Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, m. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, dels ock en i ämnet väckt motion.

1946-06-12 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1946:39, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, m. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

m. m., såvitt propositionen hänvisats till

lagutskott, dels ock en i ämnet väckt motion.

Genom en den 3 maj 1946 dagtecknad proposition, nr 250, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 18 juni

1927 (nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärt

j änstgöring;

2) förordning angående höjning av ersättningar, som utgå jämlikt förordningen

den 18 juni 1909 (nr 89) örn ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring;

3) förordning angående höjning i vissa fall av begravningshjälp jämlikt

förordningarna den 18 juni 1909 (nr 89) och den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring;

4) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni

1941 (nr 593) örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under hemvämst

j änstgöring;

5) förordning angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid förstärkt försvarsberedskap

m. m.; samt

6) förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av

kroppsskada;

dels bemyndiga Kungl. Majit att medgiva undantag från vad som finnes

stadgat i 23 § förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, samt att besluta örn

ersättning enligt grunderna i sagda förordning, att för tiden från och med

den 1 juli 1946 utgå i anledning av kroppsskada, som någon ådragit sig under

tid mellan den 2 september 1939 och den 1 juli 1944 vid permission eller

annan ledighet från militärtjänstgöring, ävensom i anledning av sjukdom, där

denna enligt numera tillämpade bedömningsprinciper kan anses vara ådragen

under militärtjänstgöring efter den 2 september 1939 eller där grundad anledning

eljest finnes för antagande att orsakssamband med sådan tjänstgöring

kan föreligga;

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 2 avd. Nr 39.

1215 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

dels ock under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946/47 anvisa

till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

ett förslagsanslag av 11 500 000 kronor samt

till Omskolning av i militärtjänst skadade ett förslagsanslag av 600 000

kronor.

Propositionen har hänvisats såvitt angår anslagsäskandena till statsutskottet

samt i övrigt hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet.

Författningsförslagen äro av följande lydelse:

Gällande lydelse

av (le bestämmelser, som beröras av

vidstående förslag.

6 §■

För skada -— — — i ersättning:

1) örn olycksfallet--— under

sjukdomstiden:

a) erforderlig läkarvård — — —

och dylikt;

b) sjukpenning för — — — följande

tabell:

1) Förslag

till

Förordning

angående ändring i vissa delar av

förordningen den 18 juni 1927

(nr 234) örn ersättning i anledning

av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring.

Härigenom förordnas, dels att 6 och

8 §§ förordningen den 18 juni 1927 örn

ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring,1

skola hava ändrad lydelse på sätt

nedan angives, dels att en ny paragraf,

betecknad 7 a §, av nedan angiven

lydelse skall införas efter 7 § samma

förordning, dels ock att 22 § i förordningen

skall upphöra att gälla.

6 §•

För skada--— i ersättning:

1) örn olycksfallet---under

sjukdomstiden:

a) erforderlig läkarvård — — -—

och dylikt;

b) sjukpenning för — — — följande

tabell:

1 Senaste lydelse av 6 och 8 §§ se SFS 1944: 316.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

3

(Gällande lydelse.)

Den årliga arbetsförtjänsten

uppgår

Sjukpenningens

belopp

till (kronor)

men ej till

(kronor)

kronor

öre

675

i

50

675

945

2

—

945

1215

2

50

1215

1485

2

75

1485

1755

3

25

1755

2 025

3

50

2 025

2 295

4

—

2 295

2 565

4

50

2 565

2 835

5

—

2 835

3105

5

50

3105

3 375

6

—

3 375

3 645

6

50

3 645

—

7

2) om olycksfallet---höjande

av arbetsförmågan.

På därom —--- gällande beräk
ningsgrunder.

Ersättning, varom---- myndig
hets

försorg.

Kan vid — — -— den skadade.

Kostnad för — ---militära myn
dighet.

(Förslag.)

Den årliga arbetsförtjänsten

uppgår

Sjukpenningens

belopp

till (kronor)

men ej till

(kronor)

kronor

öre

675

i

50

675

945

2

—

945

1215

2

50

1215

1485

2

75

1 485

1 755

3

25

1755

2 025

3

50

2 025

2 295

4

_

2 295

2 565

4

50

2 565

2 835

5

_

2 835

3105

5

50

3105

3 375

6

—

3 375

3 645

6

50

3 645

3915

7

_

3 915

4185

7

50

4185

4 455

8

_

4 455

4 725

8

50

4 725

—

9

—

2) örn olycksfallet---höjande

av arbetsförmågan.

På därom---gällande beräk
ningsgrunder.

Ersättning, varom — --- myndig
hets

försorg.

Kan vid---- den skadade.

Kostnad för — ---militära myn
dighet.

7 a §.

Å sjukpenning eller livränta i anledning

av skada, som drabbat värnpliktig,

skall utgå provisoriskt tillägg

enligt nedan angivna grunder.

För tid då skadan förorsakar förlust

av arbetsförmågan utgå tillägg

till sjukpenning med en krona för dag

räknat och tillägg till livränta med

trettio kronor för månad räknat.

För tid då skadan förorsakar nedsättning

av arbetsförmågan utgår tillägg å

sjukpenning eller livränta med en mot

arbetsförmågans nedsättning svarande

del av nyss angivna belopp; dock att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

(Gällande lydelse.)

8 §•

Den årliga —--under a)—c).

För fast anställt manskap, icke

ständigt tjänstgörande fast anställd

personal och frivilliga beräknas ifrågavarande

arbetsförtjänst efter de grunder,

som stadgas i 9 § lagen örn försäkring

för olycksfall i arbete.

22 §.

Fråga örn jämkning i ersättning,

som utgår på grund av bestämmelserna

i detta kapitel, må icke väckas,

sedan tre år förflutit från det ersättningen

bestämdes.

(Förslag.)

tillägg icke utgår där ej arbetsförmåga/n

är nedsatt med minst en femtedel.

Tillägg till livränta, som i anledning

av den skadades död tillkommer make,

barn eller adoptivbarn, utgår för månad

räknat med så stor del av trettio

kronor som svarar mot förhållandet

mellan livräntan till den efterlevande

och lägsta livränta till den skadade

vid förlust av arbetsförmågan.

Beträffande provisoriskt tillägg enligt

denna paragraf skall i tillämpliga

delar gälla vad i denna förordning

eller eljest är stadgat rörande sjukpenningen

eller livräntan.

Vad i denna paragraf stadgas skall

icke äga tillämpning, där ersättningstillägg

utgår enligt gällande bestämmelser

örn provisorisk förbättring av

vissa ersättningar i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

vid förstärkt försvarsberedskap

m. m.

8 §•

Den årliga---under a)—c).

För fast anställt manskap, icke

ständigt tjänstgörande fast anställd

personal och frivilliga beräknas ifrågavarande

arbetsförtjänst efter de grunder,

som stadgas i 9 § lagen örn försäkring

för olycksfall i arbete; dock

må arbetsförtjänsten för fast anställt

manskap vid bestämmande av sjukpenning

för tid efter det kalenderår,

då den skadade fyllt 20 år, eller av

livränta icke beräknas till lägre belopp

än tretusen kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

5

Denna förordning träder i kraft den

1 juli 1946 och skall äga tillämpning

beträffande ersättning för tid därefter;

dock att, i vad avser 6 och 8 §§,

ersättningsanspråk i anledning av

olycksfall som inträffat eller sjukdom

som yppats före sagda dag skall bedömas

enligt äldre bestämmelser.

Fråga örn jämkning i ersättning må

upptagas till prövning utan hinder

därav att den i 22 § enligt förordningens

äldre lydelse angivna tiden

för väckande av sådan fråga försuttits.

2) Förslag

till

Förordning

angående höjning av ersättningar, som utgå jämlikt förordningen den

18 juni 1909 (nr 89) örn ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring.

Härigenom förordnas,

dels att ersättning jämlikt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, som för

tid efter den 30 juni 1946 utgives såsom sjukhjälp eller såsom livränta till den

skadade eller dennes änka eller barn, skall utgå med de belopp, som i förordningen

den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, äro stadgade beträffande värnpliktig, vilkens

årliga arbetsförtjänst antages hava utgjort 1 764 kronor;

dels ock att livränta, som jämlikt förordningen den 18 juni 1909 utgives till

den skadades i § 4 mom. 3 c) omförmälda efterlevande för tid efter den 30

juni 1946, skall, därest skadan uppkommit före den 1 januari 1921, höjas med

100 procent utöver det belopp, vartill livräntan må bestämmas enligt grunderna

i sagda förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946; och skall kungörelsen den

18 juni 1925 (nr 268) angående höjning av ersättning, som utgår jämlikt ovannämnda

förordning den 18 juni 1909, icke äga tillämpning beträffande ersättning

för tid efter den 30 juni 1946.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

3) Förslag

till

Förordning

angående höjning i vissa fall av begravningshjälp jämlikt förordningarna

den 18 juni 1909 (nr 89) och den 18 juni 1927 (nr 234) om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring:

Härigenom förordnas, att begravningshjälp, som jämlikt någon av förordningarna

den 18 juni 1909 och den 18 juni 1927 örn ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, utgår i anledning av dödsfall,

som inträffat efter denna förordnings ikraftträdande, icke i något fall

skall utgå med lägre belopp än 400 kronor.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;

och skall vad i äldre bestämmelser är stridande mot förordningens innehåll

upphöra att gälla.

Gällande lydelse

av de bestämmelser, som beröras av

vidstående förslag.

1 §•

Varder hemvärnsman (reservhemvärnsman)

under hemvärnstjänstgöring

å tid, då riket icke befinner sig i

krig, skadad till följd av olycksfall

4) Förslag

till

Förordning

angående ändring i vissa delar av

förordningen den 28 juni 1941

(nr 593) örn ersättning i anledning

av kroppsskada,

ådragen under hemvärn

stjänstgöring.

Härigenom förordnas, dels att 1 och

4 §§ förordningen den 28 juni 1941

örn ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under hemvärnstjänstgöring,

1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, dels ock att 3 §

samma förordning skall upphöra att

gälla.

1 §•

Varder hemvärnsman (reservhemvärnsman,

extra hemvärnsman) under

hemvärnstjänstgöring å tid, då riket

icke befinner sig i krig, skadad till

1 Senaste lydelse av 4 § se SFS 1941: 977.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

7

(Gällande lydelse.)

eller ådrager lian sig annorledes under

dylik tjänstgöring sjukdom, skall ersättning

av allmänna medel utgivas i

den ordning nedan stadgas.

Med kemvärnstjänstgöring avses i

denna förordning dels tjänstgöring,

som hemvärnsman (reservhemvärnsman)

enligt gällande bestämmelser är

skyldig att fullgöra, dels ock av vederbörligt

hemvärnsbefäl anordnad frivillig

tjänstgöring. I tjänstgöringen

inbegripes sådan färd till och från

tjänstgöringsstället, som föranledes av

och står i omedelbart samband med

tjänstgöringen.

Ersättning enligt denna förordning

skall, där ej annat följer av vad nedan

stadgas, utgå i enlighet med de bestämmelser,

som i förordningen den

18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, äro meddelade

örn ersättning till de i sistnämnda

förordning avsedda, vid försvarsväsendet

fast anställda.

3 §•

Vid bestämmande av livränta enligt

denna förordning må den årliga

arbetsförtjänsten icke beräknas till

lägre belopp än ettusensjuhundrasextiofyra

kronor.

4 §•

Där olycksfall eller sjukdom medfört

eller skäligen kan antagas medföra

påföljd, som föranleder ersättning

enligt denna förordning, skall, då

fråga är om hemvärnskretsbefälhavare,

chefen (sekundchefen) för infanteriregementet

i inskrivningsområdet men

(Förslag.)

följd av olycksfall eller ådrager han

sig annorledes under dylik tjänstgöring

sjukdom, skall ersättning av allmänna

medel utgivas i den ordning

nedan stadgas.

Med hemvärnstjänstgöring avses i

denna förordning dels tjänstgöring,

som hemvärnsman (reservhemvärnsman,

extra hemvärnsman) enligt gällande

bestämmelser är skyldig att

fullgöra, dels ock av vederbörligt hemvärnsbefäl

anordnad frivillig tjänstgöring.

I tjänstgöringen inbegripes

sådan färd till och från tjänstgöringsstället,

som föranledes av och står i

omedelbart samband med tjänstgöringen.

Ersättning enligt denna förordning

skall, där ej annat följer av vad nedan

stadgas, utgå i enlighet med de bestämmelser,

som i förordningen den

18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, äro meddelade

örn ersättning till i sistnämnda

förordning avsett fast anställt manskap.

4 §■

Där olycksfall eller sjukdom medfört

eller skäligen kan antagas medföra

påföljd, som föranleder ersättning

enligt denna förordning, skall, då

fråga är örn hemvärnskretsbefälhavare

eller hemvärnsområdesbefälhavare,

vederbörande försvarsområdesbefäl
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

(Gällande lydelse.)

eljest vederbörande hemvärnsområdesbefälhavare,

sedan lian från den skadade

eller sjuke eller eljest erhållit

underrättelse om olycksfallet eller

sjukdomen, därom ofördröjligen avgiva

skriftlig anmälan till riksförsäkringsanstalten.

Närmare bestämmelser

rörande sådan anmälan meddelas av

Konungen.

(Förslag.)

havare men eljest vederbörande hemvärnsområdesbefälhavare,

sedan han

från den skadade eller sjuke eller

eljest erhållit underrättelse örn olycksfallet

eller sjukdomen, därom ofördröjligen

avgiva skriftlig anmälan till

riksförsäkringsanstalten. Närmare bestämmelser

rörande sådan anmälan

meddelas av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1

juli 1946 men skall i vad avser grunderna

för beräknande av ersättning

äga tillämpning allenast beträffande

olycksfall som inträffat eller sjukdom

som yppats efter ikraftträdandet.

5) Förslag

till

Förordning

angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid

förstärkt försvarsberedskap in. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som äger rätt till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under i 2 § avsedd tjänstgöring, skall tills vidare vara berättigad till ersättningstillägg

under de förutsättningar och enligt de grunder, som i denna

förordning stadgas.

Beträffande ersättningstillägg skall, utöver vad denna förordning innehåller,

i tillämpliga delar gälla vad som finnes stadgat angående ersättningen.

Med kroppsskada (skada) avses i denna förordning även sjukdom som

icke förorsakats av olycksfall.

2 §•

1 mom. Ersättningstillägg tillkommer, där ej annat följer av nedan givna

bestämmelser, envar som enligt i 2 mom. angiven lag eller förordning äger

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

rätt till ersättning i anledning av skada, som någon ådragit sig under värnpliktstjänstgöring,

hemvärnstjänstgöring eller annan militärtjänstgöring under

tiden från och med den 3 september 1939 till och med den 30 juni 1945 eller

under tjänstgöring därefter jämlikt lagen den 15 juni 1945 (nr 310) örn inkallelse

av värnpliktiga för avveckling av förstärkt försvarsberedskap m. m.

Har Konungen förordnat, att ersättning i anledning av sådan skada skall

utgå enligt grunderna i lag eller förordning, som i 2 mom. angives, skall

ersättningstagaren äga rätt jämväl till ersättningstillägg enligt denna förordning.

2 mom. De lagar och förordningar, som i 1 mom. avses, äro lagen den

17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete, förordningen

den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, lagen den 14 juni 1929 (nr 131) örn försäkring

för vissa yrkessjukdomar samt förordningen den 28 juni 1941 (nr 593) örn

ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänstgöring.

3 mom. Avlönades den skadade under tjänstgöringen enligt bestämmelserna

i 3 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278) skall

ersättningstillägg utgå allenast då Konungen så bestämmer.

4 mom. Ersättningstillägg skall nedsättas om och i den mån däremot

svarande skadestånd enligt lag tillkommer ersättningstagaren, så ock i den

mån annan mot ersättningstillägget svarande förmån utgår av statsmedel;

dock att i först nämnt fall ersättningstillägg må utgå utan nedsättning, därest

ersättningstagaren å statsverket överlåtit mot tillägget svarande fordran hos

den skaaeståndspliktige.

5 mom. Konungen äger besluta, att ersättningstillägg enligt grunderna i

denna förordning skall, med de inskränkningar, som må finnas påkallade, utgå

till den som äger rätt till ersättning i anledning av skada, som drabbat någon

under annan tjänstgöring vid krigsmakten än i 1 mom. avses.

3 §•

Har vid bestämmande av ersättning i anledning av sådan i 2 § avsedd

skada, som drabbat värnpliktig, den skadades årliga arbetsförtjänst enligt

8 § första stycket förordningen den 18 juni 1927 antagits till lägre

belopp än 2 400 kronor, skall, om den värnpliktige ådragit sig skadan efter

utgången av det kalenderår då han fyllt 28 år, tillägg till sjukpenning eller

livränta utgå med det belopp, varmed ersättningen understiger den ersättning,

som skulle hava utgått om den årliga arbetsförtjänsten antagits utgöra

2 400 kronor. Har den värnpliktige ådragit sig skadan under sagda kalenderår

eller tidigare och har den årliga arbetsförtjänsten antagits utgöra 1 764

kronor, skall tillägg till sjukpenning eller livränta utgå med det belopp,

varmed ersättningen understiger den ersättning som skulle hava utgått om

den årliga arbetsförtjänsten antagits utgöra 2 160 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

4 §■

1 mom. För tid, då skada, som enligt 2 § medför rätt till ersättningstillägg,

förorsakar förlust av arbetsförmågan, utgå till den skadade tillägg till sjukpenning

med 2 kronor 75 öre i ortsgrupp 1, 3 kronor 50 öre i ortsgrupp 2 och

4 kronor 25 öre i ortsgrupp 3, för dag räknat, och tillägg till livränta med

984 kronor i ortsgrupp 1, 1 284 kronor i ortsgrupp 2 och 1 584 kronor

i ortsgrupp 3, för år räknat. För tid då skadan förorsakar nedsättning av

arbetsförmågan med lägst en fjärdedel utgår sådant tillägg med en mot arbetsförmågans

nedsättning svarande del av nyss angivna belopp, och för tid

då graden av nedsättning uppgår till en femtedel men ej en fjärdedel utgår

tillägg till livränta med 120 kronor, för år räknat. Tillägg enligt nu angivna

grunder utgår i förekommande fall utöver tillägg enligt 3 §.

Beträffande rikets indelning i ortsgrupper tillämpas den enligt lagen örn

folkpensionering verkställda indelningen. Den skadade anses tillhöra den

ortsgrupp, inom vilken han är mantalsskriven. Dock må, örn särskilda omständigheter

därtill föranleda, ersättningstillägget bestämmas efter annan

ortsgrupp.

2 mom. Där Konungen jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen örn folkpensionering

förordnat örn förhöjning av tilläggspension till pensionstagare,

vilken är mantalsskriven inom visst, intill ort i högre ortsgrupp gränsande

område, skall ersättningstillägg till skadad, som är där mantalsskriven, förhöjas

med hälften av skillnaden mellan tilläggsbeloppen i den lägre och

den högre ortsgruppen. Yad ovan i 1 mom. andra stycket sista punkten

stadgas angående ersättningstillägg skall äga motsvarande tillämpning beträffande

sådan förhöjning.

3 mom. Äro andra bestämmelser örn rätt till tjänstepension av statsmedel

tillämpliga å den skadade än bestämmelserna om pensionering av personal

i försvarsväsendets reserver, skall ersättningstillägg enligt denna paragraf

utbetalas allenast där utgående pension föranleder avdrag från sjukpenningen

eller livräntan; och skall ersättningstillägg i sådant fall minskas med det

belopp, som utbetalas såsom sjukpenning eller livränta.

4 mom. Yägrar den skadade att antaga lämpligt arbete, som erbjudes

honom, eller att underkasta sig erbjuden yrkesutbildning för förebyggande

eller hävande av arbetsoförmåga, må, därest omständigheterna finnas böra

därtill föranleda, ersättningstillägg enligt denna paragraf nedsättas efter

vad som prövas skäligt eller ock indragas.

5 §•

Har den skadade avlidit, utgår såsom tillägg till livränta, som tillkommer

make, barn eller adoptivbarn, för år räknat så stor del av 984 kronor som

svarar mot förhållandet mellan livräntan till den efterlevande och lägsta livränta

till den skadade vid förlust av arbetsförmågan. Åtnjuter den efterlevande

pension, som föranleder avdrag från livräntan, skall ersättningstill
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39. 11

lägget minskas med det belopp, som efter verkställt avdrag utbetalas såsom

livränta.

Tillägg enligt första stycket utgår i förekommande fall utöver tillägg enligt

3 §.

6 §•

Dyrtidstillägg enligt förordningen den 30 juni 1943 (nr 449) angående

dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete m. m. skall ej utgå å ersättningstillägg enligt 4 och 5 §§.

7 §•

De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller,

finnas erforderliga för förordningens tillämpning, meddelas av Konungen

eller, efter Konungens bemyndigande, av försäkringsrådet eller riksförsäkringsanstalten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946 och skall äga tillämpning

beträffande ersättning, som belöper å tid efter ikraftträdandet.

Gällande lydelse

av förordningen den 28 juni 1941

(nr 591) om familjebidrag åt

värnpliktiga med flera, vilka

drabbats av kroppsskada.

1 §•

Har värnpliktig under tjänstgöring,

varunder krigs f amil] ehidragsför ordning

varit å honom tillämplig, drabbats

av kroppsskada, som föranleder

rätt till ersättning enligt förordningen

den 18 juni 1927 örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, må till honom

eller, där fråga är örn ersättning i anledning

av dödsfall, till hans efterlevande

kunna tills vidare utgå familjebidrag.

6) Förslag

till

Förordning

örn familjebidrag åt värnpliktiga

med flera, vilka drabbats

av kroppsskada.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Har värnpliktig under tjänstgöring

å tid efter den 2 september 1939

drabbats av kroppsskada, som föranleder

rätt till ersättning enligt förordningen

den 18 juni 1927 örn ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, må till

honom eller, där fråga är om ersättning

i anledning av dödsfall, till hans

efterlevande kunna tills vidare utgå

familjebidrag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

(Gällande lydelse.)

I denna förordning avses

nied värnpliktig: den som avlönas

såsom värnpliktig enligt krigsavlöningsreglementet;

samt

med avliden värnpliktigs efterlevande:

hustru, med vilken den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet sammanlevde,

samt barn och adoptivbarn

under 16 år, som vid tiden för dödsfallet

voro under den värnpliktiges

vårdnad.

2§-

Familjebidrag må utgå

till värnpliktig för tid, varunder

han på grund av kroppsskadan enligt

förordningen örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

är berättigad till sjukpenning

eller livränta, motsvarande

förlust av arbetsförmågan eller nedsättning

av densamma med minst en

tredjedel; samt

till efterlevande för tid, varunder

den efterlevande på grund av dödsfallet

enligt sistnämnda förordning är

berättigad till livränta, dock icke för

tid, då familjebidrag utgår jämlikt

13 § 3 mom. gällande krigsfamiljebidragsför

ordning.

I övrigt skall rörande bidraget, där

ej annat följer av vad nedan föreskrives,

vad som är stadgat angående

familjebidrag enligt gällande krigsfamiljebidragsförordning

i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

(Förslag.)

I denna förordning avses

med värnpliktig: den som avlönas

enligt för värnpliktig gällande grunder;

samt

med avliden värnpliktigs efterlevande:

hustru, med vilken den värnpliktige

vid tiden för dödsfallet sammanlevde,

samt barn och adoptivbarn

under 16 år, som vid tiden för dödsfallet

stodo under den värnpliktiges

vårdnad.

2 §•

Familjebidrag må utgå

till värnpliktig för tid, varunder

ban på grund av kroppsskadan enligt

förordningen örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

är berättigad till sjukpenning

eller livränta, motsvarande

förlust av arbetsförmågan eller nedsättning

av densamma med minst en

tredjedel; samt

till efterlevande för tid, varunder

den efterlevande på grund av dödsfallet

enligt sistnämnda förordning är

berättigad till livränta, dock icke för

tid, då familjebidrag utgår jämlikt

13 § 3 mom. gällande familjebidragsförordning.

1 4 § familjebidrags för ordning en

avsedd tillsynsmyndighet äger, örn

i visst fall särskilda skäl därtill äro,

medgiva, att familjebidrag må utgå till

den värnpliktige, ändock att nedsättningen

av arbetsförmågan icke uppgår

till en tredjedel.

I övrigt skall rörande bidraget, där

ej annat följer av vad nedan föreskrives,

vad som är stadgat angående

familjebidrag enligt gällande familjebidragsförordning

i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets

(Gällande lydelse.)

3 §•

Till efterlevande må icke utgå

annat familjebidrag än familjepenning

och, till och med månaden näst efter

den då den värnpliktige avlidit, bostadsbidrag.

Annat familjebidrag än sjukbidrag

och begravningsbidrag må ej bestämmas

till högre belopp än som tillhopa

med utgående sjukpenning eller livränta

motsvarar gängse arbetsinkomst

för en person i den värnpliktiges vanliga

yrke eller verksamhet.

4 §•

I avvaktan på beslut av riksförsäkringsanstalten

rörande sjukpenning

eller livränta må familj ebidragsnämnd

genom provisoriskt beslut tillerkänna

familjebidrag för viss tid åt

värnpliktig, därest denne är på grund

av kroppsskadan oförmögen till arbete,

och åt efterlevande, därest

uppenbart behov av sådant bidrag

föreligger.

utlåtande nr 39.

(Förslag.)

3 §■

Till efterlevande må icke utgå

annat familjebidrag än familjepenning

och, till och med månaden näst efter

den då den värnpliktige avlidit, bostadsbidrag.

Annat familjebidrag än sjukbidrag

och begravningsbidrag må ej bestämmas

till högre belopp än som tillhopa

med utgående sjukpenning eller livränta

motsvarar gängse arbetsinkomst

för en person i den värnpliktiges vanliga

yrke eller verksamhet.

Kungl. Maj:t äger utfärda föreskrifter

angående hänsynstagande, vid

familjebidrags bestämmande, till provisoriskt

ersättningstillägg enligt förordningen

örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, eller enligt förordningen

den 1946 an
gående

provisorisk förbättring av vissa

ersättningar i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring

vid förstärkt försvarsberedskap

TO. TO.

4 §•

I avvaktan på beslut av riksförsäkringsanstalten

rörande sjukpenning

eller livränta må familj ebidragsnämnd

genom provisoriskt beslut tillerkänna

familjebidrag för viss tid åt

värnpliktig, därest denne är på grund

av kroppsskadan oförmögen till arbete,

och åt efterlevande, därest

uppenbart behov av sådant bidrag

föreligger.

Har bidrag enligt denna förordning

utgått till den värnpliktige, må, i avvaktan

på förnyat beslut av riksförsäkringsanstalten,

provisoriskt bidrag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

(Gällande lydelse.)

5 §•

Ansökan om familjebidrag skall

göras hos vederbörande familj ebidragsnämnd

enligt formulär, som fastställts

för ansökan örn familjebidrag

enligt gällande krigsfamiljebidragsförordning;

och skall vid ansökan fogas

avskrift av riksförsäkringsanstaltens

beslut angående sjukpenning eller livränta

eller, där ansökan avser provisoriskt

familjebidrag, bevis att frågan

örn ersättning enligt förordningen örn

ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, är

föremål för riksförsäkringsanstaltens

prövning.

6 §■

Bifalles ansökan örn familjebidrag

enligt denna förordning, skall familj ebidragsnämnden

ofördröjligen hos

riksförsäkringsanstalten anmäla åt vilken

familjebidrag fastställts.

Meddelar riksförsäkringsanstalten

beslut beträffande sjukpenning eller

livränta åt någon, för vilken anmälan

gjorts enligt vad i första stycket

sägs, skall meddelande därom genast

översändas till den familjebi dragsnämnd,

som gjort anmälan.

(Förslag.)

tillerkännas honom, därest det kan antagas,

att förutsättningar för rätt till

fortsatt bidrag föreligga.

5 §•

Ansökan om familjebidrag skall

göras hos vederbörande familjebidragsnämnd

enligt av tillsynsmyndigheten

fastställt formulär; och skall

vid ansökan fogas avskrift av riksförsäkringsanstaltens

beslut angående

sjukpenning eller livränta eller, där

ansökan avser provisoriskt familjebidrag

enligt 4 § första stycket, bevis

att frågan örn ersättning enligt förordningen

örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

är föremål för riksförsäkringsanstaltens

prövning.

Avser ansökan bidrag enligt 4 §

andra stycket, må bidrag icke utgå

med mindre familjebidragsnämnden

från riksförsäkringsanstalten erhållit

underrättelse, att fråga örn ersättning

för ytterligare tid är under prövning.

6 §•

Bif alles ansökan örn familjebidrag

enligt denna förordning, skall familjebidragsnämnden

ofördröjligen hos

riksförsäkringsanstalten anmäla åt vilken

familjebidrag fastställts.

Meddelar riksförsäkringsanstalten

beslut beträffande sjukpenning eller

livränta åt någon, för vilken anmälan

gjorts enligt vad i första stycket

sägs, skall meddelande därom genast

översändas till den familj ebidragsnämnd,

som gjort anmälan.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

15

(Gällande lydelse.)

7 §•

A7ad i denna förordning stadgas

om värnpliktig skall, med de inskränkningar

som av Konungen må föreskrivas,

äga motsvarande tillämpning

beträffande annan, som under militärtjänstgöring,

varunder krigsfamiljebidragsförordning

varit å honom

tillämplig, drabbats av kroppsskada,

medförande rätt till ersättning enligt

förordningen örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, eller lagen den

17 juni 1916 örn försäkring för olycksfall

i arbete eller lagen den 14 juni

1929 örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Konungen äger med avseende å

annat fall än i första stycket sägs

föreskriva, att i denna förordning

meddelade bestämmelser om familjebidrag

skola, med de inskränkningar

som må finnas påkallade, äga motsvarande

tillämpning å annan personal

vid krigsmakten, som drabbats av

kroppsskada under tjänstgöring å tid,

då värnpliktiga varit inkallade jämlikt

28 § 1 mom. värnpliktslagen.

(Förslag.)

7 §■

Yad i denna förordning stadgas

om värnpliktig skall, med de inskränkningar

som av Konungen må föreskrivas,

äga motsvarande tillämpning

beträffande annan, som under militärtjänstgöring,

varunder familjebidragsförordning

varit å honom tilllämplig,

drabbats av kroppsskada,

medförande rätt till ersättning enligt

förordningen örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, eller lagen den 17

juni 1916 örn försäkring för olycksfall

i arbete eller lagen den 14 juni 1929

örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Konungen äger med avseende å

annat fall än i första stycket sägs

föreskriva, att i denna förordning

meddelade bestämmelser örn familjebidrag

skola, med de inskränkningar

som må finnas påkallade, äga motsvarande

tillämpning å annan personal

vid krigsmakten, som drabbats av

kroppsskada under tjänstgöring å tid

efter den 2 september 1939.

8 §■

Fämiljebidragsnämnds beslut rörande

tillämpning av denna förordning

skall, där ej tillsynsmyndigheten

annorlunda förordnar, underställas

tillsynsmyndighetens prövning.

Vid missnöje med familjebidragsnämnds

beslut må, ändock att beslutet

skall underställas tillsynsmyndighetens

prövning, ändring i beslutet

sökas hos tillsynsmyndigheten genom

besvär, vilka skola hava inkommit till

familjebidrag snämnden senast inom

trettio dagar från det klaganden er
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

(Gällande lydelse.)

8 §•

Konungen äger meddela närmare bestämmelser

med avseende å tillämpningen

av denna förordning samt därjämte

uppdraga åt viss myndighet att

i särskilda hänseenden utfärda sådana

bestämmelser ävensom anvisningar

rörande förordningens tillämpning.

(Förslag.)

höll del av beslutet; och åligger det

familjebidragsnämnden att med eget

yttrande snarast insända besvären till

tillsynsmyndigheten.

örn behörighet att föra talan gäller

vad i 35 § första stycket familjebidragsförordningen

är stadgat.

9 §•

Konungen äger meddela närmare bestämmelser

med avseende å tillämpningen

av denna förordning samt därjämte

uppdraga åt tillsynsmyndigheten

att i särskilda hänseenden utfärda

sådana bestämmelser ävensom

anvisningar rörande förordningens

tillämpning.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1946, då förordningen den

28 juni 1941 (nr 591) örn familjebidrag

åt värnpliktiga med flera, vilka

drabbats av kroppsskada, upphör att

gälla.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i

anledning av densamma väckt motion, nr 529 i andra kammaren av herr Dahlgren

m. fl. Motionärerna hemställa,

att riksdagen måtte besluta antaga förslaget till förordning angående ändring

i vissa delar av förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring med den ändringen,

att 6 § samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna måtte erhålla

följande lydelse:

a) 6 §:

För skada — — — i ersättning.

1) örn olycksfallet---under sjukdomstiden:

a) erforderlig läkarvård — —- — och dylikt;

b) sjukpenning för---följande tabell.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

17

Den årliga arbetsförtjänsten uppgår

Sjukpenningens

belopp

till (kronor)

men ej till (kronor)

kronor

öre

—

1485

4

—

1485

1755

4

50

1 755

2 025

5

—

2 025

2 295

5

50

2 295

2 565

6

—

2 565

2 835

6

50

2 835

3105

7

—

3105

3 375

7

50

3 375

3 645

8

—

3 645

3 915

8

50

3 915

4 185

9

—

4 185

4 455

9

50

4 455

4 725

10

—

4 725

—

10

50

2) om olycksfallet---höjande av arbetsförmågan.

På därom---gällande beräkningsgrunder.

Ersättning, varom---myndighets försorg.

Kan vid---den skadade.

Kostnad för---militära myndighet.

b) ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946. Fråga örn jämkning i

ersättning må upptagas till prövning utan hinder därav att den i 22 § enligt

förordningens äldre lydelse angivna tiden för väckande av sådan fråga försuttits.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de genom propositionen framlagda

förslagen ävensom i fråga örn de skäl motionärerna andragit till stöd

för sitt yrkande får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här

nedan hänvisa till propositionen och motionen.

Inledning.

Under de senare åren ha vid skilda tillfällen — senast genom beslut av

1944 års riksdag (propositionen nr 107; riksdagens skrivelse nr 315) — åtgärder

vidtagits för att förbättra existensvillkoren för de under militärtjänstgöring

skadade och deras efterlevande. Dessa åtgärder ha emellertid till

väsentlig del erhållit karaktären av provisorier.

En allmännare omprövning av ersättningsgrunderna har ansetts böra ske

vid fullgörandet av det åt socialvårdskommittén givna uppdraget att verkställa

översyn av olycksfallsförsäkringslagen. Kungl. Majit har i enlighet härmed

den 3 mars 1944 uppdragit åt kommittén att verkställa överarbetning av en

av riksförsäkringsanstalten verkställd utredning i ämnet samt att snarast möjligt

inkomma med utlåtande och förslag till erforderliga nya bestämmelser

rörande ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 2 avd. Nr 39.

1216 46 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

Vid 1945 års riksdag behandlades, i anledning av väckta motioner, frågan

örn separata åtgärder till förbättrande av ersättningar till personer som skadats

under beredskapstjänstgöring. I enlighet med hemställan av andra lagutskottet

anhöll riksdagen i skrivelse den 29 juni 1945 (nr 526), under åberopande

av vad som anförts i andra lagutskottets utlåtande nr 75, att

Kungl. Majit ville föranstalta örn skyndsam utredning beträffande frågan,

örn och på vad sätt en förbättring av ersättningarna till personer

som skadats under beredskapstjänstgöring lämpligen kunde ske utan samband

med en översyn av olycksfallsförsäkringslagen, samt för riksdagen framlägga

det förslag vartill utredningen kunde föranleda. Genom beslut samma

dag bemyndigade Kungl. Majit chefen för försvarsdepartementet att tillkalla

dels en utredningsman för att inom departementet biträda med utredning

rörande provisoriska åtgärder till förbättring av ersättningar i anledning av

olycksfall m. m. under beredskapstjänstgöring, dels högst fem sakkunniga för

att inom departementet deltaga i den fortsatta handläggningen av förevarande

spörsmål samt framlägga de förslag, som av utredningen kunde föranledas.

De enligt Kungl. Majits nyssnämnda bemyndigande tillkallade sakkunniga

— i det följande benämnda de sakkunniga — ha med skrivelse den 11 februari

1946 överlämnat betänkande med förslag angående provisoriska åtgärder till

förbättring av ersättningar i anledning av kroppsskada, ådragen under beredskapstjänstgöring

m. m. Yttranden häröver ha avgivits av chefen för försvarsstaben,

försvarets civilförvaltning, försvarsväsendets personalvårdsnämnd,

försäkringsrådet, riksförsäkringsanstalten, statens arbetsmarknadskommission,

statskontoret samt sammanslutningen Sveriges beredskapsinvaliders

riksförbund.

Med skrivelse den 21 februari 1946 har socialvårdskommittén avgivit förslag

angående provisorisk höjning av vissa ersättningar enligt lagen den 17

juni 1916 örn försäkring för olycksfall i arbete samt förordningarna den 18

juni 1909 och den 18 juni 1927 örn ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, ävensom angående fortsatt giltighet av förordningen

den 30 juni 1943 angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare

enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete m. m. Yttranden över detta

förslag ha avgivits av chefen för försvarsstaben, försvarsväsendets personalvårdsnämnd,

socialstyrelsen, försäkringsrådet, riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen,

statens arbetsmarknadskommission, statskontoret, svenska arbetsgivareföreningen,

landsorganisationen i Sverige och de ömsesidiga socialförsäkringsbolagens

förening.

Enligt de sakkunnigas förslag skall vid sidan av militärersättningsförordningen

utfärdas en särskild förordning örn provisorisk förbättring av vissa ersättningar

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid

förstärkt försvarsberedskap m. m., medan socialvårdskommitténs förslag i

huvudsak innebär, att i 1927 års militärersättningsförordning skall, i anslut

ning till vissa provisoriska bestämmelser om höjning av ersättningar enligt

olycksfallsförsäkringslagen, vidtagas en provisorisk höjning av vissa i förord
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

ningen angivna ersättningar. I socialvårdskommitténs förslag förutsattes, att

däri föreslagna bestämmelser örn höjning av ersättningarna till värnpliktiga

icke skola äga tillämpning, örn ersättningstillägg utgår enligt de av de sakkunniga

föreslagna bestämmelserna angående beredskapsskadade.

Socialvårdskommitténs förslag beträffande lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete och förlängd giltighet av förordningen om dyrtidstillägg åt vissa

ersättningstagare här efter överarbetning inom socialdepartementet framlagts

för riksdagen genom propositionen nr 251.

I propositionen nr 250 lämnas å s. 19—25 en redogörelse för gällande bestämmelser

rörande ersättning för skada i anledning av militärtjänstgöring

samt en utredning rörande skadefallens antal m. m.

De sakkunnigas förslag.

De sakkunniga ha i första hand upptagit till behandling frågan, huruvida

spörsmålet örn förbättringar för de beredskapsskadade kan behandlas fristående

från det mellan militärersättningsförordningen och olycksfallsförsäkringslagen

förefintliga sambandet. De sakkunniga ha erinrat örn att denna

fråga berörts i andra lagutskottets utlåtande nr 75 till 1945 års riksdag och

att meningarna inom utskottet varit delade. Å ena sidan hade hävdats, att

skäl ej funnes att bestämma ersättningen till den som skadats under beredskapst

jänstgöring efter förmånligare grunder än ersättningen till arbetare,

som skadats till följd av olycksfall i arbete. Å andra sidan hade gjorts gällande,

att staten hade ett alldeles speciellt ansvar såvitt anginge dem som fått sin

skada under beredskapstjänstgöring. Enighet hade emellertid rått därom, att

frågan örn ersättningsförbättringar för de beredskapsskadade borde ytterligare

belysas, innan slutlig ställning toges.

De sakkunniga ha framhållit, att sambandet mellan militärersättningsförordningen

och olycksfallsförsäkringslagen vore för de värnpliktigas vidkommande

mera formellt än reellt, enär ersättningarna icke bestämdes i förhållande

till den civila inkomstens storlek. De under tiden för den förstärkta

försvarsberedskapen tillkomna bestämmelserna örn familjebidrag till skadade

värnpliktiga m. fl. hade medfört ytterligare en väsentlig avvikelse från olycksfallsförsäkringslagens

ersättningsgrunder. Uppställdes den principen, att

ersättningstillägg till beredskapsskadade icke borde medföra höjning av ersättningen

till högre belopp än som utginge vid civilt olycksfall i arbete, komme

ersättningsförbättring icke att kunna utges i andra fall än då utgående ersättning

i anledning av värnpliktigs skada eller sjukdom vore, inklusive eventuellt

familjebidrag, lägre än ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagens grunder.

En sådan princip ansåge de sakkunniga icke vara praktiskt genomförbar. Sambandet

mellan militärersättningsförordningen och olycksfallsförsäkringslagen

utgjorde enligt de sakkunnigas uppfattning icke hinder för att ersättningsförbättringarna

gåves en avsevärt större räckvidd.

I anslutning härtill lia de sakkunniga beträffande var och en av de olika

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

personalkategorier — värnpliktiga, frivilliga och fast anställda — som under

beredskapstiden tjänstgjort inom försvaret, behandlat frågan, huruvida särskilda

ersättningsförbättringar kunna anses vara motiverade. Beträffande

detaljerna härutinnan torde jag få återkomma i ett följande avsnitt. Här torde

allenast böra anföras följande av de sakkunniga åberopade synpunkter beträffande

de beredskapsinkallade värnpliktiga.

Yad angår värnpliktiga, som inkallats till annan tjänstgöring än den som

ålegat dem enligt för fredstid gällande bestämmelser, ha dessa värnpliktiga

fått i högre grad än medborgarna i allmänhet bära bördorna av den förstärkta

försvarsberedskapen. Tjänstgöringen har ofta varit synnerligen krävande i

både fysiskt och psykiskt hänseende. De inkallade ha under långa tider ryckts

bort från sin civila verksamhet, och de med tjänstgöringen förenade förmånerna

ha i många fall endast ofullständigt kompenserat dem för inkomstförlusterna.

I många fall ha de inkallade under tjänstgöringen ådragit sig

skador och sjukdomar, som förorsakat bestående eller långvarig invaliditet

eller lett till döden. Enligt de sakkunnigas mening måste det anses skäligt,

att de ekonomiska verkningarna av sådana skador och sjukdomar ersättas efter

avsevärt förmånligare grunder än de nu gällande. Även en betydande höjning

av ersättningarna motsvarar, örn kostnaden tänkes utslagen på hela antalet

tjänstgöringsdagar för de inkallade, en mycket ringa höjning av vederlaget för

tjänstgöringen. Den bästa överensstämmelsen mellan ersättningen och den av

kroppsskadan föranledda ekonomiska förlusten skulle erhållas, örn ersättningen

utmättes efter det i varje särskilt fall uppkomna inkomstbortfallet. Tilllämpningen

av en sådan princip torde emellertid erbjuda alltför stora praktiska

svårigheter. I vart fall bör den provisoriska ersättningsförbättring, varom nu

är fråga, icke baseras på en dylik, från de gällande ersättningsgrunderna avvikande

princip.

De sakkunniga ha i anslutning till vad sålunda anförts förordat avsevärda

generella höjningar av nu utgående ersättningar såvitt avser kroppsskador,

ådragna under beredskapstjänstgöring m. m.

De av de sakkunniga föreslagna ersättningsförbättringarna innebära främst

dels att vissa värnpliktiga uppflyttas i ersättningsklass, dels att vissa ersättningstillägg

efter enhetliga grunder införas för såväl värnpliktiga som andra

här ifrågavarande personalgrupper. Ersättningsförbättringar skola enligt förslaget

icke utgå för tid före bestämmelsernas ikraftträdande.

De för såväl värnpliktiga som andra personalgrupper föreslagna ersättningstilläggen

skulle tillkomma skadade med mera avsevärd invaliditet samt

livränteberättigade efterlevande. Som lägsta invaliditetsgrad för rätt till

dylikt tillägg har föreslagits 25 96. I motiveringen har anförts, att de ifrågavarande

tilläggen syntes böra tillkomma livräntetagare med sådan invaliditet,

som i allmänhet medförde påtaglig nedsättning av arbetsförmågan. Såsom

exempel på skadefall, vid vilka invaliditetsgraden i regel beräknas till 25 %,

ha nämnts amputation av ena tummen i andra leden utifrån räknat, total stelhet

i ena knäleden i rak ställning eller förlust av ena ögat.

Beträffande de värnpliktiga ha de sakkunniga framhållit, att de år 1944

vidtagna ändringarna i bestämmelserna rörande beräkning av värnpliktigs

årliga arbetsförtjänst lett till dels att en obetydlig åldersskillnad mellan två

vid samma tid skadade värnpliktiga kunde få stor och varaktig betydelse i

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

ersättningshänseende och dels — emedan de ändrade bestämmelserna icke ägde

tillämpning i äldre fall — att olika stora ersättningar utginge till värnpliktiga

som skadats före och efter den 1 juli 1944. De sakkunniga föresloge, att de

ersättningar, som utginge efter lägsta ersättningsklassen, skulle generellt höjas

till belopp motsvarande närmast högre ersättningsklass och att de år 1944

införda bestämmelserna rörande beräkning av äldre värnpliktigas arbetsförtjänst

skulle tillämpas även med avseende på ersättning i anledning av skada,

som inträffat under beredskapstjänstgöring före den 1 juli 1944.

I fråga örn grunderna i övrigt för ersättningstilläggen ha de sakkunniga

anfört i huvudsak följande.

De sakkunniga ha övervägt, örn det kunde vara lämpligt att komplettera

ersättningarna till icke-försörjare med bostadsbidrag, vilka liksom familjebidragen

skulle bestämmas av familjebidragsnämnderna genom s. k. normerad

behovsprövning. Vägande skäl tala emellertid emot en sådan anordning. Det

måste ofta vara vanskligt att avgöra vilka kostnader icke-försörjarna faktiskt

ha att vidkännas för bostad. För behovsprövningen skulle erfordras särskilda

regler, som icke ha någon motsvarighet i nu gällande bestämmelser. Enär invaliditeten

i övervägande antalet fall är partiell, måste avdrag även göras för

arbetsinkomst. Enligt de sakkunnigas mening är det icke lämpligt, att ickeförsörjarna,

som nu få hela sin ersättning från ett håll, genom de ifrågasatta

bostadsbidragen inordnas i en tämligen svårskött behovsprövning, som skulle

avse endast en relativt liten del av de sammanlagda förmånerna.

Ändamålet med ett bostadsbidrag för icke-försörjare skulle vara, att ett

dylikt till beloppet icke generellt fixerat bidrag skulle möjliggöra ett hänsynstagande

till de faktiska bostadskostnaderna i de enskilda fallen. Därvid skulle

främst den förefintliga skillnaden mellan bostadskostnadernas storlek på

olika orter bli av betydelse. För familjeförsörjarnas vidkommande tillgodoses

detta syfte genom familjebidragen. För icke-försörjarnas del torde det däremot,

på grund av de med en individuell prövning förenade svårigheterna,

vara att förorda att livräntorna kompletteras med fixa tillägg, avsedda att

utjämna skillnaden mellan bostadskostnaderna på olika orter. De sakkunniga

föreslå, att de nu ifrågavarande ersättningstilläggen till beredskapsinvalider

graderas på dylikt sätt, såväl för familjeförsörjare som ensamstående.

De anförda skälen för den förordade differentieringen av ersättningstillläggen

äro av praktisk-administrativ natur. Det bör emellertid framhållas, att

även principiella skäl kunna anföras för en viss differentiering av detta slag.

De sakkunniga ha i det föregående förordat, att den lägsta för värnpliktiga

gällande ersättningsklassen icke vidare skall tillämpas beträffande de under

beredskapstjänstgöring skadade. Vid bifall till detta förslag kommer ersättningen

till värnpliktig vid helinvaliditet att i det stora flertalet fall utgöra

2 016 kronor för år räknat, inklusive nu utgående dyrtidstillägg. Detta belopp

motsvarar livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen efter en årlig arbetsförtjänst

av något mer än 3 000 kronor. Högsta livränta på grund av olycksfall

i arbete är betydligt högre, nämligen 2 600 kronor, och inom socialvårdskommittén

överväges för närvarande förslag örn en avsevärd höjning av detta

maximibelopp. (Till de angivna livräntebeloppen kan i vissa fall komma s. k.

hjälplöshetstillägg.)

I anslutning till vad sålunda anförts ha de sakkunniga föreslagit, att ersättningstilläggen

skola avpassas så, att den sammanlagda ersättningen till värnpliktig

i allmänhet blir vid helinvaliditet 3 000 kronor om året i lägsta orts
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

gruppen och — med tillämpning av folkpensioneringslagens nuvarande ortsgruppsindelning

— 3 300 kronor i ortsgrupp 2 och 3 600 kronor i ortsgrupp 3.

På grund härav förordas, att de nu ifrågavarande ersättningstilläggen skola

vid helinvaliditet utgöra i de olika ortsgrupperna 984, 1 284 och 1 584 kronor

för år räknat, så länge dyrtidstillägg å livräntorna utgå enligt nu gällande

grunder.

Motsvarande tillägg å hel sjukpenning föreslås till 2 kronor 75 öre, 3 kronor

50 öre och 4 kronor 25 öre för dag i de olika ortsgrupperna.

Under tid då den skadades arbetsförmåga är nedsatt med en fjärdedel eller

mera skall enligt förslaget ersättningstillägg utgå med en mot nedsättningen

svarande del av tillägget vid arbetsoförmåga.

Motsvarande ersättningstillägg till efterlevande skall enligt förslaget

utgöra, för år räknat, så stor del av 984 kronor som svarar mot proportionen

mellan livräntan till den efterlevande och livränta till den skadade vid helinvaliditet.

Högsta sammanlagda beloppet av ersättningstillägg till efterlevande

skulle därigenom komma att utgöra nämnda summa, 984 kronor, och

således motsvara tillägg till helinvalid i lägsta ortsgruppen. Beträffande

ersättningstillägg åt föräldrar ha vissa särbestämmelser föreslagits.

I fråga örn pensionsberättigad personal ha de sakkunniga föreslagit vissa

bestämmelser örn inskränkning i rätten till ersättningstillägg.

De sakkunniga ha vidare föreslagit, att tillägg i vissa fall skall utgivas å

begravningshjälp. I denna del innebär förslaget, att nu gällande bestämmelser

rörande storleken av begravningshjälp framdeles skola tillämpas även då dödsfallet

föranledes av olycksfall som inträffat eller sjukdom som yppats före

bestämmelsernas ikraftträdande.

Det föreslagna ersättningstillägget till invalider skall enligt förslaget kunna

i vissa fall nedsättas efter vad som prövas skäligt eller ock helt indragas.

De sakkunniga ha anfört, att de föreslagna ersättningstilläggen icke borde

utgå retroaktivt. I detta hänseende finge de sakkunniga erinra därom, att

storleken av familjebidrag och annan supplerande hjälp under den gångna

tiden bestämts under hänsynstagande till ersättningarnas hittillsvarande

storlek.

Under förutsättning att förberedelser för uträknandet och utbetalandet av

ersättningstillägg påbörjades inom riksförsäkringsanstalten så snart Kungl.

Maj:ts förslag förelagts riksdagen, borde bestämmelser i ämnet enligt de

sakkunnigas mening kunna träda i kraft tämligen kort tid efter utfärdandet.

De sakkunniga föresloge, att bestämmelserna skulle träda i kraft den 1 juli

1946 eller den tidigare dag Kungl. Majit bestämde. Måhända kunde det visa

sig lämpligt att bestämmelserna örn ersättningstillägg trädde i tillämpning

kort tid efter utfärdandet, under det att vissa av de sakkunniga föreslagna omprövningar

av ersättningsfrågor igångsattes först senare, eventuellt den 1

juli 1946.

De sakkunniga ha föreslagit, att bestämmelserna örn ersättningstillägg skola

intagas i en särskild författning angående provisorisk förbättring av vissa

ersättningar i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

vid förstärkt försvarsberedskap m. m.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39. 23

För innehållet i yttrandena över de sakkunnigas förslag redogöres å

s. 29—32.

Socialvårdskommitténs förslag.

Socialvårdskommitténs förslag avser, såsom i det föregående anförts,

dels provisorisk höjning av vissa ersättningar enligt olycksfallsförsäkringslagen

och militärersättningsförordningarna, dels ock fortsatt giltighet av

gällande bestämmelser om dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt

olycksfallsförsäkringslagen.

Såvitt avser ersättningarna enligt olycksfallsförsäkringslagen samt dyrtidstilläggen

har förslaget som nämnts anmälts för Kungl. Majit den 12 april

1946, varvid beslutats inhämtande av lagrådets yttrande över ett inom socialdepartementet

upprättat lagförslag i ämnet. Lagförslaget, vilket torde komma

att anmälas för Kungl. Majit av chefen för socialdepartementet senare denna

dag, innebär i huvudsak, att den årliga arbetsförtjänst, som enligt 9 § olycksfallsförsäkringslagen

lägges till grund för ersättningarnas storlek, skall kunna

beräknas till högst 4 800 kronor i stället för nu 3 900 kronor. Härav följer,

bland annat, att sjukpenningskalan utbygges med fyra nya sjukpenningklasser,

varigenom sjukpenningens högsta belopp stiger från 7 till 9 kronor örn dagen.

Bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare föreslås i

samband därmed skola erhålla fortsatt giltighet intill 1947 års utgång.

Socialvårdskommittén har föreslagit, att antalet i 6 § i 1927 års militärersättningsförordning

fastställda sjukpenningklasser, vilka ansluta sig till de

i 9 § olycksfallsförsäkringslagen intagna klasserna och avse fast anställt manskap

och därmed jämställda personalkategorier, skall ökas i enlighet med

nyssberörda förslag, varigenom alltså sjukpenningens högsta belopp skulle

stiga från 7 till 9 kronor.

Beträffande ersättningarna till värnpliktiga har kommittén föreslagit provisoriska

höjningar efter andra grunder än nu sagts.

Kommittén har framhållit, att de enligt 1927 års militärersättningsförordning

utgående ersättningarna till värnpliktiga måste anses vara otillräckliga

även i de fall då skadan inträffade under sådan tjänstgöring som regelmässigt

åvilar värnpliktig i fredstid. En förbättring av ersättningarna kunde

åstadkommas antingen genom höjning av de i 8 § av förordningen angivna

beloppen för värnpliktigs antagna årliga arbetsförtjänst eller genom införande

av särskilda tillägg till de enligt nu gällande grunder utgående ersättningsbeloppen.

Kommittén ansåge den senare metoden vara att föredraga

vid en provisorisk ersättningsförbättring. Örn ersättningstilläggen bestämdes

till visst procenttal av nu utgående ersättningar, skulle tilläggen bli mindre

i de lägre ersättningsklasserna än i de högre. Det hade synts kommittén vara

riktigare, att ersättningstilläggen gjordes oberoende av ersättningsklassen.

Kommittén har föreslagit, att tillägget å hel sjukpenning skall bestämmas

till 1 krona för dag och tillägget till livränta vid arbetsoförmåga till 30 kronor

för månad. Inklusive dyrtidstillägg enligt gällande grunder skulle beloppen

utgöra 1 krona 40 öre och 42 kronor. Vid nedsättning av arbetsförmågan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

skulle enligt förslaget ersättningstillägg utgå med det lägre belopp, som svarade

mot nedsättningen. Dock ansåges ersättningstillägg icke vara påkallat i

sådana fall där arbetsförmågan vore nedsatt i mindre grad än med en fjärdedel.

Tillägg å livräntor till efterlevande skulle utgå med proportionsvis

samma belopp som tillägg å livränta till den skadade, således med intill 42

kronor för månad. Beträffande föräldrar skulle vissa särskilda regler gälla.

Med de av kommittén sålunda föreslagna ersättningstilläggen skulle ersättning

till värnpliktig i lägsta klassen komma att höjas med omkring 30 %,

och för de övriga klasserna skulle motsvarande procenttal bli 25, 22 och 20.

Under hänvisning till att lägsta ersättning till värnpliktig efter de föreslagna

förhöjningarna torde kunna komma att avsevärt överstiga lägsta ersättning

till fast anställt manskap, har kommittén ifrågasatt föreskrift därom,

att den årliga arbetsförtjänsten för fast anställt manskap skulle beräknas

till lägst visst belopp, exempelvis 3 000 kronor. En sådan avvikelse från

grunderna i olycksfallsförsäkringslagen behövde enligt kommitténs uppfattning

icke möta några principiella betänkligheter, enär det fast anställda manskapets

anställnings- och avlönings villkor vore helt olika de på den privata

arbetsmarknaden vanliga. Huruvida en sådan bestämmelse vore behövlig eller

icke ansåge kommittén vara beroende av vilken praxis som tillämpades vid

beräkning av fast anställds arbetsförtjänst. Kommittén förutsatte, att riksförsäkringsanstalten

komme att uttala sig i frågan.

I fråga örn begravningshjälpens storlek enligt 1927 års militärersättningsförordning

har kommittén föreslagit, att de år 1944 antagna bestämmelserna

— enligt vilka begravningshjälp utgör 400 kronor för såväl värnpliktiga som

andra i förordningen avsedda personalgrupper — skola till skillnad från vad

nu gäller tillämpas jämväl då dödsfallet föranledes av skada som inträffat

eller sjukdom som yppats före bestämmelsernas ikraftträdande.

Beträffande ersättningar jämlikt 1909 års militärersättningsförordning innebär

socialvårdskommitténs förslag, att ersättningarna i fråga skola höjas i

nivå med ersättningar jämlikt 1927 års förordning. Enligt kommitténs mening

kan det icke anses befogat att de som skadats eller insjuknat under militärtjänstgöring

före år 1928 skola för framtiden få åtnöjas med väsentligt

lägre ersättningar än som utgå enligt de nyare bestämmelserna.

En redogörelse för de över kommitténs förslag avgivna remissyttrandena

lämnas å s. 34—36 i propositionen.

f - *•'' ,

Mt&ku&k.Airi, 1 jd.-.;.ö...........

Föredragande departementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Vougt, har i propositionen

anfört:

»Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår ha under

de senare åren vid skilda tillfällen vidtagits åtgärder för att förbättra existensvillkoren

för de under militärtjänstgöring skadade och deras efterlevande.

Förbättringarna ha genomförts på i huvudsak fyra olika sätt, genom höjning

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

av de i militärersättningsförordningen fastställda ersättningsbeloppen, genom

införande av dyrtidstillägg å dylika ersättningar, genom beviljande av familjebidrag

till skadades anhöriga och, vid dödsfall, till vissa efterlevande samt

genom omskolning av invalider, s. k. arbetsvärd.

Det har emellertid stått klart, att de förbättringar, som sålunda genomförts,

i många fall icke varit tillräckliga för att bereda skadade eller dessas

efterlevande en skälig levnadsstandard. De vidtagna åtgärderna måste därför

betraktas såsom provisorier i avvaktan på den slutliga reglering av hithörande

spörsmål, som förutsatts skola äga rum.

Med hänsyn till 1927 års militärersättningsförordnings samband med 1916

års olycksfallsförsäkringslag har den mera definitiva översynen av förordningen

ansetts böra verkställas av socialvårdskommittén, vilken erhållit i uppdrag

att överarbeta olycksfallsförsäkringslagen. Denna lags utformning är

emellertid avhängig av statsmakternas ställningstagande till kommitténs förslag

angående allmän sjukförsäkring. På grund härav har kommittén

ansett sig icke ännu kunna framlägga slutligt förslag rörande olycksfallsförsäkringslagen

och därmed icke heller rörande militärersättningsförordningen.

Det blir alltså erforderligt att ännu någon tid reglera hithörande frågor genom

provisoriska åtgärder.

Ytterligare förbättringar av ersättningarna i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, föreslås nu i de två förslag, som i detta

sammanhang föreligga till bedömande, det ena framlagt av socialvårdskommittén

och det andra avgivet av de i anledning av 1945 års riksdags uttalande

tillkallade sakkunniga för utredning angående provisoriska åtgärder till förbättring

av ersättningar i anledning av kroppsskador ådragna under beredskapstjänstgöring.

Till socialvårdskommitténs förslag rörande annan personal än värnpliktiga

har Kungl. Majit redan i princip tagit ställning genom remissen till lagrådet

av det inom socialdepartementet på grundval av kommitténs förslag utarbetade

förslaget till ändringar i olycksfallsförsäkringslagen. Förslag till avlåtande

av proposition i ämnet torde senare denna dag komma att föreläggas

Kungl. Majit.

Enär 1927 års militärersättningsförordnings bestämmelser rörande ersättningarna

i de olika sjukpenningklasserna ansluta sig till bestämmelserna i

olycksfallsförsäkringslagen, böra i förordningen vidtagas ändringar motsvarande

de för olycksfallsförsäkringslagen föreslagna. I 6 § militärersättningsförordningen

böra alltså upptagas fyra nya sjukpenningklasser, varigenom

sjukpenningens högsta belopp höjes till 9 kronor.

I 9 § olycksfallsförsäkringslagen har föreslagits den ändringen, att maximibeloppet

för den årliga arbetsförtjänstens beräkning höjes från 3 900 kronor

till 4 800 kronor. Enligt 8 § sista stycket militärersättningsförordningen skall

arbetsförtjänsten för fast anställt manskap och därmed jämställda personalkategorier

beräknas efter de grunder, som stadgas i nyssberörda författningsrum

i olycksfallsförsäkringslagen. Enär stadgandet i militärersättningsförordningen

sålunda utformats såsom en hänvisning till olycksfallsförsäkrings
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

lagen, erfordras icke i anledning av ändringen av olycksfallsförsäkringslagen

någon motsvarande ändring i förordningen. Emellertid har socialvårdskommittén

beträffande det fast anställda manskapet ifrågasatt, att en avvikelse

skulle göras från olycksfallsförsäkringslagens grunder för den årliga arbetsförtjänstens

beräkning; ett särskilt minimibelopp, förslagsvis 3 000 kronor,

skulle föreskrivas för att de lägsta ersättningarna till denna personal icke

skulle bli för låga i förhållande till de värnpliktigas ersättningar. Enligt min

mening torde det på grund av det fast anställda manskapets anställnings- och

avlöningsförhållanden vara lämpligt, att en sådan särföreskrift meddelas med

avseende på bestämmandet av sjukpenning för tid efter det kalenderår, då

den skadade fyllt tjugo år, eller av livränta. Föreskriften bör intagas i förordningen

såsom ett tillägg till 8 § andra stycket och torde, liksom de föreslagna

ändringarna i olycksfallsförsäkringslagen, böra träda i kraft den 1 juli

1946 samt äga tillämpning å därefter inträffande skadefall.

Beträffande ersättningarna till värnpliktiga torde ersättningsförbättringarna

böra genomföras efter andra grunder än för nyssberörda personalkategorier.

I enlighet med socialvårdskommitténs förslag föreslår jag, att de

värnpliktigas ersättningar höjas genom särskilda provisoriska tillägg, att utgå

med enhetliga belopp oberoende av ersättningsklassen. Enligt kommitténs

förslag skulle beloppen för hel sjukpenning höjas med, dyrtidstillägg inräknade,

1 krona 40 öre för dag, eller till 6 kronor 30 öre, 7 kronor, 7 kronor

70 öre och 8 kronor 40 öre örn dagen i de olika ersättningsklasserna. Livränta

till arbetsoförmögen värnpliktig skulle på motsvarande sätt höjas med

42 kronor i månaden. Invalider med lägst 25 % nedsättning av arbetsförmågan

ävensom livränteberättigade änkor och barn skulle erhålla proportionsvis

samma tillägg som helinvalid. Tillägg skulle under vissa förutsättningar

utges även till avliden värnpliktigs föräldrar, och framdeles utgående begravningshjälp

i äldre fall skulle höjas i den mån den vore lägre än sådan ersättning

enligt nu gällande bestämmelser. Jämlikt 1909 års militärersättningsförordning

utgående sjukhjälp eller livränta till den skadade eller dennes

änka eller barn skulle höjas i nivå med ersättning jämlikt 1927 års förordning

efter den lägsta för värnpliktiga gällande ersättningsklassen.

Kommitténs förslag angående de provisoriska tilläggens storlek har i flertalet

avgivna yttranden blivit i det väsentliga tillstyrkt eller lämnat utan

erinran. I vissa yttranden har dock förordats, att de provisoriska tilläggen

skulle bestämmas till högre belopp än kommittén föreslagit. För egen del

finner jag önskvärt, att vissa ersättningsförbättringar utöver vad kommittén

nu föreslagit genomföras så snart ske kan. Det torde emellertid icke vara

möjligt att utan ytterligare utredning avgöra, örn sådana längre gående förbättringar

lämpligen böra, liksom de av kommittén nu föreslagna, erhålla

formen av enhetliga tillägg för olika kategorier av värnpliktiga eller om

mera vittgående ändringar i ersättningssystemet böra genomföras. På grund

härav torde dee nu ifrågavarande, provisoriska tilläggen böra i stort sett

avvägas i enlighet med kommitténs förslag. För värnpliktiga i de båda lägsta

ersättningsklasserna, dit flertalet under fredstid tjänstgörande värnpliktiga

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

höra, innebära de av kommittén föreslagna provisoriska tilläggen en höjning

av de nuvarande ersättningarna med omkring 30 och 25 %. För familjeförsörjare

kunna familjebidrag utgå som ett komplement till ersättningen. Lägsta

invaliditetsgraden för rätt till provisoriska tillägg synes mig, med hänsyn till

vad riksförsäkringsanstalten anfört, böra bestämmas till 20 %. Bestämmelserna

örn de provisoriska tilläggen torde lämpligen böra intagas i en ny

paragraf i förordningen, benämnd 7 a §.

Jag förutsätter, att dyrtidstillägg å ersättningar komma att även efter den

31 december 1946 utgå enligt i huvudsak nu gällande grunder. Som en följd

härav komma dyrtidstillägg i förekommande fall att beräknas jämväl å de provisoriska

tilläggen, vilka äro att anse som en förhöjning av sjukpenningens

eller livräntans belopp.

De föreslagna nya bestämmelserna rörande värnpliktiga torde böra träda

i kraft den 1 juli 1946 och äga tillämpning beträffande ersättning, som utgår

för tid efter ikraftträdandet.

Ersättning jämlikt 1909 års förordning utgår alltjämt i åtskilliga fall. Vid

1944 års slut utgingo 879 invalidlivräntor, 77 livräntor till änkor, 4 livräntor till

barn och i 21 fall livräntor till föräldrar. Socialvårdskommitténs förslag angående

höjning av ersättningar jämlikt 1909 års förordning har lämnats utan

erinran i de avgivna yttrandena och torde böra i huvudsak godtagas.

Begravningshjälp enligt 1927 års militärersättningsförordning har vid två

tillfällen, senast år 1944, höjts och utgör numera för såväl värnpliktiga som

andra i förordningen avsedda personalgrupper 400 kronor. De äldre bestämmelserna

örn begravningshjälpens storlek äro emellertid alltjämt tillämpliga

då dödsfallet föranledes av olycksfall som inträffat eller sjukdom som yppats

före de nya bestämmelsernas ikraftträdande den 1 juli 1944. I enlighet med

socialvårdskommitténs förslag torde nu böra vidtagas den ändringen i gällande

bestämmelser, att framdeles utgående begravningshjälp skall utgöra 400

kronor även örn skadan eller insjuknandet inträffat före den 1 juli 1944.

De ersättningar, som vid bifall till vad här föreslagits komma att utgå

i anledning av kroppsskador, ådragna under militärtjänstgöring, komma utan

tvivel fortfarande att i många fall visa sig alltför låga för att tillförsäkra

skadade och deras efterlevande en skälig levnadsstandard. Av nyss anförda

skäl har jag emellertid ansett mig icke för närvarande kunna generellt tillstyrka

ytterligare höjning av ersättningsbeloppen. Fråga uppkommer då,

huruvida på sätt de sakkunniga föreslagit en ytterligare höjning av ersättningsbeloppen

skall kunna vidtagas såvitt avser ersättningar i anledning av

skador under beredskapen. I några av remissyttrandena ha uttalats betänkligheter

mot att beredskapsskadade på detta sätt försättas i ett bättre läge

än övriga i militärtjänst skadade. Emellertid har jag i likhet med de sakkunniga

och flertalet remissmyndigheter funnit hinder icke böra möta

mot en dylik differentiering av ersättningsgrunderna. Skälen härför göra

sig med särskild kraft gällande såvitt avser de värnpliktiga, som skadats

under beredskapstjänstgöring. Dessa ha, såsom de sakkunniga framhållit, i

högre grad än medborgarna i allmänhet fått bära bördorna av den förstärkta

försvarsberedskapen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

Ehuru skälen för en ersättningsförhöjning äro särskilt vägande såvitt

avser beredskapsinkallade värnpliktiga, anser jag i likhet med de sakkunniga,

att även andra personalkategorier böra komma i åtnjutande av densamma.

Härtill återkommer jag i ett följande avsnitt.

De föreslagna ersättningsförbättringama innebära främst dels att vissa

värnpliktiga uppflyttas till högre ersättningsklass, dels att vissa ersättningstillägg

efter enhetliga grunder införas för såväl de värnpliktiga som övriga

i förslaget avsedda personalkategorier.

De speciella ersättningsförbättringama för vissa värnpliktiga skola enligt

förslaget genomföras på det sätt, att de ersättningar, som utgå efter lägsta

ersättningsklassen, genei’ellt höjas till belopp motsvarande närmast högre ersättningsklass

och att de år 1944 införda bestämmelserna rörande ersättningsklasserna

för äldre värnpliktiga skola tillämpas även med avseende på ersättning

i anledning av kroppsskada, som inträffat under beredskapstjänstgöring

före den 1 juli 1944. Mot dessa förslag torde intet väsentligt vara

att erinra.

De för såväl värnpliktiga som annan personal föreslagna ersättningstillläggen

skulle tillkomma skadade med mera avsevärd invaliditet ävensom

livränteberättigade efterlevande. Tilläggen vid invaliditet böra enligt de sakkunnigas

mening dyrortsgraderas med tillämpning av folkpensioneringslagens

nuvarande ortsgruppsindelning. Såsom skäl härför ha de sakkunniga

åberopat de mellan olika orter rådande skillnaderna i bostadskostnader och

arbetslöner. Enligt de sakkunnigas mening böra tilläggen vid invaliditet

avpassas så, att den sammanlagda ersättningen till värnpliktig vid helinvaliditet

i allmänhet skulle utgöra 3 000 kronor örn året i ortsgrupp 1, 3 300

kronor i ortsgrupp 2 och 3 600 kronor i ortsgrupp 3. På grund härav har

förordats, att de nu ifrågavarande ersättningstilläggen skola vid helinvaliditet

utgöra i de olika ortsgrupperna 984, 1 284 och 1 584 kronor för år

räknat. Högsta sammanlagda ersättningstillägget till efterlevande skulle motsvara

tillägg till helinvalid i lägsta ortsgruppen.

Statskontoret har uttalat betänkligheter mot de föreslagna ersättningstilläggens

storlek och anfört, att ersättningarna med dylika förhöjningar

skulle te sig förmånliga vid jämförelse med de statliga invalidpensioner,

som utgå enligt allmänna tjänstepensionsreglementet. Den gjorda jämförelsen

avser å ena sidan ersättning enligt de sakkunnigas förslag till helt arbetsoförmögna

värnpliktiga, för familjeförsörjare utökad med högsta ifrågakommande

beloppet av familjepenning enligt de för skadade värnpliktiga gällande

familjebidragsbestämmelserna, och å andra sidan pension till befattningshavare

i vissa lönegrader (A 6—A 14). Vid en dylik jämförelse bör beträffande

de värnpliktiga beaktas såväl att familjebidraget kan omfatta även

bostadsbidrag som att bidragsbeloppen kunna nedsättas örn familjen har

andra inkomster av betydelse än livräntan. I fråga örn invalidpensionärerna

är att märka, att dessa i åtskilliga fall kunna, beroende på antalet tjänstår

m. m., jämte pensionen utfå större eller mindre belopp såsom livränta jämlikt

olycksfallsförsäkringslagen. För min del finner jag jämförelserna icke

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39. 29

giva vid handen, att de föreslagna ersättningsbeloppen äro att anse såsom

alltför höga.

De av de sakkunniga anförda skälen för en dyrortsgradering av ersättningstilläggen

till invalider finner jag vara bärande.

Bestämmelserna örn ersättningstillägg torde böra träda i kraft den 1 juli

1946. I likhet med de sakkunniga finner jag vägande skäl tala emot att ersättningstillägg

utgivas retroaktivt. Under den gångna tiden ha familjebidrag,

annan hjälp från det allmänna ävensom bidragen från stiftelsen Kungafonden

bestämts med hänsyn till ersättningarnas hittillsvarande storlek. De

i det föregående föreslagna förbättringarna av bland annat ersättningar till

värnpliktiga, som skadats under fredstjänstgöring, avses skola beröra allenast

ersättningar för tid efter bestämmelsernas ikraftträdande. Tillräckliga skäl

för att tillämpa en annan princip beträffande ersättningstillägg till beredskapsskadade

synas mig icke föreligga. Erinras må, att sådana under den

förstärkta försvarsberedskapen skadade värnpliktiga, som äro familjeförsörjare

och ha ådragit sig mera avsevärd nedsättning i arbetsförmågan, genom

familjebidragen erhållit en ofta betydande ersättningsförstärkning, som icke

kommit de förut skadade till del.

De sakkunniga ha föreslagit, att ersättningstillägg skola tillkomma dem

som äro helt arbetsoförmögna eller ha sin arbetsförmåga nedsatt med minst en

fjärdedel. Vid partiell invaliditet skulle ersättningstillägg, med den angivna

begränsningen, utgå med en mot invaliditetsgraden svarande del av tillägget

vid helinvaliditet. Kiksförsäkringsanstalten har föreslagit vissa reducerade

ersättningstillägg till dem, vilkas arbetsförmåga är nedsatt med 20 men ej

25 %. En ledamot av anstalten har föreslagit, att ersättningstilläggen

skulle utökas med engångsbelopp, förslagsvis 300 kronor, som skulle tillkomma

envar som vid författningens antagande vore berättigad till livränta,

således även skadade med livränta efter lägre invaliclitetsgrad än 20 %.

1 det föregående har beträffande ersättningar i anledning av skador under

fredstjänstgöring, med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten anfört, föreslagits,

att provisoriska tillägg skola utgå till värnpliktiga, vilkas arbetsförmåga

är nedsatt med lägst 20 %. Detsamma torde böra gälla beträffande de

beredskapsskadade. Tillägget vid nämnda invaliditetsgrad kan för dessa

lämpligen bestämmas till 120 kronor för år räknat; detta belopp motsvarar

ungefärligen det av riksförsäkringsanstalten föreslagna tillägget i ortsgrupp

2 och är något högre än det i det föregående föreslagna provisoriska tillägget

för skador under fredstjänstgöring. I övrigt har jag intet att erinra mot de

sakkunnigas förslag i förevarande avseende. Tillräckliga skäl för en utbyggnad

av ersättningstilläggen med engångsbelopp torde icke förefinnas. En

dylik tilläggsersättning kan icke på samma sätt som löpande tillägg avpassas

efter skadans svårighetsgrad och verkningar. Liksom de sakkunniga och riksförsäkringsanstalten

finner jag det alltså motiverat, att de nu ifrågavarande

provisoriska ersättningsförbättringarna förbehållas dem som ådragit sig en

någorlunda betydande och alltjämt bestående nedsättning av arbetsförmågan.

De i det föregående förordade uppflyttningarna av vissa värnpliktiga till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

högre ersättningsldass torde däremot, såsom de sakkunniga föreslagit, böra

äga rum oberoende av invaliditetsgraden.

I enlighet med vad socialvårdskommittén föreslagit böra de av kommittén

föreslagna bestämmelserna örn provisoriska tillägg icke tillämpas, då ersättningstillägg

utgå enligt bestämmelserna örn beredskapsskadade.

Till vissa frågor rörande familjebidrag m. m. återkommer jag i det

följande.

Med beaktande av vad i det föregående anförts ha inom försvarsdepartementet

på grundval av socialvårdskommitténs och de sakkunnigas förslag

utarbetats förslag till dels förordning angående ändring i vissa delar av

förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, dels förordning angående höjning

av ersättningar, som utgå jämlikt förordningen den 18 juni 1909 (nr 89) om

ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock förordning angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar i

anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid förstärkt försvarsberedskap

m. m.

Bestämmelserna örn tillämpning jämväl å äldre ersättningsfall av de nyare

bestämmelserna rörande begravningshjälp ha ansetts böra intagas i en särskild

förordning angående höjning i vissa fall av begravningshjälp jämlikt förordningarna

den 18 juni 1909 och den 18 juni 1927 örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, vartill förslag även upprättats.

Förslag har vidare utarbetats till förordning angående ändring i vissa

delar av förordningen den 28 juni 1941 (nr 593) örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänstgöring.

I efterföljande avsnitt komma att lämnas närmare motiveringar till förslagen.

Det kan icke förnekas, att de bestämmelser, som vid bifall till vad här

föreslagits komma att gälla på förevarande område, bli både invecklade och

ur föriattningsteknisk synpunkt mindre tillfredsställande. Ett flertal föreskrifter

—■ förutom militärersättningsförordningen bland annat författningarna

örn dyrtidstillägg, örn familjebidrag, örn förbättring av ersättningarna

enligt 1909 års militärersättningsförordning och örn förbättring

av ersättningarna för beredskapsskadade ävensom bestämmelserna

örn arbetsvärd — komma att delvis gripa in i varandra, varigenom

systemet blir svåröverskådligt. Med hänsyn till angelägenheten av att förslag

örn ersättningsförbättringar förelägges årets riksdag har det emellertid icke

varit möjligt att redan nu ernå en ur systematisk synpunkt mera tillfredsställande

reglering av hithörande frågor. De nya författningsbestämmelser,

varom förslag här framläggas, avses skola erhålla allenast provisorisk

giltighet i avvaktan på den definitiva reglering av frågorna, som bör kunna

ernås, sedan socialvårdskommittén slutfört sitt arbete.»

I propositionen ha före specialmotiveringen till de framlagda författningsförslagen

behandlats vissa särskilda av de sakkunniga berörda frågor, nårn
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

ligen de av dem föreslagna bestämmelsernas tillämpningsområde, ersättningstilläggens

inverkan på familjebidragen, frågor angående större hänsynstagande

till omständigheterna i enskilda fall samt angående utvidgning av ersättningsrätten.

Utskottet får härutinnan ävensom i fråga örn specialmotiveringen hänvisa

till s. 43—70 i propositionen.

Utskottet.

Det genom propositionen framlagda förslaget till förordning örn ändring

av militärersättningsförordningen upptager i 7 a § bestämmelser örn provisoriskt

tillägg till sjukpenning eller livränta i anledning av skada som drabbat

värnpliktig. Vid förlust av arbetsförmågan skall tillägget utgöra, å sjukpenning

en krona örn dagen och å livränta 30 kronor i månaden. Vid nedsättning

av arbetsförmågan skall tillägget utgå med det lägre belopp som svarar mot

nedsättningen. Tillägg skall dock icke utgå örn ej arbetsförmågan är nedsatt

med minst en femtedel. Å livränta till make, barn eller adoptivbarn skall

tillägg utgå med proportionsvis samma belopp som tillägg å livränta till den

skadade. Dessa bestämmelser örn provisoriskt tillägg skola icke äga tillämpning,

då ersättning kommer att utgå enligt den föreslagna förordningen örn

provisorisk ersättning åt beredskapsskadade. Bestämmelserna skola träda i

kraft den 1 juli 1946 och äga tillämpning beträffande ersättning som utgår

för tid efter ikraftträdandet.

Beträffande ersättningar till annan i militärersättningsförordningen avsedd

personal än värnpliktiga är att märka, att Kungl. Majit i propositionen nr 251

föreslagit sådan ändring av 9 § olycksfallsförsäkringslagen, att maximigränsen

för den årliga arbetsförtjänst, som skall ligga till grund för beräkning av

sjukpenning eller livränta enligt lagen, höjes från 3 900 kronor till 4 800 kronor.

Härigenom har utrymme erhållits för fyra nya sjukpenningklasser. På

grund härav föreslås i propositionen nr 251, att den i 6 § olycksfallsförsäkringslagen

intagna tabellen över sjukpenningbeloppen undergår jämkning.

Då enligt 8 § andra stycket militärersättningsförordningen arbetsinkomsten

för annan personal än värnpliktiga skall beräknas efter de grunder, som stadgas

i 9 § olycksfallsförsäkringslagen, kommer utan att ändring av militärersättningsförordningen

vidtages den föreslagna höjningen av arbetsförtjänstens

maximum enligt olycksfallsförsäkringslagen att bli tillämplig även för nämnda

personal. Beträffande sjukpenningen stadgas i 6 § militärersättningsförordningen,

att sjukpenningens belopp skall bestämmas enligt en i paragrafen intagen

tabell. Denna tabell överensstämmer naturligt nog helt med tabellen i

6 § olycksfallsförsäkringslagen. Uppenbarligen bör förhöjningen av maximum

för arbetsinkomsten medföra, att jämväl tabellen i 6 § militärersättningsförordningen

utökas med fyra nya ersättningsklasser och sålunda bringas ^överensstämmelse

med tabellen i 6 § olycksfallsförsäkringslagen. Förslag till

sådan ändring av 6 § förordningen har nu framlagts genom propositionen

nr 250.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande nr 89.

Den i militärersättningsförordningen avsedda personal, som icke är att

hänföra till de värnpliktiga, kommer sålunda genom ändringarna i 9 § olycksfallsförsäkringslagen

och 6 § militärersättningsförordningen att erhålla en

förbättrad ställning i ersättningshänseende. Därjämte föreslås för det fast

anställda manskapets del sådan ändring av 8 § i förordningen, att för sagda

personal den årliga arbetsförtjänsten i regel icke får beräknas till lägre belopp

än 3 000 kronor.

De föreslagna ändringarna i 9 § olycksfallsförsäkringslagen samt 6 och 8 §§

militärersättningsförordningen föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1946 och

äga tillämpning å olycksfall som inträffat eller sjukdom som yppats efter

sagda dag.

I den i anledning av propositionen nr 250 väckta motionen II: 529 har

yrkats, att vissa ändringar måtte vidtagas i den i 6 § förslaget till ändring i

militärersättningsförordningen intagna tabellen. Sjukpenningklasserna skola

enligt motionärernas förslag vara fjorton till antalet. Minimum av hel sjukpenning

skall vara 4 kronor, som skall utgå örn årliga arbetsinkomsten icke

uppgår till 1 485 kronor. Sjukpenningens högsta belopp skall utgöra 10 kronor

50 öre, som skall utgå, när årsinkomsten uppgår till 4 725 kronor eller,

därutöver. Vidare yrkas i motionen, att de föreslagna ändringarna i 6 och

8 §§ militärersättningsförordningen skola tillämpas, även örn olycksfallet inträffat

eller sjukdomen yppats före ändringarnas ikraftträdande.

I fråga örn skälen för sina yrkanden hänvisa motionärerna till en av dem

i anledning av förenämnda proposition med förslag till ändring i olycksfallsförsäkringslagen

väckt motion, II: 523. Sistnämnda motion innehåller yrkanden

bland annat örn ändring av den i 6 § lagförslaget intagna sjukpenningstabellen

och av övergångsbestämmelserna. Tabellen föreslås skola erhålla

den lydelse som i motionen II: 529 föreslagits beträffande 6 § militärersättningsförordningen,

och de i motionen II: 523 föreslagna övergångsbestämmelserna

ha i princip motsvarande innehåll som de i motionen II: 529 påyrkade.

Såsom också motionärerna synas förutsätta torde ett bifall till motionen

II: 529 vara beroende på örn det i motionen II: 523 framlagda förslaget antages.

Några särskilda skäl synas icke kunna åberopas för att de bestämmelser

i förslaget till ändring av militärersättningsförordningen, varom här är fråga,

utformas efter andra grunder än motsvarande bestämmelser i förslaget till

ändring av olycksfallsförsäkringslagen. Sammansatt stats- och andra lagutskott

har emellertid i sitt denna dag avgivna utlåtande, nr 3, med avstyrkande

av motionen II: 523 tillstyrkt sistnämnda förslag oförändrat. Med hänsyn till

vad nu anförts torde jämväl motionen II: 529 böra avstyrkas.

Utskottet är emellertid i princip ense med motionärerna örn att man bör

eftersträva en sådan ordning att den som råkar ut för olycksfall erhåller full

ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Detta kan dock enligt utskottets mening

ske endast i samband med en sådan genomgripande revision av lagstiftningen

på förevarande område, som departementschefen förebådat.

De bestämmelser för vilka nu redogjorts skola, såsom framgår av det ovan

anförda, icke tillämpas örn ersättningstillägg utgår enligt den föreslagna för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

ordningen om, ''provisorisk förbättring av vissa ersättningar i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring vid förstärkt försvarsberedskap

to. to. Denna förordning ger bestämmelser om ersättningstillägg åt envar

som enligt vissa angivna författningar äger rätt till ersättning i anledning av

skada som någon ådragit sig under värnpliktstjänstgöring, hemvärnstjänstgöring

eller annan militärtjänstgöring under tiden från och med den 3 september

1939 till och med den 30 juni 1945 eller under tjänstgöring därefter

jämlikt lagen den 15 juni 1945 örn inkallelse av värnpliktiga för avveckling av

förstärkt försvarsberedskap m. m. Nämnda författningar äro olycksfallsförsäkringslagen,

militärersättningsförordningen, yrkessjukdomslagen och förordningen

örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänstgöring.

Genom de i den föreslagna provisoriska förordningen meddelade ersättningsbestämmelserna

komma de som skadats i samband med den förstärkta

försvarsberedskapen att i ersättningshänseende erhålla en förmånligare ställning

än de som skadats under annan militärtjänstgöring. Såsom andra lagutskottet

anförde i sitt utlåtande nr 75 vid föregående års riksdag kan det

naturligtvis vara föremål för tvekan, örn en sådan särställning bör tillkomma

de beredskapsskadade. Yad särskilt angår de beredskapsinkallade värnpliktiga

kan det emellertid icke förnekas, att de, såsom föredragande departementschefen

framhållit, i högre grad än medborgarna i allmänhet fått bära

bördorna av den förstärkta försvarsberedskapen. Därest förhöjda ersättningar

anses böra utgå till de beredskapsskadade värnpliktiga, torde emellertid som

också i propositionen föreslagits i princip jämväl annan personal som skadats

under tjänstgöring vid krigsmakten i samband med den förstärkta beredskapen

böra komma i åtnjutande av motsvarande förmåner.

Med det ovan sagda har utskottet icke tagit ståndpunkt till frågan, i vad

mån vid en mera slutgiltig revision av bestämmelserna angående ersättning

i anledning av skada under militärtjänstgöring skillnad bör göras mellan beredskapsskadade

och övriga som skadats under militärtjänstgöring.

De i förordningen föreslagna ersättningsförbättringarna innebära dels att

ersättningar i anledning av skada som drabbat värnpliktig skola i flertalet

fall beräknas efter en högre arbetsinkomst än som lagts till grund vid beräkningen

av ersättningen enligt militärersättningsförordningen, dels ock att såväl

värnpliktiga som andra i förslaget avsedda personalkategorier erhålla vissa

ersättningstillägg efter enhetliga grunder. Dessa tillägg skola bortsett från

tillägg till livräntor till efterlevande dyrortsgraderas med tillämpning av folkpensioneringslagens

nuvarande ortsgruppsindelning.

Utskottet har intet att erinra mot de sålunda angivna principerna för de

föreslagna ersättningsförbättringarna eller den närmare utformning bestämmelserna

härom erhållit i förslaget.

De genom propositionen framlagda författningsförslagen föranleda i övrigt

ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet tillstyrker jämväl, att Kungl. Majit erhåller det begärda bemyndigandet

att medgiva undantag från 23 § militärersättningsförordningen och

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 2 avd. Nr 39. m5 46 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

besluta om ersättning enligt grunderna i förordningen i vissa fall, då rätt till

ersättning enligt förordningen icke föreligger.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte med avslag å motionen II: 529 antaga

det genom propositionen nr 250 framlagda förslaget till förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 18 juni

1927 (nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring;

B. att riksdagen måtte antaga de genom propositionen nr 250

framlagda förslagen till

1) förordning angående höjning av ersättningar, som utgå jämlikt

förordningen den 18 juni 1909 (nr 89) örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring;

2) förordning angående höjning i vissa fall av begravningshjälp

jämlikt förordningarna den 18 juni 1909 (nr 89) och den

18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring;

3) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 28 juni 1941 (nr 593) om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under hemvärnstjänstgöring;

4) förordning angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

vid förstärkt försvarsberedskap m. m.; samt

5) förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka

drabbats av kroppsskada; ävensom

C. att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Majit att medgiva

undantag från vad som finnes stadgat i 23 § förordningen den

18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, samt att besluta örn ersättning

enligt grunderna i sagda förordning, att för tiden från och

med den 1 juli 1946 utgå i anledning av kroppsskada, som någon

ådragit sig under tid mellan den 2 september 1939 och den 1

juli 1944 vid permission eller annan ledighet från militärtjänstgöring,

ävensom i anledning av sjukdom, där denna enligt numera

tillämpade bedömningsprinciper kan anses vara ådragen

under militärtjänstgöring efter den 2 september 1939 eller där

grundad anledning eljest finnes för antagande att orsakssamband

med sådan tjänstgöring kan föreligga.

Stockholm den 12 juni 1946.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NOKMAN.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

35

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar ''Norman, Holmbäck, Linder*, Nils Elowsson,

Hallagård, Uhlén, Hagman* och Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: herrar Hellbacken, Ryberg, Holm, fru Johansson, herrar

Larsson i Östersund, Andersson i Gisselås, Holmberg och Jacobsson i Igelsbo.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:385 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förbättring av vissa ersättningar i anledning av kroppsskada, ådragen unde s. 11 i texten