Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om utvidgning av skattskyldigs rätt att åtnjuta familjeavdrag för barn.

1946-06-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1946:38, Betänkande i anledning av väckta motioner om utvidgning av skattskyldigs rätt att åtnjuta familjeavdrag för barn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1946 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om utvidgning av skattskyldigs rätt att åtnjuta familjeavdrag

för barn.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 3 av herr Lodenius m. fl. och II: 10 av herr Onsjö m. fl. har

hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om

utredning angående utvidgad rätt för skattskyldig att åtnjuta familjeavdrag

för barn».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 10.

Jämlikt 48 § 2 morn. kommunalskattelagen äger skattskyldig, som varit

här i riket bosatt under hela beskattningsåret, att å den i hemortskommunen

taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt ortsavdrag, innefattande bland

annat familjeavdrag för hans hemmavarande eller av honom helt eller delvis

underhållna barn under 18 år, som icke haft minst 600 kronets inkomst. Därest

den skattskyldige varit här i riket bosatt allenast under en del av beskattningsåret,

åtnjutes kommunalt ortsavdrag för varje kalendermånad eller

del därav, varunder han varit här i riket bosatt, med en tolvtedel av det för

helt år medgivna avdraget. Enligt anvisningarna till 48 § nyssnämnda lag

avses med barn i förevarande sammanhang jämväl styvbarn ävensom adopterat

barn.

Motsvarande bestämmelser gälla vid statsbeskattningen enligt 16 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

I de nu förevarande motionerna har framhållits bland annat, att det icke

sällan förekomme att enskild person åtoge sig att bekosta vård och uppfostran

av barn, som icke vöre hans eget. En person, som helt eller i huvudsak

försörjde ett sådant barn, hade icke rätt till barnavdrag vid beskattningen

med mindre barnet adopterades. Taxeringsnämnd bade möjlighet att med

hänsyn till »nedsatt skatteförmåga» bevilja särskilt avdrag, motsvarande ett

barnavdrag, men dessa bestämmelser kunde icke gärna tillämpas i fråga örn

skattskyldiga i goda ekonomiska omständigheter. Det syntes böra utredas,

Bihang till riksdagens protokoll 19M>. 7 samt. Nr 38—39.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 38.

Utskottet.

huruvida icke den, som helt eller i huvudsak försörjde ett barn, som icke

vore hans eget, även borde tillerkännas rätt till familjeavdrag för barnet.

Visade det sig att flera personer gjorde anspråk på avdraget, borde det ankomma

på taxeringsnämnden att avgöra vem som kunde anses huvudsakligen

försörja barnet. I fråga örn föräldralösa barn borde bamavdraget alltid

kunna åtnjutas av någon skattskyldig, därest barnet icke vöre helt omhändertaget

av det allmänna.

I ifrågavarande motioner har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Majt hemställa örn utredning angående utvidgad rätt för skattskyldig

att åtnjuta familjeavdrag för barn. Till stöd för detta yrkande har åberopats

bland annat, att enskild person icke sällan åtoge sig att betala vård och

uppfostran av barn, som icke vore hans eget, och för vilket han rättvisligen

borde komma i åtnjutande av familjeavdrag.

Enligt vad utskottet inhämtat är bland annat frågan om familjebeskattningens

anordnande föremål för utredning inom 1945 års statsskatteberedning,

vars förslag väntas komma att avlämnas under innevarande år. På

grund härav och då det torde kunna antagas, att vid denna utredning jämväl

de i förevarande motioner framförda synpunkterna komma att tagas under

övervägande, finner utskottet ej skäl att förorda skrivelse till Kungl. Maj:t

med anhållan om utredning i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 3 av herr Lodenius m. fl.

och II: 10 av herr Onsjö m. fl. örn utvidgning av skattskyldigs

rätt att åtnjuta familjeavdrag för barn icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 juni 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,

friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Wehtje och Ramberg; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Sandberg, Karlsson

i Grängesberg, Henriksson, Andersson i Dunker, Olofsson i Höganäs, Olson i Göteborg och

Bladh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.