Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928

1946-02-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:2, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1946 kl. 1 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om ändrad lydelse av 30 §

3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370), m. m.

I en den 12 januari 1946 dagtecknad, lill bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 23, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370), samt

2) förordning om ändrad lydelse av 20 § förordningen den 28 september

1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

De ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslagen äro av följande

lydelse:

1) Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

19281 skall erhålla följande ändrade lydelse.

Nuvarande lydelse:

30 §.

3 mo m. För försäkringsrörelse,

som drivits av utländsk försäkringsanstalt,

skall såsom här i

riket skattepliktig nettointäkt upptagas

5 procent av anstaltens premieinkomst

av här bedriven sjö- och trafikförsäkringsrörelse,

6 procent av

Föreslagen lydelse:

30 §.

3 mom. För försäkringsrörelse,

som drivits av utländsk försäkringsanstalt,

skall såsom här i

riket skattepliktig nettointäkt upptagas

5 procent av anstaltens premieinkomst

av här bedriven sjö- och trafikförsäkringsrörelse,

6 procent av

1 Senaste lydelse, se 1930:190.

Bihang lill riksdagens protokoll 1!)i6. 1 sami. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

(Nuvarande lydelse)

anstaltens premieinkomst av här bedriven

brandförsäkringsrörelse, 15

procent av anstaltens premieinkomst

av här bedriven livförsäkringsrörelse

och 10 procent av anstaltens premieinkomst

av annan här bedriven försäkringsrörelse.

(Föreslagen lydelse)

anstaltens premieinkomst av här bedriven

brandförsäkringsrörelse samt

10 procent av anstaltens premieinkomst

av annan här bedriven försäkringsrörelse.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Lagen skall äga

tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering

av beskattningsnämnd i första instans verkställes under år 1946.

2) Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 20 § förordningen den 28 september

1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 20 § förordningen den 28 september 1928 örn

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

20 §.

Varje år — — — före taxeringsåret.

Vid bestämmandet av procenttalen

skall iakttagas att, även om dessa

i övrigt bestämmas olika för de i

18 § 2 mom. under a) och de i samma

mom. under b) avsedda skattskyldiga,

procenttalet för svenska

försåkringsanstalter likväl skall, såvitt

avser i försäkringstekniskt hänseende

till livförsäkringsverksamhet

hänförlig inkomst, bestämmas lika

med procenttalet för fysiska personer.

Såsom till livförsäkringsverksamhet

Föreslagen lydelse:

20 §.

Varje år---— före taxerings
året.

Vid bestämmandet av procenttalen

skall iakttagas att, även örn dessa

i övrigt bestämmas olika för de i

18 § 2 mom. under a) och de i samma

mom. under b) avsedda skattskyldiga,

procenttalet för livförsäkringsanstalter

likväl skall bestämmas

lika med procenttalet för fysiska personer.

Driver försäkringsanstalt jämväl

annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse,

skall dock vad nu

sagts gälla, såvitt angår svensk an
-

1 Senaste lydelse, se 1945:898.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

3

(Nuvarande lydelse)

hånförlig inkomst skall, om försäkringsanstalt

driver jämväl annan försäkringsrörelse

än livförsäkringsrörelse,

anses den del av anstaltens beskattningsbara

belopp, som efter förhållandet

mellan den i försäkringstekniskt

hänseende till livförsäkringsverksamheten

hänförliga nettointäkten

och anstaltens sammanlagda nettointäkt

belöper å livförsäkringsrörelsen.

(Föreslagen lydelse)

stalt, allenast den de! av anstaltens

beskattningsbara belopp som efter

förhållandet mellan den i försäkringstekniskt

hänseende till livförsäkringsverksamheten

hänförliga nettointäkten

och anstaltens sammanlagda nettointäkt

belöper å livförsäkringsrörelsen

och, såvitt angår utländsk anstalt,

allenast den del av nämnda belopp

som efter förhållandet mellan den

skattepliktiga nettointäkten av livförsäkringsrörelsen

och anstaltens sammanlagda

skattepliktiga nettointäkt av

försäkringsrörelse belöper å livförsäkringsrörelsen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande vad i propositionen anförts till stöd för de däri framlagda

förslagen får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. I

I 30 § 3 mom. kommunalskattelagen — vilket stadgande enligt 2 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är tillämpligt jämväl

vid beräkning av skattepliktig inkomst enligt nämnda förordning —- stadgas

bland annat, att för livförsäkringsrörelse, som drivits av utländsk försäkringsanstalt,

skall såsom här i riket skattepliktig nettointäkt upptagas 15 procent

av anstaltens premieinkomst av den här bedrivna rörelsen. Skatt påföres

sålunda icke som beträffande svensk livförsäkringsanstalt efter det verkliga

överskottet på rörelsen med tillägg av en tredjedel av räntan å vissa för

försäkringstagarnas räkning fonderade reserver, det s. k. ränteskatteunderlaget,

utan efter en schablonmässigt beräknad inkomst. Grundbeloppet

för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten fastställes därvid

jämlikt 18 § 2 mom. b) statsskatteförordningen till 10 procent av det beskattningsbara

beloppet och skatten utgår med det procenttal av det sålunda

fastställda grundbeloppet, som varje år jämlikt 20 § samma förordning bestämmes

att gälla för de i berörda författningsrum omförmälda skattskyldiga

(svenska aktiebolag m. fl.). Detta procenttal har alltsedan år 1940 utgjort

200, medan procenttalet för de i 18 § 2 mom. a) och c) omförmälda

skattskyldiga, däribland fysiska personer, utgjort 150. I fråga örn fastställande

av nyssnämnda procenttal gällde samma regler för inländsk som för ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

ländsk livförsäkringsanstalt till år 1943, då i 20 § statsskatteförordningen infördes

ett tillägg av innehåll att vid bestämmande av skatteprocenttalen

skulle iakttagas att, även om dessa tal i övrigt bestämdes olika för de i 18 §

2 mom. under a) och de i samma mom. under b) avsedda skattskyldiga, procenttalet

för svenska försäkringsanstalter likväl skulle, såvitt avsåge i försäkringstekniskt

hänseende till livförsäkringsverksamhet hänförlig inkomst,

bestämmas lika med procenttalet för fysiska personer. I följd härav har inländsk

livförsäkringsanstalt haft att betala skatt med 150 procent av det

för anstalten fastställda grundbeloppet, medan utländsk livförsäkringsanstalt

haft att erlägga skatt med 200 procent av motsvarande grundbelopp.

Anledningen till det år 1943 gjorda tillägget till 20 § statsskatteförordningen

framgår av det vid propositionen nr 172 till 1943 års riksdag fogade

statsrådsprotokollet. Enligt vad där anföres hade svenska livförsäkringsbolags

förening hos Kungl. Majit hemställt örn vissa lättnader i de svenska livförsäkringsanstalternas

beskattning. Därvid anförde föreningen bland annat,

att vid kommunalskattelagens tillkomst en beskattning hos försäkringsgivaren,

lämpligt avvägd i förhållande till den som eljest skulle åvilat försäkringstagarna,

ansetts kunna vinnas genom att ränteskatteunderlaget bestämts till

V3 av räntan å premiereserv och premieåterbäringsreserv, men att förhållandena

sedermera förändrats. För att återföra livbolagens räntebeskattning till

det läge i förhållande till beskattningen av enskilda personer, vilket rått vid

lagens tillkomst, borde ränteskatteunderlaget nedsättas till a/4 av räntan å

nämnda reserver. Alternativt ifrågasatte emellertid föreningen ett annat förfaringssätt,

som skulle leda till i stort sett samma resultat. Härom anförde

föreningen:

Enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt utgår

inkomst- och förmögenhetsskatt med viss i särskild ordning bestämd procent

av ett för den skattskyldige fastställt grundbelopp. Detta grundbelopp var

tidigare för försäkringsanstalts inkomst i den mån den icke belöpte på aktieågarna,

d. v. s. för ömsesidiga försäkringsbolag hela inkomsten och för försäkringsaktiebolagen

i det närmaste all inkomst av livförsäkringsrörelse, bestämt

till 6 procent av det beskattningsbara beloppet, medan det för försäkringsaktiebolagens

inkomst i övrigt var bestämt på samma sätt som för aktiebolag

i allmänhet efter en varierande skala med ett maximum av 12 procent.

Vid ändring av lagrummet år 1938 borttogs emellertid denna skillnad och

grundbeloppet fastställdes för alla försäkringsanstalter till 10 procent av det

beskattningsbara beloppet. För fysiska personer bestämdes maximum för

bottenskattens grundbelopp samtidigt till 6,5 procent av det beskattningsbara

beloppet.

Därest man nu återgår till en i huvudsak likartad uppdelning av försäkringsanstalternas

inkomst som före år 1938, skulle vid det årliga bestämmandet

enligt 20 § statsskatteförordningen av det procenttal av grundbeloppet,

efter vilket bottenskatt skall uttagas, detta procenttal för försäkringstagarnas

inkomst inom livbolagen sättas lika med det för enskilda personer

bestämda. Härigenom skulle olägenheterna av den olikformiga utvecklingen

av skatteprocenten för livbolagen i jämförelse med skatteprocenten för enskilda

i stort sett neutraliseras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

5

Vidare må här erinras om, att samtidigt med införandet av det förut angivna

tillägget till 20 § statsskatteförordningen utfärdades en förordning örn begränsning

av skatt för svensk livförsäkringsanstalt (Svensk författn.-saml.

1943 nr 265). Enligt sistnämnda förordning äger sådan anstalt åtnjuta avkortning

av anstalten påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt

eller restitution av redan erlagd dylik skatt med belopp, varmed anstalten

på grund av taxering för visst taxeringsår påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

värnskatt samt allmän kommunalskatt sammanlagt överstiga

den för anstalten samma år enligt statsskatteförordningen taxerade inkomsten

ökad med det belopp, varmed avdrag för erlagda allmänna skatter jämlikt 4 §

sistnämnda förordning vid taxeringen medgivits, men minskad dels med ränteskatteunderlaget

och dels med anstalten för samma år påförd krigskonjunkturskatt,

dock att avkortningen och restitutionen sammanlagt högst må omfatta

summan av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten.

Syftet med denna skattebegränsning, som sålunda icke gäller för utländsk

livförsäkringsanstalt, var att skapa en garanti för att livbolagen icke skulle

behöva betala större belopp i stats- och kommunalskatt än som motsvarade

överskottet å deras verksamhet.

I en den 31 december 1943 dagtecknad, till finansdepartementet ingiven

skrift har det förenade danska lif försäkringsaktiebolaget Hafnia, svenska

avdelningen, anhållit, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder

för åvägabringande av

1. att det år 1943 utfärdade tillägget till 20 § förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt utsträcktes att gälla även för utländsk livförsäkringsanstalt;
2.

att utländsk livförsäkringsanstalts inkomst av fastighet icke gjordes

till föremål för kommunal eller statlig inkomstbeskattning, i den mån fastigheten

tillhörde försäkringsrörelsen;

3. att den i 30 § 3 mom. kommunalskattelagen stadgade procentsatsen,

efter vilken utländsk livförsäkringsanstalts skattepliktiga nettointäkt beräknades

i förhållande till premieinkomsten, nedsattes från 15 till 5 procent; samt

4. att, örn framställningen i sistnämnda del ej vunne bifall, tillämpningsområdet

för den år 1943 utfärdade förordningen örn begränsning av skatt

för svensk livförsäkringsanstalt utvidgades så att förordningen bleve tilllämplig

även å utländsk livförsäkringsanstalt.

Över framställningen ha, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten

och försäkringsinspektionen samt av Överståthållarämbetet, som därvid såsom

eget utlåtande åberopat ett av t. f. taxeringsintendenten E. B. Lundquist till

ämbetet avgivet yttrande.

I förevarande proposition lia förslag till ändrade bestämmelser framlagts

endast såvitt angår frågorna örn skatteprocenttalet för utländsk livförsäkringsanstalt

och örn 15-procenlsschahlonen för inkomstberäkningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

Skatteprocenttalet för utländsk livförsäkringsanstalt.

Till stöd för sitt yrkande, att 1943 års tillägg till 20 § statsskatteförordningen

måtte utsträckas att gälla även för utländsk livförsäkringsanstalt, har det

danska bolaget anfört, att man vid tillkomsten av de nuvarande reglerna örn

beskattning av livförsäkringsrörelse utgått från att utländsk försäkringsanstalt

skulle erlägga samma skatt som en svensk anstalt skolat betala, om rörelsen

drivits av denna, men att den sålunda från början införda pariteten

mellan de svenska och de utländska livbolagens beskattning genom 1943

års ändring av ifrågavarande lagrum definitivt brutits. Det hjälpte icke längre

att beräkna den skattepliktiga inkomsten för de utländska livbolagen efter en

sådan procentsats av premieintäkten att den komme att motsvara det belopp,

å vilket ett svenskt bolag under samma förhållanden skulle ha att erlägga

skatt. Skattebördan för det utländska bolaget bleve likväl avsevärt

tyngre.

Departementschefen har förordat, att det år 1943 gjorda tillägget till 20 §

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt måtte utsträckas att

gälla även i fråga örn utländsk livförsäkringsanstalt.

15-procentssehablonen för inkomstberäkningen.

Det danska bolaget har hemställt, att det procenttal av premieinkomsten,

efter vilket den skattepliktiga nettointäkten av livförsäkringsrörelse, som härstädes

bedrivits av utländsk försäkringsanstalt, skall beräknas, måtte nedsättas

från 15 till 5.

Departementschefen har i nu förevarande hänseende anfört följande:

»För ett slutgiltigt ställningstagande till det framlagda ändringsyrkandet

erfordras utan tvivel ett mera omfattande material än det nu föreliggande.

Med hänsyn till vad kammarrätten och försäkringsinspektionen anfört och

då frågan ur statsfinansiell synpunkt är av ringa betydelse anser jag mig emellertid

det oaktat icke böra motsätta mig, att procenttalet i enlighet med de

nämnda myndigheternas förslag — och i avbidan på en blivande utredning i

ämnet — nu nedsättes till 10.»

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 23, antaga de vid propositionen fogade

förslagen till

1) lag örn ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370); samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

7

2) förordning om ändrad lydelse av 20 § förordningen den

28 september 1928 (nr 373) örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Stockholm den 7 februari 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

N är v arund e:

Från första kammaren: herrar Johan Bärg, Wahlmark, Velander, Sjödahl, Ekman,

Frans Ericson, Björnsson, Wetter och Näsgård, samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund, Olsson

i Gävle, Sandberg, Orgard, Falk, Henriksson, Sundström i Skövde och Johansson i Mysinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:32 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 30 § 3 morn. kommunalskattelagen den 28 september 19 a1 i texten