Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion örn skattefrihet för djurskyddsföreningar.

1946-03-28 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:24, Betänkande i anledning av väckt motion örn skattefrihet för djurskyddsföreningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

1

Kr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1946 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion örn

skattefrihet för djurskyddsföreningar.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, I: 147,

av herr Ström m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring

i 53 § kommunalskattelagen, att djurskyddsföreningar i beskattningshänseende

likställas med sjuk- och barmhärtighetsinrättingar».

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Enligt 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen, sådant detta lagrum lyder

efter år 1942 beslutad ändring av detsamma, äro bl. a. sjukvårdsinrättningar,

vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar samt

sådana stiftelser, som hava till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning

till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran

av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller

utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande, ävensom sådana

föreningar, vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska

intressen, huvudsakligen verka för ändamål av nu angivna art,

skattskyldiga för inkomst av fastighet och av rörelse men befriade från skattskyldighet

för annan inkomst.

I 7 § f) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt enligt

detta författningsrums lydelse efter år 1942 beslutad ändring finnes en föreskrift

av motsvarande innehåll som i 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen,

dock att befrielsen från skattskyldighet här gäller sådan inkomst, som ej

härflutit av rörelse.

Enligt 12 § 1 mom b) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

föreligger skattskyldighet för förmögenhet för bl. a. föreningar och

samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens

eider samfundets förmögenhet, ävensom stiftelser, samtliga dock

endast såvitt de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst.

Ovannämnda bestämmelser angående befrielse från skattskyldighet tillkommo

i samband med år 1942 genomförd omreglering av skattefriheten för

stiftelser och ideella föreningar m. fl. juridiska personer, vilken omreglering

innebar bl. a., att begreppet fromma stiftelser i författningstexten ersattes

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 24.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

med stiftelser och föreningar av ovan angivet slag. I anledning av den vid

samma års riksdag framlagda propositionen i detta ämne, vari omförmälda

bestämmelser föreslogos, yrkades i väckt motion, II: 287, »att riksdagen ville

för sin del besluta att såväl Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund som

ock i vårt land verksamma djurskyddsföreningar av enahanda struktur som

riksförbundet måtte förklaras Intagna från skattskyldighet till stat och

kommun».

1942 års bevillningsutskott yttrade i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 21 bl. a. följande:

»Utskottet har för sin del intet att erinra mot den av departementschefen

sålunda föreslagna gränsdragningen för skattefriheten, vilken utskottet finner

lämplig. Någon utvidgning av skattefriheten utöver vad i propositionen

föreslagits kan utskottet alltså icke förorda. Såsom departementschefen jämväl

antytt, kunna emellertid delade meningar göra sig gällande rörande den

värdering av de allmännyttiga ändamålen, som därvid kommit till uttryck.

Det torde ej heller kunna förnekas, att genom denna gränsdragning även

ändamål, vilka äro av högt kvalificerad art, komma att ställas utanför området

för skattefriheten.---- Uppenbarligen måste det här bereda stora

svårigheter att draga gränsen mellan vad som är förtjänt av stöd från det

allmännas sida och vad som icke bör understödjas. Utskottet vill dock framhålla,

att, därest det i särskilda fall skulle befinnas, att beskattningen av

juridiska personer med nu angivna verksamhetsområden kornme att verka

på sådant sätt, att det allmännas stöd anses påkallat, det synes lämpligare,

att sådant stöd lämnas i form av anslag lill den av dem bedrivna verksamheten.

Såsom framgår av vad nu anförts kan utskottet icke biträda det i motionen

II: 287 framställda yrkandet örn skattefrihet för Sveriges djurskyddsföreningars

riksförbund och inom landet verksamma djurskyddsföreningar.»

I den nu föreliggande motionen har anförts hl. a., att av ålder ett särskilt

skatteprivilegium lämnats sådana sammanslutningar, som bedrivit humanitär

verksamhet. Till de fromma stiftelserna räknades sådana, som hade till

uppgift att bispringa sjuka och fattiga. Enligt 1942 års författningsändringar

hade denna skattefrihet bibehållits. Djurskyddsföreningarna bedreve gentemot

de hjälpbehövande och värnlösa djuren en verksamhet av motsvarande

slag som sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningarna utövade gentemot

sjuka och andra hjälpbehövande människor. Sålunda sökte djurskyddsrörelsen

att hjälpa vanvårdade, misshandlade och plågade djur. Ett uttryck för

uppskattningen av humanitet mot djuren hade framkommit i våra grannländer

Danmark och Norge, som lämnat skattebefrielse för djurskyddsföreningarna.

I en till utskottet inkommen skrift bär Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund

instämt i motionens syfte samt hemställt, att skattefrihet måtte medgivas

jämväl med avseende å förbundet. Till stöd härför har anförts, att förbundet,

till vilket för närvarande 75 djurskyddsföreningar vore anslutna,

hade till uppgift bl. a. a) att —- utan intrång i de särskilda föreningarnas

verksamhet — sammansluta Sveriges djurskyddsföreningar i syfte att genom

ett samfällt arbete inåt och genom ett gemensamt uppträdande utåt till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

varataga och främja djurens rätt och hästa, b) att genom sin i huvudstaden

sammanträdande styrelse åstadkomma förbindelse mellan de särskilda djurskyddsföreningarna,

samt c) att samla och i vidare mån göra fruktbärande

erfarenheter, som de enskilda föreningarna vunnit. Förbundet understödde

även i mån av sina tillgångar därav i behov varande djurskyddsföreningar,

höll egen byrå i Stockholm, utgav Djurvännernas Tidning Djurskyddet och

lät årligen, framför allt för ungdom, hålla föredrag örn djurskydd. Djurskyddets

inspektörer sökte även att bibringa ertappade djurplågare en bättre inställning

till djurens rätt och en bättre uppfattning örn vad en god behandling

av särskilt husdjuren betydde för folkhushållningen. Den ytterst tunga

beskattningen av djurskyddsorganisationernas donationer verkade emellertid

hämmande på djurskyddsverksamheten.

I förevarande motion har yrkats sådan ändring i 53 § kommunaiskattelagen,

att djurskyddsföreningar i beskattningshänseende bleve likställda med

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar. Med anledning härav får utskottet

till en början framhålla, att nämnda stadgande endast gäller med avseende

å den kommunala beskattningen. Beträffande den statliga beskattningen

av inkomst och förmögenhet finnas såsom framgår av den ovan lämnade

redogörelsen särskilda föreskrifter intagna i 7 § f) och 12 § 1 mom. b) förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Därest det i motionen

framställda yrkandet skulle anses böra bifallas, komma således de i motionen

avsedda sammanslutningarna icke att erhålla skattefrihet vid den statliga

beskattningen.

Vad angår den i motionen berörda sakfrågan var denna -— såsom framgår

av det föregående — i anledning av motionsvis framställt yrkande under

övervägande vid 1942 års riksdag i samband med tillkomsten av nuvarande

bestämmelser på ifrågavarande område. Samma års bevillningsutskott fann

sig därvid icke kunna förorda skattefrihet för Sveriges djurskyddsföreningars

riksförbund och inom landet verksamma djurskyddsföreningar. Under åberopande

av vad 1942 års bevillningsutskott anfört mot en utvidgning av skattefriheten

i nu ifrågavarande hänseende får utskottet, som likaledes anser

en sådan utvidgning icke böra äga rum, avstyrka bifall till motionen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen I: 147 av herr Ström m. fl. örn skattefrihet

för djurskyddsföreningar icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

ELON ANDERSSON.

;;r.11 :-;’V rt »/- ■ > f , ?« t'' Ar '' ✓ • • >

UlehoUtL

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl, Ekman,

Björnsson, Gustaf Elofsson, Franzon, Rosander och Carl Eric Ericsson samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Janson i Frändesta,

Falk, Jonsson i Skedsbygd, Fröderberg och Bladh.

467566. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.