Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941

1946-03-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:23, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 26 mars 1946 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) örn

varuskatt.

I en den 8 mars 1946 dalbeck nåd, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 205, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941

(nr 251) om varuskatt.

Härigenom förordnas, att 3, 8, 10, 11 och 14 §§ förordningen den 25

maj 1941 örn varuskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §•

1. Skatten utgår — —- — bedriva rörelsen.

2. Varans beskattningsvärde är lika med det pris, som den skattskyldige

i allmänhet betingar sig för varan vid försäljning till detaljhandlare eller,

i fall där försäljning till detaljhandlare icke bedrives, det pris, som den skattskyldige

kan antagas hava betingat sig, därest sådan försäljning skett. I intetdera

fallet skall varuskatten inberäknas i priset.

För vara, som införes till riket för att saluhållas efter omformning eller

omarbetning eller efter anbringande i särskild förpackning eller eljest för att

användas vid tillverkning i förvärvssyfte av annan vara, är dock beskattningsvärdet

lika med varans värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen,

med tillägg av den å varan belöpande tullen. Enligt samma grund beräknas

beskattningsvärdet för vara, som införes till riket för annat ändamål än försäljning

eller användning i förvärvssyfte.

1 Senaste lydelse av 11 och 14 §§ sc 1943:329.

Bihang till riksdagens protokoll 19A6. 1 sami. Nr 23.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

Det ankommer på kontrollstyrelsen samt, beträffande vara som införes

till riket, generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen gemensamt att meddela

närmare anvisningar rörande tillämpningen av i detta moment givna stadganden.

8 §•

1. Vid införsel till riket av skattepliktig vara skall den skattskyldige, där

ej annat nedan stadgas, i samband med tulltaxeringen av varan till tullmyndigheten

i införselorten i två exemplar avlämna en på tro och heder avgiven

deklaration angående varans beskattningsvärde.

2. Deklaration erfordras icke beträffande sådan skattepliktig vara, som

avses i 3 § 2 mom. andra stycket. Beträffande sådan vara skall den skattskyldige

i stället till tullmyndigheten i införselorten avlämna skriftlig försäkran

i två exemplar rörande ändamålet med införseln.

3. Skatt, som enligt avgiven deklaration eller enligt av tullmyndigheten

verkställd uträkning belöper å införd vara, skall erläggas till tullverket samtidigt

med tullen. Vad i fråga örn tull finnes stadgat rörande betalningsanstånd,

ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd eller utebliven betalning

skall äga motsvarande tillämpning beträffande skatten.

4. Deklaration eller försäkran, varom ovan förmäles, skall slutligen granskas

av kontrollstyrelsen och skall för sådant ändamål det ena exemplaret

av handlingen av tullmyndigheten översändas till kontrollstyrelsen.

Befinnes vid granskningen att skatt påförts med för lågt belopp, skall

kontrollstyrelsen påföra den skattskyldige felande skatt samt bestämma

och meddela den skattskyldige tid, inom vilken sådan skatt skall erläggas.

Vad i 4 § 2—6 mom. samt 7 § 2 och 4 mom. är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning i fråga örn skattskyldig, som avses i detta moment.

5. För vara, som införts till riket men sedermera utförts ur riket eller till

svensk frihamn, må åtnjutas restitution av skatt i den ordning och omfattning,

Kungl. Maj:t bestämmer.

Skatt utgår icke för vara, som införes under sådana omständigheter, att

tullfrihet för densamma åtnjutes. Dock föreligger skattskyldighet vid återinförsel

av vara, för vilken skatt icke erlagts eller för vilken erlagd skatt

restituerats.

6. Formulär till deklaration och försäkran, varom ovan förmäles, fastställas

av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen gemensamt.

10 §.

Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga skattskyldig att fullgöra vad honom

åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade

föreskrifter.

11 §•

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration eller försäkran lämnat

oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23. 3

14 §.

Av lörelseidkare begången förseelse, som i 9 § avses, ålalas vid allmän

underrätt i den ort, där rörelsen bedrives.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946.

Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj :t anfört får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Frågan om en allmän översyn av förordningen om varuskatt är för närvarande

aktuell och vissa förberedande undersökningar härom pågå inom

kontrollstyrelsen. Utan avvaktan på resultatet av dessa undersökningar har

departementschefen emellertid ansett sig böra anmäla en speciell fråga, vars

avgörande icke lämpligen bör uppskjutas, nämligen frågan örn beräkning av

beskattningsvärdet för vara, som införes till riket.

Enligt 3 § 2 mom. förordningen om varuskatt är beskattningsvärdet för

varuskattepliktig vara, som tillverkats inom riket, lika med det pris, tillverkaren

i allmänhet betingar sig för varan vid försäljning till detaljhandlare

eller, i fall där försäljning till detaljhandlare icke bedrives, det pris tillverkaren

kan antagas ha betingat sig, därest sådan försäljning skett. I intetdera

fallet skall varuskatten inberäknas i priset. Vidare föreskrives i 3 § 3 mom.

att beskattningsvärdet för vara, som införes till riket, är lika med varans

värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen (d. v. s. i allmänhet priset å

inköpsorten vid tiden för inköpet med tillägg av emballagets värde jämte

frakt, försäkringspremier och annan å varan nedlagd kostnad intill dess varan

anlänt till gränsort inom tullområdet) med tillägg av den å varan belöpande

tullen.

Enligt 8 § skall varuskatten för skattepliktig vara, som införes till riket,

erläggas till tullverket samtidigt med tullen; och skall vad i fråga örn tull finnes

stadgat rörande betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för

fördröjd eller utebliven betalning äga motsvarande tillämpning beträffande

skatten.

I en den 11 januari 1944 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift har

Sveriges kemiska industrikontor hemställt om sådan ändring i förordningen

örn varuskatt, att full likställighet i fråga örn varuskattens storlek åvägabringades

mellan importerade varor och inom landet tillverkade produkter.

Sedan Kungl. Majit den 4 februari 1944 anbefallt kontrollstyrelsen att i

samråd med generaltullstyrelsen verkställa utredning rörande den av industrikonloret

väckta frågan och att till Kungl. Majit inkomma med de förslag,

vartill utredningen kunde föranleda, har kontrollstyrelsen, som i ärendet sam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

rått med generaltullstyrelsen, inkommit med ett den 18 augusti 1944 dagtecknat

utlåtande i ärendet.

I berörda utlåtande har kontrollstyrelsen föreslagit att i 3 § 2 mom. förordningen

om varuskatt skulle stadgas, att varans beskattningsvärde vore

lika med det pris, den skattskyldige i allmänhet betingade sig för varan vid

försäljning till detaljhandlare eller, i fall där försäljning till detaljhandlare

icke bedreves, det pris, den skattskyldige kunde antagas ha betingat sig, därest

sådan försäljning skett, att i intetdera fallet varuskatten skulle inberäknas

i priset, att för vara, som infördes till riket för att omformas eller omarbetas

eller användas vid tillverkning av annan vara eller som infördes för

annat ändamål än försäljning eller användning i förvärvssyfte, beskattningsvärdet

dock skulle anses vara lika med varans värde enligt 4 § tulltaxeförordningen,

med tillägg av den å varan belöpande tullen, samt att det skulle

ankomma på kontrollstyrelsen och, beträffande vara, som infördes till riket,

generaltullstyrelsen i samråd med kontrollstyrelsen att meddela de närmare

anvisningar rörande tillämpningen av i förevarande moment givna stadgande^

som kunde erfordras. I samband med att dessa ändringar vidtoges borde

nuvarande 3 § 3 mom. upphöra att gälla.

Slutligen har kontrollstyrelsen i sitt utlåtande framhållit, att kontrollstyrelsens

förslag förutsatte ändringar -— förutom i 3 § — i 8, 10 och 14 §§ förordningen

örn varuskatt, samt att genomförandet av förslaget knappast behövde

medföra någon ökning av styrelsens personal.

Sedan kommerskollegium anmodats att, efter hörande av näringsorganisationer

och andra sammanslutningar i den omfattning kollegium funne lämpligt,

inkomma med utlåtande i ärendet, har kommerskollegium avgivit det

begärda utlåtandet den 2 november 1944. Vid nämnda utlåtande ha fogats

yttranden från samtliga handelskamrar, Sveriges industriförbund, Sveriges

grossist förbund och kooperativa förbundet ävensom ett gemensamt yttrande

från svensk industriförening och svenska kemiska industriers förening.

Beträffande innehållet av nämnda yttranden tillåter sig utskottet hänvisa

till propositionen (s. 8—10).

Vidare har Svenska choklad- och konfektgrfabrikantföreningen u. p. a. i

en den 3 september 1945 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift anfört,

att då det förslag, som framlagts av kontrollstyrelsen, syntes väl ägnat att

läggas till grund för ändringar i förevarande lagstiftning, förslaget snarast

måtte genomföras.

Till stöd för det i föreliggande proposition framlagda förslaget har departementschefen

anfört följande:

»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen beräknas varuskatten olika

för å ena sidan varor, som tillverkas inom riket, och å andra sidan importerade

varor. I båda fallen utgår visserligen varuskatten med samma procenttal

av varans beskattningsvärde, men detta värde fastställes efter olika grunder

i de båda fallen. Sålunda är beskattningsvärdet för vara, som tillverkas

inom riket, lika med det pris tillverkaren i allmänhet betingar sig för varan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23. 5

vid försäljning till detaljhandlare. För vara, som införes till riket, utgör beskattningsvärdet

däremot endast en del av priset vid försäljning till detaljhandlare;

beskattningen är nämligen i detta fall baserad på importpriset

med tillägg av den å varan belöpande tullen.

Denna bristande överensstämmelse med avseende å beräkningen av varuskatten

har hittills — på grund av tidigare rådande handelsspärr och höga

fraktkostnader — icke vållat några mera påtagliga olägenheter. Sedan handelsutbytet

med utlandet kunnat återupptagas, har emellertid frågan om bestämmandet

av beskattningsvärdet å importerade varor erhållit större praktisk

betydelse och åtgärder torde nu böra vidtagas i syfte att uppnå likformighet

i behandlingen av importerade och inom riket tillverkade varuskattepliktiga

varor.

På sätt kontrollstyrelsen föreslagit torde den bristande likställigheten lämpligen

kunna undanröjas därigenom, att de i 3 § 2 mom. upptagna bestämmelserna

om fastställandet av beskattningsvärdet för varor, som tillverkas

inom riket, utsträckas att i princip avse jämväl importerade varor. Härvid

bör dock undantag göras i fråga om varor, som införas till riket för att saluhållas

efter omformning eller omarbetning eller efter anbringande i särskild

förpackning eller för att användas vid tillverkning i förvärvssyfte av annan

vara. Beträffande dylika varor torde beskattningsvärdet fortfarande böra

beräknas enligt hittills gällande grunder eller alltså utgöra varans värde

enligt 4 § tulltaxeförordningen med tillägg av den å varan belöpande tullen.

Då varan blir föremål för förnyad beskattning efter omarbetningen, är det

nämligen onödigt att vid importen tillämpa det mera invecklade och arbetskrävande

förfarande, som en beskattning enligt huvudregeln förutsätter.

Vidare torde enahanda undantag böra göras i fråga om vara, som införes

för annat ändamål än försäljning eller användning i förvärvssyfte. En dylik

undantagsbestämmelse — som torde ha förhållandevis ringa praktisk betydelse

— synes motiverad med hänsyn till svårigheten att i vissa av de nu

avsedda fallen fastställa varans pris vid försäljning till detaljhandlare.

Den nu ifrågasatta ändringen med avseende å beskattningen av importerade

varor bör medföra, att den skattskyldige skall vara pliktig att i samband

med införsel av vara, för vilken varuskatt skall utgå, avlämna en särskild

deklaration till ledning för skattens bestämmande. Beträffande sådan importerad

vara, för vilken varuskatten, enligt vad nyss anförts, även framdeles

bör uttagas enligt nu gällande regler, synes det dock icke erforderligt att avfordra

den skattskyldige någon deklaration; i sådana fall bör denne i stället

avgiva en skriftlig försäkran rörande ändamålet med införseln. Skattebelopp,

som framgår av deklarationen eller eljest uträknas av tullmyndigheten i

samband med införseln, bör liksom hittills påföras den skattskyldige vid

införseltillfället.

Såsom kontrollstyrelsen framhållit kan en definitiv granskning av deklarationen

ofta icke utföras vid införseltillfället, varför möjlighet bör finnas

att verkställa en eftergranskning av deklarationen. Denna eftergranskning

bör, såsom jämväl generaltullstyrelsen förutsatt, handhavas av kontrollsly
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 23.

Utskottet.

reisen. Eftergranskning torde i samma ordning böra ske jämväl av sådana

skriftliga försäkringar rörande ändamålet med varans införsel, som i det

föregående omförmälts.

Vad härefter angår dels beslutanderätten i fråga om åtgärder som kunna

föranledas av eftergranskningen och dels bestyret med uppbärandet och redovisningen

av felande varuskatt kan tvekan råda, huruvida dessa uppgifter

böra åvila kontrollstyrelsen eller generaltullstyrelsen. Vissa skäl kunna

anföras till stöd för den meningen, att uppgifterna borde åvila generaltullstyrelsen.

Å andra sidan skulle en dylik anordning innebära en omgång i

förfarandet utan att medföra några påtagliga praktiska fördelar. Vid sådant

förhållande har jag för min del ansett övervägande skäl tala för att uppgifterna

anförtros åt kontrollstyrelsen. Därest frågan löses i enlighet med vad

jag sålunda föreslår, torde kontrollstyrelsen böra vid handläggningen av

ärenden rörande varuskatt å importerade varor tillerkännas i huvudsak samma

befogenheter i förhållande till importören, som styrelsen redan nu äger

gentemot rörelseidkare som här i riket tillverkar skattepliktig vara.

En omläggning i fråga om sättet för uttagande av varuskatt å importerade

varor efter nu angivna linjer påkallar vissa ändringar i 3 och 8 §§ förordningen

örn varuskatt. Vidare torde vissa följdändringar böra vidtagas

med avseende å 10, 11 och 14 §§ samma förordning.»

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majlis förevarande

proposition nr 205, antaga vid propositionen fogat

förslag till förordning angående ändring i förordningen den

25 maj 1941 (nr 251) örn varuskatt.

Stockholm den 21 mars 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

ELON ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Velander, friherre De

Geer, Ekman, Björnsson, Robert Berg, Herman Ericsson, Rosander och Carl Eric Ericsson

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Sandberg, Janson i Frändesta,

Falk, Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Sundström i Skövde, Vigelsbo och Johansson

i Mysinge.

467571. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:120 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 a1 i texten