmes med hänsyn till hyran å orten för

bostad om två rum och kök.

13 §.

1 mom. Familjepenning utgår från och med inryckningsdagen till och

med dagen för tjänstgöringens upphörande (utryckningsdagen). Har tjänstgöringen

varat minst trettio dagar, skall bidrag utgå för ytterligare fem

dagar; dock att till värnpliktig, som fullgjort tjänstgöring jämlikt 27 § 1

mom. värnpliktslagen, endast må utgå bidrag för resdagar utöver in- och

utryckningsdagar.

Bostadsbidrag för bostad i den värnpliktige eller hans hustru tillhörig

fastighet samt bostadsbidrag jämlikt 10 § utgår, beräknat för tjänstgöringsdag,

under tiden från och med inryckningsdagen till och med dagen för

tjänstgöringens upphörande. Bostadsbidrag i annat fall än nu sagts utgår till

gäldande av utgifter, vilka förfalla från och med inställelsedagen, och uppbäres,

där ej Konungen annorlunda förordnar, till och med utgången av den

månad, under vilken tjänstgöringen upphört, dock att om bostadsbidrag

jämlikt 9 § kommer att till beloppet understiga det bidrag, som skulle hava

utgått, därest detsamma beräknats för tjänstgöringsdag, skillnaden utgår vid

tjänstgöringens slut.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

25

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Om särskilda skäl därtill föranleda,

må familjepenning utgå för högst

tjugu dagar och bostadsbidrag för

högst trettio dagar utöver den i första

stycket stadgade tid, därvid dock

i fråga om bostadsbidraget skall

gälla att, därest sådant bidrag utgått

för längre tid än som motsvarar

den värnpliktiges tjänstgöring, det

överskjutande antalet dagar skall

medräknas i den tid, för vilken förlängt

bidrag beviljas. Vad sålunda

stadgats skall dock i fråga örn värnpliktig,

som fullgjort tjänstgöring

jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,

äga tillämpning allenast därest

tjänstgöringen upphört tidigare än

som vid tjänstgöringens början kunde

förutsättas.

För tid, under vilken värnpliktig

Om särskilda skäl därtill föranleda,

må familjepenning utgå för högst

tjugu dagar och bostadsbidrag för

högst trettio dagar utöver de i första

och andra styckena stadgade tider,

därvid dock i fråga örn bostadsbidraget

skall gälla att, därest sådant bidrag

utgått för längre tid än som

motsvarar den värnpliktiges tjänstgöring,

det överskjutande antalet dagar

skall medräknas i den tid, för vilken

förlängt bidrag beviljas. Vad sålunda

stadgats skall dock i fråga örn värnpliktig,

som fullgjort tjänstgöring

jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,

äga tillämpning allenast därest tjänstgöringen

upphört tidigare än som vid

tjänstgöringens början kunde förutsättas.

åtnjuter tidsbegränsad ledighet utan

krigslön (penningbidrag), må familjepenning och bostadsbidrag ej utgå; dock

att, om särskilda skäl äro för handen, familjepenning må beviljas högst till

och med tjugonde dagen samt bostadsbidrag högst till och med trettionde

dagen efter ledighetens början.

2 mom. Storleken av familjepenning och bostadsbidrag enligt 1 mom. tredje

och fjärde styckena bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.

3 mom. Om den värnpliktige avlidit, utgå familjepenning och bostadsbidrag

till och med månaden näst efter den under vilken dödsfallet blivit kunnigt.

Lika med tjänstgöring anses krigsfångenskap. Har den värnpliktige anmälts

såsom saknad och är ej uppenbart, att han rymt, må ock bidraget tills

vidare utgå.

Om näringsbidrag.

14 §.

1 mom. Där Konungen ej annorlunda förordnar, må värnpliktig, som driver

näring eller rörelse, i stället för familjepenning och bostadsbidrag erhålla

näringsbidrag till bestridande av avlöningskostnader, som uppkomma

till följd av att särskild arbetskraft måste anlitas för att under den värnpliktiges

tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Vad nu sagts skall gälla

jämväl för det fall, att den värnpliktige är anställd i näring eller rörelse,

som innehaves av hans hustru. Näringsbidrag som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens

medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd).

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 mom. Näringsbidrag enligt denna paragraf må ej beviljas med mindre

det måste antagas, att förutsättningar äro för handen för näringens eller

rörelsens fortsatta drivande.

3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru

eller hans barn eller adoptivbarn under sexton år. Huruvida näringsbidrag

må avse avlönande av annan den värnpliktige närstående än nu sagts skall

bero på prövning i varje särskilt fall.

å mom. Bidrag må utgå med högst tio kronor för dag. Vid bestämmande

av bidragets storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala driftsöverskott

företaget kan beräknas lämna under den värnpliktiges tjänstgöring

och dennes möjligheter att av inkomsterna från företaget bidraga till

den anlitade arbetskraftens avlönande.

15 §.

Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under

den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens

eller rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan, då synnerliga

skäl föreligga, särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen

av utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall kunna

av den värnpliktige efter tjänstgöringens slut återupptagas. Näringsbidrag

som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig,

som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna paragraf må beviljas med högst etthundra

kronor för månad. Utan tillsynsmyndighetens medgivande må sådant bidrag

icke beviljas med belopp, som tillsammans med utgående familjepenning

och bostadsbidrag överstiger trehundra kronor i månaden.

16 §.

Med avseende å tid, för vilken näringsbidrag må utgå, skall vad i 13 §

stadgas i fråga örn familjepenning äga motsvarande tillämpning.

17 §.

Den, som uppbär näringsbidrag jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat slag

av familjebidrag än sjukbidrag och begravningsbidrag. Vid valet mellan de

bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall, örn förutsättningar för beviljande

av näringsbidrag jämlikt 14 § äro för handen, denna form av bidrag

äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag.

Om sjukbidrag.

18 §.

Prövas i anledning av familjemedlems sjukdom behov av bidrag vara för

handen för bestridande av kostnader för erforderlig vård ävensom transport

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

27

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

till och från läkare eller vårdanstalt, må sjukbidrag kunna tillerkännas den

värnpliktige med högst det belopp, vartill dessa kostnader uppgå. Är fråga

örn familjemedlem, som avses i 3 § b) eller c), må dock sjukbidrag utgå

allenast i den mån iskäl föreligger till antagande, att den värnpliktige, därest

tjänstgöringen ej mellankommit, skulle hava bidragit till kostnaderna. Med

avseende å den tid, för vilken sjukbidrag må utgå, skall vad i 13 § är stadgat

beträffande familjepenning äga motsvarande tillämpning.

Om begravningsbidrag.

19 §.

Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit och ägde den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet uppbära familjepenning för familjemedlemmen eller

åtnjöt den värnpliktige vid nämnda tidpunkt näringsbidrag som i 14 §

sägs, skall begravningsbidrag tillerkännas den värnpliktige. Sådant bidrag

utgår med tvåhundrafemtio kronor för hustru och med etthundrafemtio kronor

för barn eller adoptivbarn.

Om hemortslön.

20 §.

1 mom. Befälslön utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, till värnpliktig,

vilken innehar någon av nedan angivna tjänstegrader eller motsvarande

tjänsteställning, med för dag räknat följande belopp:

Kronor

Korpral, konstapel, musikkorpral, musikkonstapel .............. 0: 50

Furir, musikfurir .......................................... 1: —

Överfurir, högbåtsman ...................................... 1: 25

Sergeant, musiksergeant, underofficer av 2. graden, flaggkorpral,

flaggkadett .............................................. 1: 50

Fänrik, fanjunkare, musikfanjunkare, styckjunkare, musikstyckjunkare,

flaggunderofficer ................................ 2: —

Löjtnant ........... 2: 50

Kapten, ryttmästare ........................................ 3: —

Major, kommendörkapten av 2. graden ........................ 3: 50

2 mom. Långtidslön utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, till

värnpliktig, oberoende av tjänstegrad eller tjänsteställning, efter en tjänstgöringstid

örn sammanlagt nittio dagar med en krona örn dagen.

Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio dagar utgår en krona 50 öre

om dagen och efter femhundrafyrtio dagar två kronor örn dagen. Vid beräkning

av nämnda tjänstgöringstid må endast komma i betraktande den tid,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

under vilken den värnpliktige efter tidpunkt, som Konungen bestämmer, mot

åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort honom åliggande

tjänstgöring enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag

eller enligt 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring efter eget

åtagande, i sistnämnda fall dock endast om tjänstgöringen fullgjorts vid förband,

organiserat av den myndighet, vid vilken den värnpliktige är truppregistrerad,

eller vad gäller värnpliktig, som är truppregistrerad vid central

myndighet, enligt av Konungen i kommandoväg meddelade föreskrifter. Med

tjänstgöring vid eget förband likställes i nämnda avseende kommendering till

skola eller utbildningskurs, som är gemensam för flera förband. Har den

värnpliktige innehaft anställning över stat, såsom officer, underofficer eller

underbefäl i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad landstormsofficer

eller såsom i fredstid till officers eller underofficers tjänsteställning

konstituerad (förordnad) medlem av frivilliga automobilkåren, sjövärnskåren

eller svenska röda korsets frivilliga sjukvårdstrupper, skall vid beräkning

av tjänstgöringstiden hänsyn tagas även till tjänstgöring, som han under

sådan anställning fullgjort efter tidpunkt, som Konungen bestämmer.

3 mom. Vad i 2 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre den

värnpliktige — utöver den i samma moment omförmälda tjänstgöringen —

fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar,

därest han hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941 eller inskrivits

efter år 1941, samt i annat fall under sammanlagt etthundraåttio dagar,

dock att nämnda tjänstgöringstider skola förlängas med etthundratjugu

dagar för vapenfri värnpliktig.

Tjänstgöring som i första stycket av detta moment sägs, anses i förevarande

hänseende såsom helt fullgjord, därest den värnpliktige tidigare blivit

i vederbörlig ordning helt eller delvis befriad från dylik tjänstgöring eller

frikallad från värnpliktens fullgörande eller ock enligt för honom gällande

bestämmelser haft att fullgöra tjänstgöring under kortare tid än i samma

stycke sägs.

Vad i 2 mom. sägs skall ej heller äga tillämpning å sådan värnpliktig,

vilken undergår utbildning för vinnande av fast anställning vid krigsmakten,

såvitt avser tid efter det han förordnats (konstituerats) till högre tjänstegrad

än furirs eller tilldelats motsvarande högre tjänsteldass.

4 mom. Den, som blivit berättigad till långtidslön, skall, där ej Konungen

annorlunda förordnar, under krigstjänstgöring, som han därefter, mot åtnjutande

av värnpliktigs avlöningsförmåner, fullgör efter eget åtagande eller såsom

krigsfrivillig efter värnpliktens upphörande, vara bibehållen vid sin rätt

till långtidslön.

5 mom. I fråga om rätt till hemortslön för tid, varunder tjänstgöring ej

fullgöres, skall gälla följande.

a) Vid ledighet på grund av sjukdom samt vid annan krigsledighet bibehålies

rätt till hemortslön, i den mån vederbörande under ledigheten äger

uppbära krigslön.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

29

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

b) Vid undergående av arreststraff bibehålies rätt till hemortslön.

c) Under krigsfångenskap och internering hos främmande makt bibehålies

rätt till hemortslön.

d) Vid uteblivande utan känd anledning från tjänstgöring bibehålies rätt

till hemortslön till och med den dag, då två månader förflutit från det vederbörande

anmälts såsom saknad, under förutsättning att vederbörande

omedelbart före uteblivandet hade familjemedlem och åtnjöt familjepenning

eller näringsbidrag, som i 14 § sägs.

Konungen äger bestämma, i vad mån befälslön må utgå till avliden värnpliktigs

dödsbo under viss tid efter dödsfallet.

Om skyldighet att taga arbete.

21 §.

1 mom. När skäl därtill äro, må Konungen såsom villkor för erhållande

av familjebidrag stadga skyldighet för familjemedlem att i enlighet med de

föreskrifter, Konungen utfärdar, hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen

anmäla sig såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete i den

mån sådant erbjudes. Underlåter familjemedlem att fullgöra sålunda stadgad

skyldighet gäller, att familjepenning eller sjukbidrag ej må utgå för

familjemedlemmen samt att bostads- eller näringsbidrag må efter vad som

finnes skäligt nedsättas eller ock indragas.

2 mom. Skyldighet, som i 1 mom. sägs, skall icke avse familjemedlem,

som är oförmögen till arbete eller innehar arbete, varigenom han erhåller

full sysselsättning. Såsom sådant arbete skall anses vård örn minderåriga

eller sjuka familjemedlemmar samt pågående utbildning, vilken icke skäligen

bör avbrytas.

3 mom. Om vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad därom stadgas

i förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor.

22 §.

Om värnpliktigs familjemedlem utan giltig anledning lämnar arbetsanställning,

äger familjebidragsnämnd nedsätta familjebidraget efter vad som

prövas skäligt eller ock indraga bidraget.

Om familjebidragsnämnd.

23 §.

Kommun skall antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller ock

uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

24 §.

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd utses av dem, som i allmänhet utöva

kommunens beslutanderätt, samt består av tre eller fem ledamöter. Jämte

ledamöterna utses suppleanter till lika antal. Därvid bestämmes tillika, i

vilken ordning suppleanterna skola inkallas. Vid val av ledamöter och suppleanter

skall tillses, att erfarenhet på den sociala behovsprövningens område

blir företrädd inom nämnden. Därjämte skall beaktas stadgandet i 26 §

1 mom. andra punkten.

2 mom. Uppdraget att vara ledamot av familjebidragsnämnden gäller för

fyra år. Avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

anställes fyllnadsval; och skall den sålunda valde tjänstgöra under den tid,

som för den avgångne återstått.

25 §.

1 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd må ej

vara:

a) den, som icke uppnått tjugutre års ålder;

b) den, som icke råder över sig och sitt gods.

2 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd må kunna

avsäga sig uppdraget:

a) om han icke är boende inom kommunen;

b) om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att

fullgöra uppdraget;

c) om han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot i nämnden är i tur

att därifrån avgå;

d) om han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av

den väljande myndigheten godkännes.

26 §.

1 mom. Särskild familjebidragsnämnd utser inom sig ordförande och vice

ordförande för ett år i sänder. Endera av ordföranden och vice ordföranden

skall vara icke krigstjänstskyldig person. Äro både ordföranden och vice

ordföranden hindrade att bevista sammanträde, utses ordförande för tillfället.

2 mom. Bestar nämnden av fem ledamöter, må ärende ej av nämnden företagas

till avgörande, där ej minst tre ledamöter eller suppleanter äro tillstädes

samt, för det fall att de närvarande äro allenast tre, dessa tillika äro

örn beslutet ense. Består nämnden av tre ledamöter, må ärende icke företagas

till avgörande, med mindre samtliga ledamöter eller suppleanter äro tillstädes.

Vid val inom nämnden så ock vid tillsättande av tjänstebefattning sker

omröstning med slutna sedlar, där så begäres, och skilje lotten mellan dem,

som erhållit lika antal röster. I övrigt verkställes omröstning öppet, och blive

den mening gällande, varom de flesta röstande sig förena. Äro vid öppen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

31

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

omröstning rösterna på vardera sidan lika många, gäde den mening, som

biträdes av ordföranden.

Vid nämndens sammanträde skall föras protokoll, vars riktighet granskas

senast vid nästa ordinarie sammanträde. Nämnden äger att, där sådant av

behovet påkallas, uppdraga åt en eller flera av sina ledamöter eller suppleanter,

som närvarit vid sammanträdet, att verkställa denna granskning.

3 mom. Nämnden skall på lämpligt sätt tillkännagiva, varest och på vilka

tider till nämnden ställda ansökningar eller andra handlingar mottagas.

Om familjebidragens bestridande m. m.

27 §.

Skyldigheten att utgiva familjebidrag och hemortslön åligger kommun,

varest den värnpliktige å inryckningsdagen var bosatt under sådana förhållanden,

att han, om mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.

Var den värnpliktige nämnda dag bosatt utom riket, ankommer

betalningsskyldigheten på Stockholms stad.

Om den värnpliktige efter inryckningsdagen flyttar från en kommun inom

riket till annan eller från utrikes ort till annan kommun inom riket än Stockholm,

skall betalningsskyldigheten övergå å inflyttningskommunen från och

med kalendermånaden näst efter den, under vilken flyttningen där anmäldes

av utflyttningskommunen (Stockholms stad), eller, örn familjebidrag ej

förut åtnjutits, från och med den dag, då ansökan örn sådant bidrag gjordes

i inflyttningskommunen. Betalningsskyldigheten för flyttningskostnader skall

dock åvila utflyttningskommunen (Stockholms stad), örn den värnpliktige vid

tiden för flyttningen åtnjuter familjebidrag.

28 §.

1 mom. Kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen hade sin

bostad, är, i avbidan pa att annan kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet

jämlikt 27 § för den värnpliktige tillkommande familjebidrag, skyldig

att förskjuta familjebidrag, vartill den värnpliktige är berättigad. Familjepenning,

som förskjutes enligt detta moment, skall bestämmas efter ortsgrupp

I.

2 mom. Här i följd av stadgandet i 27 § andra stycket skyldigheten att utgiva

familjebidrag övergått från en kommun till annan, åligger det likväl utflyttningskommunen

(Stockholms stad) att förskjuta bidraget till dess meddelande

erhållits från inflyttningskommunen att familjebidrag där fastställts,

eller ock upplysning vunnits, att vederbörande familjemedlem oaktat honom

meddelat föreläggande underlåtit att där göra ansökan örn familjebidrag.

3 mom. Vad kommun enligt 1 och 2 mom. förskjutit må sökas åter av

den kommun, som betalningsskyldigheten enligt 27 § åligger. Sådant anspråk

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

prövas i händelse av tvist av länsstyrelsen i det län, varest den kommun är

belägen mot vilken anspråket riktas. Är sådan talan rörande viss värnpliktig

beroende på länsstyrelses eller högre myndighets prövning, må talan rörande

samme värnpliktige ej väckas hos annan myndighet.

29

Kommun, som enligt 27 § utgivit

familjebidrag, äger av stateu erhålla

gottgörelse, för familjepenning avseende

familjemedlem, som i 3 § a)

sägs, ävensom för begravningsbidrag

med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag

jämlikt 14 § med nittiofem

procent av bidraget, för bostadsbidrag

med nittio procent av bidraget,

för näringsbidrag jämlikt 15 §

och sjukbidrag med åttio procent au

utgivet belopp samt för familjepenning

i annat fall än ovan sagts med

sjuttio procent av utgivet belopp;

dock att vad Stockholms stad på

grund av stadgandet i 27 § utgivit till

värnpliktig, bosatt utom riket, skall

i sin helhet återgäldas av staten. För

hemortslönens hela belopp utgår

gottgörelse av staten.

Då särskilda skäl därtill föranleda,

högre statsbidrag än i första stycket

§•

Kommun, som enligt 27 § utgivit

familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familjepenning avseende

familjemedlem, som i 3 § aj

sägs, ävensom för begravningsbidrag

med hela utgivna beloppet, för näringsbidrag

jämlikt 14 § med nittiofem

procent av bidraget, för bostadsbidrag

med nittio procent av bidraget

samt för farriiljepenning i annat

fall än ovan sagts, näringsbidrag jämlikt

15 § och sjukbidrag med åttio procent

av utgivet belopp; dock att vad

Stockholms stad på grund av stadgandet

i 27 § utgivit till värnpliktig,

bosatt utom riket, skall i sin helhet

återgäldas av staten. För hemortslönens

hela belopp utgår gottgörelse av

staten.

må Konungen för visst fall medgiva

sägs.

30 §.

Kommun är berättigad att av statsverket erhålla förskott å statsbidraget

enligt de närmare bestämmelser Konungen meddelar.

31 §.

Åsidosätter familjebidragsnämnd vid fullgörandet av sitt uppdrag i denna

förordning eller eljest meddelade bestämmelser, må tillsynsmyndigheten kunna

besluta, att statsbidrag icke vidare eller i minskad omfattning skall utgå.

Besvär m. m.

32 §.

Har familjebidragsnämnd med stöd av 21 eller 22 § förklarat familjemedlem

förlustig rätten till familjebidrag eller nedsatt bidraget, skall beslutet

s. 33 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

33

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ofördröjligen underställas tillsynsmyndighetens prövning; emellertid skall

nämndens beslut lända till efterrättelse, till dess tillsynsmyndigheten annorlunda

förordnar.

33 §.

över familjebidragtsnämnds beslut rörande tillämpningen av denna förordning

må klagan föras, då fråga är om tillämpningen av 21 eller 22 §, hos

tillsynsmyndigheten och eljest hos länsstyrelsen. Klagan föres genom besvär,

vilka skola hava inkommit till länsstyrelsen inom trettio dagar efter det klaganden

erhöll del av beslutet. Skola besvären prövas av tillsynsmyndigheten,

åligger det länsstyrelsen att till denna insända besvären. Familjebidragsnämnds

beslut skall gå i verkställighet utan hinder av däröver anförda

besvär.

Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som avses i denna förordning,

må talan föras allenast i fall, som i 31 § sägs.

34 §.

över länsstyrelses beslut rörande tillämpningen av denna förordning må

klagan föras hos kammarrätten genom besvär, vilka skola hava inkommit

till den länsstyrelse, som meddelat beslutet inom tid, som i 33 § sägs; och

åligger det länsstyrelsen att jämte eget yttrande insända besvären till kammarrätten.

Länsstyrelses beslut skall gå i verkställighet utan hinder av däröver

anförda besvär.

Mot kammarrättens beslut må talan icke föras.

35 §.

Behörighet att fullfölja talan mot beslut i ärende, som avses i denna förordning,

tillkommer värnpliktig, vars rätt beslutet rörer, samt, i fråga om

familjebidrag, jämväl familjemedlem, som av den värnpliktige angivits såsom

betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest annan än den värnpliktige

gjort ansökan om bidrag, sökanden.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende, som avses i denna förordning, och

mot tillsynsmyndighetens beslut i fall, som avses i 31 §, må förås av kommun,

vars rätt beslutet rörer.

Särskilda bestämmelser.

36 §.

Rätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må

förty ej för gäld tagas i mät.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 9 sami 2 avd. Nr IS.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

37 §.

Den, som i ansökan om familjebidrag lämnar medvetet oriktig uppgift,

straffes med dagsböter, där ej gärningen enligt allmänna strafflagen är belagd

med strängare straff. Böterna tillfalla kronan.

38 §.

Örn familjebidrag uppburits med för högt belopp eller för längre tid än

som vederbort, må i avräkning å vad för mycket utgått innehållas skäligt

belopp av därefter förfallande bidrag. Dylikt innehållande må dock äga rum

endast under förutsättning att den felaktiga utbetalningen vållats av oriktig

uppgift, som medvetet eller på grund av grov vårdslöshet lämnats av den

värnpliktige eller annan som gjort ansökan om bidraget, eller av underlåtenhet

att fullgöra stadgad anmälningsskyldighet i fråga om inträffade förändringar

eller ock den värnpliktige eller familjemedlem, som var betalningsmottagare

för bidraget, insett eller bort inse, att fel förelupit vid utbetalningen

av bidraget. Vad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning

med avseende å felaktigt utbetalad hemortslön.

39 §.

Sådant medgivande, som avses i

andra stycket, 6 § 1 mom. andra

Sådant medgivande, som avses i

3 § andra stycket, 6 § 1 mom. andra 3 |

stycket, 9 § 2 och 3 morn., 11 § 1 stycket, 9 § 2 och 3 morn., 11 § 1

morn. andra stycket, 14 § 1 morn., mom. andra stycket, 12 § 3 mom.

15 § första stycket eller 15 § andra tredje stycket, 14 § 1 inom., 15 § försstycket,

lämnas av tillsynsmyndighe- ta stycket eller 15 § andra stycket,

ten på ansökan av familjebidrags- lämnas av tillsynsmyndigheten på

nämnd. Medgivande lämnas för viss ansökan av familjebidragsnämnd.

tid eller tills vidare. När skäl därtill Medgivande lämnas för viss tid eller

äro, må medgivandet av tillsynsmyn- tills vidare. När skäl därtill äro, må

digheten återkallas. medgivandet av tillsynsmyndigheten

återkallas.

Har familjebidragsnämnd vägrat att hos tillsynsmyndigheten göra ansökan

örn medgivande, som avses i 3 § andra stycket, äger den värnpliktige

ävensom sådan anhörig eller husföreståndarinna som där sägs göra ansökan

direkt hos tillsynsmyndigheten. I övriga i första stycket avsedda fall tillkommer

sådan rätt den värnpliktige samt familjemedlem, som av den värnpliktige

angivits såsom betalningsmottagare för bidraget, ävensom, därest

annan än den värnpliktige hos familjebidragsnämnd gjort ansökan om bidrag,

sökanden.

4-0 S.

1 mom. Därest mera omfattande

inkallelser till krigstjänstgöring kun
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

35

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

na förväntas, äger Konungen förordna

om vidtagande av erforderliga åtgärder

till undvikande av tidsutdråkt

med familjebidragens utbetalande.

2 mom. Örn vid mera omfattande

inkallelser till krigstjänstgöring fara

uppstår för dröjsmål med utbetalande

av familjebidrag, må tillsynsmyndigheten

meddela familjebidragsnämnd

tillstånd att i enlighet med

de närmare, föreskrifter, tillsynsmyndigheten

må lämna, för familjemedlem,

som i 3 § a) sägs, utbetala provisoriskt

bestämd famil je penning.

Tillståndet må avse en tid av högst

en månad. Sålunda utbetalat belopp

skall avräknas å slutligt fastställt fa——

miljebidrag, i den mån detta senare

belöper å tid, för vilken provisoriskt

bestämd familjepenning utgått.

il §■

Konungen äger meddela närmare

bestämmelser med avseende d tilllämpningen

av denna förordning

samt därjämte uppdraga åt tillsynsmyndigheten

att i särskilda hänseenden

utfärda sådana bestämmelser

ävensom anvisningar rörande förordningens

tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

Denna förordning träder i kraft

den 1 april 1946, dock att 20 § skall

träda i kraft först den senare dag

Konungen bestämmer. Krigsfamiljebidrags

förord ningen den 30 juni 1942

(nr 521) och fredsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 524)

upphöra att gälla den 1 april 1946;

dock att 20 § krigsfamiljebidragsför
-

Om ikraftträdandet av denna förordning

och vad med avseende därå

skall iakttagas meddelar Konungen

erforderliga bestämmelser.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

(Kungl. Maj.-ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ordningen skall äga fortsatt tillämpning

för värnpliktig, som uppbär avlöning

enligt krigsavlöningsreglementet

den 15 juni 1939 (nr 278).

Värnpliktig, som den 1 april 1946

fullgör tjänstgöring, må, efter särskild

ansökan, erhålla bostadsbidrag

enligt 9 och 10 §§ jämväl för tiden

före nämnda dag, under förutsättning

att den enligt fredsfamiljebidragsförordningen

utgående familjepenningen

varit uppenbarligen otillräcklig för

bostadskostnadens täckande; dock ej

för längre tid tillbaka än från och

med den 1 oktober 1945.

Värnpliktig, som den dag förordningen

träder i kraft fullgör tjänstgöring,

må, efter särskild ansökan,

erhålla bostadsbidrag enligt 9 och 10

§§ jämväl för tiden före nämnda dag,

under förutsättning att den enligt

fredsfamiljebidragsförordningen den

30 juni 1942 (nr 524) utgående familjepenningen

varit uppenbarligen otillräcklig

för bostadskostnadens täckande;

dock ej för längre tid tillbaka än

sex månader före förordningens

ikraftträdande.

B. att motionerna I: 256, II: 407 och II: 408, i den mån de

icke besvarats genom vad utskottet under A. hemställt,

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1946.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Wistrand, Forslund, Björkman, Hallagård,

Söderkvist och Englund;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås*, Hellbacken, Hastad, Larsson i

Östersund*, Carlsson i Bakeröd, Andersson i Eskilstuna*, Lundberg och Jacobsson i

Igelsbo.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

37

Reservation

av herrar Hallagård, Carlsson i Bakeröd och Jacobsson i Igelsbo, vilka

anfört:

I motionerna I: 256, I: 257, II: 403 och II: 407 yrkas, att dyrortsgraderingen

av familjepenningen måtte avskaffas samt att familjepenningen fastställes

till de belopp som i propositionen föreslås skola utgå i ortsgrupp II.

Otvivelaktigt tala starka skäl för avskaffandet av dyrortsgraderingen beträffande

familjepenningen. Särskilt kan åberopas, att de kostnader i fråga

om vilka skillnaden mellan olika dyrortsgrupper mest framträder, nämligen

utgifter för bostad och bränsle, tillgodoses i särskild ordning och att familjepenningen

sålunda icke är avsedd att täcka dessa utgifter. Socialstyrelsen

har framhållit (propositionen s. 39), att det med skäl synes kunna ifrågasättas

om dyrortsgraderingen av familjepenningen är befogad, när utgifterna

för bostad och bränsle täckas genom bostadsbidrag. Andra lagutskottet anförde

i sitt över förslaget till 1942 års krigsfamiljebidragsförordning avgivna utlåtande

(nr 45) bland annat, att de skäl som talade för en dyrortsgradering

av folkpensionerna icke med samma styrka gjorde sig gällande i fråga örn

familjepenningen med hänsyn till att särskild ersättning utginge för de verkliga

bostadskostnaderna.

I den nu föreliggande propositionen har emellertid föredragande departementschefen

ansett vissa skäl tala för den av socialstyrelsen hävdade uppfattningen

men anser, att frågan icke bör upptagas till övervägande förrän

beslut fattats om slopande av dyrortsgraderingen beträffande folkpensionerna.

Oberoende därav synes det emellertid -— såsom också framhållits i förenämnda

motioner — att det saknas skäl för att uppskjuta avskaffandet av

dyrortsgraderingen i fråga om familjepenningen till dess att frågan om

folkpensionerna blivit avgjord. Vi biträda därför det i motionerna framställda

yrkandet.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa, att 6 och 28 §§ i det

föreliggande förslaget måtte erhålla följande lydelse.

6 §■

Familjepenning utgår med högst så stort belopp för dag som nedan angives:
-

1

2

3

För hustru och frånskild hustru

ävensom — därest värnpliktig

icke sammanlever med hustru

eller hustrun, med vilken han

sammanlever, är arbetsoförmö- gen — för annan familjemed- lem, som förestår hemmet åt

värnpliktig med hemmavarande

barn under 16 år

För annan

familjemedlem

över 16 år än

som avses i

kol. 1

För annan

familjemedlem

under 16 år än

som avses i

kol. 1

kronor

kronor

kronor

3: —

1:65

1:20

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra lagutskottets utlåtande nr 18.

När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, enligt vad i

39 § stadgas, familjepenning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem,

utgå enligt kolumn 1 i tariffen, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande

familjemedlem under 16 år.

28 §.

1 mom. Kommun, varest den värnpliktige å inryckningsdagen hade sin

bostad, är, i avbidan på att annan kommun slutgiltigt ålägges betalningsskyldighet

jämlikt 27 § för den värnpliktige tillkommande familjebidrag,

skyldig att förskjuta familjebidrag, vartill den värnpliktige är berättigad.

2 mom. Har i---- (lika med Kungl. Maj :ts förslag)----örn fa
miljebidrag.

3 mom. Vad kommun---(lika med Kungl. Maj:ts förslag)---

amian myndighet.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

461310

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till familjebidragsförordning. a1 i texten