Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats av fem procent, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1946-12-14 · 31 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevJoU 1946:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats av fem procent, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 12 december 1946 kl. 3 em.

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande i anledning

av Kungl. Majlis proposition med förslag till

förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten,

i vad den utgår efter en skattesats av

fem procent, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 29 november 1946 dagtecknad proposition, nr 386, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn avveckling av

den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats av

fem procent; samt

2) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder för att i enlighet

med vad i propositionen anförts borttaga vissa nu utgående subventioner

med avseende å livsmedelspriserna.

Det vid propositionen fogade förfatlningsförslaget hade följande lydelse:

Förslag

till

förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten,

i vad den utgår efter en skattesats av fem procent.

Härigenom förordnas — med ändring av vad i förordningen den 13 december

1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt är i motsvarande hänseenden

stadgat — som följer.

1 §•

Allmän omsättningsskatt skall icke uttagas vid försäljning, arbetsprestation

eller uthyrning, varom avtal slules efter den 31 december 1946, eller

vid uttag av vara från rörelse eller vid import, som sker efter nämnda dag.

Beträffande vara, för vilken allmän omsättningsskatt enligt vad därom

särskilt är stadgat utgår efter högre skattesats än fem procent av den skattepliktiga

omsättningen (skärpt omsättningsskatt), så ock vid försäljning och

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 7 sami. 2 aud. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt bevillninps- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

import av personautomobiler samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till

motorcyklar skall dock även efter utgången av år 1946 allmän omsättningsskatt

uttagas enligt hittills gällande bestämmelser och med iakttagande därjämte

av vad nedan i 5, 10, 11 och 13 §§ stadgas.

2 §.

1 mom. Vid avtal örn försäljning, arbetsprestation eller uthyrning, som

slutits före utgången av år 1946 och där vederlaget enligt hittills gällande

bestämmelser utgör skattepliktig omsättning för vilken skatt utgår med fem

procent, skall, där avtalet av den skattskyldige fullgjorts före ovannämnda

tidpunkt, allmän omsättningsskatt utgå även örn vederlaget icke kommer

den skattskyldige till godo förrän efter samma tidpunkt.

2 mom. Allmän omsättningsskatt skall jämväl utgå då fråga är om sådant

i 1 mom. omförmält avtal, som fullgöres efter utgången av år 1946,

därest den skattskyldige icke visar att skatt ej inräknats i det avtalade vederlaget

eller att detta efter avtalets ingående nedsatts med ett mot skatten svarande

belopp.

3 §.

Skattskyldig äger rätt att i den skattepliktiga omsättningen för tiden

till utgången av år 1946 inräkna jämväl sådant vederlag, varför skattskyldighet

föreligger enligt 2 § men som vid årets utgång ännu icke kommit

den skattskyldige till godo. Sådant vederlag skall redovisas särskilt.

Vid beräkning av den skattepliktiga omsättningen må avdrag ske med

belopp motsvarande den del av vederlaget, som enligt företedd utredning

måste antagas icke komma den skattskyldige till godo.

4 §•

Har rörelseidkare för omsättning eller bearbetning eller för förbrukning

såsom material inom rörelsen inköpt skattepliktiga varor under sådana förhållanden,

att vederlaget vid inköpet av varorna skall ingå i den efter en

skattesats av fem procent skattepliktiga omsättningen för mottagaren av

vederlaget, må rörelseidkaren vid beräkning av sin skattepliktiga omsättning

för tiden till utgången av år 1946 göra avdrag för vederlaget ändå att

detta vid sistnämnda tidpunkt ännu icke utgivits.

5 §.

Skattskyldig, vars räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, åligger

att i fall, som avses i 9 § första stycket andra punkten förordningen

om allmän omsättningsskatt, avgiva tilläggsuppgift för tiden från nästföregående

räkenskapsårs utgång till och med den 31 december 1946. Sådan

tilläggsuppgift skall avlämnas senast den 28 februari 1947.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga

örn skattskyldig, som avses i 9 § andra stycket nyssnämnda förordning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt hevilla!ags- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 3

6 §•

Det åligger skattskyldig att senast den 28 februari 1947 avlämna särskild

uppgift angående sin efter en skaltesats av fem procent skattepliktiga omsättning,

i vad avser vederlag varför skattskyldighet föreligger enligt 2 §

men som icke kommit honom till godo före utgången av år 1946. Vad nu

sagts skall dock icke gälla i fråga om skattskyldig, som verkställt redovisning

på sätt i 3 § omförmäles.

Uppgiften skall avfattas å blankett enligt formulär, som fastställes av

Kungl. Majit.

7 §■

1 mom. För tiden den 1 januari—den 30 juni 1947 skall i 9 § förordningen

om allmän omsättningsskatt omförmäld huvuduppgift, såvitt angår

den efter en skattesats av fem procent skattepliktiga omsättningen, upprättas

för kvartal samt avlämnas, för första kvartalet senast den 20 april och för

andra kvartalet senast den 20 juli 1947. Sådan uppgiftsskyldighet åvilar dock

icke skattskyldig, som verkställt redovisning på sätt i 3 § omförmäles.

2 mom. I huvuduppgiften för andra kvartalet 1947 skall i den skattepliktiga

omsättningen inräknas jämväl vederlag, varför skattskyldighet föreligger

enligt 2 § men som den 30 juni 1947 icke kommit den skattskyldige till

godo. Sådant vederlag skall redovisas särskilt.

Vad i 3 § andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande

redovisning varom i detta mom. är fråga.

8 §•

Skattskyldig må åtnjuta anstånd på sätt i följande stycke sägs med inbetalning

av allmän omsättningsskatt för sådan skattepliktig omsättning, för

vilken särskild redovisning lämnas jämlikt 7 § 2 inom., dock att anstånd icke

må åtnjutas där den oguldna skatten understiger 100 kronor. Såsom förutsättning

för tillgodonjutande av dylikt anstånd skall gälla, att den skattskyldige

samtidigt med avlämnande av huvuduppgift för andra kvartalet

1947 gör anmälan att han önskar tillgodonjuta anstånd med skattebetalningen.

Skatt, som omfattas av anståndet, skall erläggas med en femtedel senast

den 20 i envar av månaderna oktober och december 1947 samt februari,

april och juni 1948; dock att länsstyrelsen, örn synnerliga skäl därtill äro,

må medgiva utsträckning av anståndstiden med högst ett år.

9 §•

Därest skattskyldig senast den 20 juli 1947 inbetalar allmän omsättningsskatt

för den skattepliktiga omsättning, för vilken särskild redovisning lämnats

jämlikt 7 § 2 morn., må den skattskyldige åtnjuta avdrag med fyra procent

av den skatt, som belöper på ifrågavarande omsättning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

10 §.

Taxering till allmän omsättningsskatt år 1947 skall, såvitt angår skattepliktig

omsättning för vilken skatt utgår efter en skattesats av fem procent,

avse tiden från utgången av det räkenskapsår, för vilket taxering verkställts

år 1946, till och med den 30 juni 1947.

11 §•

Taxering till allmän omsättningsskatt år 1947 skall, såvitt angår skattepliktig

omsättning för vilken skärpt omsättningsskatt utgår, avse tiden från

utgången av det räkenskapsår, för vilket taxering verkställts år 1946, till

och med den 31 december samma år.

12 §.

Skattskyldig äger hos länsstyrelsen erhålla restitution av erlagd skatt i den

mån skatten belöper på vederlag, som jämlikt 3 § eller 7 § 2 mom. vid taxeringen

inräknats i den skattepliktiga omsättningen men som enligt sedermera

företedd utredning varken influtit eller kan antagas komma att inflyta.

Ansökan varom här är fråga skall ingivas till länsstyrelsen senast den

30 juni 1949.

13 §.

Vad i 31—34 §§ förordningen om allmän omsättningsskatt är stadgat beträffande

uppgift enligt 9 § nämnda förordning skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga om uppgift, som lämnas enligt denna förordning.

14 §.

Kungl. Majit äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts följande motioner,

nämligen:

a) motionen II: 595 av herr Persson i Vinberg m. fl., vari hemställts, »att

Kungl. Maj:ts proposition nr 386 i så måtto bifalles, att femprocentig omsättningsskatt

ej skall uttagas vid försäljning av kött, fläsk, charkuterivaror

samt fisk efter den 31 december 1946, samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta de föreskrifter, som äro erforderliga

för detta besluts genomförande»;

b) motionen II: 596 av herr Persson i Vinberg m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen måtte besluta, att sockersubventionen, allmänna mjölkpristilläg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 5

get å konsumtions- och produktmjölk, lantsmörsbidraget samt å vissa orter

utgående kompensation för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk tills

vidare skola utgå»;

c) motionen II: 597 av herr Svensson i Ljungskile, vari hemställts, »att

riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 380 i vad det gäller borttagandet

av det is. k. lantsmörsbidraget»;

d) motionen II: 598 av herr Malmborg i Skövde m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i den av Kungl. Maj:! framlagda

propositionen ang. avveckling av den allmänna omsättningsskatten,

att denna skatt jämväl upphäves beträffande personautomobiler samt tyngre

motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar. Skulle riksdagen icke finna

en sådan åtgärd lämplig, föreslås i andra hand, att skatten på personbilar

endast uttages på den del av försäljningspriset, som överstiger 10 000 kronor»;

samt

e) motionen II: 599 av herrar Birke och Nilsson i Göingegården, vari hemställts,

»att, därest riksdagen godkänner omsättningsskattens avveckling per

den 1 januari 1947, riksdagen samtidigt matte besluta, att denna skatt skall

avvecklas även å personbilar och tyngre motorcyklar».

Förevarande proposition har vad beträffar det vid propositionen fogade

förslaget till förordning örn avveckling av den allmänna omsättningsskatten,

i vad den utgår efter en skattesats av fem procent, hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till jordbruksutskottet. Motionerna II: 595, II: 598

och 11:599 ha hänvisas till bevillningsutskottet, medan motionerna 11:596

och II: 597 hänvisats till jordbruksutskottet. Enligt överenskommelse mellan

bevillningsutskottet och jordbruksutskottet lia propositionen och motionerna

hänskjutits till behandling av sammansatt bevillnings- och jordbruksutskott.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, ävensom

i fråga om motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till propositionen samt motionerna.

Den allmänna omsättningsskatten infördes genom förordningen den 13

december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt, vilken förordning

trädde i kraft den 1 januari 1941. Enligt vad i förordningen stadgas skall allmän

omsättningsskatt utgå i huvudsak vid yrkesmässig försäljning av varor

från butik eller annat därmed likartat försäljningsställe samt vid yrkesmässig

försäljning av varor i restaurang-, pensionat-, kafé- och konditorirörelse.

Skattskyldighet föreligger jämväl vid uttag av varor från rörelse, vid import

av utomlands inköpta varor samt i fråga om vissa slag av tjänsteprestationer.

Vissa betydelsefulla varor äro undantagna från beskattningen, bland annat

vete, råg, korn och havre, ved och vissa andra bränslen, för förtäring avsedda

rusdrycker, tobaksvaror ävensom mjölk, grädde, smör och margarin, potatis

samt de slag av mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Majit bestämmer. Omsättningsskatten

utgår med fem procent av den skattepliktiga omsättningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt bevillninqs- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

Den allmänna omsättningsskatten, som sålunda drabbar även konsumtionen

av åtskilliga oumbärliga förnödenheter, har bl. a. av sociala skäl kompletterats

med en strängare beskattning av mera umbäidiga eller lyxbetonade varor.

Denna skärpta beskattning har anordnats dels såsom en skärpt omsättningsskatt

beträffande vissa varor, som företrädesvis försäljas i specialaffärer,

och dels beträffande vissa andra varor såsom en hos tillverkaren utgående

varuskatt.

Sålunda stadgas i förordningen den 25 maj 1941 (nr 252) angående skattesatsen

för den allmänna omsättningsskatten beträffande vissa varor, att omsättningsskatt

skall utgå med tjugu procent av den skattepliktiga omsättningen

såvitt angår varor upptagna i en vid förordningen fogad varuförteckning.

I denna förteckning upptagas bland annat mattor, vissa slag av skodon,

guld- och silverarbeten, pärlor, radiogrammofoner, kikare, vissa fotografikameror,

fickur och urboetter, grammofoner och grammofonskivor ävensom

väskor och koffertar av läder eller skinn.

Skärpt omsättningsskatt har tidigare utgått även för beredda, lösa pälsverk

och arbeten av pälsverk samt persedlar med pälsverk till övertyg eller foder.

Denna form av skärpt beskattning å pälsvaror frångicks emellertid av kontrolltekniska

skäl och ersattes med en särskild pälsvaruskatt. Detta skedde

genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) örn skatt å vissa pälsvaror,

genom vilken förordning en särskild styckeskatt infördes på inom riket yrkesmässigt

beredda lösa pälsskinn, kompletterad med en värdeskatt å femton

procent för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Storleken av beredningsskatten

— som varierar mellan 10 öre och 300 kronor per skinn — framgår

av en vid förordningen fogad förteckning.

Den i det föregående omförmälda varuskatten å vissa varor regleras genom

förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt. Enligt denna förordning

utgöres varuskatt för bland annat choklad och konfityrer samt putsmedel,

tandpasta, puder, smink och parfymer. Varuskatten uttages med viss procent

—- lägst 20 och högst 75 — av varans beskattningsvärde.

I proposition den 5 april 1946 (nr 222) med anhållan om riksdagens yttrande

angående avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten förordades,

att denna skatt avvecklades från och med den 1 januari 1948. I enlighet härmed

borde förslag om upphävande av förordningen om allmän omsättningsskatt

föreläggas 1947 års riksdag, sedan de med upphävandet sammanhängande

detaljfrågorna underkastats ytterligare beredning. Vid denna fortsatta

beredning borde bland annat beaktas spörsmålen om man borde bibehålla

en särskild beskattning av varor, som nu vore underkastade skärpt omsättningsskatt,

och vilka former en dylik beskattning i sådant fall skulle erhålla.

I sitt utlåtande (nr 2) över propositionen anförde första särskilda utskottet

vid 1946 års riksdag (vårsessionen), att — med hänsyn till önskvärdheten

att omsättningsskatten slopades snarast möjligt — utskottet ville, trots de

betänkligheter ur statsfinansiell synpunkt som vore förbundna därmed, förorda

att tidpunkten för omsättningsskattens avveckling fastställdes till den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnincjs- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

7

1 juli 1947. Utskottet ville därjämte framhålla att, därest förhållandena skulle

utveckla sig på sådant sätt att det kunde befinnas angeläget att omsättningsskatten

slopades redan före den 1 juli 1947, frågan därom borde upptagas

till omprövning. Utskottet hemställde, att riksdagen måtte till Kungl. Maj:t

hemställa om förslag angående den allmänna omsättningsskattens avveckling

från och med den 1 juli 1947, vilket förslag jämväl borde avhandla frågan

huruvida särskild beskattning av varor, som nu vore underkastade skärpt

omsättningsskatt, skulle bibehållas. Denna hemställan bifölls av riksdagen

(skrivelse nr 431).

Vid anmälan i statsrådet den 20 september 1946 av frågan om avvecklingen

av den allmänna omsättningsskatten anförde t. f. chefen för finansdepartementet,

statsrådet Ericsson, bland annat att en utredning borde verkställas

rörande sådana frågor av teknisk natur, som sammanhängde med

avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten. Utredningsarbetet borde i

denna del planläggas med utgångspunkt från att det kunde visa sig lämpligt

att avveckla nämnda skatt redan från och med den 1 januari 1947. I

samband med nämnda utredning borde även undersökas i vilken omfattning

det kunde anses motiverat att, sedan den allmänna omsättningsskatten avvecklats,

bibehålla den såsom ett komplement till nämnda skatt införda

strängare beskattningen av vissa konsumtionsvaror av mera umbärlig eller

lyxbetonad art. Denna utredning borde sålunda avse såväl de varugrupper,

vilka nu vore underkastade skärpt omsättningsskatt, som de varugrupper vilka

vore föremål för varuskatt respektive pälsvaruskatt. Den avgörande synpunkten

borde härvid vara, att beskattningen borde bibehållas huvudsakligen

endast beträffande varor, vilka vore av mera väsentlig betydelse i fiskaliskt

hänseende och vilkas karaktär av umbärliga varor vore mera allmänt erkänd.

Därest under utredningens gång skulle befinnas att jämväl andra varor

än de, som för närvarande vore föremål för skärpt omsättningsskatt eller

varuskatt, borde indragas under beskattningen, borde förslag utarbetas jämväl

härom. Utredningen, som lämpligen borde uppdragas åt särskilda sakkunniga

inom finansdepartementet, borde såvitt anginge frågan örn avveckling

av den allmänna omsättningsskatten bedrivas så skyndsamt att förslag i ämnet

eventuellt kunde framläggas redan vid höstriksdagen innevarande år. I

övrigt borde utredningsarbetet bedrivas så att de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda, kunde framläggas för 1947 års riksdag. I enlighet härmed

hemställdes bland annat, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga chefen för finansdepartementet

att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att inom

departementet verkställa utredning av frågan om avvecklingen av den allmänna

omsättningsskatten m. m.

Sedan Kungl. Majit samma dag lämnat chefen för finansdepartementet

det begärda bemyndigandet, tillkallade departementschefen ledamoten av

riksdagens första kammare, lektorn II. L. E. Sjödahl, direktören O. R. Sundén,

ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren N. W. Sundström,

t. f. byråchefen i kontrollstyrelsen E. Elson Thulin samt centralkon
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt b ev ill ni rius- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

sulenten A. O. Åkesson att inom departementet verkställa utredning av frågan

om avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten, m. m. Samtidigt

uppdrogs åt Sjödahl att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, som antagit benämningen varubeskattningskommittén, ha

med skrivelse den 9 november 1946 såsom ett första led i utredningsarbetet

överlämnat betänkande med förslag till avveckling av den allmänna femprocentiga

omsättningsskatten.

I sitt betänkande har kommittén framhållit, att med hänsyn lill vad i direktiven

anförts kommittén funnit sig böra framlägga alternativa förslag

till avveckling av den allmänna omsättningsskatten. Det ena alternativet —

alternativ I — innebure avskaffande av den femprocentiga omsättningsskatten

från och med den 1 januari 1947 och ett bibehållande tillsvidare av

den tjugoprocentiga skatten. Sistnämnda skatt komme att inom kommittén

bliva föremål för fortsatt behandling i enlighet med vad i direktiven angivits.

Enligt det andra alternativet — alternativ II — skulle omsättningsskatten

i dess helhet upphävas från och med den 1 juli 1947.

Vid betänkandet funnos fogade två i enlighet med dessa alternativ upprättade

författningsförslag.

över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar. Beträffande innehållet i dessa yttranden hänvisas

till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet (s. 10—17, s. 29

—33 och s. 36—41).

I detta sammanhang torde vidare få nämnas, att statens priskontrollnämnd

i en den 5 november 1946 till finansdepartementet ingiven skrivelse upptagit

till övervägande frågan örn avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten.

Vid skrivelsen fanns fogad bl. a. en av professorn E. Lundberg och sektionschefen

i priskontrollnämnden O. Karleby den 4 november 1946 avgiven

promemoria rörande verkningarna av omsättningsskattens avveckling, vilken

promemoria såsom Bihang I fogats vid förevarande proposition. Vidare

hade vid priskontrollnämndens skrivelse fogats dels en inom nämndens sekretariat

upprättad promemoria angående principerna i samband med omsättningsskattens

borttagande och dels en av sektionen för prisövervakning avgiven

promemoria rörande kontrollen av att omsättningsskattens borttagande

medför motsvarande prissänkningar.

Efter det Kungl. Majit i skrivelse till statens livsmedelskommission den 8

november 1946 uppdragit åt kommissionen att, i samråd med statens sockernämnd

och statens priskontrollnämnd, verkställa utredning rörande i vilken

utsträckning kostnaderna för jordbruksregleringarna i samband med en avveckling

av den allmänna omsättningsskatten från och med den 1 januari

1947 lämpligen borde slå igenom i konsumentpriserna och i vad mån dessa

priser skulle påverkas härav, har priskontrollnämnden avgivit yttrande i berörda

ärende den 23 november 1946. Livsmedelskommissionen har därefter

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

9

samma dag avlåtit en skrivelse i ämnet, vilken skrivelse såsom Bihang II

fogats vid propositionen.

Därefter har frågan om avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten

och den lämpliga tidpunkten härför varit föremål för ytterligare överväganden

inom departementet.

Rörande motiveringen i övrigt för de i propositionen framlagda förslagen

tillåter sig utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen:

Frågan örn tidpunkten för avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten,

s. 10—22.

Vissa frågor rörande avvecklingen av den femprocentiga allmänna omsättningsskatten,

s. 22—36.

Specialmotivering, s. 36—41.

Av motiveringen för de i ämnet väckta motionerna må här återgivas följande.

I motionen 11:595 har yrkats, att den femprocentiga omsättningsskatten

endast måtte avvecklas beträffande försäljning av kött, fläsk, charkuterivaror

och fisk. Till stöd härför har framhållits bland annat, att rent principiellt

intet torde vara att erinra mot en avveckling av den femprocentiga omsättningsskatten.

Delade meningar hade däremot tidigare gjort sig gällande

om den lämpliga tidpunkten härför. De skäl, som i detta sammanhang kunde

andragas, vore dels indexpolitiska, dels av penningpolitisk natur.

Vad först anginge avvecklingens betydelse för indextalets utveckling syntes

denna i hög grad ha överskattats. Endast inom branscher, där priskontroll

och ransonering — såsom i fråga om kött, fläsk och charkuterivaror —

vore rådande, kunde ett praktiskt taget hundraprocentigt prisgenomslag förväntas.

Inom vissa branscher skedde prissättningen genom mycket vittomfattande

riksprislistor, som icke kunde omräknas och distribueras före den 1

januari 1947. Förhoppningarna om indexets sänkning med fyra enheter torde

därför icke komma att infrias. Genom de ifrågasatta indragningarna av vissa

prissubventioner komme priserna på socker, smör och mjölk att stiga ganska

väsentligt. Man kunde förvänta att priserna på ost och margarin skulle följa

efter i uppåtgående riktning. Dessa prisstegringar kunde beräknas höja index

med cirka två enheter. Omsättningsskattens avveckling som dammbyggnad

mot indextalets stegring måste därför te sig som en mycket bräcklig anordning.

Avvecklingens betydelse för de nu pågående avtalsförhandlingarna

borde heller icke överbetonas. Det finge anses uteslutet, att arbetarsidan skulle

vara beredd alt pruta av på sina krav i någon nämnvärd omfattning i förhoppning

att få kompensation i form av sänkta levnadskostnader genom

omsättningsskattens avveckling.

Ett vida säkrare och mera överskådligt resultat skulle vinnas, om man

avskreve omsättningsskatten på kött, fläsk, charkuterivaror samt fisk. Med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt bevillninqs- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

visshet kunde antagas, att en sådan anordning skulle sänka index nied styvt

en enhet. I så fall förelåge givetvis intet skäl att avveckla de generella subventionerna,

varigenom index hindrades att stiga med cirka två enheter. Ett

beslut efter denna senare linje gåve ett ur levnadskostnadssynpunkt gynnsammare

och säkrare resultat.

I fråga om problemets penningpolitiska sida förefölle det egendomligt, att

man å ena sidan betraktade det som en allvarlig fara att viss ökad köpkraft

spredes i form av löneförbättringar för kollektivanställda, medan å andra

sidan 360 miljoner, utgörande ny köpkraft, via omsättningsskattens avskrivning

kunde pumpas in i handelsomsättningen utan alt det ansåges ha några

mera allvarliga följder. Om en del av omsättningsskattens totalbelopp fortfarande

finge inflyta i statskassan och där bilda ett om ock blygsamt budgetöverskott,

torde detta ha penningpolitiskt fördelaktiga följder.

Enligt motionärernas uppfattning torde det icke vara erforderligt, att riksdagen

nu gjorde något uttalande om när tiden för den definitiva avskrivningen

av omsättningsskatten kunde anses vara inne. Riksdagen hade redan

fastställt denna tidpunkt till den 1 juli 1947.

I motionen II: 596 har med hänvisning till vad som anförts i motionen

II: 595 hemställts, att riksdagen måtte besluta, att sockersubventionen, allmänna

mjölkpristillägget å konsumtions- och produktmjölk, lantsmörsbidraget

samt å vissa orter utgående kompensation för utebliven prishöjning å

konsumtionsmjölk skulle utgå även efter den 31 december 1946.

I motionen II: 597 har anförts i huvudsak följande. Bland de anslag som

enligt propositionen skulle tagas bort återfunnes även bidraget till lantsmörsproducenter,

trots att statens livsmedelskommission i övrigt ansett att

de socialt betonade bidragen borde behandlas i ett senare sammanhang.

Detta bidrag intoge en sådan mellanställning att dess fortvara eller borttagande

icke framstode såsom en självklar följd av förslaget i övrigt. Lantsmörsproducenterna

hade hela tiden varit i betydande grad underkompenserade

i förhållande till de mjölkproducenter, som kunde lämna mjölk till

mejeri. Detta hade berott på att ett högre lantsmörsbidrag ansetts medföra

fara för missbruk genom att det subventionerade billigare smöret inköptes

av producenterna och såldes på nytt med åtnjutande av lantsmörsbidrag.

Faran härför hade dock varit mycket ringa i en situation då smöret vore

ransonerat. Nu förelåge möjlighet att rent sakligt ompröva lantsmörsproducenternas

ställning. Därvid borde beaktas att även örn dessa finge dels utnyttja

det högre smörpriset och dels behålla bidraget, så komma deras m jölk - pris ändå att ligga minst 2 öre i södra och mellersta Sverige samt minst

4 öre i nordligaste Sverige under mejerileverantörernas mjölkpris. Det funnes

enligt motionärens mening ingen anledning att nu avveckla lantsmörsbidraget

detta så mycket mera som de sociala bidragen till det mindre jordbruket

komme att omprövas redan vid nästa års riksdag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

11

I motionen II: 598 har framhållits, att enligt propositionen allmän omsättningsskatt

skulle utgå efter den 1 januari 1947 icke endast såvitt anginge

varor, för vilka skärpt omsättningsskatt skulle uttagas, utan även vid

försäljning eller import av personautomobiler samt tyngre motorcyklar och

sidvagnar till motorcyklar. Detta hade motiverats med att varubeskattningskommittén

under hand anmält sig lia för avsikt att undersöka möjligheten

och lämpligheten av att beträffande dessa fordon omföra omsättningsskatten

till varuskatt. I direktiven för varubeskattningskommittén hade anförts bland

annat, att beskattningen borde bibehållas huvudsakligen endast beträffande

varor, vilka vöre av väsentlig betydelse i fiskaliskt hänseende och vilkas

karaktär av umbärliga varor vore mera allmänt erkänd. Det kunde dock

enligt motionärernas mening näppeligen anses riktigt att betrakta personbilar

och motorcyklar såsom varor, vilkas umbärliga karaktär vore mera

allmänt erkänd. Det vida övervägande antalet av dessa fordon användes i

nyttotrafik av största betydelse för arbetslivet. För en råd yrkesgrupper

hade personbilen och motorcykeln alltmer kommit att framstå som ett oundgängligt

hjälpmedel icke blott för personbefordran utan även för andra träns

portändamål. Det kunde därför icke anses motiverat att omföra den nuvarande

omsättningsskatten till en allmän varuskatt på personbilar och motorcyklar,

varför det icke heller borde föreligga något hinder mot att avveckla

omsättningsskatten för dessa fordon redan den 1 januari 1947.

Det kunde emellertid icke bestridas, att ett, låt vara rätt begränsat, antal

personbilar kunde anses vara i viss mån lyxbetonade. Om detta förhållande

tillmättes sådan betydelse, att omsättningsskatten därför, i avvaktan

på den vidare utredningen, ansåges böra utgå även efter den 1 januari 1947,

syntes det rimligt att skatten endast uttoges på en del av försäljningspriset.

Det vore givetvis vanskligt att fastställa, var gränsen för det skattefria beloppet

borde dragas utan att biltrafikens legitima intressen träddes för nära.

Om skatten emellertid endast utginge på den del av priset, som överstege

10 000 kronor, begränsade man i varje fall därmed de olägenheter, som eljest

skulle uppstå örn Kungl. Maj:ts förslag oförändrat antoges av riksdagen.

I motionen II: 599 har erinrats örn de betänkligheter mot omsättningsskattens

borttagande, som framförts från nationalekonomiskt håll. Därest

omsättningsskatten nu likväl skulle avvecklas per den 1 januari 1947, måste

enligt motionärerna med bestämdhet hävdas, att detta skulle ske beträffande

alla varor, som nu vore föremål för omsättningsskatt. Det i propositionen

framlagda förslaget att bibehålla omsättningsskatten för personbilar och

tyngre motorcyklar måste framstå såsom utslag av en uppfattning, att dessa

fordon borde betraktas såsom något slags lyxvaror, vilka vore umbärliga

och vilkas innehav på något sätt vore diskriminerande för ägaren. Motorismen

vore värd allt stöd från statsmakternas sida, åtminstone i så måtto att

densamma icke underkastades en ytterligare särbeskattning av nu ifrågavarande

art. Ett dylikt fordon vore ingen lyxvara annat än möjligen i få och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

i det stora hela fullkomligt betydelselösa undantag utan i stället ett produktionskapital,

ett led i produktionen.

I tre till utskottet inkomna skrifter ha likaledes uttalats önskemål örn slopande

av den femprocentiga omsättningsskatten även såvitt angår automobiler

och tyngre motorcyklar samt sidvagnar till motorcyklar. Härom lia yrkanden

framförts, dels beträffande droskbilar av svenska droskbilägareförbundet

och dels beträffande personbilar och motorcyklar samt sidvagnar avföljande

organisationer, nämligen Kungliga automobil klubben, motorförarnas

helnykterhetsförbund, Sveriges automobilimportörförbund, bilverkstädernas

riksförbund, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges köpmannaförbund,

föreningen Sveriges aktiva handelsresande, motormännens riksförbund,

Sveriges automobilindustriförening, Sveriges automobilhandlareförbund, Sveriges

läkares automobilklubb, Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverksoch

småindustriorganisation, fullmäktige för svenska handelsresandeföreningar

och Sveriges bilskolors riksförbund. I anslutning till sistnämnda yrkande

ha Sveriges automobilindustriförening, Sveriges automobilhandlareförbund.

Sveriges automobilimportörförbund och bilverkstädernas riksförbund anfört

vissa kompletterande synpunkter.

Av svenska droskbilägareförbundet har framhållits bland annat, att sammanlagda

antalet droskbilar i landet per den 15 oktober 1946 utgjort 9,999, att

dessa bilar vanligen ägdes av småföretag eller enskilda yrkesutövare, och att

man därför kunde fråga sig varför just denna yrkesgrupp utvalts till påläggande

av en extraskatt på sina arbetsredskap — automobilerna.

I den av Kungliga automobil klubben m. fl. organisationer ingivna skriften

har i huvudsak anförts följande. Av de lill varubeskattningskommittén

lämnade direktiven framginge, att en allmän omprövning av varubeskattningen

skulle äga rum. Att i avvaktan på resultatet härav föreslå bibehållande av

omsättningsskatten å en enda varugrupp kunde i viss mån leda till, att kommittén

i sitt fortsatta arbete kände sig bunden. Det som irrationellt betecknade

förhållande, vilket man ville undvika beträffande personbilar, kunde

komma att föreligga jämväl beträffande andra varuslag, som framdeles belädes

med varuskatt. För en särbehandling av personbilarna kunde en hänvisning

till de långa leveranstiderna icke anses vara en tillräcklig motivering.

Långa leveranstider kunde förekomma även i andra branscher.

Personbilen eller motorcykeln vore icke i det nulida samhället förbehållen

och överkomlig endast för de mera besuttna utan användes av de breda

folklagren såsom oumbärligt transportmedel. Dessa fordon begagnades t. ex.

i yrkesmässig trafik, inom industrier, handel, hantverk samt jord- och skogsbruk,

av statens olika organ, av läkare, veterinärer, handelsresande, hantverkare,

inspektörer, konsulenter och många andra yrkesutövare i deras dagliga

verksamhet. Vidare vunne, tack vare dessa fordon, tjänstemän och arbetare,

vilkas arbetsplats vore belägen långt från hemmet, en utökning av fritiden,

vilket ökat i betydelse med förortsbebyggelsen och egnahemsrörelsen. Under

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 13

de gångna krigsåren hade materialtransporter och varudistribution i stor utsträckning

överförts till personbilar. Goda erfarenheter härav hade vunnits.

Priset å personbilar hade stigit avsevärt i jämförelse med förkrigspriserna.

Slopandet av omsättningsskatten skulle lia tillgodosett berättigade krav på åtminstone

någon reduktion av bilkostnaderna. Det vore uppenbart att den

ifrågasatta varuskatten i första hand skulle drabba yrkesmän av olika kategorier

och i väsentlig grad även den stora allmänheten, för vilken nyttobilismen

arbetade.

Sveriges aulomobilindustriförening m. fl. sammanslutningar lia uttalat, att

ett bibehållande av omsättningsskatten på personbilar och tyngre motorcyklar

saknade någon egentlig betydelse ur statsfinansiell synpunkt på grund av

produktions- och importsvårigheter ävensom det förhållandet, att ytterst få

begagnade bilar försåldes av den legitima bilhandeln. Bibehållandet av omsättningsskatten

skulle stimulera till försäljning av bilar utanför den legitima

bilhandeln, varvid någon omsättningsskatt icke uttoges. Vidare skulle en varuskatt

endast drabba nya fordon. Priserna å begagnade fordon sammanhängde

intimt med priserna på de nya. Om varuskatt lades å nya fordon, skulle prisnivån

å de begagnade pressas uppåt. Härigenom kunde förmodligen handeln

med begagnade motorfordon spåra in på osunda banor. Till förhindrande

härav erbjöde en komplettering av varuskatten på nya bilar med en skatt

även å begagnade icke någon framkomlig väg.

Utskottets yttrande.

Såsom framgår av den redogörelse angående omsättningsskattefrågans tidigare

behandling, som intagits i nu föreliggande proposition den 29 november

1946, nr 386, rörande avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten, har

frågan örn en sådan avveckling redan tidigare av Kungl. Maj:t underställts

riksdagens prövning. Utskottet vill i detta hänseende erinra om att Kungl.

Majit i proposition den 5 april 1946, nr 222, i samband med framläggande av

en mera allmän statlig finansieringsplan för de närmaste åren förordat en

avveckling av ifrågavarande skatt. Enligt vad föredragande departementschefen

då uttalade syntes avvecklingen böra ske från och med den 1 januari

1948, och förslag örn upphävande av gällande författningar rörande omsättningsskatten

borde föreläggas 1947 års riksdag sedan de med upphävandet

sammanhängande detaljfrågorna underkastats ytterligare beredning.

1 fråga örn behandlingen av sistnämnda proposition vid riksdagens vårsession

må här omnämnas, att första särskilda utskottet i sitt utlåtande (nr 2)

förklarade, alt utskottet anslöte sig till förslaget örn den allmänna omsättningsskattens

avveckling. Beträffande tidpunkten för denna avveckling ville

första särskilda utskottet — med hänsyn till önskvärdheten alt omsättningsskatten

slopades snarast möjligt — trots de betänkligheter ur statsfinansiell

synpunkt som vore förbundna härmed förorda, att tidpunkten för avveckling
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatt beviUninqs- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

en fastställdes till den 1 juli 1947. Enligt vad första särskilda utskottet vidare

uttalade hade utskottet vid sitt ståndpunktstagande tillmätt betydelsen av den

prissänkning, som ernåddes genom skattens borttagande, stor vikt. Enligt

första särskilda utskottets mening innebure sålunda i dåvarande labila prissituation

en prissänkning så stora fördelar, att det syntes motiverat att taga

de statsfinansiella konsekvenserna av ett slopande av omsättningsskatten vid

en något tidigare tidpunkt; därvid förutsattes att reduktion av de generella

subventionerna å livsmedel skulle äga rum i samband med skattens avveckling

och att sålunda —- i förhållande till de i propositionen nr 222 gjorda beräkningarna

— en viss minskning av statsutgifterna för budgetåret 1947/48

skulle kunna ske. Slutligen ville första särskilda utskottet framhålla att, därest

förhållandena skulle utveckla sig på sådant sätt att det kunde befinnas

angeläget att omsättningsskatten slopades redan före den 1 juli 1947, frågan

därom borde upptagas till omprövning. I enlighet härmed hemställde första

särskilda utskottet, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag

angående den allmänna omsättningsskattens avveckling från och med

den 1 juli 1947, vilket förslag jämväl borde avhandla frågan huruvida särskild

beskattning av varor, som vore underkastade skärpt omsättningsskatt,

skulle bibehållas.

Mot första särskilda utskottets utlåtande anfördes ett flertal reservationer. I

fråga örn innehållet i dessa reservationer torde böra framhållas, att icke i någon

reservation ifrågasattes att omsättningsskatten skulle bestå för framtiden.

Såvitt angår tidpunkten för omsättningsskattens avveckling yrkades i en av

reservationerna, att skatten skulle avskaffas vid den tidpunkt, som på grund

av föreliggande omständigheter vöre lämplig, dock senast vid utgången av

år 1947; och i en annan reservation tillstyrktes, att omsättningsskatten skulle

avvecklas redan från och med den 1 januari 1947.

Första särskilda utskottets utlåtande bifölls av riksdagen.

I nu förevarande proposition nr 386 har föredragande departementschefen

tillstyrkt, att den allmänna omsättningsskatten avvecklades från och med den

1 januari 1947. Beträffande motiveringen för sistnämnda förslag — som sålunda

i förhållande lill vad riksdagen förordade i anslutning till omsättningsskattefrågans

behandling vid vårsessionen innebär en förskjutning bakåt i

tiden med ett halvår av tidpunkten för skattens avveckling -— har departementschefen

ur olika synpunkter bedömt möjligheterna att under nu rådande

förhållanden vidtaga den skattesänkning, som ett borttagande av den allmänna

omsättningsskatten innebär. Enligt vad departementschefen uttalade

ansåg han sig icke beredd att förorda att linjen med skattesänkningar uppgåves

och frågan örn beskattningens höjd toges upp till nytt övervägande, vid

vilket på ett helt annat sätt än hittills skett hänsyn skulle tagas till beskattningens

möjligheter att absorbera delar av den alltför stora köpkraften. Vidare

har departementschefen framhållit, att skatter alltid verkade mer eller

mindre schematiskt och icke kunde avvägas med hänsyn till en mångfald individuella

förhållanden, och att — när kraven på en minskning av enskildas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 15

utgifter överskrede en viss gräns — det därför hade synts bättre att välja den

väg som en upplåning anvisade och som bättre anpassade sig efter inkomsttagarnas

växlande personliga omständigheter. Då departementschefen icke

ansåg sig kunna förorda att den till snara skattesänkningar ledande linjen

övergåves, återstode endast frågan om tidpunkten för avvecklingen av omsättningsskatten;

och i detta hänseende förordade departementschefen, såsom

förut berörts, att avvecklingen genomfördes redan från och med den 1 januari

1947.

I anledning av det i propositionen nr 386 framlagda förslaget om avveckling

av omsättningsskatten vid nyss angivna tidpunkt har i motionen

II: 595 väckts förslag om skattens avveckling i annan ordning. Sålunda har

i berörda motion hemställts, att riksdagen måtte bifalla propositionen endast

i så måtto, att femprocentig omsättningsskatt ej skall uttagas vid försäljning

av kött, fläsk, charkuterivaror samt fisk efter den 31 december 1946.

Såsom motivering härför har anförts bland annat, att ett bifall till motionen

skulle giva ett ur levnadskostnadssynpunkt gynnsammare och säkrare resultat

framför ett genomförande av propositionens linje. Ett helt avskrivande

av omsättningsskatten redan den 1 januari 1947 skulle medföra, att

ett belopp om 360 miljoner kronor kunde under år 1947 såsom ny köpkraft

pumpas in i handelsomsättningen. Ur penningpolitisk synpunkt skulle det

enligt motionärernas mening vara fördelaktigt, örn man fortfarande läte en

del av omsättningsskattens totalbelopp inflyta i statskassan och där bilda

ett om ock blygsamt budgetöverskott.

Vad angår det sammansatta utskottets egen inställning till principfrågan om

avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten vill utskottet till en början

erinra örn de uttalanden, som gjordes av första särskilda utskottet vid 1940 års

urtima riksdag i samband med omsättningsskattens införande och som vid

senare riksdagar understrukits av bevillningsutskottet vid olika tillfällen. Samtidigt

som första särskilda utskottet på grund av det dåvarande hårt ansträngda

statsfinansiella läget ansåg sig böra i princip tillstyrka, att en allmän

omsättningsskatt infördes i vårt land, anförde utskottet, att då vägande

invändningar kunde riktas mot en sådan skatt, utskottet otvivelaktigt

skulle ur såväl principiell som skatteteknisk synpunkt under normala

förhållanden icke kunnat tillråda, att denna beskattningsform införlivades i

vårt gällande skattesystem. Vad första särskilda utskottet sålunda starkt

betonade vid omsättningsskattens införande — nämligen att denna skatt

rätteligen icke hörde hemma i vårt skattesystem —- har alltjämt sin fulla

giltighet. Det har synts sammansatta utskottet angeläget alt vid detta tillfälle,

då riksdagen har att definitivt taga ställning lill frågan örn den närmare

tidpunkten för omsättningsskattens avskaffande, konstatera, att riksdagen

under hela tiden för omsättningsskattens bestånd haft den principiella

grundinställningen, att skatten måste avvecklas så snart möjligheter därtill

förelåge.

Såsom förut omnämnts hade första särskilda utskottet vid innevarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

års riksdag vid prövning av frågan om tidpunkten för avvecklingen av omsättningsskatten

stannat för att tillstyrka en avveckling från och med den 1

juli 1947. Vid sitt ståndpunktstagande härvidlag torde nämnda utskott ha

tillmätt frågan om de statsfinansiella konsekvenserna av skattens slopande

en icke ringa betydelse. Därest avvecklingen ansetts kunna genomföras redan

tidigare utan risk för en underbalansering av budgeten för innevarande

budgetår, skulle sagda utskott troligen förordat en avveckling från en ännu

tidigare tidpunkt. Enligt vad föredragande departementschefen nu upplyser

i föreliggande proposition skulle en avveckling av omsättningsskatten

redan vid kommande årsskifte icke behöva leda till underskott i 1946/47 års

budget. De betänkligheter, som första särskilda utskottet vid årets riksdag

hyste mot en förskjutning bakåt i tiden av dagen för skattens upphörande

med hänsyn till konsekvenserna ur statsfinansiell synpunkt, göra sig därför

numera icke gällande med samma styrka som tidigare. I detta hänseende

föreligger alltså ett sådant ändrat läge, som motiverar att riksdagen bör

överväga att förorda en tidigare avveckling än från och med den 1 juli 1947.

I den i propositionen nr 386 redovisade utredningen från statens priskontrollnämnd

har vid diskussionen rörande det allmänna ekonomiska läget

den frågan skjutits i förgrunden, huruvida en avveckling av omsättningsskatten

redan före den 1 juli 1947 skulle kunna medverka till att levnadskostnadsindex

icke överskred det kritiska talet 248 i 1914 års serie. För egen

del ansåg priskontrollnämndens majoritet, att en utveckling som medförde

att levnadskostnadsindex passerade detta tal örn möjligt borde förhindras;

och i sådant syfte kunde ifrågakomma att avveckla omsättningsskatten redan

vid årsskiftet 1946/47. I propositionen har föredragande departementschefen

uttalat, att frågan örn förhållandet mellan å ena sidan tidpunkten för

omsättningsskattens avveckling och å andra sidan levnadskostnadsindex’ nuvarande

höjd icke kunde tillmätas avgörande betydelse vid ett ståndpunktstagande

i detta ärende. I anslutning därtill anser utskottet sig böra framhålla,

att nyssnämnda fråga numera — sedan de båda huvudorganisationerna

på arbetsmarknaden överenskommit att under alla förhållanden höja indextillägget

enligt ramavtalet från 20,7 till 25,7 procent — förlorat avsevärt

i betydelse. För övrigt är utskottet, i likhet med departementschefen, av

den uppfattningen att frågan om levnadskostnadsindex icke bör tillmätas avgörande

betydelse vid bedömande av spörsmålet om omsättningsskattens snara

avveckling eller dess fortbestånd.

Enligt utskottets mening föreligger i stället anledning att i förevarande

sammanhang ägna särskild uppmärksamhet åt en annan fråga, nämligen

den nuvarande spänningen mellan köpkraften och varutillgången och i vad

män denna spänning skulle skärpas till följd av omsättningsskattens borttagande.

I den vid propositionen fogade promemorian av två reservanter inom

priskontrollnämnden har framhållits, att då skattens borttagande skulle resultera

i en ökning av köpkraftstrycket från konsumenternas sida, en dylik åtgärd

vore direkt olämplig. Föredragande departementschefen har väl ansett

sig kunna vitsorda, alt en köpkraftsökning under nu rådande förhållanden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 1 i

icke kunde undgå att utöva en pressning uppåt på prisnivån, men har tillika

konstaterat, att man kunde hysa delade meningar beträffande styrkan av

denna pressning uppåt. Jämväl i motionen II: 595 har risken för en inflatorisk

utveckling starkt understrukits.

Sedan riksdagen vid vårsessionen tog ståndpunkt till frågan om omsättningsskattens

avveckling har, såvitt utskottet kunnat finna, det ekonomiska

läget i viss mån undergått en försämring. Att en ökad skillnad — räknat från

så sent som i våras — mellan köpkraft och varutillgång med därav föranledda

inflationsrisker uppkommit är obestridligt. Hur utvecklingen i detta hänseende

kommer att gestalta sig under den närmaste framtiden kan utskottet

givetvis icke bedöma. Då emellertid enligt vad som framgår av föreliggande

proposition vissa undersökningar för närvarande pågå rörande det aktuella

ekonomiska läget, saknar utskottet anledning att nu framföra några särskilda

önskemål om en effektivisering av stabiliseringspolitiken. För utskottet framstår

det dock såsom angeläget att betona, att i nuvarande läge inflationens

bekämpande måste framstå såsom en av de allra viktigaste uppgifterna för

landets politiska ledning.

Ehuru utskottet sålunda anser frågan örn inflationsrisken och lämpliga

motåtgärder härutinnan vara av väsentlig betydelse, kan utskottet å andra

sidan icke helt biträda den uppfattningen, att borttagandet av omsättningsskatten

skulle i och för sig få betydelsefulla allmänna ekonomiska konsekvenser.

Visserligen kommer en sådan åtgärd att resultera i att ett nominellt sett

mycket betydande belopp frigöres i konsumenternas händer men därmed

torde icke vara givet att motsvarande belopp tages i anspråk för konsumtionsändamål.

Dessutom må framhållas att icke hela det belopp, som för närvarande

uttages i omsättningsskatt, torde komma att bilda ett tillskott till köpkraften.

En del av sagda belopp torde nämligen — därest vissa subventioner

med avseende å livsmedelspriserna samtidigt upphöra att utgå —■ komma att

tågås i anspråk vid inköpen av tidigare subventionerade livsmedel. Jämväl

en annan synpunkt förtjänar ett visst beaktande i detta sammanhang. Enligt

av riksdagen tidigare fattat beslut skall omsättningsskatten, såsom förut

berörts, avvecklas från och med den 1 juli 1947. Därest denna skatt i stället,

på sätt i föreliggande proposition förordas, avvecklas ett halvår tidigare betyder

detta ett frigörande för konsumtionsändamål av ett engångsbelopp om

150 å 200 miljoner kronor. Ett frigörande av ett engångsbelopp av denna

storleksordning torde, sett på längre sikt, icke kunna utöva inflationstryck

av någon nämnvärd omfattning.

För den händelse däremot frågan om avvecklingen av omsättningsskatten

skulle ställas helt på framtiden, skulle tillika andra väsentliga spörsmål träda

i förgrunden. Såväl vid avvecklingsfrågans behandling vid riksdagens vårsession

som i propositionen nr 386 har varit normgivande det skatteprogrammet,

att inom en nära framtid skulle såväl omsättningsskatten avvecklas

som de direkta skatterna för det övervägande antalet skattskyldiga sänkas.

Att sänka sistnämnda skatter men bibehålla omsättningsskatten bör enligt

utskottets mening icke ifrågakomma. Det enda alternativet vid sidan av

Milling till riksdagens protokoll löid. 7 sami. 2 aud. Nr 2. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

omsättningsskattens slopande skulle alltså bliva, att även de direkta skatterna

hölles uppe vid nuvarande nivå. Beträffande detta senare alternativ

må dock erinras om att i den politiska diskussionen under det senaste året

—• bland annat under valrörelsen — med viss skärpa understrukits från olika

håll, att tidpunkten nu är inne att minska det höga skattetryck, som föranletts

av krigsförhållandena.

Med beaktande av vad utskottet ovan framhållit och vad i övrigt anförts

i den föreliggande principfrågan om omsättningsskattens avveckling har

utskottet kommit till den uppfattningen, att —- ehuru en viss försämring i

det allmänna ekonomiska läget inträtt under den senaste tiden — det dock

icke kan anses tillräckligt motiverat att nu frångå den av statsmakterna tidigare

accepterade linjen med skattesänkningar, vilken linje innefattar bland

annat en såvitt möjligt fullständig avveckling av omsättningsskatten. Utskottet

biträder sålunda departementschefens åsikt, att omsättningsskattens avveckling

icke skall ställas på framtiden. Vid detta sitt ståndpunktstagande

har utskottet fäst väsentligt avseende vid att sociala skäl tala för en snar

avveckling av denna skatt.

Med denna inställning i principfrågan avstyrker utskottet bifall till motionen

II: 595.

Beträffande valet av den lämpligaste tidpunkten för omsättningsskattens

avveckling bär utskottet, såsom förut anförts, funnit betänkligheterna mot

en sådan avveckling tidigare än den 1 juli 1947 mindre framträdande sedan

för utskottet upplysts, att en underbalansering av budgeten för innevarande

budgetår i allt fall icke behövde ifrågakomma. Med hänsyn härtill är utskottet

gynnsamt inställt till tanken att genomföra avvecklingen redan från

och med den 1 januari 1947. Ur en annan synpunkt är utskottet emellertid

mera tveksamt i detta avseende. Då med omsättningsskattens borttagande i

främsta rummet åsyftas att vinna en sänkning av konsumentpriserna på

omsättningsskattepliktiga varor, bör uppenbarligen skattebortfallet i största

möjliga utsträckning komma konsumenterna -— och icke mellanhänderna —

till godo. Det torde föreligga vissa risker för att den kontroll härutinnan som

kommer att erfordras från priskontrollnämndens sida icke hinner byggas

ut och göras tillräckligt effektiv redan vid tiden för skattens slopande,

därest såsom awecklingsdatum fastställes den 1 januari 1947. Emellertid

skulle en avveckling av omsättningsskatten en eller ett par månader efter

årsskiftet, såsom i åtskilliga remissyttranden framhållits, vara förenat med

avsevärda olägenheter för de skattskyldiga yrkesutövarna. Utskottet anser

sig fördenskull trots denna sin tveksamhet böra förorda, att avvecklingen

sker redan från och med den 1 januari 1947.

I anslutning till det nyss anförda rörande priskontrollnämndens övervakande

verksamhet i samband med omsättningsskattens avveckling vill utskottet

— utan att ifrågasätta handelns lojalitet — uttala att utskottet förväntar

att en i görligaste mån effektiv priskontroll genomföres i syfte att

övervaka att skattebortfallet medför en motsvarande sänkning av priserna

på omsättningsskattepliktiga varor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 19

Med åberopande av det nu anförda tillstyrker utskottet sålunda bifall till

Kungl. Maj:ts förslag om avveckling av den allmänna omsättningsskatten

från och med den 1 januari 1947.

Då utskottet sålunda funnit sig böra i princip biträda det i föreliggande

proposition framlagda förslaget om avveckling av den allmänna omsättningsskatten

redan från och med den 1 januari 1947, har utskottet jämväl

att taga ställning till frågan örn det tekniska förfarandet vid avvecklingens

genomförande.

I det vid nyssnämnda proposition fogade förslaget till förordning örn avveckling

av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats

av fem procent, lia upptagits — förutom de grundläggande bestämmelserna

rörande omsättningsskattens upphörande vid angivna tidpunkt •—- ett flertal detaljerade föreskrifter om själva avvecklingsförfarandet. Beträffande

innehållet i nu berörda författningsförslag må följande omnämnas:

Allmän omsättningsskatt, som utgår efter en skattesats av fem procent, skall

icke, med vissa närmare angivna undantag, uttagas efter den 31 december

1946. Däremot skall den skärpta omsättningsskatten — d. v. s. den tjuguprocentiga

omsättningsskatt som vanligen benämnes lyxskatt — uttagas även efter

utgången av år 1946. I fråga om den femprocentiga omsättningsskatten

föreslås den undantagsbestämmelsen, att sådan skatt skall även efter nyssnämnda

tid utgå vid försäljning och import av personautomobiler samt tyngre

motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar (1 §). Utestående fordringar

per den 31 december 1946 skola av vederbörande skattskyldig redovisas såsom

till allmän omsättningsskatt skattepliktig omsättning. För sådana leveranser,

som avtalats före men fullgjorts efter årsskiftet 1946/47, skall omsättningsskatt

utgå endast i den mån sådan skatt ingått i det influtna vederlaget

(2 §). Slutredovisning av omsättningsskatt, som utestår ogulden den 31

december 1946, skall avgivas i samband med redovisningarna för de två

första kalenderkvartalen 1947 och samtidigt skall jämväl inbetalning verkställas

av tidigare ogulden skatt. Vid slutredovisningen och skatteinbetalningen

för andra kvartalet 1947 har den skattskyldige rätt att antingen förskottera

skatten för fordringar, som alltjämt utestå oguldna, eller erhålla anstånd

med inbetalningen under en tolvmånadersperiod (3—8 §§). I förra fallet

äger den skattskyldige åtnjuta ett särskilt avdrag med fyra procent av

skatten å då utestående fordringar (9 §).

Nu berörda författningsförslag överensstämmer i stort sett med det av varubeskattningskommittén

framlagda, såsom alternativ I betecknade förslaget,

vilket förslag innebar ali den femprocentiga omsättningsskatten skulle avskaffas

från och med den 1 januari 1947 medan den skärpta omsättningsskatten

skulle bibehållas oförändrad tills vidare. Detta kommittéförslag, som

tillkommit efter överläggningar med branschorganisationer vilka beröras av

omsättningsskatten, har under remissbehandlingen i allmänhet lämnats utan

erinran. Det råder sålunda praktiskt taget enighet örn det sätt, på vilket avvecklingen

bör genomföras. Även utskottet finner det föreslagna avvecklings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

förfarandet ändamålsenligt och ägnat att befordra en snabb slutavveckling av

omsättningsskatten. Utskottet kommer emellertid att i det följande närmare

diskutera vissa spörsmål, som sammanhänga med avvecklingsförfarandet och

som äro av beskaffenhet att kunna föranleda delade meningar.

Inom utskottet lia betänkligheter anförts mot departementsförslaget såvitt

angår bestämmelsen att femprocentig omsättningsskatt skall även efter den

31 december 1946 uttagas vid försäljning och import av personautomobiler

samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar. Då någon motsvarande

bestämmelse i detta hänseende icke fanns upptagen i det författningsförslag

som var föremål för remissbehandling, har bestämmelsen i fråga icke

före utskottsbehandlingen kunnat bliva mera allsidigt belyst. Emellertid ha

numera i de i ärendet väckta motionerna II: 598 och II: 599 liksom i de direkt

till utskottet ingivna framställningarna från vissa bilorganisationer m. fl.

framförts erinringar mot förslaget att i detta sammanhang tillskapa en särskild

undantagsbestämmelse för ifrågavarande fordon. I dessa motioner och

framställningar har hemställts — under hänvisning till i första hand personbiltrafikens

nyttokaraktär -—• att den femprocentiga omsättningsskatten måtte

avskaffas redan från och med den 1 januari 1947 jämväl såvitt angår personautomobiler

och motorcyklar samt sidvagnar till motorcyklar; i ett fall har

yrkandet om skattens upphörande från och med nämnda dag begränsats till

personautomobiler som användas i yrkesmässig trafik.

Även om det är uppenbart att en lyxkonsumtion i viss omfattning förekommer

inom bilbranschen är utskottet dock tveksamt om tillräckligt starka

skäl föreligga för att undantagslöst bibehålla en särskild omsättningsbeskattning

för ifrågavarande slag av motorfordon. Man kan icke bortse ifrån att

personautomobiler och motorcyklar i betydande grad blivit en nödvändighetsvara.

För stora grupper företagare samt befattningshavare i enskild och allmän

tjänst, icke minst på landsbygden, tjäna dessa fordon ett nyttigt ändamål

och möjliggöra en ur arbetssynpunkt värdefull tidsbesparing. Då emellertid

frågan om en särskild varubeskattning för ifrågavarande fordon alltjämt

är under utredning, har utskottet icke ansett sig böra i nuvarande läge

ingå på en närmare saklig prövning av frågan. Utskottet vill erinra om att

det i propositionen framlagda förslaget i denna del icke innebär att en ny beskattning

därigenom pålägges bilismen, utan endast att den nu utgående femprocentiga

omsättningsskatten bibehålies till dess varubeskattningskommittén

blivit i tillfälle att slutföra sin utredning i frågan och förslag i anledning

därav framlagts. Såsom departementschefen framhållit skulle betydande olägenheter

i beskattningshänseende uppkomma därest först omsättningsskatten

på förevarande område avvecklas med utgången av detta år och därefter —

möjligen redan under första hälften av nästkommande år — en ny varubeskattning

infördes på samma område. Utskottet anser sig därför icke kunna

tillgodose de nu väckta yrkandena om en avveckling redan från och med

den 1 januari 1947 av den femprocentiga omsättningsskatten på personautomobiler

och tyngre motorcyklar samt sidvagnar till motorcyklar. Utskottet vill

emellertid ytterligare understryka, att utskottet därmed icke tagit ställning till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

21

själva sakfrågan, som får prövas i annat sammanhang. I frågans nuvarande

läge ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag; och vid sådant förhållande

kan utskottet icke tillstyrka de förut omnämnda motionerna II: 598

och II: 599.

För att påskynda avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten har i

propositionen nr 386 — liksom i kommittéförslaget — upptagits en bestämmelse

därom (i 9 §), att skattskyldig som senast den 20 juli 1947 inbetalar

resterande omsättningsskatt för utestående fordringar per den 30 juni 1947

äger åtnjuta avdrag med fyra procent av skatten å dessa fordringar. Såsom

i propositionen omnämnts har i anledning av detta förslag från olika

näringsorganisationers sida framhållits, att motsvarande avdrag borde komma

även sådana skattskyldiga till godo, vilka redovisat omsättningsskatt enligt

bokföringsmässiga grunder eller inbetalat omsättningsskatten på utestående

fordringar redan i samband med redovisningen för tiden till och

med december 1946. I anledning av dessa erinringar har departementschefen

uttalat, att en avdragsrätt i sistnämnda båda fall icke syntes i lika mån

motiverad, då det här huvudsakligen vore fråga örn skattskyldiga med utestående

fordringar av kortfristig karaktär och av mindre omfattning.

Enligt utskottets mening skulle införandet av en rätt till avdrag med

vissa procent av skatten på utestående fordringar bliva utan praktisk betydelse

för skattskyldiga, som hittills redovisat omsättningsskatt enligt bokföringsmässiga

grunder, då det blott komme att gälla fordringar, som uppkommit

under december 1946. Annan skattskyldig, som slutredovisar omsättningsskatten

för år 1946 redan i samband med avlämnandet av huvuduppgiften

i januari 1947, gör detta i eget intresse, och han begagnar sig härvid

av en föreskrift som tillkommit enbart för att underlätta för de skattskyldiga

att avveckla omsättningsskatten på ett så tidigt stadium som möjligt.

Det föreligger nämligen icke något hinder för den skattskyldige att dröja med

förskottsinbetalningen av omsättningsskatten på utestående fordringar till den

20 juli 1947. Skulle en skattskyldig anse det vara värdefullt att komma i åtnjutande

av det i propositionen förordade skatteavdraget, kan han alltså,

i stället för att redan i januari 1947 förskottera skatten på sina då utestående

fordringar, välja den utvägen, att han först den 20 juli 1947 inbetalar omsättningsskatten

på utestående fordringar per den 30 juni samma år; och i sådant

fall inträder avdragsrätten i fråga. Härtill kommer att — enligt vad som upplysts

inom utskottet — vid överläggningar, som förekommit mellan varubeskattningskommittén

och representanter för handeln, dessa representanter

icke haft något att erinra mot den av kommittén förordade och i Kungl.

Maj:ts förslag accepterade begränsningen i avdragsrätten. På grund härav

anser utskottet sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag jämväl i förevarande

hänseende.

I övrigt Ilar utskottet ej funnit anledning till erinran mot det vid förevarande

proposition fogade författningsförslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

I propositionen nr 386 har under punkt 2) hemställts, att riksdagen måtte

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för att i enlighet

med vad i propositionen anförts borttaga vissa nu utgående subventioner med

avseende å livsmedelspriserna.

Såsom framgår av vad utskottet tidigare anfört var flugan örn borttagandet

av nämnda subventioner föremål för riksdagens bedömande redan vid

vårsessionen, då riksdagen hade att taga ställning till den i propositionen nr

222 gjorda anhållan örn riksdagens yttrande angående avvecklingen av den

allmänna omsättningsskatten. Vidare må här erinras om att första särskilda

utskottet i sitt utlåtande över propositionen i förevarande hänseende anförde,

att utskottet förutsatte i likhet med departementschefen, att reduktion

av de generella subventionerna å livsmedel skulle äga rum i samband med

skattens avveckling och att sålunda —- i förhållande till de i propositionen

nr 222 gjorda beräkningarna — en viss minskning av statsutgifterna för

budgetåret 1947/48 skulle kunna ske. Mot detta uttalande från första särskilda

utskottets sida gjordes ingen erinran i de vid utskottets utlåtande fogade

reservationerna.

Till närmare utredning angående det i förevarande proposition begärda

bemyndigandet att borttaga vissa nu utgående subventioner med avseende å

livsmedelspriserna har departementschefen åberopat en vid propositionen fogad

skrivelse i denna fråga från statens livsmedelskommission. Enligt vad

kommissionen framhöll i denna skrivelse talade starka skäl för att de till producenterna

utgående priserna på jordbruksprodukter finge slå igenom i konsumentpriserna

och att systemet med statliga subventioner sålunda avvecklades.

Detta borde enligt kommissionens mening ske i samband med avvecklingen

av omsättningsskatten. Kommissionen förordade i sin nu berörda skrivelse

att sockersubventionen skulle avvecklas och att det allmänna pristilllägget

å mjölk för smörberedning samt lantsmörsbidraget — inklusive förhöjningen

av lantsmörsbidraget för Norrland med undantag av Gästrikland

— skulle slopas. Därnäst borde enligt kommissionens förslag ifrågakomma,

att det allmänna mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk samt den å vissa

orter utgående kompensationen för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk

borttoges. Övriga mjölkbidrag borde däremot icke för närvarande upptagas

till omprövning. I fråga om de statliga pristilläggen på kött och fläsk syntes

enligt kommissionens mening dessa tillägg böra tills vidare bibehållas. Enligt

kommissionens beräkningar skulle borttagandet av de statliga subventionerna

i den omfattning som förordats av kommissionen leda till vissa höjningar av

konsumentpriset på socker, mjölk och smör. Sålunda skulle detta pris stiga

för socker med 11 öre per kilogram, för mjölk med 1 å 2 öre per liter samt

för smör med 50 öre per kilogram. I samband med dessa prishöjningar borde

jämväl prissättningen på margarin upptagas till prövning; och enligt vad

kommissionen uttalade borde det få ankomma på kommissionen att vidtaga

erforderliga justeringar av margarinpriset. Beträffande återverkningarna av

de ifrågasatta prisförändringarna på de för prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område anvisade anslagen beräknade kommissionen, att belastningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

23

på dessa anslag skulle för första halvåret 1947 minskas med mellan 40 å 45

miljoner kronor.

Föredragande departementschefen har i propositionen nr 386 anslutit sig

till livsmedelskommissionens förslag. Enligt departementschefens mening borde

det få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga sådana åtgärder som visade

sig erforderliga i anledning av subventionernas avveckling.

Beträffande de väckta motionerna har i motionen II: 596 hemställts, att

ifrågavarande subventioner skulle tills vidare utgå. I motionen II: 597 har berörts

frågan om borttagande av lantsmörsbidraget. Enligt vad i sistnämnda

motion understrykes hade lantsmörsproducenterna varit i betydande grad underlcompenserade

i jämförelse med de mjölkproducenter, vilka kunde lämna

mjölk till mejeri. Vid en avveckling av den allmänna subventionen å mjölk

med därav föranledd höjning av smörpriset med 50 öre per kilogram förelåge

möjlighet att rent sakligt ompröva lantsmörsproducenternas ställning. Även

örn dessa producenter finge komma i åtnjutande av det högre smörpriset samtidigt

som lantsmörsbidraget bibehölles oförändrat skulle deras mjölkpris

med 2 å 4 öre per liter understiga mejerileverantöremas mjölkpris. Med hänsyn

härtill yrkades i motionen II: 597, att förevarande proposition måtte avslås

såvitt fråga vore om borttagande av lantsmörsbidraget.

I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet lämpligt,

att subventionerna med avseende å livsmedelspriserna borttagas i samband

med omsättningsskattens avveckling i den mån subventionerna icke av sociala

hänsyn eller andra särskilda orsaker ändock böra bibehållas. Då det i

motionen II: 596 framställda yrkandet torde gå ut på att subventionerna

skola bibehållas endast under förutsättning att den allmänna omsättningsskatten

i huvudsakliga delar bibehålies även efter den 1 januari 1947, saknar

utskottet — då nämnda förutsättning enligt utskottets uppfattning icke är

för banden — anledning att tillstyrka yrkandet i fråga.

Beträffande den omfattning, i vilken nu ifrågavarande subventioner kunna

och böra avvecklas i förevarande sammanhang, synes enighet råda därom

att sockersubventionen, det allmänna mjölkpristillägget å konsumtionsmjölk

och produktmjölk samt den å vissa orter utgående kompensationen för utebliven

prishöjning å konsumtionsmjölk böra upphöra samtidigt med avvecklingen

av den allmänna omsättningsskatten eller alltså från och med den 1

januari 1947. Utskottet har för sin del icke något att erinra mot att nu nämnda

subventioner avvecklas vid angivna tidpunkt.

Vad härefter angår lantsmörsbidraget ställer utskottet sig i viss mån tveksamt

till förslaget om avvecklingen av detsamma. De i motionen II: 597 framförda

synpunkterna -—- vilkas riktighet i och för sig utskottet saknar anledning

att ifrågasätta — synas tala för att avvecklingen i denna del ställes på

framtiden. Å andra sidan kan göras gällande, alt då ett bibehållande av lantsmörsbidraget

i realiteten skulle betyda en utvidgning av de statliga stödåtgärderna

till förmån för vissa jordbruk, frågan härom icke bör bedömas iso
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

lerad utan upptagas till avgörande först i samband med utformningen av den

allmänna jordbruksregleringen.

Skulle denna senare synpunkt anses avgörande, kan utskottet dock icke

bortse ifrån att härigenom skulle kunna uppkomma den olägenheten, att

lantsmörsbidraget upphörde den 1 januari 1947 men möjligen — på grund

av förnyade överväganden i samband med nästkommande allmänna jordbruksreglering

— återinfördes den 1 juli 1947.

Med hänsyn härtill och då propositionen nr 386 i denna del allenast innebär

en hemställan om bemyndigande för Kungl. Majit att i samband med omsättningsskattens

avveckling borttaga vissa subventioner med avseende å

livsmedelspriserna, har utskottet — utan att direkt taga ställning till själva

sakfrågan — ansett sig böra förorda att Kungl. Majit vid begagnande av

ifrågavarande bemyndigande upptager till särskilt övervägande huruvida

lantsmörsbidraget, inklusive förhöjningen i vissa fall av detta bidrag, bör

utgå jämväl under tiden från och med den 1 januari 1947 intill dess frågan,

huruvida berörda bidrag bör fortbestå eller icke, blivit mera definitivt prövad

i samband med övervägandena rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område under budgetåret 1947/48.

I övrigt har utskottet vid prövning av frågan om borttagandet av vissa subventioner

med avseende å livsmedelspriserna icke funnit anledning till annan

erinran mot vad i propositionen i denna del upptagits än att utskottet förutsätter,

att frågan örn eventuella prisjusteringar å margarin kommer även

framdeles att prövas i huvudsak enligt hittills gällande ordning.

I enlighet med det nu anförda tillstyrker utskottet jämväl den av Kungl.

Majit i propositionen under punkt 2) gjorda hemställan.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Majits förevarande

proposition nr 386, till den del densamma avser

Punkten 1) i propositionens hemställan, samt med avslag å

motionerna lii 595, lii 598 och lii 599 — antaga det vid propositionen

fogade förslaget till förordning om avveckling av

den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en

skattesats av fem procent; samt

B) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Majits förevarande

proposition nr 386, till den del densamma avser punkten

2) i propositionens hemställan, samt med avslag å motionerna

lii 596 och lii 597 — bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga

erforderliga åtgärder för att i enlighet med vad av de
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

25

partementschefen ävensom vad i förevarande utlåtande anförts

borttaga vissa nu utgående subventioner med avseende å

livsmedelspriserna.

Stockholm den 14 december 1946.

På sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från bevillningsutskottet:

herrar Johan Bärg, Elon Andersson*, Velander*, Sjödahl, Franzon, Hagberg i Malmö,

Björklund, Olsson i Gävle, Sundström i Skövde och Vigelsbo;

från jordbruksutskottet:

herrar Andersson i Löbbo, Carl Edmund Eriksson, friherre Beck-Friis*, Svedberg, Jonsson

i Fjäle, Bror Nilsson, Liedberg, Andersson i Tungelsta, Gustafson i Vimmerby* och

Svensson i Ljungskile.

* Icke närvarit vid justeringen av utlåtandet.

Reservationer:

I) av herr Sundström i Skövde, som — under hänvisning till vad i motionerna

II: 595 och II: 596 anförts — ansett att utskottet bort hos riksdagen

hemställa,

A) att riksdagen måtte — med bifall till motionen II: 595

samt med avslag å dels Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 386, till den del densamma avser punkten 1) i propositionens

hemställan, dels ock motionerna II: 598 och II:

599 — antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den

13 december 1940 (nr 1 000) örn allmän omsättningsskatt.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 13 december 1940

örn allmän omsättningsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse se 1943: 480.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

2 §•

1 mom. Allmän omsättningsskatt utgår ej

a) vid försäljning---och ventrikelpreparat;

b) vid försäljning eller uttag från rörelse av mjölk, grädde, smör och margarin,

potatis, kött, fläsk och charkuterivaror ävensom fisk samt de slag av

mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock att skatt skall utgå

vid försäljning från restaurang-, pensionat-, kafé- eller konditorirörelse;

c) vid försäljning, som i ringa omfattning bedrives av lantbrukare eller

trädgårdsodlare med egna lantmanna- eller trädgårdsprodukter, dock att

skatt skall utgå där försäljningen sker från butik eller därmed likartat försäljningsställe;
d)

vid försäljning —--för export.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1947.

B) att riksdagen måtte — med avslag å dels Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 386, till den del densamma avser

punkten 2) i propositionens hemställan, dels ock motionen

II: 597 —• bifalla det i motionen II: 596 framställda yrkandet

att de däri angivna subventionerna skola utgå jämväl under

tiden efter den 31 december 1946. II)

II) av herrar Velander, friherre Beck-Friis, Hagberg i Malmö och Liedberg,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort erhålla följande

lydelse:

»Såsom framgår av —---(= utskottet)--— ytterligare beredning.

I fråga om behandlingen -— --(= utskottet)---skulle bibehållas.

Mot första särskilda utskottets utlåtande---(= utskottet)---

bifölls av riksdagen.

I nu förevarande proposition---- (= utskottet)---från och

med den 1 januari 1947.

I anledning av--— (= utskottet)---blygsamt budgetöverskott.

Vad angår---(= utskottet) — — — därtill förelåge.

Såsom förut omnämnts---—- (— utkottet) — -— — avveckling än från

och med den 1 juli 1947.

I den i propositionen nr 386 redovisade utredningen från statens priskontrollnämnd

har vid diskussionen rörande det allmänna ekonomiska läget

den frågan skjutits i förgrunden, huruvida en avveckling av omsättningsskatten

redan före den 1 juli 1947 skulle kunna medverka till att levnadskostnadsindex

icke överskred det kritiska talet 248 i 1914 års serie. För egen

del ansåg priskontrollnämndens majoritet, att en utveckling som medförde

att levnadskostnadsindex passerade detta tal, om möjligt borde förhindras;

och i sådant syfte kunde ifrågakomma att avveckla omsättningsskatten re
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillninffs- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

27

dan vid årsskiftet 1946/47. I propositionen har föredragande departementschefen

uttalat, att frågan om förhållandet mellan å ena sidan tidpunkten för

omsättningsskattens avveckling och å andra sidan levnadskostnadsindex nuvarande

höjd icke kunde tillmätas avgörande betydelse vid ett ståndpunktstagande

i detta ärende. I anslutning därtill anser utskottet sig böra framhålla,

att nyssnämnda fråga numera — sedan de båda huvudorganisationerna

på arbetsmarknaden överenskommit att under alla förhållanden höja indextillägget

enligt ramavtalet från 20,7 till 25,7 procent — förlorat avsevärt

i betydelse.

Enligt utskottets mening---(= utskottet)---starkt under
strukits.

Sedan riksdagen vid vårsessionen tog ståndpunkt till frågan örn omsättningsskattens

avveckling har, såvitt utskottet kunnat finna, det ekonomiska

läget i vårt land undergått stark försämring. Att en ökad skillnad — räknat

från så sent som i våras — mellan köpkraft och varutillgång med därav

föranledda inflationsrisker uppkommit är obestridligt. Flera faktorer, inte

minst de nu pågående stora lönerörelserna på arbetsmarknaden, verka i

riktning mot ökad spänning. Vid sådant förhållande hade det givetvis varit

av värde örn riksdagen i tid kunnat beredas tillfälle till ett bedömande av det

penningpolitiska läget och alla de åtgärder, som kunna befinnas nödvändiga

för att bemästra situationen. Därvid skulle också frågan om omsättningsskattens

avveckling ha kunnat fogas in i det stora sammanhanget och bättre

utgångspunkter kunnat erhållas för ståndpunktstagande till ett sådant förslag

som det nu föreliggande. Utskottet vill starkt understryka vikten av

att frågan om en effektivisering av stabiliseringspolitiken snarast upptages

till övervägande och förordar, att den pågående närmare undersökningen av

läget, vilken angivits av departementschefen, påskyndas och resultatet av

densamma utan dröjsmål framlägges för riksdagen. Inflationens bekämpande

framstår såsom en av de allra viktigaste uppgifterna för landets politiska

ledning. Att utarbeta riktlinjerna för en sådan politik är en brådskande angelägenhet

i dagens situation.

Vad angår frågan om de allmänna ekonomiska konsekvenserna genom ett

slopande av omsättningsskatten vill utskottet framhålla, att icke hela det

belopp som motsvarar omsättningsskatten torde komma att representera en

ökning av köpkraften, eftersom en viss del av denna ökning elimineras genom

ett borttagande av vissa subventioner med avseende å livsmedelspriserna.

Jämväl en annan synpunkt förtjänar ett visst beaktande i detta sammanhang.

Enligt av riksdagen tidigare fattat beslut skall omsättningsskatten,

såsom förut berörts, avvecklas från och med den 1 juli 1947. Därest denna

skatt i stället, på sätt i propositionen nr 386 förordas, avvecklas ett halvår

tidigare, betyder detta ett frigörande för konsumtionsändamål av ett engångsbelopp

örn 150 å 200 miljoner kronor. Ett frigörande av ett engångsbelopp av

denna storleksordning torde, sett på längre sikt, i och för sig icke kunna utöva

inflationstryck av mera väsentlig omfattning. Utskottet vill emellertid

understryka, att omsättningsskattens borttagande kan komma att få ogynn
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

samma allmänna ekonomiska konsekvenser, i synnerhet örn åtgärden kommer

att i väsentlig mån öka köpkraften i de stora konsumentgruppernas händer

och därmed prisstegringstendenserna.

Icke från något håll har påyrkats att frågan örn avvecklingen av omsättningsskatten

skulle ställas helt på framtiden. I stället har man krävt en allmän

sänkning av det av krigstidens förhållanden betingade hårda skattetrycket i

vad det härrör såväl från de indirekta som från de direkta skatterna. Att

sänka de senare men icke de förra skulle enligt utskottets mening icke vara

att förorda. Men en lättnad av den indirekta skattebördan behöver icke väcka

allvarliga betänkligheter, om snarast möjligt en påtaglig allmän lättnad sker

beträffande de skatter, som direkt drabba sparande och företagsamhet och

vilka därför äro ägnade att försvåra en önskvärd ökning av varutillgången.

Under åberopande av dessa synpunkter tillstyrker utskottet bifall till Kungl.

Maj:ts förslag, att avvecklingen av omsättningsskatten icke ställes på framtiden;

och med denna inställning i principfrågan avstyrker utskottet motionen

II: 595.

Beträffande valet av den lämpligaste tidpunkten för omsättningsskattens

avveckling har utskottet, såsom förut anförts, funnit betänkligheterna mot en

sådan avveckling tidigare än den 1 juli 1947 mindre framträdande sedan för

utskottet upplysts, att en underbalansering av budgeten för innevarande budgetår

i allt fäll icke behövde ifrågakomma. Med hänsyn härtill är utskottet

gynnsamt inställt till tanken att genomföra avvecklingen redan från och med

den 1 januari 1947. Som skäl för en sådan ståndpunkt kan ytterligare anföras,

att en avveckling vid årsskiftet ur skatteteknisk synpunkt är att föredraga

framför en avveckling först från och med den 1 juli 1947. Någon inventering

utöver den sedvanliga årsinventeringen i samband med bokslutet

behöver i förstnämnda fall i regel icke ske. För den händelse avvecklingen

framflyttades till halvårsskiftet, skulle däremot vederbörande näringsidkare

påläggas det tidsödande arbetet med extra inventeringar, som eljest icke behövde

äga rum.

Med åberopande av det nu anförda tillstyrker---- (=utskottet s. 19

överst)---den 1 januari 1947.

Då utskottet — -—- — (= utskottet s. 19—20) — — -— i yrkesmässig

trafik.

Utskottet delar den uppfattning, som i nu berörda fråga kommit till uttryck

i motionen 11:599. Statsmakterna böra icke lägga hinder i vägen för

motorismens utveckling genom att belasta densamma med särbeskattning i

vidare mån än som ansetts vara befogat under normala förhållanden. Det är

endast i få och i det stora hela betydelselösa undantagsfall som personautomobilen

och motorcykeln kunna betraktas såsom lyxvaror utan någon nyttig

funktion i samhällslivet och samhällshushållningen. Snarare äro de ofta goda

medel för tidsbesparing och för befrämjande av arbetskraftens rörlighet, varigenom

de i själva verket fylla ett viktigt ändamål. Särskilt för landsbygden

äro dessa fordon av omistlig betydelse. Redan ur dessa synpunkter förefaller

det därför omotiverat att undantaga ifrågavarande fordon från den nu tilläm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

29

natte avvecklingen av omsättningsskatten. Därtill kommer emellertid, att en

sådan åtgärd skulle kunna få till följd en minskning av motorfordonsbeståndet

eller i varje fall hämma en sådan utveckling därav som må anses naturlig,

med påföljd att intäkterna av fordons- och bensinskatterna bleve lägre

än eljest skulle ha blivit fallet. Även ur statsfinansiella synpunkter skulle

således den föreslagna åtgärden kunna få icke önskvärda konsekvenser.

På grund av vad sålunda anförts anser sig utskottet icke kunna biträda

Kungl. Majlis förslag att, i händelse av omsättningsskattens avveckling i övrigt,

femprocentig omsättningsskatt skall uttagas även efter den 31 december

1946 vid försäljning och import av personautomobiler samt tyngre motorcyklar

och sidvagnar till motorcyklar.

I övrigt---(= utskottet s. 21) —--författningsförslaget.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid beröra ett annat inom utskottet

diskuterat spörsmål, nämligen frågan om en eventuell avveckling av

trafikskatten. Inom utskottet har den åsikten uttalats, att då trafikskatten i

samma mån som den allmänna omsättningsskatten vore en typisk omsättningsskatt

och liksom sistnämnda skatt tillkommit i anledning av krigsförhållandena,

frågan örn trafikskattens avskaffande borde ha berörts i den nu

föreliggande propositionen. Såsom ytterligare skäl härför har inom utskottet

anförts att trafikskatten, vilken drabbade framför allt medborgare som

hade långt till arbetsplatsen elter eljest måste resa långa sträckor på järnväg,

vore mera irrationell och mera orättvis än den allmänna omsättningsskatten.

I anslutning härtill anser utskottet sig böra erinra örn att bevillningsutskottet

i sitt vid vårsessionen avgivna betänkande (nr 50) angående beräkning av

bevillningama för budgetåret 1946/47, m. m., framhållit, att — sedan de

onormala förhållanden i trafikhänseende som rått under kriget dåmera lättat

— det måste anses önskvärt, att trafikskatten snarast kunde helt avskaffas,

men att då detta i det då rådande statsfinansiella läget icke läte sig göra,

utskottet funne trafikskatten böra tills vidare bibehållas. Med hänsyn till vad

här ovan i samband med frågan om omsättningsskattens avveckling anförts

med avseende å det nuvarande statsfinansiella läget, vilket för 1946/47 medger

en balanserad budget, synas förutsättningar föreligga för ett slopande

jämväl av trafikskatten. Utskottet vill därför för sin del förorda att detta

snarast kommer till stånd.

I propositionen---(= utskottet s. 22—24) — —- — under punkt 2)

gjorda hemställan.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 386, till den del densamma avser

punkten 1) i propositionens hemställan, icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2.

1) med bifall till motionen II: 599 och med avslag å motionen

II: 595 antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten,

i vad den utgår efter en skattesats av fem procent,

med den ändring, att 1 § erhåller följande lydelse:

1 §•

Allmän omsättningsskatt skall icke uttagas vid försäljning, arbetsprestation

eller uthyrning, varom avtal slutes efter den 31 december 1946, eller vid

uttag av vara från rörelse eller vid import, som sker efter nämnda dag.

Beträffande vara, för vilken allmän omsättningsskatt enligt vad därom

särskilt är stadgat utgår efter högre skattesats än fem procent av den skattepliktiga

omsättningen (skärpt omsättningsskatt), skall dock även efter utgången

av år 1946 allmän omsättningsskatt uttagas enligt hittills gällande

bestämmelser och med iakttagande därjämte av vad nedan i 5, 11 och 13 §§

stadgas.

2) anse motionen II: 598 besvarad genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt; samt

B) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 386, till den del densamma avser

punkten 2) i propositionens hemställan,--— (= utskottet)

—--borttaga vissa nu utgående subventioner med

avseende å livsmedelspriserna.»

III) av herrar Bror Nilsson och Svensson i Ljungskile, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets utlåtande, som börjar med orden »Även örn

det är uppenbart» (se utskottet s. 20 mitten) och slutar med orden »och II:

599» skall ersättas med följande:

»Enligt utskottets mening kan det näppeligen anses riktigt att betrakta

personbilar och motorcyklar såsom varor av umbärlig karaktär. Det vida

övervägande antalet av dessa fordon användas i nyttotrafik av största betydelse

för arbetslivet. Det är här fråga såväl om de personbilar, som gå i

drosktrafik eller annan yrkesmässig trafik, som örn de 10 000-tals bilar och

motorcyklar, som komma till användning inom handel och industri, skogsbruk,

hantverk m. m. samt vid tjänsteutövning på en mångfald områden.

Det kan därför enligt utskottets mening icke anses motiverat att omföra den

nuvarande omsättningsskatten till en allmän varuskatt på personbilar och

motorcyklar. Detta synes vara så mycket mindre befogat, som detta fortskaffningsmedel

redan är belagt med andra skatteformer av väsentlig storleksordning.

Under dessa förhållanden synes riksdagen även sakna anledning att

såsom föreslagits i den föreliggande propositionen förlänga den nu utgående

omsättningsskatten å personbilar samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till

motorcyklar. Utskottet får därför, med tillstyrkande av det i motionen 11:598

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatt bevillnings- och jordbruksutskotts utlåtande nr 2. 31

i första hand framställda yrkandet och av motionen II: 599, föreslå att denna

skatt upphör från och med den 1 januari 1947.»

dels ock att utskottets hemställan bort erhålla följande lydelse:

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande proposition nr 386, till den del densamma

avser punkten 1) i propositionens hemställan, icke kunnat

av riksdagen oförändrad bifallas — med bifall till motionerna

II: 598 och II: 599 samt med avslag å motionen II: 595

antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad

den utgår efter en skattesats av fem procent, med den ändring,

att 1 § erhåller följande lydelse:

1 §•

Allmän omsättningsskatt skall icke uttagas vid försäljning, arbetsprestation

eller uthyrning, varom avtal slutes efter den 31 december 1946, eller

vid uttag av vara från rörelse eller vid import, som sker efter nämnda dag.

Beträffande vara, för vilken allmän omsättningsskatt enligt vad därom

särskilt är stadgat utgår efter högre skattesats än fem procent av den skattepliktiga

omsättningen (skärpt omsättningsskatt), skall dock även efter utgången

av år 1946 allmän omsättningsskatt uttagas enligt hittills gällande

bestämmelser och med iakttagande därjämte av vad nedan i 5, 11 och 13 §§

stadgas.

B) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 386, till den del densamma avser

punkten 2) i propositionens hemställan, samt med avslag å

motionen II: 596 —

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder

för att i enlighet med vad av departementschefen ävensom

vad i förevarande utlåtande anförts borttaga vissa nu

utgående subventioner med avseende å livsmedelspriserna;

samt

2) anse motionen II: 597 besvarad genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt.»

IV) av herr Franzon.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:566 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår e a1 i texten