Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motion angående förstatligande av de industrier, som hava tillverkning av krigsmateriel som huvuduppgift.

1946-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1946:13, Utlåtande över motion angående förstatligande av de industrier, som hava tillverkning av krigsmateriel som huvuduppgift.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens a n d ra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1946 kl. 4 em.

Andra hammarens a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande över motion

angående förstatligande av de industrier, som hava tillverkning

av krigsmateriel som huvuduppgift.

I motion nr 148 har herr Johansson i Stockholm m. fl. hemställt, att riksdagen

måtte hemställa till Kungl. Maj :t. att efter utredning framlägga förslag

örn förstatligande av de industrier, vilka ha tillverkning av krigsmateriel som

huvuduppgift, främst AB Bofors med dotterföretag, varvid de subventioner och

förmåner av .skilda slag statsmakterna beviljat dessa företag böra räknas staten

till godo vid övertagandet.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från försvarets fabriksstyrelse,

kommerskollegium, krigsmaterielverket, överbefälhavaren, arbetsgivareföreningen,

exportföreningen, industriförbundet, landsorganisationen och tjänstemännens

centralorganisation. För det huvudsakliga inenhållet i dessa yttranden

finnes redogjort i första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7,

till vilket utskottet får hänvisa.

Utskottet får för egen del anföra:

Den föreliggande motionens yrkande örn krigsmaterielindustriens förstatligande

motiveras huvudsakligen med de privata krigsmaterielprodueentemas roll

sorn krigsanstiftare. Det var också närmast från denna utgångspunkt frågan

örn denna industris förstatligande behandlades i riksdagen år 1935. Utskottet vill

erinra örn att sedan dess för vårt lands vidkommande den förändringen inträtt,

att i den mån utländska intressen funnits i denna industri, desamma, åtminstone

flir Aktiebolaget Bofors vidkommande, eliminerats. Kontroll över krigsmaterielindustrien

har införts liksom ett licenssystem, enligt vilket export av krigsmateriel

endast kan ske med Kungl. Maj :ts medgivande. Läget har alltså i

dessa avseenden radikalt förändrats och kommer att förändras ytterligare, i

den mån kontrollen, såsom avsikten är, skärpes.

\ id bedömandet av frågan örn denna industris förstatligande bör man först

klargöra vad som innefattas i begreppet krigsmaterielindustri. Detta kan vara

svårt nog, då det senaste kriget visat att praktiskt taget alla slag av industri måst

arbeta i rustningarnas tjänst. Emellertid torde motionärerna endast syfta på

de industrier, vilka i allmänhet betraktas som krigsmaterielindustrier. Även om

man håller sig till dessa, bör det erinras örn att. de industrier, som framställa

krigsmateriel, även tillverka varor, avsedda för civilt bruk. Detta förhållande

torde i och för sig måhända icke göra ett förstatligande svårare att genomföra,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 13 sami. 2 avd. Nr 13. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

men det vidgar spörsmålet och bör sålunda beaktas i sammanhanget. Likaså bör

beaktas att vissa industrier, som vid krigstillfälle arbeta i rustningarnas tjänst,

i fred helt eller åtminstone i huvudsak arbeta för de civila behovens tillfredsställande.

Motionärerna göra gällande, att ”ett förstatligande av krigsmaterielindustrien

måste vara i hög grad ekonomiskt fördelaktigt för staten”. Denna sin

uppfattning torde de främst ha tillägnat sig med ledning av de stora statsbeställningar,

som gjorts under krigsåren hos krigsmaterielindustrierna, en utgångspunkt

för bedömandet som givetvis icke är giltig för föhållandena i fredstid.

Före det andra världskrigets upprustning utgjorde sålunda svenska statens

beställningar hos exempelvis Aktiebolaget Bofors endast 10 procent av företagets

hela tillverkning. Skulle det å andra sidan gå så, som motionärerna förutsätta,

att vårt land icke längre skulle kunna hävda sig på den internationella

krigsmaterielmarknaden utan den nuvarande krigsmaterielindustrien tvingades

övergå till tillverkningar för civilt bruk, innebure ju det att mera betydande

vinster icke längre skulle kunna göras på framställning av krigsmateriel, enär

enbart svenska statens beställningar ej skulle ge tillfälle till dylika vinster. I

sådant fall skulle nu förevarande skäl för ett förstatligande sålunda ej längre

äga giltighet.

Ett förstatligande som avser bibehållandet av företagens produktionskapacitet

förutsätter sålunda antingen att staten tillverkar och exporterar krigsmateriel

i ungefär samma omfattning som företagen under förkrigstiden gjort,

eller betalar de kostnader, som skulle bli förknippade med ett vidmakthållande

av såväl industriens produktionskapacitet som dess forsknings- och försöksverksamhet.

Vad krigsmaterielindustriemas behållna vinster angår ha dessa under krigsåren

till stor del uppstått genom att krigskonjunkturskatten efterskänkts och

detta har skett för att möjliggöra verksamhetens omläggning i behövlig omfattning

för fredsbruk efter krigets slut. Ett villkor härför har för övrigt varit,

att utdelningen på bolagens aktier icke fått höjas under denna tid.

Utskottet vill vidare erinra därom, att rustningsindustriens framtid ligger

i stöpsleven efter Förenta Nationernas tillkomst. I artikel 26 i dess charta heter

det nämligen:

”1 syfte att främja upprätthållandet och vidmakthållandet av internationell

fred och säkerhet under iakttagande av att världens mänskliga och ekonomiska

tillgångar i minsta möjliga mån tagas i anspråk för rustningsändamål skall

säkerhetsrådet övertaga ansvaret för att, med bistånd av det i artikel 47 omförmälda

militära stabsutskottet, planer utarbetas för upprätthållandet av ett

system rörande reglering av rustningarna, att underställas Förenta Nationernas

medlemmar.”

Som synes har Förenta nationernas säkerhetsråd i uppdrag att upptaga

denna fråga till behandling, och det finnes anledning förmoda, att detta kommer

att ske så snart organisationen blir fullt utbyggd. Innan detta skett och innan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

3

ett beslut i frågan fattats av Förenta nationernas generalförsamling är det

omöjligt att veta i vilken riktning ett sådant beslut i frågan kan komma att gå.

Det kan tänkas, att man kommer att förorda ett förstatligande, det kan likaledes

tänkas att man medger även enskilda att tillverka krigsmateriel men under

stark såväl nationell som internationell kontroll.

Under angivna förhållanden saknar utskottet anledning begära, att Kungl.

Maj :t nu skall framlägga förslag i ämnet. Det är emellertid angeläget, att alla

de förberedelser, vilka kunna vara ägnade att underlätta vårt deltagande i behandlingen

av denna fråga inom de Förenta Nationernas organisation, vidtagas.

Utskottet får därför föreslå,

att andra kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att Kungl. Maj :t genom

krigsmaterielinspektionen eller på annat sätt noggrant följer

frågans utveckling, samt, då tillfället därtill befinnes lämpligt,

framlägger förslag i ämnet för riksdagen.

Stockholm den 9 maj 1946.

På utskottets vägnar:

IVAR JANSSON.

Närvarande: herrar Jansson i Kalix, Jönsson i Rossbol, fru Ekendahl, herrar

Fahlman, Swedberg, Johansson i Kalmar, Olsson i Oskarshamn, Ljungquist,

Malmborg i Stockholm och Hansson i Skegrie.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.