Betänkande i anledning av väckta motioner om nedsättning av postportot för vissa bokförsändelser.
1946-05-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1946:28, Betänkande i anledning av väckta motioner om nedsättning av postportot för vissa bokförsändelser.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den B maj 1946 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om nedsättning av postportot för vissa bokförsändelser.
(l:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 153 av herr Ivar Persson m. fl. och 11:116 av herr Nilson i
Spånstad m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att portosatsema
för bokförsändelser med post måtte utgå med samma belopp som nu
gälla för utgivarkorsband».
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen II: 116.
Vid postbefordran av böcker torde de försändelseslag, som för närvarande
lämpligen kunna komma till användning, vara trycksaker och paket.
Beträffande trycksaker gäller vid postbefordran inom riket en maximivikt
av 1 kilogram för varje försändelse och en avgift av 5 öre för varje viktsats
av 100 gram eller del därav. Högsta postavgiften för en vanlig trycksaksförsändelse
är således 50 öre. På denna avgift kan erhållas 20 procents rabatt
vid befordran såsom s. k. masskorsband, varvid förutsättningar äro, att
minst 1 000 försändelser av sinsemellan lika vikt och format samtidigt inlämnas
av en och samma avsändare.
För postpaket gäller en maximivikt av 50 kilogram. Befordringsavgiftema
äro, örn paketets vikt icke överstiger 1 kilogram 60 öre, örn vikten överstiger
1 men icke 3 kilogram 90 öre, om vikten överstiger 3 men icke 5 kilogram 1
krona 20 öre samt om vikten överstiger 5 kilogram 1 krona 20 öre för de
lörsta 5 kilogrammen och därefter 60 öre för varje överskjutande kilogram
eller del därav.
I fråga om utgivarkorsband meddelas bestämmelser i förordningen den 22
april 1932 (nr 75) angående villkoren för postbefordran av tidningar och
andra periodiska skrifter. I berörda förordning stadgas bland annat följande.
Förordningens bestämmelser gälla endast periodiska skrifter, som tryckas
och utgivas i Sverige (§ 1). För att vinna postbefordran på de villkor,
s°m stadgas i förordningen, skall tidning vara efter anmälan av vederbörande
utgivare införd i tidningsregister, som föres hos generalpoststyrelsen (§ 2
morn. 1). Vidare stadgas i § 3 vissa villkor för införande i tidningsregistret.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 28—29.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 28.
Tryckalster, som utkommer med minst fyra å särskilda tider utkommande
nummer eller häften årligen och som efter abonnemang hålles allmänheten
tillhanda, kan sålunda — med vissa angivna undantag —- införas i tidningsregistret,
såvida på anmälan örn dess utgivande bevis enligt tryckfrihetsförordningen
blivit meddelat av chefen för justitiedepartementet. Bland nyssnämnda
undantag märkes, att i Lidningsregislret ej må införas tryckalster,
vars innehåll uteslutande eller till väsentligaste delen beslår av ett eller flera
större arbeten eller av särskilda delar av sådana, avsedda att fortsättas från
det ena numret eller häftet till det andra (§ 3 mom. 1). I det följande stadgas,
att postbefordran av tidning enligt förordningen sker antingen genom postabonnemang
eller såsom utgivarkorsband (§ 5). Utgivarkorsband skall av
tidnings utgivare avlämnas till postanstalt å utgivningsorten eller, när generalpoststyrelsen
för särskilt fall därtill lämnat medgivande, lill annan postanstalt.
Finner i särskilt fall Konungen omständigheterna därtill föranleda,
må även annan än vederbörande tidningsutgivare medgivas rätt att avsända
utgivarkorsband (§11 mom. 2). — Beträffande postbefordringsavgiften för
utgivarkorsband stadgas i § 11, att densamma beräknas på följande sätt: a)
för utgivarkorsband i allmänhet 11 öre för varje vikt av ett halvt kilogram
eller del av halvt kilogram, varvid utgivarkorsband, vars vikt understiger 25
gram, beräknas väga 25 gram; samt b) för utgivarkorsband, som sändas till
vissa tidningars återförsäljare eller ombud (kommissionärskorsband): för
varje vikt av ett kilogram eller del av ett kilogram 14 öre, om tidningen utkommer
med minst sex nummer i veckan, samt 18 öre, om tidningen utkommer
med mindre än sex men minst ett nummer i veckan. Avgiften beräknas
efter sammanlagda vikten av de försändelser, som för befordran efter samma
taxa på en gång avlämnas, och skall för varje gång utgivarkorsband avlämnas
för postbehandling beräknas för minst två kilogram. Högsta medgivna
vikt för en försändelse, som skall befordras såsom utgivarkorsband, utgör 25
kilogram. För den sammanlagda vikten av en utgivarkorsbandssändning omfattande
flera försändelser finnes däremot icke någon begränsning uppåt.
Den i de nu förevarande motionerna berörda frågan har tidigare varit
föremål för Kungl. Maj:ts övervägande. I skrivelse till statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet den 28 oktober 1945 framförde presidiet
för bokkonferensen den 26—den 28 oktober 1945 å Godtemplargården,
Tollare, ett uttalande från konferensen, i vilket bl. a. uttrycktes önskemål
om att portosatsen för böcker måtte sättas lika med portot för utgivarkorsband.
I ett över berörda framställning efter remiss avgivet yttrande avstyrkte
generalpoststyrelsen bifall till framställningen samt anförde — efter att hava
redogjort för gällande bestämmelser angående postbefordran av trycksaker,
paket och utgivarkorsband samt därvid anmärkt, att för boksändningar om
högst 1 kilograms vikt trycksaksavgiften vore gynnsammare än paketavgiften
ävensom att utgivarkorsbandsavgiften för närvarande uteslutande till
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 28.
3
hörde tidningsrörelsen samt att de s. k. kommissionärskorsbanden icke torde
kunna ifrågakomma för bokförsändelser — i huvudsak följande.
Med ledning av viktuppgifter beträffande ett 70-tal olika häftade och
bundna böcker (samtliga skönlitterära) hade generalpoststyrelsen funnit, att
den nuvarande medelvikten för häftade böcker torde utgöra omkring 730 gram
och för bundna böcker omkring 910 gram. Vid befordran som trycksaker av
enstaka bokexemplar skulle sålunda avgiften för en häftad bok inberäknat
omslaget i medeltal utgöra 40 å 45 öre och för en bunden bok 50 öre. Vid
befordran som paket skulle avgiftsbeloppet i båda fallen utgöra 60 öre med
någon förskjutning uppåt i betraktande av att minimiavgiften vore 60 öre
och att böcker i vikt över 1 kg komme att draga högre avgift. Vid befordran
som utgivarkorsband åter skulle, om endast en enstaka bok avlämnades, avgiften
för såväl ett häftat som ett bundet exemplar utgöra 44 öre med hänsyn
till att avgiften alltid skall beräknas efter en vikt av minst 2 kilogram.
Inginge däremot exemplaren i en större sändning, vare sig i fonn av flera
böcker i en och samma försändelse eller i form av flera särskilda försändelser
befordrade på en gång, sjönke avgiften för varje exemplar väsentligt
och utgjorde då i allmänhet omkring 18 öre för ett häftat exemplar och 22
öre för ett bundet exemplar, i båda fallen med omslag. Nedanstående tabell
utvisade hur det i framställningen avsedda lägre bokportot skulle utfalla
i jämförelse med försändning som postpaket.
Sändningens
vikt
kg
Avgift vid befordran som
postpaket
kr
utgivarkorsband
kr
3............
0*90
0-66
5............
1-20
1-10
7............
2-40
1-54
10............
4''20
2-20
15............
7-20
3-30
20............
10-20
4-40
25............
13-20
5-60
50............
28''20
m-oo
Generalpoststyrelsen anförde vidare, att av det sagda torde framgå, att vid
postförsändning av enstaka böcker någon mera betydande portobesparing
icke skulle uppstå genom utgivarkorsbandsportots tillämpning, medan däremot
en synnerligen avsevärd avgiftsnedsättning skulle bliva följden, örn
detta porto kunde tillämpas för större boksändningar. De ekonomiska följderna
av ett bifall till framställningen vore svåra att i sin helhet överblicka,
så till vida som det med möjligheten att använda utgivarkorsbandsportot i
fråga örn hur stora boksändningar som helst och med portots särskilda billighet
vid större sändningar torde kunna förutses, att bokförlag och andra
bokdistributörer i betydande omfattning skulle övergå till all anlita postverket
för boktransporter i stället för andra statliga eller enskilda trafikföretag,
1 2 försändelser om vardera 25 kg.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 28.
som för närvarande erbjöde lägre frakter för större sändningar. En sådan utveckling
komme säkerligen att ha ogynnsamma ekonomiska återverkningar
för postverket.
Sådana ogynnsamma återverkningar komme emellertid att uppstå, även
örn man endast toge i betraktande portosänkningen i förhållande till den
trafik, som redan skedde genom postverket. Det gällande trycksaksportot
vore icke ekonomiskt fördelaktigt för verket, och detsamma kunde, åtminstone
under nuvarande förhållanden, sägas även beträffande paketportot.
Vad beträffade trycksaksportot hänvisades därutinnan till en av generalpoststyrelsen
den 23 december 1941 avgiven promemoria, vilken refererats
i propositionen nr 29 till 1942 års riksdag.
Ett lägre porto för boksändningar än trycksaksportot respektive paketportot
syntes sålunda icke vara försvarbart ur driftsekonomisk synpunkt. Den
ifrågasatta sänkningen av postavgifterna finge under sådana förhållanden
enligt styrelsens mening närmast karaktär av en förtäckt statssubvention.
Styrelsen vore av den bestämda uppfattningen, att om ett dylikt stöd ansåges
erforderligt från statsmakternas sida, detta stöd borde lämnas i annan
ordning än genom lägre postavgifter för boksändningar. Styrelsen hade
tidigare uttalat samma uppfattning beträffande andra speciella slag av försändelser,
och dessa synpunkter hade icke föranlett erinringar. I föreliggande
fall vore dessutom en förhållandevis stor del av de boksändningar, som
distribuerades genom postverket, icke av den art att den kunde anses förtjäna
något särskilt stöd. Det funnes emellertid otvivelaktigt en betydande
litteratur, som vore väl värd, att dess spridning underlättades. Även om man
bortsåge från styrelsens förenämnda principiella inställning skulle dock enligt
styrelsens förmenande den föreslagna portosänkningen praktiskt sett icke
bliva av någon väsentlig betydelse i förhållande till övriga kostnader, som belastade
allmänhetens bokförvärv. En översyn exempelvis över pris-, provisions-
och de allmänna omsättningsförhållandena på bokmarknaden torde
kunna lämna anvisning på andra, mera givande möjligheter.
Att portot för befordran av tidningar som utgivarkorsband kunnat sättas
så lågt berodde bl. a. på de restriktiva bestämmelserna om användningen
av detta porto, särskilt den starka koncentreringen av utgivarkorsbanden
till vissa bestämda orter och vissa bestämda avsändare, vilken underlättade
postbehandlingen. Icke minst berodde dock denna taxesättning på statsmakternas
allmänna inställning till tidningsrörelsen. Denna hade i korthet berörts
i förenämnda promemoria. I skrivelse den 11 juni 1943 över en av besparingsberedningens
postkommitté utarbetad promemoria hade styrelsen något
utförligare uttalat sig därom. Där hade bl. a. anförts, att tidningarna i
sitt förhållande till postverket otvivelaktigt intoge en särställning, vilken
delvis hade sin grund i den historiska utvecklingen men också vore direkt
betingad av statsmakternas fortlöpande principiella inställning. Denna statsmakternas
inställning till tidningsrörelsen syntes icke böra få utbreda sig
till andra postala områden.
Jämväl statskontoret avgav efter remiss yttrande över ifrågavarande fram
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 28.
5
ställning och avstyrkte därvid under åberopande av de av generalpoststyrelsen
anförda skälen bifall till framställningen.
Genom beslut den 31 december 1945 fann Kungl. Majit framställningen
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I de nu förevarande motionerna har anförts bl. a. följande. Den frivilliga
bildningsverksamheten hade givit goda resultat, men den hade hämmats
genom att böcker och annan studiemateriel varit alltför dyrbara. Det vore
nödvändigt att undanröja de hinder, som stängde vägen för folkets möjligheter
att skaffa sig bildande litteratur. Beträffande priserna på böcker torde
det inte vara möjligt för det allmänna att göra några större insatser, ehuru
detta skulle vara önskvärt. Däremot funnes det andra områden, där statsmakterna
kunde ingripa, särskilt beträffande portosatsema för bokförsändelser.
De nu gällande taxorna verkade prisfördyrande på böckerna, och
denna fördyring bleve proportionellt större ju mindre boksändningen vore.
Portosatserna för sådana försändelser borde därför sänkas. Örn de sattes
lika med portosatserna för utgivarkorsband, skulle detta förbilliga anskaffningen
av böcker i icke oväsentlig grad. Detta skulle utgöra en värdefull
hjälp för de bildningssökande, i synnerhet för dem som vore bosatta på
landsbygden.
Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet
mottagit utlåtande över motionerna av generalpoststyrelsen, vilken avstyrkt
bifall till det i motionerna framförda yrkandet. Styrelsen har därvid åberopat
sitt ovan berörda yttrande rörande bokkonferensens framställning
samt tillagt, att efter avlåtandet av detta yttrande, såvitt styrelsen kunnat
finna, inga nya omständigheter tillkommit av beskaffenhet att inverka på
sakfrågan. Utöver vad tidigare anförts ville styrelsen endast ytterligare understryka,
att i den förenämnda förordningen angående villkoren för postbefordran
av tidningar och andra periodiska skrifter, vilken utfärdats i
överensstämmelse med riksdagens beslut, särskilda bestämmelser intagits i
avsikt att hindra, att böcker och liknande publikationer skulle kunna intagas
i postverkets tidningsregister och därigenom åtnjuta de lägre postavgifterna.
En ändring i den restriktiva inställning från statsmakternas sida
till tidningsportonas utnyttjande, som sålunda och även på andra sätt hittills
kommit till uttryck, skulle icke blott såsom nämnts lia ogynnsamma
och svåröverskådliga följder för postverkets ekonomi. Den torde sannolikt
också medföra liknande verkningar för tidningsvärlden, som på ett annat
sätt än nu skulle nödgas räkna nied att distributionen av böcker och bokliknande
publikationer skulle komma på samma plan som tidningsdistributionen.
Ett spörsmål av sådan räckvidd syntes emellertid, örn ett avgörande
i positiv riktning överhuvud taget skulle ifrågakomma, icke böra
lösas för sig.
I de förevarande motionerna bar hemställts, att portosatserna för bokförsändelser
med post måtte utgå med samma belopp som nu gälla för utgivar
-
UtskoUet.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 28.
korsband. Till stöd därför har anförts, att en sådan anordning skulle utgöra
en värdefull hjälp för de bildningssökande, särskilt på landsbygden,
enär gällande taxor verkade prisfördyrande på böckerna och denna fördyring
bleve proportionellt större för mindre bokförsändelser.
Den i motionerna berörda frågan har tidigare varit föremål för Kungl.
Maj:ts övervägande, i det att Kungl. Maj:t genom beslut den 31 december
1945 funnit en framställning i enahanda ämne icke föranleda någon Kungl.
Maj:ts åtgärd. I ett över sistberörda framställning avgivet yttrande, vars
huvudsakliga innehåll ovan återgivits, hade generalpoststyrelsen avstyrkt
bifall till framställningen och därvid anfört bl. a. följande. Vid befordran
av enstaka bokexemplar såsom trycksaker eller paket torde avgiften beträffande
böcker av medelvikt i allmänhet uppgå till belopp varierande mellan
40 och 60 öre eller i närheten därav. Vid befordran av enstaka bokexemplar
som utgivarkorsband skulle avgiften åter utgöra minst 44 öre. Vid postförsändning
av enstaka böcker torde alltså i allmänhet någon mera betydande
portobesparing icke uppstå genom tillämpning av utgivarkorsbandsportot.
Däremot skulle — enär avgiften för utgivarkorsband beräknades efter sammanlagda
vikten av de försändelser, som på en gång avlämnades — en
synnerligen avsevärd avgiftsnedsättning bliva följden, örn detta porto kunde
tillämpas för större boksändningar. De ekonomiska följderna av ett bifall
till framställningen vöre svåra att överblicka, enär bokdistributörema därvid
i betydande omfattning torde övergå till att anlita postverket i stället
för andra trafikföretag. Ogynnsamma återverkningar torde emellertid uppstå
även om man endast toge i betraktande den trafik, som redan skedde genom
postverket. Trycksaksportot vore icke ekonomiskt fördelaktigt för verket,
och detsamma gällde åtminstone för närvarande även paketportot. Ett
lägre porto för boksändningar syntes icke försvarbart ur driftsekonomisk
synpunkt. En sänkning av postavgifterna för boksändningar finge närmast
karaktär av en förtäckt statssubvention. Om ett stöd från statsmakternas sida
ansåges erforderligt, borde detta lämnas i annan ordning. Den föreslagna
portosänkningen torde vidare icke bliva av någon väsentlig betydelse i förhållande
till övriga kostnader för allmänhetens bokförvärv. Det låga portot
för befordran av tidningar som utgivarkorsband berodde icke minst på
statsmakternas inställning till tidningsrörelsen. Denna inställning syntes icke
böra få utbreda sig till andra postala områden.
I sitt över de förevarande motionerna avgivna utlåtande har generalpoststyrelsen
avstyrkt bifall till desamma, därvid styrelsen åberopat förenämnda
yttrande samt ytterligare framhållit, att särskilda bestämmelser utfärdats i
avsikt att förhindra, att böcker och liknande publikationer skulle kunna
befordras som utgivarkorsband. Vidare har anförts, alt ett bifall till framställningen
torde komma att medföra ogynnsamma ekonomiska verkningar
icke blott för postverket utan även för tidningsvärlden. Ett spörsmål av sådan
räckvidd syntes i varje fall icke böra lösas för sig.
För egen del vill utskottet framhålla, att ett förbilligande av kostnaderna
för anskaffande av böcker även för utskottet framstår såsom önskvärt. Ut
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 28.
7
skottet anser det dock kunna ifrågasättas, huruvida ett genomförande av
de i motionerna framförda önskemålen skulle vara av någon större betydelse
för det angivna ändamålet. Beträffande personer, vilka inköpa böcker
i bokhandeln, torde den föreslagna portosänkningen sakna betydelse utom
i vad den kan tänkas inverka på bokpriset. Vid försändning av böcker genom
postverket, särskilt till personer på landsbygden, torde förslaget däremot
ha något större betydelse. Jämväl i dylika fall synes emellertid -—- såsom lärer framgå av de genom generalpoststyrelsens försorg verkställda
beräkningarna — den minskning i omkostnader, som skulle uppstå vid ett
genomförande av förslaget, åtminstone beträffande enstaka bokförsändelser
icke bliva av någon avsevärd storlek. Med hänsyn härtill ävensom till de
av generalpoststyrelsen i övrigt anförda skälen, vilka utskottet finner beaktansvärda,
anser utskottet anledning icke föreligga att tillstyrka bifall
till motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 153 av herr Ivar Persson
m. fl. och II: 116 av herr Nilson i Spånstad m. fl. örn nedsättning
av postportot för vissa bokförsändelser icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 maj 1946.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, friherre
De Geer, Ekman, Frans Ericson, Wehtje, Björnsson, Bosander och Carl Eric Ericsson, samt
från andra kammaren: herrar Laugren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,
Sandberg, Orgard, Jonsson i Skedsbygd, Sundström i Skövde och Olson i Göteborg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.