Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna örn kollektivavtal och arbetsdomstol.

1946-02-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1946:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna örn kollektivavtal och arbetsdomstol.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna

örn kollektivavtal och arbetsdomstol.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 73,

vilken behandlats av andra lagutskottet har herr Nordström i Kramfors m. fl.

hemställt, att riksdagen måtte besluta, att lagarna om kollektivavtal och

arbetsdomstol måtte upphävas.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för detta yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Förslag om upphävande av lagarna den 22 juni 1928 örn kollektivavtal och

örn arbetsdomstol hava tidigare förekommit till behandling vid 1929—1931.

1933 och 1935—1939 års riksdagar.

Vid samtliga dessa riksdagar blevo motioner (11:89 och II: 179 år 1929,

II: 345 år 1930, II: 288 år 1931, II: 81 och II: 250 år 1933, II: 447 och II: 448

år 1935, II: 99, II: 262 och II: 263 år 1936, II: 7, II: 342 och II: 343 år 1937,

II: 76 och II: 107 år 1938 samt II: 5, II: 156 och II: 157 år 1939) med yrkanden

att lagarna eller endera av dem måtte upphävas, efter hemställan av

andra lagutskottet (utlåtanden nr 4/1929, 7/1930, 6/1931, 2/1933, 4/1935,

1/1936, 6/1937, 1/1938 och 32/1939), av riksdagen avslagna.

I samband med behandlingen av de vid 1939 års riksdag väckta motionerna

i ämnet lämnade utskottet landsorganisationen i Sverige och svenska arbetsgivareföreningen

tillfälle att yttra sig i ärendet. I avgivna yttranden hemställde

såväl landssekretariatet å landsorganisationens vägnar som arbetsgivareföreningen,

att utskottet måtte avstyrka bifall till yrkandet örn lagarnas

upphävande.

Vid 1945 års riksdag yrkade herr Nordström i Kramfors m. fl. i en inom

andra kammaren väckt motion, nr 307, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn framläggande av proposition med

förslag till sådana ändringar av kollektivavtalslagen, att »arbetarnas möjligheter

att hävda sina rätts- och intressefrågor icke omintetgjordes».

Andra lagutskottet yttrade i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 17,

följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 9 sami. 2 avd. Nr 4—5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

I motionen har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa örn utarbetande av proposition med förslag till ändringar i lagen

om kollektivavtal. Motionärerna göra gällande, att lagen i dess nuvarande

utformning är ägnad att skapa rättslöshet för arbetarna gentemot arbetsgivarna.

Denna uppfattning kan utskottet icke dela.

Motionärerna ha icke närmare angivit i vilka hänseenden kollektivavtalslagen

enligt deras uppfattning är i behov av revision. Utskottet vill

framhålla, att lagen avser att reglera kollektivavtalen endast till form och

rättsverkan. (Några skäl att genomföra ändrade lagregler i dessa hänseenden

ha enligt utskottets mening icke förebragts.

De avtalsslutande parternas förhållande till varandra beror i främsta

rummet på utformningen av arbetsvillkoren och övriga bestämmelser i

kollektivavtalet. Kollektivavtalslagen avser emellertid icke att reglera kollektivavtals

materiella innehåll utan denna fråga har gjorts beroende av

parternas fria överenskommelser.

Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd, vilken hemställan bifölls.

Utskottet tillåter sig lämna följande statistiska uppgifter angående de mål,

som intill senaste årsskiftet underkastats arbetsdomstolens prövning.

Instämda

Instämda

Hän skjutna

Inkomna på

År

från arbetar-

från arbets-

av parterna

anmälan av

Summa

sidan

givarsidan

gemensamt förlikningsman

1929 ......

........ 54

24

3

—

81

1930 ......

........ 105

44

1

—

150

1931 ......

........ 153

35

2

—

190

1932 ......

........ 179

41

1

—

221

1933 ......

........ 209

19

—

—

228

1934 ......

........ 166

44

1

—

211

1935 ......

........ 160

31

—

—

191

1936 ......

........ 159

20

2

—

181

1937 ......

........ 159

15

—

—

174

1938 ......

........ 162

14

1

—

177

1939 ......

........ 144

21

1

—

166

1940 ......

........ 182

6

2

—

190

1941 ......

........ 191

5

—

1

197

1942 ......

........ 116

8

—

—

124

1943 ......

........ 148

3

—

—

151

1944 ......

........ 128

10

1

—

139

1945 ......

........ 103

6

1

—

110

2 518

346

16

1

2 881

De i den föreliggande motionen omförmälda, av arbetsdomstolen under

år 1945 meddelade domarna återfinnas under nr 1 och 62 uti den av domstolen

utgivna samlingen av dess domar sagda år.

Till stöd för sitt yrkande om upphävande av lagarna om kollektivavtal

och arbetsdomstol ha motionärerna åberopat, att enligt deras uppfattning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr A.

3

nämnda lagar lägga hinder i vägen för arbetarnas strävanden att skapa trygghet

i sin anställning och att överhuvud förbättra sina arbetsvillkor. Denna

uppfattning som i allmänhet icke torde biträdas av någondera parten på

arbetsmarknaden kan utskottet icke dela. Genom upphävande av dessa lagar

torde någon förändring av endera partens ställning i arbetsförhållandet icke

kunna åstadkommas. Frågan örn arbetsvillkoren berör närmast kollektivavtalens

materiella innehåll, som emellertid icke reglerats genom förevarande

lagstiftning utan gjorts beroende av parternas fria överenskommelse.

På grund av vad sålunda anförts och då icke heller i övrigt skäl förebragts

för upphävande av lagarna örn kollektivavtal och arbetsdomstol får utskottet

hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1946.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Löfvander, Björkman, Nils

Elowsson, Uhlén, Englund* och Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård*, Ryberg, fru Johansson,

herrar Osterman, Lundberg, Andersson i Alfredshem* och Jacobsson i Igelsbo*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.