Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 december 1939

1946-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1946:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 december 1939

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Amira lagutskottets utlåtande nr 33.

1

Nr 33.

Ankom lill riksdagens kansli den 5 juni 1946 kl. 10 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 december

1939 (nr 934) örn tjänsteplikt.

Genom en den 3 maj 1946 dagtecknad proposition, nr 259, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 december 1939 (nr 934)

om tjänsteplikt.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 december 1939 örn tjänsteplikt1,

vilken enligt lag den 15 juni 1945 (nr 278) gäller till och med den 30 juni

1946, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1947.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för lagförslaget får utskottet,

i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Föredraganden, statsrådet Mossberg, har i propositionen anfört följande:

»Lagen örn tjänsteplikt har, sedan 1940 års riksdag bemyndigat Kungl.

Majit att förordna om tillämpning av 2—7 kap. däri, successivt förlängts

och gäller för närvarande till och med den 30 juni 1946. Med stöd av riksdagens

nämnda bemyndigande har Kungl. Majit förordna! om tillämpning

av 2, 3 och 7 kap. i lagen, medan däremot 4—6 kap. aldrig trätt i tillämpning.

Såvitt angår 3 kap. består numera icke någon på lagen grundad reglering,

och något aktuellt behov att ånyo använda de i nämnda kapitel meddelade

föreskrifterna om arbetsförmedlingstvång och företrädesbestämmelser

synes icke föreligga. Jag erinrar därvid örn att den bestående regleringen av

arbetsmarknaden såvitt angår byggnads- och anläggningsarbeten numera

icke grundas på tjänstepliktslagen utan pa särskild lagstiftning, kragan örn

1 Senaste lydelse av 6 § se SFS 1943:450 oell av 18 § se 1944:541; jfr 1944:630.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 2 avd. Nr 33 34.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 33.

denna lagstiftnings fortsatta giltighet efter den 30 juni 1946 torde komma

att senare i dag anmälas av statsrådet Ericsson. Beträffande 7 kap. tjänstepliktslagen

gälla bestämmelserna däri för närvarande allenast för medicinalpersonal.

Medicinalstyrelsen har rörande behovet av dylika bestämmelser

lör tiden efter den 30 juni 1946 upplyst, att det visserligen komme att möta

svårigheter att utan tjänsteplikt tillgodose behovet av medicinalpersonal för

sjukhusvård åt flyktingar och för sjukvård inom ullänningslägren, men att

styrelsen likväl, med hänsyn till att medicinalpersonalen under en lång följd

av år hårt tyngts av tjänsteplikt, ej ville påyrka tillämpning av tjänstepliktslagen

efter den 30 juni 1946.

Med hänsyn till det anförda torde något fortsatt behov av tjänstepliktslagen

för tiden efter den 30 juni 1946 icke kunna anses föreligga såvitt angår

lagens 3—7 kap. Beträffande 2 kap. är förhållandet ett annat. Med

stöd därav har den av landsting och vissa städer bedrivna offentliga arbetsförmedlingen

provisoriskt övertagits av staten och drives nu under ledning

av statliga organ. Under detta provisorium, som bestått sedan år 1940, har

verksamheten undergått så stora förändringar, att det icke låter sig göra att

utan vidare återföra densamma till kommunal regim. Frågan om den

offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation är under utredning av

särskilda sakkunniga, och i avvaktan på resultatet av denna utredning bör

det provisoriska förstatligandet av arbetsförmedlingsorganisationen självfallet

bestå tills vidare. Härför erfordras emellertid antingen att 2 kap.

tjänstepliktslagen bibehålies i tillämpning eller ock att en särskild lag av

motsvarande innehåll tillskapas. Något formellt hinder att tillgripa förstnämnda

utväg torde icke föreligga, enär i här förevarande avseende alltjämt

måste anses råda utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

Det är min förhoppning, att de sakkunniga angående arbetsförmedlingens

organisation skola hinna slutföra sitt arbete i så god tid, att förslag i ämnet

kan föreläggas nästa års riksdag. Vid sådant förhållande synes mig anledning

saknas att, på sätt arbetsmarknadskommissionen ifrågasatt, tillskapa

en särskild lagstiftning för att såsom ett provisorium ersätta bestämmelserna

i 2 kap. tjänstepliktslagen. Jag vill i stället förorda att tjänstepliktslagen

förlänges på ännu ett år. Då emellertid detta, såsom av det sagda framgår,

erfordras endast för att kunna bibehålla det provisoriska förstatligandet av

arbetsförmedlingen, är det min avsikt att, med verkan senast från den 1 juli

1946, föreslå upphävande såväl av kungörelsen den 29 maj 1942 (nr 266)

genom vilken 3 kap. tjänstepliktslagen satts i tillämpning, som av kungörelsen

den 28 juni 1940 (nr 636), varigenom 7 kap. samma lag satts i tilllämpning.

På grund av vad jag i det föregående anfört saknar jag anledning föreslå

att lagen om utvidgad tillämpning i vissa fall av lagen om medling i arbetstvister,

vars giltighetstid utlöper den 30 juni 1946, erhåller fortsatt giltighet

för tiden därefter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 33.

3

I detta sammanhang torde jämväl böra omnämnas, att lagen den 14 juni

1940 (nr 484) om undantag från gällande bestämmelser rörande arbetstidens

reglering upphör att gälla med utgången av juni månad 1946. Med

stöd av nämnda lag har under krigsåren meddelats åtskilliga dispenser från

bestämmelserna i lagen om arbetarskydd m. fl. författningar. Antalet dylika

dispenser har emellertid under det sista året successivt nedbragts och

för närvarande gälla endast 8 sådana, i allmänhet avseende produktion av

byggnadsmaterial inom järnindustrin. Anledning synes mig icke föreligga

att föreslå förlängning av denna dispenslagstiftning.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna förlängningen av tjän- utskottet.

stepliktslagen till och med den 30 juni 1947. Utskottet förutsätter härvid,

att lagen, i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört, för tiden

efter den 30 juni 1946 kommer att tillämpas endast i den mån så erfordras

för bibehållande tills vidare av den offentliga arbetsförmedlingens nuvarande

organisation.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 4 juni 1946.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder* Nils Elowsson, Hallagård,

Söderkvist* Englund och Carl Eric Ericsson; samt

från andra kammaren: herrar Ryberg, Osterman, Andersson i Gisselås, fru

Västberg,* herrar Lundberg och Andersson i Alfredshem.*

* Ej närvarande vid utlålandels justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:382 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 december 1939 a1 i texten