Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943

1946-05-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:35, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående ändrad

lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943

(nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen

över pälsskiim.

(lia avd.)

I en den 3 maj 1946 dagtecknad, lill bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 268, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansäxenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen

den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade

förteckningen över pälsskinn.

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 30 juni 1943 örn skatt

å vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn, för vilka skatt skall

erläggas jämlikt 3 § 1 mom. nyssnämnda förordning, skall erhålla den ändrade

lydelse, som framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 35—36.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Bilaga.

Förteckning

över

pälsskinn, för vilka skatt skall erläggas jämlikt 3 § 1 mom.

förordningen om skatt å vissa pälsvaror,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna under nr 678—681

Varuslag

Skattesats

kr. per styck

Pälsskinn, beredda, lösa, av:

apa..........................

!•

björn,

isbjörn ..........................

25-

tvättbjörn (sjubb)................................

2-

annan..........................

20: —

ekorrdjur,

murmel ................................

1- 50

petschaniky .............................

0- 50

andra, såsom burunduk, ekorre och susliki..........

0: 25

får,

breitschwanz och persian........................

7: —

metis och sydvästpersian ........................

4: —

astrakan, bessarab, indiskt lamm, koweit, krimmer, s. k.

salzfelle, schiraz och svensk karakul............

1: 50

annat får,

mindre skinn, intill 2 700 kvadratcentimeter, s. k. »schma-

schen» ....................................

0- 40

större skinn ...................................

1:25

get,

kuling och yemenkid.............................

0: 50

annan ....................................

1: 50

gnagare — andra än ekorrdjur —

bäver och chinchilla, äkta..............................

25: —

sumpbäver (nutria)....................................

3: 50

bisam

nordlig .........................................

1- 50

sydlig............................................

0- 75

hare, kanin och viscacha (eldslandsbisam) ..............

0: 40

lämmel och marsvin ..............................

0: 10

andra, såsom hamster............................

0: 15

giraff............................................

20: —

hjortdjur,

älg ...........................................

5- —

antilop, gasell och rådjur..............................

1: —

andra, såsom hjort och ren...........................

2: —

hunddjur,

blå-, platina-, silver-, svart- och viträv samt s. k. whiteface

13: —

annan räv .................................

4-

varg.....................................

7-

andra, såsom hund, hyena och schakal..............

1:50

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

3

1 a

hästdjur,

zebra ................................................

andra, såsom föl och häst..............................

katt- och sibetdjur,

lejon, leopard, lodjur och tiger ........................

jaguar, puma och snöleopard..........................

gepard, ozelot och serval ..............................

huskatt ..............................................

andra, såsom leopardkatt, lokatt, ozelotkatt, servalkatt,

sibetkatt, tigerkatt och vildkatt........................

lamadjur, såsom guanaco och vikunja (vicuma)............

mullvad................................................

mårddjur,

havsutter (kamtschatkabäver) ..........................

utter, virginsk och annan..............................

sobel ................................................

fiskarmård (virginsk iller) och skogsmård ..............

järv..................................................

japansk mård och stenmård............................

flodiller och mink (närts) ..............................

sibirisk flodiller (kolinsky)..............................

stinkdjur (skunk),

nordamerikanska....................................

sydamerikanska ....................................

andra, såsom grävling, hermelin, iller, vessla (lasky), phami

och pervitsky ......................................

nötkreatur,

kalv..................................................

andra ................................................

pungdjur,

känguru och vallaby ..................................

opossum,

australisk ..........................................

nordamerikansk ....................................

ringtail ............................................

sydamerikansk......................................

andra, såsom vombat..................................

säldjur,

sjöbjörn (äkta säl) ....................................

andra (inbegripet blueback och whitecoat) ..............

vildsvin................................................

s. k. pannor, lösa, av hästdjur och nötkreatur..............

s. k. ben, lösa, av hästdjur, nötkreatur, ren och älg..........

Skattesats

kr., per styck

15: —

5: —

25

15

8

0

2

1

0

300

11

50

25

15

7

6

2

75

10

1:50

0: 60

1:50

2:50

li
li—
‘lili

—

0: 75

0: 50

0: 75

15: —

4: —

3: —

0: 10

0: 05

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Enligt 1 § förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror

skall särskild skatt till staten erläggas dels för sådana inom riket yrkesmässigt

beredda lösa pälsskinn, som finnas upptagna i en vid förordningen

fogad förteckning, och dels för vissa slag av lill riket införda pälsvaror,

däribland beredda lösa pälsverk.

I 2 § stadgas, att skatten skall för inom riket beredda skinn erläggas av

beredaren och för vara, som införes till riket, av den för vars räkning införseln

äger rum.

Enligt 3 § 1 mom. utgår skatten för inom riket beredda skinn med det belopp

för varje skinn, som angives i nyssnämnda förteckning. Vidare föreskrives

i 3 § 2 mom. att för vara, som införes till riket, utgår skatten med

15 procent av varans värde enligt 4 § tulltaxeförordningen med tillägg av

den tull, som enligt tulltaxan och gällande bestämmelser örn tilläggstull belöper

å varan; dock att i fråga om beredda lösa skinn av räv skatten skall

utgå med minst det belopp, som skolat erläggas, därest beredningen verkställts

inom riket.

I en den 20 november 1945 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift har

svenska pälsbranschens centralkommitté — som representerade föreningen

Sveriges pälsvarugrossister, svenska viltskinnshandlareföreningen, sektionen

pälsskinnberederier av Sveriges garveriidkares intressentförening, Sveriges

körsnärsmästareförening, Sveriges pälshandlares riksförening och Sveriges

pälsvaruarbetsgivareförening — hemställt att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder

för borttagande av pälsvarubeskattningen.

över nämnda framställning ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av kommerskollegium,

generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen. Vid det av kommerskollegium

avgivna utlåtandet ha fogats yttranden fran samtliga handelskamrar,

Sveriges köpmannaförbund och Sveriges industriförbund.

Beträffande innehållet av ifrågavarande framställning och yttranden tilllåter

sig utskottet hänvisa till propositionen (s. 6—12).

Departementschefen har till stöd för det i propositionen framlagda förslaget

anfört följande:

»Den särskilda beskattningen av vissa pälsvaror, vilken infördes år 1943

i samband med att den skärpta omsättningsskatten å dessa varor borttogs,

är behäftad med vissa svagheter, främst därutinnan att pälsvaruskatten

uttages efter olika grunder allteftersom skinnen beredas inom riket eller

importeras. I förra fallet utgår skatten sålunda såsom en styckeskatt, medan

skatten vid import beräknas efter värdet av den importerade varan.

Vidare är den nu gällande lagstiftningen bristfällig i så måtto, att styckeskatten

givetvis icke kan anpassas efter skinnens olika kvalitet eller efter

det större eller mindre arbete, som efter beredningen nedlägges å dem.

Dessa olägenheter med avseende å pälsvarubeskattningen ha hittills, sa

länge importen av skinn under kriget varit av ringa omfattning, icke gjort

sig gällande i någon högre grad. Efter det handelsförbindelserna med utlan
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35. 5

det kunnat återupptagas, ha emellertid olägenheterna blivit mera framträdande.

I den av svenska pälsbranschens centralkommitté ingivna framställningen i

ärendet har yrkats, att den särskilda pälsvarubeskattningen skulle helt borttagas.

Denna hemställan har emellertid avstyrkts av de i ärendet hörda

centrala myndigheterna bland annat under den motiveringen, att pälsvaror

till övervägande delen utgjordes av lyxbetonade artiklar eller sådana mera

umbärliga varor, beträffande vilka en särskild beskattning under nuvarande

förhållanden syntes böra bibehållas. Även för egen del anser jag mig böra

avstyrka, att skatten å pälsvaror i nuvarande läge borttages. Å andra sidan

vill jag självfallet icke motsätta mig att sådana ändringar av beskattningsreglerna

vidtagas, att de föreliggande olägenheterna såvitt möjligt undanröjas.

Beträffande sättet för avhjälpandet av dessa olägenheter ha olika lösningar

ifrågasatts. Vad först angår den av generaltullstyrelsen berörda frågan om

återgång till den skärpta omsättningsskatten å pälsvaror i förening med en

skärpning av kontrollen över skattens utgörande anser jag en dylik återgång

icke böra tagas under övervägande. Ej heller kan jag förorda en övergång till

värdebeskattning för inom riket beredda skinn.

I övrigt ha från remissinstansernas sida framförts i huvudsak två olika

alternativ till ändrad lagstiftning med avseende å pälsvarubeskattningen.

Det ena alternativet, som framlagts av generaltullstyrelsen, innebär att den

särskilda bestämmelse som nu gäller i fråga örn skinn av räv — nämligen

att importskatten skall utgå med minst samma belopp som utgår vid beredning

av dylikt skinn inom riket — utsträckes att gälla även beträffande

vissa andra slag av skinn, vilka utan alltför stora svårigheter kunna identifieras

av de tulltaxerande tjänstemännen. Enligt det andra alternativet,

som utarbetats inom kontrollstyrelsen, skulle den vid 1943 års förordning

om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen omarbetas på så sätt, att

för varje skinnslag skulle på grundval av nuvarande priser angivas den

styckeskatt som närmast svarade mot värdeskatten vid import av färdigberett

skinn av medelgod kvalitet.

Såsom kontrollstyrelsen framhållit är det förstnämnda, av generaltullstyrelsen

förordade alternativet förenat med den olägenheten, att enhetliga

styckeskattesatser måste fastställas för vissa slag av skinn, såsom skinn av

får, opossum och skunk, ehuru en avsevärd prisspänning råder mellan importerade

skinn av samma slag.

Beträffande det andra alternativet — d. v. s. förslaget örn jämkning av

den styckeskatt, som utgår enligt nu gällande förteckning — skulle ett genomförande

härav visserligen icke innebära ett avhjälpande på längre sikt

av föreliggande olägenheter. Däremot skulle de ojämnheter i pälsvarubeskattningen,

som i första hand föranlett att frågan örn denna beskattnings fortbestånd

nu tagits upp till diskussion, bliva undanröjda åtminstone för den

närmaste framliden. Med hänsyn härtill och då vederbörande representanter

för pälsvarubranschen förklarat, att därest sistnämnda alternativ genomfördes,

ytterligare åtgärder i anledning av den nu föreliggande framställ
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Utskottet.

ningen icke vore påkallade, bör enligt min mening företräde givas åt detta

alternativ. Jag förordar sålunda, att den vid 1943 års förordning fogade förteckningen

ändras och kompletteras på sätt kontrollstyrelsen föreslagit.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet upprättats förslag till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni

19i3 (nr 477) om skatt d vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn.

Den förteckning, som intagits i detta författningsförslag, är i huvudsak likalydande

med den inom kontrollstyrelsen upprättade förteckningen.

I fråga om de detaljändringar som nu förordas i slyckeskattesatserna må

här omnämnas, att skatten för skinn av opossum sänkes från 3 kronor till

2 kronor för australisk, från 1 krona 50 öre till 1 krona för nordamerikansk

och från 60 öre till 50 öre för sydamerikansk opossum. Å andra sidan höjes

styckeskatten för skinn av mink (närts) från 5 kronor till 6 kronor, för

skinn av ozelot från 6 kronor till 8 kronor, för skinn av bl. a. silverräv

från 12 kronor till 13 kronor samt för s. k. kalvpannor från 5 öre

till 10 öre.

Såsom kontrollstyrelsen anfört kan det antagas, att de nu föreslagna ändringarna

av styckeskattesatsema under mera normala förhållanden — sedan

bl. a. den nuvarande mycket betydande importen av skinn av opossum

nedgått — kunna komma att medföra en viss höjning av statsverkets inkomster

av pälsvaruskatten i jämförelse med en tillämpning av de nuvarande

skattesatserna.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 268, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning angående ändrad lydelse av den

vid förordningen den 30 juni 1943 (nir 477) om skatt å vissa

pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn.

Stockholm den 28 maj 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,

friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Wehtje, Björnsson och Franzon samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Jonsson i Skedsbygd,

Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Nilsson i Kristinehamn, Adolfsson och Kristensson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:300 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om skattefrihet för Nobelstiftelsen. a1 i texten