Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om fullständig skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän.

1946-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:14, Betänkande i anledning av väckt motion om fullständig skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1946 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

fullständig skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, 11:9,

av herr Johanson i Norrköping m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte

för sin del besluta om sådan ändring i förordningen örn viss skattefrihet för

sjömän av den 30 juni 1943, att hela krigsriskersättningsbeloppet blir skattefritt».

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Särskilda regler rörande beskattning av krigsriskersättning till sjömän infördes

genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 491) cm viss skattefrihet

för krigsriskersättning till sjömän. Enligt nämnda förordning skulle vid taxering

till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

50 procent av det tillägg å hyran på grund av krigsrisk (krigsriskersättning),

som för åren 1943 och 1944 utgått eller kunde komma att utgå till

befälhavaren eller den som tillhörde besättningen på svenskt fartyg, icke utgöra

skattepliktig inkomst; dock skulle — där krigsriskersättningen för kalenderår

överstege 10 000 kronor — vad nyss sagts icke gälla beträffande den

överskjutande delen. Enligt förordning den 25 maj 1945 (nr 200) om viss skattefrihet

för av sjömän uppburen krigsriskersättning för år 1945 gälla i huvudsak

samma regler som i 1943 års förordning. Sistnämnda förordning innehåller

sålunda endast den avvikelsen från nämnda bestämmelser, att ett uttryckligt

stadgande intagits om att förordningen skall äga tillämpning även i de

fall, där krigsriskersättningen jämlikt punkt 9 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen icke är att hänföra till intäkt av tjänst.

I vid 1943 års riksdag väckta motioner yrkades, att skattefrihet måtte medgivas

för krigsriskersättningen i dess helhet.

1943 års bevillningsutskott, som avstyrkte bifall till nämnda motioner, yttrade

i sitt av riksdagen godkända betänkande, nr 49, i förevarande avseende,

att principiella skäl talade mot införande av skattebefrielse för krigsriskersättning

men att utskottet funne billighetsskäl tala för att åtminstone någon

del av krigsriskersättningen undantoges från beskattning. Med hänsyn därtill

ansåge sig utskottet icke böra motsätta sig, att 50 procent av den krigsriskersättning,

som för åren 1943 och 1944 utgått eller kunde komma att ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

9

gå, icke skulle utgöra skattepliktig inkomst. Utskottet kunde däremot icke

förorda skattefrihet för krigsriskersättningen i dess helhet.

Jämväl vid 1945 års riksdag framställdes motionsvis yrkande örn skattefrihet

för krigsriskersättningen i dess helhet. Motionen avstyrktes av samma

års bevillningsutskott i dess av riksdagen godkända betänkande, nr 27, under

hänvisning till vad som rörande detta spörsmål förekommit vid 1943 års

riksdag.

I den nu föreliggande motionen har anförts bland annat följande. Sjöfolket

hade aldrig betraktat krigsriskersättningen som en inkomst i vanlig mening

och krävde därför från början, att denna skulle bliva helt skattefri.

Denna uppfattning hade sjöfolket fortfarande. Trots att kriget vore slut, förelåge

ju dock stora risker i farvattnen, och så länge krigsriskersättningen delvis

vore kvar, kvarstode kravet på hel skattefrihet. Argumentet att krigsriskersältning

principiellt utgjorde skattepliktig inkomst torde ej hålla vid

ett nytt ställningstagande, detta framför allt med hänsyn till att principen

vore bruten genom den skattelindring till 50 procent som redan skett.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att särskilda regler

rörande beskattning av krigsriskersättning till sjömän infördes genom

förordningen den 30 juni 1943 (nr 491) örn viss skattefrihet för krigsriskersättning

till sjömän. Genom denna förordning förklarades 50 procent av

den krigsriskersättning, som för åren 1943 och 1944 utgått till befälhavaren

eller den som tillhör besättningen på svenskt fartyg, icke utgöra skattepliktig

inkomst. Enligt förordningen den 25 maj 1945 (nr 200) om viss skattefrihet

för av sjömän uppburen krigsriskersättning för år 1945 gälla i huvudsak

samma regler beträffande sådan krigsriskersättning till sjömän, som utgått

eller kunde komma att utgå för år 1945.

I den förevarande motionen har hemställts om sådan ändring i förordningen

om viss skattefrihet för sjömän av den 30 juni 1943, att hela krigsriskersättningsbeloppet

blir skattefritt.

Utskottet får i anledning härav påpeka, att, därest skattefrihet för krigsriskersättningen

i dess helhet skulle anses böra medgivas, sådan författningsändring,

såsom framgår av vad nu nämnts, icke bör ske i den år 1943 ut-''

färdade förordningen utan i 1945 års förordning i detta ämne.

Yrkanden om skattefrihet för krigsriskersättningen i dess helhet lia tidigare,

senast vid 1945 års riksdag, varit föremål för riksdagens prövning, varvid

emellertid skäl ej ansetts föreligga för en sådan utsträckning av skattefriheten.

I likhet med 1943 och 1945 års bevillningsutskott anser utskottet, att någon

utsträckning av den nu medgivna .skattefriheten för krigsriskersättning,

vilken principiellt är att anse såsom skattepliktig intäkt, icke bör äga rum.

Detta så mycket mindre som krigstillståndet numera upphört och riskerna

för krigsförlisningar på grund härav få anses komma alt fortbestå endast

under en kortare tid. Det torde vidare kunna antagas, all krigsriskersättning

nilian<j till riksdagens protokoll IMG. 7 sami. Nr 12—11. 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

som avlöningsform endast övergångsvis kommer att bibehållas efter krigstillståndets

upphörande. Utskottet avstyrker därför det i motionen framställda

yrkandet.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att motionen II: 9 av herr Johanson i Norrköping m. fl.

örn fullständig skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,

friherre De Geer, Frans Ericson, Wehtje, Björnsson, Robert Berg och Franzon samt

från andra kammaren: herrar Björklund, Hammarlund, Olsson i Gävle, Sandberg,

Orgdrd, Janson i Frändesta, Falk, Karlsson i Grängesberg, Vigelsbo och Karlsson i Granebo.

467395. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.