Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om bibehållande av den statliga priskontrollen m. m.

1946-06-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1946:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om bibehållande av den statliga priskontrollen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1946 kl. 2 em

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion om bibehållande av den statliga priskontrollen

m. m.

I en inom andra kammaren väckt, till dess tredje tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 268, har herr Hagberg i Luleå m. fl., föreslagit, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit begär, att den statliga priskontrollen skall bestå och

framför allt inriktas på att bryta monopolprissättning, för vilket ändamål gällande

prislagstiftning måste anpassas till de förändrade förhållandena, priskontrollapparaten

effektiviseras och en demokratisering av framför allt priskontrollnämndens

sammansättning äga rum.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till den inom första kammaren

väckta, likalydande motionen nr 188.

Över motionen lia yttranden inhämtats från kommerskollegium och statens

priskontrollnämnd, varjämte Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund,

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens folk, Kooperativa

förbundet och Landsorganisationen i Sverige beretts tillfälle yttra sig i ärendet.

Kommerskollegium har överlämnat yttranden av dels samtliga handelskammare

i riket med undantag av handelskammaren i Visby, dels ock Sveriges

köpmannaförbund. De av kollegium sålunda hörda organisationerna ha ställt

sig avvisande gentemot motionen. För egen del anför kommerskollegium bland

annat:

Även örn tiden efter fredsslutet medfört ökad tillgång inom landet på många

olika varuslag, synas förhållandena på väsentliga områden alltfort ogynnsamma

i prishänseende, och det torde för närvarande icke vara möjligt att avgöra, när

den allmänna priskontrollen skall kunna slopas. Möjligheterna att bedöma denna

fråga försvåras givetvis i hög grad av de labila politiska förhållandena ute

i världen.

Under förutsättning emellertid, att varuknappheten och de förhållanden i

övrigt, som föranlett den allmänna priskontrollen, upphöra, är det enligt kollega

mening angeläget, att priskontrollen slopas. Det torde vara otvivelaktigt

att den fria konkurrensen i sig innefattar ett betydligt verksammare medel

mot för höga priser än statliga ingripanden. Även med den effektivisering av

priskontrollapparaten och den demokratisering av priskontrollnämndens sammansättning,

som i motionen förordats, torde priskontrollen i sitt arbete alltid

komma att taga hänsyn till omständigheter, som icke bliva beaktade i den fria

Bihang till rikilda penn protokoll 1!)4C. 13 sami, 3 avd. Nr 13.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

konkurrensen. Såsom framhållits i det av köpmannaförbundet anförda yttrandet

av direktör Kausing nödgas priskontrollen vid fastställandet av priser taga

hänsyn till kostnaderna hos de mindre rationaliserade företagen, medan vid

fri konkurrens företagen måste anpassa sina priser till marknadsläget. I detta

sammanhang må även understrykas, att vissa prisregleringar, t. ex. normalpriser

oell riktpriser, lia en tendens att vid eljest sjunkande prisnivå hålla

priserna uppe. Maximipriserna betraktas som minimipriser.

De skäl, som ovan anförts mot en fortsatt priskontroll, gälla under förutsättning

att det verkligen förekommer en fri konkurrens. Därest konkurrensen,

genom en överenskommelse eller eljest, är begränsad, föreligga icke längre dessa

anledningar att motsätta sig en priskontroll. Den av planeringskommissionen

föreslagna övervakningen av konkurrensbegränsande företeelser innebär också

en form av fortsatt priskontroll i begränsad omfattning.

Under hänvisning till det sålunda anförda anser sig Kollegium icke kunna

förorda motionärernas förslag i fråga om den statliga priskontrollen.

Statens priskontrollnämnd anför i huvudsak följande:

Nämnden anser det obestridligt att vid tillräcklig varutillgång konkurrensen

mellan företagen utgör en hårdare prisregulator än direkt statlig priskontroll.

Priser, fastställda på grundvalen av inför statlig myndighet framlagda kostnadskalkyler,

måste under normala förhållanden tendera att ligga högre än de

priser, som utbildas under inflytande av olika faktorer på marknaden. En statlig

priskontroll torde nämligen icke kunna pressa en kostnadskalkyl i sådan

grad som en företagare kan nödgas göra i ett tvingande konkurrensläge. Därest

en permanent statlig priskontroll skulle etableras, föreligger det enligt nämndens

mening uppenbar risk för att det från företagarens sida kan komma att

ställas det anspråket, att den av priskontrollmyndigheten bestämda prissättningen

skall garantera en »skälig» bärgning åt företagen. Svårigheterna för

ett permanent statligt priskontrollorgan att konsekvent bestämma prissättningen

efter de effektivaste företagen ligga i öppen dag. Det är därför högst

sannolikt att man med fortsatt statlig priskontroll i längden kommer att få

en kostnadsbestämd och ej av marknadsfaktorer bestämd prisnivå och prisutveckling.

Priserna komma att bestämmas med hänsyn till kostnaderna och något

incitament till anpassning av dessa efter det på marknaden givna priset föreligger

sålunda icke.

Det är nämndens erfarenhet, att de priser, som fastställas av det statliga

priskontrollorganet, högstpriser, normalpriser etc., regelmässigt betraktas såsom

av statlig myndighet auktoriserade priser, vilka skola hållas även där det

vore möjligt för företagen att med hänsyn till kostnaderna sätta lägre priser.

Även om risken härför ej bör vara densamma vid en tillräcklig varutillgång

som i en knapphetshushållning, anser nämnden likväl det under normala förhållanden

vara olämpligt, att ett statsorgan fixerar priser, vilka av psykologiska

skäl gärna komma att uppfattas såsom sanktionerade och skäliga. Härigenom

kan priskontrollen komma att verka pris- och konstnadsuppehållande.

Vid bedömandet av frågan om priskontrollens bibehållande synes man även

böra taga hänsyn till den omständigheten att prisreglering inom landet för

att vara effektiv kan komma att kräva en mer eller mindre djupgående reglering

även av utrikeshandeln. Prisreglering på hemmamarknaden fordrar som

komplement prisreglering av importen och eventuellt även av exporten.

Det är nämndens övertygelse, att en permanent statlig priskontroll leder

till stelhet och bristande rörlighet i det ekonomiska livet. Priskontrollen är ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13. 3

osmidigt oell schematiskt verkande instrument för prispolitik och kan icke

utgöra annat än ett surrogat för en fri marknadsprisbildning, som blott i

extraordinära situationer bör tillgripas. Den leder lätt till konserverande av

prisrclationer, som icke svara mot de marknadsmässigt betingade och erforderliga,

och därmed till snedvridning av produktionen. Uppenbarligen föreligga

stora svårigheter att genom en auktoritär prissättning ernå en sådan inbördes

avvägning av priserna att de rätta varorna komma fram i de rätta kvantiteterna,

I en fredshushållning under normala betingelser fyller en statlig priskontroll

ingen ändamålsenlig funktion. Konkurrens mellan företagen ger effektivare

resultat än vad statlig priskontroll kan uppnå. Nämnden beaktar härvid bland

annat det öppna eller latenta konkurrensmoment som den kooperativa rörelsen

representerar.

Nämnden kommer sålunda till den slutsatsen att priskontrollen bör avvecklas

i den mån en rikligare varutillgång skapar förutsättningar för sådan konkurrens

att man ej behöver befara prisstegring. Frågan örn när dessa förutsättningar

skola anses föreligga, kan naturligtvis bliva föremål för meningsskiljaktigheter.

Med avseende på förutsättningarna för att sådan konkurrens skall

etableras vill nämnden i detta sammanhang understryka den synpunkten att

det icke är tillräckligt att tillgången på en vara är tillfredsställande för att

priskonkurrens skall förväntas uppstå i fråga örn denna vara. Därför erfordras

en tillräcklig försörjning på hela det område, vartill varan hör. Ett färskt

exempel på detta förhållande föreligger beträffande apelsiner.

I den mån konkurrensbegränsningar föreligga, som hindra en fri prisbildning

och som leda till konstlad varuknapphet, är det uppenbart att en samhällelik

kontroll över dessa företeelser bör komma till stånd. Örn behovet härav

torde några delade meningar knappast föreligga. Det är emellertid nämndens

uppfattning att denna kontroll icke, såsom motionärerna hävda, lämpligen

hör utövas i form av en allmän priskontroll. De olägenheter, som äro förbundna

med en statlig priskontroll, ha utvecklats ovan. En statlig priskontroll skulle

icke vara ett ändamålsenligt medel i kampen mot monopol och karteller. Allvarliga

risker skulle, såsom tidigare utvecklats, föreligga för att en dylik kontroll

skulle leda till just sådana resultat, som förekomsten av monopol och

karteller framkallar, och som man genom en samhällelig kontroll vill bekämpa.

Denna kontroll bör därför utformas enligt andra riktlinjer.

Priskontrollnämnden erinrar härefter örn att nämnden tidigare tagit ställning

till det förslag rörande övervakning av konkurrensbegränsando företeelser, som

avgivits av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering och som ligger

lill grund för propositionen nr 264 till årets riksdag. I sitt remissyttrande

över detta förslag framhöll priskontrollnämnden bland annat, att då det icke

vore önskvärt att priskontrollen i sin nuvarande form bibeholles längre än

vad som med hänsyn till prisutvecklingen vore nödvändigt, delade nämnden

kommissionens uppfattning att det vore angeläget att bevakningen av de områden

inom näringslivet, på vilka konkurrensen vore begränsad, så fort priskontrollen

upphörde kunde övertagas av ett nytt samhälleligt organ med uppgift

att följa utvecklingen på dessa områden. I sammanhang med frågan örn

det föreslagna kontrollorganets befogenheter framhöll nämnden vidare, att

nämnden i princip vore av den meningen att de exekutiva befogenheterna borde

hållas isär från den utredande verksamheten och att eljest risk skulle föreligga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

för att organet skulle glida över i en allmän priskontroll, där statlig myndighet

sanktionerade prissättningen, en utveckling, som nämnden starkt underströk

icke vore önskvärd.

Den ståndpunkt nämnden sålunda intagit till frågan örn monopolkontrollnämndens

utformning finner nämnden ej skäl att frångå.

Vad slutligen beträffar det av motionärerna framställda kravet på en demokratisering

av nämndens sammansättning anser nämnden sig, med hänsyn till

den ståndpunkt nämnden enligt vad ovan utvecklats intager till frågan örn

den statliga priskontrollens bibehållande, sakna anledning att till behandling

upptaga detta spörsmål.

Priskontrollnämnden avstyrker bifall till motionen.

En reservant inom priskontrollnämnden har förklarat sig icke kunna biträda

majoritetens yttrande.

Sveriges industriförbund delar den skeptiska uppfattning rörande den statliga

priskontrollens möjligheter och lämplighet under andra ekonomiska förhållanden

än dem kriget skapat, som kommit till uttryck i planeringskommissionens

betänkande med förslag rörande övervakning av konkurrensbegränsande

företeelser. Med hänsyn till ännu föreliggande utvecklingstendenser synes en

omedelbar avveckling av priskontrollen knappast möjlig. Men arbetshypotesen

bör vara, att den skall fortbestå endast under en övergångstid. Hur lång denna

kail bli beror närmast på den takt, i vilken varutillgången inom landet kan

ökas under den närmaste framtiden, och det sätt, på vilket prisutvecklingen

samtidigt gestaltar sig. Då förbundet förutsätter, att priskontrollnämnden

kommer att upphöra inom en i varje fall ej alltför långt avlägsen framtid

och att nämnden icke ersättes med annat priskontrollerande organ, saknas

enligt förbundet anledning ingå på motionens förslag örn ändrad sammansättning

av nämnden. Förbundet hemställer, att motionen må avslås.

Sveriges grossistförbund anser, att priskontrollnämndens verksamhet såsom

allmänt övervakningsorgan över prisbildningen inom landet bör avvecklas så

snart detta lämpligen kan ske och avstyrker likaledes förslaget om bibehållande

av den statliga priskontrollen såsom ett instrument för övervakning av monopolprissättning.

Med hänsyn härtill finner förbundet icke anledning att närmare

gå in på den av motionärerna åsyftade demokratiseringen av priskontrollnämndens

sammansättning. Förbundet anser det dock vara på sin plats

att framhålla att de uppgifter, som tillagts priskontrollnämnden, varit och

äro så utomordentlingt komplicerade och svårlösta, att de icke under några förhållanden

skulle kunna bemästras annat än av personer med mycket djupgående

känndom om prisbildningens olika aspekter, affärskalkyl oell näringslivet

överhuvud taget. Att priskontrollen under kriget fungerat på det relativt

tillfredsställande sätt som skett torde böra tillskrivas dels den omständigheten

att priskontrollnämnden kunnat till sitt kansli knyta kunniga och i affärslivet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

5

väl insatta personer, dels ock att en intim medverkan vid genomförandet av

denna kontroll kunnat erhållas från näringslivets organisationers sida.

Sveriges lantbruks/örbund anser, att kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering

i fråga örn de monopolitiska tendenserna inom näringslivet gjort ett

väl avvägt bedömande. Förbundet framhåller, att de synpunkter, som under de

gångna åren framförts från priskontrollnämnden i samband med behandlingen

av lantbrukets prisfrågor, ingalunda kunna sägas lia varit för återhållsamma

mot lantbrukets företagare. För åstadkommande av en effektivisering av priskontrollen

vad lantbruket beträffar, torde en genomgripande ändring av priskontrollnämndens

sammansättning därför icke vara påkallad. Lantbruksförbundet

har emellertid intet att erinra emot utan har i stället anledning hälsa

med tillfredställelse, att priskontrollnämndens sammansättning så ändras, att

en bättre numerär balans åstadkommes inom nämnden mellan företrädarna för

jordbruksbefolkningens och de övriga yrkesgrenarnas intressen. Det måste dock

starkt ifrågasättas, huruvida det är lämpligt att företaga en omfattande ändring

på nuvarande stadium av nämndens verksamhet.

Riksförbundet landsbygdens folk, anser att den nuvarande priskontrollen

varit mycket mild mot industri och handel, särskilt under tiden fram till hösten

1942, medan den alltifrån början varit mycket hård mot jord- och skogsbruket.

Med den sammansättning priskontrollnämnden har är emellertid enligt förbundet

detta förhållande fullt förklarligt. Örn den statliga priskontrollen skall

fortbestå, måste i det organ, som skall handhava densamma, en tredjedel av

medlemmarna vara jordbrukare och minst en tredjedel av tjänstemännen vara

jordbruks- och skogsutbildade.

Kooperativa förbundets styrelse framhåller, att — ehuru styrelsen tillfullo

behjärtat och livligt uppskattar syftemålet med motionärernas framställning,

nämligen att under efterkrigstiden förhindra privatmonopolistiska sammanslutningar

att till konsumenternas och hela samhällets skada missbruka sin

makt över prisbildningen — styrelsen får bestämt avstyrka motionärernas yrkande,

att den statliga priskontrollen skall bibehållas även sedan varutillgången

åter blivit normal och då inriktas på att bryta monopolprissättning. Under

fredliga normala tider föreligger nämligen enligt styrelsen på alla områden,

där fri tävlan råder mellan olika företag och företagsformer, just i denna konkurrens

för konsumenterna det utan all jämförelse säkraste skyddet mot prisuppskörtning.

Styrelsen erinrar örn att varuförbrukarna i konsumentkooperationen

förfoga över ett synnerligen effektivt instrument för att själva stävja

oarter inom näringslivet. Det torde icke av någon kunna bestridas, att en effektivt

arbetande konsumentkooperation både på varuförmedlingens oell produktionens

område utgör den bästa priskontroll i konsumenterans intresse, som överhuvud

taget kan tänkas. Med hänsyn till att konsumentkooperationen i vårt

land trots sin ungdom nått en betydande anslutning och alltjämt befinner sig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

i rask expansion, saknas i själva verket bärande skäl till att genom någon form

av statlig administrativ priskontroll över tusentals olika varors prissättning

söka tillgodose konsumentintressena.

På de områden, där en monopolistisk prissättning råder, förefinnes otvivelaktigt

visst behov av att statsmakterna med härför tjänliga medel underlätta

tillkomsten av effektivitetsfrämjande konkurrens. Med avseende härpå framhåller

emellertid styrelsen, att ett av konsumentkooperationen länge närt önskemål

står inför sitt förverkligande genom den av kommissionen för ekonomisk

efterkrigsplanering förordade övervakningen av konkurrensbegränsning inom

näringslivet.

Landsorganisationen i Sverige ansluter sig till motionens väsentliga syfte.

En förutsättning för att den fria konkurrensen skall fungera hårdare än en av

samhället organiserad prisreglering är bl. a. en viss varuriklighet i förhållande

till köpkraften. På ett tidigare stadium av diskussionen om efterkrigsproblemen

räknade man allmänt med att denna förutsättning skulle komma att uppfyllas

tämligen kort tid efter fredsslutet. Man räknade då också med tendenser

till prisfall, eventuellt så kraftiga att man kunde befara en allmän depression.

Förstörelsen av ekonomiska värden i samband med krigets slutskede samt

utvecklingen därefter bär emellertid kommit detta perspektiv att förlora sin

sannolikhet för en ganska avsevärd period. — Oavsett krigstidens alltjämt

kvarstående inflationstryck måste man emellertid också räkna med en mera

permanent sådan tendens, härstammande från den ekonomiska politik som

kommer att drivas inom landet även för framtiden, nämligen genomförandet

av det socialpolitiska reformprogrammet samt kravet på full sysselsättning.

De penningpolitiska risker, som oförnekligen äro förenade med denna politik,

utgöra inte ett argument emot densamma. Men de kräva ett komplement i någon

form av priskontroll.

Enligt landsorganisationens mening förutsätter den fulla sysselsättningens

politik, att samhällets organ även i fortsättningen få möjlighet att effektivt

ingripa reglerande i prisbildningen.

Den nuvarande priskontrollen har i enlighet med sin kristidsmässiga karaktär

i huvudsak fått avstå från att söka genomdriva strukturrationaliseringsåtgärder,

som skulle ha kunnat förbilliga produktionen och därmed sänka priserna,

Den har även varit hänvisad till att arbeta med osmidiga medel. Det

allmänna prisstoppet är sålunda försvarligt endast som en övergående åtgärd;

i längden skapar det givetvis felaktiga prisrelationer inom näringslivet, i det att

man inom dess ram inte kunnat ta hänsyn till alla de förskjutningar uppåt

och nedåt som inträffat såväl på kostnads- som på efter frågesidan. Denna

priskontroll måste småningom ersättas med ett aktivare, rörligare och smidigare

system.

Man kan i detta sammanhang bl. a. peka på de utredningar, som nu pågå

eller igångsättas rörande olika näringsgrenars produktionsekonomiska förhål
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13. 7

landen, exempelvis i skoindustrien, möbelindustrien, o. s. v. En tänkbar fram

tidslinje är att dessa utredningar övergå till att vara permanenta organ för

samhällsinflytandet i näringslivet och för den »insyn» i företagens ekonomiska

förhållanden, örn vilken utredning likaledes pågår. Dylika organ skulle komma

att besitta en mera specialiserad och framförallt mera mångsidig och på själva

produktionskostnadsproblemen inriktad sakkunskap än en central priskontrollnämnd

kan tänkas göra. De böra då även behandla frågor rörande prissättningen

inom respektive områden av näringslivet. En sådan specialiserad prisreglering

kan på ett helt annat sätt än den allmänna priskontrollen ta hänsyn

till sambandet mellan prisbildningen och produktionens och handelns organisation.

Landsorganisationen förutsätter, att den monopolkontroll, som för närvarande

förberedes av statsmakterna, måste bygga på att samhället bl. a. har legala

möjligheter både att följa prisutvecklingen och att vid behov föreskriva de

högsta priser, som få uttagas av konsumenterna. Landsorganisationen förutsätter

också att monopolkontrollen — såväl i sina utredande som exekutiva

organ — utrustas med tillräckligt stor administrativ apparat för att kunna

effektivt fullgöra sin uppgift.

Formerna för den mera permanenta priskontroll, vars behövlighet landsorganisationen

vill understryka, må emellertid vara en tills vidare öppen fråga.

Den avveckling av hittillsvarande priskontrollapparat, vilken förutsatts i uttalanden

från regeringshåll, från planeringskommissionen och från priskontrollnämnden

själv, bör dock i varje fall icke få ske förrän samhället skapat organ,

som ge motsvarande skydd mot omotiverat hög prissättning.

Utan att taga definitiv ställning till formerna för en mera permanent och

långsiktig prisövervakning och prisreglering förordar landsorganisationen att

riksdagen vid behandlingen av hithörande frågor beaktar vad landsorganisationen

sålunda anfört.

För egen del får utskottet anföra följande.

Den statliga priskontroll, som under senaste världskris uppehållits, har varit

betingad av rådande varuknapphet och tillsammans med löne- och prisstopp

avsedd att motverka av inflation föranledda missförhållanden. Vid det periodiska

förlängandet av föreskrifterna örn prisstopp och prisreglering har också

förutsatts och givits uttryck åt den uppfattningen, att den statliga priskontrollen

skulle upphöra så snart förhållandena medfört ökad varutillförsel. Härvid

har man utgått från att den bästa garantien för lägre varupriser läge i den

fria handeln och konkurrensen olika affärsföretag emellan. Erfarenheterna lia

också visat, att statlig prisreglering kan medföra risk för konservering av fastställda

varupriser. Den statliga priskontrollen har vid innevarande riksdag

fastställts att gälla till den 1 juli 1947. Skulle även då förhållandena inom

det ekonomiska livet ej lia nått nödig stadga och medfört tillfredsställande

varutillgång, har man att räkna med ytterligare förlängning av kontrollen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

vilket framgår av motiveringen till beslutet om kontrollens varaktighet. Priskontrollen

i dess nuvarande gestaltning är sålunda en helt krisbetonad företeelse.

I motionen har den emellertid införts i ett annat och större sammanhang

och med ändrad uppgift. Huvudsyftet med motionen angives nämligen vara

att utnyttja priskontrollen för att hindra en av monopolistiska sammanslutningar

inom näringslivet påverkad prispolitik. Av flertalet över motionen avgivna

yttranden framgår emellertid, att det av motionärerna eftersträvade

målet icke synes kunna nås med de medel, som angivits av motionärerna, Frågan

om åtgärder mot konkurrensbegränsande organisationer har helt nyligen upptagits

till behandling av Kungl. Maj :t, som i prop. 264 till innevarande års

riksdag framlagt förslag till lag om övervakning av konkurrensbegränsning inom

näringslivet m. m. Över detta förslag har andra lagutskottet nyligen avgivit

utlåtande (nr 38). Utskottet får i detta sammanhang hänvisa till berörda

proposition och utlåtande. För övervakning och kontroll av monopolistiska

tendenser och till förhindrande av missbruk föreslås däri inrättandet av ett

särskilt kontrollorgan (en speciell avdelning inom kommerskollegium). Såsom

ett erforderligt komplement härtill angives en förbättrad och utvidgad offentlig

prisstatistik. Skulle dessa förslag av riksdagen bifallas, kommer inom en nära

framtid ett organ att finnas, som till sin särskilda uppgift får att övervaka

att eventuellt förekommande missförhållanden av det slag, som avses i motionen,

bliva kända och bidraga till att de undanröjas. Denna organisation förutsättes

vara i funktion och lia insamlat visst material, när priskontrollen i sinom

tid kan befinnas obehövlig för sina av krisen betingade uppgifter. Det synes

därför lämpligt att avvakta hur förhållandena komma att gestalta sig efter de

sålunda föreslagna förändringarna innan fråga väckes örn andra åtgärder i

reglerande syfte. Vid dylikt förhållande finner utskottet ej anledning ingå

på frågan örn priskontrollnämndens sammansättning.

Under åberopande av innehållet i de avgivna utlåtandena och vad utskottet

här ovan anfört anser sig utskottet sakna anledning tillstyrka bifall till motionärernas

framställning och hemställer,

att motionen 11:268 icke måtte föranleda någon andra kammarens

åtgärd.

Stockholm den 13 juni 1946.

På utskottets vägnar:

L. O. SKANTZE.

Närvarande: herrar Skantze, Jonsson i Malmgrava, fru Svedberg, herrar Persson i Svensköp,

Nilsson i Varuträsk, Jansson i Aspeboda, Jonsson i Järvsand, Thäpper och Andersson

i Eskilstuna.

Oaslon Press Boktryckeri, Stockholm 1946

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.