Utlåtande över motion emi det s. k. investeringsrådets utrustande med beslutande befogenheter.
1946-03-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1946:4, Utlåtande över motion emi det s. k. investeringsrådets utrustande med beslutande befogenheter.
Dokumentets text
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr A.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1946 kl. 1 em.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över motion emi
det s. k. investeringsrådets utrustande med beslutande befogenheter.
I motion nr 295 har herr Hagberg i Luleå m. fl. hemställt, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att det s. k. investeringsrådet utrustas med
beslutande befogenheter.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från konjunkturinstitutet,
industriförbundet, kooperativa förbundet (KF), landsorganisationen (LO), lantbruksförbundet
oeh bankföreningen. Första kammarens andra tillfälliga utskott
har dessutom inhämtat yttrande över likalydande motion från kommerskollegium,
av vilket yttrande detta utskott tagit del. Konjunkturinstitutet uttalar sig icke
om den i motionen berörda frågan, medan övriga hörda myndigheter oeh organisationer
avstyrka motionen.
Industriförbundet förklarar sig dela planeringskommissionens uppfattning
angående investeringsrådets principiella uppgift och arbetsformer och framhåller
vidare, att stimulans till ökade investeringar under lågkonjunktur icke kan åstadkommas
genom tvång eller kontrollåtgärder. Förbundet anser, att en central
dirigering icke skulle kunna bemästra uppgiften, varjämte investeringfarna måste
utgå från den enskildes initiativ och företagsamhet.
KF framhåller, att det väldiga antalet ansökningar, som under fredliga
förhållanden kunde väntas, skulle nödvändiggöra en synnerligen omfattande och
dyrbar permanent statlig förvaltningsapparat. Mycket stora svårigheter skulle
dessutom uppkomma vid avvägningen mellan olika investeringsbehov. Väl kan
en statlig investeringskontroll hålla investeringsverksamheten tillbaka men däremot
icke uppmuntra densamma annat än negativt genom frånvaron av förbud.
Investeringsrådets verksamhet bör därför även framdeles vara att söka nå ett
frivilligt samarbete mellan staten, kommunerna saint enskild och kooperativ företagsamhet
i konjunkturutjämnande syfte. Nödigt statistiskt material för bedömande
av investeringsvolymen bör emellertid införskaffas.
LO förklarar sig lia svårt att se att mycket skulle vara att, vinna för en
utökning av investeringarna under en depression genom att utrusta investeringsrådet
med beslutande befogenhet. Det skulle då erfordras en mycket långt
gående lagstiftning. Vill man göra så betydande ingrepp, bör det dock ske på
annat sätt. LO anser dock, att rådet bör ges tillfälle att spela en mera aktiv roll
än hittills. En förutsättning härför är, att rådet utrustas med ett kansli eller
Bihang till riksdagens protokoll 1.916. 13 sami. 3 avd. Nr 1—5.
1
2
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.
annat statligt utredningsorgan, sorn står till rådets förfogande. Det är enligt
LO s mening för närvarande mindre väsentligt, att rådet utrustas med ökade
befogenheter än att det förses med erforderliga resurser för att kunna fylla sin
uppgift som ett rådgivande organ.
Lantbruksförbundet menar det vara värdefullt att in veste ringsrådets
samhet kan äga rum i form av frivillig samordning och samverkan mellan staten
och den enskilda företagsamheten och att tvångsmetoder och byråkratisering böra
undvikas.
Bankföreningen anser, att i motionen föreslagna åtgärder föga skulle rimma
med den uppfattning om fritt initiativ och fri företagsamhet inom näringslivet,
som utgjorde grundförutsättningen för investeringsrådets tillkomst.
Utskottet för sin del håller före, att örn investeringsrådet erhölle beslutande
befogenhet, detta väl skulle möjliggöra en begränsning av investeringsvolymen
under högkonjunktur men däremot icke en utökning av densamma under en lågkonjunktur.
Örn detta senare skulle nås, måste det kräva en mycket långt gående
lagstiftning. Frågan måste då lösas på helt annat sätt än enbart genom att utrusta
investeringsrådet med beslutande befogenhet.
Däremot vore det enligt utskottets mening välbetänkt, örn investeringsYådets
verksamhet kunde förlänas fastare former än för närvarande är fallet. Rådet
skulle helt visst på ett än bättre sätt kunna fylla sin uppgift, om det försåges
med ett kansli, som kunde insamla och bearbeta sådant statistiskt material, sorn
kan vara erforderligt för bedömande av planerad investering och tidpunkten för
densamma samt i vilken mån investering verkligen kommer till stånd. Detta synes
väsentligt kunna underlätta rådets viktiga uppgift,
Motionen tar emellertid endast sikte på investeringsrådets utrustande med
beslutande befogenhet och med en sådan åtgärd vore enligt utskottets mening
föga vunnet, varför utskottet får hemställa,
att motionen 11:295 ej måtte till någon andra kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 mars 1946.
På utskottets vägnar:
IVAR JANSSON.
Andra kammarens and ra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.
3
Närvarande: herrar Jansson i Kalix, Jönsson i Rossbol, fru Ekendahl* herrar
Fahlman, Swedberg* Johansson i Kalmar,* Olsson i Oskarshamn, Hansson i
Skegrie* och Johansson i Torp.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Fahlman, som ansett, att andra stycket i utskottets motivering bort utgå.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.