Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna örn kollektivavtal och arbetsdomstol.
1946-02-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1946:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna örn kollektivavtal och arbetsdomstol.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1946 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna
örn kollektivavtal och arbetsdomstol.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 73,
vilken behandlats av andra lagutskottet har herr Nordström i Kramfors m. fl.
hemställt, att riksdagen måtte besluta, att lagarna om kollektivavtal och
arbetsdomstol måtte upphävas.
Beträffande de skäl som åberopats till stöd för detta yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.
Förslag om upphävande av lagarna den 22 juni 1928 örn kollektivavtal och
örn arbetsdomstol hava tidigare förekommit till behandling vid 1929—1931.
1933 och 1935—1939 års riksdagar.
Vid samtliga dessa riksdagar blevo motioner (11:89 och II: 179 år 1929,
II: 345 år 1930, II: 288 år 1931, II: 81 och II: 250 år 1933, II: 447 och II: 448
år 1935, II: 99, II: 262 och II: 263 år 1936, II: 7, II: 342 och II: 343 år 1937,
II: 76 och II: 107 år 1938 samt II: 5, II: 156 och II: 157 år 1939) med yrkanden
att lagarna eller endera av dem måtte upphävas, efter hemställan av
andra lagutskottet (utlåtanden nr 4/1929, 7/1930, 6/1931, 2/1933, 4/1935,
1/1936, 6/1937, 1/1938 och 32/1939), av riksdagen avslagna.
I samband med behandlingen av de vid 1939 års riksdag väckta motionerna
i ämnet lämnade utskottet landsorganisationen i Sverige och svenska arbetsgivareföreningen
tillfälle att yttra sig i ärendet. I avgivna yttranden hemställde
såväl landssekretariatet å landsorganisationens vägnar som arbetsgivareföreningen,
att utskottet måtte avstyrka bifall till yrkandet örn lagarnas
upphävande.
Vid 1945 års riksdag yrkade herr Nordström i Kramfors m. fl. i en inom
andra kammaren väckt motion, nr 307, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn framläggande av proposition med
förslag till sådana ändringar av kollektivavtalslagen, att »arbetarnas möjligheter
att hävda sina rätts- och intressefrågor icke omintetgjordes».
Andra lagutskottet yttrade i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 17,
följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 2 avd. Nr 4—5.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
I motionen har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa örn utarbetande av proposition med förslag till ändringar i lagen
om kollektivavtal. Motionärerna göra gällande, att lagen i dess nuvarande
utformning är ägnad att skapa rättslöshet för arbetarna gentemot arbetsgivarna.
Denna uppfattning kan utskottet icke dela.
Motionärerna ha icke närmare angivit i vilka hänseenden kollektivavtalslagen
enligt deras uppfattning är i behov av revision. Utskottet vill
framhålla, att lagen avser att reglera kollektivavtalen endast till form och
rättsverkan. (Några skäl att genomföra ändrade lagregler i dessa hänseenden
ha enligt utskottets mening icke förebragts.
De avtalsslutande parternas förhållande till varandra beror i främsta
rummet på utformningen av arbetsvillkoren och övriga bestämmelser i
kollektivavtalet. Kollektivavtalslagen avser emellertid icke att reglera kollektivavtals
materiella innehåll utan denna fråga har gjorts beroende av
parternas fria överenskommelser.
Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd, vilken hemställan bifölls.
Utskottet tillåter sig lämna följande statistiska uppgifter angående de mål,
som intill senaste årsskiftet underkastats arbetsdomstolens prövning.
Instämda
Instämda
Hän skjutna
Inkomna på
År
från arbetar-
från arbets-
av parterna
anmälan av
Summa
sidan
givarsidan
gemensamt förlikningsman
1929 ......
........ 54
24
3
—
81
1930 ......
........ 105
44
1
—
150
1931 ......
........ 153
35
2
—
190
1932 ......
........ 179
41
1
—
221
1933 ......
........ 209
19
—
—
228
1934 ......
........ 166
44
1
—
211
1935 ......
........ 160
31
—
—
191
1936 ......
........ 159
20
2
—
181
1937 ......
........ 159
15
—
—
174
1938 ......
........ 162
14
1
—
177
1939 ......
........ 144
21
1
—
166
1940 ......
........ 182
6
2
—
190
1941 ......
........ 191
5
—
1
197
1942 ......
........ 116
8
—
—
124
1943 ......
........ 148
3
—
—
151
1944 ......
........ 128
10
1
—
139
1945 ......
........ 103
6
1
—
110
2 518
346
16
1
2 881
De i den föreliggande motionen omförmälda, av arbetsdomstolen under
år 1945 meddelade domarna återfinnas under nr 1 och 62 uti den av domstolen
utgivna samlingen av dess domar sagda år.
Till stöd för sitt yrkande om upphävande av lagarna om kollektivavtal
och arbetsdomstol ha motionärerna åberopat, att enligt deras uppfattning
Andra lagutskottets utlåtande nr A.
3
nämnda lagar lägga hinder i vägen för arbetarnas strävanden att skapa trygghet
i sin anställning och att överhuvud förbättra sina arbetsvillkor. Denna
uppfattning som i allmänhet icke torde biträdas av någondera parten på
arbetsmarknaden kan utskottet icke dela. Genom upphävande av dessa lagar
torde någon förändring av endera partens ställning i arbetsförhållandet icke
kunna åstadkommas. Frågan örn arbetsvillkoren berör närmast kollektivavtalens
materiella innehåll, som emellertid icke reglerats genom förevarande
lagstiftning utan gjorts beroende av parternas fria överenskommelse.
På grund av vad sålunda anförts och då icke heller i övrigt skäl förebragts
för upphävande av lagarna örn kollektivavtal och arbetsdomstol får utskottet
hemställa,
att förevarande motion icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 februari 1946.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Löfvander, Björkman, Nils
Elowsson, Uhlén, Englund* och Carl Eric Ericsson;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård*, Ryberg, fru Johansson,
herrar Osterman, Lundberg, Andersson i Alfredshem* och Jacobsson i Igelsbo*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.