Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 1

1946-02-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:1, Bevillningsutskottets betänkande nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 5 februari 1946 kl 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i \anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående utvidgad

rätt att vid 1946 års taxering åtnjuta avdrag

för avsättning till investeringsfond för fartyg.

I en den 12 januari 1946 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 17, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående utvidgad rätt att vid 1946 års taxering åtnjuta

avdrag för avsättning till investeringsfond för fartyg.

Härigenom förordnas som följer.

Har skattskyldig icke kunnat utnyttja den honom enligt tredje stycket i

övergångsbestämmelserna till förordningen den 9 juni 1944 (nr 279) örn ändring

i förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) örn rätt att vid taxering till

kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta

avdrag för avsättning till investeringsfond medgivna rätten att vid 1944 års

taxering erhålla avdrag för avsättning till investeringsfond för fartyg med

högre belopp än 5 procent av den beräknade kostnaden för framtida anskaffning

av ersättningstonnage, må för det beskattningsår, för vilket taxering

av beskattningsnämnd i första instans verkställes under år 1946, avdrag

för sådan avsättning åtnjutas med ett belopp motsvarande det icke utnyttjade

avdraget, dock att vid sistnämnda taxering det sammanlagda avdraget

för avsättning till investeringsfond av förevarande slag icke må för

visst fartyg överstiga 20 procent av omförmälda kostnad. Vad i sista stycket

av förenämnda övergångsbestämmelser stadgas örn godkännande av förklaring

av den skattskyldige angående överföring i räkenskaperna för nästföljande

räkenskapsår av vinstmedel för beskattningsåret skall äga motsvarande

tillämpning med avseende å det genom denna förordning medgivna

avdraget.

Billang till riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från ti*ycket i Svensk författningssamling.

Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t anfört får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Rätt till avdrag för avsättning till investeringsfond för fartyg infördes genom

förordningen den 9 juni 1944 (nr 279) om ändring i förordningen den

12 juni 1942 (nr 371) om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning

till investeringsfond. Enligt förstnämnda förordning äger den, som bedriver

rederirörelse med ång- eller motorfartyg i utrikes fart, att vid beräkning av

nettointäkten av rörelsen under de beskattningsår, för vilka taxering verkställes

åren 1944—1947, njuta avdrag för av årsvinsten gjord avsättning till

investeringsfond för fartyg med, såvitt här är i fråga, ett belopp motsvarande

högst 5 procent av den beräknade kostnaden för framtida anskaffning av

ersättningstonnage för i utrikes fart nyttjat ång- eller motorfartyg, som förlorats

efter den 1 september 1939 eller som på grund av ålder eller förslitning

utrangerats efter nämnda dag eller som avses skola av sådan anledning

utrangeras så snart ersättningstonnage kan anskaffas. Åtnjuter skattskyldig

enligt vad därom är särskilt stadgat (se 28 § 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen,

förordningen den 9 juni 1944, nr 278, samt förordningen

den 8 juni 1945, nr 295) uppskov med beskattning av ersättning på grund

av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av fartyg,

må dock avdrag för avsättning till anskaffning av ersättningstonnage för det

ifrågavarande fartyget ske endast i den mån det belopp, varmed avdrag eljest

kunnat medgivas, överstiger det belopp, för vilket uppskov sålunda åtnjutes.

Avsatta medel må under beskattningsår, som av Kungl. Majit genom

särskilt beslut bestämmes, tagas i anspråk för avskrivning å fartyg, som anskaffats

under samma beskattningsår. Sådant beslut må avse samtliga rederier

eller viss skattskyldig. Ha fondmedel ej tagits i anspråk för det avsedda

ändamålet senast under det beskattningsår, för vilket taxering sker under

sjätte taxeringsåret efter det då avdraget för avsättningen skett, skall den

skattskyldige efterbeskattas för vad som avsatts utan att därefter ha tagits

i anspråk för det avsedda ändamålet. Därvid skall även debiteras viss ränta.

Enligt övergångsbestämmelserna till förordningen den 9 juni 1944 fick avdrag

av förenämnda slag för det beskattningsår, för vilket taxering verkställdes

år 1944, beräknas till 20 procent av kostnaden för framtida anskaffning

av ersättningstonnage. Hade den skattskyldige under något av de beskattningsår,

för vilka taxering verkställts åren 1941—1943, njutit avdrag

för avsättning till investeringsfond för inventarier och varulager eller för

avsättning till konjunkturinvesteringsfond av motsvarande slag, skulle dock

det belopp, varmed avdrag sålunda finge ske vid taxeringen år 1944, minskas

med det belopp som avsatts till fond för inventarier och varulager. I den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

3

mån det till sistnämnda fond avsatta beloppet tagits i anspråk under sådana

förhållanden att efterbeskattning därav skulle äga rum, skulle dock avsättningen

i fråga icke föranleda sådan minskning som nyss sagts.

Anledningen till den i förenämnda övergångsbestämmelser medgivna förhöjningen

av avdraget vid 1944 års taxering var den, att åtskilliga rederiföretag

på grund av lagstiftningens tidigare utformning varit förhindrade alt

verkställa skattefria avsättningar till nybyggnadsfond. Företagen ansågos därför

böra medgivas rätt att omedelbart efter förordningens ikraftträdande —

i den mån årsvinsten därtill försloge — på en gång verkställa avsättning

motsvarande fyra gånger det eljest medgivna beloppet (se propositionen nr

263/1944 s. 43 och 49).

I en den 29 januari 1945 dagtecknad, till finansdepartementet ingiven

framställning har Sveriges redareförening nu hemställt om sådan ändring i

förenämnda övergångsbestämmelser att skattskyldig, som vid 1944 års taxering

icke kunnat verkställa avsättning till investeringsfond för fartyg med

20 procent av den beräknade anskaffningskostnaden för visst ersättningsfartyg,

förklarades berättigad att avsätta detta belopp eller resterande del därav

under de kvarvarande beskattningsår, för vilka rätt till avsättning till investeringsfond

för fartyg medgivits.

Sedan redareföreningens framställning överlämnats till sakkunniga för

översgn av lagstiftningen om investeringsfonder m. m., ha de sakkunniga i

skrivelse den 7 november 1945 tillstyrkt framställningen, såvitt angår medgivande

av avdrag vid 1946 års taxering, samt överlämnat ett i enlighet härmed

utarbetat förslag till förordning örn ändring av övergångsbestämmelserna

till förordningen den 9 juni 1944.

Över de sakkunnigas förslag ha yttranden avgivits av kammarrätten, statskontoret,

kommerskollegium (med överlämnande av yttranden av Sveriges

redareförening, Sveriges segelfartygsförening, Stockholms handelskammare,

handelskammaren i Göteborg och Skånes handelskammare), Överståthållarämbetet

(med överlämnande av yttrande av biträdande taxeringsintendenten

E. B. Lundquist) samt länsstyrelserna i Malmöhus och Göteborgs och Bohus

län.

De sakkunnigas förslag har tillstyrkts eller i vart fall lämnats utan erinran

i samtliga de avgivna remissyttrandena. I ett par yttranden har emellertid

ifrågasatts ytterligare utvidgning av rätten till avdrag för avsättning av ifrågavarande

slag.

Beträffande innehållet i nämnda yttranden tillåter sig utskottet hänvisa

till propositionen (s. 7—8).

Till stöd för det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget har

departementschef en anfört följande:

»Av den utredning, som verkställts av de sakkunniga för översyn av lagstiftningen

om investeringsfonder m. m., framgår att det vid 1944 års taxering

medgivna förhöjda avdraget å 20 procent i stor utsträckning icke kunnat

utnyttjas. Vid sådant förhållande synes det rimligt att, på sätt de sakkunniga

föreslagit, nämnda avdragsrätt i stället må utnyttjas vid innevarande

års taxering. Härvid bör emellertid — i enlighet med de sakkunnigas förslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

Utskottet.

och då det vid 1944 års taxering medgivna avdraget innefattar jämväl det

normalt medgivna avdraget å 5 procent — beaktas att det i efterhand utnyttjade

avdraget jämte det vid 1946 års taxering eljest medgivna avdraget

å 5 procent tillhopa icke böra få överstiga 20 procent av den beräknade kostnaden

för det ersättningsitonnage varom fråga är.

Med hänsyn till att det av de sakkunniga framlagda förslaget till ny lagstiftning

angående investeringsfonder är avsett att tillämpas redan vid 1947

års taxering torde anledning saknas att nu taga ställning till redareföreningens

förslag om rätt att vid nämnda års taxering utnyttja eventuellt återstående

del av ifrågavarande avdrag.

Skånes handelskammares av kommerskollegium biträdda förslag att som

avdragsgill avsättning skulle godkännas även avsättning av disponibla medel,

som vederbörande rederi reserverat från föregående år, anser jag mig icke

böra förorda. Genom en dylik bestämmelse skulle nämligen vissa rederier

gynnas på ett sätt, som icke överensstämmer med eljest gällande grunder i

fråga om avsättningar till investeringsfonder. Därtill kommer att de rederier,

som skulle draga fördel av den ifrågasatta bestämmelsen, troligen icke äro

att återfinna i den grupp som mest är i behov av stöd.

I likhet med kommerskollegium anser jag det av Sveriges segelfartygsförening

framförda förslaget att även redare för motorseglare skulle erhålla

rätt att åtnjuta avdrag för avsättning till anskaffande av ersättningstonnage

icke böra upptagas till behandling i detta sammanhang.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 17, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning angående utvidgad rätt att vid 1946

års taxering åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond

för fartyg.

Stockholm den 7 februari 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson*, Wahlmark, Velander,

Sjödahl, friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Robert Berg* och Carl Eric Ericsson*

samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund, Olsson

i Gävle, Sandberg, Orgard, Karlsson i Grängesberg*, Nilsson i Kristinehamn, Vigelsbo* och

Karlsson i Granebo*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

467229. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:18 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående utvidgad rått att vid 1946 års taxering åtnjuta avdrag fö a1 i texten