Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932

1946-05-28 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:36, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

7

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående ändrad

lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932

(nr 17) om accis å silke, m. m.

(Ira avd.)

I en den 10 maj 1946 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 287, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

1) antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31

januari 1932 (nr 17) om accis å silke.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 31 januari 1932 örn accis

å silke1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1

Gällande lydelse:

För silke,---erläggas accis.

Från accisplikt undantagas dels naturligt,

ofärgat, ospunnet råsilke,

ospunna konstsilkefibrer och andra

motsvarande på konstlad väg ur cellulosa

framställda spånadsfibrer i

mindre längder samt gam av dylika

fibrer, dels avfall av konstsilke, dels

ock silke, som styrkes vara avsett

uteslutande för tillverkning av elektrisk

ledningstråd eller glödstrumpor

och andra glödnät eller driv- och

transportremmar.

§•

Föreslagen lydelse:

För silke,---erläggas accis.

Från accisplikt undantagas dels naturligt,

ofärgat, ospunnet råsilke,

ospunna konstsilkefibrer och andra

motsvarande på konstlad väg framställda

spånadsfibrer i mindre längder

samt gam av dylika fibrer, dels

avfall av konstsilke, dels ock silke,

som styrkes vara avsett uteslutande

för tillverkning av elektrisk ledningstråd,

glödstrumpor och andra glödnät,

driv- och transportremmar eller

cordväv.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

1 Senaste lydelse se 1934: 93.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

2) besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till

gällande tulltaxa1 skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse.

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggs- tull för

100 kg

kronor

Silke, ej särskilt nämnt, även

i förening med annat spånads- ämne:

399

920 922

N

Anm. För silke, som är avsett ute- slutande för tillverkning av elektrisk led- ningstråd, glödstrumpor och andra glöd- nät, driv- och transportremmar eller cord- väv, skall tilläggstull icke utgå.

300

3) antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan.2

458

Tull

för 100 kg

kronor

458 Va

Cordväv, innehållande silke, även

impregnerad....................N

250: —

459

Vävnader och stampad filt, vattentäta

genom beläggning eller impregnering

med massa eller innehållande kaut- schuk, ej särskilt nämnda, impreg- nerad presenningsvävnad, — — —

vaxduk härunder inbegripen:

4) förklara, att de under 2) och 3) omförmälda ändringarna skola träda

i kraft å dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, samt

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna örn restitution av accis och tillläggstull

å silke som, enligt vad i propositionen anförts, inom landet använts

vid tillverkning av cordväv till bilringar.

Cordväv (eller cord) till bilringar av gummi består huvudsakligen av

varptrådar av ett grovt, flertrådigt, hårt tvinnat gam, vilka sammanhållas

antingen av ett glest inslag av finare trådar eller ock endast genom impreg
1

Se beträffande tulltaxenr 399 SFS 1933:402.

2 Se beträffande tulltaxenr 458 SFS 1940:464 samt beträffande rubriken närmast före tulltaxenr

459 SFS 1936:131.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

9

nering med kautschuk. Gam för tillverkning av cordväv betecknas cordgarn.

Cordväv och cordgam framställdes tidigare endast av bomull, men numera

användes även konstsilke för detta ändamål.

Cordväv av bomull tulltaxeras vanligen, örn den icke är impregnerad, enligt

nr 496 i tulltaxan (statistiskt nr 1034) med tull av 50 kronor för 100

kilogram samt, örn den är impregnerad med kautschuk, enligt tulltaxenr 459

(statistiskt nr 992) med tull av 25 kronor för 100 kilogram.

Cordväv av konstsilke tulltaxeras, örn den icke är impregnerad, enligt

tulltaxenr 474 (statistiskt nr 1010) med tull av 600 kronor för 100 kilogram

samt, om den är impregnerad med kautschuk, enligt tulltaxenr 460 (statistiskt

nr 993) med tull av 400 kronor för 100 kilogram.

Cordgarn av bomull tulltaxeras vanligen enligt tulltaxenr 427 (statistiskt

nr 958) med tull av 25 kronor för 100 kilogram.

Beträffande cordgarn av konstsilke är denna vara, med vissa undantag,

belagd med tull, tilläggstull och accis.

Enligt tulltaxenr 399 (statistiskt nr 922) utgår tull å cordgarn av konstsilke

med 200 kronor för 100 kilogram.

Bestämmelser örn tilläggstull å cordgarn av konstsilke äro upptagna

i förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa.

Tilläggstullen uttages för silke, hänförligt till bland annat nr 399 i tulltaxan

(statistiskt nr 920—922), och utgår med 300 kronor för 100 kilogram. Enligt

en till statistiskt nr 920—922 i nyssnämnda förordning fogad anmärkning

— sådan denna lyder genom kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 4021

om vissa ändringar i sagda förordning —- skall tilläggstull dock icke utgå

för silke, som är avsett uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd

eller glödstrumpor och andra glödnät eller driv- och transportremmar.

I anslutning härtill må omnämnas, att genom kungörelsen den 5 februari

1932 (nr 24) med viss tillämpningsföreskrift till förordningen den 31 januari

1932, nr 15, föreskrivits att då vid tulltaxering av till tulltaxenr 399 (statistiskt

nr 920—922) hänförligt varuslag varuhavaren vill åtnjuta den lägre

tull, som enligt nyssnämnda anmärkning kan ifrågakomma för varuslaget,

skall han vid tulltaxeringen till tullverket avlämna en av honom själv eller,

örn han ej är förbrukare av varan, av förbrukaren på tro och heder avgiven

försäkran, att varan är avsedd uteslutande för ändamål, varom i anmärkningen

förmäles. Sådan försäkran skall vara till riktigheten på tro och

heder bestyrkt av två ojäviga personer, som kunna förutsättas vara väl

underrättade örn det förhållande som bestyrkes.

Accis å cordgarn av förevarande slag utgår enligt förordningen den 31

januari 1932 (nr 17) om accis å silke. Denna accis uttages å silke, som tillverkas

inom riket för försäljning eller vidare bearbetning, och utgår med

300 kronor för 100 kilogram av varans netlovikt. Från accisplikt äro dock

undantagna — enligt 1 § andra stycket accisförordningen sådant detta författningsrum

lyder enligt förordningen den 27 april 1934 (nr 93) — dels naturligt,

ofärgat, ospunnet råsilke, ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande

på konstlad väg ur cellulosa framställda spånadsfibrer i mindre läng
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

der samt gam av dylika fibrer, dels avfall av konstsilke, dels ock silke, som

styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd eller

glödstrumpor och andra glödnät eller driv- och transportremmar.

I enlighet med det nu anförda utgå för närvarande tull, tilläggstull och

accis å cordgam och cordväv med följande belopp:

Av bomull

Av konstsilke

Tull per

100 kg

Tull

Tilläggs-

tull

Accis

Cordgam

al Importerat ....................

per 100 kg

25: -

200: —

300: —

b) Inom riket tillverkat............

300: —

Cordväv

a) Icke impregnerad .............

50- —

600: —

400: —

b) Impregnerad med kautschuk......

25: —

—

I en den 18 april 1945 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse har

statens industrikommission, under åberopande av en inom kommissionens

gummibyrå utarbetad promemoria angående fördyringen av lastbilsdäcken

vid användning av svensk cordväv av konstsilke, hemställt att åtgärder

måtte vidtagas för restitution av accis å konstsilke sedan dylikt silke i form

av cordväv inbyggts i bildäck.

över nämnda framställning har infordrat utlåtande avgivits av kommerskollegium

och generaltullstyrelsen gemensamt den 13 september 1945. Vid

utlåtandet ha fogats yttranden från textilrådet samt från tullkammaren i

Borås och tulldirektionen i Stockholm.

Härefter har industrikommissionen i en den 10 oktober 1945 dagtecknad,

till Kungl. Majit ställd skrivelse hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta

om att den prisskillnad mellan importerad konstsilkecord och bomullscord,

som betingades av de på konstsilkevaran utgående högre tullavgifterna, måtte

för bilringsfabrikantemas del elimineras.

över sistnämnda framställning ha kommerskollegium och generaltullstyrelsen,

efter remiss, avgivit gemensamt utlåtande den 27 februari 1946. Vid

detta utlåtande har fogats ett av textilrådet avgivet yttrande i ärendet.

Beträffande innehållet av förenämnda framställningar och yttranden tilllåter

sig utskottet hänvisa till propositionen (s. 4—10).

Departementschefen har till stöd för de i propositionen framlagda förslagen

anfört följande:

»I sina två framställningar i föreliggande ärende har industrikommissionen

föreslagit vissa ändringar i bestämmelserna om tull, tilläggstull och accis å

cordgam och cordväv av konstsilke, som användes vid tillverkning av bil
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

11

ringar av gummi. Sålunda har kommissionen hemställt, att accisen och tillläggstullen

å sådant cordgarn skulle helt borttagas och att tullen å såväl

cordgamet som cordväven skulle sänkas till samma belopp som tullen å cordgam

och cordväv av bomull.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen lia i sina utlåtanden över industrikommissionens

framställningar förordat att accisen och tilläggstullen

å silke, som styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av cordväv,

borttages, I huvudsak samma ståndpunkt har intagits av textilrådet, som

till motivering härför anfört, att en tillverkning av bilringar med cordväv

av konstsilke innebure ett tekniskt framsteg som man borde söka tillgodogöra

sig utan dröjsmål.

Även för egen del finner jag det önskvärt, att vissa lättnader genomföras

i fråga om beskattningen av silke, som användes vid tillverkning av cordväv

till gummiringar. Jag vill härvid erinra om att redan enligt nu gällande

bestämmelser varken accis eller tilläggstull uttages för silke, som är avsett

för tillverkning av driv- och transportremmar. Ehuru ett borttagande av

accisen och tilläggstullen å silke, som användes för tillverkning av cordväv

till gummiringar, torde komma att medföra en viss minskning av silkeaccisen

och tullintäkterna, anser jag mig i allt fall — i likhet med remissinstanserna

— böra tillstyrka en sådan ändring.

Vad härefter angår industrikommissionens förslag om sänkning av tullen

å cordgarn och cordväv av konstsilke, som användes vid tillverkning av bilringar,

till samma belopp, som uttages för cordgarn och cordväv av bomull,

ha vissa betänkligheter anförts häremot från remissinstansernas sida. Sålunda

lia kommerskollegium och generaltullstyrelsen ansett, att någon ytterligare

lättnad i tullhänseende icke borde ifrågakomma såvitt anginge cordgarnet.

Beträffande cordväven ha ämbetsverken däremot förordat, att tullen

å denna vara nedsattes från 600 respektive 400 kronor till 250 kronor för

100 kilogram. Textilrådet har ställt sig helt avvisande till industrikommissionens

förslag i denna del.

Såsom kommerskollegium och generaltullstyrelsen framhållit skulle en

fullständig likställighet i tullhänseende mellan å ena sidan cordgarn och cordväv

av silke samt å andra sidan cordgarn och cordväv av bomull icke vara

erforderlig för att upprätthålla den inhemska gummiringstillverkningen, och

en sådan likställighet skulle dessutom kunna äventyra den inhemska tillverkningen

av cordgarn av silke. På grund härav och med hänsyn till de

statsfinansiella konsekvenserna av ett bifall till industrikommissionens förevarande

förslag, anser jag mig icke kunna biträda detsamma.

Då emellertid ett borttagande av tilläggstullen för cordgamet skulle medföra,

att tullskyddet för den inhemska cordvävstillverkningen ökades — såvitt

anginge den icke impregnerade varan — från 100 till 400 kronor för

100 kilogram, synes en viss nedsättning av tullen å cordväv motiverad, särskilt

som kostnaderna för tillverkningen av cordväv äro jämförelsevis låga.

Denna nedsättning bör lämpligen ske på sätt kommerskollegium och generaltullstyrelsen

föreslagit. Jag tillstyrker sålunda, alt tullen för cordväv av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

silke, impregnerad såväl som oimpregnerad, fastställes till 250 kronor för

100 kilogram.

Den nu ifrågasatta ändringen beträffande accisen å silke, som styrkes vara

avsett uteslutande för tillverkning av cordväv, torde författningstekniskt böra

genomföras på så sätt, att den i 1 § andra stycket accisförordningen upptagna

undantagsbestämmelsen utvidgas att omfatta jämväl silke av nyss angivet

slag. Samtidigt torde den ändringen böra vidtagas i 1 § andra stycket,

att från accisplikt undantagas ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande

på konstlad väg framställda spånadsfibrer i mindre längder, oavsett

om dessa fibrer äro framställda ur cellulosa eller icke. Genom en dylik

ändring skulle överensstämmelse vinnas med den nya lydelse, som tulltaxenr

396 erhållit genom kungörelsen den 31 maj 1940 (nr 464) om vissa ändringar

i den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet upprättats förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932

(nr 17) om accis d silke.

Förslaget om borttagande av tilläggstullen för silke, som är avsett uteslutande

för tillverkning av cordväv, torde böra föranleda, att den i förordningen

den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa upptagna

anmärkningen närmast efter statistiska numren 920—4)22 utvidgas på

samma sätt som nu föreslås med avseende å undantagsbestämmelsen i 1 §

andra stycket accisförordningen.

Vad härefter angår nedsättningen av tullen å cordväv ha kommerskollegium

och generaltullstyrelsen föreslagit, att cordväv, innehållande silke, även

impregnerad, upptages i en särskild rubrik i den vid tulltaxeförordningen

fogade tulltaxan. Mot detta förslag har jag ej något att erinra. Den nya

xmbriken bör erhålla tulltaxenr 458 V2. Samtidigt med denna ändring bör

rubriken närmast före tulltaxenr 459 redaktionellt jämkas.

Ändringarna i 1929 och 1932 års tullförfattningar torde böra träda i kraft

å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

I syfte att få till stånd och upprätthålla en produktion inom landet av

bilringar med cordväv av silke ha vid olika tillfällen under det senaste året

förts förhandlingar mellan för folkförsörjningen ansvariga myndigheter, å

ena sidan, samt vederbörande industriföretag, å andra sidan. Vid dessa förhandlingar

ställdes från myndigheternas sida i utsikt, att därest produktionen

på detta område igångsattes och upprätthölles, restitution skulle kunna

ifrågakomma beträffande accis och tilläggstull å silke, som industriföretagen

förbrukade i denna produktion. Med hänsyn härtill och då sådan restitution

förutsätter medgivande från riksdagens sida förordar jag, att dylikt

medgivande inhämtas. Det belopp, som i förevarande hänseende skulle kunna

bliva föremål för restitution, torde enligt upplysning från industrikommissionen

kunna beräknas till omkring 650 000 kronor.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 287.

Stockholm den 28 maj 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,

friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Wehtje, Björnsson och Franzon samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Jonsson i Skedsbygd,

Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Nilsson i Kristinehamn, Adolfsson och Kristensson.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 a1 i texten