Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908

1946-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:22, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 26 mars 1946 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

I en den 8 mars 1946 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 201, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr

129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 5 §, 7 § 3. samt 10 och 18 §§ förordningen den

6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

5 §■

Då fondhandlare utfärdar avräkningsnota,

skall notan tagas ur en

för ändamålet inrättad bok, vari

blanketterna äro inhåftade och försedda

med nummer i fortlöpande

följd. Varje blankett skall bestå av

talong och avräkningsnota, den senare

delad i två lika lydande hälfter.

Talong samt avräkning snotans båda

hälfter skola genom perforering vara

från varandra skilda samt försedda

med samma nummer. Kungl. Maj.t

fastställer formulär till blanketter.

Föreslagen lydelse:

5 §•

Då avräkningsnota utfärdas av

fondhandlare, skall för ändamålet användas

särskild blankett, som anskaffats

från generalpoststyrelsen. Vid utfärdandet

skall så förfaras, att vad

som skrives å det ena exemplaret av

notan samtidigt kopieras å det andra

exemplaret.

Senaste lydelse, se beträffande 5 och 10 §§ 1921:396 samt beträffande 18 § 1928: 202.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

11

Nuvarande lydelse:

Fondhandlare, som---utfär
dade

notan.

7 §•

3. Förmedlare, som driver sådan

rörelse med värdepapper, att han på

grund därav är pliktig föra handelsböcker,

åligger att å vederbörande

blanketts talong göra anteckning örn

beloppet av den stämpel, som blivit

åsatt avråkningsnota, vars båda exemplar

avsänts till kontrahenterna.

10 §.

Inom tre månader efter utgången

av varje kalenderkvartal skall fondhandlare

till bank- och fondinspektionen

insända de blankettböcker med

tillhörande exemplar av upprättade

avråkningsnotor, vilka han använt

under det kvartal, varom fråga är.

18 §.

Generalpoststyrelsen skall —---

till avråkningsnotor.

Föreslagen lydelse:

Fondhandlare, som---utfär
dade

notan.

Formulär till blankett, som i första

stycket sågs, ävensom formulär till

blankett, som enligt vad i 18 § stadgas

tillhandahålles allmänheten genom

generalpoststyrelsens försorg, fastställas

av bank- och fondinspektionen.

7 §•

3. Förmedlare, som driver sådan

rörelse med värdepapper, att han på

grund därav är pliktig föra handelsböcker,

åligger att i de fall, då båda

exemplaren av av räkning snotan översändas

till kontrahenterna, å en särskild

kopia av notan göra anteckning

örn beloppet av den stämpel, som

åsatts notan.

10 §.

Inom tre månader efter utgången

av varje kalenderkvartal skall fondhandlare

i den ordning bank- och

fondinspektionen föreskriver till inspektionen

insända det ena exemplaret

av de avråkningsnotor, som upprättats

under kvartalet, eller, i fall

som i 7 § 3. avses, kopia av de under

samma kvartal upprättade notorna.

18 §.

Generalpoststyrelsen skall---

till avråkningsnotor.

Blanketter, som enligt 5 § utlämnas

till fondhandlare, skola vara försedda

med för varje fondhandlare löpande

numrering. Örn utlämnandet skall generalpoststyrelsen

genast underrätta

bank- och fondinspektionen. Vederbörande

fondhandlare har att för

ifrågavarande blanketter erlägga betalning

med belopp, som enligt generalpoststyrelsens

beräkning motsvarar

postverkets självkostnadspris.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Ett exemplar -----varje post- Ett exemplar---varje postkontor.

kontor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1947.

Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför

Kungl. Majit anfört får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i

det följande, hänvisa till propositionen.

Enligt 1908 års fondstämpelförordning skall vid överlåtelse av fondpapper

genom köp eller byte erläggas en särskild stämpelavgift. För kontroll av denna

avgift skall vid överlåtelsen upprättas avräkningsnota i två likalydande

exemplar.

I fråga om avräkningsnota, som utfärdas av fondhandlare, äro särskilda

bestämmelser upptagna i 5 § i förordningen. I nämnda paragraf stadgas, att

sådan nota skall tagas ur en för ändamålet inrättad bok, vari blanketterna

äro inhäftade och försedda med nummer i fortlöpande följd. Varje blankett

skall bestå av talong och avräkningsnota, den senare delad i två lika lydande

hälfter. Talong samt avräkningsnotans båda hälfter skola genom perforering

vara från varandra skilda samt försedda med samma nummer. Kungl. Majit

fastställer formulär till blanketter.

I en den 9 januari 1946 dagtecknad, till Kungl. Majit ställd skrivelse har

bank- och fondinspektionen — under åberopande av en i ärendet upprättad

promemoria — hemställt örn vissa ändringar av bestämmelserna rörande avräkningsnotor.

Över bank- och fondinspektionens framställning ha, efter remiss, utlåtanden

avgivits av statskontoret, generalpoststyrelsen och svenska fondhandlarföreningen.

Beträffande innehållet av ifrågavarande framställning, promemoria och

yttranden tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen (s. 4—8).

Departementschefen har till stöd för det i propositionen framlagda förslaget

anfört följande:

»Enligt fondstämpelförordningen skall vid överlåtelse av fondpapper genom

köp eller byte upprättas avräkningsnota i två likalydande exemplar. Därest

avräkningsnota utfärdas av fondhandlare, skall notan — enligt 5 § första

stycket — tagas ur en för ändamålet inrättad bok, vari blanketterna äro

inhäftade och försedda med nummer i fortlöpande följd.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att skyldigheten för fondhandlare

att utfärda avräkningsnota med begagnande av inbundna blanketter — vilken

föreskrift ur kontrollsynpunkt synes vara utan större praktisk betydelse

— hindrar ett rationellt utnyttjande av maskiner vid notornas utskrivande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

13

Med hänsyn härtill anser jag mig böra tillstyrka, att nyssnämnda föreskrift

utgår ur fondstämpelförordningen. I samband härmed bör i 5 § upptagas

en bestämmelse om att det skall ankomma på bank- och fondinspektionen

— i stället för på Kungl. Maj :t — att fastställa formulär till blanketter

till avräkningsnota. Denna skyldighet torde böra avse såväl blanketter till

avräkningsnotor, vilka utfärdas av fondhandlare, som blanketter, vilka enligt

vad i 18 § stadgas skola tillhandahållas allmänheten genom generalpoststyrelsens

försorg.

Bank- och fondinspektionen har i sin framställning understrukit, att en

viss förbättring av tillsynen över stämpelbeläggningen av avräkningsnotor,

som upprättas av fondhandlare, skulle kunna vinnas, därest blanketterna till

dessa notor tillhandahölles centralt genom statlig myndighet. Inspektionen har

därför förordat att dylika blanketter, som för varje fondhandlare borde vara

försedda med fortlöpande numrering, skulle tillhandahållas endast av generalpoststyrelsen,

som skulle vara skyldig att genast underrätta inspektionen

örn utlämnandet av blanketter av förevarande slag. För blanketterna

skulle betalning erläggas med belopp som motsvarade statsverkets självkostnadspris.

Dessa inspektionens förslag, som tillstyrkts av generalpoststyrelsen,

synas ändamålsenliga och torde böra genomföras. De ifrågavarande

bestämmelserna böra upptagas i 18 §.

Vidare bör i förordningen uttryckligen föreskrivas — lämpligen i 5 § —

att fondhandlare icke äger använda annan blankett till avräkningsnota än

sådan, som anskaffats från generalpoststyrelsen, och att vid utfärdandet av

dylik avräkningsnota skall så förfaras att vad som skrives å det ena exemplaret

av notan samtidigt kopieras å det andra exemplaret.

Slutligen torde 7 § 3. och 10 § fondstämpelförordningen böra ändras på

sätt bank- och fondinspektionen föreslagit.

De nu förordade ändringarna i fondstämpelförordningen torde böra träda

i kraft den 1 januari 1947. Därest ikraftträdandet icke sker förrän å nämnda

dag, torde särskilda övergångsbestämmelser icke vara erforderliga.»

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 201, antaga vid propositionen fogat

förslag till förordning om ändring i förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper.

Stockholm den 21 mars 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:

ELON ANDERSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under betänkande nr 20.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:119 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition med förslug till viss ändring i gällande tulltaxa m. m. a1 i texten