Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 243, angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

1946-05-16 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:31, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 243, angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

1

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1946 kl. 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition, nr 243, angående reglering av sockernäringen

i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats

till bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 26 april 1946 dagtecknad proposition, nr 243, i vad densamma

hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1947 till och med dag,

som Kungl. Majit bestämmer, dock senast den 31 januari 1948, rätt att till

riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken

Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må

erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

rörande sockertillverkningen m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Majit anfört.

I propositionen har vidare föreslagits, att riksdagen måtte lill »Kostnader

i samband med sockerregleringen» å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

22 000 000 kronor. Propositionen har, vad angår denna anslagsfråga, hänvisats

till jordbruksutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit de under motionstiden

vid riksdagens början väckta likalydande motionerna I: 250 av

herr Näsgård och fru Svenson samt II: 378 av herr Svensson i Stenkyrka

m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära,

att ett för hela riket enhetligt detaljhandelspris på socker måtte fastställas».

Vad angår de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 378.

Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kungl.

Majit anfört till stöd för förslaget angående reglering av sockernäringen i

riket får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll (s. 1—34 och

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 7 sami. Nr 31—32. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

39—42). I propositionen omförmälda förslag till kontrakt mellan svenska staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen

m. m. under tiden 1 augusti 1946—31 juli 1947 åtföljer detta betänkande såsom

bilaga (Bilaga 1).

I de likalydande motionerna I: 250 och II: 378 har hänvisats till motiveringen

i motionen II: 377, vari anförts bland annat följande. Differenser mellan

detaljhandelsprisema i olika områden av landet förekomme i fråga om

många för att inte säga de flesta varor. På import- respektive tillverkningsorterna

vore priset givetvis lägst, medan det ökades på andra orter på grand

av frakt- och distributionskostnaderna. Ett av de mest uppmärksammade exemplen

på dylika variationer utgjorde detaljhandelspriset på socker. Som

exempel kunde nämnas, att sockerpriset på Gotland vore flera öre högre per

kilogram än i Stockholm, trots att Gotland vöre ett betodlande distrikt. Kostnaderna

för frakt och distribution vöre naturligtvis ofrånkomliga poster i försäljningens

omkostnadskonto, men frågan vore om det kunde anses rättvist,

att befolkningen i avlägsna landsdelar skulle bära den tyngsta bördan av

dessa omkostnader. I allmänhet vore löne- eller inkomstnivån högre i tätorterna

än på landsbygden. Orättvisan framträdde desto tydligare som tätorternas

invånare genom det rådande dyrortsgrupperingssystemet erhölle högre

löner och större skatteavdrag än landsbygdens folk. Det borde vara riktigare,

att ett för hela landet enhetligt pris åsattes åtminstone sådana varor, som

vore nödvändiga för den mänskliga livsföringen eller för produktionen. I

fråga om en sådan nödvändighetsvara som socker borde det vara lätt att

åstadkomma ett enhetligt detaljhandelspris, eftersom tillverkning och import

av socker omhänderhades av ett enda företag.

Rörande detaljhandelsprisema å strösocker har utskottet ur den av socialstyrelsen

utgivna publikationen »Sociala meddelanden» (1946 nr 1) inhämtat

följande uppgifter, avseende detaljhandelspriser i öre per kilogram för olika

orter i riket under december 1945:

Stockholm

Göteborg

Malmö

Borås

Eskilstuna

Gävle .....

Halmstad

Hälsingborg

Jönköping .

Karlskrona .

Karlstad ...

Linköping .

Lund .....

Norrköping

Sundsvall .

59

Uppsala ............

.......... 64

62

Västerås ............

.......... 63

60

Örebro ............

.......... 62

61

Avesta..............

.......... 63

60

Falun ..............

.......... 63

61

Kalmar ............

.......... 63

64

Kiruna ............

.......... 68

63

Kristianstad .........

.......... 62

62

Landskrona ........

.......... 61

63

Lidköping ..........

.......... 63

65

Luleå ...............

.......... 62

62

Motala...............

.......... 63

62

Nyköping ..........

.......... 62

61

Söderhamn .........

......... 64

64

Södertälje ...........

........62

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

3

Umeå ........................ 65

Varberg ...................... 63

Visby .......................67

Vänersborg .................. 63

Västervik .................... 63

Växjö ........................ 63

Ystad ........................ 62

Östersund . 62

Arvika ...................... 65

Bodafors .................... 63

Degerhamn .................. 62

Ed .......................... 63

Filipstad .................... 65

Gimo ........................ 64

Gällivare o. Malmberget........ 66

Höör ........................ 62

Kisa .....................64

Kramfors .................... 66

Ludvika .................... 62

Lysekil ...................... 63

Markaryd .................... 61

Morastrand .................. 64

Ringarum .................... 62

Simrishamn .................. 61

Sundsvall sågv.-d............... 64

Tidaholm....................63

Tingsryd...................... 61

Töreboda..................... 63

Vilhelmina ................... 64

Värnamo ..................... 63

De i förevarande proposition framlagda förslagen angående reglering av sockernäringen

i riket innebära, att i huvudsak samma principer, som hittills

tillämpats, skola gälla även för nästa tillverkningsår. Enligt dessa principer

tillförsäkrar staten Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import

av socker, medan däremot bolaget åtager sig att inbjuda till teckning av kontrakt

örn sockerbetsodling i enlighet med av staten godkända grunder. Tidigare

har gällt, att bolaget tillika förbundit sig att ej låta odlare ingå betodlingskontrakt

med det bestämda betpriset med mindre odlaren avlämnat förbindelse

angående betarbetarlönema. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

har det emellertid numera icke ansetts erforderligt att betodlarna i

och för erhållande av angivet betpris göra någon utfästelse rörande betarbetarlönema.

Bolaget åtnjuter för täckande av ett flertal kostnadsposter, däribland

förräntning av bolagets eget kapital, visst i avtal med staten fastställt

belopp för varje kilogram tillverkat råsocker. För övriga kostnadsposter, vilka

ansetts svårare att på förhand bedöma, garanterar staten bolaget täckning.

Bolaget är å sin sida gentemot staten redovisningsskyldigt för sina

samtliga inkomster på grund av tillverkningen och försäljningen av socker

och sirap samt vid sockertillverkningen erhållna biprodukter.

Vad angår de i propositionen framlagda förslagen har utskottet icke funnit

anledning till erinran mot desamma och tillstyrker sålunda bifall till propositionen,

i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet.

I de likalydande motionerna 1:250 och 11:378 har hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära, att ett för hela riket enhetligt

detaljhandelspris på socker måtte fastställas. Med anledning härav får

utskottet erinra örn att frågan örn en utjämning av detaljhandelspriserna å

socker vid flera tillfällen varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Sålunda

har redan 1932 års bevillningsutskott i sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 10 berört denna fråga. Jämväl i flertalet av Kungl. Maj:ts

efter nämnda år avgivna propositioner angående reglering av sockernäringen

i riket ävensom i vissa av bevillningsutskottet avgivna betänkanden i äm
-

Utskotlet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

net ha intagits uttalanden i frågan. I proposition nr 212 till 1941 års riksdag

har anmälts en av statens sockernämnd verkställd utredning rörande möjligheterna

att åstadkomma en utjämning av detaljhandelspriserna å socker,

i vilken utredning nämnden icke funnit något statligt ingripande för ernående

av en dylik utjämning vara av behovet påkallat. Med anledning härav underströk

sistnämnda års bevillningsutskott i sitt över berörda proposition avgivna,

av riksdagen godkända betänkande nr 18 angelägenheten av att Kungl.

Majit ägnade detta spörsmål fortsatt uppmärksamhet samt därvid sökte

åstadkomma en skälig utjämning av försäljningspriset å socker särskilt å

sådana orter, där priset befunnes vara högre än som normalt tillämpades

inom handeln med denna vara. Slutligen har 1945 års bevillningsutskott i

sitt av riksdagen godkända betänkande nr 29 framhållit, att betydande olikheter

i fråga om detaljhandelspriserna å socker alltjämt förefunnes, samt att

utskottet ansåge angeläget, att sådana ojämnheter i möjligaste mån eliminerades.

Av den i det föregående intagna redogörelsen för detaljhandelspriserna å

strösocker under december 1945 å vissa orter framgår, att betydande olikheter

härutinnan alltjämt förefinnas. Priserna variera sålunda mellan 59 och

68 öre för kilogram, innebärande en skillnad av 9 öre mellan högsta och

lägsta pris. Uppgifterna utvisa även en rätt betydande prisskillnad mellan

vissa närbelägna orter. Vad angår sockerpriset i Visby, som i december 1945

var 8 öre högre än i Stockholm, får utskottet framhålla, att enligt i den

föreliggande propositionen lämnad upplysning fraktbidraget för transport

av socker till Gotland ökats, varigenom sockret numera kommer att tillhandahållas

grosshandeln på ön till pris, som icke överstiger motsvarande

pris i Stockholm.

Utskottet finner i likhet med 1945 års bevillningsutskott det vara angeläget,

att de ojämnheter i detaljhandelspriserna å socker, som fortfarande

förefinnas, i möjligaste mån elimineras. I anledning härav anser utskottet

en ytterligare utredning rörande denna fråga höra företagas i syfte att utröna,

huruvida och i vad mån ett enhetligt eller i varje fall mera enhetligt

detaljhandelspris å socker kan åstadkommas. Enligt utskottets mening hör

emellertid härvid förutsättas, att någon genomsnittlig prisförhöjning härigenom

icke kommer att äga rum.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majds förevarande

proposition nr 243, i vad densamma hänvisats till

bevillningsutskottet,

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1947

till och med dag, som Kungl. Majd bestämmer, dock senast

den 31 januari 1948, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120) med av Kungl. Majd stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den,

åt vilken Kungl. Majd överlåter sådan rätt;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31. 5

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; och

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t

anfört; samt

B) att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

I: 250 av herr Näsgård och fru Svenson samt II:

378 av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. om fastställande av

ett för hela riket enhetligt detaljhandelspris på socker, i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit ville, med

beaktande av vad i detta betänkande anförts, föranstalta om

utredning rörande möjligheten att åstadkomma ett enhetligt

eller i varje fall mera enhetligt detaljhandelspris å socker

samt för riksdagen framlägga det förslag, till vilket utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 16 maj 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark*, Velander,

friherre De Geer, Ekman*, Frans Ericson*, Wehtje, Björnsson och Bosander samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund*, Hammarlund,

Sandberg, Janson i Frändesta, Jonsson i Skedsbygd*, Sundström i Skövde, Olofsson i

Höganäs och Ohlsson i Kastlösa*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Elon Andersson) Wehtje, Hagberg i Malmö, Hammarlund och

Janson i Frändesta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1946—31 juli 1947.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får ä provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsattes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgiftei

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

7

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1946 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika, att

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procents sockerhalt skall

utgöra 4 kronor 65 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1946 tecknar kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,

utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor,

dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall

utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran örn den mellan Kungl. Maj:t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån

förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §•

Bolaget förbinder sig tillse, att en var betodlare, som ingår eller övertager

betodlingskontrakt för 1946, till statens sockernämnd erlägger en avgift

av intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling

sagda år. För del av hektar reduceras avgiften i proportion till arealen. Avgiften,

vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, skall innehållas

å betodlaren tillkommande betlikvid. Sålunda innehållna belopp skall bolaget,

på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga örn priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Majit.

5 §.

För räkenskapsåret 1 augusti 1946—31 juli 1947 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldig! för sina samtliga inkomster på grund av tillverkning
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

en och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och ålager sig staten att -— med den inskränkning, som

följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan -— svara för täckning av

bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

körsel, vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot

det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,15 öre för varje under

räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning, kolkranen,

cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å

respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 31 juli 1947 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,15 öre. Såsom exempel

på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,

jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga

lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,

så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa

av 17,15 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verkställas

för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

I den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

9

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Det förutsattes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1947, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfallande med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och

lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan elier, därest normalpris ej

fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1947 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1947 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av lagret.

I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annai av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbölig

återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har

förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måst

anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag, är

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som motsvarar

bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid

hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets

drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå i normallagret

och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet än som efter

nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret. — Därest

enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget rörande de i

detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller mellan det

statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande

efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen, skall dylik tvistefråga

avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall -—- oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1946/47 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldig!, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

Pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Maj:t

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger

på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i socker rörelsen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

11

5 morn. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp

ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten alt staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvudtaget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

örn beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Majit uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

8 §.

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet melian nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj:t. Innan Kungl. Maj:t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj:t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna liänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1946 till och

med den 31 juli 1947 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts , att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941 skall

gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock fjärde stycket å s. 42 i prop.

nr 245/1945).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid bestämmandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av

17,15 öre förutsatts, dels att bolaget självt, utan vidare anspråk på staten,

svarar för de ökade löneutgifter, som till följd av löneförhandlingar kunna

uppstå under den tid, som återstår tills kontraktet 1946/1947 utlöper, dels

att de nuvarande kvaliteterna å socker i huvudsak bibehållas oförändrade,

d. v. s. att beloppet 17,15 hänför sig till s. k. krisraffinad, dels ock att vidare

reglering av det i nu löpande kontrakt bestämda motsvarande beloppet (17,33

öre) icke skall ske av den anledning, att övergång under kontraktsåret 1945/

1946 skett till krisraffinering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 213, angående reglering av sockernäringen i riket in. in., såvitt propositionen hänvisats t s. 9 i texten